Verksamhetsberättelse 2012

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2012 Godkänd av RUS styrgrupp vid mötet Behandlad i länsrådsgrupp 6. RUS är länsstyrelsernas samverkansorgan i miljömålsarbetet, där även Skogsstyrelsen har delaktighet. I styrgruppen ingår representanter från närmast berörda verksamheter inom länsstyrelserna, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, HaV och SKL. I arbetsgruppen ingår ca 10 personer från olika länsstyrelser och Skogsstyrelsen med en del av sin arbetstid. Arbetet förankras också i länsrådsgrupp 6. RUS finansieras av anslag via Naturvårdsverket. Se vidare Sammanfattning RUS har arbetat med såväl löpande uppgifter som utvecklingsinsatser. En viktig uppgift har varit medverkan i fördjupad utvärdering. Arbetet har i stort följt verksamhetsplanens intentioner. Vissa uppgifter har blivit försenade, viket inte alltid RUS kunnat råda över. Miljömålsuppföljning: RUS har deltagit i det arbete som Naturvårdsverket har för samordning av miljömålsuppföljningen. Här har ingått arbete med indikatoruppdatering, årlig uppföljning och fördjupad utvärdering samt påbörjande av revidering miljöövervakning, indikatoröversyn, målmanualer och miljödataförsörjning. RUS har underlättat för och samordnat länsstyrelserna, gett synpunkter på nationella underlag och även tagit fram egna texter. Rapporten Hur går miljöarbetet regionalt och lokalt? färdigställdes under vintern som underlag till fördjupad utvärdering. RUS har deltagit i arbetsgruppen för generationsmålet i fördjupad utvärdering. Vidare bistått Naturvårdsverket i beredningen av projektidéer från länen samt utvärderat genomförda projekt enligt införd rutin. Inom olika områden har RUS bidragit till och finansierat insatser till nytta för uppföljningen, bland annat kommunenkäten för God bebyggd miljö i samarbete med Boverket. RUS har stött länsstyrelsernas databaser inom miljövården. Miljömål: RUS har underlättat framtagandet av nya regionala miljömål som flera länsstyrelser påbörjat under året. Bland annat har generella rekommendationer lagts fast. Åtgärder för att nå miljömålen: Arbete har skett med en generell vägledning för åtgärdsprogram och olika metodutvecklingsinsatser har börjat planeras, bland annat tillämpning av samhällsekonomiska analyser samt stöd för kommunernas arbete. Projekt inom viktigare åtgärdsområden har fortsatt och en checklista för vad som bör ingå har tagits fram, bland annat att projekten ska avse områden där det finns särskilda behov av miljömålsintegrering och utvecklad samverkan mellan miljömålsuppdraget och linjen. Pågående projekt avser kulturmiljö, transporter och samhällsplanering (ÖP-resan). RUS har också bidragit inom andra områden, bland annat länsstyrelsernas energi- och klimatarbete. Miljömålsberedningens arbete har följts. Information och kommunikation: RUS har hållit länsstyrelsernas miljömålssamordnare, miljövårdsdirektörer och andra nätverk löpande informerade. Tillsammans med Länsstyrelsen i Kalmar och Naturvårdsverket arrangerades årets miljömålsdagar i Borgholm i april och i december genomfördes Nobelmötet i Uppsala för samordnarna. Ny hemsida för RUS lanserades under sommaren och RUS har även medverkat i diskussionerna om miljömålen på nationella webbplatser. En kompetenskurs i strategisk miljökommunikation som genomförs vintern 2013 har planerats. Ekonomisk redovisning följer i slutet av verksamhetsberättelsen. 1

2 Uppföljning och utvärdering Förvaltning: Bidra till länsstyrelsedeltagande och regionala perspektiv i Naturvårdsverkets miljömålsorganisation; samordna och vara regional kontaktyta för detta samt föra tillbaka information till länen. RUS har deltagit i NV:s grupper (samverkansgrupp, målarbetsgrupp m.fl.) och haft löpande kontakt med NV:s samordningsfunktion för miljömålsuppföljning, men även andra delar av verket. NV har deltagit i RUS möten. Information har förts ut skriftligt och muntligt till miljömålssamordnarna och även Länsrådsgrupp 6, Miljövårdsdirektörerna m.fl. RUS har gett synpunkter inför NV:s utredning om miljömålsorganisationen. Stödja länen i uppdraget att göra regionala målbedömningar samt föra dialog med och bistå uppdragsgivaren Naturvårdsverket i arbetet med detta. RUS sammanfattade länens uppföljning Detta material användes i NV:s rapport för årlig uppföljning 2012 och i FU 2012, fördjupad utvärdering. Diskussion om regional årlig uppföljning 2012 skedde först på Nobelmötet i december 2011 och sedan vid möte mellan målarbetsgruppen, RUS arbetsgrupp och NV samordningsfunktion 28 mars. I juni tog NV fram anvisningar som RUS gav synpunkter på. Länsstyrelserna fick information och utkast till anvisningar i slutet av juni och slutliga anvisningar efter sommaren. Den 10 september ordnade NV ett möte dit en miljömålssamordnare per län inbjöds om i första hand höstens uppföljning. Med på mötet var även samma konstellation som vid mötet i mars. RUS deltog i planeringen av mötet. Vid mötet föreslogs att lync-möten (distansmöten med ljud och webbkamera) skulle ordnas till stöd för länsstyrelserna. RUS arrangerade under främst oktober sex sådana möten för enskilda eller grupper av miljökvalitetsmål (totalt 10 av de 16 målen). Med var också nationellt målansvariga och för flera av mötena togs särskilda underlag fram. Inbjudna var miljömålssamordnare och ansvariga för olika miljökvalitetsmål/sakområdesansvariga på länsstyrelserna. RUS upprättade för första gången listor över sistnämnda. Varje möte samlade i genomsnitt ett 20-tal och de allra flesta länsstyrelser deltog på minst ett möte. Denna nya mötesform var uppskattad och det finns ett intresse för fler sådana möten. I samband med årlig uppföljning togs länens gamla miljömål och slutbedömningar av dessa bort från länssidorna på miljömålsportalen. NV skapade samtidigt arkivfiler i pdf, något RUS önskat. Dessa lades också upp på RUS hemsida. RUS bidrog som vanligt i arbetet med att granska alla regionala texter under första halvan av december. Rus fick även i uppdrag att göra en särskild sammanställning/analys utifrån de regionala texterna som ett kapitel i Årlig uppföljning. Detta arbete började planeras i slutet av året. Samordna indikatoruppdateringarna. Vårens uppdatering publicerades 5 juni. Som vanligt samordnade NV/RUS och RUS tog fram data, skrev malltexter, vissa nationella texter och granskade länsstyrelsernas texter. En handfull indikator som skulle ingått, men där data blivit försenade, uppdaterades under hösten. I enlighet 2

3 med vad NV beslutat skedde ingen ordinarie höstuppdatering. I slutet av året började uppdateringen våren 2013 enligt ny tidsplan planeras av NV och RUS. Den nya tiden är för att passa till den nationella måluppföljningen 31 mars (som tidigare var 5 juni). Tillsammans med Boverket skicka ut kommunenkäten för God bebyggd miljö. Enkäten ger bl.a. underlag för indikatorer. Referensgruppen som Boverket och RUS har planerade arbetet med enkäten, som 2012 kompletterades med några mer åtgärdinriktade frågor. Enkäten skickades ut som vanligt under våren. Efter förlängd svarstid blev svarsfrekvensen 82 procent, samma som Liksom 2011 redovisas resultatet även med kartor (Boverkets hemsida). Dessa kartor lades under året också upp i länsstyrelsernas regionala underlagsmaterial. Utveckling: Fortsätta att utveckla samverkansformerna mellan RUS arbetsgrupp, Naturvårdsverkets samordningsfunktion och nationella målarbetsgruppen med bl.a. återkommande möten. Ett tredje möte i denna konstellation hölls 28 mars och ett fjärde, där även miljömålssamordnare från varje länsstyrelse deltog, 10 september, se ovan. RUS deltog i NV:s planering av dessa möten. RUS och enskilda länsstyrelser hade även presentationer vid mötena. Lync-mötena mellan regional och nationell nivå, se ovan, bidrog också till att utveckla samverkan. Slutföra arbetet med fördjupade utvärderingens regionala delprojekt färdigställa rapport med länens svar om hur miljöarbetet går och analys, överlämna underlag till Naturvårdsverket, kommunicera rapporten och analysen i länsstyrelsevärlden och med Skogstyrelsen. Den regionala rapporten Hur går miljöarbetet regionalt och lokalt? (i två delar: sammanfattning/analys och sammanställning) färdigställdes under vintern. RUS styrgrupp och länsrådsgrupp 6 diskuterade och godkände rapporten innan publicering och överlämnande till NV. Ett bildspel togs också fram. Rapporten skickades i 12 tryckta exemplar till varje länsstyrelse med uppmaning att ta upp frågan i styrgrupper för miljömålsarbetet och liknande, bl.a. till nytta för arbetet med åtgärdsprogram och i VP-planeringen. Tryckta exemplar distribuerades även till bl.a. Skogstyrelsens regionala kontakter och nationella myndigheter. Digital version spreds till en vidare krets. Vid flera tillfällen berättade RUS om det regionala och lokala delprojektet: bl.a. för miljövårdsdirektörerna 6 mars, för NV:s samverkansgrupp, vid miljömålsdagarna och vid seminarium i Tändstickspalatset i Stockholm samband med att FU 2012 överlämnades i juni. RUS bidrog i arbetet med kapitlet om regionalt och lokalt miljöarbete i själva FU 2012, rapporten Steg på vägen. Texten i detta kapitel är hämtad från RUS rapport och överensstämmer i huvudsak med denna. RUS bistod NV i dialogen med redaktörerna för rapporten. Få synpunkter inkom på detta kapitel i den slutliga remissrundan till NV:s samverkansgrupp i maj. Utvärderande diskussioner om det regionala delprojektet har skett i RUS styr- och arbetsgrupp. Fortsätta medverka i andra delar av fördjupade utvärderingen, bl.a. generationsmålet, samt bidra till förankrade länsstyrelsesynpunkter på slutprodukten. 3

4 Utöver det regionala delprojektet medverkade RUS i delprojektet för generationsmålet som producerade dels ett kapitel i FU 2012 Steg på vägen och dels en särskild underlagsrapport. Tillsammans med Boverket ansvarade RUS för strecksatsen om naturresurser. RUS bidrog även särskilt med synpunkter över kulturmiljö. Inom ramen för generationsmålsprojektet medverkade RUS i de två breda dialogmöten med näringsliv m.fl. som NV ordnade i början av året. RUS deltog för länsstyrelsernas räkning i flertalet av möten som under första halvåret genomfördes inom ramen för FU 2012, framför allt NV:s samverkansgrupp och det särskilda temamötet 19 mars där de olika delprojekten skulle länkas samman inför den slutliga analysen. RUS gav alla länsstyrelser möjlighet att ge synpunkter på slutliga texter till FU 2012 och samordnade dessa samt lämnade egna. Förankring skedde med länsrådsgrupp 6. RUS har efter överlämnandet i juni stått i kontakt med NV:s utvärdering av FU 2012 och kommunikationsplanering. Vid NV:s länsstyrelsekonferens för länsledningarna i oktober var FU 2012 tema för en workshop. Bistå Naturvårdsverket i förbättringar inför 2012 års regionala målbedömning. RUS medverkade i diskussioner med NV och gav synpunkter på förslag till anvisningar, se punkt ovan. Tillsammans med Naturvårdsverket och de nationellt målansvariga slutföra arbetet med indikatoröversynen och en ny gemensam bristanalys samt översyn av rutiner och arbetsformer för de löpande indikatoruppdateringarna. Verka för att de gemensamma indikatorerna får lokal upplösning. Det arbete som påbörjade 2011 med ny bristanalys har under 2012 skett lågintensivt. I väntan på de nya preciseringarna som regeringen lade fast i april och på grund av att de nationella myndigheterna varit upptagna med fördjupad utvärdering har NV:s hållning varit att något vänta med indikatoröversynen, men utan att stoppa arbetet. Det har också sagts att de målmanualer som ska tas fram delvis ska hantera detta. Vid olika möten under året, bl.a. 28 mars mellan RUS, NV och målarbetsgruppen, har detta diskuterats. Dialog mellan RUS och nationella företrädare inom olika områden har också skett där indikatoröversynen tagits upp. RUS arbetsgrupp har utsett särskilt ansvarig för frågan om lokal upplösning av indikatorer i det gemensamma indikatorsystemet. Inom de olika utvecklingsområdena tillsammans med nationella myndigheter m.fl. fortsätta arbeta med utveckling av miljömålsuppföljningen indikatorutveckling, förbättrade dataflöden, datasamordning, användarfrågor m.m. Vid behov finansiera utvecklingsinsatser. RUS har bidragit till arbete med utveckling av miljömålsuppföljningen på olika sätt och även finansierat insatser. Dialog har bl.a. skett i de grupper som RUS är involverad i, vilka träffats mer och mindre. Följande arbete har skett: Samhällsplanering: Boverkets och RUS arbetsgrupp har träffats flera gånger under året och diskuterat kommunenkäten och även andra uppföljningsfrågor. Under hösten bestämdes att gruppen ska definieras som en samverkansgrupp för God bebyggd miljö. RUS har tillsammans med andra parter bidragit till uppdatering av indikatorn närhet till livsmedelsbutik. Energi: RUS bidrog i arrangerandet av Energimyndighetens uppföljningsseminarium för länsstyrelsernas energi- och miljömålssamordnare i november. Samverkansgruppen GRUS har inte haft något möte under året, men ska nystartas under RUS har medverkat i diskussioner kring 4

5 energistatistik och kända problem som sekretessfrågor m.m. RUS har medverkat i arbete med ansökan om projekt kring statistik från energieffektiviseringsavtalen som SKL ansvar för. Luft: Samverkansgruppen för luftdata har inte haft något möte under året, men ska ha det igen RUS har dock bidragit till vissa utvecklingsinsatser och medverkat i den årliga publiceringen av luftdata. Transporter: I samband med transportseminariet Så mycket bättre i Göteborg den 8 mars genomfördes en workshop om transportindikatorer och behov. RUS har liksom tidigare finansierat framtagande av statistik från körsträckedatabasen. Vatten: RUS har haft löpande dialog med HaV och SGU och medverkat i gemensamma möten där miljömålsuppföljning diskuterats. RUS har medverkat i referensgrupp för miljömålsprojektet om indikatorer från arbetet med vattenförvaltning där Jönköping är projektledare. Gifter och kemikalier: RUS har haft löpande dialog med KemI och medverkat i gemensamma möten där miljömålsuppföljning diskuterats. Kulturmiljö (bebyggd miljö och landskap): RUS har under året haft löpande dialog med Riksantikvarieämbetet och Boverket och deltagit vid gemensamma möten. Under året har ytterligare län genomfört grundregistreringen inom Räkna Q som syftar till att kartlägga skyddad kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Totalt har 14 län genomfört registreringen. Sedan tidigare finns en indikator på miljömålsportalen som baseras på data från Räkna Q. RUS, Boverket och RAÄ under året haft avstämningsmöten angående kulturmiljöaspekter inom God bebyggd miljö. I samband med dessa har bl.a. förts en diskussion kring långsiktig lösning för material om kunskapsunderlag/byggnadsinventeringar som idag finns lagrat i en särskild webbapplikation som nu är utdaterad. En gemensam målsättning som inbegriper hur materialet ska hanteras framöver finns för Naturmiljö och biologisk mångfald: RUS har ingått i referensgrupper för projekten: indikatorer hänsyn våtmarker, indikatorer biologisk mångfald och fenologi. Flera möten har genomförts. RUS har medverkat i länsstyrelsernas fjällgrupp där även Naturvårdsverkets ansvarige för Storslagen fjällmiljö deltog vid möte i april i Borgafjäll. Där diskuterades uppföljningsfrågor. En ny indikator Klimat och fåglar har presenterats på portalen. Även inom övriga utvecklingsområden avfall, skogliga området, odlingslandskap, hälsorelaterat samt strålmiljö och radon har viss dialog skett med bl.a. nationella myndigheter. RUS har medverkat i inledningen av revideringen av Miljöövervakningen, vid workshop i samband med Miljöövervakningsdagarna i Ronneby i september och vid NV:s möte i december. I de fall RUS nu finansierar löpande drift och dataförsörjning försöka få nationella nivån att finansiera detta. Utreda nyttan för miljömålssystemet av stödet till länsstyrelsernas databaser (MIT). Under året har RUS lyckats få nationella nivån att detta år eller kommande år ta över finansieringen av vissa löpande kostander som tidigare RUS tagit. Det gäller hela driftkostanden för luftdata, data till indikator häckande fåglar och ev. körsträckestatistik. 5

6 I slutet av året tog RUS upp en dialog med MIT (Miljövårdens IT-grupp). MIT har skriftligt besvarat RUS fråga om nyttan för miljömålssystemet. RUS har tagit fram ett underlag som utöver finansieringen även tar upp frågan om ökad samverkan mellan MIT och RUS. Frågan får fortsätta hanteras under Miljömål Förvaltning: Stödja länen i miljömålsuppdragets del om regionala mål. Ytterst få länsstyrelser har lagt fast nya regionala miljömål. RUS har följt arbetet och svarat på frågor. Fördjupade utvärderingens regionala rapport innehöll svar från länen över hur de planerar sin revidering och i slutet av året, inför Nobelmötet 2012, inhämtades åter uppgifter om aktuellt läge. Med NV har dialog förts om gamla respektive nya regionala miljömåls hantering på hemsidan. Se även punkterna nedan. Utveckling: Lägga fast generella rekommendationer för regionala miljömål. De generella rekommendationer som diskuterades bl.a. vid Nobelmötet 2011 lades fast av RUS styrgrupp och länsrådsgrupp 6 i januari. Länsstyrelserna verkar uppskatta och följa dessa. Bistå i arbetet med att ta fram en vägledning för varje miljömål (precisering och etappmål) för att underlätta länens arbete med regional anpassning vid behov och målbedömning. Genomförs av nationella myndigheter och på uppdrag av Naturvårdsverket. Behov av vägledning för varje miljömål väcktes först av RUS under Vid årets inledning var inriktningen att dessa skulle tas fram under våren. Av flera orsaker, bl.a. att nya nationella mål fastställdes senare än väntat, fördröjdes arbetet. Det visade sig också att syfte, omfattning och innehåll behövde diskuteras mer ingående innan ett arbete kunde sätta igång. NV har hållit i detta, men RUS har deltagit i dialogen och gett synpunkter. En utgångspunkt är att RUS ska ha löpande dialog med och bistå de nationella målansvariga som blir huvudansvariga för framskrivandet. Dessutom kan RUS underlätta dialog/samråd med länsstyrelser och andra regionala parter. Om särskilt regionalt underlag ska tas fram som en del av arbetet kan RUS ha en stödjande roll. Det är nu bestämt att vägledningarna ska benämnas målmanualer och NV lägger fast anvisningar i början av Under våren bestämdes att länsstyrelserna i väntan på målmanualerna om de planerar en regional anpassning av ett nationellt mål rekommenderas att ta kontakt med nationell målmyndighet för råd. De målvisa lync-mötena under hösten tillhandahöll information om uppföljningen som målmanualerna senare kommer att ge. 6

7 Åtgärder för att nå miljömålen Utveckling: Fortsätta arbetet med att ta fram vägledning i länens arbete med åtgärdsprogram, lägga upp goda exempel på hemsidan och utveckla former för erfarenhetsutbyte mellan länen. Nyttja den referensgrupp som bildades (åtgärdsroll 1) Arbetet med vägledningen blev under året fördröjt, men innehåll har diskuterats vid möten i RUS styrgrupp och arbetsgrupp samt vid workshopar på miljömålsdagarna. Vid Nobelmötet förelåg ett förslag till upplägg och innehåll som ska slutföras i början av RUS fördjupade utvärdering om miljöarbetet regionalt och lokalt har också varit till för länens arbete med åtgärdsprogram. Arbetet med att få exempel på åtgärdsarbete på hemsidan har påbörjats under året men behöver fullföljas. Inför Nobelmötet efterfrågade RUS aktuella åtgärdsprogram och liknande från länen samt uppgifter om hur alla länsstyrelser ligger till med regionala miljömål och åtgärdsprogram, vilket sammanställdes. Den tidigare referensgruppen har inte kallats under året. Genomföra metodutveckling inom viktigare åtgärdsområden beslutade 2011: kulturmiljö (enligt projektplan), transporter (med seminarium i mars), samhällsplanering och regional tillväxt. Ta fram projektplaner för fortsatt arbete inom de tre sista. Påbörja ytterligare minst ett område, troligtvis ekosystemansatsen (ev. med startseminarium i höst). Lägga fast kriterierna som ska gälla för RUS åtgärdsprojekt. (åtgärdsroll 2) I april lade RUS styrgrupp fast en checklista med viktiga komponenter för RUS projekt kring metodutveckling viktigare åtgärdsområden. Kulturmiljö: RUS projekt om åtgärdsarbete inom kulturmiljöområdet har pågått under hela året. Coco Dedering och Kristofer Sjöö från RUS arbetsgrupp arbetar med projektet på deltid, med Kristofer som projektledare. Målet är en inspirationsskrift/vägledning i hur man kan synliggöra och utveckla åtgärdsarbetet inom kulturmiljöområdet för att nå miljömålen. En referensgrupp med företrädare från länsstyrelser och nationella myndigheter har bildats och sammanträtt vid två tillfällen. Länsstyrelsernas kulturmiljöföreträdare har intervjuats eller fått möjlighet att lämna skriftliga svar utifrån en frågelista. Det är ett av flera viktiga underlag till projektet. En rapport om kulturmiljö och miljömål med kartläggning, goda exempel och vägledning håller på att slutföras. Den 3 oktober arrangerades ett seminarium Miljö och kulturmiljöarbete hur tar vi ett steg framåt? för länsstyrelsernas miljömålssamordnare och kulturmiljövårdare, med ett 40-tal deltagare. Vid seminariet medverkade även företrädare för några nationella myndigheter. Dokumentation från seminariet har sammanställts, gjorts tillgänglig via RUS hemsida och blir ett bra underlag vid slutförandet av projektet och vägledningen. Transporter: RUS seminarium om miljömål och transportplanering genomfördes 8 mars i Göteborg med långt över hundra deltagare från olika delar av länsstyrelsevärlden, men även nationella myndigheter, regioner m.fl. Forskare från flera universitet, konsulter, myndighetsföreträdare m.fl. medverkade. Workshopar i olika frågor genomfördes. Seminariet har dokumenterats i en rapport framtagen av Trivector som också omfattar goda exempel, vägledningar m.m. Seminariet filmades och filmerna ligger på youtube. Samhällsplanering: Sedan januari skedde arbete för att få ihop en förankrad projektplan. Diskussion skedde mellan RUS, Forum för hållbart samhällsbyggande (länsstyrelserna) och Boverket, 7

8 framför allt i den grupp mellan RUS och Boverket som även hanterat kommunenkäten God bebyggd miljö. I april förelåg en projektplan och utifrån denna avsatte RUS styrgrupp medel. Inriktningen för projektet är att stärka miljömålen i översiktsplaneringen och projektet heter ÖPresan. En workshop hölls på plan- och bostadsdagarna i Karlstad i maj då också ett första styrgruppsmöte hölls. I styrgruppen deltar Boverket, RUS och tre länsarkitekter. Därefter fortsatte diskussioner om projektets upplägg, vilket lett till att även Boverket gått in med egna resurser i projektet. Projektledningen omfattar nu totalt en heltid. I den fas som påbörjats sker projektplanering och tas underlag fram genom bl.a. intervjuer. Projektet genomförs under hela 2013 med slutseminarium i början av RUS deltog vid Energimyndighetens seminarium om samhällsplanering och energi i september. Regional tillväxt: Under året har i regionerna arbete för nya regionala utvecklingsstrategier och nya strukturfondsprogram börjat förberedas. Det initiativ RUS tog 2011 i dialog med SKL och som ledde fram till att några länsråd träffade regionernas chefer följdes inte upp under året och ledde inte till några initiativ eller projekt. RUS har under året haft omvärdsbevakning och viss dialog med Naturvårdsverket, Tillväxtverket och pilotlänen för grön omställning (energi/klimat). RUS deltog i april vid Tillväxtverkets temadag om hållbar utveckling för sitt nätverk med regioner och länsstyrelsers näringslivsenheter. RUS ordförande besökte även länsstyrelsernas eget nätverk för näringslivsfrågor och berättade omenergi- och miljömålsuppdragen och samverkansinsatser. Ekosystem: Något seminarium ordnades inte av RUS under detta år. RUS har dock försökt orientera sig i vad RUS skulle kunna göra och har deltagit vid olika arrangemang som andra hållit i frågan. Vid miljömålsdagarna var också detta ett workshopstema. Frågan har tagits upp i den s.k. fjällgruppen där RUS medverkar. Diskussioner har också förts med miljökvalitetsmålsansvariga för Myllrande Våtmarker och Ett rikt växt och djurliv om hur en utbildning/workshop skulle kunna läggas upp. Ytterligare ett område där RUS börjat fundera kring och tagit kontakt med nationellt ansvariga är förebyggande av avfall. RUS har deltagit i planeringen av en workshop riktad till lokal och regional nivå i januari Fortsätta utveckla uppföljning/utvärdering av och planering kring åtgärdsarbetet, bl.a. som en del i vägledningsarbetet (första punkten) men också genom att understödja pågående arbete och initiativ i olika län under året och söka samarbete med län. (åtgärdsroll 3) RUS har inte initierat några egna projekt, men diskuterat projekt kommande år och att detta behöver prioriteras. På miljömålsdagarna var detta workshopstema. RUS har medverkat i styrgruppen för Dalarnas projekt effektiva miljömålsåtgärder som slutrapporterat under vintern. Vidare har RUS under året deltagit i referensgrupp för projekt med miljömålsfinansiering som Halland hållit i (GAP-analys åtgärdsprogram) och gett Västerbottens projekt miljö- och klimatlöftet extra medel. Denna webbapplikation för aktörers åtaganden i åtgärdsarbetet ska sedan kunna användas av alla län. RUS ordnade i december ett välbesökt lync-möte om Hallands GAP-projekt. Under hösten inbjöd Naturvårdsverket RUS att för länsstyrelsernas räkning delta i samverkansgruppen för samhällsekonomisk analys. RUS har deltagit vid ett första möte i denna grupp i oktober samt vid det stora seminariet Forum för den samhällsekonomiska plattformen 15 november. RUS har under hösten även börjat planera ett eget projekt kring samhällsekonomisk analys i anslutning till det nationella arbetet. Denna fråga togs upp på Nobelmötet. 8

9 Utveckla relationen gentemot Miljömålsberedningens arbete. (åtgärdsroll 4) Inga särskilda insatser har skett för att utveckla samverkan. När beredningen utsett länsstyrelserepresentanter i arbetsgrupper för olika strategier har de i allmänhet gått genom miljövårdsdirektörerna. RUS har informerat länsstyrelserna om aktuellt arbete i beredningen. RUS ordförande och verksamhetsledare har haft löpande informationsutbyte med länsstyrelsernas representant i Miljömålsberedningen. Företrädare för beredningen eller dess sekretariat deltog vid Miljömålsdagarna och Nobelmötet. Företrädare för RUS deltog vid möte HaV ordnade inför arbetet med vattenstrategin. Skogsstyrelsens Jimmy Lundblad som också ingår i RUS arbetsgrupp har under hösten varit anlitad av beredningen för markanvändningsstrategin. Vid behov bidra till att stärka samordning mellan länsstyrelser inom viktiga områden med behov. Använda och kommunicera resultatet av fördjupade utvärderingen. (åtgärdsroll 5) Projekten i åtgärdsroll 2, se ovan, bidrar till detta. Även detta år har RUS ägnat intresse åt kopplingen mellan energiuppdraget och miljömålsuppdraget. Ordförande för RUS styrgrupp har också varit ordförande för energisamordnarnätverket. Arbetet med färdplan 2050 har förmedlats till miljömålssamordnarna. Dialog har skett inför formandet av en mer formaliserad samverkan mellan länsstyrelserna i energiuppdraget Kopplingarna till RUS är då viktiga att klargöra. För kommunikation av fördjupad utvärdering har RUS uppmanat länsstyrelserna att ta upp FU 2012 i sina styrgrupper för miljömålsarbetet och i VP-planeringen. Upprätta ett dokument där aktuella nationella prioriteringar framgår. (åtgärdsroll 6) Denna uppgift har inte fullföljts under 2012, utan föreslås ske I fördjupad utvärdering finns dock en del material av intresse för detta ändamål. Stärka stödet till kommunerna och de regionala samverkansorganen. Fortsätta påbörjad dialog med SKL m.fl. om detta och om möjligt initiera några insatser och då söka samverkan med intresserade län. (åtgärdsroll 7) Inom ramen för fördjupade utvärderingens regionala och lokala delprojekt har dialog skett mellan RUS och SKL. RUS sammanfattande resultatet av SKL:s rapport så att det kom med i FU Under året har RUS fått förfrågningar från några län som hade idéer kring insatser för att stärka det lokala arbetet med miljömål. Några sådana projektidéer inkom också i ansökningar om miljömålsmedel. Frågan har diskuterats i RUS och med SKL och en projektidé som ska leda fram till ett projekt 2013 har börjat formas. RUS deltog med SKL:s miljömålsseminarium i oktober och har följt planeringen av Naturvårdsverkets möten med kommun- och regionpolitiker, där ett första ska hållas i Västerbotten. Planera och genomföra en kompetenskurs för miljömålssamordnarna, kanske tillsammans med energisamordnarna, i strategisk miljökommunikation, från ord till handling. Kursens upplägg och hur den ska genomföras har diskuterats och processats under hösten och kursen genomförs under två dagar plus en dag med 30 deltagare vintern

10 Fortsätta analysera vad generationsmålets breddning av miljömålssystemet avseende internationella perspektiv och konsumtion betyder för det regionala arbetet, liksom betoningen av ekosystemtjänster. RUS medverkan i fördjupade utvärderingens projekt om generationsmålet har bidragit, likasom länsstyrelsernas färdplansuppdrag där konsumtionsfrågan kommit upp. På Miljömålsdagarna lyftes också internationella perspektiv och konsumtion upp. I fördjupade utvärderingen är en slutsats att frågans betydelse motiverar visst engagemang från länsstyrelserna. Analysen vad länsstyrelserna mer kan göra behöver analyseras vidare. För ekosystem, se tidigare punkt. Information och kommunikation Förvaltning: Löpande informera länen genom nytt från RUS och på hemsidan. Länsstyrelsernas miljömålssamordnare (RUS kontaktpersoner, 2-4 i varje län) och Skogstyrelsens regionala kontaktpersoner har löpande hållits informerade om aktuell information genom Nytt från RUS. Viktigare information har särskilt skickats till miljövårdsdirektörernas nätverk och länsrådsgrupp 6. Information om fördjupade utvärderingen har spridits bredare. Tillsammans med Länsstyrelsen i Kalmar och Naturvårdsverket arrangera miljömålsdagarna i Borgholm april för alla med roller i miljömålssystemet och Nobelmötet i december för länsstyrelsernas miljömålssamordnare. Miljömålsdagarna i Borgholm genomfördes som planerat med över 150 deltagare. Bland talarna fanns historikern Lars J Lundgren, professor i humanekolog Alf Hornborg, Miljömålsbredningens ordförande Rolf Annerberg och flera regionala exempel från Kalmars län. Mycket arbete lades ner på planering av arbetsgruppen med Länsstyrelsen Kalmar, NV och RUS. Workshoparna som är tänkta att föra det gemensamma arbetet framåt förbereddes med underlag. Dokumentationen presentationer, anteckningar från de sex workshopstemana och gemensdamma sessioner samt utvärdering finns på RUS hemsida. I samband med Miljömålsdagarna i Borgholm samlade RUS och länsstyrelsen Kalmar in goda exempel på åtgärder för att nå miljömålen, som en del i att låta deltagarna testa Smultronställemetoden. RUS har sammanställt de cirka 80 goda exemplen i text och karta och tillgängliggjort materialet via RUS hemsida. Under hösten började nästa års miljömålsmålsdagar i Umeå maj 2013 att planeras i en arbetsgrupp med Länsstyrelsen Västerbotten, NV och RUS. Under hösten planerade RUS Nobelmötet i Uppsala som genomfördes 5-6 december. Snöoväder ställde till visst besvär, men flertalet kom fram. Vid Nobelmötet informerades och diskuterades flertalet aktuella frågor. Naturvårdsverket och Miljömålsberedningens sekretariat medverkade i olika delar. Utveckling: Byta till ny hemsida på den länsstyrelsegemensamma (MOSS), med sharepoint. 10

11 Ny hemsida för RUS lanserades under sommaren. Därefter har arbeta skett för att föra över allt gammalt till den nya hemsidan och skapa en ändamålsenlig struktur för denna. Sharepointfunktion finns ännu inte. Ta fram en kommunikationsstrategi för RUS men också för strategisk miljökommunikation i länen. Strata en referensgrupp för arbetet. Ett förslag till kommunikationspolicy blev klar till Nobelmötet, dock ingen strategi. Referensgruppen för kommunikation bildades under året och hade några möten. Under året har en ny RUS-informatör rekryterats då den tidigare Elin Andersson slutat. Se över grafiska mallar för RUS. En uppfräschad logga för RUS har antagits. Denna har något ljusare blå och grön färg och en båge istället för ett streck genom bokstäverna, samt med långnamnet utskrivet efter kortnamnet. Mallar har också börjat ses över. Det har också beslutats hur RUS rapporter ska se ut (omslag och information om RUS) och att de ska publiceras i länsstyrelsernas gemensamma rapportserie. Medverka med synpunkter m.m. i Naturvårdsverkets översyn av Miljömålsportalen. Löpande dialog sker mellan RUS och NV. Flera i RUS arbetsgrupp har medverkat som intervjupersoner inför förändringar av miljömålsportalen under året. RUS har även deltagit vid möte den 16 oktober om utvecklingen av Naturvårdsverkets egen hemsida och kopplingarna till Miljömålsportalen. Vid Nobelmötet handlade också ett pass om Miljömålsportalen. Miljömålspengar till utvecklingsprojekt Förvaltning: Bereda och administrera länens projekt som finansieras av miljömålsmedel via Naturvårdsverkets anslag efter de former och förutsättningar som bestäms för detta. NV ändrade sig under året angående administrationen av regionala projekt och sköter denna själva även fortsättningsvis. Inför ansökningsomgången i september 2012 bistod RUS med att informera länsstyrelserna samt i arbete med att bereda och prioritera länsstyrelseprojektidéer i sökbar pott. Nytt för i år var att ansökningsomgången för sökbar pott börjar med att man lämnar en projektidé och det är bara de som går vidare som skriver fullständig ansökan. RUS styrgrupp beslutade om sådan prioritering utifrån underlag från arbetsgruppen i mitten av oktober och denna lämnades över till NV som därefter själva skötte hanteringen. RUS har tillfrågats om att medverka i flera nationella och SKLprojekt 2013 och dialog kring detta har skett under hösten. RUS har medverkat i referensgrupper och liknande för flera pågående regionala projekt (Fyr, räkna q, GAP-analys, fenologi m.fl.). Ordföranden för RUS styrgrupp har för länsstyrelsernas räkning medverkat vid tre möten i NV:s särskilda grupp där bl.a. medlen diskuteras och där målansvariga myndigheter deltar. 11

12 Om Naturvårdsverket önskar fortsätta delta i beredningen av miljöövervakningsprojekt. RUS har inte fått någon sådan förfrågan, men däremot har RUS deltagit i diskussioner kring revideringen av miljöövervakningsprogrammen, se tidigare punkt. Utvärdera genomförda länsprojekt enligt den rutin för detta som beslutats Detta har skett enligt plan. Utveckling: Tillgängliggöra genomförda projekt och utvärderingen av dessa på RUS hemsida. Utvärderingar och genomförda projekt sedan 2002 har börjat läggas upp på RUS nya hemsida, men arbete kvarstår. Vid behov bidra till och understödja fortsatt utvärdering och tillgängliggörande av nationella och kommunala miljömålsprojekt. På förslag från RUS anlitade NV under året Harald Arnell för att genomföra en likande utvärdering av nationella projekt som han under 2011 gjorde för de regionala projekten. Harald har för detta varit anställd av RUS och NV har anlitat RUS. RUS organisation och dialog/förankring med andra Förvaltning: Löpande genomföra möten och annan kommunikation inom RUS organisation (styrgrupp och arbetsgrupp). Löpande utvärdera och vid behov förbättra arbets- och samverkansformer inom RUS. RUS styrgrupp har liksom tidigare år haft fyra möten (se anteckningar). Gruppen har bestått av: Stig Hammarsten ordf, Gävleborg, miljövårdsdirektörerna Märet Engström, Värmland, miljövårdsdirektörerna Länsantikvarierna, Eva Björkman, Västra Götaland, som slutade under året och ersätts av Jeanette Joelsson, Västerbotten Elisabet Weber, Skåne, länsarkitekterna Andreas Hagnell, Sveriges kommuner och landsting Manuela Notter, NV Jan Linder, Skogsstyrelsen Lennart Sorby HaV Magnus Eriksson, Dalarna, verksamhetsledare Adj. Naturvårdsverkets samordningsfunktion miljömål Arbetsgruppen har haft tre endagarsmöten i Stockholm, ett tvådagarsmöte i Gränna och fem lync-möten (se anteckningar). Gruppen har bestått av följande personer som varit engagerade på deltid för RUS: Magnus Eriksson, Dalarna, verksamhetsledare Fredrik Holm, Värmland 12

13 Birgit Nielsen, Västra Götaland Emilie Vejlens, Gotland Kristofer Sjöö, Halland Coco Dedering, Kalmar Eva Mikaelsson, Västerbotten Marie Vallin, Västerbotten Jens Mattsson, Jönköping (från halvårsskiftet) Elin Andersson, Jämtland (till halvårsskiftet) Monika Puch, Skåne Jimmy Lundblad, Skogsstyrelsen Ansvaret i gruppen är fördelat över övergripande samordningsuppgifter, miljömålsansvar och utvecklingsområden (se hemsidan). Arbetsformerna i RUS arbetsgrupp har diskuterats och utvärderats vid arbestgruppens tvådagarsmöte i augusti. I slutet av året påbörjades rekrytering av ny kontaktperson för energi i arbetsgruppen då Fredrik Holm slutar i början av Ha löpande dialog med länsstyrelsernas miljömålssamordnare och Skogsstyrelsens miljömålsansvariga regionalt och med Naturvårdsverkets samordningsfunktion. Genom Nytt från RUS får samordnarna löpande information. Dialog har skett framför allt vid Nobelmötet, men även vid Miljömålsdagarna och genom enskilda kontakter. Höstens målvisa lync-möten bidrog också till sådan dialog, liksom mötet 10 september om årlig uppföljning. Grupper av länsstyrelser har egna nätverk, Sydlänen (10 län), Storstad och Svealand. Dessa nätverks samspel med RUS har tagits upp under året i RUS och vid dessa nätverksmöten har också synpunkter om RUS tagits upp. Den ömsesidiga nyttan kan kanske bli större, bl.a. att det som kommer fram i dessa möten kan ge input till vad RUS ska göra. Under hösten har RUS styr- och arbetsgrupp haft diskussion om förhållandet mellan RUS och de regionala miljömålssamordnarna. Fortsätta arbeta med RUS utvecklingsområden: energi, luft, avfall, odlingslandskapet, hälsa, strålmiljö/ozonskikt, vatten, miljögifter, naturmiljö/biologisk mångfald, kulturmiljö, transporter, skog, samhällsplanering, konsumtion, regional tillväxt och miljöledning. Här ingår att samverka med nationella myndigheter inom området och att ha omvärldsbevakning. Hela miljömålsuppdraget kan avses, oftast uppföljning. Under rubriken Uppföljning och utvärdering har insatser inom utvecklingsområdena tagits upp. Därutöver har RUS inom de olika områdena haft en omvärldsbevakning. Under hösten diskuterades generellt i RUS behovet av utvecklad samverkan med de 25 nationella myndigheterna med ansvar i miljömålssystemet och då även i åtgärdsarbetet. RUS har under året haft viss kontakt med forskning, bl.a. genom deltagande vid möte med EviEM den 24 september på Kungliga Vetenskapsakademin där de önskade förslag till utvärderingar de ska göra kommande år. 13

14 Förankra med och informera löpande länsrådsgrupp 6 för miljö och miljövårdsdirektörerna. I samband med färdigställandet av den fördjupade utvärderingens regionala rapport och RUS VP 2012 i början av året hade RUS förankringsmöte med länsrådgrupp 6. Därefter har de delgetts viktigare information och förankring har skett via e-post. I oktober fick länsrådsgrupp 6 en ny ordförande och ett första möte med den nya ledningen för lg6 hölls i januari RUS har löpande sänt viktigare information om miljömålen till miljövårdsdirektörernas nätverk och vid några möten informerat dem om aktuella frågor. Företrädare för RUS deltog vid NV:s länsstyrelsekonferens för länsledningarna i oktober. Informera länsstyrelsernas olika nätverk när möjlighet ges och fortsätta ha god samverkan med energisamordnarnätverket och andra sakområdesnätverk som är mer berörda av miljömålen. Information om fördjupade utvärderingen gick ut brett till flera länsstyrelsenätverk. I olika delar av RUS verksamhet har kontakt skett med nätverken. RUS har vid två tillfällen informerat länsantikvarieföreningen bl.a. med anledning av fördjupad utvärdering. RUS har ingått i energisamordnarnätverkets samordningsgrupp och kommunikationsgrupp. RUS ordförande har också varit ordförande för energisamordnarnätverkets styrgrupp. RUS har därigenom bidragit till faktablad från det energi- och klimatstrategiska fältet i samband med Energiutblick, mars 2012, samt synpunkter på färdplansuppdraget, såväl inför och under länsstyrelsernas rapportering, som i de olika stadierna av bilage- och syntesrapportframställning. Utveckling: Kommunicera under året fördjupade utvärderingen med länsstyrelsevärlden och Skogsstyrelsen samt även nationella nivån. Utöver allmän information om FU 2012 och särskilt om den regionala med uppmaningen att ta upp detta inom myndigheterna har inga andra specifika kommunikationsinsatser skett från RUS sida. Denna fråga bör hållas levande även under Undersöka vidare möjligheterna att genomföra ett arrangemang under Almedalsveckan Planering skedde för ett arrangemang där ett alternativ var att ordna ett eget seminarium i residensets trädgård och ett annat var att tillfråga ett annat seminarium där miljöminstern deltog om miljömålen kunde tas upp där. Sistnämnda blev huvudalternativet. Då det inte var möjligt att ta upp miljömålen där beslutades att RUS medverkan i arrangemang skulle ställas in. 14

15 Ekonomisk redovisning 2012 Utfall Budget Löner, resor m.m. RUS Arrangemang Information Projekt åtgärdsarbete Varav ÖP-resan Varav Transporter Varav utveckling av webbapplikation miljölöftet (Västerbotten) Projekt uppföljning Varav transporter (körsträckor, bidrag närhet livsmedelsbutik) Varav luft Varav bologisk mångfald (indikator fåglar, flodpärlmussla) Länsstyrelsernas databaser Summa: Anslaget till RUS via Naturvårdsverket 2012 var 5,2 milj. kr. I budgeten hade därtill lagts ett överskott från tidigare år. Som framgår av utfallet har budgeten inte använts fullt ut den 31 december. Detta beror dels på att räkningar för vissa genomförda aktiviteter inte inkommit och betalats innan 31 december, utan det sker i början av 2013, bl.a. räkna q. Vidare har några planerade projekt av olika skäl blivit försenade, det gäller indikatorutveckling transporter, energi och samhällsplanering samt kommunikationsutbildningen. En annan anledning att medlen inte använts fullt ut är att en medarbetare i arbetsgruppen varit sjukskriven under stora delar av året. Enligt överenskommelse med NV ska föregående års anslag användas till 31 mars året efter, dvs. 31 mars 2013, då också 2012 års verksamhet för RUS ska redovisas till NV. Verksamhetsberättelsen kommer till redovisningen 31 mars att kompletteras med en ekonomisk redovisning för användning av återstående medel i 2012 års budget. Verksamhetsplan och budget 2013 kompletteras samtidigt med denna verksamhet. Av RUS bokföring hos Länsstyrelsen Dalarna framgår att överskottet efter årets slut är kr. Det består då av resterande medel av 2012 års anslag via NV på kr, överskott från flera tidigare år på kr (alltså något mer än de kr som togs upp i 2012 års budget) och en oförutsedd intäkt under 2012 på kr (en återbetalning till RUS av medel för luftdata som det var osäkert vem som skulle betala och som RUS först stod för). I 2013 års budget tas hela detta överskott in med målsättningen att det ska förbrukas under