Verksamhetsberättelse 2016

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2016 Godkänd av RUS styrgrupp vid mötet Behandlad i länsrådsgrupp 6 genom kontaktlänsråd för miljömålen Veronica Lauritzsen. Verksamhetsberättelsen biläggs redovisningen till Naturvårdsverket av RUS verksamhet RUS verksamhet under året redovisas här i korthet. Denna redovisning ingår också i årsredovisning till regeringen från länsstyrelserna (Dalarnas m.fl.). Därefter följer en ekonomisk redovisning. I bilaga kommenteras verksamhetsplanens samtliga punkter. RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet) är samverkansorgan för miljömålsarbetet regionalt. I styrgruppen ingår representanter från närmast berörda länsstyrelseverksamheter, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket (NV), Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Sveriges kommuner och landsting (SKL) som adjungerad. Arbetet förankras även hos länsstyrelsernas miljöchefer (Miljönätverket) och i länsrådsgrupp 6 för miljö. I arbetsgruppen ingår personer från olika länsstyrelser och Skogsstyrelsen med en del av sin arbetstid. RUS finansieras av anslag via NV (2016 med 5,7 milj. kr) och administreras av Länsstyrelsen Dalarna. RUS hemsida: se RUS verksamhetsplan 2016 inleddes: RUS ska under året medverka till en tydligare uppföljning av miljömålen och bidra till att åtgärdsarbetet fortskrider, beskrivs och följs upp. RUS ska förstärka och tydliggöra länkarna mellan nationell, regional och lokal nivå i arbetet med miljömålen. Detta har varit utgångspunkt för arbetet. Inom uppföljning, utvärdering, miljöinformationsförsörjning har RUS 2016: Deltagit i NV:s olika samordningsgrupper och varit regional kontaktyta. Bidragit till samordning av årlig uppföljning av miljömålen och indikatoruppdateringar. I NV:s årliga uppföljningsrapport till regeringen sammanställt ett regionalt avsnitt. Arbetat med förvaltning och utveckling inom olika områden i samarbete med flera parter. Varit samrådspart i regeringsuppdrag om att ta fram nya miljömålsindikatorer och i detta särskilt bistått i delen om lokala indikatorer. Utvecklat indikatorer för transportplanering. Förankrat och fått klartecken att konstruera IT-systemet Åtgärdswebb för miljömålen, för uppföljning av åtgärdsprogram för miljömålen. Bidragit till diskussion om hur uppföljningen av miljöarbetet kan utvecklas, bland vid workshop på miljömålsdagarna. Medverkat i MIT:s samverkansråd (Miljövårdens IT, myndighetssamarbete) och som samverkanspart i NV:s regeringsuppdrag att verka för Digitalt först för smartare miljöinformation. Medverkat i länsstyrelsernas och myndighetsgemensam förvaltning av IT- och verksamhetsstöd samt förvaltning av myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering. Ekonomiskt stöttat länsstyrelsernas IED-projekt (industriutsläppsdirektivet) i enlighet med NV:s riktlinjer för RUS medel samt haft viss dialog om dess nytta för miljömålsuppföljningen. Inom stöd i åtgärdsarbetet för att nå miljömålen har RUS 2016: Fortsatt arbetet för att bättre förvalta och kommunicera stöd som RUS publicerat. Haft löpande dialog med olika parter av betydelse för miljömålsarbetet, berörda länsstyrelseverksamheter, nationella myndigheter, kommun, forskning m.fl. Bistått landshövdingen i Hallands län i arbetet som länsstyrelsernas representant i Miljömålsrådet och deltagit i grupp med kontaktpersoner under rådet. Förankrat länsstyrelse- 1

2 medverkan i rådets första åtgärdslista och den länsstyrelseegna, totalt cirka 50 åtgärder. Samordnat uppföljning av åtgärderna och påbörjat beredning av 2017 års åtgärdslistor. Följt Miljömålsberedningens arbete. Varit samrådspart till NV i regeringsuppdrag att se över miljömålsportalen. Stöttat länsstyrelserna i arbetet för integrering av miljömålen (det tvååriga regleringsbrevsuppdrag från 2015). Spridit resultatet från länsstyrelsemöte om detta hösten 2015 samt bearbetat och kommunicerat svar från en enkät om olika arbetssätt som länsstyrelserna besvarat. Medverkat i Naturvårdsverkets översyn av miljöledningsuppdraget. Tagit fram en vägledning om hur länsstyrelserna kan använda resultatet i fördjupad utvärdering 2015 av miljömålen. Tillsammans med NV, SKL samt fyra länsstyrelser arrangerat regionala miljömålskonferenser i Göteborg, Malmö, Stockholm och Umeå med cirka 500 deltagande beslutsfattare från kommun och näringsliv. Tillsammans med Länsstyrelsen i Kronoberg, NV, SKL, Växjö kommun, Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen och regeringens miljömålssamordnare för näringslivet arrangerat årets miljömålsdagar i Växjö i april med cirka 300 deltagare från myndigheter, kommun och näringsliv. Påbörjat planering av nästa års miljömålsdagar i Jämtland. Arrangerat Nobelmötet i Stockholm för länsstyrelsernas miljömålssamordnare och deras chefer i december. Fortsatt projektet Metodutveckling åtgärdsprogram (avslutas 2017). Tillsammans med LEKS (länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning) arrangerat kurs i miljömålskommunikation och utvärdering av åtgärdsarbete. Planerat för kurser i processledning under Haft dialog med SKL om hur RUS kan stödja kommunerna samt om samarbetsformer. Genomfört distansutbildning med 20 länsstyrelser och cirka 80 personer utifrån Välja och vraka! Vägledning och goda exempel inom kulturmiljöarbetet. Bistått länsstyrelsernas chefsnätverk för kulturmiljö med underlag till regleringsbrevsuppdrag och remisser. Publicerat Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet samt medföljande powerpointpresentation. Påbörjat regional seminarieserie för att implementera resultatet och arrangerat åtta seminarier, varav sex i olika län, ett för Skogsstyrelsen och ett för studenter vid Stockholms universitet. Planerat för en insats i syfte att stödja näringslivets miljömålsarbete i samarbete med berörda länsstyrelseverksamheter och regeringens miljömålssamordnare för näringslivet. Påbörjat medverkan i NV:s samhällsplaneringsprojekt Förstudie om vägledning av miljöbedömningar och vägning av olika samhällsmål samt tillsammans med LEKS planerat en vägledningsinsats inför kommande regionala transportplanering. Fortsatt insatser för hållbar konsumtion. Bildat länsstyrelsereferensgrupp, sammanställt olika länsstyrelsers aktiviteter, planerat en turné om upphandling och giftfri vardag med Kemikalieinspektionen och Upphandlingsmyndigheten, medverkat i nationell referensgrupp för FN:s tioåriga ramverk för hållbar konsumtion och produktion och deltagit i planeringen av Verkstad för hållbara livsstilar samt medverkat i referensgrupp till Stockholm Environmenal Institutes forskningsprojekt UNLOCK. Färdigställt vägledningar om Hälsofrämjande processer som drivkraft för miljömål och hållbar utveckling samt planerat för spridning av materialet. Bidragit till underlag för länsstyrelsernas rapportering av regeringsuppdraget om Agenda Haft möte med Agenda 2030-delegationens kansli samt tillsammans med kansliet ordnat en workshop med länsstyrelsers miljömålssamordnare. 2

3 Ekonomisk redovisning 2016 Budget Utfall Kommentar: Löner, resor m.m. RUS Huvudsakligen RUS arbetsgrupp. Återbetalning av medel till RUS från ett tidigare år är en anledning till att utfallet är något lägre. Arrangemang Främst Nobelmötet för länsstyrelsernas miljömålssamordnare som blev dyrare än budgeterat främst p.g.a. fler deltagare än planerat. Utveckla åtgärdsuppföljningen Reserverade medel för konstruktion av IT-systemet Åtgärdswebb för miljömålen. Genom budgeten 2016 lades fast att RUS totalt finansierar 1,5 milj. fördelat på två år. Då beslut om konstruktion fattades i slutet av 2016 har medlen inte betalats ut till uppdragstagare. Reserverade medel ligger dock kvar Dessutom har två länsstyrelser bidragit med totalt kr, vilket gör att reserverade medlen från 2016 är kr. Projekt ekosystem Projektledning m.m. Blev dyrare då omfattningen blev något större. Övriga projektkostnader Transportarbete luftemissionsdatabasen kr (medfinansiering), kurs åtgärdsuppföljning kr (medfinansiering), konsultkostnad åtgärdswebb kr, hälsofrämjande projektet layout kr och övriga kostnader kr. Planerade utgifter för åtgärdsprojekt och Räkna q kommer att betalas först 2017, vilket är en anledning att utfallet är lägre. Information och övrigt Avser kostnad RUS webbsida. Planerade utgifter för åtgärdsprojekt betalas först Till IED I enlighet med NV:s riktlinje Summa: Budgeten avsåg NV-anslaget 5,7 milj. och resten överskott från tidigare år. I utfallet ingår inte reservationen för Åtgärdswebb ( kr). Överskott RUS fastställt vid bokslut för 2016: kr (utöver reservationen för Åtgärdswebb) 3

4 Bilaga Här följs verksamhetsplanens samtliga punkter upp. Utvecklingsinsatser i prioritet 1 ska enligt verksamhetsplanen vara genomförda vid årets slut och insatser i prioritet 2 bör om möjligt vara genomförda. Nytt för verksamhetsplanen 2016 var att mål på tre års sikt formulerades. Dessa återges här nedan, men har inte följts upp. Uppföljning, utvärdering, miljöinformationsförsörjning Mål på tre års sikt: Årlig uppföljning är mer ändamålsenlig och effektiv utifrån syftet att dels ge underlag till nationell uppföljning och dels stimulera miljöarbetet regionalt och lokalt. Indikatorerna på miljömål.se är till större nytta för det regionala och lokala miljöarbetet. Miljöinformationsförsörjning för regionala och lokala behov är mer utvecklad och kopplar tydligare till miljömålsuppföljningen. Här ingår bl.a. att åtgärdsuppföljningen är mer utvecklad och att regional miljöövervakning används mer till miljömålsuppföljningen. Löpande verksamhet: Regional kontaktyta: Bidra till länsstyrelsedeltagande och regionala perspektiv i Naturvårdsverkets samordning av miljömålsuppföljningen, bistå i deras uppdrag, underlätta att länsstyrelsesynpunkter tas om hand och samverka med nationella myndigheter, SKL m.fl. Har skett som planerat. RUS har deltagit i NV:s strategiska miljömålsgrupp, samverkansgrupp, målarbetsgrupp m.fl. grupper. Löpande dialog har skett med Naturvårdsverkets samordningsfunktion för miljömålsuppföljningen. Många kontakter har skett med nationella myndigheter, SKL m.fl. i miljömålsuppföljningen. Länsstyrelsesynpunkter har förmedlats, bl.a. över regeringsuppdraget för indikatorer. Stöd och samordning regionalt: Stödja länsstyrelserna och Skogsstyrelsen regionalt i årlig uppföljning av miljömålen och löpande indikatoruppdateringar samt understödja användningen av framtagna målmanualer. Föra tillbaka information från nationella myndigheter m.fl. till länen. Har skett som planerat. Främsta målgrupp för stöd, samordning och information har varit miljömålssamordnarna. Utöver skriftlig information har stöd och information förmedlats vid fysiska möten och distansmöten. Regional årlig uppföljning och indikatoruppdateringar har skett på liknande sätt som tidigare år. RUS har sammanfattat och analyserat länens årliga uppföljning och tagit fram ett regionalt avsnitt i NV:s rapport till regeringen i mars. Motsvarande arbete för 2017 har påbörjats. Dialog har skett med NV om anvisningarna för årlig uppföljning, vilka överensstämmer med föregående års. I september genomfördes, för miljömålssamordnare och målansvariga på länsstyrelserna, distansmöten för miljökvalitetsmål, kulturmiljö och ett introduktionsmöte. Nationellt målansvariga deltog. RUS och NV har kvalitetsgranskat de regionala texterna före publicering. RUS har också haft löpande dialog med nationellt målansvariga i årlig uppföljning. Indikatorerna på miljömål.se har uppdaterats i mars och november. Planeringen har skett i samarbete med NV. RUS har stöttat länen genom ett informationsmöte. På RUS webbplats har malltexter 4

5 och dataunderlag lagts ut. RUS har kvalitetsgranskat de regionala indikatortexterna före publicering. Arbetet har också inneburit kontakter med nationella myndigheter. Förvaltning och utveckling: Bidra till löpande förvaltning och utveckling av regional och lokal miljömålsuppföljning inom olika områden tillsammans med nationella myndigheter, länsstyrelser m.fl. Bidra till arbetet med emissionsdatabasen för regionala och lokala luftutsläpp. Har skett som planerat. Huvuddelen av RUS arbete har skett inom ramen för det gemensamma arbetet med miljömålsuppföljning och miljöinformationsförsörjning. Inom vissa områden har RUS varit mer engagerad. Här redovisas särskilda insatser utifrån RUS utvecklingsområden. Avfall: Viss dialog har skett med främst nationella myndigheter. Energi: Samverkansgruppen (GRUS) för regional och kommunal energistatistik har under året haft flera möten där RUS deltagit som Energimyndigheten sammankallat till. Löpande dialog har skett med LEKS (länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning). RUS har också medverkar i Energimyndighetens projekt om konsumtionsbaserad energistatistik, en åtgärd i Miljömålsrådets åtgärdslista. Gifter och kemikalier: RUS insatser har främst bestått av löpande dialog med miljömålsansvariga på KemI. I indikatoruppdraget har RUS tagit fram underlag specifikt för utveckling av indikatorn förorenade områden. Klimatanpassning: RUS har följt pågående arbete med uppföljning av klimatanpassningsarbetet. Konsumtion: RUS ingår i referensgruppen för forskningsprojektet Prince som ska undersöka möjliga indikatorer som kan följa samhällsutvecklingen mot generationsmålet med fokus på konsumtion och har under året deltagit i möten. Det är SCB som håller i projektet tillsammans med flera nationella och internationella forskningsverksamheter Kulturmiljö: RUS har verkat för att indikatorer för kulturmiljön ska tas fram. Detta har skett genom möten, samtal, mail och underlag/förslag till berörda nationella myndigheter. Under 2015 har inget nytt län genomfört inventeringen q-märkt. Arbete har dock skett för att resterande fyra län ska göra detta kommande år. Luft: RUS har tidigare ensam haft ansvaret för drift och underhåll av den nationella emissionsdatabasen och bl.a. kallat berörda myndigheter och SMED till årliga arbetsmöten. Detta ansvar har nu gått över till NV. RUS har deltagit på de båda användarrådsmöten som NV kallat till. Övriga som kallas är Energimyndigheten, Trafikverket, SLB-analys, Göteborg Stad, Lunds Universitet samt SMED. RUS står fortsatt för granskning av den årliga leveransen av länsuppgifter, uppdatering av hjälptexter på nätet samt svarar på användarnas frågor. I användarrådet driver RUS frågor som är viktiga i miljömålsarbetet på regional och lokal nivå. Under året har bl.a. utsläpp från bussar blivit en ny sektor i databasen. Vidare förbättrades kvaliteten vägtrafikens utsläppsuppgifter betydligt under Under året uppdaterades även förvaltningsplanen för emissionsdatabasen. I slutet av året bestämde dock styrgruppen för objekt Vatten och miljömål att emissionsdatabasen inte längre ska ingå i objektet. RUS har under året fortsatt att delta i en av referensgrupperna till forskningsprogrammet SCAC (Swedish Clean Air and Climate Research Program). I detta arbetar man bl.a. med utveckling av en modell för att ta fram prognoser och scenarier för emissioner till luft, och som slutresultat ta 5

6 fram en konceptuell modell för framtida arbete med prognoser och scenarier i Sverige. RUS roll är att belysa det regionala behovet prognoser och scenarier på inom miljömålsarbetet. Naturmiljö/biologisk mångfald, grön infrastruktur och friluftsliv: RUS insatser har främst bestått av löpande dialog med miljömålsansvariga nationella myndigheter. Särskild dialog har förts med företrädare för grön infrastrukturuppdraget om hur kommande handlingsplaner ska följas upp. Odlingslandskap/landsbygdsprogram: RUS insatser har främst bestått av löpande dialog med miljömålsansvariga på Jordbruksverket. Samhällsplanering/God bebyggd miljö: Miljömålsenkäten skickades inte till kommunerna 2016, i enlighet med Boverkets beslut att den inte längre ska vara årlig. I arbetet med regeringsuppdraget indikatorer har frågan väckts av RUS och andra om den inte finns behov att låta den gå ut oftare. Rapporten om hur markanvändningsstatistik kan användas i miljömålsuppföljningen som SCB har tagit fram uppdrag av RUS har använts i indikatoruppdraget. En uppdatering planeras. Skogliga området: Skogsstyrelsens nya representant i RUS arbetsgrupp och miljömålsmålansvarig för Levande skogar har under året byggt upp samarbetsformer. Strålmiljö, radon och hälsa: RUS har deltagit i Länsstyrelsernas möten kring hälsorelaterad miljöövervakning. Vidare vid ett miljömedicinskt möte i Umeå som Folkhälsomyndigheten årligen samarrangerar med Umeå Universitetet och Norrlands universitetssjukhus. Transporter: Den av RUS initierade grupp för uppföljning av regional transportplanering, där RUS, Trafikverket, Trafikanalys och NV deltar, har haft ett par möten under året och en hel del mailkontakt. Två indikatorer som handlar om uppföljning av infrastrukturplaneringen har utvecklats och är nu på väg att sjösättas. Den ena gäller investeringar uppdelat på trafikslag, den andra utgörs av resvaneundersökningar. Den sistnämnda blev också ett av NV:s förslag på indikatorer i regeringsuppdraget. Vatten: Vattenmålansvariga inom RUS arbetsgrupp har haft ett gemensamt fysiskt möte i Göteborg med motsvarande representanter från HaV och diskuterat både målmanualer och indikatorer. Under året har också RUS haft dialog med Vattenmyndigheterna om utveckling av åtgärdsuppföljning inom vattenförvaltningen. Miljöövervakning: Bidra till att miljömålsuppföljningen har dialog med och använder miljöövervakningen. Har skett som planerat. RUS var representerade vid årets miljöövervakningsdagar i Kiruna. RUS tog vid open space-diskussioner upp ämnet koppling mellan miljöövervakning och miljömål. Det uppfattades som viktigt av många och det kom fram flera förslag om både vad vi kan göra och hur, för att nå längre i miljöarbetet. RUS ingår i användarrådet för miljöövervakningsdatabasen RMO.nu. Förslag som lämnats och är på gång att genomföras är att det i länsstyrelsernas gemensamma databas RMO.nu för varje delprogram ska finnas en koppling till de miljömålspreciseringar som de följer upp. Det kan enklast läggas in av samordningsansvarig för gemensamma delprogram. Miljömål.se: Föra löpande dialog med Naturvårdsverket om de delar av miljömål.se som har betydelse för det regionala och lokala arbetet med miljömålen. Har skett som planerat. Löpande dialog har skett om förbättringar av befintliga miljömål.se. 6

7 MIT(Miljövårdens IT): Medverka i MIT samverkansråd tillsammans med andra sakområden och IT inom länsstyrelserna, Naturvårdsverket, HaV och Skogsstyrelsen. Ha delaktighet i länsstyrelsernas gemensamma utveckling av IT- och verksamhetsstöd. I anslutning till detta medverka i objektet Vatten och Miljömål för gemensam förvaltning av IT- och verksamhetsstöd. Har skett som planerat. RUS har, liksom tidigare, medverkat i MIT:s samverkansråd. I mars fick NV regeringsuppdraget att verka för digitalt först för smartare miljöinformation. Uppdraget, som ska slutredovisas senast i februari 2019, sker i samverkan med många berörda aktörer, däribland RUS. För MIT innebar uppdraget att en diskussion om MIT:s framtid och hur samarbetet ska organiseras framöver initierades. Denna ledde fram till att MIT hade sitt sista möte i december och därefter upplöstes. Under våren 2017 ersätts MIT av en ny samverkansorganisation, ledd av NV, där ett miljödataråd inrättas och under detta samverkansprogram och flera andra grupper. RUS har under höstens diskussioner inom MIT och i arbetet med regeringsuppdraget påtalat vikten av att miljömålen synliggörs och representeras i den nya organisationen. RUS har, liksom tidigare, deltagit i länsstyrelsernas objektfamiljsgrupp för miljö och i objektstyrgruppen för Vatten och miljömål. Därtill har RUS medverkat förvaltningen av strategi för miljödatahantering, se egen punkt nedan. Särskilda utvecklingsinsatser: Prioritet 1: Utvecklad åtgärdsuppföljning: Tillsammans med Naturvårdsverket, länsstyrelserna m.fl. samarbeta om hur uppföljning av åtgärdsarbetet kan utvecklas i miljömålsuppföljningen. Fortsätta och om möjligt bygga ett IT-system för uppföljning av lokala och regionala åtgärdsprogram för miljömålen, med beaktande av nationellt utvecklingsarbete och utifrån den krav- och lösningsspecifikation som färdigställts Föra dialog med företrädare för kommuner, andra regionala åtgärdsprogram inom olika uppdrag och den nationella nivån om deras nytta av ett sådant system. Tillsammans med LEKS (länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning) genomföra en kurs i olika metoder för åtgärdsuppföljning (projekt Verktygslådan). Fortsätta arbetet för bättre uppföljning av transportplaneringens miljöeffekter tillsammans med regionala och nationella myndigheter. Har skett som planerat. RUS har bidragit till diskussionen om hur uppföljningen av miljöarbetet kan utvecklas, bl.a. genom att arrangera en workshop om detta vid miljömålsdagarna i Växjö i april. Kursen i åtgärdsuppföljningen, tillsammans med LEKS, har också arrangerats. Under hela året, med ökad intensitet under hösten, har arbete skett för att förankra och finna finansiering för IT-systemet Åtgärdswebb för miljömålen. Vid sitt möte i november gav RUS styrgrupp slutligen klartecken till detta. I beslutet ingår att NV och HaV ska medverka i utformningen av beställningen, som planeras till vintern Den myndighetsgrupp RUS initierat för uppföljning av transportplaneringens miljöeffekter har fortsatt sitt arbete och lämnat förslag. Målmanualer och indikatorer: Tillsammans med Naturvårdsverket och nationellt målansvariga fortsätta arbetet med målmanualer och översyn av gemensamma miljömålsindikatorer. Verka för att regional miljömålsuppföljning beskrivs väl i målmanualerna samt, utifrån en gemensam metodik, ta fram regional och lokal upplösning av indikatorerna där så är relevant. I anslutning till detta sammanställa befintliga indikatorer och miljödata som finns på lokal nivå och föreslå förbättringar i syfte att tillgängliggöra och underlätta för kommunernas miljöarbete. 7

8 Har skett som planerat. NV skickade under våren ut en propå till målansvariga myndigheter att påbörja en uppdatering av sina målmanualer och då särskilt beakta de regionala behoven. RUS tog samtidigt kontakt med dessa och flera började planera för en revidering. I juni kom så regeringsuppdraget om indikatorer för miljökvalitetsmålen och generationsmålet, framför allt föranlett av att regeringen önskar fler indikatorer som följer miljöarbetet. Under hösten lades huvudfokus på detta uppdrag och revideringen av målmanualerna tonades ned. Nationella myndigheter har samrått med RUS om sina förslag till indikator och RUS har medverkat på ett flertal möten om dessa. RUS har också låtit samtliga länsstyrelser få lämna synpunkter på slutliga förslag till indikatorer och förmedlat dessa synpunkter till målmyndigheterna. En särskild del i regeringsuppdraget är att NV i samråd med SKL ska ta fram förslag på lokala indikatorer. För denna del har RUS anlitats. Flera möten har hållits mellan NV, SKL och RUS och RUS har också medverkat vid SKL:s miljöchefsnätverk där frågan tagits upp. Förslaget till lokala indikatorer färdigställs i början av Arbetet med de lokala indikatorerna och det underlag som tas fram svarar samtidigt i hög grad upp till verksamhetsplanens ambition om sammanställning av lokala indikatorer. Miljömål.se: Medverka i, understödja och involvera länsstyrelserna i Naturvårdsverkets arbete med att utveckla Miljömål.se och digital samarbetsyta för miljömålsuppföljningen. Har skett som planerat. RUS har varit NV:s regionala samrådspart i regeringsuppdraget att utveckla miljömål.se. Uppdraget har fokus på åtgärder, men i utvecklingsarbetet ingår också uppföljning och indikatorapplikationen. RUS har deltagit i intervjuer och möten om detta. Vid Nobelmötet för länsstyrelsernas miljömålssamordnare hölls också ett pass om miljömål.se. Önskemål angående digital samverkansyta har under året inte särskilt lyfts av NV. IED (Industriutsläppsdirektivet): Stödja IED-projektet ekonomiskt i enlighet med vad Naturvårdsverket lagt fast i riktlinjer för RUS miljömålsmedel Ha löpande dialog med IEDprojektet om dess nytta för miljömålsuppföljningen. Har skett som planerat. RUS har överfört medel till IED i enlighet med vad som beslutats av NV. Under året har också RUS haft viss dialog med IED-projektet och hållit sig informerad om vad som hänt där. Någon mer utvecklad dialog om hur IED-projektet kan bidra till miljömålsuppföljningen eller arbetet för miljömålen har dock inte kommit till stånd. Prioritet 2: Årlig uppföljning: Tillsammans med Naturvårdsverket, länsstyrelserna och de nationellt målansvariga påbörja en diskussion om möjliga förbättringar av regional årlig uppföljning. Har inte skett som planerat. NV beslutade även detta år, i dialog med RUS, att inte ändra anvisningarna för regional årlig uppföljning. Förbättringsbehov för den regionala uppföljningen har dock kommit upp i olika sammanhang under året, bl.a. i RUS arbetsgrupp och målarbetsgruppen. I arbetet med Miljömålsrådet har länsstyrelserna diskuterat ett förslag om utvecklad utvärdering av det regionala miljöarbetet, som delvis ansluter till denna fråga. MIT:s inriktningsbeslut: Bidra till genomförande av insatser i MIT:s inriktningsbeslut 2016, bl.a. fortsatt arbete kring strategin för miljödatahantering. 8

9 Har skett som planerat. Genom att MIT under hösten kom att fokusera på framtida organisering hamnade detta dokument lite i skymundan. Strategi för miljödatahantering har dock varit fortsatt högt prioriterat i MIT-arbetet. RUS har fortsatt medverka i det arbetet och i den förvaltningsgrupp för strategin som formats under året. Därtill har RUS medverkat i arbetet med att implementera strategin hos länsstyrelserna. Stöd i åtgärdsarbetet för att nå miljömålen Mål på tre års sikt: Miljömålen är mer integrerade i länsstyrelsernas och Skogsstyrelsens verksamhet och tydligare utgångspunkt vid planering, genomförande och uppföljning. De regionala åtgärdsprogrammen är centrala styrdokument för miljöarbetet i länen. Länsstyrelserna samarbetar mer kring metodutveckling och lär av varandra. Vägledningar förvaltas, kommuniceras och används till nytta för arbetet. Det råder bra dialog och samarbete mellan olika nivåer i samhället och med näringsliv och kommuner. Det regionala miljömålsarbetet är en etablerad del av arbetet med Agenda 2030 (FN:s hållbarhetsmål). Löpande verksamhet: Kunskapsförmedling: Förmedla aktuellt läge i länens arbete med åtgärdsprogram och regionala miljömål. Anslå olika läns åtgärdsprogram, goda exempel m.m. på RUS hemsida. Förmedla aktuell kunskap om nationellt arbete för miljömålen. Löpande understödja länens arbete med åtgärdsprogram m.m. Har skett som planerat. RUS har 2016 inte sammanställt aktuellt läge i länens arbete med åtgärdsprogram, men däremot skickat ut en enkät om arbetssätt, se annan punkt i berättelsen. Länens arbete med åtgärdsprogram har tagits upp i olika sammanhang, bl.a. Nobelmötet för miljömålssamornarna. Aktuell kunskap om nationellt arbete har förmedlats genom bl.a. Nytt från RUS. Förvaltning av framtagna vägledningar: Förvalta, tillgängliggöra och kommunicera de vägledningar och andra metodstöd som tagits fram i RUS åtgärdsuppdrag. Har skett som planerat. Vägledningar och metodstöd som tagits fram finns upplagda på RUS hemsida och för flertalet material har spridnings- och kommunikationsinsatser genomförts. Det utvecklingsarbete som planeras här, se annan punkt i berättelsen, blir dock klart först Dialog: Ha löpande dialog med olika parter av betydelse för miljömålsarbetet, berörda länsstyrelseverksamheter, nationella myndigheter, kommun, forskning m.fl. Har skett som planerat. Mycket dialog har skett spontant och i olika möteskonstellationer, vilket framgår under olika punkter i verksamhetsberättelsen. RUS webbplats och nyhetsbrev är de viktigare verktygen för informationsspridning. Under året har Nytt från RUS skickats ut totalt 16 gånger. Webbplatsen har uppdaterats kontinuerligt med 9

10 information från olika konferenser, seminarier, nyheter osv. Under året och ett större arbete för att ändra innehållsstrukturen på webbplatsen och arbetsytan påbörjats och detta arbete ska vara klart under våren RUS har också bistått länen i olika kommunikationsrelaterade frågor. RUS styrgrupp och arbetsgrupp samt andra grupperingar inom miljömålsarbetet är centrala fora för denna löpande dialog. Ett sådant forum som inte nämns någon annanstans i verksamhetsberättelsen är NV:s grupp för kommunikationschefer på olika myndigheter, där RUS också deltagit. Dialogen med länens miljömålssamordnare har skett genom distansmöten och fysiska möten. Nobelmötet i december har som vanligt varit den stora årliga samlingen för länsstyrelsernas miljömålssamordnare. Detta år deltog även flera chefer. Nobelmötet arrangerades 6-7 december på hotell Scandic Grand Central i Stockholm. Som vanligt behandlades många olika frågor av betydelse för miljömålsarbetet, inklusive RUS verksamhet, och många gruppdiskussioner hölls. Ett flertal gäster medverkande, från regeringskansliet, myndigheter och SKL. Regionala nätverk (Sydlän, Svealandslän, Norrlandslän) har fortsatt träffas och RUS arbetsgrupp har medverkat. Skogsstyrelsen har haft miljömålsmöten för deras kontaktpersoner på länen för att hålla dem ajour. Dialog med andra länsstyrelseverksamheter har också skett, genom chefsnätverken, förvaltningsorganisationen för IT- och verksamhetsstöd och olika samverkansorgan. RUS har haft föredragningar och workshop vid Miljönätverkets möten och Miljönätverkets chefsforum miljömål, som bildades 2015, har fortsatt träffas under året. RUS ordförande har även suttit i Miljönätverkets styrgrupp. Mycket dialog har också skett med Kulturmiljöforum. Ett antal möten mellan RUS och forumet har ordats i syfte att identifiera gemensamma behov och utvecklade samarbetsformer. RUS har därtill medverkat med information vid två av Kulturmiljöforums arbetsmöten. RUS har även tagit initiativ till ett nyhetsbrev till kulturmiljöforum i syfte att informera om aktuella händelser med bäring på kulturmiljö och miljömål. Dessutom har en liten utredning genomförts vad gäller kulturmiljö och Miljömålsrådets åtgärdslista, som underlag till forumet. RUS har också deltagit vid möte med nätverket för landsbygd/lantbruk. Vidare har RUS kommunikatör deltagit i länsstyrelsernas kommunikatörsnätverk. De löpande avstämningarna med LEKS (länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning) har fortsatt. RUS deltog också vid LEKS och Forum för hållbart samhällsbyggandes gemensamma nätverksträff i oktober. RUS ledning har också haft löpande avstämningar med miljömålsansvarigt länsråd i länsrådsgrupp 6 för miljö. Några i arbetsgruppen deltog under Almedalsveckan, vilket gav kompetensutveckling och tillfälle till samtal och kontakter. Miljömålsrådet (MMR): På uppdrag av länsstyrelsernas ledamot i MMR vara en resurs i beredning och förankring av åtgärdslistorna och stödja genomförandet i enlighet med fastlagd ordning för detta. Tillsammans med representant från länsrådsgrupp 6 delta i MMR grupp med kontaktpersoner för ingående myndigheter. Vid behov och om det önskas medverka i olika åtgärder för länsstyrelsernas räkning. Har skett som planerat. Liksom föregående år har RUS ordförande och verksamhetsledare ingått i beredningen tillsammans med miljömålsansvarigt länsråd. Dessa medverkar också i gruppen med kontaktpersoner till Miljömålsrådet. Ett aktivt arbete i beredningen har skett under året. 10

11 I mars fastställdes Miljömålsrådets första gemensamma åtgärdslista. Länsstyrelserna medverkar i 31 av de 44 åtgärderna, RUS i flera som kontaktperson eller övrig verksamhet. Därtill har länsstyrelserna, i enlighet med uppdraget, fastställt en egen åtgärdslista med 18 åtgärder med fokus på länsstyrelsegemensamt arbete, varav RUS verksamhet speglas i flera. Länsstyrelsernas medverkan har föregåtts av dialog och förankring med berörda länsrådsgrupper, länsstyrelsegemensamma chefsnätverk och dialog har även förts med samtliga länsstyrelser. Därtill har arbetet förankrats med hela landshövdingekretsen. Nyhetsbrev har tagits fram och utöver korrespondens har arbetet tagits upp vid möten och workshopar i chefsnätverken, framför allt Miljönätverket, där en särskild workshop ordnades i maj där landshövding Lena Sommestad deltog. Ett distansmöte om arbetet har också hållits för miljömålssamordnarna. Sammantaget har ett stort antal medarbetare på länsstyrelserna involverats i arbetet. Flertalet åtgärder för 2016 har påbörjats eller genomförts. Flera har kommit igång sent under året. Åtgärderna ger mervärden till befintliga verksamheter och tar tag i nya frågor. Länsstyrelserna har kommit med i nya sammanhang, till nytta för såväl regional som nationell nivå. Flertalet av åtgärderna för 2016 kommer att fortsätta under Förutom arbetet med 2016 års åtgärdslistor har under 2016 beredning skett i arbetet med 2017 års åtgärdslistor samt tänkbara förslag till regeringen. Länsstyrelserna har lämnat flera förslag till åtgärder, varav några kommer att resultera i samverkansåtgärder Miljömålsberedningen (MMB): Följa och sprida information om MMB arbete, ha kontakt med länsstyrelsernas representant i MMB och vid behov understödja arbetet. Har skett som planerat. RUS har understött länsstyrelsernas arbete med beredningens luft- och klimatstrategi genom att ta fram underlag, medverkat i expertgrupp för luftstrategin med mera. Samarbete i detta arbete har skett med LEKS (länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning). MMB har efter överlämnandet av luft- och klimatstrategin inte fått några fler uppdrag. Samhällsekonomisk analys: Medverka i Naturvårdsverkets plattform och samrådsgrupp. Har delvis skett som planerat. RUS har under flera år med särskild ekonomisk kompetens för länsstyrelserna medverkat i Naturvårdsverkets samrådsgrupp för samhällsekonomisk analys samt även deltagit vid den årliga plattformsdagen. Sedan mars, då RUS person slutade, har RUS inte medverkat i gruppen. Under året har vissa försök gjorts att finna en ersättare. Förhoppningen är att en sådan kommer på plats FN 10 YFP: Medverka i nationell referensgrupp för FN:s tioåriga ramverk för hållbar konsumtion och produktion (10 YFP) och bistå Naturvårdsverkets roll som fokalpunkt. Har skett som planerat. RUS har för länsstyrelserna medverkat i nationella referensgruppen för FN 10 YFP. Inom ramen för detta arbete har RUS deltagit i planeringen av och medverkat vid årskonferensen Nationell verkstad för hållbara livsstilar i Göteborg i november. 11

12 Särskilda utvecklingsinsatser: Prioritet 1: Integrering av miljömålen: Följa upp det tvärsektoriella länsstyrelsemötet i oktober 2015 om miljömålsintegrering i egna verksamheter och i samhället. Återkoppla till berörda verksamheter och söka former för fortsatt dialog. Analysera länsstyrelsernas återrapportering i 2015 års årsredovisningar (av uppdrag 51 om miljömålsintegering). Har skett som planerat. Resultatet från länsstyrelsemötet i oktober 2015 har spridits och använts under året. En enkät om olika arbetssätt som kunnat utläsas i årsredovisningarna 2015 har skickats ut av RUS och besvarats av alla länsstyrelser. Resultatet har använts för att sprida goda exempel och lära av varandra, vilket också var också ett tema vid Nobelmötet för länsstyrelsernas miljömålssamordnare. Enkätsvaren har också använts vid regeringskansliets återkoppling av årsredovisningen till länsledningarna. Ett distansmöte har ordnats inför länsstyrelsernas verksamhetsplanering, i syfte att dela erfarenheter i hur miljömålen används. Inom ramen för miljöledningsuppdraget och även arbetet med Miljömålsrådet har också miljömålens integrering i verksamheterna varit i fokus. Fördjupad utvärdering 2015: Bidra till och understödja kommunikation av utvärderingens åtgärdsförslag och övriga resultat på regional och lokal nivå, bl.a. ta fram en vägledning för länsstyrelsernas fortsatta användning av utvärderingen. Har skett som planerat. RUS har tagit fram en vägledning för länsstyrelserna till Fördjupad utvärdering 2015 (FU 2015). Den ska underlätta så att man enklare kan hitta olika åtgärdsförslag i rapporter och underlagsrapporter. Syftet är att vägledningen ska användas i samband med framtagande av nya åtgärdsprogram, vid integrering av miljömålen i länsstyrelsens verksamhet och vid verksamhetsplanering. I materialet finns länkar till rapporterna. Vägledningen har skickats ut digitalt till länsstyrelserna med Nytt från RUS och finns publicerad på RUS hemsida. FU 2015 har utgjort underlag i arbetet med Miljömålsrådet. De regionala konferenserna, se nedan, har haft som en huvuduppgift att kommunicera FU Regionala konferenser: Vara medarrangör av fyra regionala konferenser riktade till lokala och regionala beslutsfattare, i Göteborg, Malmö, Stockholm och Umeå, under vintern på temat Mål i sikte så styr vi med sikte på miljömålen. Har skett som planerat. Syftet med konferenserna var att med FU 2015 som grund föra dialog mellan kommuner och näringsliv regionalt och lokalt om utveckling och genomförande av styrmedel och åtgärder samt visa goda exempel. Arrangörer var Naturvårdsverket, SKL, RUS och länsstyrelse i respektive län där konferenserna genomfördes. Konferenserna genomfördes under januari till mars. Konferenserna samlade över 500 personer, framför allt kommunala politiker och tjänstemän, men även näringsliv och organisationer. Ett stort antal personer medverkande, inklusive ledande företrädare från arrangörerna. Ministrar deltog också vid tre av konferenserna. Vid konferenserna användes ett dialogverktyg där deltagarna kunde skriva in synpunkter och svar på frågor. Det omfattande materialet som blev av detta utgjorde underlag till miljömålsdagarna i Växjö och kan även användas på andra sätt framöver. En utvärdering av de regionala konferenserna har gjorts, byggd på enkätsvar från såväl deltagare som arrangörerna. Denna visar att syftet med konferenserna uppfyllts, att konferenserna genomförts väl och att deltagarna är nöjda. 12

13 Miljömålsdagarna: Vara medarrangör av miljömålsdagarna i Växjö den april med utvidgad målgrupp till att även omfatta samordnare/chefer i kommuner och näringsliv. Har skett som planerat. Miljömålsdagarna i Växjö genomfördes den april med närmare 300 deltagare. Tema var Främja och förebygg så når vi miljömålen. Föredrag och paneldiskussioner i plenum varvades med workshopar, parallella sessioner, studiebesök och utställningar. Samma dialogverktyg som vid de regionala konferenserna användes. Moderator dag 1 var landshövding Kristina Alsér och dag 2 näringslivets miljömålssamordnare Annika Helker-Lundström. Bland talarna fanns Bo Frank, kommunalråd i Växjö kommun, Lena Westerholm, hållbarhetschef ABB AB, Caroline af Ugglas, vice vd Svenskt Näringsliv, Karin Thomasson, vice ordförande SKL, Håkan Wirtén, generalsekreterare WWF, Stefan Nyström, kanslichef Miljömålsberedningen, Maria Wetterstrand, Miljömålsrådets ordförande, Åsa Romson, klimat- och miljöminister, vice statsminister, Lena Ek, ordförande Södra och Björn Risinger, generaldirektör Naturvårdsverket. Arrangör var Länsstyrelsen Kronoberg, NV, RUS, SKL, Växjö kommun, Svenskt näringsliv, Teknikföretagen samt näringslivets miljömålssamordnare. Liksom tidigare år filmades miljömålsdagarna. En utvärdering av arrangemanget har gjorts års miljömålsdagar i Jämtland började planeras under hösten. Ett planeringsmöte på plats på Frösön hölls i december. Utveckling av förvaltningen: Se över hur förvaltningen av RUS framtagna vägledningar och verksamhetsstöd inom olika områden kan utvecklas, inbegripet hur de kommuniceras och används. Om möjligt bilda löpande arbetsgrupper för olika områden som hålls samman av RUS arbetsgrupp och där miljömålssamordnare och ev. andra inbjuds att delta. Har delvis skett som planerat. Översynen har påbörjats, men arbetet kommer att behöva fortsätta under våren En första arbetsgrupp för hållbar konsumtion och giftfri vardag bildades efter sommaren med representanter från en handfull länsstyrelser och RUS arbetsgrupp. Denna grupp har fungerat väl. Förberedelser och förankring inför bildande av ytterligare grupper har skett under hösten och kommer att bildas våren Metodutveckling åtgärdsprogram/åtgärder: Slutföra pågående projekt och dess delprojekt. Färdigställa den generella vägledningen med ev. rekommendationer avseende åtgärdsprogram och tillgängliggöra goda exempel på RUS hemsida. Färdigställa och publicera projektets övriga vägledningar: metoder i planering och genomförande (miljömålsprocessen), åtgärdsarbetet gentemot uppdrag och sektorer, hur åtgärdsarbetet kan finansieras och samhällsekonomisk analys. Fullfölja påbörjad seminarieturné om samhällsekonomisk analys för intresserade länsstyrelser. I projektet ingår även åtgärdsuppföljning, vilket behandlas under egna punkter i verksamhetsplanen. Har delvis skett som planerat. RUS har under året fortsatt arbetet med projektet lågintensivt, framför allt därför att andra mer akuta arbetsuppgifter har behövt prioriteras. Flertalet vägledningar inom projektet är nu i princip klara, men ännu inte publicerade. RUS arbetsgrupp konstaterade under senhösten att projektet kan slutföras först våren Vägledningen om hur åtgärdsarbetet kan finansieras har delvis kommit i hamn genom att några länsstyrelser gjort egna vägledningar med stöd av RUS underlag. Vad gäller seminarieturnén för samhällsekonomisk analys genomfördes avslutande seminarier i tre län under vintern I exempelvis seminariet i Västerbotten deltog 24 personer, varav en från Västernorrland, en från Norrbotten, 3 kommunala miljöchefer, och resten personer från olika verksamhetsområden på länsstyrelsen som prövning och tillsyn, vattenförvaltning, miljöövervakning och miljömål. 13

14 Processledning och miljökommunikation: I samarbete med LEKS fortsätta utveckla arbetet med kurser/kompetensutveckling i processledning och strategisk miljökommunikation. Under året genomföra en kurs i miljökommunikation enligt liknande upplägg som tidigare. Inför 2017 planera nya kurser för länsstyrelserna. Ta fram ett upplägg för kurs i process och kommunikation som enskilda län kan anordna för sina kommuner. Färdigställa handbok i processledning utifrån genomförda processledningskurser Har skett som planerat. RUS och LEKS (länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning) har under hela året haft dialog om hur kurserna kan utvecklas. Under hösten har upphandling av en ny processledningskurs och även en fördjupningskurs 2017 förberetts. RUS styrgrupp återremitterade dock förslaget vid sitt möte i november och beslut om kurserna fattas därför först vintern Upplägg för hur enskilda län kan anordna kurser för sina kommuner har inte tagits fram och handboken i processledning har inte publicerats, men detta ska ske inom kort. En kurs i miljökommunikation ordnades i Göteborg i april. Totalt 16 personer (miljömålssamordnare samt klimat- och energisamordnare) deltog under två dagar. Kursen arrangerades i samarbete med LEKS. Stöd till kommunernas miljömålsarbete: Genomföra insatser framtagna i dialog med SKL och medverka i aktiviteter med SKL:s nätverk för kommunala miljöstrateger. Har skett som planerat. I september hade RUS, SKL och NV ett möte om hur RUS kan stödja kommunerna och SKL samt även om samarbetsformer och SKL:s medverkan i RUS. På Nobelmötet med miljömålssamordnarna ordnades ett pass med SKL där samma frågor togs upp. Denna dialog och omtag i samarbetet har lett till flera konkreta förslag som kommer att tas om hand och omsättas Regeringsuppdraget om indikatorer, regionala konferenser och miljömålsdagar har under året medfört mycket samarbete mellan RUS, SKL och NV. Metod viktigare åtgärdsområden prioriterade områden: Kulturmiljö: Sprida och kommunicera rapporten Välja och vraka! Vägledning och goda exempel inom kulturmiljöarbetet enligt fastställd spridningsplan. Understödja länsstyrelserna i arbete med regleringsbrevsuppdrag om kulturmiljö och miljömål. Har skett som planerat. RUS har under våren genomfört en distansutbildning utifrån rapporten Välj och vraka! Utbildningen omfattade nio tillfällen. 20 av 21 länsstyrelser har deltagit vid något tillfälle och ca 80 personer. Utbildningen spelades in och kan ses i efterhand. Utvärderingen av utbildningen visar att den ha varit uppskattad. Dessutom har ett fördjupningsmöte om miljömålet Levande sjöar och vattendrag och kulturmiljön hållits, med 26 deltagare från 14 länsstyrelser och Havs- och vattenmyndigheten. RUS har även bistått Kulturmiljöforum med underlag till såväl regleringsbrevsuppdragen som flera remisser under året, bland annat riksintresseutredningen. För Rb-uppdrag nr 20 har ett skriftligt underlag om kulturmiljö och miljömål samt intressekonflikter vid vattendragen tagits fram och delgetts Kulturmiljöforum i december Särskilt har möjligheterna till att överbrygga intressekonflikter mellan naturvård och kulturmiljövård vad gäller småskalig vattenverksamhet getts utrymme i analysen. Här finns idag ekonomiska, juridiska och strukturella frågor 14

15 som behöver få en politisk lösning för att möjliggöra länsstyrelsernas avvägningar mellan intressen och för möjligheterna att nå miljömålets kulturmiljödelar. RUS har bidragit med kulturmiljökompetens vid ett nationellt möte i arbetet med att utveckla strategin för åtgärder inom vattenkraften (Dialog om vattenkraft) som drivs av HaV. Ekosystemtjänster: Slutföra påbörjat projekt i syfte att ge vägledning för hur ekosystemansatsen/tjänster kan användas i berörda länsstyrelseverksamheter och i Skogsstyrelsen. Sprida och kommunicera resultatet. Stärka Naturvårdsverkets uppdrag inom området samt stödja i länsstyrelsernas uppdrag om grön infrastruktur. Har skett som planerat. Projektet har slutförts och rapporten Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet samt medföljande powerpointpresentation har publicerats. Som ett led i projektet arrangerades under våren ett seminarium i Stockholm med ca 30 deltagare på plats och ca 20 deltagare på distans. Projektet har haft en styrgrupp med RUS, NV och Skogsstyrelsen samt en arbetsgrupp med tjänstemän från olika länsstyrelser, Skogsstyrelsen samt en forskare. Regelbundna avstämningar har även skett med NV:s regeringsuppdrag och projektledaren har deltagit i dess nätverksträffar. För att implementera resultatet av projektet gick RUS i början av hösten ut med ett erbjudande till länsstyrelserna och Skogsstyrelsen om att hålla ett seminarium i varje län. Hittills har åtta seminarier hållits. Sex av dem på olika länsstyrelser där deltagarna varit handläggare och chefer på länsstyrelsen, kommuner och i några fall Skogsstyrelsen. Ett seminarium har hållits för tjänstemän inom Skogsstyrelsen och ett för studenter vid Stockholms universitet. Seminarieerbjudandet gäller även Regional tillväxt och näringsliv: Utifrån påbörjade diskussioner identifiera vad RUS kan göra inom detta område i syfte att stödja länens arbete och påbörja en insats. Fortsätta dialog och söka samarbete med regeringens miljömålssamordnare för näringslivet. Har delvis skett som planerat. Under året har planering för åtgärden påbörjats och dialog förts med berörda länsstyrelseverksamheter. Vid miljömålssamordnarnas Nobelmöte i december hölls en workshop om möjliga aktiviteter, där även goda exempel förmedlades. Vid denna medverkade regeringens miljömålssamordnare för näringslivet samt företrädare för verksamheterna regional tillväxt, miljöskydd, energi/klimat och miljömål. Samhällsplanering: Utifrån påbörjade diskussioner identifiera vad RUS fortsatt kan göra inom detta område i syfte att stödja länens arbete i samarbete med länsstyrelsernas Forum för hållbart samhällsbyggande. Har skett som planerat. Under året påbörjade NV inom Miljömålsrådet Förstudie om vägledning av miljöbedömningar och vägning av olika samhällsmål, en åtgärd med samhällsplaneringstema. Upprinnelsen är förslag i Fördjupad utvärdering 2015, som i sin tur bygger på slutsatserna i länsstyrelsernas och Boverkets projekt ÖP-resan. RUS medverkar i detta nya projekt som representant för länsstyrelsernas miljömålsverksamhet. Under året konstaterade RUS att detta projekt i hög grad uppfyller de behov som finns vad gäller miljömålens integrering i samhällsplaneringen och att det därför är bättre att RUS tar aktiv del i detta projekt istället för att initiera något eget projekt. Vid Nobelmötet för miljömålssamordnarna deltog NV:s projektledare och projektet presenterades och diskuterades. 15

16 I samverkan med LEKS (länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning) har RUS under året också börjar arbeta för ett projekt där det övergripande målet är att länsstyrelsernas klimat- och energistrateger tillsammans med miljömålssamordnare ska kunna arbeta mer systematiskt och strategiskt med de regionala transportplanerna. En gemensam projektplan planerades under hösten. RUS har också följt Energimyndighetens arbete med att fram en strategi för omställning av transportsektorn till fossilfrihet, ett regeringsuppdrag som också är en åtgärd till Miljömålrådet. Hållbar konsumtion: Utifrån framtagen förstudie identifiera och påbörja länsstyrelsegemensamma utvecklingsinsatser. Vara länsstyrelsernas samlade kontakt gentemot uppdraget Giftfri vardag. Medverka i SEI:s forskningsprojekt om hållbar konsumtion lokalt. Har skett som planerat. Under året har RUS bildat en referensgrupp för hållbar konsumtion/giftfri vardag bestående av miljömålssamordnare från en handfull länsstyrelser och RUS arbetsgrupp. Denna har fungerat som stöd vid länsstyrelsernas deltagande i nationella åtgärder och samarbeten samt underlättat samarbetet mellan länen. Förstudien har utgjort ett underlag i arbetet. Denna har under året också fortsatt spridas. En lista med olika aktiviteter kring hållbar konsumtion och giftfri vardag som länsstyrelserna genomfört under året och planerar att genomföra 2017 har tagits fram. Denna är tänkt att underlätta utbyte av erfarenheter och planering av framtida insatser mellan länsstyrelserna. RUS har vid Nobelmötets för länsstyrelsernas miljömålssamordnare i december haft ett pass om konsumtion. Förutom presentationer av bl.a. regeringens strategi för hållbar konsumtion av Finansdepartementet och exempel på länsstyrelseåtgärder hölls då gruppdiskussioner om vad länsstyrelserna respektive RUS och nationella myndigheter kan bidra med framöver. RUS har fungerat som samlande kontakt för Kemikalieinspektionen i deras uppdrag Giftfri vardag. I den egenskapen har RUS medverkat vid Forum för Giftfri miljö i Västerås och vid kommunnätverket för Giftfri vardags träff i Uppsala. Under året har RUS, Upphandlingsmyndigheten och Kemikalieinspektionen också planerat för en gemensam turné , där alla län erbjuds seminarier. Turnén har förankrats med alla län genom RUS. Länsstyrelserna står för praktiska arrangemang och de nationella myndigheterna för medverkan och ett grundprogram. Syftet med åtgärden är att lyfta upphandling som verktyg i åtgärdsarbetet för Giftfri miljö. Ett annat syfte är att underlätta för nätverksbyggande mellan olika aktörer i upphandlingsfrågor. RUS har medverkat vid inledande möte i referensgruppen för SEI:s projekt UNLOCK. Projektet presenterades också vid miljömålssamordnarnas Nobelmöte. Hälsofrämjande processer som drivkraft för miljömål: Slutföra påbörjat projekt och publicera rapport med kunskapsunderlag och handledning för verksamheter inom länsstyrelse, kommun och andra regionala myndigheter om hur hälsofrämjande/sociala dimensionen kan användas som drivkraft/synergi i miljömålsarbetet och bredda basen av aktörer i detta arbete. Sprida och kommunicera resultatet. Har skett som planerat. Projektet Hälsofrämjande processer som drivkraft för miljömål och hållbar utveckling har fortsatt under året. Projektägare är RUS och Landstinget Dalarna. I projektgruppen deltar länsstyrelse, landsting och kommuner från Dalarna och Västerbotten. De vägledningar som tas fram i projektet (del 1 En vägledning, del 2 En fördjupning samt en Kortversion) publiceras i början av En förlansering skedde dock redan vid Verkstad för hållbara livsstilar i Göteborg i november. Under hösten har börjat planeras hur projektets resultat ska kommuniceras och spri- 16