Havsplanering i Skåneett möte mellan stat och kommun. samordnare havsplanering

Transkript

1 Havsplanering i Skåneett möte mellan stat och kommun Pär Persson Vattenstrateg samordnare havsplanering Elisabet Weber Länsarkitekt

2 vägledande Juridiskt bindande

3 Plan- och bygglagen, Miljöbalken och Förordningen om Hushållning med mark och vatten 2 kap PBL 2 Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att markoch vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 och 4 kap. miljöbalken ska tillämpas Förordningen om Hushållning med mark och vatten 5 Den myndighet, som skall tillämpa bestämmelserna i 3 och 4 kap miljöbalken i ett ärende, skall i beslutet ange om den prövade anläggningen, verksamheten eller åtgärden går att förena med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna samt med den för området gällande regionplanen eller kommunala översiktsplanen 3 kap PBL 4 Kommunen ska i översiktsplanen redovisa sin bedömning av hur skyldigheten att enligt 2 kap. ta hänsyn till allmänna intressen vid beslut om användningen av mark- och vattenområden kommer att tillgodoses. I redovisningen ska riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken anges särskilt. 3 kap MB 4 Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk.

4 Bestämmelser om att 3 och 4 kap. miljöbalken ska tillämpas i mål och ärenden som prövas i följande: 1. lagen (1966:314) om kontinentalsockeln, 2. väglagen (1971:948), 3. lagen (1978:160) om vissa rörledningar, 4. lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn, 5. lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter, 6. minerallagen (1991:45), 7. lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon, 8. lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, 9. ellagen (1997:857), 10. naturgaslagen (2005:403), 11. luftfartslagen (2010:500), och 12. plan- och bygglagen (2010:900). Förordning (2011:367).

5 Det svenska systemet för planering och vägledning av beslut Översiktsplan Vägledande för beslut Tillstånd och dispens får inte ges i strid med detaljplan eller områdesbestämmelser Plan- och bygglag (PBL) (kommunernas planmonopol) Miljöbalken 3 och 4 kap hushållningsbestämmelserna (statens intresse) Prövning av ärenden t. ex sandtäkt Miljöbalken, lag om kontinentalsockeln

6 Historik statlig havsplanering SOU 2010:91 Planering på djupet SOU 2011:56 Kunskap på djupet PM Hushållning med havsområden ( remiss dec 2013) Förslag till direktiv om havsplanering och integrerad kustzonsförvaltning (remiss dec 2013) Prop. 2013/14:186 Hushållning med havsområden Beslut om statlig havsplanering 10 juni 2014

7 Havsplanering regleringar Juli 2014: EU inför ett havsplaneringsdirektiv September 2014: Miljöbalken justeras för att inkludera ett system för statlig fysisk planering av havet Juni 2015: Regeringen antar Havsplaneringsförordningen (2015:400) som reglerar hur den statliga havsplaneringen ska genomföras i Sverige

8 4 kap. MB Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden Havsområden 10 För vart och ett av havsområdena Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet ska det finnas en havsplan som ger vägledning till myndigheter och kommuner vid planläggning och prövning av anspråk på användning av området. Havsplanerna ska omfatta Sveriges ekonomiska zon och de områden som inte ingår i fastigheter i svenskt territorialhav från en nautisk mil utanför den baslinje som avses i lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium. Syftet med havsplanerna ska vara att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Havsplanerna ska beslutas av regeringen. Regeringen får meddela föreskrifter om sådana förbud eller begränsningar som i fråga om verksamheter och åtgärder inom ett havsplanerat område behövs för att uppnå syftet med planen. Denna lag träder i kraft den 1 september 2014.

9 PBL ändring 2 kap 2, lag (2014:862) Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap. 1 8 miljöbalken ska tillämpas. Innebär att statlig havsplanering och kommunal översiktsplanering gäller parallellt. Staten saknar möjlighet att ingripa om kommunala planer inte är förenliga med havsplanen

10 Det svenska systemet för planering och vägledning av beslut Översiktsplan Vägledande för beslut Plan- och bygglag (PBL) (kommunernas planmonopol) Tillstånd och dispens får inte ges i strid med detaljplan eller områdesbestämmelser Miljöbalken 3 och 4 kap hushållningsbestämmelserna (statens intresse) Prövning av ärenden t. ex sandtäkt Statlig havsplan (Vägledande) Miljöbalken, lag om kontinentalsockeln

11 Några nedslag i förordningen 7 Länsstyrelserna ska ta fram underlag till HaV, aktivt delta i HaVs arbete för kommunal medverkan, hjälpa HaV med att ta fram förslaget 9 HaV ska ge kommuner, regionplaneorgan, kommunala samverkansorgan och landsting möjlighet att medverka i förslagsarbetet 16 Föreskrifter, förbud, begränsningar för verksamheter - om det behövs för att uppnå syftet med havsplanen 17 Samverkan med myndigheter, kommuner, regionplaneorgan, landsting om föreskrifter 21 HaV ska vid behov eller minst vart åttonde år ta fram ett nytt förslag till havsplan

12 Den nationella havsplaneringen Tre nationella havsplaner Västerhavet, Östersjön, Bottniska viken Vägledning till myndigheter och kommuner vid planläggning och tillståndsprövning Området 1 nautisk mil (1852 m) från baslinjen inkl. ekonomisk zon 4 kap MB

13 överlapp 13

14 kommunal planering Överlapp statlig och kommunal planering EEZ Statlig planering

15 Vem ansvarar för vad i havsplaneringen? Havs- och vattenmyndigheten, HaV, leder arbetet och tar fram förslag till havsplaner Centrala myndigheter, länsstyrelser, kommuner, regionala organ, bransch- och intresseorganisationer bidrar i arbetet Länsstyrelsen underlättar och samordnar kommuners och regionala organs deltagande i arbetet hjälper HaV med underlag och kunskap i havsplaneringen Länsstyrelserna i Västra Götaland, Kalmar och Västernorrland har dessutom i uppdrag att samordna arbetet inom respektive havsplanområde

16 Miljöbedömning Planeringsprocess

17

18 Kommuner och regionala organ har en nyckelroll i planeringen Planeringen sammanfaller med regionala och kommunala ansvarsområden som miljö, boende, sysselsättning och turism Den statliga planeringen är beroende av kunskap och planeringsunderlag från kommunal och regional nivå Havsplaneringen berör flera sakområden, till exempel plan, miljö och näringsliv Planeringen blir bättre om det tidigt blir känt vilka kommunala och regionala anspråk som finns i havet, möjliga intressekonflikter och framtida utvecklingsplaner

19 fakta/havsplanering/underlag/publikationer-om-havsplanering-.html

20 Tematiska rapporter HaV Teman: Regional tillväxt Fiske Sjöfart Naturvård Energi Försvar och säkerhet

21 KOMPIS ca 4 miljoner till Skåne Kustlänsstyrelserna får bidrag från havs- och vattenmiljöanslaget 1:12 Bidrag kan sökas av kustkommunerna i länet Nationellt: 22 miljoner för 2016 och 2017 Skåne: 2,1 miljoner ,8 miljoner för 2017 Kommuner som sökt: Helsingborg Landskrona Malmö Vellinge Trelleborg Skurup Ystad Kristianstad

22 Fördjupad havsplan för Öresund april 2016 maj 2017 Projekt med bidrag från HaV genom anslag 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö Fördjupad statlig havsplan i samverkan med kommuner och Regionen (karta + vägledning i text) Skydd och bevarande + hållbart nyttjande Skala ca 1: jfrt. med nationella 1: : Få en bild av viljeinriktning i Danmark Samverka med andra arbeten och projekt öresundsvattensamarbetet, Baltspace, Baltic scope, Kfsk Avgränsningen av Öresund. I norr går linjen mellan Kullen och Gilleleje och i söder går linjen vid Falsterbo och Stevns klint.

23 Fortsatt process havsplanering Skåne Delrapport HaV Nov 16 HaV Första utkast Dec 16 Öresundsplan tas fram Nov 16 Feb 17 Möten Första utkast Hearing Öresundsplan Feb 17 DK Öresundsplan HaV Sam. LST Hearing HaV Öresundsplan Förankring HaV Öresundsplan Mars 17 mars-maj 17

24 Samlad bild av kommunernas ÖP Beteckningar: E=energi F=försvar K=kustvärden kultur och natur N=natur S=sjöfart Y=yrkesfiske U=utredningsområde

25 Statliga riksintressen kommunikationer och yrkesfiske

26 Statliga riksintressen natur

27 Statliga intressen (annan lagstiftning) fornlämningar (FMIS)

28 Dansk planering inte i fas med svensk

29 Några reflektioner Inga stora konflikter i sak mellan statliga och kommunala intressen I de flesta fall kompletterar kommunal och statlig planering varandra och kan förstärka varandra så att både utveckling och bevarande främjas Skillnader i planeringskultur och system mellan kommun och stat kan ge upphov till konflikter Viktigt med en fördjupad dialog mellan stat och kommun goda förutsättningar i Öresund (Behov av fler liknande projekt)