Version Ärendenr: NV Stöd till Uppdraget att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen (M2015/2633/ Mm) 1(16)

Transkript

1 1(16) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Version Ärendenr: NV Tips och råd för att analysera och beskriva vilka miljömål som är viktiga för verksamheten, ta fram en plan med åtgärder samt årligen redovisa resultatet Stöd till Uppdraget att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen (M2015/2633/ Mm) B E SÖ K: ST O C K H O LM V ALH A L L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B P O ST: ST O C K HO LM TEL: F AX: E-POST: R E G IST R AT O R@NAT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T.SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(16) Innehåll 1. Förord Bakgrund Tips och råd version Begrepp och definitioner Berörda myndigheter Årsredovisningarna myndighetens redovisning av hur genomförandeplanen genomförs Genomförandeplanen - myndighetens åtgärder som bidrar till delar av generationsmålet och miljökvalitetsmålen Myndighetsspecifika mål att koppla åtgärderna till Redovisning av åtgärder Underlag för att identifiera åtgärder Fördjupad utvärdering Åtgärdslistor till Miljömålsrådet Plattform för samhällsekonomiska analyser Redovisningen av miljöledning i staten Miljöpåverkan i andra länder och globalt Bilaga 1. Analysfasen - stegvis ansats... 13

3 NATURVÅRDSVERKET 3(16) 1. Förord Tjugofem myndigheter har fått uppdrag från regeringen att analysera vilka miljömål som är relevanta för verksamheten och, inom ramen för myndighetens processer för verksamhetsplanering, ta fram en plan med åtgärder som bidrar till att miljömålen nås och sedan kommande fyra år redovisa hur planen genomförs 1. Myndigheterna avgör själva hur arbetet ska genomföras och redovisas. Samtidigt kan myndigheterna få vägledning från Naturvårdsverket, vilket framgår av regeringsuppdraget. Vi på Naturvårdsverket ser vår roll som coachande i metodansatsen för genomförandet av uppdraget och innehållet i uppföljningen. Övrig vägledning i sakfrågor sker parallellt i enlighet med Naturvårdsverkets instruktion. Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning för hur berörda myndigheter kan analysera och beskriva vilka miljömål som är viktiga för deras verksamheter. Denna har nu kompletterats med vägledning för att upprätta en plan med åtgärder för genomförandet samt redovisningen av hur planen genomförs i årsredovisningen för år 2016 t.o.m Detta har vi gjort för att ge stöd till de myndigheter som fått Uppdraget att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen (M2015/2633/ Mm). Vägledningen bidrar med tips och råd för hur analysen kan genomföras, genomförandeplanen med åtgärder utformas och genomförandet årligen redovisas. Vidare kan vägledningen ge en struktur för arbetet. Underlaget är tänkt att inspirera myndigheterna och vid behov ge stöd. Kommande årsredovisningar ( ) bör spegla vad respektive myndighet gör för att nå miljömålen. Två steg på vägen till en tydlig årsredovisning är ansatsen i analysen och struktur och innehåll i genomförandeplanen. Vägledningen har tagits fram av en projektgrupp på Naturvårdsverket bestående av Jannica Häggbom, Emelie Aurell, Hans Wrådhe, Pelle Boberg och Maria Barton. Projektledare har varit Johanna Bengtsson Ryberg. Den här vägledningen kommer att uppdateras vid behov, exempelvis i samband med nya frågeställningar och ny kunskap. Ni är välkomna att kontakta oss för ett få stöd och råd, vår kontaktperson är Johanna Bengtsson Ryberg ( , johanna.bengtssonryberg@naturvardsverket.se). 2. Bakgrund Regeringsuppdraget är uppdelat i tre delar; analysfasen (levererades senast 1 mars 2016 till Regeringskansliet), genomförandeplanen (ska vara upprättad senast 30 juni och omfatta en period om fyra år) och kommande årsredovisningar (där ska redovisas hur planen genomförs). Naturvårdsverket genomförde i december 2015 en behovsanalys med hjälp av en enkätundersökning och slutsatsen var att ett flertal myndigheter efterfrågar 1 Referensnummer: M2015/2633Mm.

4 NATURVÅRDSVERKET 4(16) skriftligt vägledningsstöd. Denna vägledning beskriver därför möjliga ansatser i de olika faserna och kan också ge stöd för strukturen i redovisningen av analysen (bilaga 1), struktur och innehåll i genomförandeplanen respektive årsredovisningen. Även om resultatet av analysfasen redovisades 1 mars 2016 så kan vägledningen komma till nytta inför kommande revideringar de närmaste åren, som ett led i att ständigt utveckla och förbättra verksamheten. Även planen med åtgärder kan, som det står i uppdraget, ses över vid behov. Naturvårdsverket och andra myndigheter arbetar även utanför detta uppdrag med genomförande och uppföljning av miljömålen. Naturvårdsverket har uppgiften att samordna eller vägleda även i detta arbete. Naturvårdsverket strävar därför efter att ta tillvara synergieffekter mellan de olika uppdragen, för att sträva efter att minimera eventuellt dubbelarbete på någon myndighet för att klara de olika kraven i uppdragen Tips och råd version 1.5 Tidigare text med tips och råd om analysfasen återfinns i bilaga 1 så att det ska vara enkelt att hitta det stödet inför eventuellt kommande revideringar av analysen. Vägledningen för analysfasen har uppdaterats med en kort text om att analysen även ska ta hänsyn till om verksamheten ger upphov till miljöpåverkan i andra länder och globalt. Där framgår bland annat att om ni redan gjort en analys, exempelvis ni som har gjort den i samband med miljöledningsarbetet eller ni som tagit fram åtgärdslistor, så räcker det att lämna den analysen inom ramen för regeringsuppdraget Begrepp och definitioner Begrepp Direkt miljöpåverkan Indirekt miljöpåverkan Process Styrmedel Åtgärd/insats Definition och exempel Med direkt miljöpåverkan avses en negativ eller positiv förändring i miljön som uppkommer som ett resultat av myndighetens verksamhet. Exempel på direkt påverkan på miljön pga. myndighetens egen verksamhet: utsläpp från resor i tjänsten, energiförbrukning i egna lokalerna etc. Med indirekt miljöpåverkan avses en negativ eller positiv förändring i miljön av att någon annan än myndigheten har genomfört en åtgärd efter att myndigheten har tagit fram föreskrifter, eller fattat något annat beslut, gett råd, genomfört utbildning eller lämnat information. En repetitiv serie händelser (aktiviteter) som leder till ett resultat (vara eller tjänst). Processer har en väl definierad början respektive slut samt en kund (intern eller extern). T.ex. processen för att vägleda respektive ta fram föreskrifter. Ger incitament till att begränsa eller öka användningen av en vara eller tjänst. I detta underlag används begreppet åtgärd brett och motsvarar olika typer av insatser som myndigheten genomför. En åtgärd är en handling som en aktör (företag eller en

5 NATURVÅRDSVERKET 5(16) individ) genomför till följd av ett styrmedel. Även staten kan utföra åtgärder (offentliga åtgärder) utan att styrmedel finns. 3. Berörda myndigheter I det nationella miljömålssystemet har 26 myndigheter ett särskilt ansvar enligt sina instruktioner eller regleringsbrev att arbeta inom sina respektive verksamhetsområden för att miljömålen ska nås. De flesta av dessa myndigheter ska återrapportera om sitt arbete för att bidra till att miljömålen nås i årsredovisningarna. Det aktuella regeringsuppdraget har alla myndigheter i miljömålssystemet, utom Naturvårdsverket, fått, dvs. 25 myndigheter. Sexton av de 25 myndigheterna som fått detta regeringsuppdrag ingår i Miljömålsrådet 2. Resterande tio myndigheter som fått regeringsuppdraget är Exportkreditnämnden, Försvarsmakten, Kommerskollegium, Läkemedelsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Sjöfartsverket, Statens skolverk, Sida och Upphandlingsmyndigheten. Åtta av de myndigheter som ingår i Miljömålsrådet har ett särskilt ansvar för att följa upp och utvärdera ett eller flera av de nationella miljökvalitetsmålen, se Naturvårdsverket har ansvar för att vägleda myndigheterna i det aktuella regeringsuppdraget: Myndigheterna kan inhämta vägledning från Naturvårdsverket i genomförandet av uppdraget. Detta ligger i linje med Naturvårdsverkets instruktionsenliga uppdrag att inom miljömålssystemet vägleda berörda myndigheter i deras arbete med genomförande och uppföljning. Länsstyrelserna har en viktig övergripande och samordnande roll som regionala miljömyndigheter i arbetet med miljömålen. Länsstyrelserna berörs dock inte av det här aktuella regeringsuppdraget. Mer information om miljömålssystemet finns på miljömålsportalen: 2 Boverket, Folkhälsomyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Konsumentverket, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, Statens energimyndighet, Statens jordbruksverk, Strålsäkerhetsmyndigheten, Sveriges geologiska undersökning, Tillväxtverket, Trafikverket, Transportstyrelsen. I Miljömålsrådet ingår också länsstyrelserna via landshövdingen i Halland.

6 NATURVÅRDSVERKET 6(16) 4. Årsredovisningarna myndighetens redovisning av hur genomförandeplanen genomförs Målet med årsredovisningen är, vad gäller det här uppdraget, att spegla myndighetens arbete med att bidra till att nå generationsmålet och de nationella miljökvalitetsmålen genom att beskriva uppnådda eller förväntade effekter av åtgärderna i genomförandeplanerna. Vårt förslag är att ni i uppföljningen fokuserar på aktiviteter som har genomförts och inte det som planeras. Redovisningen bör ha en tydlig koppling till genomförandeplanen och, för er som har tagit fram åtgärdslistor tidigare, även en koppling till dessa. Varje myndighet har sin egen struktur för årsredovisningen. Här ger vi förslag på rubriker/innehåll i redovisningen. Även om vi anser att fokus i årsredovisningen bör vara på vad som har gjorts så tror vi att det blir tydligt med liknande rubriker både i årsredovisningen och i genomförandeplanen. De myndigheter som redovisade åtgärdslistor till Miljömålsrådet 1 mars känner igen strukturen från den redovisningen: a) Så här ska vi göra b) Så här ska vi genomföra åtgärden c) Därför behövs åtgärden d) Effekt i miljön vi vill att åtgärden ska leda till e) Åtgärden bidrar till dessa miljömål f) Tidplanen I kapitlet nedan finns vägledning till dessa rubriker. Hur mål och åtgärder formuleras i genomförandeplanen påverkar möjligheterna att följa upp och redovisa hur genomförandet går. I vissa fall kan det behöva riggas system för att mäta/följa upp åtgärder och mål och sätta upp tydliga uppföljningsmått/ indikatorer. I andra fall blir det aktuellt med en mer kvalitativ bedömning. Båda sätten kan användas, det viktiga är att beskriva vald bedömningsmetod. Viktigaste målgruppen för uppföljningen av genomförandeplanen och effektredovisningen i årsredovisningen är regeringen. 5. Genomförandeplanen - myndighetens åtgärder som bidrar till delar av generationsmålet och miljökvalitetsmålen Viktigaste målgrupperna för texten i genomförandeplanen är myndigheten och regeringen. Den ska tydliggöra bidraget till att nå miljökvalitetsmålen genom att innehålla redovisning av mål, åtgärder, indikatorer etc. I regeringsuppdraget står att planen för genomförande ska omfatta en period om fyra år och ska vara upprättad senast 30 juni Detta innebär att planen i realiteteten omfattar 3,5 år. Planen ska integreras i de ordinarie planeringsprocesserna och kan ses över vid behov. Varje myndighet ska i sin årsredovisning för redovisa hur planen genomförs. Med utgångspunkt i genomförd analys ska myndigheterna ta fram en genomförandeplan som beskriver vilka åtgärder myndigheten ska genomföra som bidrar till att delar av generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås. I detta sammanhang används begreppet åtgärd brett och motsvarar olika typer av insatser som myndigheten genomför.

7 NATURVÅRDSVERKET 7(16) Syftet med genomförandeplanen är att verka för att relevanta delar av generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås. Av uppdraget framgår att arbetet ska ske inom ramen för de ordinarie planeringsprocesserna. Det tolkar vi som att: - övrigt miljöarbete inom myndigheten kan återanvändas och integreras i det här arbetet och - utformning av mål och åtgärder samordnas med ordinarie verksamhetsplanering. Det är viktigt att genomförandeplanerna som nu tas fram innehåller konkreta åtgärder som myndigheten faktiskt kommer att genomföra och att de inte är beroende av ytterligare medel. Åtgärderna ska finansieras inom befintlig budgetram. Det ska alltså vara konkreta åtgärder och inte önskelistor eller äskanden om medel. Åtgärderna ska påbörjas under uppdragets tidsperiod men behöver nödvändigtvis inte slutföras under densamma. Detsamma gäller effekterna dvs. för vissa åtgärder får förväntade effekter på längre sikt beskrivas. Enligt uppdraget ska planen vara upprättad senast 30 juni Det finns däremot inte något krav på att skicka in planen till regeringen. Vi föreslår att ni publicerar planen på er myndighets webbplats så att andra berörda och intresserade kan ta del av innehållet. Genomförandeplanen kan och bör ses över vid behov, det innebär att både analysen och planen kan förbättras löpande Myndighetsspecifika mål att koppla åtgärderna till Om myndigheten har myndighetsspecifika mål som är relevanta i det här sammanhanget, exempelvis i verksamhetsplanen, så kan ni se över om dessa mål kan återanvändas här. Målen kan vara kort- respektive långsiktiga. Det påverkar i sin tur hur åtgärderna beskrivs (lång/kortsiktigt) och möjligheten till årlig uppföljning. Åtgärderna ska däremot påbörjas inom den fyraårsperiod som uppdraget avser. Även olika ambitionsnivåer kan väljas. Anpassa ambitionsnivån till vad som är möjligt att genomföra inom myndighetens befintliga budgetram. En beskrivning av åtgärders förväntade effekter och tidsperspektivet i genomförandet tydliggör ambitionsnivån, se punkt D och F i avsnitt Redovisning av åtgärder För redovisning av åtgärderna i genomförandeplanen rekommenderar Naturvårdsverket myndigheterna att använda samma mall som användes inom Miljömålsrådets arbete. Detta för att bland annat underlätta för de 17 myndigheter som redan har lämnat in åtgärdslistor till Miljömålsrådet. Mallen fångar upp det viktiga som behöver beskrivas för en åtgärd. Nedan går vi igenom rubrikerna i mallen och beskriver de analyser som kan användas för att svara upp till varje rubrik. Det är självklart frivilligt att använda mallen men det underlättar uppföljningsarbetet om alla myndigheter använder sig av samma struktur. A. Så här ska vi göra

8 NATURVÅRDSVERKET 8(16) Avsnittet ska kort beskriva åtgärden och, i de fall det är relevant, vilka parter myndigheten kommer att samverka med. Ingen analys. B. Så här ska vi genomföra åtgärden Detta är en beskrivning av genomförandet. Beskriv vad som ska göras, vad som krävs för att åtgärden ska kunna genomföras, om det föreligger några risker för att kunna genomföra åtgärden och vilka aktiviteter som ska genomföras. C. Därför behövs åtgärden Detta är en av de viktigare delarna i planen. Det är via en tydlig problembeskrivning som myndigheten kan motivera sina val av åtgärder. Här behöver framgå varför åtgärden är angelägen, vilka/vilket problem som åtgärder syftar till att lösa, etc. Analysen kan även beröra konflikter med andra samhällsmål. Som ett verktyg används med fördel samhällsekonomisk analys. Två olika typer av analysmetod kan användas, beroende på typ av verksamhet som myndigheten bedriver. Myndigheten kan med fördel dela upp de åtgärder och beslut som aktivt bidrar positivt till att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet versus de åtgärder och beslut som tas utifrån andra syften i kärnverksamheten men som kan ha en negativ eller positiv effekt på miljön: 1. Analysera beslut och processer som syftar till att styra mot en bättre miljö. Till exempel: beslut om att genomföra en viss åtgärd eller att införa ett särskilt styrmedel vars direkta syfte är att förbättra miljön. Det kan vara antingen direkt, som genom att till exempel sanera förorenad mark eller indirekt, genom styrning av annan aktör att genomföra miljöförbättrande åtgärder. Exempel på det senare är en föreskrift inom ett avfallsområde eller en ny nivå på en skatt som styr ett visst luftutsläpp. 2. Analysera konsekvenser för miljön som en följd av myndighetens verksamhet och beslut. Oavsett syfte kan påverkan på miljön uppstå som en följd av myndighetens uppdrag och agerande. Kategorisera beslut och handlingar inom ett område vars syfte inte är att påverka miljön men som kan ha påverkan på miljön. Exempel på detta är när nya vägar eller annan infrastruktur byggs; syftet är inte alltid att vägen eller bygget ska bidra till minskad miljöpåverkan, men som en konsekvens av investeringen så påverkas miljön, kanske både positivt och/eller negativt. Samhällsekonomisk analys kan bidra till att utforma effektiv styrning i punkt 1. Traditionell konsekvensanalys kan användas för att besvara frågorna i punkt 2. Särskild vägledning finns kring dessa analysmetoder 3. De åtta målansvariga myndigheterna behöver troligen lägga mer tid på analys för effektiv styrning eftersom de har egna miljömål eller delar av miljömål att nå och därmed måste analysera vilka åtgärder som är effektivast att genomföra för att nå målen och mest pricksäkra. Detta arbete görs kontinuerligt inom ramen för 3 Handledning för att strukturera en övergripande samhällsekonomisk analys1, version 1.0, publicerad : miljoarbetet/vagledning/samhallsekonomiskhandledning-ensammanfattning-version pdf

9 NATURVÅRDSVERKET 9(16) arbetet med miljökvalitetsmålen och presenteras i de fördjupade utvärderingarna, nu senast FU15. För myndigheter som helt eller delvis ligger utanför miljömålssystemet (dvs inte har ett miljömålsansvar) kommer fokus troligen ligga på att konsekvensanalysera sin kärnverksamhet för att belysa hur den påverkar (positivt eller negativt) förutsättningarna för att nå målen. I några fall kan myndigheten behöva gå igenom båda analyserna eftersom en del myndigheter har verksamhet som både styr mot miljömålen och verksamhet som påverkar miljömålen. Underlag kan bland annat hämtas från fördjupad utvärdering D. Effekt i miljön vi vill att åtgärden ska leda till Detta är en av de viktigare punkterna i redovisningen. Avsnittet ska svara på vilken effekt åtgärden ska leda till, samt vid behov ta upp andra nyttor, synergier med andra områden/samhällsmål. Detta för att det på sikt ska vara möjligt att bedöma vilken sammantagen effekt genomförda åtgärder har. - För att det ska vara möjligt att få ett sammanhang mellan analys, genomförande och förväntad effekt är det viktigt att åtgärdens förväntade effekt beskrivs i relation till eventuella internt satta miljömål (se avsnitt 5.1) som tagits fram samt till ett eller flera miljökvalitetsmål och/eller generationsmålet. - Så långt som möjligt ska det sammantagna bidraget av åtgärden uppskattas. I bland är det möjligt att ange bidraget med ett uppföljningsmått, t.ex. en procentsiffra eller i kg, vilket skapar tydlighet. I andra fall går det bara att ange bidraget med en storleksangivelse t.ex. att utsläppen av ett visst ämne minskar. En procentsiffra kan avse en faktisk minskning t.ex. att koldioxidutsläppen minskar med 10 % eller att åtgärden bidrar till att uppsatt mål uppfylls till 10 %. Det är viktigt att ange vad effektbedömningen avser. - Vissa effekter går inte att beskriva i kvantitativa termer. Vi föreslår en gemensam skala för kvalitativa bedömningar. Använd begreppen liten, medel eller stor effekt och använd dem i relation till myndighetens egen tidigare påverkan alternativt till internt satta mål, inte i relation till effekten på det nationella målet. E. Åtgärden bidrar till dessa miljömål Det är möjligt att ni som myndigheter för in de åtgärder ni föreslår under olika rubriker och indelningar i er befintliga verksamhetsplan. Dessa rubriker kommer variera mellan olika myndigheter. För att det ska vara möjligt att se den röda tråden i arbetet med detta regeringsuppdrag är det viktigt att ni också kopplar åtgärderna till aktuellt miljökvalitetsmål. Det kan räcka med att lägga till en hänvisning. Ett tydligt sätt att redovisa åtgärder, deras effekter och kopplingar till miljökvalitetsmål och generationsmålet är i tabellform. En tabell ger snabb överblick över att åtgärderna ger effekt på de miljömål som myndigheten har identifierat i analysfasen. Det skapar också överblick över hur stort varje enskilt 4 Sverige/Regeringsuppdrag/Redovisade-2015/Fordjupad-utvardering-2015/

10 NATURVÅRDSVERKET 10(16) åtgärdsbidrag bedöms vara till ett uppsatt mål eller jämfört med tidigare verksamhet. När det gäller effektbedömningar är det viktigt att ange vad de avser, t.ex. om det är jämfört med tidigare verksamhet eller om det avser andel måluppfyllelse till ett uppsatt mål. F. Tidplanen Åtgärderna som redovisas ska påbörjas under de kommande fyra åren, , som regeringsuppdraget avser men genomförandet kan pågå längre fram i tiden. Arbetet med att nå miljömålen brådskar och därför är det angeläget att varje myndighet arbetar för att ta fram åtminstone några åtgärder som man avser vidta under det kommande året samtidigt som man också kan påbörja arbetet med några långsiktiga åtgärder. Ange start och slutdatum för åtgärden. Om det finns delresultat i åtgärden, ange datum för dessa för att underlätta uppföljningen. Effekterna av åtgärderna kan komma långt senare än tidplanen för detta uppdrag. När miljökvalitetsmålen följs upp så bedömer ni om miljömålen på sikt uppnås utifrån att styrmedel finns eller är beslutade som gör att tillräckliga åtgärder hinner genomföras till år 2020 (år 2050 för Begränsad klimatpåverkan) Underlag för att identifiera åtgärder Fördjupad utvärdering 2015 Den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2015 lyfte fram många olika problem med att nå miljömålen och en hel rad förslag till åtgärder för att lösa problemen. Flera myndigheter berörs av styrmedels- och åtgärdsförslagen och förslagen är därför relevanta att titta på i arbetet med det här uppdraget. I arbetet med underlagen till den fördjupade utvärderingen har många myndigheter och andra aktörer samverkat. Den fördjupade utvärderingen består av dessa delar: 1. Styr med sikte på miljömålen. En samlad beskrivning med 33 åtgärdsförslag riktade till regeringen. Naturvårdsverket är ansvarig för rapporten. 2. Mål i sikte. En rapport med ett avsnitt för varje miljökvalitetsmål. Den innehåller problemanalyser för varje mål. För varje mål har styrmedelsanalyser gjorts för att dels se hur befintliga styrmedel fungerar och dels för att studera vilka styrmedel som skulle vara effektiva för att nå målet. Förslag till ett antal åtgärder presenteras också i anslutning till varje mål. Ansvariga för rapporten är respektive miljömålsmyndighet. 3. Fokusområdena Miljö- och klimatarbete i näringslivet, Omställning till hållbara konsumtionsmönster och Mot en hållbar stadsutveckling. Rapporterna innehåller också styrmedelsanalyser och en rad förslag till åtgärder som är riktade till såväl regering, myndigheter och andra aktörer. Samtliga fem rapporter kan laddas ned via miljömålsportalen: Åtgärdslistor till Miljömålsrådet Den 1 mars 2016 presenterade Miljömålsrådet en åtgärdslista med 44 åtgärder som ska genomföras i samverkan mellan två eller flera av de myndigheter som

11 NATURVÅRDSVERKET 11(16) ingår i rådet. Dessutom presenterade varje ingående myndighet en lista på egna åtgärder som beräknas bidra till att miljömålen nås. Samarbete med ytterligare myndigheter behövs eller förväntas för många av både samverkansåtgärderna och de enskilda myndigheternas åtgärder. För er femton myndigheter som tog fram åtgärdslistor till den 1 mars så bör de olika listorna kunna ingå i genomförandeplanen. Komplettera listorna vid behov. För er tio övriga myndigheter så kan listorna tjäna som inspiration eller ses som en möjlighet att hänga på redan etablerat/planerat samarbete. Miljömålsrådets och myndigheternas listor finns på miljömålsportalen Plattform för samhällsekonomiska analyser Naturvårdsverket ska enligt instruktionen från regeringen samråda med andra myndigheter och utveckla, följa upp och utvärdera tillämpningen av samhällsekonomiska analyser inom miljömålssystemet. Bakgrunden är de utredningar som pekat på brister i de samhällsekonomiska analyserna som görs av myndigheter. För att genomföra de instruktionsenliga uppdraget startades projektet "En plattform för samhällsekonomisk analys". Plattformen ska fungera som ett nätverk för myndigheter som arbetar med samhällsekonomiska analyser och ge dem möjlighet att utveckla dessa i samarbete med forskare och andra aktörer i miljömålssystemet. En samrådsgrupp har bildats för att styra projektets aktiviteter. Samrådsgruppen består av representanter från Boverket, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Sveriges Geologiska Undersökning, Energimyndigheten, Tillväxtverket, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Trafikverket, Riksantikvarieämbetet samt Länsstyrelserna via RUS. På följande sidor finns ytterligare vägledningsmaterial (se också avsnitt C. Därför behövs åtgärden ovan), bland annat till en databas som samlat tidigare genomförda samhällsekonomiska analyser som kan sorteras per miljömål: Redovisningen av miljöledning i staten 2015 Majoriteten av de 25 myndigheter som omfattas av regeringsuppdraget, dock inte Försvarsmakten och Upphandlingsmyndigheten, omfattas av förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Dessa 23 myndigheter fastställer mål och åtgärder för sitt miljöledningsarbete och redovisar årligen dessa och bl.a. måluppfyllelse till regeringen och Naturvårdsverket. Miljöledningssystemet inriktning och utformning har sin grund i den miljöutredning som respektive myndighet genomför. I miljöutredningen analyseras den miljöpåverkan som verksamheten ger upphov till. Utifrån resultatet ska myndigheten upprätta miljömål för verksamheten vilka även ska bidra till en hållbar utveckling och till att nå de nationella miljökvalitetsmålen.

12 NATURVÅRDSVERKET 12(16) Särskilt för myndigheter som har en uppdaterad miljöutredning och satt nya miljömål inom ramen för sitt miljöledningssystem finns det anledning att använda dessa underlag i genomförandet av föreliggande regeringsuppdrag. Och vice versa dvs. underlag som tas fram i detta uppdrag kan användas om myndigheten kommer att uppdatera sin miljöutredning de närmaste åren. Sex av de myndigheter som omfattas av föreliggande regeringsuppdrag uppdaterade sina miljöutredningar Sju myndigheter uppdaterade sina miljöutredningar 2013 eller 2014 och övriga tio mellan 2009 och I samband med en ny uppdaterad miljöutredning tas nya mål fram, både för direkt och indirekt miljöpåverkan, som kan vara fleråriga och beröra samma tidsperiod som regeringsuppdraget. För att nå uppsatta miljömål tas handlingsplaner med åtgärder fram. Det bör finnas samordningsvinster mellan underlag som tas fram inom miljöledningsarbetet och redovisningen av genomförandeplaner inom föreliggande regeringsuppdrag. Det är upp till varje myndighet att bedöma om det är samma åtgärder som ska redovisas. En kommentar i redovisningen av regeringsuppdraget om och hur eventuell samordning har skett är önskvärd. Mer information om miljöledning i staten: Miljöpåverkan i andra länder och globalt I analysen av en verksamhets koppling till miljökvalitetsmål och generationsmålet bör också verksamhet eller levnadsvanor som kan leda till påverkan på miljön i andra länder tas med. Det kan t.ex. gälla vår konsumtion, inklusive resor, och egen verksamhet eller bidrag till verksamhet i andra länder. Om myndigheten i sin analys har identifierat verksamhet som kan leda till miljöpåverkan i andra länder så kopplar detta till generationsmålet och genomförandeplanen bör även innehålla åtgärder för att begränsa denna miljöpåverkan. I bilaga 1 finns några exempel på hur man kan tänka kring om det är nationella mål som påverkas eller generationsmålet eller både och. 5 Kemikalieinspektionen, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, Strålsäkerhetsmyndigheten, Sida och Transportstyrelsen.

13 NATURVÅRDSVERKET 13(16) Bilaga 1. Analysfasen - stegvis ansats Målgruppsanpassa Utgå från mottagarens perspektiv. Analysen kommer att läsas av beställaren och andra myndigheter. Alla har inte detaljkunskap om er myndighets verksamhet. Lyft fram det viktigaste och lägg vid behov mer detaljerad information i bilagor. Utgå från myndighetens uppdrag Ta avstamp i myndighetens kärnverksamhet, och gör en kortfattad beskrivning av myndighetens uppdrag. Gör kopplingar till miljökvalitetsmål och/eller generationsmålet Analysera och definiera vilka miljökvalitetsmål och vilka delar av generationsmålet som har bäring på den verksamhet som er myndighet ansvarar för. Analysera även vilka delar av den egna verksamheten som påverkar förutsättningarna att nå målen. Hur en myndighets kärnverksamhet påverkar miljön är främst en beskrivning av myndighetens indirekta miljöpåverkan. Detta är en analys som ligger till grund för myndighetens arbete med att ständig förbättra sitt miljöarbete. För att genomföra analysen finns ett par olika ingångar: Det går att använda två metodansatser där den ena metoden utgår från verksamhetsområden (processer) och den andra från miljökvalitetsmålen. Det finns preciseringar till miljökvalitetsmålen, etappmål samt generationsmålets strecksatser som kan fungera som stöd för analysen Beskriv gärna hur verksamheten förväntas bidra till miljökvalitetsmål/generationsmålet och förväntad effekt. Mer information: Analysera myndighetens indirekta miljöpåverkan Hur en myndighets kärnverksamhet påverkar miljön är främst en beskrivning av myndighetens indirekta miljöpåverkan. Förutom att redogöra för kopplingen till miljökvalitetsmålen/generationsmålet utifrån en positiv påverkan på miljön, som till exempel beslut om minskade utsläpp, så ingår även att analysera och redovisa hur den egna kärnverksamhetens åtgärder och beslut påverkar miljön negativt. Det kan till exempel handla om stora infrastruktursatsningar som har positiva effekter på flera samhällsintressen men innebär negativ miljöpåverkan. I vissa fall kan en åtgärd eller ett beslut innebära både positiv och negativ miljöpåverkan. En analys utifrån denna metodansats innebär att dela upp de åtgärder och beslut som aktivt bidrar positivt till att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet

14 NATURVÅRDSVERKET 14(16) och de åtgärder och beslut som tas utifrån andra syften i kärnverksamheten men som kan ha en negativ eller positiv effekt på miljön: Analysera beslut och processer som syftar till att styra mot en bättre miljö. Till exempel: beslut om att genomföra en viss åtgärd eller att införa ett särskilt styrmedel vars direkta syfte är att förbättra miljön. Det kan vara antingen direkt, som genom att till exempel sanera förorenad mark eller indirekt, genom styrning av annan aktör att genomföra miljöförbättrande åtgärder. Exempel på det senare är en föreskrift inom ett avfallsområde eller en ny nivå på en skatt som styr ett visst luftutsläpp. Analysera konsekvenser för miljön som en följd av myndighetens verksamhet och beslut. Oavsett syfte kan påverkan på miljön uppstå som en följd av myndighetens uppdrag och agerande. Kategorisera beslut och handlingar inom ett område vars syfte inte att påverka miljön men som kan ha påverkan på miljön. Exempel på detta är när nya vägar eller annan infrastruktur byggs; syftet är inte alltid att vägen eller bygget ska bidra till minskad miljöpåverkan, men som en konsekvens av investeringen så påverkas miljön. Lyft fram det som myndigheten har rådighet över i relation till miljökvalitetsmål och generationsmål Verksamhetsprocesser med betydande indirekt miljöpåverkan som utgångspunkt Analysen av vilka miljökvalitetsmål och vilka delar av generationsmålet som har kopplingar till för myndigheten kan ske med utgångspunkt i verksamhetsprocesserna. Till stöd för denna beskrivning kan myndigheten användas sin klassificeringsstruktur. Ni på myndigheten väljer ut de verksamhetsprocesser utifrån beskrivna kriterier som ni bedömer ha störst miljöpåverkan inom betydande indirekt miljöpåverkan. Motsvarande analys görs ofta i samband med myndigheternas miljöutredning som följer av förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Resultatet visar inom vilka verksamhetsprocesser som till exempel regelutveckling, lämna bidrag, hantera externa remisser, tillståndsverksamhet, tillsyn, teckna avtal och överenskommelser, utarbeta vägledning eller delta som expert inom EU och internationellt, där myndigheten har betydande indirekt miljöpåverkan samt rådighet att påverka andra aktörer att bidra till en bättre miljö. En process består av ett antal aktiviteter och beslutspunkter där till exempel miljökrav kan ställas inom de områden som myndigheten har möjlighet att påverka. På en övergripande nivå kan kopplingar till miljökvalitetsmål och generationsmålet göras utifrån myndighetens uppdrag. För en mer detaljerad analys kan man göra en bedömning för respektive ärende i aktuell process och dess bidrag till miljökvalitetsmål/generationsmålet. Till exempel i processen att

15 NATURVÅRDSVERKET 15(16) hantera föreskrifter så beror det på vad föreskriften reglerar till vilket miljökvalitetsmål den kan kopplas. Detta kan vara en del av en konsekvensutredning. Ange hur insatsen bedöms bidra till aktuellt miljökvalitetsmål. Redovisningen av analysen bör omfatta de processer där ni har den största möjligheten att bidra till miljökvalitetsmålen och/eller generationsmålet utifrån ert uppdrag. En redovisning av de viktigaste processerna, inklusive beslutspunkter gör det tydligt vad myndigheten har rådighet över. En viktig utgångspunkt är att i första hand analysera beslutsprocesser som har stor betydelse för miljön under lång tid. Det kan både handla om beslut som myndigheten fattar som får direkt genomslag för miljön och om förslag som myndigheten lämnar och som någon annan beslutar om. Det kan även handla om att ni uppmuntrar andra aktörer, som till exempel hushåll och företag, att genomföra åtgärder som bidrar till en bättre miljö. Miljökvalitetsmålen som utgångspunkt Analysen av vilka miljökvalitetsmål och delar av generationsmålet som är relevanta för myndigheten kan också ske med utgångspunkt i miljökvalitetsmålen. I denna metodansats utgår man från en bedömning av vilka miljökvalitetsmål som är prioriterade i verksamheten, utifrån beskrivna kriterier. Vissa miljökvalitetsmål kan gälla för hela den sektor som er myndighet tillhör, och andra miljökvalitetsmål som är prioriterade av myndigheten. Ett exempel på det är Transportstyrelsens tillvägagångssätt Därefter identifieras de viktigaste bidragen, utifrån beskrivna kriterier, till respektive miljökvalitetsmål. Detta kan vara i form av olika typer av insatser till exempel via styrmedel, som ger incitament till att begränsa eller öka användningen av en vara eller tjänst. Exempel på insatser kan vara att utarbeta föreskrifter inom ett visst område, medverkan i utarbetande av EU-direktiv, långsiktiga handlingsplaner, utformning av skatter, stora upphandlingar samt bidrag till en viss typ av verksamhet. Ange hur insatsen bedöms bidra till aktuellt miljökvalitetsmål. Riktlinjer Myndigheten behöver inte kommentera alla miljökvalitetsmål utan endast välja ut de som påverkas mest av den egna verksamhetens kärnverksamhet. Beskriv gärna hur viktningen av påverkan har gjorts, genom att ta fram och redovisakriterier och parametrar. För att avgränsa vad ni ska ta med i er analys, som till exempel i hur många led som indirekt miljöpåverkan ska bedömas, bör ni avgränsa er till det som myndigheten har rådighet över och kan styra eller påverka. Även om fokus i denna analys ligger på myndighetens indirekta miljöpåverkan kan det för vissa verksamheter vara relevant att även väga

16 NATURVÅRDSVERKET 16(16) in myndighetens eget betydande direkta miljöpåverkan som exempelvis tjänsteresor och energianvändning. Beskriv gärna vinster utöver miljöperspektivet som till exempel ekonomiska vinster och förtroendevinster. Genom att beskriva förväntade effekter av en åtgärd finns möjlighet att följa upp enligt den så kallade PDCA modellen : Planera-Genomföra- Följa upp-förbättra, och vid behov skärpa kraven. Miljöpåverkan i andra länder och globalt I analysen av en verksamhets koppling till miljökvalitetsmål och generationsmålet bör också verksamhet eller levnadsvanor som kan leda till påverkan på miljön i andra länder tas med. Det kan t.ex. gälla vår konsumtion, inklusive resor, och egen verksamhet eller bidrag till verksamhet i andra länder. Generationsmålet skapar utgångspunkt för miljömålsarbetet och tar med det internationella perspektivet. Riksdagens definition av generationsmålet: "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljöoch hälsoproblem utanför Sveriges gränser."