Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan"

Transkript

1 Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan 18 november 2015 Elisabet Weber Länsarkitekt, Länsstyrelsen Skåne

2 Exempel på regional och lokal planering - Skåne

3 Arbete med Hållbara transporter i Skåne - bygga gemensam målbild De regionala aktörerna i samverkan och samarbete => planeringsunderlag/vägledning för kommunal planering N y P B L 4 stegsprincipen SAMVERKAN Hållbar mobilitet & Klimatsamverkan & Strukturbild Skåne Regionen, Länsstyrelsen, Trafikverket, Kommunförbundet Skåne

4 Översiktsplan Nationella mål Regionala utvecklingsstrategin

5 Miljömål Miljömål 15 Bostadspolitiska mål Upplevelse av trygghet på offentliga platser Målen för bostad, transport och miljö innefattar och överlappar varandra. Hushållande med naturresurser Bostads- och arbetsplatsnära tillgång till natur och kulturmiljöer Jämlikhet Transportpolitiska mål Bostäder och transportsystem är en del av hela stads- och landsbygdsmiljön. Bostäder och transportsystem är varandras villkor.

6 Exempel på åtgärder i regionala åtgärdsprogrammet för miljömålen Hållbara transporter Ökad andel kollektivtrafikresande Stärkt kollektivtrafik genom utvecklad översiksplanering Ökad andel fossilbränslefri uppvärmning, el och transporter Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser Begränsad exploatering av åkermark Framtagande av vatten- och avloppsplaner Skydd av kommunala och större privata dricksvattentäkter

7 Bakgrund Stationsnära läge

8 Potentialen Skåne Stationsnära läge

9 Det flerkärniga Skåne ca 250 tätorter, närhet, befolkningstätt, konkurrens om marken Våra fem prioriterade ställningstagande Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster Skåne ska vara globalt attraktivt

10 Pågatåg Öresundståg - Skåneexpress

11 Huvudlinjenätet

12 Samplanering av kollektivtrafiken och bebyggelseplanering ger störst nytta! Vid tätortsutbyggnad ska kollektivtrafiken vara strukturbildande så att utbyggnaden i första hand sker i lägen där tillgängligheten till kollektivtrafiken är god Huvuddelen av alla fysisk utbyggnad bör ske i anslutning till de starka stråken tillgängligheten med kollektivtrafiken stärks befintliga system används maximalt Detta är möjligt eftersom potentitalen att bygga mer i kollektivtrafiknära lägen är mycket stor i Skåne

13 Bostadsplanering + kollektivtrafikplanering

14 ÖP resan Utvecklingsprojekt Samverkan mellan Boverket, RUS och Länsstyrelserna

15 I plan- och bygglagen, (PBL 2010:900), p 4 5 hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. Det finns i dagsläget cirka 100 sådana nationella mål, planer och program, varav cirka 40 är övergripande och kopplade till den fysiska planeringen, (detta oräknat de regionala målen). flera av miljökvalitetsmålen har koppling de allmänna intressen som ska behandlas i översiktsplanen. den viktigaste utgångspunkten för den fysiska planeringen handlar om ett hållbart samhällsbyggande den miljömässiga aspekten av hållbar utveckling hanteras genom generationsmålet och de 16 miljökvalitetsmålen

16 Detta har vi lärt oss i projektet ÖP resan Tre steg för ökad samordning - för att nå hållbar utveckling

17 Detta har vi lärt oss i projektet ÖP resan Tre steg för ökad samordning - för att nå hållbar utveckling 1. PBL och miljöbalken har verktygen dialogen är metoden Verktygen för att arbeta in miljömålen i översiktsplaneringen finns i plan- och bygglagen och miljöbalken; sammanfattande redogörelsen, aktualitetsprövning, miljöbedömning/mkb, samrådsprocessen. Dialogen är den väsentligaste metoden och dialogen för kommunen med länsstyrelsen, kommunens medlemmar, regionen, grannkommunerna, de kommunala förvaltningarna och mellan kommunens tjänstemän och politiker.

18 Detta har vi lärt oss i projektet ÖP resan Tre steg för ökad samordning - för att nå hållbar utveckling 2. Tydlig nationell prioritering Länsstyrelserna efterlyser tydligare direktiv och prioriteringar från den nationella nivån för att kunna ge en fullgod vägledning till kommunerna i den sammanfattande redogörelsen inför aktualitetsprövningen och i samrådsskedets rådgivning. De regionala åtgärdsprogrammen för miljökvalitetsmålen innehåller prioriterade åtgärder och är ett bra instrument för att lyfta det som är regionalt angeläget.

19 Detta har vi lärt oss i projektet ÖP resan Tre steg för ökad samordning - för att nå hållbar utveckling 3. Uppföljningen behöver förändras Miljömålen kan användas som verktyg i fysisk planering genom uppföljningen av målen och översiktsplanen. - uppföljningen av god bebyggd miljö behöver därför tydligare stötta den fysiska planeringen, medan - uppföljningen av översiktsplanen kan ge en lokal bild av tillståndet för god bebyggd miljö..

20

21 Allmänna intressen 2 kap. PBL 3 o 4 kap. MB Allmänna intressen som ska främjas vid planering och beslut enligt PBL är bl.a. : en ändamålsenlig struktur en estetiskt tilltalande utformning en god livsmiljö en långsiktigt god hushållning, en god ekonomisk tillväxt en effektiv konkurrens bostadsbyggande Allmänna intressen i vissa utpekade områden som på olika sätt ska tillgodoses vid planering och beslut enligt anknuten lagstiftning: väsentliga allmänna intressen ska så långt möjligt tillgodoses riksintressen ska tillgodoses Översiktsplan Vägledning för planering och beslut enligt anknutna lagar

22 En liten jämförelse Miljöbalken 1:1 Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.. Miljömålet God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Plan- och bygglagen 1:1.. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsför-hållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

23 HUR? - Vad säger propositionen till PBL 2010:900? exakt vilka mål, planer, program och strategier som hänsyn bör tas till bör inte regleras eftersom dessa kan skifta till namn och innehåll över tid. Det bör vara upp till kommunen att bedöma vilka som är relevanta för kommunens hållbara utveckling och den fysiska planeringen Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag. (PBL 1 kap 2)

24 HUR? - dialogen inom ramen för översiktsplanen är metoden att nå hållbar utveckling att nå miljökvalitetsmålen är en del av detta!

25 Syfte med prövningen enligt PBL enligt 2 kap 2 Planläggning ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning.

26 Platsspecifikt och kontextberoende! God bebyggd miljö används för att ge en politisk inriktning mot en förbättrad urban hållbarhet. Det finns i miljömålet externa och interna målkonflikter. - den inbördes relationen och precisionen i preciseringarna till God bebyggd miljö kan skapa problem när det ska vägleda åtgärder. På lokala planet behöver inte målkonflikter innebära problem. Då handlar det om: den lämpligaste och möjliga åtgärden på den specifika platsen i det särskilda sammanhanget.

27 Platsspecifikt och kontextberoende behov av miljökonsekvensbeskrivning? PLATSENS VÄRDEN Vilka värden finns på platsen? - skyddade arter - riksintressen/natura kulturmiljövärden Vilken dignitet har dessa värden? PÅVERKAN vid genomförandet Ska hela planen bebyggas? Markpåverkan/schaktning/rivning/borttagning/fyllning vattenpåverkan PLANENS OMGIVNINGSPÅVERKAN Trafik till och från? Utsläpp till luft och vatten, stoft/lukt/gift Buller Det finns en koppling till miljömålen i behovsbedömningen!

28 HUR? - Förändrad uppföljning Uppdragen finns! Enligt länsstyrelseinstruktionen miljömål Enligt plan-och byggförordningen uppföljning av byggnadsnämndernas tillämpning

29 Länsstyrelsens uppdrag enligt länsstyrelseinstruktionen Länsstyrelsen ska särskilt samordna det regionala mål- och uppföljningsarbetet utveckla, samordna och genomföra regionala åtgärdsprogram med bred förankring i länet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen stödja kommunerna med underlag i deras arbete med generationsmålet och miljökvalitetsmålen verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen får genomslag i den lokala och regionala samhällsplaneringen samt bidra till att de beaktas i det regionala tillväxtarbetet.

30 - Planeringsunderlag - Uppföljning av plan och byggverksamheten i kommunen - Miljöövervakning Länsstyrelsen kan styra kommunerna genom de underlag vi producerar. Då blir det viktigt att resonera om kvalitéer och värden på regional nivå, kopplat till förutsättningarna i den enskilda kommunen. Här kommer miljöövervakningen in - den nyttjas bara till liten del i den fysiska planeringen.

31 Översiktsplanen en process genom möjligheter och krav ARENA för framtidsdiskussioner VÄGLEDANDE Styr- och effektiviseringsinstrument AVTAL mellan stat och kommun Obligatorisk Grunddragen i mark- och vattenanvändningen Riksintressens behandling Kommunernas plan Utvecklas successivt Rationaliseringsinstrument Synliggöra VISIONEN UTGÅ från befintliga värden - bebyggelse-struktur - social struktur - natur- och kulturvärden STAD & LAND i samverkan TÄTORTER i samverkan Vägleda till en hållbar utveckling av mark- och vattenanvändningen

32 Grundläggande för resonemanget Miljömålsystemet är baserat på tanken kring målstyrning men saknar processverktyg. Plan- och bygglagen innehåller en tydlig inriktning mot hållbar utveckling och verktyg för att nå dit. Lagstiftningen anger den nivå som krävs för att uppnå hållbar utveckling - motsatsen är orimlig. Av det följer att om lagen följs så uppnås en demokratiskt beslutad nivå för hållbar utveckling inom den fysiska planeringen.

33 Vi tänker inte från miljömålen utan tänker utifrån våra behov. Inte ens funderat i de banorna att utgå från miljömålen. Är det ett problem? Vi diskuterar ändå väldigt viktiga miljöfrågor. Däremot har vi diskuterat hållbar utveckling väldigt mycket. Om vi bara hade hållit oss till miljömålen hade vi inte fått politikerna med oss.

34 en länsstyrelse uttrycker en viss frustration över den stora mängden mål som kommunerna ska förhålla sig till: Det är en måldjungel! Problemet är den oerhörda mängden av mål. Var vill staten egentligen att vi ska hamna? Hur ska kommunerna kunna sortera? Om man bara kör enligt miljömålen då har man säkert hamnat i konflikt med andra mål.

35 HUR? Länsstyrelserna behöver omsätta de nationella miljökvalitetsmålen till kommunens pragmatiska verklighet och fysiska realitet i en omvärldskontext. - i den SAMMANFATTANDE REDOGÖRELSEN varje mandatperiod som länsstyrelsen ska ta fram och beskriva hur översiktsplanen förhåller sig till statliga intressen - i de regionala åtgärdsprogrammen för miljökvalitetsmålen som länsstyrelsen tar fram och beslutar om. Här finns en möjlighet för länsstyrelsen att konkretisera miljökvalitetsmålen. Detta fungerar som underlag att definiera viktiga allmänna intressen som behöver beaktas i översiktsplanen. - i granskningsyttranden till översiktsplanen Länsstyrelserna saknar vägledning i samordning av nationella mål av den nationella nivån I avvägningarna mellan nationella mål efterlyser länsstyrelserna tydligare vägledning från de nationella myndigheterna

36 HUR? Miljömålssystemets roll i översiktsplanen och översiktsplanens roll i miljömålssystemet Miljömålssystemet skapar underlag för att stötta lagstiftningen, har en uppföljning som är anpassad till lagstiftningens utformning och processverktyg Uppföljningen av översiktsplanen skapar underlag till delar av miljömålsuppföljningen.

37 Vilka utbildningsinsatser eller ytterligare åtgärder för miljömålen ser vi inom planoch byggområdet / samhällsplanering / fysisk planering? Utmaningar idag? Att planering och byggande är platsspecifikt och kontextberoende Att ha koll på helheten Att förstå att målen finns omsatta i planeringsunderlag Att kommunerna har ansvaret för fysisk planering

38 Vilka utbildningsinsatser eller ytterligare åtgärder för miljömålen ser vi inom planoch byggområdet / samhällsplanering / fysisk planering? Utbildning i det svenska planeringssystemet Förståelse för hållbar utveckling hela hållbarhetsperspektivet och för generationsmålet d v s tiden

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191

Läs mer

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen?

Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen? Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen? Region Skåne Joakim Lloyd Raboff Claus Pedersen claus.pedersen@skane.se Inledning RUS och det regionala utvecklingsuppdraget

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö Cirkulärnr: 16:27 Diarienr: 16/02706 Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2016-04-29 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö Samtliga Sveriges kommuner

Läs mer

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten Utblick buller Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten jenny.nordvoll@lansstyrelsen.se Ljud är önskvärt, oljud är inte det Oönskat ljud är buller Bullrets störande verkan beror

Läs mer

Rör inte vår åkerjord

Rör inte vår åkerjord Rör inte vår åkerjord Om Skåne läns nollvision för bebyggelse på jordbruksmark 12 mars 2013 Elisabet Weber länsarkitekt Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv en del av Öresundsregionen

Läs mer

Dnr: /2012. Tillägg till rapport 2012:12 Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen

Dnr: /2012. Tillägg till rapport 2012:12 Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen 2012-09-18 Dnr: 2102-3290/2012 Tillägg till rapport 2012:12 Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen 1 Sammanfattning Boverket presenterar här ett tillägg till Boverkets rapport En översyn av bostadsförsörjningslagen.

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030

SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030 Utställningshandling SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030 Fördjupad översiktsplan planförslag planförslag utgångspunkter INNEHÅLL 1 Inledning 4 Uppdraget 5 Översiktsplanens roll 6 Planens syfte 6 Framtiden

Läs mer

Region Skånes arbete med. Fysisk planering/strukturbild för Skåne Bostadsfrågor/Skånskt Bostadsnätverk

Region Skånes arbete med. Fysisk planering/strukturbild för Skåne Bostadsfrågor/Skånskt Bostadsnätverk Region Skånes arbete med Fysisk planering/strukturbild för Skåne Bostadsfrågor/Skånskt Bostadsnätverk Flerkärnig ortstruktur Sysselsättningsgrad 2010 Strukturbild för Skåne sedan 2005 Arena för dialogen

Läs mer

Nyheter inom Miljömålssystemet

Nyheter inom Miljömålssystemet Illustration: Tobias Flygar Nyheter inom Miljömålssystemet Petronella Troselius Historik - Varför miljömålssystemet? 172 olika miljömål mellan 1980-1994: Ingen överblick eller samordning Oklart vem som

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN PARTILLE 2035 FÖLJ MED IN I FRAMTIDEN SAMRÅDSHANDLING

ÖVERSIKTSPLAN PARTILLE 2035 FÖLJ MED IN I FRAMTIDEN SAMRÅDSHANDLING ÖVERSIKTSPLAN PARTILLE 2035 FÖLJ MED IN I FRAMTIDEN SAMRÅDSHANDLING INNEHÅLLSFÖRTECKNING Mapp Denna mapp innehåller översiktsplanen för Partille kommun 2035. Den består av tre textdokument (del 1, del

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Tidig dialog ökar bostadsbyggandet SAMVERKAN MELLAN KOMMUN OCH LÄNSSTYRELSE

Tidig dialog ökar bostadsbyggandet SAMVERKAN MELLAN KOMMUN OCH LÄNSSTYRELSE Tidig dialog ökar bostadsbyggandet SAMVERKAN MELLAN KOMMUN OCH LÄNSSTYRELSE Förord Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Sveriges länsstyrelser kraftsamlar för ett ökat och hållbart bostadsbyggande.

Läs mer

Motion till kommunfullmäktige i Säffle angående Riksdagens miljömål nummer 15, delmål 1 och 2

Motion till kommunfullmäktige i Säffle angående Riksdagens miljömål nummer 15, delmål 1 och 2 Motion till kommunfullmäktige i Säffle angående Riksdagens miljömål nummer 15, delmål 1 och 2 Bakgrund Riksdagen har för Sveriges del satt upp 16 miljömål som skall vara genomförda senast år 2010. Miljömålen

Läs mer

Värnamo i framtiden. PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN. Dnr 12.2895.212

Värnamo i framtiden. PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN. Dnr 12.2895.212 Dnr 12.2895.212 Värnamo i framtiden PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN Godkänt av Miljö och stadsbyggnadsnämnden 2013-04-15 2 PROGRAM- INNEHÅLL INLEDNING OCH BAKGRUND

Läs mer

Från pappersprodukt till verkstad erfarenheter av sociala konsekvensanalyser

Från pappersprodukt till verkstad erfarenheter av sociala konsekvensanalyser Från pappersprodukt till verkstad erfarenheter av sociala konsekvensanalyser Lagstöd i PBL för sociala konsekvensanalyser Maria Rundqvist Plan- och bygglagen 1 kap 1 I denna lag finns bestämmelser om planläggning

Läs mer

En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets dnr N2015/5036/PUB

En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets dnr N2015/5036/PUB Datum Beteckning 2015-10-07 Dnr 15-2-8 Yttrande Dnr N2015/5036/PUB Näringsdepartementet 103 33 Stockholm En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets

Läs mer

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014. Regeringsbeslut I:3 2014-01-23 M2014/210/Mm Miljödepartementet Boverket Box 534 371 23 KARLSKRONA Uppdrag att ta fram förslag till en strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö Regeringens beslut

Läs mer

Regionala perspektiv på den skånska framtiden

Regionala perspektiv på den skånska framtiden Regionala perspektiv på den skånska framtiden Det motsägelsefulla Skåne Å ena sidan, å andra sidan Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark sysselsättningstillväxt men lägst sysselsättningsgrad

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2017-02-06 Dnr 1604799 1 (5) Kommunstyrelsen Stadshuset 281 80 Hässleholm Remiss. Riktlinjer

Läs mer

PLANERINGSKATALOGEN.SE RELEVANT PLANERINGSUNDERLAG ENKELT & SNABBT

PLANERINGSKATALOGEN.SE RELEVANT PLANERINGSUNDERLAG ENKELT & SNABBT PLANERINGSKATALOGEN.SE RELEVANT PLANERINGSUNDERLAG ENKELT & SNABBT Moa Nord Länsstyrelsens Samhällsbyggnadsenhet PBL & MB Länsstyrelsen är skyldig att tillhandahålla och tillgängliggöra planeringsunderlag

Läs mer

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-12 Dnr 1601594 f SKÅNE 1(6) Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ

MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ Lektionsupplägg: Det här är vårt kvarter om vi får bestämma! Hur skulle det se ut där ni bor om ni fick bestämma? Här är en uppgift där klassen utifrån medborgardialogskonceptet

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Boverket noterar ett behov av att se över några mindre oklarheter i författningsförslaget

Boverket noterar ett behov av att se över några mindre oklarheter i författningsförslaget Boverket Myndigheten for samhallsplanerrng, byggande och boende Yttrande Datum 2015-10-27 3.l.2. Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer 2051/2015 Ert diarienummer N2015/5036/PUB

Läs mer

Länsstyrelsens dubbla roller i översiktsplaneringen

Länsstyrelsens dubbla roller i översiktsplaneringen Länsstyrelsens dubbla roller i översiktsplaneringen 2 juni 2014 Jan Persson, Länsarkitekt, En mängd reformer på gång inom PBL-området En enklare planprocess (prop. 2013/14:126) Nya åtgärder som kan utföras

Läs mer

Havsplanering i Skåneett möte mellan stat och kommun. samordnare havsplanering

Havsplanering i Skåneett möte mellan stat och kommun. samordnare havsplanering Havsplanering i Skåneett möte mellan stat och kommun Pär Persson Vattenstrateg samordnare havsplanering Elisabet Weber Länsarkitekt vägledande Juridiskt bindande Plan- och bygglagen, Miljöbalken och Förordningen

Läs mer

Nya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL

Nya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL Nya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL Varför ny PBL? - Förenkling och effektivisering av processerna - Ökad förutsägbarhet, bättre tillämpning -

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden

Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden 2012-2015 171 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 85 Verksamhetsplan Sidan 1 (7) Innehållsförteckning Inledning... 2 Vägen till visionen... 2 Nationella förutsättningar...

Läs mer

Samordnad planering för urbana stationssamhällen 2013-03-06. Lena Dübeck, lena.dubeck@boverket.se

Samordnad planering för urbana stationssamhällen 2013-03-06. Lena Dübeck, lena.dubeck@boverket.se Samordnad planering för urbana stationssamhällen 2013-03-06 Lena Dübeck, lena.dubeck@boverket.se Boverket myndighet för samhällsplanering, byggande och boende Boverket ska i frågor inom sitt verksamhetsområde

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med

Läs mer

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2017-2020 Anna Ek, vik. miljömålssamordnare, 3 december 2015 Varför ett nytt åtgärdsprogram? Länsstyrelsens instruktion 5a: Länsstyrelsen ska

Läs mer

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer?

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer? Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer? Eva Hägglund Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 1 Hållbar stadutveckling SKL:s Positionspapper

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämnden

Miljö- och byggnadsnämnden Mariestad den 10 maj 1 Syftet med mål- och styrningsarbetet Externt (utåt) Visa att Mariestad, Töreboda och Gullspång är attraktiva kommuner med en effektiv verksamhet som grundas på invånarnas behov.

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämnden

Miljö- och byggnadsnämnden Mariestad den 12 juni 1 Syftet med mål- och styrningsarbetet Externt (utåt) Visa att Mariestad, Töreboda och Gullspång är attraktiva kommuner med en effektiv verksamhet som grundas på invånarnas behov.

Läs mer

Riksantikvarieämbetet utvecklar. Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse

Riksantikvarieämbetet utvecklar. Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse Riksantikvarieämbetet utvecklar Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse 1 Förord Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse är utgiven av Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.

1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap. 3 kap. Översiktsplan 1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. 2 Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Bredbandsstrategi. Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans

Bredbandsstrategi. Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bredbandsstrategi Piteå kommun 2017-2020 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bredbandsstrategi Strategi 2017-02-13, 15 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

Boverket Plan- och bygglagen

Boverket Plan- och bygglagen Boverket Plan- och bygglagen Innehållsförteckning 3 Detaljplan 4 Vad är en detaljplan? 5 Hur används en detaljplan? 6 Intervju med Lennart Bohlin 7 Vad är syftet med en detaljplan? 8 Vad är nyttan med

Läs mer

VOKALEN 3 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. tillhörande ändring av detaljplan 496 för. Vallås, HALMSTADS KOMMUN

VOKALEN 3 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. tillhörande ändring av detaljplan 496 för. Vallås, HALMSTADS KOMMUN TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING tillhörande ändring av detaljplan 496 för VOKALEN 3 Vallås, HALMSTADS KOMMUN Enkelt förfarande KS 2012/0346 Kommunstyrelsen 2012-11-27 Plan Ä 49 K Samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

Kommittédirektiv. Bostadsbyggande på statens fastigheter. Dir. 2017:7. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2017

Kommittédirektiv. Bostadsbyggande på statens fastigheter. Dir. 2017:7. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2017 Kommittédirektiv Bostadsbyggande på statens fastigheter Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2017 Dir. 2017:7 Sammanfattning En särskild utredare en samordnare som ska fungera som en förhandlingsperson,

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Översiktsplan för Vingåkers kommun INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Bostadsförsörjningsplan

Bostadsförsörjningsplan Bostadsförsörjningsplan Piteå kommun 2016-2030 Huvuddokument Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bostadsförsörjningsplan Plan Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som

Läs mer

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten En statlig myndighet med lång historia Inrättades av Axel Oxenstierna, år 1634 Landshövding tillsattes som högsta chef Idag, 21 länsstyrelser

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Yttrande över promemoria Hushållning med havsområden

Yttrande över promemoria Hushållning med havsområden YTTRANDE 1 (5) Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över promemoria Hushållning med havsområden Dnr M2013/2403/Nm Sammanfattning Länsstyrelsen föreslår att modeller för en havsplans

Läs mer

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet?

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Samråd inför miljöprövning Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Erik Olauson, Miljöprövningsdelegationen 18 februari 2010 Nya regler på gång! Miljödepartementet

Läs mer

Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling

Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling GRANSKNINGSYTTRANDE 1 (51) Kanslienheten, Kommunledningskontoret Växjö kommun Box 1222 351 12 Växjö Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling 2005-01-11. Förslag till översiktsplan för Växjö

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

SAMMANFATTANDE SYNPUNKTER

SAMMANFATTANDE SYNPUNKTER Yttrande 1 (9) e-post till: Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se liisa.viinamaki@regeringskansliet.se RIKSINTRESSEUTREDNINGENS BETÄNKANDE PLANERING OCH BESLUT FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Läs mer

Kommittédirektiv. Kommunal planering för bostäder. Dir. 2017:12. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2017

Kommittédirektiv. Kommunal planering för bostäder. Dir. 2017:12. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2017 Kommittédirektiv Kommunal planering för bostäder Dir. 2017:12 Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på hur bedömningar av bostadsbyggnadsbehovet

Läs mer

5.1 Inledning. Sedan ÄPBL och NRL trädde i kraft har utvärderingar av översiktsplaneringsprocessen

5.1 Inledning. Sedan ÄPBL och NRL trädde i kraft har utvärderingar av översiktsplaneringsprocessen 5 Översiktsplanering Enligt direktivet ska utredaren särskilt utvärdera hur bestämmelserna i 3 kap. miljöbalken och i förordningen om hushållning med mark- och vattenområden tillämpas i fråga om utpekande

Läs mer

Samordnad infrastruktur-, trafik- och bebyggelseplanering

Samordnad infrastruktur-, trafik- och bebyggelseplanering Samordnad infrastruktur-, trafik- och bebyggelseplanering behovet, former och förslag, hinder och lösningar Carl-Johan Engström Uppsala k:n, KTH Var står vi? ny empiri om regionförstoring och regional

Läs mer

Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen

Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen Plan- och bygglagstiftningen -PBL -PBF -BBR Miljölagstiftningen -Miljöbalken -Fo om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd,

Läs mer

Boverkets handbok om kommunernas bostadsförsörjning. Marie Sand

Boverkets handbok om kommunernas bostadsförsörjning. Marie Sand Boverkets handbok om kommunernas bostadsförsörjning Marie Sand 2017-05-02 Målet för bostadspolitiken Målet för bostadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader, där konsumenternas efterfrågan

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

STRUKTURBILD FÖR SKÅNE. Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne

STRUKTURBILD FÖR SKÅNE. Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne STRUKTURBILD FÖR SKÅNE Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne Att använda kunskapsunderlag i politiska beslutsprocesser Hur vi enats om strategiska inriktningar? Hur vi förankrat resultat? Hur

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10); SFS 1998:839 Utkom från trycket den 7 juli 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv Vad är friluftsliv?

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

Tillväxt- och regionplaneringsutskottet föreslår landstingsstyrelsen besluta

Tillväxt- och regionplaneringsutskottet föreslår landstingsstyrelsen besluta Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering Handläggare: Ulrika Palm Landstingsstyrelsens tillväxt- och regionplaneringsutskott Ankom Stockholms

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Standardförfarande. 1(9) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan 1 för fastigheten Ramen 10. Med närområde inom Hageby i Norrköping

SAMRÅDSHANDLING. Standardförfarande. 1(9) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan 1 för fastigheten Ramen 10. Med närområde inom Hageby i Norrköping 1(9) Behovsbedömning SPN 2016/0043 214 tillhörande detaljplan 1 för fastigheten Ramen 10 Med närområde inom Hageby i Norrköping den 9 juni 2017 SAMRÅDSHANDLING Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Rapport 2014:10 REGERINGSUPPDRAG. Regionalisering av nationella mål, planer och program

Rapport 2014:10 REGERINGSUPPDRAG. Regionalisering av nationella mål, planer och program Rapport 2014:10 REGERINGSUPPDRAG Regionalisering av nationella mål, planer och program Regionalisering av nationella mål, planer och program Boverket februari 2014 Titel: Regionalisering av nationella

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

Målbild med mätbara samt generella mål

Målbild med mätbara samt generella mål Målbild med mätbara samt generella mål I regionala och kommunala dokument finns det en rad mål och visioner. Dessa mål är en viktig del i strukturbilden. Vissa mål är viktigare än andra därför har avgränsningar

Läs mer

POLICY VATTEN OCH AVLOPP

POLICY VATTEN OCH AVLOPP POLICY VATTEN OCH AVLOPP Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet

Läs mer

Bilaga 2 till tjänsteskrivelse Politisk beslutsprocess för detaljplaner, dnr KSM 0190

Bilaga 2 till tjänsteskrivelse Politisk beslutsprocess för detaljplaner, dnr KSM 0190 Bilaga 2 till tjänsteskrivelse Politisk beslutsprocess för detaljplaner, dnr. 2015 KSM 0190 Plan- och bygglovsförändringar som trätt i kraft Lagändringar 1 och 2 januari 2015 Den 1 och 2 januari 2015 träder

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i

Läs mer

Vind dialogen Bengt Larsén, Ted Kransby

Vind dialogen Bengt Larsén, Ted Kransby Vind dialogen 2011 Bengt Larsén, Ted Kransby Innehåll Politiken bakom satsningen Planeringsstödet Vad har planerats? Nya PBL, begrepp och definitioner Elnät och nationell havsplanering Vad händer under

Läs mer

Rapport 2014:18. ÖP-resan. utvecklar dialogen om miljömålen

Rapport 2014:18. ÖP-resan. utvecklar dialogen om miljömålen Rapport 2014:18 ÖP-resan utvecklar dialogen om miljömålen ÖP-resan utvecklar dialogen om miljömålen Boverket april 2014 Titel: ÖP-resan utvecklar dialogen om miljömålen Utgivare: Boverket april 2014 Upplaga:

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 inger.sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2016-05-13 Dnr 1601724 1 (5) Kristianstads kommun kommunledningskontoret@kristianstad.se

Läs mer

Planering av markanvändning

Planering av markanvändning Planering av markanvändning Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års Byggnadslag 2 1987 års Lag om hushållning

Läs mer

Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion

Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion Pär Persson vattenstrateg Enheten för samhällsplanering Regional planering enligt PBL finns inte i Skåne men länsstyrelsen har många uppdrag

Läs mer

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål Position paper FN:s globala hållbarhetsmål Stockholm juni 2017 Swedisols vision, prioriteringar och åtgärdsprogram för de hållbara utvecklingsmålen, agenda 2030. Swedisol driver frågor av branschgemensam

Läs mer

2013-02-07. Granskning av översiktsplan för Eslövs kommun - Fördjupningen för Flyinge Gårdsstånga

2013-02-07. Granskning av översiktsplan för Eslövs kommun - Fördjupningen för Flyinge Gårdsstånga . I SKÅNE LÅN G RANSKN I NGSYTTRAN DE 2013-02-07 1(5) 7013-0Y- 11 Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Enheten för samhällsplanering Hanne Haas 040-25 22 48 Eslövs kommun Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

rapport 2014:31 Kunskapssammanställning och exempelsamling till hållbarhetsbestämmelserna i plan- och bygglagen

rapport 2014:31 Kunskapssammanställning och exempelsamling till hållbarhetsbestämmelserna i plan- och bygglagen rapport 2014:31 REGERINGSUPPDRAG Kunskapssammanställning och exempelsamling till hållbarhetsbestämmelserna i plan- och bygglagen Kunskapssammanställning och exempelsamling till hållbarhetsbestämmelserna

Läs mer

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se Upplägg för detta pass PBL och klimatet Översiktsplanen Planeringsunderlag DP och

Läs mer

Granskningsyttrande över fördjupning av översiktsplanen för Ystads kommun, "Staden Ystad 2030"

Granskningsyttrande över fördjupning av översiktsplanen för Ystads kommun, Staden Ystad 2030 YTTRANDE 1(9) Kontaktperson Samhällsbyggnadsavdelningen Elisabet Weber 010-224 16 89 elisabet.weber@lansstyrelsen.se Samhällsbyggnad Stadsbyggnadsavdelningen 271 80 Ystad Granskningsyttrande över fördjupning

Läs mer

LÄNSSTYRELSENS INSTRUKTION

LÄNSSTYRELSENS INSTRUKTION Miljömålens syfte: - Strukturerat miljöarbete - Systematisk uppföljning - Mål för miljödimensionen av hållbar utveckling - Ett gemensamt arbete miljömål.se LÄNSSTYRELSENS INSTRUKTION 5 a Länsstyrelsen

Läs mer