Stat, region och kommun. Hur kan samspelet - STAT OCH KOMMUNDIALOGEN utvecklas?

Transkript

1 Stat, region och kommun. Hur kan samspelet - STAT OCH KOMMUNDIALOGEN utvecklas? 18 augusti 2016 Elisabet Weber Länsarkitekt, Länsstyrelsen Skåne

2 Samhällsplaneringen ett viktigt verktyg att nå HÅLLBAR UTVECKLING att styra mot klimat- och energimålen!

3 Kräver samspel och dialog! Översiktsplanen KOMMUNEN Nationella mål STATEN REGIONEN Regionala utvecklingsstrategin

4 Tre steg för ökad samordning - för att nå hållbar utveckling 1. PBL och miljöbalken har verktygen dialogen är metoden Verktygen för att arbeta in miljömålen/arbeta mot hållbar utveckling i översiktsplaneringen finns i plan- och bygglagen och miljöbalken; - sammanfattande redogörelsen, - aktualitetsprövning, - miljöbedömning/mkb, - samrådsprocessen. Dialogen är den väsentligaste metoden och dialogen för kommunen med länsstyrelsen, kommunens medlemmar, regionen, grannkommunerna, de kommunala förvaltningarna och mellan kommunens tjänstemän och politiker. Från projektet ÖP resan; Länsstyrelserna och Boverket i samverkan

5 DIALOGEN - dialogen inom ramen för översiktsplanen är metoden att nå hållbar utveckling!

6 Bygga gemensam målbild! - så samhällsplaneringen styr mot klimat- och energimålen Gemensam nulägesbild Dialogmöten!, gärna tematiska Hitta knäckfrågorna Planerings- och kunskapsunderlag och i tidiga skeden som förklarar Vad vill kommunen med sin översiktsplan? Vad vill regionen med sin RUS? Göra målbilden tydlig för alla inblandade! Bli överens om VAD MAN ÄR ÖVERENS OM och VAD MAN INTE ÄR ÖVERENS OM

7 Gemensam målbild exempel från Skåne

8 Arbete med Hållbara transporter i Skåne - bygga gemensam målbild De regionala aktörerna i samverkan och samarbete => planeringsunderlag/vägledning för kommunal planering N y P B L 4 stegsprincipen SAMVERKAN Hållbar mobilitet & Klimatsamverkan & Strukturbild Skåne Regionen, Länsstyrelsen, Trafikverket, Kommunförbundet Skåne

9 Det flerkärniga Skåne ca 250 tätorter, närhet, befolkningstätt, konkurrens om marken

10 Bostadsplanering + kollektivtrafikplanering

11 Tre steg för ökad samordning - för att nå hållbar utveckling 2. Tydlig nationell prioritering Länsstyrelserna efterlyser tydligare direktiv och prioriteringar från den nationella nivån för att kunna ge en fullgod vägledning till kommunerna i den sammanfattande redogörelsen inför aktualitetsprövningen och i samrådsskedets rådgivning. De regionala åtgärdsprogrammen för miljökvalitetsmålen innehåller prioriterade åtgärder och är ett bra instrument för att lyfta det som är regionalt angeläget HUR hållbar utveckling kan nås regionalt Tydliga förslag i kommunens översiktsplan ska få tydliga svar från länsstyrelsen! Från projektet ÖP resan; Länsstyrelserna och Boverket i samverkan

12 I plan- och bygglagen, (PBL 2010:900), p 4 5 hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. Det finns i dagsläget cirka 100 sådana nationella mål, planer och program, varav cirka 40 är övergripande och kopplade till den fysiska planeringen, (detta oräknat de regionala målen). flera av miljökvalitetsmålen har koppling de allmänna intressen som ska behandlas i översiktsplanen. den viktigaste utgångspunkten för den fysiska planeringen handlar om ett hållbart samhällsbyggande den miljömässiga aspekten av hållbar utveckling hanteras genom generationsmålet och de 16 miljökvalitetsmålen

13 HUR? - Vad säger propositionen till PBL 2010:900? exakt vilka mål, planer, program och strategier som hänsyn bör tas till bör inte regleras eftersom dessa kan skifta till namn och innehåll över tid. Det bör vara upp till kommunen att bedöma vilka som är relevanta för kommunens hållbara utveckling och den fysiska planeringen Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag. (PBL 1 kap 2)

14 Hållbar utveckling Miljömål Miljömål 15 Bostadspolitiska mål Upplevelse av trygghet på offentliga platser Målen för bostad, transport och miljö innefattar och överlappar varandra. Hushållande med naturresurser Bostads- och arbetsplatsnära tillgång till natur och kulturmiljöer Jämlikhet Transportpolitiska mål Bostäder och transportsystem är en del av hela stads- och landsbygdsmiljön. Bostäder och transportsystem är varandras villkor.

15 HUR? Länsstyrelserna behöver omsätta de nationella klimat- och energimålen till kommunens pragmatiska verklighet och fysiska realitet i en omvärldskontext. - i den SAMMANFATTANDE REDOGÖRELSEN varje mandatperiod som länsstyrelsen ska ta fram och beskriva hur översiktsplanen förhåller sig till statliga intressen - i de regionala åtgärdsprogrammen för miljökvalitetsmålen som länsstyrelsen tar fram och beslutar om. Här finns en möjlighet för länsstyrelsen att konkretisera miljökvalitetsmålen. Detta fungerar som underlag att definiera viktiga allmänna intressen som behöver beaktas i översiktsplanen. - i granskningsyttranden till översiktsplanen Länsstyrelserna saknar vägledning i samordning och avvägningen av nationella mål från den nationella nivån

16 Kommunerna behöver ha klimat- och luftmålen i fokus i arbetet med det ökande bostadsbyggandet Bostadsbristen är en prioriterad, nationell angelägenhet. Boverkets bedömning är att behovet uppgår till drygt nya bostäder till Regeringens mål är minst nya bostäder till år 2020 Samtidigt som vi under det närmaste decenniet ska lägga grunden för en hållbar samhällsstruktur som bidrar till att nå klimat- och luftmålen behöver således takten i bostadsbyggandet öka markant. För att infria båda dessa målsättningar behöver utvecklingen av bebyggelse, transport- och energisystem samordnas och ske strategiskt. Täta, gröna städer med funktionsblandad bebyggelse centralt och kollektivtrafiknära är viktiga beståndsdelar i en sådan utveckling..

17 En liten jämförelse Miljöbalken 1:1 Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.. Miljömålet God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Plan- och bygglagen 1:1.. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsför-hållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

18 Exempel på åtgärder i det regionala åtgärdsprogrammet för att nå energi- och klimatmålen Hällbara transporter Ökad andel kollektivtrafikresande Stärkt kollektivtrafik genom utvecklad översiksplanering Ökad andel fossilbränslefri uppvärmning, el och transporter Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser Begränsad exploatering av åkermark Framtagande av vatten- och avloppsplaner Skydd av kommunala och större privata dricksvattentäkter

19 Tre steg för ökad samordning - för att nå hållbar utveckling 3. Uppföljningen behöver förändras Miljömålen kan användas som verktyg i fysisk planering genom en förändad uppföljning av både målen och översiktsplanen. - uppföljningen av målen behöver därför tydligare stötta den fysiska planeringen, medan - uppföljningen av översiktsplanen kan ge en lokal bild av tillståndet för arbetet mot mot Hållbar utveckling, hur långt vi kommit. Från projektet ÖP resan; Länsstyrelserna och Boverket i samverkan

20 HUR? - Förändrad uppföljning Uppdragen finns! Enligt länsstyrelseinstruktionen - miljömålen Enligt plan-och byggförordningen uppföljning av byggnadsnämndernas tillämpning

21

22 Översiktsplanen en process genom möjligheter och krav ARENA för framtidsdiskussioner VÄGLEDANDE Styr- och effektiviseringsinstrument AVTAL mellan stat och kommun Obligatorisk Grunddragen i mark- och vattenanvändningen Riksintressens behandling Kommunernas plan Utvecklas successivt Rationaliseringsinstrument Synliggöra VISIONEN UTGÅ från befintliga värden - bebyggelse-struktur - social struktur - natur- och kulturvärden STAD & LAND i samverkan TÄTORTER i samverkan Vägleda till en hållbar utveckling av mark- och vattenanvändningen

23 Allmänna intressen 2 kap. PBL 3 o 4 kap. MB Allmänna intressen som ska främjas vid planering och beslut enligt PBL är bl.a. : en ändamålsenlig struktur en estetiskt tilltalande utformning en god livsmiljö en långsiktigt god hushållning, en god ekonomisk tillväxt en effektiv konkurrens bostadsbyggande Allmänna intressen i vissa utpekade områden som på olika sätt ska tillgodoses vid planering och beslut enligt anknuten lagstiftning: väsentliga allmänna intressen ska så långt möjligt tillgodoses riksintressen ska tillgodoses Översiktsplan Vägledning för planering och beslut enligt anknutna lagar

24 Syfte med prövningen enligt PBL enligt 2 kap 2 Planläggning ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning.

25 Platsspecifikt och kontextberoende! Miljö- och klimatmålen används för att ge en politisk inriktning mot hållbar utveckling. Det finns i målen externa och interna målkonflikter. - den inbördes relationen och precisionen i preciseringarna i målen kan skapa problem när det ska vägleda åtgärder. På lokala planet behöver inte målkonflikter innebära problem. Då handlar det om: den lämpligaste och möjliga åtgärden på den specifika platsen i det särskilda sammanhanget.

26 Platsspecifikt och kontextberoende behov av miljökonsekvensbeskrivning? PLATSENS VÄRDEN Vilka värden finns på platsen? - skyddade arter - riksintressen/natura kulturmiljövärden Vilken dignitet har dessa värden? PÅVERKAN vid genomförandet Ska hela planen bebyggas? Markpåverkan/schaktning/rivning/borttagning/fyllning vattenpåverkan PLANENS OMGIVNINGSPÅVERKAN Trafik till och från? Utsläpp till luft och vatten, stoft/lukt/gift Buller Det finns en koppling till klimat- och energimålen i behovsbedömningen!

27 Miljöbedömningen synliggör målkonflikter och möjligheter Miljöbedömningarna måste utvecklas! Rätt fråga i rätt skede Bra modeller för avvägning behöver tas fram

28 Statens roll i klimatarbetet = skapa förutsättningar för regioner och kommuner Undanröja hinder - lagändringar - delegera beslutsbefogenheter från den statliga nivån till en kommunala nivån för att underlätta omställningen Vägledning - stödja kommunerna och näringslivet - verka för att målen får genomslag - planerings- och kunskapsunderlag Ekonomiska styrmedel - stimulera klimatarbetet Samordning - Länsstyrelsen samordnar arbetet regionalt och företräder statens intressen Uppföljning - Länsstyrelsen följer upp kommunernas tillämpning

29 SLUT SLUT