RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 17 april 2012

Transkript

1 RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 17 april 2012 Plats: Naturvårdsverket, Stockholm Deltagare: Stig Hammarsten ordf (X, miljövårdsdirektörerna), Manuela Notter (NV), Magnus Eriksson (W, verksamhetsledare), Lena Nerkegård (adj. NV samordningsfunktionen) På telefon: Eva Björkman (O, länsantikvarierna), Jan Linder (Skogsstyrelsen), Lennart Sorby (HaV) Förhindrad: Märet Engström (S, miljövårdsdirektörerna), Andreas Hagnell (SKL), Elisabet Weber (M, länsarkitekterna) 1. Anteckningar från mötet den 18 januari Anteckningarna lades till handlingarna. Styrgruppen informerades om att arbetsgruppen i samråd med Stig bestämt att inte gå vidare med ett arrangemang i Almedalen, då det inte var möjligt att få med miljömålen på miljödepartementets seminarium och då intresset för ett eget seminarium bedömdes för litet. 2. Rapporter Till mötet var sammanställt en uppföljning av verksamhetsplanen. Denna gicks översiktligt igenom, biläggs anteckningarna, bilaga 1. Några frågor kommenterades. Frågan om medelsfördelning tas upp vid NV:s möte med målansvariga myndigheter den 4 maj. RAÄ:s medverkan i miljömålsarbetet är viktig. Utredningen av nyttan för miljömålssystemet av stödet till länsstyrelsernas databaser (MIT) ska tas upp i styrgruppen senare. Regeringen väntas besluta om preciseringar och etappmål den 25 april. 3. FU 2012 remitterade slutliga texter särskilt generationsmålet Underlag utgjordes av brev som gått ut från RUS till länsstyrelserna med möjlighet att ge synpunkter på slutliga texter, liksom text till slutliga FU 2012 för generationsmålet och ett första utkast till text med samlad bedömning och analys. Styrgruppen hade också informerats att på miljömålsportalens interna sidor fanns allt underlagsmaterial till NV:s samordningsgrupp 18 april. Vid detta möte skulle också de målvisa utvärderingarna särskilt behandlas. Styrgruppen diskuterade först generationsmålstexten. Styrgruppens synpunkter togs sedan med i de synpunkter som Stig och Magnus skickade in till Naturvårdsverket, se bilaga 2. Utöver det som framgår där diskuterade styrgruppen begreppet samhällsomställning. Därefter diskuterade styrgruppen utkast till samlad bedömning och analys. En allmän reflektion var att denna text var långt ifrån färdig och att det därför var svårt att ge synpunkter på den. Vidare att texten var för fokuserad på hur analysen var gjord, snarare än själva resultatet av analysen. Jan framförde att det är bra om man kan ha tydlig kunskap om styrmedel och dess effekter. Manuela sa att denna fördjupade utvärdering inte kommer att komma ända fram när det gäller styrmedelsanalysen. Stig betonade att börja problematisera tillväxtbegreppet är en central fråga. Eva påpekade att ett omnämnande av miljömålet God bebyggd miljö saknades på ett ställe där miljömål som rör PBL räknades upp. De regionala bidragen till FU 2012 togs också kort upp. Styrguppen informerades bl.a. om att rapporten Hur går miljöarbetet regionalt och lokalt? skickats ut till länen och att avsnittet som ska ingå i FU 2012 nu gicks igenom av redaktör. Styrgruppen informerades om att ytterligare slutliga texter kommer under maj med möjlighet att ge synpunkter. Vidare att myndigheterna liksom i Miljömålen på ny grund kan anmäla avvikande mening. Ev. sådana kommer förankras med länsrådsgrupp 6. 1

2 4. RUS åtgärdsroll a) Kriterier RUS åtgärdsprojekt i åtgärdsroll 2 (beslut) I underlaget till mötet framgick: Vid mötet bör styrgruppen besluta om kriterier för RUS åtgärdsprojekt i åtgärdsroll 2, dvs. Utveckla metoder, verktyg, hinderanalys, konsekvensanalyser. Här kan ingå att bedriva metodutvecklingsarbete för de allra viktigaste åtgärdsområdena av betydelse för att nå miljömålen. Samarbete kan sökas med de länsstyrelsegrupper som främst äger respektive fråga. Mer övergripande metodutvecklingsarbete kan också ske på temat att få till åtgärder. RUS arbetsgrupp 27 mars listade följande kriterier: Projekten ska ske i samarbete med dem som äger frågan/ansvarar för sakområdet Berörda nationella myndigheter och andra relevanta aktörer som kopplas in. Ska ta helhetsgrepp kring området och miljömålsintegreringen i detta, men med fördjupningar inom vissa viktiga delar Ska resultera i metoder, verktyg och goda exempel som avser miljömålsintegrering, som vässar verktygen och som utvecklar kommunikationen med andra Resurser och styrmedel inom området ska inventeras Ska tillföra något som inte sker i alla fall Ska problematisera frågor inom området Större nationellt seminarium inom varje område, med forskare och beslutsfattare Spridning och implementering genom att vara ute i länen och prata Forskning ska om möjligt kopplas till projekten Varaktighetstänkande i projekten, material ska hållas uppdaterade efter etc. Projekten ska utvärderas och följas upp. Styrgruppen diskuterades arbetsgruppens förslag och detta ledde till några justeringar. Beslut: Styrgruppen fastställer arbetsgruppens förslag med justeringarna att detta ska benämnas checklista för vad åtgärdsprojekt bör innehålla och inte kriterier, att en punkt om åtgärdsuppföljning läggs till och slutligen att det ska framgå att prioritering av projekt görs i RUS verksamhetsplanering. Slutlig version framgår i bilaga 3. b) Åtgärdsprojektet miljömål samhällsplanering I underlaget till mötet fanns förslag till projektplan för ÖP-resan hur blir miljömålen användbara i planeringen? (vers ) samt ett separat förslag till budget för de delar som RUS föreslås finansiera. I underlaget framgick också: Förslaget till projektplan är framtaget i referensgruppen för samhällsplanering och miljömål där Elisabet Weber och Magnus Eriksson deltar för RUS. Elisabet representerar där lika mycket Forum för hållbart samhällsbyggande, länsstyrelsernas nätverk för länsarkitekter etc. Förslaget är inte slutligt förankrat med Boverket och förslaget ska också tas upp i den s.k. SAM-gruppen den 20 april, grupp på ledningsnivå mellan Boverket och länsstyrelsernas Forum för hållbart samhällsbyggande. Där ingår Elisabet Weber och länsrådet Anna-Lena Österborg i Gävleborg. Projektet är tänkt att pågå och ske i samverkan mellan RUS, Forum och Boverket. Styrgruppen menade att detta är ett viktigt område och att de stödjer satsningen. Manuela frågade om kopplingen till grön infrastruktur. Jämfört med utskickad version av projektplanen hade styrgruppen några förslag till redaktionella justeringar i projektets mål. Dels att den andra punkten skulle delas i två punkter och dels att den sista punkten skulle kompletteras med sammanställning inte bara av tidigare projekt utan även pågående. Magnus informerade 2

3 om att ytterligare justeringar kan bli en följd i den slutliga förankringen med Boverket kommande veckor. Vidare att han återkommer vid behov. Beslut: Styrgruppen godkänner projektplanen med diskuterade justeringar, se bilaga 4. Vidare beslutar styrgruppen att avsätta kr med utgångspunkt i budgetutkastet, se bilaga 5. Medlen överförs till Länsstyrelsen Skåne. c) RUS åtgärdsroll komma vidare inom övriga identifierade uppgifter Denna punkt bordlades till kommande möte. 5. Naturvårdsverkets översyn av sin roll i miljömålsuppföljningen Manuela informerade om översynen som inbegriper att förtydliga roller och ansvar, men även hur kommande utvärderingar kan göras och medelsfördelningen. En remiss väntas under sommaren och därefter fördjupad diskussion. Jan kommenterade att det förefaller klokt att göra en sådan översyn nu. Manuela berättade även om det möte som NV kallat de målansvariga myndigheterna till den 4 maj och där nästa års medelsfördelning ska tas upp. Den regionala ramposten diskuterades kort. 6. Övriga frågor Eva hade en övrig fråga om resultatet av olika regionala projekt kommer att lägga upp på webben. Svaret på frågan är att detta kommer att ske. 7. Kommande möten 11 september kl (obs ändrat från tidigare bestämda 12 september) 21 november kl Samtliga möten i Stockholm, Naturvårdsverket Bilagor: 1. Rapport utifrån RUS verksamhetsplan 2. Synpunkter första omgång av slutliga texter FU Checklista för vad RUS åtgärdsprojekt i åtgärdsroll 2 bör innehålla 4. Projektplan: ÖP-resan hur blir miljömålen användbara i planeringen? 5. Utkast budget RUS omkostnader ÖP-resan 3

4 Bilaga 1 Rapport utifrån RUS verksamhetsplan Uppföljning och utvärdering Förvaltning: Bidra till länsstyrelsedeltagande och regionala perspektiv i Naturvårdsverkets miljömålsorganisation; samordna och vara regional kontaktyta för detta samt föra tillbaka information till länen. Läget : Sker hela tiden genom möten (NV: samverkansgrupp, målarbetsgrupp m.fl) och löpande kontakter och genom Nytt från RUS. Stödja länen i uppdraget att göra regionala målbedömningar samt föra dialog med och bistå uppdragsgivaren Naturvårdsverket i arbetet med detta. Läget : Harald Arnell anlitades för att sammanfatta länsbedömningarna ht 2011 och dessa återges i NV:s Årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen 2012 och i FU 2012, Fördjupad bedömning av miljökvalitetsmålen. Diskussion om bedömningen hur den gått och vad som behöver förändras till nästa gång har skett på Nobelmötet i december och vid mötet mellan Målarbetsgruppen, RUS arbetsgrupp och NV samordningsfunktion 28 mars. Se egen punkt nedan. NV har påtagit sig att skapa arkivfiler för länens slutbedömning av de regionala målen med smilisar. Dessa arkivfiler kommer att finnas på portalen. Slutbedömningen av de regionala målen ligger också kvar på portalens huvudsida tills de ersätts, men utan smilisar. Den vägledning för varje miljömål som ska tas fram av NV/nationellt målsansvariga i samråd med RUS ska innehålla information om viktigt att tänka på vid bedömningen, bl.a. vilka styrmedel som bör tas med. Vägledningen dröjer lite, se punkt längre fram. Samordna indikatoruppdateringarna. Läget : Våruppdateringen pågår nu och kommer att publiceras 5 juni. Monika Puch samordnar för första gången i sin nya RUS-tjänst. Birgit Nielsen i arbetsgruppen är sjukskriven till september. Harald Arnell bistår oss med uppdateringen av Birgits luftindikatorer. Till hösten sker ingen indikatoruppdatering, då en ny tid för uppdateringarna införs som innebär att våruppdateringen tidigareläggs våren Detta för att anpassa till den nationella måluppföljningen 31 mars (som tidigare var 5 juni). Tillsammans med Boverket skicka ut kommunenkäten för God bebyggd miljö. Läget : Enkäten är ute och kommunerna ska besvara den 14 maj. Diskussion om enkätens utveckling och framtid sker inom Boverket och i referensgruppen för samhällsplanering och miljömål, inkl. enkäten, där Elisabet Weber och Magnus Eriksson deltar. Utveckling: Fortsätta att utveckla samverkansformerna mellan RUS arbetsgrupp, Naturvårdsverkets samordningsfunktion och nationella målarbetsgruppen med bl.a. återkommande möten. Läget : Ett tredje möte i denna konstellation skedde 28 mars, det tredje. Ett per halvår hittills. Frågor som avhandlades var: indikatoröversynen, målbedömning och vägledning mål. Vid ett förberedelsemöte inför detta möte deltog Magnus E och Monika P för RUS. Slutföra arbetet med fördjupade utvärderingens regionala delprojekt färdigställa rapport med länens svar om hur miljöarbetet går och analys, överlämna underlag till Naturvårdsverket, kommunicera rapporten och analysen i länsstyrelsevärlden och med Skogstyrelsen. Läget : Regionala rapporten i två delar layoutad och föreligger i pdf och även upptryckt. Ett bildspel också framtaget. Rapporten har skickats ut i 12 ex till varje länsstyrelse med uppmaning att ta upp frågan i styrgrupper etc. för miljömålsarbetet, bl.a. till nytta för arbetet med åtgärdsprogrammen. Rapporten är även skickad till Skogstyrelsens regionala kontakter och information om den även till NV samverkansgrupp m.fl. Miljövårdsdirektörerna fick en dragning om rapporten 6 mars och även NV:s samverkansgrupp har fått information om den. Det regionala och lokala delprojektet kommer också uppmärksammas bl.a. på miljömålsdagarna. RUS har efter önskemål från NV Gunnel Horm kortat rapporten (del 1) något för det som ska bli avsnitt i FU En redaktör arbetar nu vidare med texten. NV:s styrgrupp för FU 2012 skriver: Styrgruppen anser att texten är intressant och innehållsrik. Den behöver dock en viss redaktionell bearbetning för att bli mer lättillgänglig i språket. Slutlig version av texten remissteras till NV samverkansgrupp i maj. Fortsätta medverka i andra delar av fördjupade utvärderingen, bl.a. generationsmålet, samt bidra till förankrade länsstyrelsesynpunkter på slutprodukten. Läget : RUS har genom Magnus E tillsammans med Boverket ansvarat för strecksatsen om naturresurser och medverkat i den underlagsrapport som är under framtagande. RUS har även bidrag med synpunkter på kulturmiljöaspekter. RUS har även deltagit med de två dialogmötena som hållits i delprojektet och gett synpunkter på den text om generationsmålet som ska bli avsnitt i FU RUS har deltagit med synpunkter i andra delar av FU 2012, bl.a. i några av de målvisa utvärderingarna. Vid temamötet 19 mars där de olika delprojekten skulle länkas samman inför slutliga analysen deltog fyra personer med RUS/regional anknytning. Information 4

5 om möjligheter till synpunkter på slutliga texter har gått ut via Nytt från RUS och till Miljövårdsdirektörerna och länsrådsgrupp 6. Se vidare egen punkt 3 på dagordningen. Bistå Naturvårdsverket i förbättringar inför 2012 års regionala målbedömning. Läget : NV väntas har fortsatt dialog med RUS om det uppdrag som ska ges till länen för bedömningen i november Seminarium för alla länsstyrelser (+ ev. Skogsstyrelsens regionala kontakter?) planeras till september för att kalibrera sättet att bedöma enligt nya bedömningsgrunden. Tillsammans med Naturvårdsverket och de nationellt målansvariga slutföra arbetet med indikatoröversynen och en ny gemensam bristanalys samt översyn av rutiner och arbetsformer för de löpande indikatoruppdateringarna. Verka för att de gemensamma indikatorerna får lokal upplösning. Läget : Detta var fråga på mötet 28 mars. Arbetet har skett lågintensivt under vintern då nationella myndigheterna varit upptagna med sina rapporteringar och i väntas på nya målen. När preciseringarna och etappmålen beslutas (enligt uppgift 26 april) kan detta jobb ta fart igen. Lena Nerkegård på NV håller ihop det. Inom de olika utvecklingsområdena tillsammans med nationella myndigheter m.fl. fortsätta arbeta med utveckling av miljömålsuppföljningen indikatorutveckling, förbättrade dataflöden, datasamordning, användarfrågor m.m. Vid behov finansiera utvecklingsinsatser. Läget : Grupperna som RUS varit involverad i tidigare hålls igång, mer och mindre. Som en följd av påbörjandet av indikatoröversynen 2011 startade också nya konstellationer (vatten och biologisk mångfald som förhoppningsvis består). I de fall RUS nu finansierar löpande drift och dataförsörjning försöka få nationella nivån att finansiera detta. Utreda nyttan för miljömålssystemet av stödet till länsstyrelsernas databaser (MIT). Läget : Som en följd av diskussion med RUS (Birgit Nielsen) har NV gått med på att ta hela driftkostanden för luftdata, även för Detta innebär att kr från 2011 kommer betalas tillbaka till RUS (ännu inte betalat) och en väntad kostnad på kr för 2012 slipper RUS ta. Sammantaget innebär det att budgetposten för utveckling uppföljning stärks för andra behov. RUS kostnader för indikatorer från körsträckedatabasen, ca kr, får vi ta i år, men inför nästa år har frågan väckts om inte Trafa kan ta den. RUS kostnader för häckfåglar verkar det som om NV kan tänka sig att finansiera i år eller från nästa år, ca kr. 2. Utredningen om MIT återstår att ta tag i. MIT tas upp på Miljövårdsdirektörernas vårmöte. Föra dialog med Naturvårdsverket om utformningen av den nya miljömålsportalen. Läget : Flera i RUS arbetsgrupp har medverkat som intervjupersoner inför sjösättningen av nya Miljömålsportalen. I övrigt har ingen djupare dialog skett med RUS. Mål Förvaltning: Stödja länen i miljömålsuppdragets del om regionala mål. Läget : Det är vår ambition, sker mest nu genom att svara på frågor och genom utvecklingspunkterna nedan. Utveckling: Lägga fast generella rekommendationer för regionala miljömål. Läget : Dessa lades fast av RUS styrgrupp och länsrådsgrupp 6 i januari. Länsstyrelserna verkar uppskatta dessa. Bistå i arbetet med att ta fram en vägledning för varje miljömål (precisering och etappmål) för att underlätta länens arbete med regional anpassning vid behov och målbedömning. Genomförs av nationella myndigheter och på uppdrag av Naturvårdsverket. Läget : Vid mötet den 28 mars framförde NV att tidsplanen att vägledningarna skulle föreligga under maj inte var möjlig att hålla. Mötet landade i att NV skulle ha fortsatt dialog med RUS efter mötet och att en ny tidsplan skulle meddelas så snabbt som möjligt. Vid mötet lade Lena Maxe på SGU fram ett förslag som alla tyckte var bra, nämligen att länen i väntan på vägledningarna, skulle ta kontakt direkt med nationell målmyndighet för råd om man avsåg göra en regional anpassning. Vidare att de nationella myndigheterna skulle börja fundera över hur de ser på regionaliseringar vid behov, som ett förarbete inför vägledningarna. Åtgärder Förvaltning: Stödja länen i miljömålsuppdragets del om åtgärdsarbetet, med utgångspunkt från de sju uppgifter i åtgärdsrollen som identifierats i dokumentet om RUS roll. Läget : Se nedan. Utveckling: 5

6 Fortsätta arbetet med att ta fram vägledning i länens arbete med åtgärdsprogram, lägga upp goda exempel på hemsidan och utveckla former för erfarenhetsutbyte mellan länen. Nyttja den referensgrupp som bildades (åtgärdsroll 1) Läget : Detta arbete har blivit lidande, men behöver nu fullföljas. Togs upp i arbetsgruppen 27 mars. Prio 1 är att få upp goda exempel på RUS hemsida. Se vidare dagordningens punkt 4 c. Genomföra metodutveckling inom viktigare åtgärdsområden beslutade 2011: kulturmiljö (enligt projektplan), transporter (med seminarium i mars), samhällsplanering och regional tillväxt. Ta fram projektplaner för fortsatt arbete inom de tre sista. Påbörja ytterligare minst ett område, troligtvis ekosystemansatsen (ev. med startseminarium i höst). Lägga fast kriterierna som ska gälla för RUS åtgärdsprojekt. (åtgärdsroll 2) Läget : Kulturmiljöprojektet i gång med Coco Dedering och Kristofer Sjöö som projektledare. Ett frågebatteri har gått ut till olika berörda och svaren bearbetas nu. En referensgrupp med nationella och regionala företrädare bildad och ska ha första möte 9 maj. RUS seminarium om transportplaneringen och miljömålen genomfördes i Göteborg den 8 mars med långt över 100 deltagare. Det var ett lyckat och bra arrangemang. Trivector är anlitad av RUS för att ta fram dokumentationen. Allt filmades också. Fredrik Holm i RUS arbetsgrupp fick ersätta Birgit Nielsen som ordnat allt för RUS räkning. Fortsatt arbete med detta åtgärdsområde får ske när Birgit kommer tillbaka. Birgit har äskat kr för en fortsättning Återkommer om det kommande möte. Seminariet inkl. dokumentation blev något dyrare än avsatta medel. Arbete har sedan januari skett för att få ihop en förankrad projektplan för samhällsplaneringsprojektet. Möten i Lst-Boverksgruppen samhällsplanering och miljömål 27 januari och 30 mars. Regional tillväxt återstår att driva vidare. Vi har dock haft viss omvärldsbevakning. Ekosystem har RUS försökt orientera sig i vad RUS skulle kunna göra. En tanke var ett seminarium till hösten. Många olika initiativ tas dock nu och frågan är hur RUS kan bidra. Vid möte i den s.k. fjällgruppen där Eva Mikaelsson medverkar för RUS togs frågan upp i början av april. WS på miljömålsdagarna om detta. Kriterierna för åtgärdsprojekten egen dagordningspunkt. Fortsätta utveckla uppföljning/utvärdering av och planering kring åtgärdsarbetet, bl.a. som en del i vägledningsarbetet (första punkten) men också genom att understödja pågående arbete och initiativ i olika län under året och söka samarbete med län. (åtgärdsroll 3) Läget : Inte mycket gjort. RUS arbetsgrupp har sagt att denna fråga bör tas upp i vägledningen åtgärdsprogram. WS på miljömålsdagarna om detta. RUS har medverkat i projektet effektiva miljömålsåtgärder som slutrapporterat under vintern. Utveckla relationen gentemot Miljömålsberedningens arbete. (åtgärdsroll 4) Läget : Stig Hammarsten och Magnus Eriksson får numera del av MMB handlingar och informerar där så är möjligt och lämplig om detta, bl.a. för Miljövårdsdirektörerna 6 mars. MMB pass på miljömålsdagarna. I övrigt ingen särskilt gjorts från RUS sida. Se vidare dagordningens punkt 4 c. Vid behov bidra till att stärka samordning mellan länsstyrelser inom viktiga områden med behov. Använda och kommunicera resultatet av fördjupade utvärderingen. (åtgärdsroll 5) Läget : Åtgärdsområdesprojekten bidrar rimligen till detta. RUS har tidigare ägnat särskilt intresse åt kopplingen mellan energiuppdraget och miljömålsuppdraget. Energiuppdraget kommer nu enligt uppgift söka egna resurser för sin samverkan. Det är viktigt att kopplingarna blir fortsatt bra då och att dubbla spår undviks, då uppdragen och utvecklings- och sameverkansinsatser ofta ligger nära varandra. Upprätta ett dokument där aktuella nationella prioriteringar framgår. (åtgärdsroll 6) Läget : Denna uppgift fick bordläggas Vägledning mål kommer delvis tjäna denna funktion. Stärka stödet till kommunerna och de regionala samverkansorganen. Fortsätta påbörjad dialog med SKL m.fl. om detta och om möjligt initiera några insatser och då söka samverkan med intresserade län. (åtgärdsroll 7) Läget : Den påbörjade dialogen med SKL har inte återupptagits. Inget har vidare gjorts i år. Planera och genomföra en kompetenskurs för miljömålssamordnarna, kanske tillsammans med energisamordnarna, i strategisk miljökommunikation, från ord till handling. Läget : RUS arbetsgrupp sa senaste mötet att ett upplägg för detta måste tas fram nu under våren för genomförande i höst. Togs upp på Nobelmötet och efterfrågas. RUS har en idé om att göra detta tillsammans med energisamordnarna och kanske andra som samordnar strategiskt miljöarbete. Fortsätta analysera vad generationsmålets breddning av miljömålssystemet avseende internationella perspektiv och konsumtion betyder för det regionala arbetet, liksom betoningen av ekosystemtjänster. Läget : Försöker RUS i någon mån, men inte organiserat ännu. Information och kommunikation Förvaltning: Löpande informera länen genom nytt från RUS och på hemsidan. Läget : Detta sker. 6

7 Tillsammans med Länsstyrelsen i Kalmar och Naturvårdsverket arrangera miljömålsdagarna i Borgholm april för alla med roller i miljömålssystemet och Nobelmötet i december för länsstyrelsernas miljömålssamordnare. Läget : Över 150 anmälda till miljömålsdagarna. Mycket arbete nedlagt på planering av arbetsgruppen. Se 6 workshoparna förbereds nu med framtagande av underlag och ansvar fördelat mellan NV och RUS, så att en person från NV och en från RUS ansvarar för varje tema. Ansvar och planering av Nobelmötet tas tag i senare. Utveckling: Byta till ny hemsida på den länsstyrelsegemensamma (MOSS), med sharepoint. Läget : Pågår. Skulle blivit klart 31 mars, men lite försenat. Ta fram en kommunikationsstrategi för RUS men också för strategisk miljökommunikation i länen. Strata en referensgrupp för arbetet. Läget : Referensgrupp bildad, men arbetet ej igång. RUS informatör Elin Andersson slutar och annons för en efterträdare har gått ut och besvaras 13 april. Ca 5 sökande. Snabb tillsättning. Se över grafiska mallar för RUS. Läget : Påbörjat. Vid RUS arbetsgrupp 27 mars presenterade Elin en uppfräschad logga med något ljusare blå och grön färg och med en båge istället för ett streck genom bokstäverna, samt med långnamnet utskrivet efter kortnamnet. Medverka med synpunkter m.m. i Naturvårdsverkets översyn av Miljömålsportalen. Läget : Flera i RUS arbetsgrupp har medverkat som intervjupersoner inför sjösättningen av nya Miljömålsportalen. I övrigt har ingen djupare dialog skett med RUS. Miljömålspengar till utvecklingsprojekt Förvaltning: Bereda och administrera länens projekt som finansieras av miljömålsmedel via Naturvårdsverkets anslag efter de former och förutsättningar som bestäms för detta. Läget : NV ändrade sig angående administrationen och sköter denna själva även för de medel som nu beslutats. RUS har inte fått information om medverkan i beredningen hösten 2012, men utgår från att det ska ske som vanligt. NV har nytt särskilt möte i april om detta för en rep. Vardera för de målansvariga myndigheterna. Om Naturvårdsverket önskar fortsätta delta i beredningen av miljöövervakningsprojekt. Läget : Ingen särskild information om detta ännu. Utvärdera genomförda länsprojekt enligt den rutin för detta som beslutats Läget : Ska ske och togs upp förra mötet i arbetsgruppen. Utveckling: Tillgängliggöra genomförda projekt och utvärderingen av dessa på RUS hemsida. Läget : Togs upp förra mötet i arbetsgruppen att detta är högprioriterat för nya hemsidan. Vid behov bidra till och understödja fortsatt utvärdering och tillgängliggörande av nationella och kommunala miljömålsprojekt. Läget : Harald Arnell utvärderar våren 2012 de nationella projekten på motsvarande sätt som han tidigare gjort för de regionala. Han är anställd av RUS/Lst Dalarna och NV anlitar RUS. RUS organisation och dialog/förankring med andra Förvaltning: Löpande genomföra möten och annan kommunikation inom RUS organisation (styrgrupp och arbetsgrupp). Löpande utvärdera och vid behov förbättra arbets- och samverkansformer inom RUS. Läget : Möten genomförs. Viss diskussion om utvärdering och förbättring av arbetsformer sker, i alla fall i arbetsgruppen. Ha löpande dialog med länsstyrelsernas miljömålssamordnare och Skogsstyrelsens miljömålsansvariga regionalt och med Naturvårdsverkets samordningsfunktion. Läget : Sker genom möten och Nytt från RUS. Grupper av länsstyrelser har egna nätverk, Sydlänen (10 län), Storstad och Mälsardalen. Dessa nätverks koppling till och samspel med RUS är en fråga som väckts. Den ömsesidiga nyttan kan kanske bli bättre, bl.a. att det som kommer fram i dessa möten kan ge input till vad RUS ska göra. Fortsätta arbeta med RUS utvecklingsområden: energi, luft, avfall, odlingslandskapet, hälsa, strålmiljö/ozonskikt, vatten, miljögifter, naturmiljö/biologisk mångfald, kulturmiljö, transporter, skog, samhällsplanering, konsumtion, regional tillväxt och miljöledning. Här ingår att samverka med nationella myndigheter inom området och att ha omvärldsbevakning. Hela miljömålsuppdraget kan avses, oftast uppföljning. 7

8 Läget : Det försöker RUS göra. Förankra med och informera löpande länsrådsgrupp 6 för miljö och miljövårdsdirektörerna. Läget : Det gör RUS. Efter diskussion om VP och FU-texterna i januari har vi dock inte haft nåt möte med länsrådsgrupp 6. De har dock önskat ta del av slutliga synpunkter till FU 2012, liksom Miljövårdsdirektörerna. Informera länsstyrelsernas olika nätverk när möjlighet ges och fortsätta ha god samverkan med energisamordnarnätverket och andra sakområdesnätverk som är mer berörda av miljömålen. Läget : Det försöker RUS göra med kan säkert utvecklas. Utveckling: Kommunicera under året fördjupade utvärderingen med länsstyrelsevärlden och Skogsstyrelsen samt även nationella nivån. Läget : Se tidigare punkt om detta. Frågan om det borde ske ytterligare? Undersöka vidare möjligheterna att genomföra ett arrangemang under Almedalsveckan Läget : RUS medverkan i arrangemang inställd Budget för 2012 Löner RUS Resor m.m. RUS Arrangemang Information Läget : Posterna antas följa budget. Projekt åtgärdsarbete Läget : Antas följa budget men behoven behöver identifieras. Projektet samhällsplanering, framför allt anställning av projektledare på deltid från april, ytterligare medel till transport, medel till övriga åtgärdsuppgifter. Projekt uppföljning Läget : Antas följa budget, men behoven behöver identifieras. Intecknat hittills luft 50, körsträckor 60, ev. fåglar 80, räkna q fortsättning av tidigare avsatta medel Önskemål för transporter därtill framfört av Birgit Nielsen. Magnus har vid möte med Boverket 30 mars tagit upp med Boverket ev. möjlighet till utvecklingsinsats indikatorer God bebyggd miljö. RUS arbetsgrupp har uppmanats komma med förslag till behov inom sina respektive områden kommande möten. RUS arbetsgrupp har också sagt att det är rimligt att koppla till indikatoröversynen. Länsstyrelsernas databaser Läget : Utbetalt. Summa: Anslaget till RUS via Naturvårdsverket 2012 är 5,2 milj. kr. I budgeten har därtill lagts ett överskott från tidigare år. 8

9 Bilaga 2 Synpunkter första omgång av slutliga texter FU 2012 Generationsmålet, slutversion 3 Denna text diskuterades i RUS styrgrupp den 17 april. Det allmänna omdömet i styrgruppen var att det är en bra text som sammanfattar många viktiga frågor. I styrgruppen var också en synpunkt att kulturmiljöfrågorna skulle behöva lyftas fram lite mer i texten och att de synpunkter Riksantikvarieämbetet lämnat är en bra utgångspunkt för detta. Under rubriken Når vi generationsmålet? på sidan 14 står meningen Med ändrad politik, ändrade beteenden och sannolikt ändrade värderingar är det dock i allra högsta grad möjligt att närma sig generationsmålet. RUS styrgrupp fann att denna formulering inte speglar den stora omställning som behövs och därför känns lättvindlig. En i styrgruppen framförde att ett alternativ är att formulera detta: Kan vara möjligt under förutsättningar att eller liknande. På sidan 1 längst ner står: I miljömålssystemet är generationsmålet överordnat de 16 miljökvalitetsmålen. Stig m.fl. i styrgruppen menade att det inte är helt korrekt att beskriva generationsmålet som överordnat och att det vore bättre att formulera detta: I miljömålssystemet är generationsmålet ett ramverk för de 16 miljökvalitetsmålen eller något liknande. Denna formulering återkommer på sidan 13 i andra stycket under rubriken Metoder för att följa upp generationsmålet. Detta stycke är för övrigt en upprepning av stycket på sidan 1 och förefaller vara en onödigt, vilket flera i styrgruppen också påpekade. På sidan 5 under rubriken Globala trender med konsumtion som drivkraft finns meningen Bland de trender med bredast genomslag år det åtta stycken som står ut. Ordvalet står ut är enligt vår mening inte bra svenska. Under rubriken Målkonflikter i samhället på sidan 9 står generationsmålets unika skrivningar. Ordvalet unika skrivningar menar vi bör utgå eller ersättas med inriktning. I stycket efter detta står Lösningen sågs finnas, vilket vi menar är dålig svenska. Målvisa utvärderingarna Beträffande målvisa utvärderingarna menar vi, vilket Magnus framförde på mötet den 18 april, att om de regionala avsnitten tas bort bör redaktören gå igenom så att regionala skillnader av betydelse som beskrivs återfinnas. Vidare är ett önskemål från oss att något om slutbedömningen av hittillsvarande regionala miljömål återges, förslagsvis i avsnittet om slutbedömning av de nationella delmålen, som de regionala målen är anpassningar av. Om detta inte sker önskar vi en tydlig hänvisning till rapporten med den årliga rapporteringen. RUS styrgrupp diskuterade också utkastet till avsnittet samlad bedömning, men här väntar vi med synpunkter till nästa tillfälle Magnus Eriksson, verksamhetsledare RUS, Länsstyrelsen Dalarna Stig Hammarsten, ordförande RUS, Länsstyrelsen Gävleborg 9

10 Bilaga 3 Checklista för vad RUS åtgärdsprojekt i åtgärdsroll 2 bör innehålla Fastställt av RUS styrgrupp den 17 april RUS åtgärdsroll 2 anges i dokumentet RUS roll och uppgifter. Åtgärdsroll 2 avser: Utveckla metoder, verktyg, hinderanalys, konsekvensanalyser. Här kan ingå att bedriva metodutvecklingsarbete för de allra viktigaste åtgärdsområdena av betydelse för att nå miljömålen. Samarbete kan sökas med de länsstyrelsegrupper som främst äger respektive fråga. Mer övergripande metodutvecklingsarbete kan också ske på temat att få till åtgärder. Åtgärdsprojekt i åtgärdsroll 2 bör: ske i samarbete med dem som äger frågan/ansvarar för sakområdet koppla in berörda nationella myndigheter och andra relevanta aktörer ta helhetsgrepp kring området och miljömålsintegreringen i detta, men med fördjupningar inom vissa viktiga delar resultera i metoder, verktyg och goda exempel som avser miljömålsintegrering, som vässar verktygen och som utvecklar kommunikationen med andra bidra till att utveckla åtgärdsuppföljningen inom området inventera resurser och styrmedel inom området tillföra något som inte sker i alla fall problematisera frågor inom området innefatta större nationellt seminarium inom varje område, med forskare och beslutsfattare innefatta resultatspridning och implementering genom möten och dialog ute i länen om möjligt koppla forskning till projekten ha ett varaktighetstänkande i projekten, hålla material uppdaterade efter etc. utvärderas och följas upp. Prioritering av projekt görs i RUS verksamhetsplanering. 10

11 Bilaga 4 Projektplan: ÖP-resan hur blir miljömålen användbara i planeringen? Version godkänd av RUS styrgrupp , här utan bilagor. BAKGRUND Samhällsplanering är ett viktigt verktyg för att nå våra miljömål. I den förra och den pågående fördjupade utvärderingen av Sveriges miljömål är det tydligt att integreringen av miljömålen och tillämpningen behöver utvecklas i PBL-planeringen. Det är särskilt i översiktplaneringen som hänsyn till miljömål kan vägas in. Många projekt har genomförts och pågår på temat miljö(mål) och planering. Redan år 2002 drev Naturvårdsverket och Boverket tillsammans med kommuner och regionala myndigheter projektet Samhällsplanering med miljömål i Sverige (SAMS). I pågående Uthållig kommun som drivs av Energimyndigheten är fysisk planering prioriterat område. Det behövs dock mer insatser och ett mer samlat grepp för berörda inom länsstyrelserna och Boverket. Sedan januari 2011 har det skett en diskussion i den nybildade referensgruppen för miljömålen i samhällsplaneringen i syfte att initiera ett samverkansprojekt på temat miljömål och PBL-planering, särskilt översiktsplanering. I denna grupp, som också behandlar uppföljning och kommunenkäten för God bebyggd miljö, ingår representanter för länsstyrelsesamverkan RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet) och Forum för hållbart samhällsbyggande samt Boverket. RUS engagemang i ett projekt motiveras av den roll RUS fick genom 2010 års miljömålsproposition, att vara ett stöd i de regionala miljömålsmyndigheternas arbete för att nå miljömålen. För detta har RUS också fått utökat anslag, i sin finansiering via Naturvårdsverket. En åtgärdsuppgift som då lagts fast är metodutveckling inom viktigare åtgärdsområden. Det har då bestämts att miljömål och samhällsplanering (PBL) ska vara ett sådant område kommande år. Kriterier för dessa åtgärdsprojekt har också lagts fast, bl.a. ska de projekt RUS engagerar sig i ska genomföras i samverkan med ansvariga för sakområdet. Som ett led i denna dialog ordnades workshopen Planera mera med miljömålen vid plan- och bostadsdagarna i Falun Workshopen resulterade i ett antal identifierade frågeställningar både när det gäller vilket stöd kommunernas översiktliga planerare behöver för att kunna planera med miljömål i fokus, liksom hur länsstyrelsernas granskande, rådgivande och stödjande roll ska kunna utvecklas i relation till miljömålen. Konkreta utmaningar som lyftes fram handlade om hur miljömålen kan konkretiseras genom att lyftas in i översiktsplaneringen som en strategisk nivå, och på hur detta kan göras i olika kommuner med olika förutsättningar, både de som befinner sig i ett expansivt läge och de med ett mer blygsamt exploateringstryck. I relation till detta lyftes även frågan kring hur länsstyrelserna kan arbeta med både goda exempel och mer generella arbetsmodeller. Även kopplingen mellan miljömål, PBL och miljöbalken lyftes som en fråga att arbeta vidare med, samt hur länsstyrelsernas samlade redogörelse för kommunens aktualitetsprövning kan bli ett viktigt instrument för att bättre få med miljömålen i planeringen. Boverket har drivit projektet Miljömål i kommunernas översiktsplanering som förväntas vara klart under våren Detta syftar till att ge en bild av hur miljömålen har använts i kommunernas översiktsplanering, samt kunna visa på goda exempel i antagna översiktsplaner och hur ställningstagandena i dessa har använts i beslutssammanhang. Detta sätts även i relation till den nya Plan- och bygglagen. Studien ger en bild av hur många översiktsplaner som har med miljökvalitetsmålen som en utgångspunkt i resonemangen om skälen till kommunens ställningstaganden i översiktsplanen. Inom projektet har också gjorts uppföljningsbesök i kommunerna Älvsbyn, Trosa, Stenungsund, Göteborg, Växjö och Karlshamn. Den kunskapsinhämtning som gjorts har lett till ökad insikt i olika kommunkategoriers arbete med hållbar utveckling i översiktsplaner generellt och hur det fortsatta arbetet med en löpande översiktsplanering kan stärka det arbetet. I samklang med detta projekt tog Länsstyrelsen Skåne sommaren 2011 initiativ till projektet ÖP möter nya PBL. Projektet inriktades på att särskilt följa upp hur miljömålen, de bostadspolitiska målen samt de transportpolitiska målen beaktats i den översiktliga planeringen. Resultat från projektet är sammanfattningsvis att många kommuner planerar för en expansion som är större än det behov som motiveras av den faktiska befolkningsökningen. I många fall kommer denna ökning att ske på den värdefulla åkermarken. Utöver detta framkom vid granskningen av planerna att plankartorna ofta var otydliga i sina beskrivningar av den nuvarande markanvändningen och att miljökonsekvensbeskrivningarna i flera fall inte i redovisade föreliggande markanvändningskonflikter i tillräcklig omfattning (se vidare bilaga 1). 11

12 Föreliggande projekt tar avstamp i resultaten från Boverkets och Länsstyrelsen Skånes projekt. Grundläggande utgångspunkt är också PBL 2010:900, 3 kap enligt följande punkter: 1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. 2 Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. 4 Kommunen ska i översiktsplanen redovisa sin bedömning av hur skyldigheten att enligt 2 kap. ta hänsyn till allmänna intressen vid beslut om användningen av mark- och vattenområden kommer att tillgodoses. I redovisningen ska riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken anges särskilt. 5 Av översiktsplanen ska framgå 1. grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden, 2. kommunens syn på hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras, 3. hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och följa gällande miljökvalitetsnormer, 4. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen, och 5. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e första stycket miljöbalken. 6 Översiktsplanen ska utformas så att innebörden och konsekvenserna av den tydligt framgår. Projektet har dessutom stark bäring på 2012 års regleringsbrev, uppdrag 44, där länsstyrelserna i samråd med Boverket och SKL ska ta fram förslag till gemensamma arbetsformer och riktlinjer för att följa upp, utvärdera och redovisa bl.a. uppgifter om tillämpningen av byggnadsnämndernas tillämpning av plan- och bygglagen m.m., länsstyrelsernas arbete med att ge råd och stöd och av planeringsunderlag för översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser m.m. I bilaga 1 ges en ytterligare bakgrund och motiv för föreliggande projekt avseende översiktsplaneringen. I bilaga 2 återges framkomna synpunkter vid workshopen vid plan- och bostadsdagarna Vid referensgruppens möte den 27 januari 2012 fördes en diskussion om intentionerna med detta projekt, se bilaga 3. SYFTE OCH MÅL Det övergripande syftet med projektet är att utveckla hur översiktsplaneringen ska kunna bidra till att nå miljömålen. Projektets mål är: Att utveckla metoder och verktyg för planhandläggare i kommunerna som utvecklar kommunernas planhandlingar avseende nationella mål/miljömål i syfte att kommunernas översiktsplanering ska sträva mot hållbar utveckling. Att utveckla metoder och verktyg för länsstyrelsernas plangranskning vad avser miljömålens genomslag och för att ge råd och stöd till planhandläggare på länsstyrelserna så att de bidrar till att det kommunala beslutsunderlagen (MKB, planbeskrivning; plankarta) bidrar till hållbar utveckling. Att utveckla metoder och verktyg så att även de statliga planeringsunderlagen och uppföljningsverktygen (miljömålsenkäten) bidrar till hållbar utveckling. Att ta fram och visa goda exempel på översiktsplaner som strävar mot att uppnå miljömålen. Att praktiskt testa modeller och arbetssätt som framkommer under projektet. Att följa upp och sammanställa tidigare och pågående projekt med koppling till detta projekt. Bland målen ingår också att höja kompetensen, stärka dialogen och samverkan kring nationella mål/miljömål och fysisk planering, särskilt översiktsplaneringen. PROJEKTORGANISATION Projektet genomförs i samarbete mellan länsstyrelseorganen RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet) och Forum för hållbart samhällsbyggande samt Boverket och Länsstyrelsen i Skåne. Projektets styrgrupp består av Elisabet Weber (Forum Samhällsbyggande och länsarkitekt Skåne), Magnus Eriksson (verksamhetsledare RUS), Lars Ingelström (länsarkitekt Dalarna) och Björn Adolfsson (länsarkitekt Norrbotten), Patrik Faming och Martin Hedenmo (Boverket). Referensgrupp till projektet är den befintliga referensgruppen för miljömål i samhällsplaneringen där länsstyrelser (plan och miljömål), kommuner, SKL och Boverket deltar. Denna inbjuds till referensgruppen under projek- 12

13 tet Naturvårdsverket, Trafikverket, Energimyndigheten och representant för Forum för hållbar samhällsbyggnads grupp 8 om Energi och klimatpåverkan. Projektledare är Hanna Elgåker, Länsstyrelsen Skåne. Ev. utses ytterligare en person till projektledare. I projektets aktiviteter och planeringen av dessa deltar dessutom personer från länsstyrelserna och Boverket med tid. Avstämningar med styrgrupp och referensgrupp sker kontinuerligt under projektet efter former som läggs fast i styrgruppen. Beslut som behöver tas under genomförandet och som inte framgår av projektplanen fattas av styrgruppen eller i enlighet med mandat de beslutar om. Avstämningar sker också löpande och vid behov med SAMgruppen, RUS styrgrupp, Boverket samt länsrådsgrupp 1 och 6. Till projektet knyts också en expertgrupp/panel bestående av en handfull namnkunniga samhällsplanerare, forskare, jurist etc. GENOMFÖRANDE Projektet har ett upplägg i fyra etapper. Arbetet går ut på att i de första tre etapperna skapa och sammanställa ett kunskapsunderlag som kan presenteras för länsstyrelserna och kommunerna i seminarieform. Som sista del kommer kunskapsuppbyggnaden tillsammans med återförda kunskaper, reflektioner och erfarenheter från hela landet att ligga till grund för goda exempel, metoder och verktyg som sprids, inte minst en granskningsmodell av översiktsplaner och tillhörande MKB i relation till exploatering av brukad mark. Detta presenteras vid ett större nationellt seminarium, riktat till både kommuner och Länsstyrelser. Etapp 1. Intern kunskapsuppbyggnad: Granskning av översiktsplaner i två län samt projektplanering och inledande sammanställning, april-september 2012 Beslut om projektet och projektstart. Studie av översiktsplanerna i Norrbotten och Dalarna på motsvarande sätt som redan har skett i Skåne (pilotlänen för grön utveckling). kartans läsbarhet redovisning av nuvarande markanvändning demografiska analyser/prognoser i relation till faktisk utveckling viktning av exploatering i relation till markanvändning förväntat resultatkoppling till miljömål Insamling av forskning och nationell expertis på området Samla ihop goda exempel på hur miljömål behandlats i PBL-planering, särskilt översiktplanering. Relatera till Boverkets projekt Miljömål i kommunernas översiktsplanering. Workshop på Plan- och bostadsdagarna i Karlstad. Planering av etapp 2. Etapp 2. Extern kunskapsöverföring: Dialogmöten med kommuner och länsstyrelser i landet, september 2012-april 2013 Dialogmöten genomförs i samtliga län för berörda på respektive länsstyrelse och med kommundeltagande, presentation av kunskapsuppbyggnad från etapp 1 och insamlande av reflektioner kring detta. Sammanställning av synpunkter på resultaten och nya infallsvinklar arbetas in i materialet. Etapp 3. Intern kunskapsuppbyggnad: Återföring av etapp 2 med goda exempel, metoder och verktyg, bl.a. en granskningsmodell samt fortsatt samverkan, april-september 2013 Slutsummering sker och sammanställning av resultaten. Utveckla ett antal metoder och verktyg kring miljömål och PBL-planering, både på kommunal, regional och nationell nivå. Detta görs utifrån de resultat som framkommit i etapp 1 och från de möten som hålls i etapp 2. Sammanställning av materialet som förväntas ge en bild av ÖP-läget i landet. Sammanställningen kommer att fokusera på hur MKB fungerar som underlag till avvägningarna som görs i översiktsplanerna. Utifrån det insamlade materialet kommer även en modell för hur en MKB bör fungera som underlag till avvägningarna i ÖP att tas fram. Utveckla ett underlag för vidareutveckling av miljömålsenkäten Planera etapp 4. Etapp 4. Slutpresentation av projektet: Sammanställning och slutseminarium, september-november 2013 Större slutseminarium/konferens för alla instanser som varit involverade i föregående etapper: Kommuner, länsstyrelser och Boverket i slutlig dialog kring miljömålen i översiktsplaneringen. Hur kan vi arbeta vidare utifrån de resultat som framkommit? 13

14 Modell för ÖP-granskning utifrån miljömålet god bebyggd miljö och andra relevanta miljömål (till exempel generationsmålet m.fl.). FINANSIERING OCH RESURSBEHOV Länsstyrelserna ställer upp med arbetstid, vid workshopar/seminarier, samt deltar i styrgrupp och referensgrupp. Boverket ställer upp med arbetstid för workshopar/seminarier, samt deltar i styrgrupp och referensgrupp. RUS finansierar projektledning och dess arbete med utredande och genomgång av ÖP i pilotlänen och analys av materialet, planering och genomförande av workshopar/seminarier, framtagande av metoder och verktyg m.m. Vidare finansierar RUS andra omkostnader där behov finns, bl.a. vid arrangemang. Vid sitt möte den 20 april fattar RUS styrgrupp beslut om en ungefärlig ekonomisk ram för projektet. Styrgruppen för projektet återkommer sedan till RUS styrgrupp med en budget sedan projektet påbörjats. Projektledaren arbetar inledningsvis april-maj 2012 ungefär 40 procent med projektet. RESULTATFÖRMEDLING De goda exempel, metoder och verktyg samt modell som tas fram i projektet, liksom annan dokumentation, görs tillgängligt för alla länsstyrelser och även kommuner via webb och ev. även genom tryckt material. Det som produceras i projektet läggs även upp på Boverkets webbplats kunskapsbanken. Resultat från etapp 1 redovisas på seminarierna i etapp 2 och resultaten från hela projektet sprids även genom konferensen hösten 2013 samt ev. andra fora. I enlighet med tanken för RUS engagemang i åtgärdsprojekt ska resultat sedan hållas levande och uppdaterat. 14

15 Bilaga 5 Utkast budget RUS omkostnader ÖP-resan Detta ska ses som preliminär och avser kostnader för en projektledare och resor. Kostnader för en ev. ytterligare projektledare, ev. ytterligare kostnader för arrangemang, tryckt material, webb, slutseminariet m.m. finns inte med här. Vi återkommer med tankar om det till mötet. Detta är så långt vi får till innan mötet. Kostnads- och aktivitetsplan År Månad Aktivitet Arbetade h (% av heltid) 2012 Etapp 1 Kostnad April Genomgång av ÖP Dalarna och Norrbotten start 48 (30) Maj Genomgång av ÖP Dalarna och Norrbotten 48 (30) Sem. Plan och bostadsdagarna Förbereda Etapp 2 Juni Materialinsamling forskning/goda exempel 48 (30) Öpgenomgång fortsättning Förbereda Etapp 2 Juli Semester (30) SEM Augusti Öp-genomgång fortsätting 48(30) September Öpgenomgång slutförd 80 (50) Förberedelse etapp 2 klar Etapp Oktober Dialogmöten med kommuner och Länsstyrelser 80 (50) dagar/tillfälle á 22 möten November Dialogmöten 80 (50) December Dialogmöten 80 (50) Januari Dialogmöten 80 (50) Februari Dialogmöten 80 (50) Mars Dialogmöten 120 (80) Etapp 3 Etapp 4 April Dialogmöten/slutsummering start 120 (80) Maj Sammanställning utveckling av underlag 120 (80) Juni Förbereda etapp (80) Juli SEM (80) SEM Augusti Sammanställning och utveckling av underlag- rapportskrivning 120 (80) September Rapportskrivning 120 (80) Oktober Rapportskrivning 120 (80) November Slutkonferens 120 (80) Övrigt Resor Summa 1632 h