RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 11 september 2013

Transkript

1 RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 11 september 2013 Plats: Naturvårdsverket, Stockholm Deltagare: Stig Hammarsten ordf (X, miljövårdsdirektörerna), Manuela Notter (NV), Bo Hultgren (Skogsstyrelsen), Magnus Eriksson (W, verksamhetsledare), Jonas Rodhe (NV samordningsfunktionen). Via lync: Elisabet Weber (M, länsarkitekterna). Förhindrad: Kerstin Blom Bokliden (SKL), Märet Engström (S, miljövårdsdirektörerna), Jeanette Joelsson (AC, länsantikvarierna), Mats Svensson (HaV). Styrgruppen informerades om att Mats Svensson är ny representant för HaV i styrgruppen efter Lennart Sorby. 1. Anteckningar från mötet den 15 april Anteckningarna lades till handlingarna. 2. Korta rapporter a) RUS arbetsgrupps tvådagarsmöte augusti Arbetsgruppen hade haft sitt årliga tvådagarsmöte efter sommaren, denna gång i Skanör. Detta möte ägnas åt halvårsavstämning, planering av hösten samt inledande planering av kommande år. Vid mötet hade hela verksamheten gåtts igenom och flera fördjupningsdiskussioner skett. Jonas Rodhe hade deltagit den ena dagen. Anteckningar från mötet hade skickats till styrgruppen inför mötet. b) Uppföljning/utvärdering Höstens indikatoruppdatering: Arbetet i full gång. Alla gamla indikatorer ännu kvar. Årlig uppföljning: Anvisningar hade skickats ut av NV inför rapporteringen 30 november. Lync-möten ordnas i september och oktober av RUS för varje miljökvalitetsmål dit länens samordnare och sakkunniga inbjuds och där nationellt målansvarig medverkar. Även NV:s samordningsfunktion inbjuds. Syftet är att stödja länen i uppföljningen, men även att ge möjlighet för nationell myndighet att förtydliga sina önskemål på den regionala uppföljningen. Mötena blir också tillfälle att kommunicera utkast av målmanualerna. Vad som framkommer ska också kommuniceras till miljöövervakningens revidering. Mötena spelas in och dokumenteras även skriftligt. Ett första möte hade hållits med ett 20-tal deltagare. Målmanualer: Som ett led i målmanualernas framtagande hade RUS i samarbete med olika nationella myndigheter (på NV:s uppdrag) ordnat temamöten med nationella och regionala myndighetsföreträdare, det första i april. Möten hade hållits om transporter, energi, samhällsplanering, hälsa, natur och vatten. Ev. hålls också ett om kulturmiljö. Samtidigt har RUS haft dialog med respektive nationell målansvarig myndighet i arbetet. Första utkast till målmanualer hade begärts in av NV den 26 augusti. Första kvalitetssäkring och fortsatt arbete diskuteras på målarbetsgruppens möte den 18 september. Våren 2014 ska målmanualerna vara klara. Riktlinjer indikatorer: Som ett led i målmanualsarbetet sker en översyn av indikatorerna. NV har tagit fram förslag till riktlinjer för indikator, bl.a. hur nya ska fastställas. RUS arbetsgrupp 1

2 hade lämnat synpunkter på förslaget, bl.a. pekat på vikten att den regionala nivån även fortsättningsvis bör vara en aktiv part i processen. Diskussion följde i styrgruppen om den regionala nivåns fortsatta synpunkter på målmanualernas innehåll, inkl. indikatoröversynen, och vad den regionala uppföljningen ska fokusera. RUS kommer löpande att medverka i den gemensamma processen, men frågan är när andra ska kopplas in. En allmän mening var att när mer färdiga förslag är klara i vinter/vår är det lämpligt att kommunicera dem till olika berörda länsstyrelsenätverk. Frågan om digniteten på detta arbete togs också upp och att dialogen behöver vara på rimlig nivå. Det framfördes också att miljömålsuppföljningen i så hög grad som möjligt bör ses som en del av det ordinarie arbetet och inte som något extra. MIT (Miljövårdens IT) och miljödata: RUS delaktighet i MIT-samverkan har ökat och RUS (genom Magnus) medverkar sen i våras i MIT. RUS arbetsgrupp hade vid sitt möte diskuterat behovet att ta fram en långsiktig plattform för miljödata utifrån det regionala miljömålsuppdragets perspektiv. En sådan skulle i så fall kunna utgöra underlag i dialogen med MIT och med Naturvårdsverket i arbetet med att samordna miljöinformationsförsörjning. Sistnämnda intensifieras nu och 19 september skulle NV och HaV ha en workshop. Regional anpassning av etappmål: Arbetsgruppen hade åter lyft upp frågan att det är önskvärt att vägledning för regional anpassning av etappmål ingår i målmanualerna. Manuela sa att den diskussionen får fortsätta inom ramen för processen att ta fram målmanualerna. Medelsfördelningen: Någon sökbar pott för länen finns inte i år. Arbetsgruppen hade diskuterat om RUS bör ha mer samråd med olika länsstyrelser om vilka utvecklingsprojekt vi ska satsa på om sökbar pott inte längre finns. Detta är en fråga för verksamhetsplanen. c) Åtgärder En snabb genomgång av pågående och vad arbetsgruppen diskuterat skedde. Mötet informerades om att RUS seminarium om ekosystemtjänster blir den 12 november. Frågan om samhällsekonomisk analys togs särskilt upp med anledning av det seminarium RUS arrangerar den 18 september. Det framfördes bl.a. att det verkar vara svårt att få folk att komma till arrangemang på detta tema och svårt att få olika kompetenser att mötas. d) Kommunikation/information En snabb genomgång av pågående och vad arbetsgruppen diskuterat skedde. Bl.a. att en handbok i miljökommunikation var på väg att publiceras. e) Organisation Mötet informerades om att LEKS, länsstyrelsernas energi- och klimatsamverkan, nu är bildat. RUS har påbörjat löpande avstämningar med LEKS på arbetsgrupps/verksamhetsledarnivå. Vidare att organisationsförändringar inom länsstyrelsernas samverkan på miljösida planeras då Miljövårdsdirektörerna ombildats till Miljönätverket. Stig och Magnus hade lämnat synpunkter på ett förslag att i detta nätverk ha en grupp för sakområdena miljömål, miljöövervakning och energi. Hur det blir med detta klargörs under hösten. Anna-Lena Österborg har nu tillträtt som länsråd med ansvar för miljömål i länsrådsgrupp 6. f) Övrigt Miljömålsberedningens pågående arbete och Statskontorets utredning del 1 togs kort upp. 2

3 3. Innehåll i regional fördjupning i årlig uppföljning Även i kommande årliga uppföljningsrapport kommer det finnas utrymme för ett eget regionalt avsnitt. Arbetsgruppen förslag är att precis som sist kort sammanfatta skillnader och likheter i miljötillstånd och miljöarbete för varje miljökvalitetsmål och kanske det målövergripande området kulturmiljö. Sist togs därutöver en kort sammanfattande analys fram. Denna hade då också temat skillnader och likheter i miljötillstånd och miljöarbete. Frågan till styrgruppen var vilket tema analysen skulle ha denna gång? Samma eller något nytt. En diskussion följde. Det framfördes att särskilt intressant är att se vad som hänt sen sist i åtgärdsarbetet, finns faktorer som påverkat förutsättningarna? Diskussionen utmynnade i förslaget att länen skulle kunna tillfrågas om eller rekommenderas att uppmärksamma förändringar inom några särskilt intressanta utpekade områden i årets uppföljning. Dessa skulle då behandlas i uppföljningstexterna under lämpligt miljökvalitetsmål. Två sådana områden kan vara om förändringen i PBL att förhålla sig till nationella och regionala mål inneburet någon kursändring (God bebyggd miljö) samt effekter av förändrad policy om körskador i skogen (Levande skogar). Förslag på sådana särskilt intressanta frågor skulle kunna identifieras i dialog med nationella myndigheter och frågan skulle kunna tas upp då målarbetsgruppen träffas den 18 september. Beslut: Styrgruppens förslag om fördjupningstema i den årliga uppföljningens regionala avsnitt och hantering detta föranleder beaktas. 4. Fördjupad utvärdering 2015 regional medverkan och rapportering Som underlag till mötet ingick NV:s förslag till tre fokusområden för FU 2015 och de synpunkter Stig och Magnus för länsstyrelsernas räkning lämnat på dessa under sommaren. Vid föregående styrgruppsmöte i april hade också frågan om länsmedverkan i FU 2015 tagits upp. Arbetsgruppen hade vid tvådagarsmötet diskuterat frågan och NV:s samverkansgrupp den 18 september skulle ägnas åt FU Länens årliga uppföljning av miljökvalitetsmålen utgör ett underlag till FU Därutöver diskuteras om särskild rapportering ska göras. Att frågor till denna främst och åtminstone ska ge underlag för de tre fokusområdena var styrgruppens allmänna uppfattning. Vidare att en sådan rapportering borde ske under första kvartalet I tidigare diskussioner hade bl.a. förlaget att också utvärdera arbetet med åtgärdsprogram kommit upp. Manuela sa att detta möjligen skulle kunna utgöra ett underlag till den fördjupade utvärderingens del med samlad analys om det blev aktuellt att ta med i länsrapporteringen. Frågan om FU 2015 ska rymma ett särskilt regionalt kapitel hade varit uppe i arbetsgrupen. Jonas sa att detta kanske inte var aktuellt. 5. Fastställande av projekt metodutveckling åtgärdsprogram samt stöd för kommuner Förslag till projektplaner för de två projekten utgjorde underlag till mötet. Projektplanen för projektet metodutveckling åtgärdsprogram föredrogs och diskuterades. Styrgruppen menade att i delprojekt e (processer och metoder i planering och genomförande) bör det betonas mer att uppföljning/utvärdering är en faktor som ska driva på åtgärdarbetet. Vidare att denna aspekt och tänkande i hela cirkeln från början borde finnas med och belysas i arbetet fram till mars Andra synpunkter som framförde var att projektet är ambitiöst och det gäller att fokusera för att få det att hänga ihop. Vidare att det är angeläget att ha kontakt 3

4 med nationella myndigheter då det behövs. Vidare att projektet bör leda fram till avslut nästa år, i alla fall inom flera bitar. Projektplanen för projektet stöd till kommuner föredrogs och diskuterades. Styrgruppen föreslog två redaktionella förändringar (flytt av faktarutor till bilaga och genomgående benämning av delprojekten vid delprojekt 2 a och 2 b). Vidare framfördes att vi i vägledningen inte bör uppmuntra till lokala miljömål, utöver sådana som är kopplade till rådighet. Beslut: Projektplanerna fastställs. Metodutveckling åtgärdsprogram med smärre justeringar i delprojekt e och kommunprojektet med redaktionella justeringar. Se bilaga till anteckningarna för fastställda versioner (projektplanernas bilagor ingår dock inte där, utan läggs på RUS hemsida). 6. Fastställande av projekt miljömålsuppföljning Styrgruppen hade föregående möte haft en bruttolista med projektförslag och även fattat vissa beslut. Av arbetsgruppens anteckningar framgick att kr av budgetposten nu återstod. På bruttolistan kvarstod: ytterligare medel till luftstatistiken (icke handlande sektorn och sekretessen), markstatistik, energiindikatorer, fenologiindikator och indikatorn certifierade brunnsborrare. Något färdigberett förslag fanns inte till mötet. Styrgruppen diskuterade särskilt förslaget om studie av hur markstatistik kan användas i miljömålsuppföljningen och ev. uppdrag till SCB kring detta, en fråga som också varit uppe vid temamötet om samhällsplanering. Manuela såg detta som intressant, men såg framför sig en större satsning där SCB tillsammans med andra myndigheter med ansvar för markstatistik genomför ett projekt. Elisabet nämnde att länsstyrelserna själva redan gör analyser utifrån markanvändningsstatistik och även att ett aviserat uppdrag om planberedskap hade beröringspunkter. Stig sa att en förstudie kring regionala analyser av markanvändning skulle kunna bidra till en utveckling av en miljömålsuppföljning som visar resultatet av planeringen. Vidare att en förstudie borde fånga upp vad som pågår. Jonas framförde angående förslaget Indikatorn certifierade brunnsborrare, att SGU:s synpunkter är väsentliga. Beslut: Verksamhetsledaren kan besluta bland aktuella förslag inom sitt mandat, dvs. under kr, annars beslutar styrgruppen. 7. Första diskussion om verksamhetsplan 2014 Utifrån arbetsgruppens diskussioner vid mötet den augusti hade en preliminär lista på tänkbara aktiviteter för RUS under 2014 listats: Uppföljning och utvärdering: Medverka i det gemensamma samordnat av NV: ÅU, indikatoruppdateringar, FU 2015, målmanualer/indikatoröversyn, MÖ, miljöinformationsförsörjning. Ha kvar resurs för egna utvecklingsprojekt, ev. söka mer samarbete med enskilda län i planering/genomförande (som följd av att sökbar pott försvunnit). Men även utifrån behov identifierade i målmanualer och liknande. Regional Miljödatastrategi utifrån miljömålsperspektivet 4

5 Stöd i åtgärdsarbetet: Projektet metodutveckling åtgärdsprogram/åtgärder och dess delprojekt (påbörjat 2013) Kommunstödsprojektet (påbörjas hösten 2013) Projekt metodutveckling viktigare åtgärdsområden: genomföra pågående (ÖP-resan, transport, ekosystem, kulturmiljö), initiera några nya områden (framförda förslag: konsumtion/avfallsförebyggande, hälsa, regional tillväxt/näringsliv helst tillsammans med LEKS). Göra något mer kring generationsmålet (kan ansluta till punkten ovan) Information och kommunikation: Miljömålsdagar och Nobelmöte Genomföra ny omgång av kommunikationskursen (våren) Påbyggnadskurs mer med processledning och hur man arbetar gentemot olika målgrupper Organisation: Fortsätta RUS organisation med styr- och arbetsgrupp Fortsätta bygga god samverkan/koppling till länsstyrelsernas organisation (länsråd, Miljönätverket, LEKS, MIT m.fl.) Fortsätta utveckla bra samarbete med de regionala samordnarna (lst och Sks) och NV:s samordning. En kort diskussion. Elisabet kommenterade punkten om att fortsätta bygga god samverkan mellan miljömålsuppdraget och andra verksamheter. Hon nämnde att exempelvis samhällsplaneringen sitter på mycket kompetens och att vi behöver jobba på andra sätt för att komma fram med miljömålen. Översynerna i organisering av länsstyrelsenätverken som pågår kanske kan underlätta? Manuela sa att det kanske kunde vara en idé att ordna ett gemensamt seminarium nästa höst om hur miljömålen integreras bättre i vårt arbete. Då har även Statskontoret lämnat sin utredning. Bo ställde frågan om hur det som kommer från Miljömålsberedningen ska beaktas i arbetet? Till nästa möte ska ett utkast till verksamhetsplan föreligga som därefter ska kommuniceras med länsstyrelsernas miljömålssamordnare vid Nobelmötet i december och slutligen fastställas i januari. 8. Nästa möte (tidigare beslutat) Torsdag 21 november kl På Naturvårdsverket, Norra Kvill. 9. Övriga frågor Naturvårdsverkets länsstyrelsekonferens ordnas den 9-10 oktober och har energitema. 5

6 Bilaga: Fastställd Projektet metodutveckling åtgärdsprogram och åtgärder RUS verksamhetsplan 2013 Slutföra arbetet med att ta fram vägledning i länens arbete med åtgärdsprogram, lägga upp goda exempel på hemsidan och utveckla former för erfarenhetsutbyte mellan länen. Prio 1 Utveckla uppföljning/utvärdering och planering av åtgärder/åtgärdsprogram genom några projekt, om möjligt sker i samarbete med olika länsstyrelser där deras egna idéer omsätts: - Utveckling av åtgärdsuppföljning och sammanställning av olika uppföljningssätt. Prio 1 - Vägledning samhällsekonomiska analyser i anslutning till plattformen. Prio 1 - Spetsat uttag av slutsatser i FU 2012 om arbete gentemot sektorer och uppdrag och i dialog med linjeverksamheterna. Identifiera vem som har ansvar för vad. Prio 2 - Metoder för planering och genomförande av åtgärder/åtgärdsprogram, bl.a. tillgängliggörande av Västerbottens webbapplikation klimat- och miljölöftet. Prio 2 Här följer en projektplan med olika delprojekt för metodutveckling åtgärdsprogram och åtgärder, avseende perioden september 2013 till och mars Projektet finansieras av RUS anslag Projektet utgör en inledning och fortsatta insatser kommer att ske 2014, vilka fastställs senare. Synpunkter om projektets innehåll och upplägg har inhämtats från länsstyrelsernas miljömålssamordnare vid Nobelmötet i december 2012 och vid ett särskilt lync-möte med ca 25 deltagare den 11 april 2013, se bilaga 5. Särskilda samtal har även först med Länsstyrelsen Stockholm. Slutligt förslag har varit ute på kort remiss till miljömålssamordnarna samt behandlats i RUS arbetsgrupp innan planen lagts fast i RUS styrgrupp den 11 september I projektplanen redovisas: 1. Syfte och mål. 2. Delprojekt och deras genomförande. 3. Parallella projekt och vad har gjorts tidigare. 4. Projektorganisation. 5. Samlad genomförande- och tidsplan. 6. Ekonomi. 1. Syfte och mål Vad som motiverar projektet: Det regionala miljömålsuppdragets ökade fokus vid åtgärder och regleringsbrevets skrivning om åtgärdsprogram motiverar mer kunskap och gemensam metodutveckling i hur man arbetar med åtgärdsprogram och utformning av åtgärder i planering, genomförande och uppföljning. Detta är en kärnuppgift i RUS åtgärduppdrag och har därför tagits med i verksamhetsplanen Olika län har bedrivit projekt inom området, ofta med miljömålsmedel, se punkt 6. Flera projekt 2013 söktes också för detta, men beviljades inte, se bilaga 2. Det finns ett behov samla ihop och dra slutsatser av det som gjorts och komplettera. Vid såväl Nobelmötet som Miljömålsdagarna 2012 diskuterades önskemål och tänkbara gemensamma insatser, se bilaga 3. Syfte och mål: 1. Att ge länsstyrelserna, dess miljömålssamordnare men även andra i linjeverksamheterna, vägledning/stöd i hur man planerar, genomför och följer upp åtgärdsprogram och åtgärder. Även Skogsstyrelsen regionalt ska kunna ha nytta av detta. 2. Erfarenhetsutbyte och spridning av goda exempel. 6

7 3. Bidra till mer gemensamma synsätt och ökad systematik i miljömålsuppdragets arbete med åtgärdsprogram och åtgärder, inklusive samlad presentation på RUS hemsida. 2. Delprojekt och deras genomförande Projektet genomförs i olika delprojekt vars huvudsakliga innehåll presenteras här. Projektplanering för varje delprojekt utvecklas efterhand och varje delprojekt behandlas löpande i projektorganisationen, se punkt 4. Fastställande av olika delar som färdigställs sker genom beslut i RUS styrgrupp. Allt som produceras publiceras på RUS hemsida. a) Generell vägledning åtgärdsprogram: Den generella vägledning åtgärdsprogram som påbörjats ska slutföras och fastställas. Den har tidigare diskuterats i RUS styrgrupp och vid Nobelmötet För tidigare diskuterat innehåll se bilaga 4. Är tänkt att bidra till att bena ut olika frågor mer övergripande. b) Tillgängliggande av goda exempel på genomfört arbete: Goda exempel på åtgärdsprogram, åtgärdsarbete och redan framtagna metoder ska tillgängliggöras på RUS hemsida. c) Samhällsekonomisk analys: Delprojektet vägledning samhällsekonomisk analys, som pågår hela 2013, är tidigare beslutat. Detta projekt ska berika och samspela med andra delprojekt i satsningen. För innehåll se bilaga 1. Bland annat ska en handbok tas fram. d) Åtgärdsuppföljning: Olika metoder för åtgärdsuppföljning som nu tillämpas och finns inom miljömålsuppdraget i olika län, men även inom andra miljöområden, ska sammanställas och systematiseras. Möjligheterna att utveckla ett gemensamt verktyg för åtgärdsuppföljning ska undersökas, exempelvis genom vidareutveckling av befintliga verktyg, däribland sydlänens verktyg och Västerbottens webbapplikation klimat- och miljölöftet. Ev. testas någon ny metod för åtgärdsuppföljning (ex. enligt Dalarna projektförslag). e) Processer och metoder i planering och genomförande av åtgärder/åtgärdsprogram: I detta delprojekt, som bygger på projektidé från Länsstyrelsen Stockholm (se bilaga 2) ska processer och metoder för planering och genomförande av åtgärder och åtgärdsprogram studeras. För att åstadkomma ett långsiktigt effektiv arbete där förutsättningarna ständigt skiftar krävs ett systematiskt arbetssätt och en tydlig process. Processen behöver vara cyklisk och utvärderande. Processen behöver hela tiden utvecklas och delarna ifrågasättas genom upprepad utvärdering eftersom förutsättningarna kan förändras både vad gäller rådighet och kunskapsläge. Rådighet exempelvis i form av lagstiftning och resurser. Kunskap utvecklas ständigt och nya kunskaper bör tillämpas. För att kunna hantera dessa förändringar krävs en stabil process som består av två delar. Dels en del som driver själva åtgärdsarbetet framåt dels en del som hanterar utvärderingen. Det innebär en form av reglering av riktningen under fart utan att tappa fokus. Uppföljning och utvärdering ska samtidigt bidra till att driva på åtgärdsarbetet. Projektets första steg ska identifiera vilka delar som krävs för att driva åtgärdsarbetet framåt på ett effektivt sätt, uppföljning/utvärdering inbegripet. Stockholms län används som särskilt studieobjekt, och delarna utvecklas tillsammans med länets aktörer. Jämförelser och erfarenheter inhämtas även från andra län. Resultatet dokumenteras i en rapport. I steg två beskrivs hur processen bör utformas när det gäller ständig utveckling. Det är steg 1 som omfattas fram till mars f) Åtgärdsarbetet gentemot uppdrag och sektorer spetsat uttag slutsatser FU2012: I delprojektet identifieras hur man kan genomföra åtgärdsarbete och integrera miljömål i olika sektorer och egna uppdrag i linjeverksamheten. Länsstyrelsernas rapportering till FU 2012 utgör ett underlag att 7

8 bygga vidare på. Dialog ska också ske med berörda i linjeverksamheterna. Ett skriftligt material produceras. g) Effektiva åtgärder och åtgärdsbank: Metoder för att identifiera effektiva åtgärder ska sammanställas. Delprojekten c och e samt Hallands genomförda GAP-analysprojekt har kopplingar till detta delprojekt. Möjligheterna att upprätta en åtgärdsbank med färdiganalyserade åtgärder som länen kan dra nytta av i sina program ska undersökas. Goda exempel från olika län kan då utgöra ett underlag, men även annat. h) Hur finansiera åtgärdsarbetet: En enkel sammanställning tas fram över hur man kan finansiera åtgärdsarbete. Liknande sammanställningar som redan gjorts används som underlag och tillgängliggörs. 3. Parallella projekt och vad som gjorts tidigare Inom RUS verksamhet kommer andra insatser med kopplingar till åtgärdarbetet att ske : Särskilt projekt för att stödja kommunerna behandlas i separat projektplan som tas fram samtidigt med metodutveckling åtgärder/åtgärdsprogram. RUS fortsatta arbete med utbildning i kommunikation, inklusive kommunikationshandbok som publiceras under hösten, behandlas separat. I RUS verksamhetsplan för 2013 finns en punkt om konsumtion: Arbeta för att generationsmålet med dess internationella perspektiv och betoning av konsumtionsmönster utvecklas och hålls levande i det regionala arbetet. Samverka med nationella initiativ. Prio 2 Fortsatt arbete med detta behandlas också separat. Frågan om miljömålsarbetets IT-stöd behandlas separat. IT-projektet miljömålswebb kommer att påbörjas under hösten (sammanhållet av Länsstyrelsen Skåne), likasom fortsatt utvecklingsarbete inom MIT. Flera projekt pågår inom metodutveckling viktigare åtgärdsområden (ÖP-resan, kulturmiljö m.fl.) Flera tidigare projekt (ofta finansierade av miljömålsmedel) har genomförts och är viktiga att beakta och vidareutveckla i arbetet med projektet metodutveckling åtgärder/åtgärdsprogram, bland andra: Jönköpings projekt med inriktning metoder åtgärder (2010). Skånes/sydlänens uppföljningsverktyg. Hallands GAP-projekt. Dalarnas utvärdering effektiva miljömålsåtgärder. Västerbottens klimat- och miljölöftet. 4. Projektorganisation Projektledning för respektive delprojekt, som redovisas här nedan, ansvarar för att arbetet drivs framåt och för produktion. Därtill kan andra personer på olika länsstyrelser komma att bidra med arbete. a) Generell vägledning åtgärdsprogram: RUS arbetsgrupp (verksamhetsledare). b) Tillgängliggande av goda exempel på genomfört arbete: RUS arbetsgrupp (informatör). c) Samhällsekonomisk analys: Stefan Jendteg, Länsstyrelsen Skåne. d) Åtgärdsuppföljning: RUS arbetsgrupp (verksamhetsledare, informatör m.fl.). Samverkan kan också komma att ske med IT-projekt miljömålswebb (Länsstyrelsen Skåne) och MIT. e) Processer och metoder i planering och genomförande av åtgärder/åtgärdsprogram: Länsstyrelsen Stockholm. f) Åtgärdsarbetet gentemot uppdrag och sektorer spetsat uttag slutsatser FU2012: RUS arbetsgrupp (verksamhetsledare m.fl.). g) Effektiva åtgärder och åtgärdsbank: RUS arbetsgrupp (verksamhetsledare m.fl. med bistånd av bl.a. Stefan Jendteg inom ramen för delprojektetet samhällsekonomisk analys samt Länsstyrelsen Halland och Stockholm inom ramen för delprojekt d). 8

9 h) Hur finansiera åtgärdsarbetet: RUS arbetsgrupp (verksamhetsledare m.fl.). En projektgrupp tillsätts med deltagare från enskilda länsstyrelser, delprojektledare och RUS arbetsgrupp. Denna har möten minst en gång per månad (företrädesvis via lync). Därtill kan ytterligare arbetsgrupper tillsättas vid behov. Alla miljömålssamordnare (samt även Skogsstyrelsens regionala samordnare) inbjuds till lync-möten under projektets gång för avstämningar av de olika delprojekten för inspel och förankring. Nobelmötet blir också ett viktigt tillfälle till avstämning. Inspel och material inhämtas också från samtliga län på andra sätt. Förslag remitteras till miljömålssamordnarna. Projektet tas löpande upp i RUS arbetsgrupp och RUS styrgrupp fastställer olika delar. 5. Samlad genomförande- och tidsplan September-oktober 2013: Projektplanen fastställs (RUS styrgrupp 11 september). Projektledning formas och projektgruppen sammankallas. Mer detaljerad tids- och arbetsplan för respektive delprojekt tas fram och arbete inom flertalet delprojekt påbörjas (samhällsekonomi igång sen tidigare). Samtliga delprojekt kommuniceras en första gång med länens miljömålssamordnare (lync). November-december 2013: Arbete inom flertalet delprojekt. Delprojekt a-c slutförs. RUS styrgrupp 21 november, beslutstillfälle. Nobelmötet december, projektets olika delar stäms av och diskuteras. Januari-mars 2014: Arbete inom delprojekt d-h. (Delprojekt c fortsätter ev. med nya insatser om mer medel tillsätts, vilket i så fall beslutas separat.) RUS styrgrupp, beslutstillfälle. I mars lägesavstämning och ställningstagande till fortsatt projekt 2014 och uppdaterad projektplan. 6. Ekonomi För projektet avsätts ytterligare kr av 2013 års medel i RUS budget. Flera av delprojekten kan behöva mer resurser i 2014 års budget, vilket beslutas senare. a) Generell vägledning åtgärdsprogram: RUS arbetsinsatser finansieras inom ramen för den budgetpost som finns för RUS arbetsgrupp. I övrigt uppskattas inga extra kostander. Ungefärlig uppskattad tid: 40 timmar (1/4 månad). b) Tillgängliggande av goda exempel på genomfört arbete: RUS arbetsinsatser finansieras inom ramen för den budgetpost som finns för RUS arbetsgrupp. Ungefärlig uppskattad tid: 80 timmar (1/2 månad). c) Samhällsekonomisk analys: Projektledarens arbetsinsatser (20 procent under 2013) är redan finansierade ( kr). För tillkommande kostander för dennes resor etc. samt kringkostnader för seminarium och produktion av handbok reserveras kr. d) Åtgärdsuppföljning: RUS arbetsinsatser finansieras inom ramen för den budgetpost som finns för RUS arbetsgrupp. Ungefärlig uppskattad tid: 240 timmar (1,5 månad). Kostander för IT/konsult kan tillkomma, kr reserveras. e) Processer och metoder i planering och genomförande av åtgärder/åtgärdsprogram: För projektledningens omkostnader reserveras kr (motsvarande ca 7 månader halvtid) som överförs till Länsstyrelsen i Stockholm. f) Åtgärdsarbetet gentemot uppdrag och sektorer spetsat uttag slutsatser FU2012: RUS arbetsinsatser finansieras inom ramen för den budgetpost som finns för RUS arbetsgrupp. Ungefärlig uppskattad tid: 120 timmar (3/4 månad). 9

10 g) Effektiva åtgärder och åtgärdsbank: RUS arbetsinsatser finansieras inom ramen för den budgetpost som finns för RUS arbetsgrupp. Ungefärlig uppskattad tid: 120 timmar (3/4 månad). Kostander för IT/konsult kan tillkomma, kr reserveras. h) Hur finansiera åtgärdsarbetet: RUS arbetsinsatser finansieras inom ramen för den budgetpost som finns för RUS arbetsgrupp. Ungefärlig uppskattad tid: 40 timmar (1/4 månad). Övergripande: Projektledning: RUS arbetsgrupp (1/2 månad) som finansieras inom budgetposten för RUS arbetsgrupp. Nobelmötet finansieras ur annan budgetpost. RUS arbetsgrupp avsätter under september 2013 till mars 2014 knappt 65 procent av en heltid i projektet (totalt 4,5 månad), varav RUS verksamhetsledare ca 25 procent. Fastställd Projektet miljömålsstöd till kommunerna RUS verksamhetsplan 2013: Stärka stödet till kommunerna och de regionala samverkansorganen. Under året genomföra ett projekt i syfte att underlätta länsstyrelsernas stöd till kommunernas arbete med miljömålen och i arbetet söka samverkan med SKL och intresserade länsstyrelser (projektplan tas fram). Prio 1 beakta möjligheter till lokal upplösning för indikatorerna. Prio 1 Här följer en projektplan med två delprojekt för projektet miljömålsstöd till kommunerna, avseende perioden september 2013 till och med mars Projektet finansieras av RUS anslag Fortsatta insatser kan tillkomma under 2014, vilka i så fall fastställs senare. Synpunkter om projektets innehåll och upplägg har inhämtats från länsstyrelsernas miljömålssamordnare vid Nobelmötet i december 2012 och vid ett särskilt lync-möte den 12 april Därtill genomfördes en workshop vid miljömålsdagarna i Umeå den 16 maj Diskussion har även förts med Dalarnas kommunala miljömålsnätverk och RUS styrgrupp. Se bilaga 1 för dokumentation från dessa möten. Samtal har även först med SKL och Länsstyrelsen Västra Götaland. Slutligt förslag har varit ute på kort remiss till miljömålssamordnarna samt behandlats i RUS arbetsgrupp innan planen lagts fast i RUS styrgrupp den 11 september I planen redovisas: 1. Syfte och mål. 2. Delprojekt och deras genomförande. 3. Parallella projekt och vad har gjorts tidigare. 4. Projektorganisation. 5. Samlad genomförande- och tidsplan. 6. Ekonomi. 1. Syfte och mål Vad som motiverar projektet: SKL:s bidrag till FU 2012 visar att det finns önskemål av mer stöd från staten till kommunerna i anslutning till miljömålssystemet, se bilaga. I länsstyrelsernas miljömålsuppdrag ingår som en viktig del att stödja kommunerna. Alla (?) länsstyrelser har på olika sätt i miljömålsarbetet stöttat sina kommuner, men inget gemensamt metodarbete har skett mellan länsstyrelserna. Diskussionerna med länsstyrelsernas indikerar att det finns intresse för en gemensam metodutvecklingsinsats. RUS åtgärdsroll motiverar en gemensam insats och detta har tagits med i RUS verksamhetsplan för Syfte och mål samt målgrupp: 1. Att ge miljömålssamordnare och liknande i kommunerna vägledning/stöd/inspiration i hur de kan använda det nationella och regionala miljömålssystemet i det kommunala miljöarbetet. 2. Att ge länsstyrelserna, dess miljömålssamordnare men även andra i linjeverksamheterna, vägledning/stöd/inspiration i hur de kan stödja sina kommuner i miljömålsarbetet. 10

11 3. Erfarenhetsutbyte och spridning av goda exempel 4. Bidra till att bena ut olika frågor om ansvar, roller etc. 2. Delprojekt och deras genomförande Projektet genomförs i två delprojekt vars huvudsakliga innehåll presenteras här. Projektplanering för varje delprojekt utvecklas under genomförandet och behandlas löpande i projektorganisationen, se vidare punkt 4 och 5. Fastställande av olika delar sker genom beslut i RUS styrgrupp. Allt som produceras etc. publiceras på RUS hemsida eller liknande. a) Handbok/vägledning för lokalt arbete med miljömålen En handbok/vägledning ska tas fram i tryckt och webbaserad form. Handboken ska förhålla sig till olika typer av kommuner. Länkar till goda exempel från stora och små kommuner och befintligt vägledningsmaterial ska finnas genomgående. Handboken ska vara enkel, inspirerande och ge bra verktyg att arbeta vidare med. Material från Länsstyrelsen Skånes vägledning för Skånes kommuner från 2004 bör återanvändas i tillämpliga delar. Det nedan är innehåll som handboken ska omfatta. Exakt disposition och omfattning totalt och för varje rubrik låses inte fast i projektplanen. Lokala miljömål: Hur lokala miljömål kan utformas och hur nationella/regionala miljömål kan anpassas till och användas på lokal nivå (geografisk och organisation). Möjliga förslag. Utformning kommunala program: Hur ett miljöprogram med mål och åtgärder kan utformas och genomföras (olika exempel), dess kopplingar till andra dokument i kommunen. Malltexter? Samverkan mellan kommuner, regional nivå och med andra aktörer: Hur regionala miljömål och åtgärdsprogram kan användas. Områden där det är bra att samarbeta regionalt/mellankommunalt. Kopplingarna till kommunal verksamhetsledning: Här föreligger nu även ledningssystem för hållbar utveckling anpassat för kommuner initierat av SKL, SIS och Miljöstyrningsrådet. Kommunens roller, ansvar och vilka verktyg de har till sitt förfogande för att nå miljömålen: Fysisk planering, tillsyn, upphandling, informationsrollen/skolan, egen verksamhet osv. Hänvisningar till vägledningsmaterial som finns kopplat till olika linjeverksamheter: samhällsplanering, tillsyn osv. Miljökommunikation: Hur får man med sig politiker och övriga tjänstemän. Fördjupningar åtgärdsarbete: Exempel på åtgärder inom vissa områden med utvecklingsbehov exempelvis konsumtion, ekosystemtjänster. Åtgärder som det saknas vägledning för, som annars hamnar mellan stolarna och ingen tar ansvar för, i kontakterna mellan stat och kommun. Samhällsekonomisk analys: Hur sådan kan tillämpas i kommunalt arbete. (RUS pågående projekt och NV:s plattform kan användas.) Hur man med små medel kan nå stor miljönytta: Tips på åtgärdsprojekt som inte kostar mycket att genomföra som ger stora ringar på vattnet. Exempel. Målkonflikter och hur dessa ska hanteras samt exempel på synergier. Kunskaps- och planeringsunderlag i det lokala arbetet. Tips på var man kan söka ekonomiskt stöd för miljömålsåtgärder. Uppföljning/indikatorer/statistik: Hur lokala miljömål kan följas upp. Med kommunens egna data och nationella/regionala. Vägledning i den nationella indikatordjungeln var man finner statistik. Utveckling lokala indikatorer i det gemensamma systemet på Miljömålsportalen. Delar av det som kommer fram i delprojekt b används här. Även kulturmiljöfrågor tas upp i handboken. b) Utredning om lokala miljöindikatorer och tillgängliggörande Det finns på många olika håll mycket indikatorer, data och statistik med koppling till miljö/miljömål lokalt som kommunerna kan använda i sin uppföljning. Detta gäller kommunen som organisation och den geografiska kommunen. Delprojektet syftar till att underlätta kommunernas miljömålsuppföljning. Nedan följer frågor som ska ingå i delprojektet. Exakt omfattning totalt och för varje del hanteras då projektet påbörjas. Delprojektet ska ge orientering och överblick, inklusive en sammanställning över vad som finns och hur man hittar detta. Brister och vad som fattas ska också identifieras. 11

12 Möjligheterna att upprätta en webbsida/or som visar tillgängliga uppföljningsdata lokalt ska undersökas och om möjligt skapas eller förberedas. Möjligheten att då använda länsstyrelsernas webbplats ska vara ett utredningsalternativ. Projektet ska identifiera ett antal indikatorer som är lämpliga att använda i det lokala arbetet med miljömål och miljö. Befintligt arbete ska vara en utgångspunkt, bl.a. SKL:s tidigare MINK-projekt och Ekokommunernas indikatorer. Projektet ska ge bidrag i arbetet med översynen av miljömålssystemets indikatorer och hur de kan och bör få lokal upplösning. Vidare Naturvårdsverkets uppdrag att samordna miljödataförsörjning och hur lokala miljödata ska speglas där. Projektet ska samverka med och ge bidrag till SKL:s miljömålsprojekt med fokus energi (beviljats av Naturvårdsverket för 2013) som kommer att pågå samtidigt. Detta projekt syftar främst till tillgängliggörande på webb av energieffektiviseringsavtalets data som kommunerna redovisar till Energimyndigheten. Dessa har fokus på energianvändning i kommunorganisationen. Men i det projektet ingår också att identifiera andra miljöuppföljningsdata och indikatorer med fokus på kommunen som organisation eller sådant som kommunen har rådighet över och som kan tillgängliggöras via webben. Föreliggande projekt ska identifiera sådana. Länsstyrelsen Dalarna och RUS kommer att ingå i projektledningen för detta projekt. Vad som kommer ut ur delprojektet ska också användas i handbokens avsnitt om uppföljning/indikatorer/statistik. 3. Parallella projekt och vad som gjorts tidigare Vägledningar: Länsstyrelsen Skåne tog 2004 fram en vägledning till kommunerna i miljömålsarbetet. Annars har väldigt lite sådant gjorts. Inom olika sakområden finns dock en del vägledningar och liknande där också miljömål tagits upp (miljötillsyn, samhällsplanering, avfallsplanering). I SKL:s underlag till FU 2008 och 2012 var fokus att studera hur kommunerna arbetar med miljömålen (genom enkät och intervjuer). SKL har också arbetat med att sprida goda exempel på hur kommunerna arbetar med miljömål. Lokala indikatorer: Få indikatorer med lokal upplösning finns bland Miljömålsportalens indikatorer. Mycket data med lokal upplösning finns dock, även som utvecklats med miljömålsmedel: Luftdata, Kommunal och regional energistatistik, enkäten God bebyggd miljö osv. SKL har i projekten MINK Miljöindikatorer på lokal nivå (avrapporterat 2007) tagit fram förslag till 70 lokala indikatorer, varav 20 prioriterade. En grundtanke var att utveckla indikatorer på kommunal nivå för presentation på miljömålsportalen. Huvuddelen omsattes aldrig där. SKL har därefter arbetat vidare med detta i bl.a. sina Öppna jämförelser. r/miljoindikatorer_grona_nyckeltal Det som sedan blev energieffektiviseringsavtalets indikatorer föregicks av ett projekt inom Uthållig kommun där kommunala energi- och klimatindikatorer identifieras (Energimyndigheten). Bland miljömålansökan 2013 fanns: Västra Götaland (genom Hållbar Utveckling Väst): Kommunala indikatorer för uppföljning av miljömålsarbete. Detta projekt beviljades aldrig. Kommunerna i Sveriges Ekokommuner rapporterar 12 indikatorer varje år. Flera kommuner har egna webbaserade uppföljningssystem, bl.a. miljömålsbarometer. 4. Projektorganisation Projektledning: Konsult eller liknande med kunskap om kommunalt miljöarbete handlas upp för arbete inom delprojekt 2 a och b. Därtill engageras Johanna Severinsson, Länsstyrelsen Västra Götaland och 12

13 personer från RUS arbetsgrupp för arbete inom projektet. Dessa utgör projektledning och ansvarar för att arbetet drivs framåt och för produktion. Ytterligare personer från olika länsstyrelser kan komma att medverka. Projektgrupp: En projektgrupp tillsätts med deltagare från enskilda länsstyrelser, SKL, projektledning och RUS arbetsgrupp. Denna har möten minst en gång per månad (företrädesvis via lync). Alla miljömålssamordnare (samt även Skogsstyrelsens regionala samordnare) inbjuds till lync-möten under projektets gång för avstämningar av de olika delprojekten för inspel och förankring. Nobelmötet blir också ett viktigt tillfälle till avstämning. Inspel och material inhämtas också från samtliga län på andra sätt. Förslag remitteras till miljömålssamordnarna. Dialog sker också med kommuner. Miljömålsnätverk i några län används för detta, exempelvis Västra Götaland, Skåne och Dalarna. Om möjligt ordnas ett nationellt möte eller liknande för kommuner och länsstyrelser i samarbete med SKL i anslutning till projektet. Projektet tas löpande upp i RUS arbetsgrupp och RUS styrgrupp fastställer olika delar. 5. Samlad genomförande- och tidsplan September-oktober 2013: Projektplanen fastställs (RUS styrgrupp 11 september). Projektledning upphandlas, formas och projektgruppen sammankallas. Mer detaljerad tids- och arbetsplan tas fram och arbete inom delprojekten påbörjas. Projektet kommuniceras en första gång med länens miljömålssamordnare (lync) och om möjligt kommunala nätverk. November-december 2013: Arbete inom delprojekten. Projektet kommuniceras med kommunala nätverk. RUS styrgrupp 21 november, beslutstillfälle. Nobelmötet december, projektets olika delar stäms av och diskuteras. Januari-mars 2014: Arbete inom delprojekten. Färdigställande av handbok och annat material. RUS styrgrupp, beslutstillfälle. I mars slutrapportering, lägesavstämning och ställningstagande till fortsatt arbete Ekonomi För projektet avsätts kr av 2013 års medel i RUS budget. Därtill tillförs medel från SKL:s miljömålprojekt med fokus på energi. En mer detaljerad budget tas fram vid projektstart. Konsult eller liknande arbetar med insatser inom delprojekt 2 a och b fram till mars Uppdraget finansieras huvudsakligen av RUS avsättning enligt ovan, men även till en del från SKL:s projekt enligt ovan. Johanna Severinsson, Länsstyrelsen Västra Götaland, engageras på procent september-mars (ca kr) och dessa medel tas också från RUS avsättning enligt ovan. RUS arbetsinsatser, uppskattningsvis procent, finansieras inom ramen för den budgetpost som finns för RUS arbetsgrupp. Här ingår också medverkan av Stefan Jendteg, Länsstyrelsen Skåne för samhällsekonomiska delar. Övriga kostnader är ev. större seminarium, tryckning av handbok, konsulttjänster IT m.fl. Dessa kommer också behöva finansieras inom ramen för RUS budget Beslut om detta fattas senare. 13