RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 4 maj 2017

Transkript

1 RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 4 maj 2017 Plats: Naturvårdsverket i Stockholm, kl Deltagare: Per Hallerstig, ordförande, Länsstyrelsen Jönköping, miljönätverket Jeanette Schlaucher, Länsstyrelsen Skåne, miljönätverket Berit Löfgren, Länsstyrelsen Gävleborg, nätverket för hållbar tillväxt och nätverket för landsbygd/lantbruk Jeanette Joelsson, Länsstyrelsen Västerbotten, kulturmiljöforum Elisabet Weber, Länsstyrelsen Skåne, forum för hållbart samhällsbyggande Veronica Lauritzsen, Länsråd Gävleborg, länsrådsgrupp 6 (från punkt 5 under förmiddagen) Magnus Eriksson, verksamhetsledare, Länsstyrelsen Dalarna (anteckningar) Bo Hultgren, Skogsstyrelsen (från punkt 6 under förmiddagen) Martin Påhlman, Naturvårdsverket Kerstin Blom Bokliden, SKL (efter lunch) Jonas Rodhe, Naturvårdsverket Ordinarie med förhinder: Mats Svensson, HaV Beslut vid mötet: RUS framtidsdiskussion: Per och Magnus samlar och bearbetar det som framkommit i RUS framtidsdiskussion som underlag för bl.a. nästa års verksamhetsplanering. Per bistår Veronica för ev. punkt om RUS på länsrådsmöte och tar upp med LEKS ordförande ev. styrgruppsmöte mellan LEKS och RUS styrgrupper. Digitalt först för smartare miljöinformation miljömålens plats i NV:s nya organisation: Väckta frågor om Digitalt först och RUS medverkan i dess organisation tas upp igen nästa möte. Regionala miljömålskonferenser 2018: Rapportering om regionala konferenser nästa möte. Åtgärdswebb för miljömålen: Styrgruppen överlåter till ny styrgrupp att hantera detta projekt vidare, men kommer hållas löpande informerad om arbetet. Avsättningen i RUS budget för Åtgärdswebb för miljömålen, 1,8 miljoner, kan användas till projektet i sin helhet. Rapporter från projektet metodutveckling åtgärdsprogram: Att godkänna rapporten Var finns pengarna med diskuterade justeringar. Den bör ges ut av Länsstyrelsen Skåne. Att övriga planerade rapporter hanteras och godkänns per capsulam under våren: Miljömålsprocessen, Samhällsekonomisk analys samt vägledningen i processledning (tillsammans med LEKS). Att den generella vägledningen om åtgärdsprogram hänskjuts till första styrgruppsmötet i september. Näringsliv och miljömål, förslag upplägg projekt: Framkomna synpunkter beaktas och projektplan fastställs per capsulam innan sommaren. RUS styrgrupp blir styrgrupp för projektet. Regional transportplanering, projektplan: Styrgruppen ställer sig bakom projektplanen, men under förutsättning att projektansvariga för styrgruppen förtydligar hur projektet garanterar att den vägledning som tas fram blir till nytta för länstransportplaneringen i hela landet. Vidare skickar styrgruppen med till projektet att arbetet i fler län än Stockholm bör ingå i studien. Projektplanen biläggs anteckningarna. Möten i höst: En doodle går ut med förslag på tider till ordinarie möten i sept. och nov. 1

2 Kl tillsammans med RUS arbetsgrupp Deltagare från RUS arbetsgrupp: Anna-Lena Lövkvist Andersen, Länsstyrelsen Stockholm Birgit Nielsen, Länsstyrelsen Västra Götaland Carl-Johan (Calle) Sanglert, Länsstyrelsen Jönköping Emilie Vejlens, Länsstyrelsen Gotland Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Jens Mattsson, Länsstyrelsen Jönköping Monika Puch, Länsstyrelsen Skåne Marie Vallin, Länsstyrelsen Västerbotten (Förhinder: Cecilia Persson, Skogsstyrelsen och Coco Dedering, Länsstyrelsen Kalmar) 1. Kort presentationsrunda 2. Godkännande av dagordningen för förmiddagen Godkändes. 3. RUS verksamhetsplan 2017, lägesavstämning och hur arbetsgruppen planerar att genomföra den Som underlag till mötet fanns ett dokument där verksamhetsplanens punkter kompletterats med ansvar i arbetsgruppen för genomförandet och när i tiden olika punkter planeras genomföras. Vid arbetsgruppens möte dagen innan hade detta dokument gåtts igenom. Några punkter, som inte skulle komma upp senare på mötet, lyftes särskilt för styrgruppen: Indikatorer/målmanualer. Arbetsgruppen ser behov av mer dialog med NV och vid arbetsgruppens möte efterfrågades till hösten också ett möte med målarbetsgruppen med nationellt miljömålansvariga och hela RUS arbetsgrupp. Utvecklad hemsida för RUS och riktlinjer förvaltning av framtagna verksamhetsstöd. Till styrgruppens första möte i höst planeras beslutsunderlag för detta. Vid mötet kommenterarades frågan om vem som skriver under förord till RUS skrifter, vilket varierat. Per menar att det bör kontaktlänsråd eller RUS ordförande. Frågan ska behandlas i riktlinjerna. Miljöövervakning. Arbetsgruppen diskuterade hur mycket RUS bör engagera sig i miljöövervakning framöver. Per framförde vid mötet att han tycker detta är en viktig fråga för RUS. Diskussion förbereds till ett kommande styrgruppsmöte. Nobelmötet 5-6 december i Stockholm för länsstyrelsernas miljömålssamordnare. Positivt och bra om styrgruppen kan vara med. 4. Arbetsgruppens viktigare aktuella frågor Per inledde med att säga att han tycker arbetsgruppen gör ett bra arbete. Alla i arbetsgruppen hade förberett svar på följande fråga: Bra och dåligt under året i RUS arbete, sånt vi ser behov att få hjälp med för att komma framåt. Alla i arbetsgruppen gav inspel utifrån sina ansvarsområden (målansvar, utvecklingsområden och tväruppgifter). Anna-Lena med ansvar för Begränsad klimatpåverkan, energi, klimatanpassning. Lyfte följande som bra: Klimatlag Energikommissionens betänkande Strategisk plan för omställningen av transportsektorn till fossilfrihet Tillväxtpolitiken Klimatanpassningsutredningen 2

3 LEKS Projekt Anna-Lena framförde också att det vore bra med ett möte mellan RUS och LEKS styrgrupper. Per instämde i detta och sa att han ska undersöka detta vidare. Birgit med ansvar för Frisk luft och transporter. Lyfte fram följande som bra, men även brister: Uppföljningsgruppen kring transporter med NV, Trafikverket och Trafikanalys bra, men brist att indikator för uppföljning av medelstilldelning ännu inte är godkänts. Samarbete med LEKS: miljömålen i länstransportplaneringen bra. Nationella emissionsdatabasen bra, men sekretess har slagit till för industriutsläpp. Birgit nämnde också att Danmark och Norge intresserar sig för vårt arbete med denna statistik. Calle som tillsammans med Coco Dedering ansvarar för kulturmiljöfrågor. Lyfte fram plus och minus: Ökad kontakt mellan RUS och Kulturmiljöforum (+) Ökat intresse för miljömålsfrågorna från Riksantikvarieämbetet (+) Spridningen av Välj och vraka! (+) Ny Kulturarvsproposition (+) Svårt att engagera miljömålshandläggare i kulturmiljöfrågorna (-), men det finns ambitioner och goda förebilder! (+) Fortsatt brist på indikatorer för kulturmiljöområdet. (-) Riksantikvarieämbetet kom inte med i indikatoruppdraget. (-) Berit framförde att lantbruk är viktigt för odlingslandskapets kulturmiljövärden. Calle kommenterade att förändringar i stöden har gjort att uppföljningen av odlingslandskapets kulturmiljövärden riskerar att bli sämre, vilket RUS och andra påpekat. Emilie med ansvar för Giftfri miljö, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, Miljöövervakning och Konsumtion/Giftfri vardag. Lyfte fram följande: Upphandlingsturné, bra RUS referensgrupp konsumtion, bra Kontakt Lst RUS -Nationell myndighet, bra Uppdrag med korta tider NM MM-RMÖ kanaler, här kan vi behöva utveckla Det händer på länen! Eva med ansvar för Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö, Hälsofrämjande, Ekosystemtjänster, Samhällsekonomisk analys och Agenda Lyfte fram följande: Referensgrupp och seminarier, turné, ekosystemtjänster i handläggningen, bra HaV samverkan, bra Indikatoruppdraget översyn och genomgång av indikatorerna, nödvändigt Kontakt Lst RUS -Nationell myndighet, här kan vi behöva lite stöd Hälsa ställ om för framgång, bra Friluftsliv?, borde RUS göra något mer här? Per instämde i att ekosystemtjänster är ett bra exempel på RUS-insats. Frågan om ekologisk kompensation nämndes också. Angående friluftsliv påminde Magnus om att RUS valt att inte lyfta den frågan särskilt i verksamhetsplanen för Berit framförde att naturturism också är av intresse för frågan om miljödriven tillväxt och att länsstyrelsernas lantbruksdirektörer (LD 21) har en arbetsgrupp för detta. Jens med ansvar för kommunikation och Ett rikt växt- och djurliv. Lyfte några utmaningar: Flera kanaler större utmaningar. Mer som ska kommuniceras till flera. Vad och hur prioriterar vi till 2020? 3

4 RUS kommunikatörresurs omfattning liten med tanke på alla behov! Jens såg också att det finns möjligheter i mer samarbete mellan NV och RUS i kommunikationsfrågorna. Jeanette S. höll med om att det vore bra med mer kommunikationstjänst i RUS arbetsgrupp och påtalade även vikten av mål och prioriteringar för kommunikationen. Ett särskilt behov hon ser är kommunikation av miljötillståndet. Eva tog upp SIDA:s uppdrag att kommunicera Agenda Marie med ansvar för Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö, Ett rikt odlingslandskap, Miljöledning, Hälsorelaterat, strålmiljö och radon, odlingslandskap och landsbygdsprogrammet. Lyfte fram följande plus och minus: Nationella miljömålsansvariga (+) Regionala miljömålskonferenser (+) Länsstyrelsernas miljöledningsnätverk (+) Hälsa som drivkraft (+) Nationell handlingsplan för radon (+) Livsmedelsstrategi (+) Landsbygdsprogrammet (+) Tidsbrist (-) Stöd till kommunernas miljömålsarbete, här finns behov att få till ett arbete. Berit framförde att livsmedelsstrategin är mycket viktig i miljömålsarbetet. Magnus instämde, men sa att inte heller denna fråga prioriterats i årets verksamhetsplan för RUS. Monika med ansvar för indikatorsamordning och Hav i balans, men även kommunikation tillsammans med Jens. Lyfte fram följande: Regionala konferenser FU15 (positivt) Webbmöten inför RÅU (stort engagemang) (positivt) Åtgärdswebben (saker händer) (positivt) Möte med målansvariga på HaV (positivt) Indikatorsystemet smulas sönder, nationella målmyndigheter har inte samma fokus som RUS; andra uppdrag går före -> Kan RUS ta en tydligare roll? Många spridda, oförutsedda uppdrag -> förebygger genom årets RUS VP. Magnus som utöver att vara verksamhetsledare bl.a. ansvarar för God bebyggd miljö. Lyfte följande plus och minus för det senaste året: + A 2030 och att miljömål/rus blivit en part. + Diverse nya regeringsinitiativ och att RUS kunnat få/ta en roll, bl.a. konsumtion. + MMR - samarbete med nationella i åtgärdsarbetet, sätt att lyfta fram lst gemensamt arbete. + RUS som organ/forum gentemot Lst (chefsgrupper o G6) o även andra parter (SKL, NV, Rk). + Miljömålsdagarnas breddning. + Digitalt först att miljömål/rus ändå är med i processen. - Åtgärdswebb att baxa fram mycket jobb, men delvis i sakens natur. - Miljömålen, mm-systemet eller miljöarbetet inte viktigast i världen för alla - RUS kan bli bättre på att få saker klart i tid i kommunicera det vi gör, men vi jobbar på det. 5. Arbetsgruppens inspel till RUS framtidsdiskussion Alla i arbetsgruppen hade förberett svar på följande fråga: Vad upplever arbetsgruppen är viktigt för miljömålsarbetet framöver och hur bör RUS förändras med anledning av det? Olika sakfrågor, men även frågor kring organisering och samverkan. Anna-Lena: Länsstyrelsens roll som tvärsektoriell myndighet vs sektorsmyndigheter Agenda 2030? 4

5 Miljömålssystemet efter 2020 Birgit: Medgivanden, medverkan, mervärden ETS-företag Trv, SKL trafikarbetet Medelsfördelning för olika transportslag Mer färgglada omdömen RUS och LEKS arbeta ihop. Calle och Coco: Samverkan (Hur?) Kontakt mellan RUS, Kulturmiljöforum och RAÄ Samverkan mellan RAÄ och Miljömålsansvariga myndigheter. Samarbete mellan miljömål och kulturmiljö vid länsstyrelserna Styrmedel och resurser, tex lagstiftning och uppdrag (jfr indikatoruppdrag 2016). Tvärsektoriell samverkan kring A2030 kan inte lösas genom sektorsvis uppdelning Kompetens (Vem?) Hanteringen av A2030 vid länsstyrelserna/rus. Rätt kompetens? Kulturmiljökompetens inom miljömålsorganisationen på lst/centrala verk? Kunskapsuppbyggnad (Vad?) Indikatorer/miljöövervakning inom kulturmiljöområdet Inventering (fysiska lämningar, bebyggelse och landskap) Emilie: Miljömålen efter 2020, fundera nu! Agenda 2030 Stort och brett, vad ska prioriteras? Viktigaste frågan eller den ingen tar? Vem finns vi till för? (NM och Lst) Balansen här. Eva: Levande sjöar och vattendrag Storslagen fjällmiljö Myllrande Våtmarker Åtgärdsprogrammet för vatten Agenda 2030 engagemang och bilda grupp Forts ekosystemtjänster 2017 bilda ref grupp, fortsatt turne. Engagerad i två chefsgrupper i miljönätverket; Vatten och Miljömål Jens: Se hans svar under mötespunkt 3. Marie: Tydligare guide i allt som är på gång. Ännu mer samverkan agera tillsammans. Miljömålen efter 2020 Agenda 2030 Monika: Agenda 2030 Cirkulär ekonomi/delningsekonomi Omställning Vad kommer RUS roll att vara i punkterna ovan? 5

6 Uppdrag både från nationell och regional nivå? Bemanning? Vad händer efter 2020? Vad är RUS viktigaste roll(er)? Magnus: Fortsätta bygga/utveckla RUS organisatoriskt som gör att vi är nyttiga/trovärdiga inom Lst, gentemot regionalt/lokalt o nationella nivån. Samt bra fungerande organisation. Bry oss ytterligare om miljömålsintegrering i kärn-/linjeverksamhet. Fortsätta vara med i utvecklingen av miljöarbetet och se nya viktiga frågor. Del i Agenda 2030 och översynen av miljömålssystemet. Per avrundande med några kommentarer: Miljömålssystemet efter 2020 och Agenda 2030 viktiga frågor för RUS. En styrka att RUS är proaktiv och med tidigt. Arbetet med Miljömålsrådet positivt och att RUS bidrar i detta. Alla organisationer behöver förändras i takt med tiden. 6. Aktuell verksamhetsfråga: Översyn Årlig uppföljning Underlag till mötet: Bakgrund: 1. Enligt lst-instruktionen bidrar lst till miljömålsuppföljning enligt anvisningar från NV. 2. RUS VP 2017: Tillsammans med Naturvårdsverket, länsstyrelserna och de nationellt målansvariga påbörja en diskussion om möjliga förbättringar av regional årlig uppföljning av miljömålen samt överhuvudtaget uppföljning och utvärdering av regionalt och lokalt miljöarbete. 3. Länsstyrelsernas egen åtgärdslista MMR: 21. Utvecklad uppföljning av miljöarbetet: Tillsammans med nationellt ansvariga påbörja en diskussion om möjliga förbättringar av uppföljning och utvärdering av regionalt miljöarbete, inkl. årlig uppföljning av miljömålen. 4. Möte mellan NV och RUS den 20 april om detta (anteckningar från detta bilagda till styrgruppen). 5. Några saker som kom fram inför nästa uppföljning hösten 2017: a) Komplettera anvisningarna med uppgift att lst även ska ge rapport om generationsmålet. b) Ev. skärpa anvisningarna så att lst än mer fokuserar åtgärder i stat, kommun och näringsliv och helst disponerar texterna så att åtgärder för respektive kategori tydligt kan utläsas. c) Ytterligare uppmana nationellt målansvariga att sända med frågor man särskilt vill ha svar på till lst så att de tar upp det i sina redovisningar. d) Fortsätta med skype-möten för lst för varje mål med nationellt målansvariga. e) Att RUS bistår NV på liknande sätt som denna gång med bl.a. generationsmålskapitlet. f) Att plocka goda åtgärder från RÅU och använda som lärande exempel på sverigesmiljömål.se, som vi gjorde denna gång, är bra. 6. Några saker som kom fram vid mötet att utveckla på sikt och ha mer dialog kring: a) Hur vi använder och kommunicerar ÅU (och även FU) behöver vi fortsätta diskutera tillsammans nationellt och regionalt, inkl. hur nya sverigesmiljömål.se används för det. b) Viktigt att ha kvar att lst ska redovisa både resultat (miljöarbete) och analys (tillstånd), men hur kan behöva ses över: Hur ofta och hur redovisa tillstånd? Ska det som nu vara samma redovisning på webb som den som lämnas in eller olika? Anvisningarna behöver då justeras. c) Önskemål om att smilisar och färger kommer tillbaka mer. d) Hur den nya tekniska indikatorapplikationen (som även avser ÅU) ska utformas utifrån detta. NV bör ha dialog med RUS om detta. Inkl. hur information från Åtgärdswebb för miljömålen ska importeras in till miljömålsuppföljningen (denna fråga har hanterats). e) Göra miljömålsenkäten till kommunerna årlig igen, utvidga den till miljöstrategiskt arbete och använda den mer aktivt som underlag för ÅU. Möte ska hållas mellan RUS, Boverket, NV och SKL om detta. 6

7 f) Hur redovisa jämställdhet mer i RÅU som regeringskansliet önskar? Frågor till styrgruppsmötet: 1. Styrgruppens synpunkter på vad som framkommit i dialogen NV-RUS. 2. Andra synpunkter från styrgruppen över hur RÅU kan utvecklas redan nu och på sikt. En diskussion följde utifrån frågorna i underlaget: Calle framförde att det vore bra att utveckla hur miljömålsuppföljningen kommuniceras till kommunerna. Vidare att länsstyrelserna borde få tydligare uppdrag att kommunicera miljötillståndet. Elisabet framförde att hon har liknande funderingar. Jeanette S. menade att redovisning av åtgärder inte får ske på bekostnad av redovisning av tillstånd. Hon påtalade också att vi har de regionala åtgärdsprogrammen och uppföljningen av dessa. Hur vi bäst kan kommunicera den årliga uppföljningen viktigt att klara ut. Eva framförde att Åtgärdswebb för miljömålen måste användas för miljömålsuppföljningen. Jens sa att redovisning av genomförda åtgärder är viktigt för politikerna. Per menade att uppföljning av miljötillståndet är viktigt. Vidare att öppna data handlar om att informera allmänhet om hur det ser ut. Martin sa att det är viktigt med en balans i redovisningen av tillstånd och åtgärder. Styrgruppen hade i övrigt inga invändningar eller kompletteringar till underlagets punkter. Per sammanfattade sina noteringar utifrån styrgruppens diskussion: Uppföljning av tillstånd bör vara kvar. Hur information från Åtgärdswebb för miljömålen ska användas viktigt att klara ut. Länsstyrelsernas expertbedömningar viktig del i miljömålsuppföljningen. Per tackade arbetsgruppen för deras medverkan. Därefter följde gemensam lunch. Kl fortsatt styrgruppsmöte med kontaktlänsråd Veronica Lauritzsen 1. Kort presentationsrunda där Veronica berättar om länsrådsgrupp 6 och sin roll som kontaktlänsråd för miljömål Veronica berättade att hon utöver miljömål är kontaktlänsråd för vatten samt även för HR-frågor (en annan länsrådsgrupp än G6). Hon sa att Miljömålsrådet tagit mycket tid och att RUS inte fått så mycket tid, men att viktigare RUS-frågor stämts av med henne. Hon sa att hon gärna tar emot synpunkter på styrgruppens förväntningar på henne som kontaktlänsråd för miljömål/rus. Vidare att hon ska ta fram en text/bild för detta uppdrag. Veronica beskrev vidare hur de återkommande landshövdingemötena och länsrådsmötena fungerar, liksom de sju gemensamma länsrådsgrupperna. Hon informerade även kort om arbete med Agenda 2030, där hon är ansvarigt länsråd för miljö, en fråga som också var en egen punkt på dagordningen. Följande framfördes av styrgruppen: Elisabet framförde att länsstyrelseledamöterna i RUS styrgrupp också har andra länsråd som är deras kontaktlänsråd. Hon påminde också om tidigare diskussioner om att länsstyrelseledamöterna i RUS styrgrupp kunde ha egna möten om länsstyrelsefrågor och kanske att inte alla behöver delta då de andra parterna i RUS styrgrupp träffas. Vidare påminde hon om tidigare diskussioner om arbetsgruppens sammansättning, att den inte är representerad som styrgruppen med personer från de olika chefsnätverken, utan främst från miljösidan. Vidare sa hon att organisationer som RUS och LEKS kan vara svåra att förstå för vanliga chefer på länsstyrelserna. Hur mycket tvärar- 7

8 bete orkar vi med? RUS har nationella mål i fokus, men allmänna intressen finns också. Slutligen framförde hon att många inte vet hur samhällsbyggnadsspelet ser ut och att en generationsväxling nu också gör det än mer problematiskt. Martin framförde att RUS styrgrupp råder över den verksamhet RUS bedriver med sina resurser. Per betonade också att RUS tar beslut om RUS och inget annat. Berit framförde att det ibland visat sig svårt att få chefsnätverken för hållbar tillväxt (NHT 21) och lantbruksdirektörerna (LD21) att utse personer till Miljömålsrådets åtgärder och att Veronica som kontaktlänsråd här skulle kunna prata med ansvariga länsråd för dessa verksamheter om att miljömål är viktigt. Veronica kommenterade detta med att Agenda 2030-arbetet kan bli viktigt forum för att få ihop detta. Magnus nämnde tidigare fråga till Veronica om hennes möjligheter att delta i RUS styrgrupp, kanske åtminstone något möte per år. Veronica sa att RUS arbete nog borde lyftas på ett länsrådsmöte framöver. 2. Godkännande av dagordningen för eftermiddagen Dagordningen för eftermiddagen godkändes. 3. Föregående mötesanteckningar Föregående anteckningar från mötet 19 januari lades till handlingarna. 4. RUS framtidsdiskussion Underlag till denna mötespunkt utgjorde av motsvarande diskussioner styrgruppen hade under 2016 samt inkomna svar från styrgruppen på utskickad fråga: Hur ser ni att RUS bör förändras i takt med att omvärlden förändras vilka uppgifter kan tillkomma, försvinna eller förändras? Ni kan även ta upp frågor kring organisering och samverkan. Inkomna svar från styrgruppen på utskickade frågan: Jeanette Schlaucher: Jag tror att RUS måste arbeta mer med synergier mellan olika hållbarhetsmål (Agenda 2030). RUS bör fortsätta vara länsstyrelsernas samlande organisation i miljömålsuppdraget gentemot andra statliga myndigheter och regering. Organisationen med en arbetsgrupp med representanter från olika länsstyrelser är bra och bör fortsätta för att få en bred kunskapsbas samt göra det möjligt för olika länsstyrelser att direkt påverka arbetet i RUS. Översyn av indikatoruppdraget och ansvarsfördelning. Det hade varit bra om RUS kunde initiera fler länsstyrelsegemensamma projekt, liknande vad som sker inom LEKS. Intressant om vi kunde få till ett EU-projekt där alla länsstyrelser deltar, kan vara inom konsumtion, transport och helst ett projekt som rymmer ex. både sociala och miljömässiga hållbarhetsaspekter. RUS kan ta större ansvar för att samordna länsstyrelsegemensamma svar på remisser från regering och statliga myndigheter. RUS arbetsgrupp är hårt belastad och det går inte att lägga mer på denna, ska något tillkomma bör något annat tas bort. Bosse Hultgren: Relationerna mellan olika nivåer är intressanta, hur hittar vi koppling mellan nationella och regionala? Koppling mellan nationella myndigheter är också viktig, där bör RUS vara ett nav. Uppföljning är en egen verksamhet men miljömålen ska ingå i all verksamhet. Egen verksamhet kan lätt bli en fallgrop. 8

9 Perspektivet myndigheternas verksamhet fångas upp men hur fångar vi upp det som händer i sektorerna. RK jobbar med näringslivet men det finns även ett stort behov att göra det på samtliga nivåer. Uppföljning: Hur högupplöst behöver uppföljningen vara? Behöver vi följa upp allt varje år? Gemensam start för uppföljningarna med skypemöten mm har blivit ett lyft. Växling mellan regionalt och nationellt perspektiv bra. Tekniken borde ge möjlighet att följa indikatorer och göra uppföljningar på nytt sätt, automatisering? Åtgärder: Allt kan inte hamna i RUS, var drar man gränsen? Hur följer vi åtgärdsprogrammen? Vem äger ansvaret för åtgärderna? Berit Löfgren: Kopplingar till Agenda 2030 Jeanette Joelsson: Rus har ständigt förändrats i takt med att MM-arbetet har förändrats och utvecklats och det är en förutsättning för att länsstyrelserna ska kunna genomföra ett gott arbetet. Rus är ju framförallt ett forum för länsstyrelsernas MM-arbetet och då ska vi naturligtvis samarbeta med de myndigheter och organisationer som krävs för att vårt arbetet ska kännas angeläget, effektivt och vara måluppfyllande. Vilka länsstyrelsens samarbetspartners bör därmed kunna förändras över tid. Men jag tycker det är viktigt att fokus är länsstyrelsens behov som står i fokus. Jag tycker dock att det är svårt att sia om vad som kan komma att förändras, försvinna eller tillkomma men tycker det är viktigt att vi alltid håller diskussionen om organisation och samverkan aktuell. Kerstin Blom Bokliden: Två saker. Gärna bredare, Gärna koppling till Agenda 2030 och det breda arbetet som kommer att pågå ett antal år framöver för hållbar samhällsutveckling. Det andra är att vi skulle vilja se att ni integrerar regionerna i ert arbete. Hur kan ni nå dem? Hur kan de på ett bättre sätt integreras i arbetet med Agenda 2030 och miljömålen.. Lst chefsgrupp miljömål möte 25 april: Mer länsstyrelsegemensamma projekt där flera verksamheter är med (LEKS jobbar mycket så) Initiera större strukturfondsprojekt (jmf incitamentsprojektet). Integrering samhällsplanering mer (Anders Lindbloms synpunkt) Mötespunkten genomfördes i form av en övning på temat samtal kring RUS uppgift och arbetsformer som Per höll i till några bilder. Bild 1 RUS uppdrag Ett samverkansorgan som ska stödja, vägleda och samordna länsstyrelsernas miljömålsarbete och det regionala arbetet i miljömålssystemet Bild 2 RUS målgrupper (kunder) Länsstyrelserna - Länsledningarna, främst länsråden - Miljömålschefer och miljömålssamordnare - Miljönätverket och dess strategiska chefsgrupper - Övriga nätverk Nationella miljömålsmyndigheter SKL - Kommunerna och deras miljöstrateger Nationell miljödataförvaltning 9

10 Elisabet sa att varje länsstyrelse har ett uppdrag och att kommuner nås via respektive länsstyrelse. Jeanette S. menade att kommunerna i sig är RUS målgrupp. Kerstin tyckte att kommunerna är målgrupp för RUS, men kanske sekundär i förhållande till de andra. Bild 3 Vilka omvärldsförändringar ser vi med bäring på miljömålen? Per inledde med att säga Utan spaning, ingen aning, och lyfte själv här översynen av miljömålssystemet och Agenda 2030 som viktigt. Kerstin tog upp regionerna och vad de betyder för det regionala hållbarhetsarbetet. SKL träffar regiondirektörerna återkommande. Magnus påminde att länsstyrelserna på initiativ av RUS för ca fem år sedan fick träffa dessa och då ta upp miljömål och energi/klimat. Bosse sa att vi jobbar mycket myndighetsinternt, men hur fångar vi upp det som händer i företag och utanför myndighetsvärlden. Elisabet sa att Forum för hållbart samhällsbyggande har några spaningar, däribland: Vikten av tidig dialog, länsstyrelserna har nyligen publicerat en skrift med SKL om detta. Vikten av ökad statlig samordning, bl.a. för att ge kommunerna bra ÖP-underlag. Länsstyrelserna har ett uppdrag att samordna staten regionalt, men alla nationella myndigheter vill inte bli samordnade. Här behöver RUS vara med på strategisk nivå. Per sammanfattade de viktigast han fångar upp: Regionernas roll och miljödriven tillväxt. Statlig samordning. Näringslivets medverkan. Bild 4 RUS uppgifter - Miljömålens integrering och användning i åtgärdsarbetet - Regional årlig uppföljning, indikatoruppdateringar och fördjupad utvärdering - Utveckling av miljömålsuppföljning och miljöinformationsförsörjning - Revidering av regionala mål - Information, kommunikation och gemensamma arrangemang. - Driva Lst-gemensamma projekt inom miljömålssystemet - Samordning, bl.a. kontakter med nationella miljömålsmyndigheter - Beredningsorgan MMR Saknas någon uppgift? Vilken roll kan RUS spela framöver? Styrgruppen fick här sitta två och två och resonera och skriva på lappar och därefter hölls gemensam redovisning. Per, Bosse och Jonas: Integrera miljömålen brett internt och externt och då komma lite utanför huset. Spela aktiv roll i Agenda Vara aktiv part i Digitalt först. Stödja det lokala miljömålsarbetet. En roll att begränsa nätverkandet, RUS är naturlig samlingspunkt istället för att inrätta nya nätverk. Berit och Martin: Vem finns vi till för? RUS kan bidra till logik i styrning och prioriteringar. RUS kan bidra till kopplingar mellan olika styrsignaler (mål, strategier etc.) 10

11 RUS kan initiera ny kunskap (på tvären). Elisabet och Kerstin: Länsstyrelseinstruktionen 5 viktig, RUS behöver synka sin organisation efter länsstyrelseinstruktionen. RUS behöver stötta länsstyrelserna i deras uppdrag enligt 5a 1:a stycket. Länsstyrelserna ska verka för att det generationsmål RUS verksamhet behöver synkas med nuvarande uppdrag. Grön infrastruktur, klimatanpassning, vatten. RUS byta namn?! Nya begrepp koppla till FN:s hållbarhetsmål. RB-uppdrag: Länsstyrelserna ska bidra till genomförandet av Agenda 2030 och bistå regeringen. RUS behöver bli användbart för sekundära användare. Jeanette S och Jeanette J: Prioritera/annorlunda. Om RUS ska styrka nån verksamhet, ev. gemensamma arrangemang. EU (lst)-gemensamma projekt intressant, kanske på Agenda 2030-tema. Gemensam syn vid remisser, sparar tid för länsstyrelserna. Kommunicera länsstyrelsernas roll mot departement och nationella myndigheter. Veronica och Magnus: I punkten Miljömålens integrering och användning i åtgärdsarbetet lyft även som viktigt för RUS att stimulera samverkan och erfarenhetsutbyte. Vad händer med Miljömålsrådet efter 2018? RUS part i Agenda 2030-arbetet viktigt. Bild 5 RUS arbetsformer RUS - har en arbetsgrupp med ett 10-tal personer som täcker miljömålen - leds av en styrgrupp med flera länsstyrelseverksamheter, där även SKS, NV, HaV och SKL (adj) ingår - rapporterar till LG6 med Veronica som kontaktlänsråd - ordnar årligen en Nobelträff med miljömålschefer och -samordnarna - ordnar miljömålsdagarna och andra konferenser när behov uppstår - ger ut nyhetsbrev och håller en hemsida - initierar projekt, ger ut rapporter och erbjuder länsvisa seminarier Är RUS arbetsformer relevanta? Bör formerna utvecklas? Jeanette S sa att det är svårt att nå miljömålscheferna. En särskild kontaktlista med dessa ska dock tas fram nu. Elisabet ställde frågan hur det är smartast för länsstyrelserna att samverka, på vilken ledd? Vem ska vara med på vems aktiviteter? Jeanette S sa att mål för kommunikationen behövs. Kerstin sa att för kommunerna är det uppenbart att man behöver samarbeta med näringslivet. Vidare att kommunerna redan har hållbarhetsfokus på miljöarbetet, ex. i Helsingborg livskvalitetsfokus. Elisabet instämde i att kommunerna ofta har kreativa lösningar och kommit längre i hållbarhetsarbetet än myndigheterna. Digitalisering viktigt. Martin sa att han tycker i grunden tycker det är ganska bra med en fast arbetsgrupp. Han nämnde att Miljösamverkan Sverige också har lite så med fast engagerade projektledare. Vidare sa han att kommunikation är grundläggande för att skapa engagemang, förmedla styrsignaler. Arrangemang 11

12 är då bra. Att använda nya digitala lösningar för att kommunicera och förmedla viktigt, ex. webbinarier. Kerstin sa att hon är imponerad av RUS verksamhet. Veronica upprepade att det vore bra med en dragning om RUS i länsrådskretsen. Per återkom också om förslaget att ha gemensamt möte med LEKS styrgrupp. Syftet skulle vara att ta upp samverkansformer och gemensamma projekt. Per sammanfattande: Fast bemanning bra. Konferensverksamhet kan behöva ses över. RUS behöver tydligare mål för kommunikati9onen. Helikopterperspektiv viktigt. Beslut: - Per och Magnus samlar och bearbetar det som framkommit i RUS framtidsdiskussion som underlag för bl.a. nästa års verksamhetsplanering. - Per bistår Veronica för ev. punkt om RUS på länsrådsmöte och tar upp med LEKS ordförande ev. styrgruppsmöte mellan LEKS och RUS styrgrupper. 5. Aktuella verksamhetsfrågor a) Digitalt först för smartare miljöinformation miljömålens plats i Naturvårdsverkets nya organisation för miljöinformation Underlag till mötets diskussionspunkt: Bakgrund: 1. Länsstyrelsernas egen åtgärdslista MMR: 19. Utvecklad digital miljöinformationsförsörjning: Vara samrådspart till Naturvårdsverket i regeringsuppdraget Digitalt först för smartare miljöinformation och medverka i den myndighetssamverkan som formas. Införa myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering. I RUS VP uttrycks: Ha delaktighet i den myndighetssamverkan som 2017 tar vid efter MIT samverkansråd, samordnat av Naturvårdsverket. Digitalt först för smartare miljöinformation: Understödja och medverka som samrådspart till Naturvårdsverket i deras regeringsuppdrag. 2. Sedan 2000-talets början överfördes RUS-medel enligt en överenskommelse till MIT (samverkansråd miljövårdens IT), men RUS medverkade inte i myndighetssamverkan inom miljöinformationsförsörjning inleddes en dialog med MIT som ledde fram till att RUS 2013 kom med i MIT. RUS medverkade i MIT:s utveckling de kommande åren och tog bl.a. aktiv del i framtagandet av strategi för miljödatahantering, ett av MIT:s viktigare samarbeten. När strategin övergick i förvaltning har RUS ingått i förvaltningsgruppen. Miljömål blev också ett objekt i länsstyrelsernas förvaltning av IT- och verksamhetsstöd då denna styrning tog form, men slogs snart ihop med objekt vatten, då det ansågs för litet. RUS medverkar i styrgruppen för objektet och i objektfamiljgruppen miljö tillsammans med objektägare och förvaltningsledare för de tre objekten i familjen. När NV fick uppdraget Digitalt först för smartare miljöinformation i mars 2016 har RUS, främst genom MIT, aktivt deltagit med synpunkter och medverkan vid möten, senast den kick-off som NV ordnade i mars. 3. RUS har i diskussionerna om Digitalt först organisering framfört: a) Viktigt att miljömålen syns och företrädare för miljömålsuppdraget deltar i Digitalt först, i uppdraget betonas miljömålen och RUS nämns som samverkanspart. b) Det finns miljöinformation som inte ryms inom de tre programområden som arbetet och dess organisering nu fokuserar: miljöskydd, natur och vatten. Det finns också behov av diskussioner på tvären. Medverkan av företrädare för miljömålsarbetet är inte minst viktigt för de delar som avser hur miljöinformation ska nå ut till företag, kommuner och allmänhet och via andra kanaler än myndighetsarbete som tillsyn etc. 12

13 c) RUS har framfört att företrädare för regional/länsstyrelsernas miljömålsverksamhet bör ingå någonstans i den nya organisationen, precis som RUS ingått i MIT. Frågan är var och om Digitalt först organisation utformas för att möjliggöra effektiv sådan medverkan. NV:s skissade och delvis sjösatta organisation består nu av de tre programmen (där företrädare för linjeverksamhet och även kommunala miljöchefer ingår), av några expertgrupper och det Miljöinformationsråd som har sitt första möte till hösten och där länsrådet Annelie Wirtén kommer representera länsstyrelserna. Länsstyrelserna har framfört att det kan finnas behov av en beredningsgrupp mer på tvären och där skulle i så fall RUS/regionala miljömål kunna ingå. NV själva har talat om en referensgrupp och det skulle också kunna vara en plats för RUS. Vid kick-offen i mars framfördes också (av andra än RUS) att man skulle kunna tänka sig ett fjärde program på tema miljömål/kommunikation/innovation. NV får gärna bidra till introduktionen av denna punkt också, komplettera, korrigera. Frågor till styrgruppsmötet: 1. Hur ser styrgruppen på miljömålsuppdraget visavi Digitalt först för smartare miljöinformation? Varför är det viktigt att miljömålen finns med där? 2. Hur viktigt tycker styrgruppen det är att RUS/företrädare för regionala miljömålsuppdraget är aktivt medverkande i Digitalt först? Synpunkter över var i organisationen för Digitalt först det då ska ske? (Och hur organisationen borde utformas för att det ska kunna ske på ett meningsfullt sätt.) 3. Hur mycket tycker styrgruppen att frågor om miljöinformationsförsörjning ska tas upp i RUS egen organisation, styr- och arbetsgruppen? 4. RUS har engagerat sig rätt mycket i strategi för miljödatahantering och det ingår i VP 2017 att vi ska göra. Är det något styrgruppen tycker RUS ska fortsätta lägga tid i? Diskussion i styrgruppen: Veronica framförde att RUS bör vara med på något sätt i den nya organisationen, kanske i referensgruppen. Per menade att tvärperspektivet riskerar att tappas bort med den indelning tre områden NV initierat. Dt riskerar att bli tre stuprör. RUS viktig part, vilket också framgår i regeringsuppdraget, RUS viktiga framför allt som konsumentperspektivet av miljöinformation. Per berättade också att det nu pågår en intern diskussion med länsråd Annelie Wirtén, som för länsstyrelserna ska medverka i det miljöinformationsråd som bildas till hösten. Bosse efter frågade en samverkansyta för öppen data. Martin sa att han skulle ta frågorna med sig och återkomma. Beslut: - Väckta frågor om Digitalt först och RUS medverkan i dess organisation tas upp igen nästa möte. b) Miljömålsrådet, regional/lst medverkan i åtgärder och tankar om insatser inför 2018 Underlag till mötets diskussionspunkt: Bakgrund: 1. Länsstyrelserna medverkar i MMR genom landshövding Lena Sommestad. Veronica Lauritzsen, Per Hallerstig och Magnus Eriksson, i egenskap av RUS ordförande och verksamhetsledare, utgör beredningsgrupp och Lst kontaktpersoner till MMR. Länsstyrelserna medverkar i hela 44 samverkansåtgärder 2017 och bidrar därigenom till regionalt fokus och närvaro i arbetet. Dessutom finns en länsstyrelseegen åtgärdslista som fokuserar länsstyrelsegemensamt arbete, bl.a. det viktigare i RUS och LEKS verksamhetsplaner. Den 3 maj har MMR möte och börjar då diskutera 2018 års åtgärdslistor, uppdraget 13

14 sista år. Upphandling och konsumtion är andra frågor de tar upp vid detta möte och konsumentministern deltar. Lena Sommestad har väckt frågan om MMR fortsättning efter Länsstyrelsernas Forum för hållbart samhällsbyggande, Elisabet Weber, har väckt frågan om att möjligen länsstyrelserna borde föreslå en samhällsplaneringsåtgärd inför 2018 och själv vara drivande i denna. Länsstyrelserna är nu inte drivande i någon åtgärd. 3. RUS-resurser läggs i beredningen och genom länsstyrelsemedverkan i flera åtgärder som rör sådant andra linjeverksamheter inte naturligt ser som sitt ansvar, bl.a. konsumtion. RUS medverkar också för länsstyrelsernas räkning i flera kulturmiljöåtgärder. Frågor till styrgruppsmötet: 1. Har styrgruppen generella synpunkter om regionala/kommunala perspektivet i MMR? Samt RUS engagemang. Vad kan utvecklas/förbättras utifrån detta perspektiv? 2. Har styrgruppen förslag på åtgärder inför 2018 (inkl. förslag till regeringen) som bidrar till regionalt/lokalt arbete för miljömålen? Diskussion i styrgruppen: Elisabet sa att länsstyrelserna företräder staten i samhällsplaneringen och är midjan och den statliga nivåns länk till kommunerna (hon visade en bild). En samhällsplaneringsåtgärd i Miljömålsrådet 2018 med länsstyrelserna som drivande myndighet skulle kunna vara bra. Veronica sa att hon skulle återkoppla till Lena Sommestad angående sådan åtgärd. c) Agenda 2030 regionalt Underlag till mötets diskussionspunkt: Bakgrund: 1. RUS VP: Agenda 2030: Följa implementeringen av FN:s globala hållbarhetsmål i Sverige och bidra till att kopplingen till miljömålen blir bra. Understödja länsstyrelsernas regleringsbrevsuppdrag om Agenda Verka för och bidra till ett länsstyrelsegemensamt möte om Agenda Ha dialog med Agenda 2030-delegationens kansli. Agenda 2030 också i på länsstyrelsernas åtgärdslista till MMR, med RUS som medverkande. 2. RUS hade möte med delegationens kansli i höstas och de deltog vid Nobelmötet med miljömålssamordnarna där workshop hölls, vad som kom fram har delgetts delegationens kansli. Delegationens kansli har också deltagit vid länsstyrelsernas Miljönätverk. RUS blev inbjuden till samtliga fyra konsultationen Agenda 2030-delegationen hade under mars och deltog vid samtliga med olika länsstyrelsepersoner (Göran Åström, Stockholm, Anders Lindblom, Stockholm, Magnus Eriksson, Dalarna och Karin Hermansson, Jönköping). 3. Lena Sommestad har tagit initiativ till att länsstyrelserna också kommit med i det myndighetsgemensamma initiativet kring Agenda Inom länsstyrelserna har en samverkan inletts där fyra länsråd utsetts, för miljö Veronica Lauritzsen. RUS/miljömålsföreträdare ska ta fram ett underlag till Veronica om framför allt upplägg för ett länsstyrelsegemensamt möte till hösten. 5. Agenda 2030 delegationen ordförande medverkar på Miljömålsdagarna och delegationen överlämnar sin handlingsplan till regeringen sista maj. Övriga får gärna komplettera denna bakgrund vid mötet. Frågor till styrgruppsmötet: 1. Möjlighet för styrgruppen att ge förslag på insatser RUS bör prioritera under året i anslutning till Agenda Synpunkter på upplägg och innehåll för länsstyrelsegemensamt möte till hösten och vilka som ska medverka? 14

15 Diskussion i styrgruppen: Veronica redogjorde för den länsstyrelsegemensamma organisering som håller på att formas för Agenda 2030-arbetet. Utöver länsrådsgruppen ska nu en tjänstemannagrupp med representanter för de olika berörda chefsnätverken formas. Sociala sidan sammanhållande. Länsråd har även träffat delegationen. Magnus tog upp det myndighetsnätverk med avsiktsförklaring som bildats. Viktigt att länsstyrelserna i detta bidrar med regionalt/lokalt perspektiv. Martin sa att NV:s medverkan i myndighetsnätverket är en fråga för hans enhet, miljömålsenheten. Hur arbetet kommit igång på enskilda länsstyrelser och övriga organisationer i RUS styrgrupp togs uppå. Jeanette S berättade att fråga skickats ut från länsstyrelsen i Skåne till alla länsstyrelser och att sammanställning finns. Flera länsstyrelser har konferenser på gång till hösten. Per konstaterade att RUS har en viktig roll i detta arbete framöver och att vi för länsstyrelsernas del nu får invänta pågående länsrådsinitiativet. d) Regionala miljömålskonferenser 2018 Underlag till mötets diskussionspunkt: Bakgrund: NV och G6 har haft möte i april där NV väckt frågan om en ny omgång av regionala konferenser. Länsråden har ställt sig positiva och fråga har gått ut till alla länsråd om deras lst intresse att vara arrangör med svar 2 maj. Brev från Veronica Lauritzsen till RUS: Tänkte höra hur ni ställer er till att under 2018 genomföra regionala konferenser under 2018 på samma sätt som gjordes under 2016? Frågan har lyfts till G6 och vi har haft en kort avstämningen med NV om detta. Bifogar nedan några frågor och svar som vi diskuterat med NV. 1. Ska vi köra under 2018 enligt samma upplägg som senast? Vi (Ulrika Samuelsson, Martin Påhlman och jag) föreslår några förändringar: - att värdlänen sitter med i arbetsgruppen - att Tillväxtverket tillfrågas som medarrangör eftersom vi vill ha koppling till tillväxt och Agenda 2030 (SKL också liksom förra gången) - att vi startar arbetet tidigare än förra gången - tydligare koppling till er länsråd (förra gången representerades länsstyrelsen av RUS) 2. Vilka län kan tänka sig vara värdlän? Misstänker ni vill ha svar på det nu också, eller hur? Västra Götaland är intresserade. Vi har inte frågat övriga län eftersom vi inväntar beslut om vi kör eller inte. Så det blir nästa steg. 3. Hur löser vi finansieringsfrågan? Den upplevde vi som otydlig, och där skulle vi vilja ha klarare besked från er vad ni finansierar mm för att kunna fråga vilka som vill vara värdlän. NV står för projektledare för helheten. Varje värdlän har en projektledare. Kostnaderna för lokal, mat m m räknar vi med att finansiera genom deltagaravgifter. Beroende på upplägg kan det uppstå andra kostnader som Naturvårdsverket finansierade förra gången, T ex att ta fram layoutad inbjudan och program (som ni skickade ut eftersom ni har bättre koll på regionala aktörer), kostnader för dialogsystemet Round-up m m. Moderatorsuppdraget gjorde vi själva (Lst för två konferenser, skl för en och Naturvårdsverket för en). Ännu inget besked från regeringen ang om nästa fördjupad utvärdering blir 2018 eller

16 Miljönätverkets chefsgrupp för miljömål tog upp detta vid sitt möte 25 april. Då var en idé att några län skulle kunna gå ihop om varje arrangemang, dels för att minska arbetsbördan och dels för att få bättre spridning på inbjudningarna. Vidare att det är naturligt att RUS har en uppgift i detta, då RUS avser regional samverkan om miljömålen. Frågor till styrgruppsmötet: 1. Styrgruppens synpunkter på regionala konferenser 2018 och RUS medverkan i detta arbete. 2. Är det problem att miljömålsdagarna också brukar vara på våren om konferenserna blir på våren? Diskussion i styrgruppen: Martin inledde med att säga att NV kommit fram till att början av 2018 är bra tidpunkt, senare blir för nära valet. På utskickad förfrågan har 7-8 länsstyrelser anmält preliminärt intresse. Dessa regionala konferenser ska liksom 2016 passa bra ihop med miljömålsdagarna. Programarbetet behöver nu komma igång och verkar rimligt att RUS är med i central programkommitté. Per instämde i detta. Kerstin frågade om politiker var viktig målgrupp liksom 2016 och att miljömålsdagarna är mer för tjänstemän. Martin svarade ja. Hon sa också om att konferenserna 2016 hade kommunikation av FU 2015 som huvuduppgift, men det kommer inte vara fallet denna gång om nästa FU inte är klar. Martin sa att nästa FU ändå skulle kunna komma upp, men att konferenserna kanske skulle kunna ge underlag till FU. Jeanette S sa att samarrangemang mellan ett par länsstyrelser för varje tillfälle kan vara bra. Berit undrade om inte Jordbruksverket också skulle kunna vara medverkande nationell myndighet utöver Tillväxtverket, med tanke på landsbygdsfrågornas ökade prioritet. Det hade inte NV tänkt sa Martin. Beslut: - Rapportering om regionala miljömålskonferenser nästa möte. e) Åtgärdswebb för miljömålen, godkännande av projektupplägg och medelsavsättning inför styrgruppsmöte 5/5 Delar av underlaget till mötets beslutspunkt: Bakgrund: 1. I november gav RUS styrgrupp klartecken till konstruktion av Åtgärdswebb för miljömålen. Därefter har en arbetsgrupp bestående av Monika Puch (RUS), Jan-Olof Skantz (Lst IT), Stefan Lundvall (konsult) och Magnus Eriksson (RUS) hållit ihop arbetat. Förutom två möten med företrädare för NV, HaV och objekt vatten och miljömål, om deras krav och önskemål, har gruppen också haft dialog och möten med de tre möjliga leverantörerna, upphandlingsexpert vid Lst IT och uppdaterat systemets risk- och informationsklassning. 2. Tre i princip möjliga leverantörer av Åtgärdswebb för miljömålen finns, där Lst IT har avtal som möjliggör avrop utan upphandling: Bygga nytt helt enligt lösningsspecifikationen: Altran. Utgå från befintligt system: Hypergene och Stratsys. Fråga har ställts till dessa två: Kan ert system leva upp till kraven och vad det kan kosta i stora drag, samt när skulle ni kunna leverera? 3. Styrgrupp bildad och första styrgruppsmöte 5 maj kl då projektplan ska läggas fast och leverantör utses. I styrgruppen ingår: Ordförande Per Hallerstig, Niklas Holmgren, OÄ Lst förvaltningsobjekt vatten och miljömål, Lst Kalmar, Jonas Paulsson, OÄ IT Lst förvaltningsobjekt vatten och miljömål, Lst IT, Martin Påhlman, Naturvårdsverket och Mats Svensson, HaV. Projektägare är Camilla Fagerberg, länsråd Dalarna. 4. Projektgrupp ska bildas: projektledare Lst IT och Magnus Eriksson. Övriga: Monika Puch, Stefan Lundvall (som konsult) och tre länsstyrelser som ska vara testlän. Förnyad förfrågan har gått ut om detta med begäran om intresseanmälan innan styrgruppsmötet 5 maj. 5. Här följer kort kommenterar för respektive möjlig leverantör. Altran: 16

17 Förväntat resultat: Helt enligt lösningsspecifikation. Startkostnad: tkr? (Ev. pris då vi diskuterat pris en gång till, ursprungligt enligt lösningsspecifikationen över 3 miljoner.) Årlig kostnad: Licens-kostnad: 0 tkr? Kostnad för förvaltning? Förordar utvecklingsmetod där man arbetar i olika steg och mer medverkan från beställaren vilket ska ge ett kostnadseffektivare resultat Den person som skrivit lösningsspecifikationen kan jobba i utvecklingen. Upphandlingsmässigt: Lst IT:s avtal med Altran löper ut i november 2017, vilket enligt Lst IT:s upphandlingsexpert kan innebära problem om projektet inte är klart då. Hypergene: Förväntat resultat: Klarar kraven inom standard med vissa alternativa lösningar. Mer öppen för utveckling. (7 ÖG-krav och 3 användar-krav kräver utveckling eller alternativ lösning i förhållande till deras befintliga lösning.) Startkostnad: Första indikativa uppgift timmar. Efter särskild kostnadsförfrågan timmar och RUS bud takpris timmar. Kostnad per timme kr. Årlig kostnad: Licens-kostnad: 0 tkr (vi får använda den licens vi redan har). Support och underhåll kr per år. Hypergene har också uppdrag att ta fram IT-system för verksamhetsplanering på alla länsstyrelser. Upphandlingsmässigt: Lst IT:s har ett leveransavtal med Hypergene, löper ut Stratsys: Förväntat resultat: Klarar kraven inom standard med vissa alternativa lösningar. Mer skeptisk till utveckling. (3 ÖG-krav och 10 användar-krav kräver alternativ lösning eller utveckling i förhållande till deras befintliga lösning.) Startkostnad: Exempel: 800 användare kr användare kr. Årlig kostnad: Årlig licens-kostnad, exempel: 800 användare kr användare kr. Upphandlingsmässigt: Lst IT:s har ett leveransavtal med Atea som Licenspartner. Via det kan de formellt sett skapa ett avtal med produkter och tjänster från Stratsys som är underleverantör till Atea. Ramavtalet med Atea är i huvudsak inriktat på leverans av licenser, underhåll och installation. Lst IT:s årliga driftkostnader blir likartade för de tre olika alternativen. 6. Här följer några slutsatser: Alternativet Altran bedömer vi inte försvarbart då det innebär betydligt högre kostnader för konstruktion än de andra två alternativen. Upphandlingsexpert vid Lst IT och även andra har därtill framfört att bygga ett nytt system från grunden endast bör göras när befintliga möjliga system inte finns. Då befintliga möjliga system finns innebär också det att vi bedömer att Altran inte är försvarbart alternativ. Därtill kan tillläggas osäkerhet eftersom Lst IT:s avtal med Altran går ut alltmedan projektet pågår. Om Altran faller som alternativ återstår Hypergene och Stratsys. Konstruktionskostnaden för dessa bedöms bli ungefär densamma (kan skilja på några hundratusen), men förvaltningskostnaden för Stratsys blir sannolikt något högre, vilket talar för Hypergene. Lst IT:s upphandlingsexpert har framfört synpunkten att Stratsys skulle innebära att Lst IT får hantera ytterligare en programvara, vilket är något Lst IT allmänt ogillar då det innebär merarbete och merkostnader. Lst IT och även andra har dessutom framfört att om Hypergene får uppdraget kan synergier nyttjas med Lst verksamhetsplanering i LISA som de också tar fram. Upphandlingsmässigt är båda möjliga, men Hypergene möjligen lite enklare. Dessa argument sammantaget bedömer vi talar för Hypergene. Frågor till/ställningstagande av styrgruppsmötet: 1. Att styrgruppen beslutar att godkänna projektupplägget, framför allt att överlåta till ny styrgrupp att hantera detta projekt vidare. RUS styrgrupp kommer hållas löpande informerad om arbetet. 2. Att besluta om att avsättning i RUS budget för Åtgärdswebb för miljömålen, 1,8 miljoner, kan användas till projektet i sin helhet. 17

18 Berit ställde frågan om formerna för upphandlingen var klara. Magnus svarade att upphandling inte behöver ske eftersom länsstyrelserna har avtal med alla tre möjliga leverantörerna och att detta var avstämt med länsstyrelsernas IT-avdelning. Beslut: - Styrgruppen överlåter till ny styrgrupp att hantera detta projekt vidare, men kommer hållas löpande informerad om arbetet. - Avsättningen i RUS budget för Åtgärdswebb för miljömålen, 1,8 miljoner, kan användas till projektet i sin helhet. (Anm. styrgruppsmötet 5 maj fastställde projektplan och att ge Hypergene i uppdrag att göra en förstudie. Beslut om leverantör för hela konstruktionen fattas vid nytt möte i slutet av juni. Länsstyrelsen Jönköping har också beslutat överföra ca kr till projektet för att täcka extra kostnader till följd av att Lst IT behöver fler timmar än i förslaget till mötet 5 maj.) f) Rapporter från projektet metodutveckling åtgärdsprogram Underlaget till mötets beslutspunkt, utöver slutversion av rapporten var finns pengarna: Bakgrund: 1. Avser RUS VP-punkt: Metodutveckling åtgärdsprogram: Slutföra pågående projekt under våren. Färdigställa den generella vägledningen, tillgängliggöra goda exempel och publicera projektets övriga vägledningar: metoder i planering och genomförande (miljömålsprocessen), hur åtgärdsarbetet kan finansieras och samhällsekonomisk analys. Bilda en länsstyrelsegemensam referensgrupp för fortsatt arbete i denna fråga, troligen samma grupp som för punkten ovan (dvs. VP-punkten Integrering av miljömålen). 2. Arbetsgruppens ambition var att till styrgruppsmötet 4 maj kunna överlämna alla rapporterna i layoutade för beslut. Tyvärr lyckades vi inte. Den enda vi har framme är Var finns pengarna. Men de andra är alldeles snart färdiga. Vägledningen i samhällsekonomisk analys har förelegat i manus sen Stefan Jendteg slutade i RUS, men Monika Puch och Eva Mikaelsson som tog över ansvaret för detta fann att skriften behöver redigeras om ganska mycket. 3. Angående bildande av referensgrupp kommer samlad fråga gå ut om bildande av flera referensgruppen under maj, se korta rapporter. Frågor till/ställningstagande av styrgruppsmötet: 1. Önskan att styrgruppen beslutar att godkänna rapporten Var finns pengarna, biläggs. Kommer att ges ut av Länsstyrelsen Skåne. 2. Att styrgruppen beslutar att övriga rapporter hanteras och godkänns per capsulam under våren: Miljömålsprocessen (ansvarig i arbetsgruppen Anna-Lena Lövkvist Andersen), Samhällsekonomisk analys (ansvarig i arbetsgruppen Monika Puch och Eva Mikaelsson) samt även vägledningen i processledning som ges ut tillsammans med LEKS. 3. Den generella vägledningen om åtgärdsprogram hänskjuts till första styrgruppsmötet i september. Förordet till Var finns pengarna togs särskilt upp och styrgruppens uppfattning var att det är bra om RUS ordförande och/eller kontaktlänsråd miljömål skriver under detta. Beslut: - Att godkänna rapporten Var finns pengarna med diskuterade justeringar. Den bör ges ut av Länsstyrelsen Skåne. - Att övriga planerade rapporter hanteras och godkänns per capsulam under våren: Miljömålsprocessen, Samhällsekonomisk analys samt vägledningen i processledning (tillsammans med LEKS). - Att den generella vägledningen om åtgärdsprogram hänskjuts till första styrgruppsmötet i september. 18

19 g) Näringsliv och miljömål, förslag upplägg projekt Underlaget till mötet: Bakgrund: 1. RUS VP: Näringslivets arbete med miljömålen: I samarbete med berörda länsstyrelseverksamheter samt regeringens miljömålssamordnare för näringslivet genomföra en projektinsats i syfte att understödja regionalt och lokalt näringslivs arbete för miljömålen. Använda resultat av workshop vid Nobelmötet i december 2016 som underlag. Insatsen också formulerad i länsstyrelserna åtgärdslista till MMR: 10. Näringsliv och miljömål: I samarbete med berörda länsstyrelseverksamheter samt regeringens miljömålssamordnare för näringslivet genomföra ett projekt i syfte att stödja näringslivets arbete för miljömålen. 2. Dokumentation från workshopen på Nobelmötet i december 2016 biläggs. Dessutom finns värdefullt underlag från flera andra möten vi bör nyttja. 3. Arbetsgruppen har tyvärr ingen projektplan framme men frågan har diskuterats och här ges en kort version av tänkt projektupplägg. Syfte och mål: Att genom vägledning och erfarenhetsutbyte underlätta länsstyrelsernas samt även Skogsstyrelsens och kommunernas arbeta att verka för och synliggöra miljömålen gentemot företag generellt och i olika sektorer. Att involvera flera berörda verksamheter på länsstyrelserna och därigenom också stimulera samverkan dem emellan. Att sprida och nyttiggöra det arbete som regeringens miljömålssamordnare för näringslivet gjort till regionalt och lokalt näringsliv. Genomförande/produktion: Generell del: Ta fram en generell vägledning om hur länsstyrelser och även Skogsstyrelsen och kommuner kan stödja företags arbete för miljömålen. Denna tar upp hur man kan arbeta i olika uppdrag, olika arbetssätt man kan använda, möjlig regional samverkan och goda exempel från olika län. Den visar också hur material som regeringens miljömålssamordnare för näringslivet tagit fram kan användas. De skrifter om stöd till näringslivet som flera länsstyrelser tog fram för tiotalet år sedan används som underlag för den nya vägledningen. Under framtagandet av denna vägledning sker också mötestillfällen (Skype och fysiskt) där också detta diskuteras, för erfarenhetsutbyte och även som inspel till vägledningen. Specifikt mot olika sektorer: Utöver den generella vägledningen tas särskilda korta vägledningar fram för olika näringslivssektorer: Vad är viktigt att veta och beakta när vi ska verka för miljömålen gentemot olika sektorer: bygg, handel, industri osv. Vilka myndighetsverktyg/uppdrag har vi gentemot olika sektorer på den regionala nivån. Inledningsvis listas de sektorer där vägledningar tas fram. Därefter börjar vi med en sektor som test/mall. Även kring detta arbete ordnas också möten (ex. ett Skype-möte per sektor). På RUS hemsida öppnas en undersida för detta arbete där materialet sedan läggs ut. Organisering och tidsplan: En projekt- och ev. även styrgrupp (om inte RUS styrgrupp ska vara det) bildas med intresserade miljömålssamordnare, men även företrädare för länsstyrelsernas uppdrag kring hållbar tillväxt, miljöskyddsverksamhet, klimat/energi, landsbygd och kanske ytterligare verksamhet. Skogsstyrelse och kommun bjuds också ev. in. Arbetet börjar med den generella vägledningen (under hösten) och sen olika sektorer (en första sektor under hösten och sen flera under 2018). Projektgruppen och personresurser i RUS arbetsgrupp genomför arbetet. Ev. kan mindre uppdrag läggas ut och länsstyrelser ersättas. Projektet genomförs hösten 2017 och hela

20 4. Nästa steg: Ta fram projektplan och förankra den och ha dialog med med de andra länsstyrelseverksamheterna, Annika Helker-Lundström, Skogsstyrelsen och SKL. Föra upp den till RUS styrgrupp för fastställande innan sommaren. Bjuda in till projektgrupp och ev. styrgrupp. Starttid i september. Frågor till/ställningstagande av styrgruppsmötet: 1. Synpunkter på upplägget RUS näringslivsprojekt? 2. Ska projektet ha eget styrgrupp, eller ska RUS styrgrupp vara styrgrupp? 3. Fråga om projektplan kan fastställas per capsulam innan sommaren? Diskussion i styrgruppen: Flera i styrgruppen tyckte att även regioner borde komma med i projektet på något sätt. Kerstin sa att hon behöver diskutera och förankra detta projekt internt inom SKL. Jeanette S tyckte det var viktigt att lyfta upp Agenda Martin togs upp produktens utseende och att man inte behöver tänka det traditionella rapportformatet. Han noterade också att Annika Helker-Lundströms uppdrag tar slut vid halvårsskiftet. I övrigt hade styrgruppen inga invändningar eller kompletteringar till utskickat förslag. Beslut: - Framkomna synpunkter beaktas och projektplan fastställs per capsulam innan sommaren. RUS styrgrupp blir styrgrupp för projektet. h) Regional transportplanering, projektplan Underlaget till mötets beslutspunkt förutom själva projektplanen: Bakgrund: 1. RUS VP: Regional transportplanering: I samverkan med Forum för hållbart samhällsbyggande och LEKS genomföra en vägledningsinsats om klimat- och miljöintegrering i de planer för regional transportplanering som tas fram under året. Nyttja tidigare vägledningsmaterial som RUS tagit fram. också formulerat som åtgärd i länsstyrelsernas åtgärdslista till MMR. 2. Projektplan föreligger och projektet har redan kommit igång. LEKS styrgrupp har godkänt den, men godkännande av RUS styrgrupp bör också ske. RUS deltar i projektet med egen tid, men inga reda pengar. Projektplanen biläggs. Frågor till/ställningstagande av styrgruppsmötet: 1. Kan styrgruppen godkänna projektplanen? 2. Ev. synpunkter att ta med i projektet? Diskussion i styrgruppen: Elisabet menade att projektet främst var till nytta för Stockholm och att fler länsstyrelser borde involveras. Berit sa att det är viktigt att projektet också är landsbygdsfokus. Beslut: - Styrgruppen ställer sig bakom projektplanen, men under förutsättning att projektansvariga för styrgruppen förtydligar hur projektet garanterar att den vägledning som tas fram blir till nytta för länstransportplaneringen i hela landet. Vidare skickar styrgruppen med till projektet att arbetet i fler län än Stockholm bör ingå i studien. Projektplanen biläggs anteckningarna. (Anm. projektet, projektledare Hanna Sundqvist, har efter styrgruppsmötet återkommit med följande förtydligande: 20

21 Upplägget är att studera diverse bakgrundsmaterial samt att intervjua länsplaneupprättare och klimatstrateger från flera län för att få en bild av hur man idag jobbar kring dessa frågor. Hittills har Hanna intervjuat personer från Västra Götaland, Kalmar, Dalarna, Stockholm och kommer även intervjua personer från Västernorrland, Västerbotten, Gävleborg. Fler kan tillkomma efter att vi gått ut med information till alla läns klimatstrateger och miljömålssamordnare och länsplaneupprättare. Huvudsyftet med handboken är att ge en generell beskrivning av hur man som klimatstrateg/miljömålssamordander kan påverka länstransportplanen så att den bidrar mer till miljömålen. Den ska kunna användas oavsett vem som är länsplaneupprättare och huruvida den finns en region/regionförbund eller inte. Utifrån bakgrundsstudie och intervjuer tar vi fram en idé om var och hur man bäst kan påverka länsplanen. Idén kommer att testas i en workshop med utvalda personer från de olika grupperna och från olika delar av landet.) i) Stöd till kommunerna, förslag upplägg VP-punkt (diskussion) Underlaget till mötets diskussionspunkt: Bakgrund: RUS VP: Stöd till kommunernas miljömålsarbete: Ha återkommande dialog med SKL och länsstyrelserna om hur RUS kan stödja kommunernas arbete för miljömålen och SKL:s nätverk för kommunala miljöstrateger samt ha beredskap för insatser. Även bilda en referensgrupp med länsstyrelser och även intresserade kommuner för fortsatt arbete i denna fråga. Använda resultat från möte RUS-SKL- Naturvårdsverket i september och workshop vid Nobelmötet i december 2016 som underlag för insatser. Fortsätta förvalta och sprida den tidigare publicerade Guide till lokalt arbete med miljömålen. Är även formulerad som en åtgärd i länsstyrelsernas åtgärdslista till MMR. Arbetsgruppen har börjat diskutera insatsen. Vi ska inbjuda till en referensgrupp med miljömålssamordnare och ev. energi/klimatsamordnare vid länsstyrelsen samt även några kommuner (dialog med Kerstin om hur). Marie Vallin kommer hålla ihop denna grupp, men fler i RUS arbetsgrupp kommer vara med. Inbjudan sker samlat i maj när vi inbjuder till flera sådana referensgrupper, se korta rapporter. Flera punkter som kom upp vid det möte vi hade RUS-SKL-NV i september bör tas om hand. Viktigt att förvalta Guide till lokalt arbete med miljömålen. Fråga till styrgruppsmötet: Möjlighet att ge inspel/synpunkter inför det fortsatta arbetet. Tid fanns inte över för punkten och frågan hade delvis tagits upp under tidigare punkter. j) Samhällsplanering och miljömål, upplägg VP-punkt (diskussion) Underlaget till mötets diskussionspunkt: Bakgrund: 1. RUS VP: Samhällsplanering: Tillsammans med länsstyrelsernas Forum för hållbart samhällsbyggande medverka i Naturvårdsverkets projekt Förstudie om vägledning av miljöbedömningar och vägning av olika samhällsmål, en miljömålsrådsåtgärd som bygger på förslag i FU 2015 och slutsatser i projektet ÖP-resan, som RUS var med och initierade. Bidra vid ett gemensamt länsstyrelsemöte mellan företrädare för miljö och samhällsplanering. Även åtgärd i länsstyrelsen lista till MMR: Dialog miljö och samhällsplanering: Initiera dialog och genomföra gemensamt länsstyrelsemöte mellan företrädare för miljö och samhällsplanering om hantering av gemensamma utmaningar och behov av ökad samverkan. 2. Läget: Vi medverkar i NV:s projekt och ett länsstyrelsemöte planeras till hösten. Fråga till styrgruppsmötet: Möjlighet att ge inspel/synpunkter inför det fortsatta arbetet. Tid fanns inte över för punkten och frågan hade delvis tagits upp under tidigare punkter. 21

22 7. Regionala miljömålsmedel framöver Underlaget till mötets diskussionspunkt: Bakgrund: 1. NV har precis fattat beslut om länsstyrelsernas och RUS miljömålsmedel Lst kollektivt får ha max 10 % kvar av föregående års medel. RUS har bistått NV med att räkna ut hur mycket medel som ska tas tillbaka av NV, vilket sker genom att lst med för mycket medel kvar får mindre anslag Ca kr av totala anslaget 10,2 milj. tas tillbaka. Av anslaget 2017 går 4,5 miljoner till de 21 lst enligt en nyckel och 5,7 milj till RUS, men 1,2 milj av RUS medel ska enligt riktlinjerna användas för arbete med IED. 2. RUS och NV har haft ett möte i samband med årets medel och förutom beräkningen av hur mycket medel som ska betalas tillbaka har RUS vid detta möte väckt två frågor: a) Det har sagts att reservationen för IED skulle vara tillfällig och inte permanent. Det är nu andra året miljömålsmedel används till IED, kr av lst tidigare medel och kr av RUS tidigare medel. Motivet för att använda miljömålsmedel till IED var att detta skulle vara till nytta för regional miljömålsuppföljning. Sådant fokus har inte varit stort i IED-arbetet och RUS dialog med IED (Lst och NV) o detta har varit ringa. Det är nu också sagt att IED delvis går in i det nya samverkansprogrammet i Digitalt först. Mot bakgrund av ovanstående är det relevant att nu inför 2018 ställa frågan om tidigare miljömålsmedel ska gå till annan verksamhet än miljömål, eller om de finns anledning att återföra dessa medel till miljömålsarbetet. b) Några lst har haft synpunkter på länsnyckelns konstruktion. Nyckel är densamma som inom medel för regional miljöövervakning. Där används följande: 50% - ett basbelopp (lika för alla län), 20% - fördelas efter antalet innevånare och 30% - fördelas med hänsyn till länets yta (inkl kusten ut till baslinjen). Denna nyckel gör att det blir stor skillnad på hur mycket medel olika lst får. När miljömålsuppdraget mer styrts från miljömålsuppföljning till stöd i åtgärdsarbetet är en relevant fråga om nyckeln är ändamålsenligt. Det finns andra exempel på mer åtgärdsinriktade bidrag till länsstyrelserna där befolkningsmässigt små lst får en summa och ett antal befolkningsmässigt större får ett större bidrag. c) RUS styrgrupp har ingen beslutande roll i denna fråga. NV är de som bestämmer detta och den grupp de närmast samråder med om detta är den strategiska miljömålsgruppen där Per Hallerstig ingår för länsstyrelserna/rus. Fråga till styrgruppsmötet: Har styrgruppen synpunkter över de regionala miljömålsmedlen 2018 och framåt? Per framförde att han anser att de medel som under några år gått till IED nu bör föras tillbaka till det regionala miljömålsarbetet. Jeanette S. framförde att hon tycker det är ett märkligt villkor att medlen inte får gå till fasta tjänster. Martin sa att NV behöver diskutera detta internt och återkomma. 8. Korta rapporter Följande korta rapporter ingick i underlaget till mötet: Uppföljning, utvärdering, miljöinformationsförsörjning Målarbetsgruppen: RUS/länsstyrelserna medverkar nu i NV:s målarbetsgrupp även med Monika Puch, utöver Magnus, enligt önskemål från RUS. Årlig uppföljning 2016: RUS fick denna gång vara med vid överlämnandeseminariet på Miljödepartementet. RUS bidrog till det inledande avsnittet om generationsmålet. Indikatorer: RUS (Eva Mikaelsson och Cecilia Persson) med i Skogsstyrelsens indikatorprojekt. RUS ska inbjuda Boverket, NV och SKL till möte om miljömålsenkäten. Också arbete med räkna q med ambition att få med de sista länen sker av Carl-Johan Sanglert i arbetsgruppen. RUS arbetsgrupp har 22

23 vid mötet 3 maj punkt om fortsatt arbete med regeringsuppdraget indikatorer, nya indikatorapplikationen, vad som händer med de gamla indikatorerna och fortsatt målmanualsarbete. NV har alla uppdragen, vad RUS kan föra är att framföra synpunkter och föra dialog med NV. Sverigesmiljömål.se: NV gav innan jul RUS i uppdrag att leverera material till nya miljömål.se. Av betydelse för uppföljning är ett underlag om statistik/miljödata för företag och kommuner. kort beskrivning och länk. Detta har RUS levererat. Fördjupad utvärdering: Uppdraget har ännu inte kommit (?). Diskussion/avstämning i RUS om regional medverkan och ev. leveranser från alla länsstyrelser bör ske. Den 14 september 2016 hölls en diskussion i styrgruppen vi då bör ha med oss. Stöd i åtgärdsarbetet för att nå miljömålen Sverigesmiljömål.se: NV gav innan jul RUS i uppdrag att leverera material till nya miljömål.se. Av betydelse för stöd i åtgärdsarbetet är lärande exempel som kunnat utläsas i RÅU och Guide till lokalt arbete med miljömål samt finansieringsmöjligheter (var finns pengarna). RUS har levererat detta. RUS kommunikatör Jens Mattsson har också utsetts av länsstyrelsernas kommunikationschefer att vara deras representant i NV:s kommunikationsgrupp för bl.a. nya Sverigesmiljömål.se. RUS egen hemsida: Arbetsgruppen arbetar på för att få till bättre hemsida för RUS och även samverkansyta. Förslag till ny struktur tas upp i arbetsgruppen 3 maj. Utveckling av förvaltningen: VP-punkten att riktlinjer för hur RUS framtagna vägledningar och verksamhetsstöd inom olika områden ska förvaltas, kommuniceras och användas bereds i arbetsgruppen. Förslag till styrgruppens septembermöte. Inbjudan till referensgrupper: RUS inbjuder under maj till flera referensgrupper i enlighet med inriktningen i VP. Samhällsekonomisk analys: RUS/lst har ännu inte hittat ny person till NV:s grupp, men arbete för det pågår. Eva Mikaelsson och Monika Puch kontakter i arbetsgruppen. FN 10 YFP: Nytt möte i nationell referensgruppen i slutet av maj och ny verkstad för hållbara livsstilar i Umeå november. Miljöledning: RUS har deltagit i möte med NV:s samverkansgrupp för miljöledningsuppdragets hantering av indirekt miljöpåverkan och gett synpunkter på den nya vägledning som är under framtagande. RUS har också samarbete med länsstyrelsernas miljöledningsnätverk och har med dem initierat två arbetsgrupper som börjar under våren: den ena om hantering av indirekt miljöpåverkan i miljöledningsbetet (i miljöutredning, handlingsplan osv.) och en om den nya verksamhetsstyrningskomponenten i länsstyrelsernas IT-system LISA. Miljömålsdagarna: Senast uppgift knappt 200 anmälda till Östersund. Vi bör börja finna arrangör/lst Uppsala som anmälde intresse inför 2017 har tillfrågats preliminärt. Integrering av miljömålen: Enkäten om arbetssätt i miljömålsarbetet har liksom ifjol skickats ut och alla länsstyrelser har svarat. Hur svaren används och sprids ska förankras med G6. Svaren kommer att delges Miljödepartementet som önskat det. Nytt för i år att lst kan ge fri kommentar till varje fråga och att fråga lagts till om andra arbetssätt än de 32 efterfrågade. Övriga delar i VP-punkten, framför allt framtagande av vägledning om arbete för miljömålen i olika verksamheter samt i övergripande verksamhetsplanering återkommer arbetsgruppen till styrgruppen om till hösten. Även för detta arbete, inkl. metodutveckling åtgärdsprogram, kommer en referensgrupp att bildas. Processledningskurserna: Upphandling av ny grundkurs i processledning 7-8 juni i Uppsala pågår. Inbjudan har gått ut till länsstyrelserna. Utbildningen är ett samarrangemang av RUS och LEKS. Max 25 deltagare. Vi eftersträvar en jämn fördelning mellan miljömålssamordnare respektive energi- och klimatstrateger. I mån av plats har även ni med annat arbetsfält möjlighet att gå utbildningen. Upphandling ab fortsättningskursen i höst pågår också. Kulturmiljö: RUS har fått träffa länsstyrelsernas chefsnätverk kulturmiljöforum och diskuterat samverkan. Konstruktivt möte. 23

24 Ekosystemtjänster: RUS fortsätter att erbjuda regionala seminarier för län som inte haft det och ersätter då Ulf Sandström för detta. Ulf har även blivit inbjuden att tala om RUS-vägledningen vid länsstyrelsernas miljönätverks vårmöte och vid Miljömålsdagarna. En referensgrupp kommer inbjudas till även fört fortsatt arbete kring ekosystemtjänster. Den tidigare projektgruppen har tillfrågats och flera var positiva. Miljöintegrering i regional tillväxt: Tillsammans med LEKS och länsstyrelsernas chefsnätverk för hållbar tillväxt har ett Skype-möte ordnats för energisamordnare och ett för chefer (2 maj) kring regeringsuppdrag regionerna fått och där länsstyrelserna och flera nationella myndigheter ska stödja. Ett möte planeras också för miljömålssamordnare i maj. Mötena huvudsakligen erfarenhetsutbyte. Mer samarbete har diskuterats, men inget klart ännu. LEKS har också ett annat projekt som Norrbotten driver om klimat/energi i strukturfonder/regional tillväxt och där det under våren ordnas några seminarier runt om i landet. RUS kommer medverka vid något av dessa. Hållbar konsumtion: Personer i RUS arbetsgrupp har blivit utsedda att vara länsstyrelsernas kontakter gentemot Konsumentverkets nya uppdrag att skapa ett forum för miljösmart konsumtion. Magnus och Eva Mikaelsson kommer delta vid ett rundabordssamtal i Almedalen om detta och ge inspel till detta arbete. RUS referensgrupp, sammanhållen av Emilie Vejlens, fortsätter sitt arbete att hålla koll på helheten. Utöver MMR-åtgärder och forskningsprojekt är RUS nu med även i NV:s nya grupp för textilier. Giftfri vardag: Seminarierna i alla län om upphandling och giftfri vardag som RUS koordinerar tillsammans med Upphandlingsmyndigheten och Kemikalieinspektionen pågår för fullt. Hälsofrämjande processer som drivkraft för miljömål: Styrgruppen har lagt fast skrifterna och spridning i form av regionala seminarier. Upplägget för seminarierna ska förankras med länsstyrelsernas chefsnätverk för social hållbarhet. RUS möte med dess ordförande 5 maj. Medverkan i Folkhälsomyndighetens åtgärd också på gång, de har första möte 10 maj. Samarbete med Avfall Sverige om avfallsförebyggande: En sak som dök upp att Avfall Sverige ville samarbeta med länsstyrelserna och ordna tre seminarier om avfallsförebyggande. Avfall Sverige står för program och föreläsare. Blir nu i Falun, Jönköping och Stockholm. Övrigt: S-kongressen förslag att utreda miljömålssystemet. Status på det förlaget? 9. Möten i höst En doodle går ut med förslag på tider till ordinarie möten i september och november. 10. Övriga frågor Inga övriga frågor anmälda. 24

25 Bilaga 1 Projektplan Hur kan vi göra länstransportplanen mer klimatsmart? Bakgrund Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Särskild kraft behöver läggas på sektorer i samhället där omställningen till låga utsläpp är särskilt betydelsefull. Transportsektorn är en sektor där mycket stora förändringar måste ske. Den står för cirka en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser och cirka hälften av Sveriges utsläpp i den icke-handlande sektorn. I regeringens förslag till ny klimatlag ska utsläppen från inrikes transporter, utom inrikes flyg, minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med För att växthusgasutsläppen från transportsektorn ska kunna minska så kraftigt behövs insatser inom framför allt tre åtgärdsområden: transporteffektivt samhälle, energieffektivare fordon och förnybara drivmedel. Samhällsplaneringen har stor betydelse för transportsektorns utveckling och dess betydelse ökar. De kommunala och regionala planeringsinstrumenten är av stor betydelse för möjligheterna att nå klimatmålen. Kommunerna har stor rådighet över samhällsplaneringen på den lokala nivån och kan därigenom bidra till ett mer transporteffektivt samhälle både i befintlig bebyggelse- och infrastruktur och vid exploatering av nya områden. Länsstyrelsens energi- och klimatstrateger samordnar det regionala arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser. Den regionala infrastrukturplaneringen är här ett viktigt område. Länsplanen är den långsiktiga planeringen för den regionala transportinfrastrukturen och här fördelas ekonomiska medel mellan olika infrastrukturobjekt. Den hanterar investeringar på det statliga vägnätet, förutom Europavägnätet, samt statlig medfinansiering till kollektivtrafik och åtgärder för att förbättra miljö och trafiksäkerhet på kommunala vägar i den mån dessa åtgärder går utöver vad som omfattas av gällande kommunalt ansvar. Länsplanen är en 12-årig investeringsplan som revideras vart fjärde år. Nuvarande planomgång gäller för perioden och ska revideras för att gälla åren Parallellt med framtagandet av länsplanen pågår ett antal nationella och regionala strategiska processer som kopplar till infrastruktursatsningar i länen, se exempel för Stockholms län nedan (fig 1.). Figur 1. Parallella strategiska processer som kopplar till infrastrukturplaneringen i Stockholms län. Syfte, mål och önskade effekter Det övergripande målet med detta projekt är att stödja länsstyrelsernas energi- och klimatstrateger i deras arbete med att minska utsläppen från transportsektorn genom att effektivare bidra till att integrera klimatmålen i landets länstransportplaner och annan planering som åtgärdsvalstudier och region- och översiktsplaner. Den önskade effekten är att detta i slutändan leder till att utsläppen från transportsektorn minskar. På kort sikt kommer projektet leda till en kunskapshöjning om de möjligheter energi- och klimatstrategerna har att påverka transportplaneringen i en koldioxidsnål riktning. 25