RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 6 oktober 2017

Transkript

1 RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 6 oktober 2017 Skype-möte kl Närvarande: Per Hallerstig, ordförande, Länsstyrelsen Jönköping, miljönätverket Jeanette Schlaucher, Länsstyrelsen Skåne, miljönätverket Berit Löfgren, Länsstyrelsen Gävleborg, nätverket för hållbar tillväxt och nätverket för landsbygd/lantbruk Jeanette Joelsson, Länsstyrelsen Västerbotten, kulturmiljöforum Elisabet Weber, Länsstyrelsen Skåne, forum för hållbart samhällsbyggande Jonas Paulsson, enhetschef, Lst IT (första timmen) Ylva Aller, Länsråd Västernorrland, kontaktlänsråd miljömål, länsrådsgrupp 6 Bo Hultgren, Skogsstyrelsen Martin Påhlman, Naturvårdsverket, enhetschef miljömålsenheten Lisa Eriksson, Naturvårdsverket, enhetschef utvärderingsenheten (ersatte Jonas Rodhe) Kerstin Blom Bokliden, SKL, adj. Magnus Eriksson, verksamhetsledare, Länsstyrelsen Dalarna (anteckningar) Förhinder: Mats Svensson, HaV 1. Godkännande av dagordningen Godkändes. 2. Föregående anteckningar 4 maj Anteckningarna lades till handlingarna. 3. Indikatorer m.m. Som underlag fanns utkast till skrivelse från länsstyrelserna med synpunkter över indikatorernas och de regionala sidornas framtid på nya sverigesmiljömål.se. Dessa synpunkter utgjorde kommenterar till tankar/förslag Naturvårdsverket kommunicerat direkt med länsstyrelserna vid ett chefsmöte den 9 juni samt vid höstens möten i målarbetsgruppen. Syftet med mötespunkten var att få styrgruppens synpunkter på punkterna i denna skrivelse. Skrivelsen ska sedan tillsändas NV:s strategiska miljömålsgrupp inför deras möte den 11 oktober. I underlaget framgick också att RUS arbetsgrupp håller på att ta fram ett underlag som analyserar vilka ytterligare av regeringsuppdragets kärnindikatorer som skulle kunna redovisas regionalt/lokalt och vilka av befintliga miljömålsindikatorer, som inte ingår bland kärnindikatorerna, som är av stor betydelse att ha kvar för det fortsatta regionala och lokala arbetet. Vidare framgick att Monika Puch i RUS arbetsgrupp under hösten arbetar 30 procent för NV i projektet för det nya indikatorhanteringssystemet. Mötespunkten inleddes med att Lisa Eriksson redogjorde för läget och NV:s tankar/förslag. Här hänvisas till PPT till målarbetsgruppen 4 oktober och strategiska miljömålsgruppen 11 oktober. Helt kort är NV:s inriktning att på nya Sverigesmiljömål.se till i mars kunna visa regeringsuppdragets ca 90 kärnindikatorer. Vidare att övriga av nuvarande miljömålsindikatorer som inte ingår ska visas på ansvariga myndigheters hemsidor, men att länkar dit ska finnas från sverigesmiljömål.se. I etableringen av kärnindikatorerna är prioriteringsordningen att få fram nationell redovisning i 1

2 första hand och regional och lokal nivå därefter och med stöd av RUS. Angående regeringsuppdragets del om lokala indikatorer är inriktningen att det kan vara intressanta att visa upp på sverigesmiljömål.se, men att frågan var de ska finnas ännu är öppen och inget NV driver nu. Angående regionala sidor för den årliga uppföljningen är NV:s inriktning att sammanfattningar från länens uppföljning ska kunna visas på sverigesmiljömål.se. Länsstyrelsernas skrivelse lyfte bl.a. fram att det är en fördel om övriga miljömålsindikatorer också bereds plats på sverigesmiljömål.se samt att regeringsuppdragets lokala indikatorer också bör etableras samtidigt med de nationella. Styrgruppen framförde följande synpunkter: Kerstin framförde att hon har förståelse för NV:s utmaning, men om man vill engagera kommuner i arbetet med miljömålen är det bra om de lokala indikatorerna inte kommer sist i prioritet. Ylva och Bosse instämde i detta. Jeanette J. betonade vikten av att kommunikation sker med de som äger data och nämnde särskilt vikten av att målansvariga myndigheter kommunicerar med RAÄ, som äger kulturmiljödata. Lisa sa att i arbetet med målmanualerna, där indikatorer som används listas, ska målansvariga myndigheter samråda med andra berörda. Per avslutade med att ge följande sammanfattning och medskick: Bra med översyn av indikatorerna, men om arbetet med miljömålen ska komma närmare medborgare, kommuner och näringsliv, så att de känner sig berörda, är den lokala och regionala nivån också viktig att spegla. Också viktigt att inte splittra upp systemet för mycket. Anm. Efter RUS styrgruppsmöte har länsstyrelsernas skrivelse skickats till NV:s strategiska miljömålsgrupp och målarbetsgrupp. Länsstyrelsernas skrivelse biläggs anteckningarna, se bilaga Fördjupad utvärdering 2019 Underlag till mötet: NV påbörjar FU 2019 utan uppdrag men i kraft av sin instruktion, vilket de förankrat med departementet. FU 2019 ska bli klar första kvartalet 2019 och omfatta dels utvärdering av de 16 miljökvalitetsmålen och dels en målövergripande del som kommer organiseras i arbetsgrupper utifrån hållbarhetsmål, prel. städer, industri/innovation, konsumtion/produktion, klimat, vatten, ekosystem. Där ingår ambitionen att få fram ett antal konkreta åtgärdsförslag. Martin föredrog punkten. Utöver det som framgår av underlaget sa han att 10 av hållbarhetsmålen kopplar till ekologiska dimensionen, att FU 2019 även ska följa upp FU 2015 samt att alla myndigheter som vill och känner sig berörda är välkomna i temagrupperna. Därefter gavs styrgruppen möjlighet att komma med synpunkter över upplägget och medverkan från RUS/länsstyrelserna/regional och lokal nivå, inkl. om länsstyrelserna bör göra någon mer rapportering, utöver höstens regionala årliga uppföljning. Styrgruppen framförde följande synpunkter: Jeanette S underströk vikten av att knyta av till Agenda 2030, men undrade om indelningen i de sex temagrupperna verkligen var optimal. Klimatfrågan behöver komma in i flera av grupperna och varför ska den då också vara en egen grupp? Martin svarade att de sex grupperna avspeglar sex av hållbarhetsmålen, en indelning NV funnit ändamålsenlig, men alla indelningar har sina brister. Vidare att det får lösas mellan grupperna var och hur olika frågor hanteras. Jeanette J. tog upp hur kulturmiljöfrågorna ska komma med i FU Hon påminde om den målövergripande analys RUS tog fram till FU 2015 och att uppföljning av denna borde ingå. Vi- 2

3 dare nämnde hon att 10 myndigheter fått i uppdrag att ta fram vägledande strategier för kulturmiljö som borde kunna vara ett underlag för FU Martin kommenterade att det finns flera parallella processer som det finns anledning att ha koll på i arbetet med FU Elisabet påminde att fysisk planering var ett tema i FU 2015, där hushållning med mark och vatten och vägning av allmänna intressen var i fokus, vilket är ett viktigt perspektiv att ha med sig även i FU Utifrån detta sa hon om temagrupperna att det är bra att dela upp, men att helheten samtidigt är viktig att diskutera. Martin sa att den målövergripande analysen ska fånga upp helheten, men att arbetet behöver struktureras och delas upp på något sätt. Vidare att NV bett olika närmast berörda myndigheter vara sammankallande i de olika temagrupperna. Kerstin framförde att Agenda 2030 är viktigt fokus hos kommunerna, liksom översiktsplaneringen. Vidare att Agenda 2030-delegationens betoningar också är intressanta utgångspunkter. Berit undrade i vilken av temagrupperna frågor i anslutning till livsmedelsstrategin samt utveckling av nya tjänster kan komma in. Martin sa att det är en utmaning att hitta en bra motiverande struktur och att vi tillsammans får arbeta för att viktiga frågor vi vill ha med kan inbegripas i de föreslagna grupperna. Han nämnde hälsa som en annan fråga som kan behöva belysas trots att den i förslaget saknar egen temagrupp. Per sa att det är klokt att knyta an till Agenda 2030 och koppla miljön till ekonomin och sociala frågor, se synergier, men också fånga upp målkonflikter. Han nämnde att det idag finns några målkonflikter där klimat och energi står mot biologisk mångfald (skog, vattenkraft). Martin sa att åtgärder som tas fram i temagrupperna kan vara att hantera målkonflikter. Per avslutade med att FU 2019 bör vara en återkommande fråga i RUS styrgrupp framöver. Martin instämde i detta. 5. RUS-aktiviteter stöd i åtgärdsarbetet a) Rapporter i projektet metodutveckling åtgärdsprogram: Miljömålsprocessen och Processledningskurs De två rapporterna i slutlig layoutad version hade innan mötet skickats ut till styrgruppen. Sistnämna ges ut tillsammans med LEKS (länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning). Styrgruppen ansåg att rapporterna är mycket bra och framförde inga sandra synpunkter. Ylva framförde att det var ett bra arbete och att förorden hon ska skriva under är okey för henne. (Övriga rapporter i RUS projekt metodutveckling åtgärdsprogram: Var finns pengarna fastställdes vid möte 4 maj, Samhällsekonomisk analys blir klar till nästa möte och Vägledning åtgärdsprogram, se punkt 5 b.) Beslut: RUS styrgrupp godkänner rapporterna Miljömålsprocessen och Processledningskurs. Rapporterna kan publiceras. b) Vägledning åtgärdsprogram Som underlag till mötet förelåg utkast till vägledning med rekommendationer för länsstyrelsernas arbete med regionala miljömål och åtgärdsprogram för miljömålen i enlighet med länsstyrelseinstruktionen. Dokumentet tar upp ett antal frågeställningar i länsstyrelsernas arbete med detta. För varje frågeställning beskrivs hur länsstyrelserna kan gå till väga/gör idag och för- och nackdelar med olika sätt. I vissa fall ges också rekommendationer, i syfte att bidra till samsyn, enhetlighet och minsta gemensam nämnare mellan länsstyrelserna i detta arbete. Syftet med denna mötespunkt i underlaget till mötet: 3

4 - Styrgruppens synpunkter på vägledningen. Dokumentet fastställs dock vid mötet den 1 december. Däremellan ordnas Skypemöte för alla länsstyrelser för förankring och möjlighet att ge synpunkter samt att fler län kan läggas in som exempel på olika arbetssätt. - Dokumentet ska om möjligt utformas så det blir mer lättläst, ev. genom fler underrubriker. Styrgruppen hade inga direkta invändningar, men Jeanette och Kerstin tyckte Agenda 2030 borde lyftas ytterligare i dokumentet, särskilt i avsnitt 5 om samspelet med kommunerna. Beslut: Förslaget till vägledning åtgärdsprogram kompletteras med mer om Agenda 2030, särskilt avsnitt 5 om samspelet med kommunerna. Vägledningen fastställs kommande möte efter samråd med länsstyrelsernas miljömålssamordnare och förankras även med kontaktlänsråd. c) Projektplan Näringslivets arbete med miljömålen Projektplan förelåg som underlag till mötet, i form av en utveckling av den projektskiss som presenterats föregående möte. Styrgruppen gav sina synpunkter på förslaget. Bosse sa att det vore bra om också näringslivsrepresentanter fanns med i projektet. Vidare att Skogsstyrelsen har värdefulla erfarenheter genom sin sektordialog, där de årligen träffar 50 företag. Per instämde i att dialogen med jord- och skogsbruket ligger långt framme. Berit nämnde erfarenheter med näringslivsdialog i Gävleborg. I övrigt hade styrgruppen inga invändningar eller kompletteringar till förslaget till projektplan. Beslut: Projektplan för Näringslivets arbete med miljömålen läggs fast efter tillägg om att dialog ska ske med näringslivs/branschföreträdare under punkten organisation. Fastställd projektplan i bilaga 2. d) Projektplan Integrering av miljömålen Projektplan förelåg som underlag till mötet. Styrgruppen gav sina synpunkter på förslaget. Jeanette S sa att det är ett viktigt projekt och Bosse att projektet är intressant för Skogsstyrelsen också. Beslut: Projektplan för Integrering av miljömålen läggs fast efter justering att Skogsstyrelsen också ska inbegripas i projektet. Fastställd projektplan i bilaga 3. e) Projektplan Miljöledning indirekt miljöpåverkan Projektplan förelåg som underlag till mötet. Styrgruppen gav sina synpunkter på förslaget. Martin sa att det var ett bra förslag som säkert fler kan ha nytta av. Per sa att detta projekt hänger samman med det som tas upp under punkt 5 b och d, de handlar alla om integrering av miljömålen i verksamheten och verksamhetsplaneringen. Vidare att Länsstyrelsernas chefsgrupp styrningsforum bör informeras om samtliga tre. Lisa instämde i att projekten hänger ihop, samma materia men skuret på lite olika sätt. Beslut: Projektplan för Miljöledning indirekt miljöpåverkan läggs fast och ska också fastställas i Länsstyrelsernas chefsgrupp styrningsforum. Fastställd projektplan i bilaga 4. 4

5 6. Regionala miljömålskonferenser och miljömålsdagarna Det blir tre regionala miljömålskonferenser i mars: Jönköping, Västerås och Västernorrland. NV projektleder. De tre länsstyrelserna och RUS med i projektgruppen. Tillväxtverket också med, med anledning av att miljödriven tillväxt blir centralt tema. Ministernärvaro ambition. Heldagsplaneringsdag 9 oktober. Miljömålsdagarna blir i Uppsala maj. Planeringen igång och heldagsplaneringsmöte 24 oktober i Uppsala då länsledning också deltar. NV, Lst Uppsala och RUS huvudarrangörer, SKL och Svenskt Näringsliv också medarrangörer. Fler medarrangörer beroende på tema, men Uppsala kommun torde vara självklar att fråga. Martin och Magnus informerade ytterligare. Regioner kommer också vara medarrangörer. 7. Miljömålsrådet Syftet med denna punkt var att ge styrgruppen möjlighet att ge synpunkter på samverkansåtgärder till MMR 2018 utifrån det regionala/lokala perspektivet. Ur underlaget med rapport till mötet: MMR har haft möte 20 september. Kontaktpersonerna hade också möte då och delar av mötet var gemensamt med MMR. Inför dessa möten hade myndigheterna ombetts lämna in förslag till samverkansåtgärder 2018, vilket ett antal gjort. Vid mötet lämnades ytterligare förslag. Länsstyrelserna lämnade fyra förslag, varav samhällsplanering och upphandling fortfarande är aktuella. Nationella myndigheters förslag och länsstyrelsernas prel. bedömning om vilka länsstyrelserna borde medverka i delges styrgruppen, men den beredningen fortsätter nu. Vid mötet lämnade också NV två tankepapper om möjliga åtgärder upphandling och konsumtion. I konsumtion ingår: Skapa stabila strukturer och hjälpmedel för kommuners arbete med hållbara livsstilar. Länsstyrelserna och flera andra positiva till detta och beredning här fortsätter. Tillväxtverket annonserade också fortsättning på deras projekt Hållbart företagande, om cirkulära affärsmodeller och tillämpning av den s.k. RESOLE-modellen. Pilotprojekt gentemot någon bransch diskuteras nu. Nästa möte i MMR är den 29 november. Till den 8 november kan ytterligare förslag och bearbetningar av inlämnade ske. Sen fastställs åtgärdslistan först i slutet av februari, då också myndighetsegna listor ska vara framme. Många åtgärder från 2017 fortsätter 2018, men ett tiotal avslutas visade genomgång vid mötet. Vid MMR möte diskuterades också utvärdering av MMR (2018 sista året) och om MMR borde fortsätta samt hur resultat marknadsförs, bl.a. vid Miljömålsdagarna. Kerstin kommenterade att upphandling är oerhört viktigt och att Göteborg är en framåt kommun i bl.a. konsumtion. Ylva nämnde länsstyrelsernas samhällsplaneringsförslag som handlar om att bygga vidare på samverkansprojekt länsstyrelserna och SKL haft. 8. RUS-förvaltning a) Riktlinjer för förvaltningen av verksamhetsstöd Förslag till riktlinjer utgjorde underlag till mötet. Jeanette S föreslog att förslagets punkt Rapporter görs i PDF, tryckt version om behov finns. kompletteras med att andra digitala lösningar. Beslut: Riktlinjer för förvaltningen av verksamhetsstöd läggs fast med komplettering om andra digitala lösningar som alternativ till PDF-version. Fastställda riktlinjer i bilaga 5. b) RUS referensgrupper Ur underlaget till denna rapportpunkt: 5

6 I RUS verksamhetsplan ingår: Bilda flera arbetsgrupper för olika områden som hålls samman av RUS arbetsgrupp och där miljömålssamordnare och andra inbjuds att delta. Idén att bilda arbetsgrupper eller referensgrupper som vi nu valt att kalla dem har tagits upp på Nobelmötet och har fått positivt gensvar. En grupp för konsumtion kom igång Inbjudan till länen att anmäla sitt intresse att delta i övriga grupper, men även till konsumtion, har gått ut. Åtta intresseanmälningar har inkommit. Riktlinjer för referensgrupperna läggs in som en del i riktlinjerna för förvaltning av verksamhetsstöd. Följande grupper aktuella: - Konsumtion och giftfri vardag - Stöd till kommunernas miljömålsarbete - Ekosystemtjänster - Åtgärdsprogram och miljömålsintegrering - Hälsofrämjande - Näringsliv och miljömål Till gruppen för stöd till kommunerna ska också några kommuner tillfrågas att ingå. Kerstin sa att fråga kan gå ut till SKL:s nätverk med miljöstrateger. Martin undrade hur dessa referensgrupper förhåller sig till de handläggarnätverk och chefsnätverk som också finns inom länsstyrelserna och där ett arbete pågått för att få struktur och överblick över dessa. Magnus svarade att RUS referensgrupper främst riktar sig till miljömålssamordnare samt att dessa grupper inte överlappar något annat handläggarnätverk. RUS grupper hanterar mer tvärsektoriella frågor, medan handläggarnätverk avser olika verksamheter i linjen. Per kommenterade att Martins fråga dock var relevant. c) Struktur RUS hemsida och samarbetsytan Förslag till struktur utgjorde underlag till mötet. Per och Jeanette S instämde i förslagets inriktning att det är bra att avlasta hemsidan och lägga över mer material på intern samverkayta. Beslut: Föreslagen struktur för RUS hemsida och samverkansyta läggs fast. Fastställd struktur i bilaga Miljömålsmedel nyckeln m.m. NV hade gett RUS i uppdrag att ta fram förslag till ny nyckel för länsstyrelsernas miljömålsmedel. Magnus presenterade tre alternativ till nuvarande nyckel. Denna nyckel utgörs av nyckeln för regional miljöövervakning där även antal kommuner vägs in (dock oklart exakt hur). Skissade alternativ till denna nyckel som presenterades var: 1. Dubbel summa för Västra Götaland, Skåne och Stockholm, övriga hälften. 2. Alt 1 men med hänsyn tagen till antal kommuner i Västra Götaland och Gotland. 3. Basbelopp 50 procent och resten med hänsyn till befolkning, yta och antal kommuner. Dessa tre alternativ innebär samtliga att de länsstyrelser som nu får lägst medelstilldelning får lite mer, vilket bedöms rimligt då dessa medel över tid styrts mer mot stöd i åtgärdsarbetet. Samtidigt innebär dessa alternativ att de län som nu får mest medel får lite mindre. Kort diskussion följde. Beslut: Förslag med de olika alternativen färdigställs, godkänns av Per och läggs sedan fram till länsrådsgrupp 6 som tar ställning i frågan. Därefter meddelas Naturvårdsverket vad länsstyrelserna föreslår. 6

7 10. Utvärdering av RUS Underlag till mötet: Syftet med denna punkt: Att få styrgruppens inledande synpunkter över hur en utvärdering av RUS bör genomföras, vad som ska utvärderas och när den bör göras. Förslag att beslut om utformning sedan fattas vid något kommande möte och tas med i verksamhetsplanen Vid chefsmötet NV-Lst den 9 juni föreslog NV en utvärdering av RUS för att ta tillvara erfarenheter för framtiden, sker med fördel i RUS regi. Lst kommentar på detta: Vi instämmer att det är rimligt att göra en utvärdering av RUS verksamhet, vilket aldrig har gjorts. En sådan utvärdering kan utgöra avstamp för arbetet efter 2020 och kan även väga in kopplingarna till Agenda Den framtidsdiskussion som hölls i RUS styrgrupp 4 maj utgör då ett bra underlag. NV (Lisa Eriksson) har återkopplat efter mötet: Jag tänker också på att utvärdering av RUS är bra att ta med sig in i arbetet med verksamhetsplanen. RUS arbetsgrupp hade utvärderingen som en diskussionspunkt i smågrupper vid tvådagarsmötet. Per inledde med att fråga hur Naturvårdsverket ser på utvärderingen. Lisa sa att det som kommit fram i arbetsgruppen är ett bra underlag och att hon förordar att en utvärderingskonsult anlitas. NV har ramavtal för utvärderingar. En konsult kan formulera bra intervjufrågor och sammanställa resultat. Olika avstämningar kan ske med konsulten och diskussion med konsulten i början är bra. Referensgrupp kan finnas som har kontakt med konsulten, men bra att hålla sig lite i bakgrunden som beställare. NV kan bistå med förfrågningsunderlag. Per sa att frågeställningarna för utvärderingen är centrala. Viktigt att utvärderaren förstår syftet med RUS. Utvärderingen bör genomföras nästa år så den kan påverka inriktningen för Elisabet fann Lisas resonemang bra. Kerstin undrade om RUS inte utvärderats tidigare. Svaret på detta är nej. Jeanette S nämnde som tänkbara övergripande frågor: inriktning, form, resultat, verksamhetsplan, förslag till förändringar. Per kompletterade: Hur har RUS levt upp till syfte/roll/uppdrag man har (tillbakablick) och förväntningar inför framtiden. Lisa sa att arbetet framåt behöver kopplas på efteråt och skiljas lite från själva utvärderingen. Vidare sa hon att gruppintervju också är ett komplement till enkäter och enskilda intervjuer. Utvärderingskonsulter är skickliga i metoder. Beslut: Till nästa möte i styrgruppen presenteras en PM med frågeställningar som ska besvaras i utvärderingen och förslag till genomförande av utvärderingen. 11. Inledande verksamhetsplanering 2018 Ur underlaget till mötet: Syftet med denna punkt: Att få styrgruppens inledande inspel och synpunkter på RUS verksamhetsplan Vid nästa möte presenteras ett utkast som sedan som vanligt fastställs första mötet Viktigare utgångspunkter av betydelse: Vid majmötet bestämdes att Per och Magnus samlar och bearbetar det som framkommit i RUS framtidsdiskussion som underlag för bl.a. nästa års verksamhetsplanering. Detta återstår att göra och sker till mötet 1 december. RUS har sedan några år rutin att innan sommaren be länsstyrelserna och nationella myndigheter om första input till RUS VP för kommande år. Ett sådant utskick gjort även denna gång, men denna gång bara till länsstyrelserna. Få förslag inkom. RUS arbetsgrupp har vid tvådagarsmötet haft första diskussion om VP 2018, inkl. inkomna förslag (ingick i underlaget till styrgruppen). Slutsatser utifrån arbetsgruppens diskussion: 7

8 Stöd i åtgärdsarbetet: Vi har mycket i VP 2017 som ska fortsätta Dels förvaltning/kommunikation/spridning av sådant vi tagit fram och dels några pågående projekt som går in på Åtgärdswebb för miljömålen blir klar vintern 2018 och ska då implementeras, vilket också blir ett stort jobb. Fördjupad processledningskurs pågår hela våren. Det bör dock finnas utrymme att ta tag i några nya lite större frågor och lägga tid och resurser på dessa. Arbetsgruppen har då identifierat inte minst Agenda 2030 och livsmedel/landsbygd. Konkret förslag rörande Agenda 2030 som kommit från Länsstyrelsen Skåne är en vägledning till kommuner. Sådant projekt behöver ske i samarbete med de sociala och ekonomiska benen. Då länsstyrelserna nu har gemensam gruppering för Agenda 2030 underlättas det. Noteras kan att förslag till MMR också angränsar denna fråga. Något annat RUS bör göra är att bidra till kommunikation av nationella insatser ut i länen, bl.a. det som produceras inom MMR. Regionala konferenser och miljömålsdagar också insatser under våren där RUS är med. Miljömålsuppföljning: Här handlar arbetet liksom tidigare att vara den regionala parten i NV:s organisation för miljömålsuppföljningen, vilket innebär ett antal olika uppgifter och där pågående översyner också kommer fortsätta Medverkan i FU 2019 bör vara en viktig uppgift för RUS. Medverkan i Smartare miljöinformation blir också en uppgift och att bidra till MÖ-utredningen. Organisatoriskt: Utvärderingen av RUS kommer troligen att ske 2018 och den innebär ett visst arbete. Det som kommer fram där kan sedan få betydelse för fortsatt arbete, men kanske det mer påverkar VP Regeringens beslut angående miljömålssystemet: Vi behöver också följa detta och ha beredskap för det som kommer fram. Regeringens skrivelse under våren blir viktig. Vid chefsmötet mellan Lst och NV om RUS 9 juni sade NV: Det huvudsakliga syftet med regionala miljömålsmedel blir att coacha i åtgärdsarbetet samt stärka informationsflödet för uppföljning av åtgärder utifrån smartare miljöinformation och öppna data. De senaste åren har medel avsatts för att stödja arbetet med IED. Begreppet breddas till att omfatta smartare miljöinformation. Lst lämnade följande kommentar: - Stödja/coacha i åtgärdsarbetet är redan nu ett huvudsakligt syfte. Att i uppföljningen öka fokus med åtgärdsuppföljning och koppla till smartare miljöinformation har vi påbörjat och instämmer vi i. Däremot har vi synpunkten att uppföljning av miljötillståndet också bör finnas kvar. - RUS har framfört att de 1,2 milj. som under två år gått till IED nu bör återföras till regionalt miljömålsarbete. Om NV:s förslag innebär att medlen ska användas för behov inom Smartare miljöinformation vill vi diskutera flera frågor. Är det okey att länen inte får tillbaka 0,5 milj? Kommer medlen gå till Lst och regionala/lokala behov? Ska de liksom nu gå via RUS? Detta aktualiserar också att RUS bör ha plats/närvaro i organisationen för Smartare miljöinformation. Vid mötet bestämdes att en konsekvensanalys skulle göras om konsekvenserna att 1,2 milj. miljömålsmedel inte kommer tillbaka till miljömålsarbetet, utan används till smartare miljöinformation. Lisa Eriksson har efter återkopplat och sagt att NV behöver återkomma till frågan om medlen i relation till smartare miljöinformation och att vi hörs mer i höst om detta. Styrgruppen hade också frågan om miljömålsmedel maj 4 maj. VP 2018 ska under hösten också tas upp med Miljönätverket (höstmötet 21 november), Nobelmötet för miljömålssamordnarna den 5-6 december. Dialog sker också med LEKS om gemensamma projekt. LEKS har infört en verksamhetsplanering liknande RUS så det synkar tidsmässigt. Möte med LEKS om gemensamma projekt 25 oktober. Styrgruppens diskussion: Martin sa att vi bör checka av att RUS verksamhet sker inom ramen för riktlinjerna för 1:2-anslaget. Stöd i åtgärdsarbetet bör då kopplas till samordning och samverkan för detta. Per sa att det är viktigt att RUS är följsamma mot de politiska styrsignalerna. RUS ska verka för åtgärder som bidrar till miljömålen. 8

9 Berit instämde i arbetsgruppens idé att livsmedel/landsbygd skulle kunna vara en ny fråga att lyfta Jeanette sa att många miljöaspekter finns i livsmedelsfrågan och den är också viktigt för Agenda Hon sa också att miljömålsuppdraget behöver bättre dialog med landsbygdsverksamheten på länsstyrelserna. Per sa att 50 procent av de hotade arterna finns i odlingslandskapet. Elisabet nämnde den pågående MMR-åtgärden jordbruksmarkens värden som Jordbruksverket driver och instämde i att livsmedelsfrågan är en bra rubrik under vilken många viktiga frågor kan tas upp. Per sammanfattande att aktivitet kring livsmedel/landsbygd bör fortsätta beredas inför verksamhetsplanen Angående frågan om miljömålsmedel (1,2 milj. kr) till smartare miljöinformation sa Lisa att det nog inte klarats ut vem som skulle analysera konsekvenserna av detta. Hon sa också att smartare miljöinformation är miljömålsarbete. Per sa att han dock finner det olyckligt om medlen inte återförs till länsstyrelsernas miljömålsarbete, särskilt de kr som togs från de nyckelfördelade medlen till IED-projektet för två år sedan. Beslut: Det reds ut hur konsekvensanalys ska göras av att allokera 1,2 milj. kr av miljömålsmedel till smartare miljöinformation. 12. Korta rapporter I underlag till mötet fanns korta rapporter, se bilaga 7. Bland dessa rapporter lyftes särskilt fram miljöövervakning, där Per berättade om miljöövervaskningsdagarna och hans samtal med utredaren Åsa Romson, samt Agenda Om sistnämnda förtydligade Kerstin att Agenda 2030-delegationens handlingsplan de lämnade i maj/juni inte kommer gå ut på remiss, samt att nya förslag kommer i mars Jeanette S sa att miljömålens struktur kan föras över till andra områden. Bland de korta rapporterade ingick även att Ylva Aller under sommaren ersatt Veronica Lauritzsen som kontaktlänsråd för miljömål. Ylva sa några ord om detta. 13. Kommande möte Nästa möte 1 december kl inbokat sen tidigare. Möjlighet att delta på Skype eller fysiskt på Naturvårdsverket. Doodle går ut om möte månadsskiftet januari/februari. Den 18 april 2018 fysiskt heldagsmöte i Stockholm tillsammans med LEKS styrgrupp (troligen delar av mötet). 14. Övriga frågor Inga övriga frågor. Per tackade alla för mötet. 9

10 Bilaga 1 (mötespunkt 3): Synpunkter från länsstyrelserna/rus angående miljömålsuppföljningens och miljömålsindikatorernas utveckling Vid chefsmöte mellan länsstyrelserna och Naturvårdsverket i juni 2017 presenterade Naturvårdsverket tankar om framtiden för regional årlig uppföljning och indikatorerna. Efter sommaren har diskussionerna fortsatt i RUS arbetsgrupp och NV:s målarbetsgrupp. Vi vill här framföra några synpunkter från länsstyrelserna över detta till strategiska miljömålsgruppen inför deras möte den 11 oktober: 1. Vi vill att Naturvårdsverket samråder med länsstyrelserna/rus och nationellt målansvariga myndigheter, innan beslut fattas om uppföljningens och indikatorernas framtid. Detta gäller såväl verksamhets- som IT-frågor. 2. Sverigesmiljömål.se, liksom nu Miljömål.se, ska vara en samlande plats för indikatorer av betydelse för uppföljningen av miljömålen, så att dessa lätt kan hittas av användarna, inte minst aktörer regionalt och lokalt. Så är det redan bestämt för regeringsuppdragets kärnindikatorer, men vi menar att detta ska gälla även andra befintliga och relevanta indikatorer, som det finns skäl att fortsätta ha kvar i arbetet med miljömålen. Vi anser att även de övriga miljömålsindikatorerna ska finnas på Sverigesmiljömål.se. Ett alternativ, som vi inte förordar, är att det finns tydliga länkar från Sverigesmiljömål.se till sidor där övriga miljömålsindikatorer finns. 3. Övriga miljömålsindikatorerna, de som inte ingår bland kärnindikatorerna, ska ha samma struktur som kärnindikatorerna när de presenteras. 4. Indikatorerna ska inte vara ett statiskt system. Kärnindikatorerna ska kunna ersättas med andra över tid om det är ändamålsenligt. Med ett system där även övriga miljömålsindikatorer finns med kan de som ersätts då ändå finnas kvar om de är relevanta, men inte som kärnindikatorer. Alla befintliga indikatorer behöver inte finnas kvar som miljömålsindikatorer. RUS har gjort en bedömning av vilka befintliga indikatorer som är viktigast utifrån regionala och lokala behov. 5. Regional redovisning av årlig uppföljning ska fortsätta ske på Sverigesmiljömål.se, liksom de regionala sidor som finns idag på Miljömål.se. Vi bedömer att den regionala årliga uppföljningen, till och med i högre grad än nationell årlig uppföljning, är av intresse för aktörer regionalt och lokalt och då måste den redovisas på webben. Sverigesmiljömål.se är den naturliga platsen för detta. Alternativet med en länsstyrelsegemensam sida eller alla 21 länsstyrelsers sidor bedömer vi som avsevärt sämre. Det finns vidare idag ett fungerande system för stöd och kvalitetsgranskning av arbetet med årlig uppföljning som bygger på att länsstyrelserna har en gemensam ingång via miljömålsportalen. 6. De förslag till lokala indikatorer som tagits fram inom regeringsuppdraget ska etableras samtidigt som kärnindikatorerna och finns tillgängliga på/via Sverigesmiljömål.se. 7. Länsstyrelserna bygger nu IT-systemet för uppföljning av regionala åtgärdsprogram för miljömålen (Åtgärdswebb för miljömålen). Inom ramen för arbetet med det nya indikatorhanteringssystemet och Sverigesmiljömål.se vill vi att frågan om Åtgärdswebb för miljömålen ska hanteras, hur information från åtgärdswebben ska kunna importeras till miljömålsuppföljningen och hur detta system ska synliggöras på Sverigesmiljömål.se. Dessa synpunkter har diskuterats vid RUS styrgrupp 6 oktober. Där instämde särskilt SKL:s representant i punkten om lokala indikatorer. Kontaktlänsråd för miljömålen i länsrådsgrupp 6, Ylva Aller, och sammankallande i miljönätverkets chefsgrupp för miljömål, Jeanette Schlaucher, har också meddelat att de står bakom synpunkterna. Synpunkterna har dessutom skickats för förankring till ordförande i miljönätverket Per Hallerstig, ordförande RUS, miljönätverkets styrgrupp, Länsstyrelsen Jönköping Magnus Eriksson, verksamhetsledare RUS, Länsstyrelsen Dalarna 10

11 Bilaga 2 (mötespunkt 5 c): Projektplan Näringslivets arbete med miljömålen Fastställd av RUS styrgrupp Bakgrund I RUS VP 2017 finns följande utvecklingsinsats i prioritet 1: Näringslivets arbete med miljömålen: I samarbete med berörda länsstyrelseverksamheter samt regeringens miljömålssamordnare för näringslivet genomföra en projektinsats i syfte att understödja regionalt och lokalt näringslivs arbete för miljömålen. Använda resultat av workshop vid Nobelmötet i december 2016 som underlag. Insatsen också formulerad i länsstyrelserna åtgärdslista till MMR: 10. Näringsliv och miljömål: I samarbete med berörda länsstyrelseverksamheter samt regeringens miljömålssamordnare för näringslivet genomföra ett projekt i syfte att stödja näringslivets arbete för miljömålen. Denna projektplan avser genomförande av detta Syfte och mål Att genom vägledning och erfarenhetsutbyte underlätta länsstyrelsernas samt även Skogsstyrelsens, regioners och kommunernas arbete att verka för och synliggöra miljömålen, men även Agenda 2030, gentemot företag generellt och i olika sektorer. Att involvera flera berörda verksamheter på länsstyrelserna i projektet och därigenom också stimulera samverkan dem emellan. Att sprida och nyttiggöra det arbete som regeringens miljömålssamordnare för näringslivet gjort till regionalt och lokalt näringsliv samt även annat nationellt arbete, bl.a. inom Tillväxtverkets miljömålsrådsåtgärd Hållbart företagande om cirkulära affärsmodeller enligt RESOLVE-modellen (The Ellen MacArthur Foundation), där länsstyrelserna deltar. Genomförande och produktion Framtagande av vägledning. Del 1. Generell del: Ta fram en generell vägledning om hur länsstyrelser och även Skogsstyrelsen, regioners och kommuner kan stödja företags arbete för miljömålen och även Agenda Denna tar upp hur man kan arbeta i olika uppdrag, olika arbetssätt man kan använda, möjlig regional samverkan och goda exempel från olika län. Den visar också hur material som regeringens miljömålssamordnare för näringslivet tagit fram kan användas samt annat nationellt arbete, inte minst det som tagits fram inom Tillväxtverkets miljömålsrådsåtgärd Hållbart företagande, om cirkulära affärsmodeller enligt RESOLVE-modellen. De skrifter om stöd till näringslivet som flera länsstyrelser tog fram för tiotalet år sedan används som underlag för den nya vägledningen. Under framtagandet av denna vägledning sker också mötestillfällen (Skype och fysiskt) där också detta diskuteras, för erfarenhetsutbyte och även som inspel till vägledningen. Del 2. Specifikt mot olika sektorer: Utöver den generella vägledningen tas särskilda korta vägledningar fram för olika näringslivssektorer: Vad är viktigt att veta och beakta när vi ska verka för miljömålen gentemot olika sektorer: bygg, handel, industri osv. Vilka myndighetsverktyg/uppdrag har vi gentemot olika sektorer på den regionala nivån. Inledningsvis listas de sektorer där vägledningar tas fram. Därefter börjar vi med en sektor som test/mall. Även kring detta arbete ordnas också möten (ex. ett Skype-möte per sektor). För varje sektor beskrivs: Grundläggande om sektorn/branschen. Vilka miljömål och miljömålsfrågor som är viktiga att integrera i sektorn och dess betydelse ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. 11

12 Vad som är viktigt att tänka på och kunna vid kommunikation av miljömål gentemot den sektorn. Vad som kan göras mer konkret för att integrera miljömål i sektorn, nyttja nationellt material och även dokumentationen från länsstyrelsemötet i oktober På RUS hemsida öppnas en undersida för detta arbete där materialet sedan läggs ut. Omfång 2-4 sidor per verksamhet. Idé att vi har liknande struktur som för RUS projekt miljömålsintegrering i länsstyrelsernas verksamheter. Tidsplan genomförande Oktober 2017: Projektgrupp formas. November-april: Framtagande av del 1 och del 2 för en sektor/bransch, inkl. Skypemöte med denna. Presentation på Nobelmötet för miljömålssamordnare v. 49 ( 5-6 december) April 2018: Del 1 och del 2 för en sektor/bransch fastställs i RUS styrgrupp april Publicering. Maj-november: Framtagande av del 2, övriga sektorer/branscher och Skypemöten. December 2018 (alt. januari 2019): Del 2 övriga sektorer/branscher fastställs i RUS styrgrupp. Publicering. Organisation Projektet genomförs av en projektgrupp bestående av personer i RUS arbetsgrupp (Anna-Lena Lövkvist Andersen, Magnus Eriksson), miljömålssamordnare på några länsstyrelser som bjuds in samt även företrädare för länsstyrelsernas uppdrag kring hållbar tillväxt, miljöskyddsverksamhet, klimat/energi, landsbygd och kanske ytterligare verksamhet. Skogsstyrelse och SKL bjuds också in att delta i projektgruppen om de önskar. Arbetet tas också upp i relevanta referensgrupper som RUS bildar under hösten 2017 och där ytterligare miljömålssamordnare deltar. Dialog ska ske med näringslivs/branschföreträdare. RUS styrgrupp fungerar som styrgrupp för projektet och fastställer det som produceras. Projektgruppen och personresurser i RUS arbetsgrupp genomför arbetet. Mindre uppdrag kan läggas ut. Dialog sker också med regeringens tidigare samordnare Annika Helker-Lundström, Naturvårdsverkets miljömålsenhet och Tillväxtverkets projekt Hållbart företagande. Spridning av resultat Allt material i del 1 och 2 läggs upp på RUS hemsida. Skypemötet vid framtagandet blir också en viktig del i kommunikationen. Tas upp på Nobelmötena för länsstyrelsernas miljömålssamordnare och om möjligt i andra sammanhang, ex. miljömålsdagarna och SKL:s arrangemang. 12

13 Bilaga 3 (mötespunkt 5 d): Projektplan Integrering av miljömål i länsstyrelsernas verksamheter Fastställd av RUS styrgrupp Bakgrund I RUS VP 2017 finns följande utvecklingsinsats i prioritet 1: Integrering av miljömålen: Fortsatta följa upp och kommunicera resultatet av det länsstyrelsemöte som genomfördes hösten 2015 om miljömålsintegrering i egna verksamheter och i samhället. Liksom föregående år sända en enkät till länsstyrelserna om tillämpning av olika arbetssätt som kan utläsas i årsredovisningen av det tvååriga regleringsbrevsuppdraget Ta fram en vägledning om arbete för miljömålen i olika verksamheter samt i övergripande verksamhetsplanering. Samla goda exempel från länen och fortsätta dialogen om arbetssätt med länsstyrelserna och Skogsstyrelsen. Bilda en länsstyrelsegemensam referensgrupp för fortsatt arbete i denna fråga. Denna projektplan avser den vägledning som omnämns i utvecklingsinsatsen. Upplägget är diskuterat och framtaget i RUS arbetsgrupp. Uppdraget kopplar också direkt an till länsstyrelsernas egen åtgärdslista 2017 till Miljömålsrådet, åtgärd 3: Integrering av miljömålen: Samverka mellan länsstyrelserna för att mer effektivt integrera miljömålen i berörda verksamheter, bl.a. ta fram en vägledning. Syfte och mål Bidra till arbetet för att integrera miljömålen i länsstyrelsernas olika verksamheter. Öka ömsesidig kunskap och förståelse för varandras verksamheter och uppdrag. Bidra till det tvärsektoriella arbetet på länsstyrelserna och även till implementering av Agenda Att vägledningen också kan bli till nytta för andra offentliga organisationer än länsstyrelserna regionalt och lokalt. Genomförande och produktion Del 1. Generell del av vägledningen med följande innehåll och ett begränsat omgång: Inledning som ger syfte och bakgrund till vägledningen. Ta upp bl.a. länsstyrelsernas uppdrag 51 från regleringsbrevet 2015 och återrapporteringen av detta och allmänt vad som kom fram vid det länsstyrelsegemensamma mötet hösten Tydliggöra koppling/avgränsning till RUS-miljöledningsnätverkets pågående projekt om indirekt miljöpåverkan i miljöledningen. Hänvisa till RUS andra vägledningar i åtgärdsarbetet. Allmänt om länsstyrelsernas olika verksamheter, mål som länsstyrelserna ska verka för (målkonflikter, synergier, avvägningar), verksamhetsstyrning och förutsättningar för samverkan. Miljö och miljömål vad är det? Inramning och bakgrund till dessa begrepp. Om kommunikation och olika sätt att se världen. Generellt sånt man måste tänka på när man ska möta och kommunicera med andra verksamheter. Del 2. Framtagande av vägledning för olika verksamheter. För varje verksamhet: Grundläggande om verksamheten och vad den syftar till, dess sätt att fungera, hur den utvecklats, dess värdegrund etc. Vilka miljömål och miljömålsfrågor som är viktiga att integrera i den verksamheten. Verksamhetens betydelse ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. 13

14 Vad som är viktigt att tänka på och kunna vid kommunikation av miljömål gentemot den verksamheten. Vad som kan göras mer konkret för att integrera miljömål i den verksamheten, nyttja dokumentationen från länsstyrelsemötet i oktober Verksamheterna är (alla kanske inte tas upp): Miljöskydd Vatten Naturvård Energi/klimat Miljöledning Regional tillväxt/näringsliv Lantbruk och landsbygdsutveckling Samhällsbyggande/planering Kulturmiljövård Klimatanpassning Kris och beredskap Social hållbarhet Rätts Kommunikation Ledningen Skogsstyrelsen Omfång 2-4 sidor per verksamhet. För varje verksamhet ordnar RUS Skypemöte med företrädare för varje verksamhet för att stämma av utkast. Idé att vi har liknande struktur som för RUS näringslivsprojekts beskrivningar av olika sektorer. Tidsplan genomförande Hösten 2017: Framtagande av del 1 och del 2 för en verksamhet, inkl. Skypemöte med denna. Presentation på Nobelmötet för miljömålssamordnare v. 49 ( 5-6 december) Våren 2018: Del 1 och del 2 för en verksamhet fastställs i RUS styrgrupp januari Publicering. Framtagande av del 2, övriga verksamheter och Skypemöten med verksamheter och även miljömålssamordnare. September 2018: Del 2 övriga verksamheter fastställs i RUS styrgrupp. Publicering. Organisation Projektet genomförs inom ramen för RUS organisation. Följande i RUS arbetsgrupp håller ihop arbetet: Carl-Johan Sanglert, Anna-Lena Lövkvist Andersen och Magnus Eriksson. Ytterligare personer i RUS arbetsgrupp involveras i del 2. Skogsstyrelsen involveras också. 14

15 Arbetet tas också upp i den referensgrupp för åtgärdsprogram och miljömålsintegrering som bildas under hösten 2017 och där ytterligare miljömålssamordnare deltar. Arbetet tas också upp i RUS styrgrupp som även fastställer det som produceras. RUS styrgrupps tidigare ordförande Stig Hammarsten anlitas för underlag om olika sätt att se världen hos naturvetare, jurister, samhällsvetare etc. utifrån franska filosofer han studerat. Spridning av resultat Allt material i del 1 och 2 läggs upp på RUS hemsida. Del 2 sprids till de olika verksamheterna genom deras chefsnätverk. Skypemötet vid framtagandet blir också en viktig del i kommunikationen. Tas upp på Nobelmötena för länsstyrelsernas miljömålssamordnare. 15

16 Bilaga 4 (mötespunkt 5 e) Projektplan Indirekt miljöpåverkan i miljöledningsarbetet Fastställd av RUS styrgrupp Gemensamt projekt Länsstyrelsernas miljöledningsnätverk och RUS. Förankras i RUS styrgrupp och länsstyrelsernas styrningsforum. Bakgrund Naturvårdsverket, RUS och Miljömålsrådet lyfter en potential att tydligare integrera de indirekta miljöaspekterna i miljöledningssystem. Från tidigare möten inom det nationella nätverket för miljöledning har önskemål lyfts om en modell, checklista eller liknande för att leva upp till kraven och för att underlätta arbetet. Önskemål att tydligare koppla ihop miljömålen och miljöledningsarbetet i verksamhetsplaneringen. Uppdraget kopplar direkt an till länsstyrelsernas egen åtgärdslista 2017 till miljömålsrådet, åtgärd 2 och 3. Uppdraget finns även med i miljöledningsnätverkets verksamhetsplan och RUS verksamhetsplan som prioriterad aktivitet under 2017 Syfte och mål Underlätta för länsstyrelserna i arbetet att få med indirekta aspekter i miljöledningsarbetet Få till stånd en tydligare koppling mellan miljömål och miljöledning Hur ska de indirekta miljöaspekterna bli synligare i länsstyrelsernas verksamhetsplanering Finna gemensam basnivå för integrering indirekta miljöaspekter i verksamhetsplaneringen Genomförande och produktion 1. Genomgång av länsstyrelsens miljöutredningar och andra delar av miljöledningsarbetet avseende arbetet med indirekt miljöpåverkan. Dito gällande andra nationella myndigheters arbete av intresse, tex skogsstyrelsen. 2. Genomgång av NV:s vägledning- relevanta delar för indirekt miljöpåverkan. 3. Förslag till basnivå, och vid behov redovisa goda exempel, för integrering av indirekt miljöpåverkan: Dela in verksamheten- identifiera verksamhetsområden (definitioner/indelning av indirekt och direkt miljöpåverkan) Utgångspunkter för värdering av indirekta miljöpåverkan- negativa och positiva aspekter Hur utforma mål och åtgärder för indirekt miljöpåverkan Uppföljning med hänsyn till NV krav Hur koppla till miljömålsuppdragets ÅGP Hur tekniskt få i detta i LISA verksamhetsplaneringsmodul Extra i mån av tid: Disposition för miljöutredning och handlingsplan Hur koppla till andra hållbarhetsmål/agenda 2030 Hur utforma checklista/mallar för integrering i olika verksamheter Hur organiseras miljöledningsarbetet för att tillgodose ovanstående 4. En enkel rapport, i form av checklista, punkter och länkar till goda exempel 16

17 Tidsplan genomförande Arbetsgruppen träffas 1 ggr per månad via Skype. Hållpunkter: Oktober-mars Skypemöte med berörda för insamling av gemensamt underlagsmaterial miljöledningmiljömål och controllers Arbete med rapporten. Kommunikation med Naturvårdsverkets stöd i miljöledningsuppdraget och den nationella arbetsgrupp NV har för detta där länsstyrelserna ingår. Presentation arbetet på Nobelmötet för miljömålssamordnare v. 49 ( 5-6 december) Skypemöte med miljöledningssamordnare/miljömålare/ controllers mfl. för presentation av utkast. Tid att lämna synpunkter för berörda. April Slutrapport klar. Förankring/godkännande av rapport i styrningsform och RUS styrgrupp. Organisation Arbetsgruppen: Magnus Eriksson (Dalarna/RUS, sammankallande), Agneta Green (Gotland), Ann-Christin Kjellson (Blekinge), Marie Vallin (Västerbotten/RUS/Miljöledningsnätverkets au), Sofi Zarai (Stockholm Miljöledningsnätverkets au) och Anna Bengtsson (Skåne). Arbetsgruppen träffas 1 ggr per månad via Skype. Miljöledningsnätverket och RUS ansvariga utgivare av rapporten- slutrapport förankras i styrningsform samt G2 och i RUS styrgrupp. 17

18 Bilaga 5 (mötespunkt 8 a): Riktlinjer för förvaltningen av RUS verksamhetsstöd Fastställda av RUS styrgrupp Dessa riktlinjer kompletterar dokumentet RUS roll och verksamhetsbeskrivning (fastställt ). Vid framtagande av verksamhetsstöd/vägledningar/rapporter: Projektplan eller liknande tas fram inledningsvis som RUS styrgrupp fastställer. Layout sker enligt mall förankrad med länsstyrelsernas kommunikationsansvariga och RUS styrgrupp. RUS kommunikatör layoutar i allmänhet och korrekturläser. Färdiga material granskas av involverade i RUS arbetsgrupp och RUS verksamhetsledare samt fastställs av RUS styrgrupp (om inte annat beslutats). Förord skrivs under av kontaktlänsråd miljömål eller RUS styrgrupps ordförande. Länkar undviks i rapporter som ska vara giltiga en längre tid. Rapporter görs i PDF, tryckt version om behov finns. Även andra digitala lösningar som alternativ kan vara aktuella. RUS rapporter publiceras på någon av länsstyrelserna och då används rapport- och ISBN/ISSN-nummer för aktuell länsstyrelse. RUS rapporter kan ges tillsammans med andra organisationer. Vid spridning/kommunikation av verksamhetsstöd/vägledningar/rapporter: Spridningsplan tas fram för allt verksamhetsstöd RUS producerar, med fördel som en del av projektplan. Spridning ska alltid tas upp i projektplan. Dialog sker med RUS kommunikatör om detta. Information om nytt material ges via Nytt från RUS (för miljömålssamordnarna) och Naturvårdsverkets Miljömålsnytt. Allt verksamhetsstöd RUS tar fram läggs på RUS hemsida och dess undersidor för olika områden. Rapporter läggs även upp på undersidan publikationer. RUS arbetsgrupp (enligt ansvarsfördelning på RUS hemsida) och kommunikatör ansvarar. Allt verksamhetsstöd sprids och kommuniceras aktivt till berörda på länsstyrelser och andra målgrupper. Det årliga Nobelmötet för länsstyrelsernas miljömålssamordnare, Skype-möten och erbjudande om regionala seminarier är exempel på sätt som verksamhetsstöden kan kommuniceras aktivt. RUS arbetsgrupp (enligt ansvarsfördelning på RUS hemsida) bidrar till att löpande sprida och kommunicera framtagna verksamhetsstöd. De referensgrupper som RUS bildat för olika områden används också för detta. Vid uppdatering/revidering av framtagna verksamhetsstöd/vägledning/rapporter: Framtagna verksamhetsstöd ska så långt möjligt vara aktuella. Varje år gör RUS arbetsgrupp, med stöd av referensgrupperna, en genomgång av verksamhetsstödens aktualitet och då fastställs det om verksamhetsstöden håller, behöver uppdateras eller ska utgå som gällande verksamhetsstöd. Uppdateringar som görs förankras med RUS styrgrupp och tas med i RUS verksamhetsplan. RUS arbetsgrupp (enligt ansvarsfördelning på RUS hemsida) svarar för löpande uppdatering av texter på hemsidan för olika områden. Inaktuella rapporter finns kvar under publikationer på hemsidan eller på samarbetsytan, men i allmänhet inte på undersidor för aktuellt område. Alla rapporter RUS tagit fram ska dock finnas angivna under publikationer även då de ligger på samarbetsytan. 18

19 Hemsidan och samarbetsytan: RUS hemsida och dess samarbetsyta (kräver behörighet) är central för att hitta och kommunicera RUS arbete och framtagna verksamhetsstöd. Hemsida och samarbetsyta ska ha en ändamålsenlig struktur. Denna ska ses över med jämna mellanrum och detta ska kommuniceras med RUS styrgrupp. Om RUS referensgrupper: RUS referensgrupper kompletterar och är ett stöd till RUS arbetsgrupp. Gruppernas teman utgörs av viktiga områden för det regionala miljömålsarbetet, med huvudfokus på åtgärdsarbetet. Ofta har RUS genomfört olika projekt inom området. Grupperna bedriver ett långsiktigt arbete, efter två år sker dock en utvärdering. Genom grupperna breddas deltagandet i RUS och nyttjas kompetens som finns i länen mer. Uppgift för grupperna är att stödja och stimulera miljömålsarbetet regionalt och lokalt, särskilt miljömålssamordnarna. Detta genom att: förmedla omvärldsbevakning, initiera aktiviteter samt förvalta, sprida och uppdatera framtagna verksamhetsstöd. Det kan också bli aktuellt att vara bollplank för länsstyrelserepresentanter i nationella projekt. Arbetet i grupperna förankras i RUS. Grupperna har inget mandat att uttala sig för länsstyrelserna inom området. Varje grupp består av 5-8 personer, oftast miljömålssamordnare, men i en del grupper även andra. Grupperna möts i allmänhet via Skype och träffas fyra-sex gånger per år. Personer i RUS arbetsgrupp sammankallar och står för sekreterarskap. Verkställande sker i första hand av RUS arbetsgrupp, alternativt att RUS-medel används för detta. Insatsen från deltagarna i gruppen är i första hand att medverka vid mötena (3 timmar per möte inkl. för- och efterarbete). Ingen ersättning utgår för medverkan i grupperna. Anteckningar från möten läggs upp på RUS hemsida eller samarbetsyta. Gruppernas arbete kommer tas upp på det årliga Nobelmötet, RUS hemsida och andra sätt. 19