Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan

Transkript

1 Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan 18 november 2015 Elisabet Weber Länsarkitekt, Länsstyrelsen Skåne

2 Exempel på regional och lokal planering - Skåne

3 Arbete med Hållbara transporter i Skåne - bygga gemensam målbild De regionala aktörerna i samverkan och samarbete => planeringsunderlag/vägledning för kommunal planering N y P B L 4 stegsprincipen SAMVERKAN Hållbar mobilitet & Klimatsamverkan & Strukturbild Skåne Regionen, Länsstyrelsen, Trafikverket, Kommunförbundet Skåne

4 Översiktsplan Nationella mål Regionala utvecklingsstrategin

5 Miljömål Miljömål 15 Bostadspolitiska mål Upplevelse av trygghet på offentliga platser Målen för bostad, transport och miljö innefattar och överlappar varandra. Hushållande med naturresurser Bostads- och arbetsplatsnära tillgång till natur och kulturmiljöer Jämlikhet Transportpolitiska mål Bostäder och transportsystem är en del av hela stads- och landsbygdsmiljön. Bostäder och transportsystem är varandras villkor.

6 Exempel på åtgärder i regionala åtgärdsprogrammet för miljömålen Hållbara transporter Ökad andel kollektivtrafikresande Stärkt kollektivtrafik genom utvecklad översiksplanering Ökad andel fossilbränslefri uppvärmning, el och transporter Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser Begränsad exploatering av åkermark Framtagande av vatten- och avloppsplaner Skydd av kommunala och större privata dricksvattentäkter

7 Bakgrund Stationsnära läge

8 Potentialen Skåne Stationsnära läge

9 Det flerkärniga Skåne ca 250 tätorter, närhet, befolkningstätt, konkurrens om marken Våra fem prioriterade ställningstagande Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster Skåne ska vara globalt attraktivt

10 Pågatåg Öresundståg - Skåneexpress

11 Huvudlinjenätet

12 Samplanering av kollektivtrafiken och bebyggelseplanering ger störst nytta! Vid tätortsutbyggnad ska kollektivtrafiken vara strukturbildande så att utbyggnaden i första hand sker i lägen där tillgängligheten till kollektivtrafiken är god Huvuddelen av alla fysisk utbyggnad bör ske i anslutning till de starka stråken tillgängligheten med kollektivtrafiken stärks befintliga system används maximalt Detta är möjligt eftersom potentitalen att bygga mer i kollektivtrafiknära lägen är mycket stor i Skåne

13 Bostadsplanering + kollektivtrafikplanering

14 ÖP resan Utvecklingsprojekt Samverkan mellan Boverket, RUS och Länsstyrelserna

15 I plan- och bygglagen, (PBL 2010:900), p 4 5 hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. Det finns i dagsläget cirka 100 sådana nationella mål, planer och program, varav cirka 40 är övergripande och kopplade till den fysiska planeringen, (detta oräknat de regionala målen). flera av miljökvalitetsmålen har koppling de allmänna intressen som ska behandlas i översiktsplanen. den viktigaste utgångspunkten för den fysiska planeringen handlar om ett hållbart samhällsbyggande den miljömässiga aspekten av hållbar utveckling hanteras genom generationsmålet och de 16 miljökvalitetsmålen

16 Detta har vi lärt oss i projektet ÖP resan Tre steg för ökad samordning - för att nå hållbar utveckling

17 Detta har vi lärt oss i projektet ÖP resan Tre steg för ökad samordning - för att nå hållbar utveckling 1. PBL och miljöbalken har verktygen dialogen är metoden Verktygen för att arbeta in miljömålen i översiktsplaneringen finns i plan- och bygglagen och miljöbalken; sammanfattande redogörelsen, aktualitetsprövning, miljöbedömning/mkb, samrådsprocessen. Dialogen är den väsentligaste metoden och dialogen för kommunen med länsstyrelsen, kommunens medlemmar, regionen, grannkommunerna, de kommunala förvaltningarna och mellan kommunens tjänstemän och politiker.

18 Detta har vi lärt oss i projektet ÖP resan Tre steg för ökad samordning - för att nå hållbar utveckling 2. Tydlig nationell prioritering Länsstyrelserna efterlyser tydligare direktiv och prioriteringar från den nationella nivån för att kunna ge en fullgod vägledning till kommunerna i den sammanfattande redogörelsen inför aktualitetsprövningen och i samrådsskedets rådgivning. De regionala åtgärdsprogrammen för miljökvalitetsmålen innehåller prioriterade åtgärder och är ett bra instrument för att lyfta det som är regionalt angeläget.

19 Detta har vi lärt oss i projektet ÖP resan Tre steg för ökad samordning - för att nå hållbar utveckling 3. Uppföljningen behöver förändras Miljömålen kan användas som verktyg i fysisk planering genom uppföljningen av målen och översiktsplanen. - uppföljningen av god bebyggd miljö behöver därför tydligare stötta den fysiska planeringen, medan - uppföljningen av översiktsplanen kan ge en lokal bild av tillståndet för god bebyggd miljö..

20

21 Allmänna intressen 2 kap. PBL 3 o 4 kap. MB Allmänna intressen som ska främjas vid planering och beslut enligt PBL är bl.a. : en ändamålsenlig struktur en estetiskt tilltalande utformning en god livsmiljö en långsiktigt god hushållning, en god ekonomisk tillväxt en effektiv konkurrens bostadsbyggande Allmänna intressen i vissa utpekade områden som på olika sätt ska tillgodoses vid planering och beslut enligt anknuten lagstiftning: väsentliga allmänna intressen ska så långt möjligt tillgodoses riksintressen ska tillgodoses Översiktsplan Vägledning för planering och beslut enligt anknutna lagar

22 En liten jämförelse Miljöbalken 1:1 Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.. Miljömålet God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Plan- och bygglagen 1:1.. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsför-hållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

23 HUR? - Vad säger propositionen till PBL 2010:900? exakt vilka mål, planer, program och strategier som hänsyn bör tas till bör inte regleras eftersom dessa kan skifta till namn och innehåll över tid. Det bör vara upp till kommunen att bedöma vilka som är relevanta för kommunens hållbara utveckling och den fysiska planeringen Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag. (PBL 1 kap 2)

24 HUR? - dialogen inom ramen för översiktsplanen är metoden att nå hållbar utveckling att nå miljökvalitetsmålen är en del av detta!

25 Syfte med prövningen enligt PBL enligt 2 kap 2 Planläggning ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning.

26 Platsspecifikt och kontextberoende! God bebyggd miljö används för att ge en politisk inriktning mot en förbättrad urban hållbarhet. Det finns i miljömålet externa och interna målkonflikter. - den inbördes relationen och precisionen i preciseringarna till God bebyggd miljö kan skapa problem när det ska vägleda åtgärder. På lokala planet behöver inte målkonflikter innebära problem. Då handlar det om: den lämpligaste och möjliga åtgärden på den specifika platsen i det särskilda sammanhanget.

27 Platsspecifikt och kontextberoende behov av miljökonsekvensbeskrivning? PLATSENS VÄRDEN Vilka värden finns på platsen? - skyddade arter - riksintressen/natura kulturmiljövärden Vilken dignitet har dessa värden? PÅVERKAN vid genomförandet Ska hela planen bebyggas? Markpåverkan/schaktning/rivning/borttagning/fyllning vattenpåverkan PLANENS OMGIVNINGSPÅVERKAN Trafik till och från? Utsläpp till luft och vatten, stoft/lukt/gift Buller Det finns en koppling till miljömålen i behovsbedömningen!

28 HUR? - Förändrad uppföljning Uppdragen finns! Enligt länsstyrelseinstruktionen miljömål Enligt plan-och byggförordningen uppföljning av byggnadsnämndernas tillämpning

29 Länsstyrelsens uppdrag enligt länsstyrelseinstruktionen Länsstyrelsen ska särskilt samordna det regionala mål- och uppföljningsarbetet utveckla, samordna och genomföra regionala åtgärdsprogram med bred förankring i länet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen stödja kommunerna med underlag i deras arbete med generationsmålet och miljökvalitetsmålen verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen får genomslag i den lokala och regionala samhällsplaneringen samt bidra till att de beaktas i det regionala tillväxtarbetet.

30 - Planeringsunderlag - Uppföljning av plan och byggverksamheten i kommunen - Miljöövervakning Länsstyrelsen kan styra kommunerna genom de underlag vi producerar. Då blir det viktigt att resonera om kvalitéer och värden på regional nivå, kopplat till förutsättningarna i den enskilda kommunen. Här kommer miljöövervakningen in - den nyttjas bara till liten del i den fysiska planeringen.

31 Översiktsplanen en process genom möjligheter och krav ARENA för framtidsdiskussioner VÄGLEDANDE Styr- och effektiviseringsinstrument AVTAL mellan stat och kommun Obligatorisk Grunddragen i mark- och vattenanvändningen Riksintressens behandling Kommunernas plan Utvecklas successivt Rationaliseringsinstrument Synliggöra VISIONEN UTGÅ från befintliga värden - bebyggelse-struktur - social struktur - natur- och kulturvärden STAD & LAND i samverkan TÄTORTER i samverkan Vägleda till en hållbar utveckling av mark- och vattenanvändningen

32 Grundläggande för resonemanget Miljömålsystemet är baserat på tanken kring målstyrning men saknar processverktyg. Plan- och bygglagen innehåller en tydlig inriktning mot hållbar utveckling och verktyg för att nå dit. Lagstiftningen anger den nivå som krävs för att uppnå hållbar utveckling - motsatsen är orimlig. Av det följer att om lagen följs så uppnås en demokratiskt beslutad nivå för hållbar utveckling inom den fysiska planeringen.

33 Vi tänker inte från miljömålen utan tänker utifrån våra behov. Inte ens funderat i de banorna att utgå från miljömålen. Är det ett problem? Vi diskuterar ändå väldigt viktiga miljöfrågor. Däremot har vi diskuterat hållbar utveckling väldigt mycket. Om vi bara hade hållit oss till miljömålen hade vi inte fått politikerna med oss.

34 en länsstyrelse uttrycker en viss frustration över den stora mängden mål som kommunerna ska förhålla sig till: Det är en måldjungel! Problemet är den oerhörda mängden av mål. Var vill staten egentligen att vi ska hamna? Hur ska kommunerna kunna sortera? Om man bara kör enligt miljömålen då har man säkert hamnat i konflikt med andra mål.

35 HUR? Länsstyrelserna behöver omsätta de nationella miljökvalitetsmålen till kommunens pragmatiska verklighet och fysiska realitet i en omvärldskontext. - i den SAMMANFATTANDE REDOGÖRELSEN varje mandatperiod som länsstyrelsen ska ta fram och beskriva hur översiktsplanen förhåller sig till statliga intressen - i de regionala åtgärdsprogrammen för miljökvalitetsmålen som länsstyrelsen tar fram och beslutar om. Här finns en möjlighet för länsstyrelsen att konkretisera miljökvalitetsmålen. Detta fungerar som underlag att definiera viktiga allmänna intressen som behöver beaktas i översiktsplanen. - i granskningsyttranden till översiktsplanen Länsstyrelserna saknar vägledning i samordning av nationella mål av den nationella nivån I avvägningarna mellan nationella mål efterlyser länsstyrelserna tydligare vägledning från de nationella myndigheterna

36 HUR? Miljömålssystemets roll i översiktsplanen och översiktsplanens roll i miljömålssystemet Miljömålssystemet skapar underlag för att stötta lagstiftningen, har en uppföljning som är anpassad till lagstiftningens utformning och processverktyg Uppföljningen av översiktsplanen skapar underlag till delar av miljömålsuppföljningen.

37 Vilka utbildningsinsatser eller ytterligare åtgärder för miljömålen ser vi inom planoch byggområdet / samhällsplanering / fysisk planering? Utmaningar idag? Att planering och byggande är platsspecifikt och kontextberoende Att ha koll på helheten Att förstå att målen finns omsatta i planeringsunderlag Att kommunerna har ansvaret för fysisk planering

38 Vilka utbildningsinsatser eller ytterligare åtgärder för miljömålen ser vi inom planoch byggområdet / samhällsplanering / fysisk planering? Utbildning i det svenska planeringssystemet Förståelse för hållbar utveckling hela hållbarhetsperspektivet och för generationsmålet d v s tiden