EVERTEBRATER SYSTEMATIK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EVERTEBRATER SYSTEMATIK"

Transkript

1 EVERTEBRATER SYSTEMATIK

2 MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med djursystematiken skall du kunna: Förklara grunderna för uppdelningen av djurriket Beskriva utmärkande karaktärer för de grupper som beskrivs här Identifiera de arter som räknas upp i de artlistor som finns på hemsidan

3 GRUNDEN FÖR SORTERINGEN Arkebakterier Bakterier Eukarya Fyra riken Protister Växter Svampar Djur

4 Bakterier Arkebakterier Chytridiomycota Zygomycota Ascomycota Basidiomycota Flercelliga djur Myxomycota Dichosteliomycota Vissa amöbor Rödalger Euglenor Vissa flagellater Cryptophyta Haptophyta Dinoflagellater Ciliater med flera Oomycota Bacillariophyta Chrysophyta Brunalger Grönalger Ulvophyceae Kransalger Växter (Plantae) Gemensamt ursprung

5 METAZOA Blastula Flercelliga djur Det befruktade ägget delas Djur med två groddlager Djur med tre groddlager Olika typer av kroppshåla Acoelemata (saknas) Pseudocoelemata (speciell form av kroppshåla) Coelemata (fullständig kroppshåla) Coelomata delas in i två grupper: Protostomer Urmunnen bildar det vuxna djurets mun Deutostomer Urmunnen bildar det vuxna djurets anus Gastrula Ektoderm Mesoderm Endoderm

6 FLERCELLIGA DJUR Coelemata Deutostomer Protostomer? Kordater Tagghudingar Lofoforater Ormsjöstjärnor Sjöstjärnor Sjöliljor Sjöborrar Sjögurkor Pseudocoelemata Hjuldjur Rundmaskar Blötdjur Leddjur Ledsnäckor Snäckor Musslor Bläckfiskar Acoelemata Tre groddlager Två groddlager Flercelliga djur Plattmaskar Kammanter Nässeldjur Svampdjur Ringmaskar Hydroider Maneter Koralldjur Insekter Kräftdjur Spindeldjur Fåborstmaskar Havsborstmaskar Iglar Encelliga djur

7 arter i världen FYLUM SVAMPDJUR (PORIFERA) Flercelliga, asymetriska eller radiärsymmetriska djur uppbyggda av cellaggregationer Organ och vävnader saknas Både könlig och könlös fortplantning

8 9 500 arter i världen FYLUM NÄSSELDJUR (CNIDARIA) Oftast radiärsymmetriska djur Munnen omgiven av en tentakelring Medusa Livscykel med både fastsittande och frisimmande individer Polyp Nässelceller Både könlig och könlös fortplantning

9 FYLUM NÄSSELDJUR (CNIDARIA) Hydrozoer De flesta arterna är kolonibildande, relativt små De flesta arterna marina Polyp den dominerande formen Maneter Medusan den dominerande formen Solitära individer De flesta frisimmande, men det finns fastsittande maneter Jämviktsorgan, ljuskänsliga sinnes- celler och kemoreceptorer

10 FYLUM NÄSSELDJUR (CNIDARIA) Koralldjur Åttaarmade koralldjur har åtta flikiga armar Sexarmade koralldjur har släta armar i multipler om sex armar Inget medusastadie

11 90 arter i världen FYLUM KAMMANETER (CTENOPHORA) Liten grupp endast 3 arter i svenska vatten Åtta rader av ciliekammar på kroppsytan Påminner om maneter, men saknar nässelceller Fångar istället byten med klibbcellsförsedda tentakler

12 FLERCELLIGA DJUR Coelemata Deutostomer Protostomer? Kordater Tagghudingar Lofoforater Ormsjöstjärnor Sjöstjärnor Sjöliljor Sjöborrar Sjögurkor Pseudocoelemata Hjuldjur Rundmaskar Blötdjur Leddjur Ledsnäckor Snäckor Musslor Bläckfiskar Acoelemata Tre groddlager Två groddlager Flercelliga djur Plattmaskar Kammanter Nässeldjur Svampdjur Ringmaskar Hydroider Maneter Koralldjur Insekter Kräftdjur Spindeldjur Fåborstmaskar Havsborstmaskar Iglar Encelliga djur

13 arter i världen FYLUM PLATTMASKAR (PLATYHELMINTHES) Osegmenterade, masklika djur Kroppen bilateralsymmetrisk Frilevande eller parasitiska Tarmkanal med enbart en öppning Mycket enkla organ Parasitiska arter har komplicerade livscykler

14 FLERCELLIGA DJUR Coelemata Deutostomer Protostomer? Kordater Tagghudingar Lofoforater Ormsjöstjärnor Sjöstjärnor Sjöliljor Sjöborrar Sjögurkor Pseudocoelemata Hjuldjur Rundmaskar Blötdjur Leddjur Ledsnäckor Snäckor Musslor Bläckfiskar Acoelemata Tre groddlager Två groddlager Flercelliga djur Plattmaskar Kammanter Nässeldjur Svampdjur Ringmaskar Hydroider Maneter Koralldjur Insekter Kräftdjur Spindeldjur Fåborstmaskar Havsborstmaskar Iglar Encelliga djur

15 8 900 arter i världen FYLUM RINGMASKAR (ANNELIDA) Havsborstmaskar, fåborstmaskar och iglar Segmenterade djur med coelom Välutvecklade organ Hermafroditer eller skildkönade Frilevande eller rörbyggande

16 FLERCELLIGA DJUR Coelemata Deutostomer Protostomer? Kordater Tagghudingar Lofoforater Ormsjöstjärnor Sjöstjärnor Sjöliljor Sjöborrar Sjögurkor Pseudocoelemata Hjuldjur Rundmaskar Blötdjur Leddjur Ledsnäckor Snäckor Musslor Bläckfiskar Acoelemata Tre groddlager Två groddlager Flercelliga djur Plattmaskar Kammanter Nässeldjur Svampdjur Ringmaskar Hydroider Maneter Koralldjur Insekter Kräftdjur Spindeldjur Fåborstmaskar Havsborstmaskar Iglar Encelliga djur

17 ÄGGETS UTVECKLING Utvecklingen hos en deutostom organism (sjöborre). Vad är skillnaden mot en protostom organism?

18 Mer än arter i världen FYLUM LEDDJUR (ARTHROPODA) Mycket framgångsrik grupp Välutbildade organ, hjärta med öppet blodsystem Skildkönade, oftast inre befruktning och kraftiga larvmetamorfoser Stegvis tillväxt genom skalömsning Fyra nu levande subfyla: Kräftdjur Insekter Mångfotingar Spindeldjur Cyprislarv Nauphiluslarv

19 FYLUM LEDDJUR (ARTHROPODA) Kräftdjur Bladfotingar Hoppkräftor Rankfotingar Musselkräftor Gråsuggor Märlkräftor Tiofotade kräftdjur

20 FYLUM LEDDJUR (ARTHROPODA) DAGSLÄNDOR HOPPSTJÄRTAR FJÄLLBORSTSVANSAR TROLLSLÄNDOR KACKERLACKOR GRÄSHOPPOR TERMITER BÄCKSLÄNDOR TVESTJÄRTAR

21 FYLUM LEDDJUR (ARTHROPODA) LÖSS SKALBAGGAR STEKLAR SKINNBAGGAR NATTFJÄRILAR FJÄRILAR TVÅVINGAR

22 FYLUM LEDDJUR (ARTHROPODA) Mångfotingar Landlevande ledjur med många extremitetsbärande kroppssegment Ofta stora giftsäckar Två huvudgrupper Enkelfotingar Dubbelfotingar

23 FYLUM LEDDJUR (ARTHROPODA) Spindeldjur Alla har fyra par gångben Sex olika grupper: Spindlar Dolksvansar Havsspindlar Lockespindlar Klokrypare Kvalster

24 arter i världen FYLUM BLÖTDJUR (MOLLUSCA) Mycket stor formvariation i gruppen Utvecklade organ, hjärta med öppet blodkärlssystem Dorsala kroppsväggen bildar ett par tunna veck (manteln) som innesluter en mantelhåla med gälar eller lungor. Från manteln sekreteras ofta ett skal Ventrala kroppsväggen differentierad till en muskulös fot

25 FYLUM BLÖTDJUR (MOLLUSCA) Musslor Fast förankrade eller grävande Filtrerare mycket stora gälar Frisimmande larvstadium

26 FYLUM BLÖTDJUR (MOLLUSCA) Snäckor Största gruppen blötdjur Storspridning i de flesta miljöer Tre olika grupper: Framgälade snäckor Bakgälade snäckor Lungsnäckor

27 FYLUM BLÖTDJUR (MOLLUSCA) Bläckfiskar Högst utvecklade blötdjuren Största nu levande ryggradslösa djuren Marina rovdjur Åttaramade bäckfiskar Tioarmade bläckfiskar

28 FLERCELLIGA DJUR Coelemata Deutostomer Protostomer? Kordater Tagghudingar Lofoforater Ormsjöstjärnor Sjöstjärnor Sjöliljor Sjöborrar Sjögurkor Pseudocoelemata Hjuldjur Rundmaskar Blötdjur Leddjur Ledsnäckor Snäckor Musslor Bläckfiskar Acoelemata Tre groddlager Två groddlager Flercelliga djur Plattmaskar Kammanter Nässeldjur Svampdjur Ringmaskar Hydroider Maneter Koralldjur Insekter Kräftdjur Spindeldjur Fåborstmaskar Havsborstmaskar Iglar Encelliga djur

29 5 000 arter i världen FYLUM MOSSDJUR (ECTOPROCTA) Små, kolonibildande, fastsittande djur Kolonierna bildar krustor på alger, snäckskal eller stenar Kolonierna bildas genomkönlös fortplantning Har lofofor (tillsammans med hästskomaskar och armfotingar

30 FLERCELLIGA DJUR Coelemata Deutostomer Protostomer? Kordater Tagghudingar Lofoforater Ormsjöstjärnor Sjöstjärnor Sjöliljor Sjöborrar Sjögurkor Pseudocoelemata Hjuldjur Rundmaskar Blötdjur Leddjur Ledsnäckor Snäckor Musslor Bläckfiskar Acoelemata Tre groddlager Två groddlager Flercelliga djur Plattmaskar Kammanter Nässeldjur Svampdjur Ringmaskar Hydroider Maneter Koralldjur Insekter Kräftdjur Spindeldjur Fåborstmaskar Havsborstmaskar Iglar Encelliga djur

31 6 000 arter i världen FYLUM TAGGHUDINGAR (ECHINODERMATA) Saknar huvud och hjärna Vattenkärlsystem (ambulakralsystem) Inre skelett av skalplattor Skildkönade med yttre befruktning Frisimmande larv Fem klasser: Hårstjärnor Sjöstjärnor Ormstjärnor Sjöborrar Sjögurkor

32 FYLUM TAGGHUDINGAR (ECHINODERMATA) Sjöstjärnor Rovdjur och asätare Femtalig radiärsymmetri Mun på undersidan Förflyttar sig med slangfötter armarna stela Stor förmåga till regeneration Ormstjärnor Central skiva med fem långa, smala armar Rör sig med slingrande rörelser med armarna Armarna starkt grenade hos vissa arter

33 FYLUM TAGGHUDINGAR (ECHINODERMATA) Sjöliljor och hårstjärnor Anses som de mest primitiva tagghudingarna Fjäderlika, grenade, mycket rörliga armar Både mun och anus mynnar uppåt Filtrerare Sjögurkor Finns på alla djup i havet Grävande eller frilevande Ring av tentakler runt munnen Suspensions- eller detritusätare Läderartad hud med spikler

34 FYLUM TAGGHUDINGAR (ECHINODERMATA) Sjöborrar Oval eller rund kropp med femtalig symmetri Lever på hårda bottnar, men oregelbundna sjöborrar lever nedgrävda i sedimentet Kraftig käkapparat Aristoteles lykta

35 FLERCELLIGA DJUR Coelemata Deutostomer Protostomer? Kordater Tagghudingar Lofoforater Ormsjöstjärnor Sjöstjärnor Sjöliljor Sjöborrar Sjögurkor Pseudocoelemata Hjuldjur Rundmaskar Blötdjur Leddjur Ledsnäckor Snäckor Musslor Bläckfiskar Acoelemata Tre groddlager Två groddlager Flercelliga djur Plattmaskar Kammanter Nässeldjur Svampdjur Ringmaskar Hydroider Maneter Koralldjur Insekter Kräftdjur Spindeldjur Fåborstmaskar Havsborstmaskar Iglar Encelliga djur

NÅGRA DEFINITIONER. Växt får sin näring från vatten, koldioxid och solljus. Djur äter växter eller andra djur

NÅGRA DEFINITIONER. Växt får sin näring från vatten, koldioxid och solljus. Djur äter växter eller andra djur SYSTEMATIK DJUREN NÅGRA DEFINITIONER Växt får sin näring från vatten, koldioxid och solljus Djur äter växter eller andra djur Svamp bryter ner naturliga ämnen utanför organismen PROTOZOA Samlingsnamn för

Läs mer

Skapelsens krona. Människans utveckling

Skapelsens krona. Människans utveckling Skapelsens krona Människans utveckling Mål När vi klara med detta avsnitt skall du kunna: Översiktligt beskriva organismerna systematik och utveckling, speciellt den utveckling som lett fram till människan

Läs mer

ORDNING OCH REDA SYSTEMATIK

ORDNING OCH REDA SYSTEMATIK ORDNING OCH REDA SYSTEMATIK MÅL När vi klara med detta avsnitt skall du kunna: Översiktligt beskriva organismerna systematik och utveckling, speciellt den utveckling som lett fram till människan Förklara

Läs mer

Översikt över de levande organismerna. Allt liv är släkt! Systematik

Översikt över de levande organismerna. Allt liv är släkt! Systematik Översikt över de levande organismerna Allt liv är släkt! Systematik Allt liv är släkt! Systematik Rike Stam (fylum) Klass Ordning Familj Släkte Art Djurriket Ryggsträngsdjur Däggdjur Rovdjur Hunddjur Hundar

Läs mer

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa

Läs mer

organismerna Biologi A på Netkurs

organismerna Biologi A på Netkurs Översikt över de levande organismerna Biologi A på Netkurs Systematisk indelning Exemplet varg Indelning Svenskt namn Latinskt namn RIKE Djurriket Animalia STAM (FYLUM) Ryggsträngsdjur Chordata KLASS Däggdjur

Läs mer

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Fossiler Jämför skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Alla varelser som lever består av celler. Urdjur består bara av en cell. Cell betyder litet rum och cellerna gör så att man kan leva. Hos encelliga

Läs mer

3. titta i ditt läromedel (boken)

3. titta i ditt läromedel (boken) Sätt dig ner, 1. Kolla planeringen 2. titta i ditt skrivhäfte. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Årskurs 7 NO - Tema: Kretslopp Årskurs

Läs mer

Biologi Livets utveckling

Biologi Livets utveckling Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur

Läs mer

MÅL MED DETTA AVSNITT

MÅL MED DETTA AVSNITT DÄGGDJUR SYSTEMATIK MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med djursystematiken skall du kunna: Förklara grunderna för uppdelningen av djurriket Beskriva utmärkande karaktärer för de grupper som beskrivs här

Läs mer

Laboration. Zoologisk mångfald REGNUM (RIKE) Subregnum (Underrike) Fylum (Stam) Subfylum (Understam) SUPERCLASSIS (ÖVERKLASS) Classis (Klass)

Laboration. Zoologisk mångfald REGNUM (RIKE) Subregnum (Underrike) Fylum (Stam) Subfylum (Understam) SUPERCLASSIS (ÖVERKLASS) Classis (Klass) Laboration Zoologisk mångfald Studier av djurrikets mångfald Syftet med denna laboration är få en översiktlig bild av djurrikets mångfald. Detta innefattar både att lära sig känna igen ett antal organismer

Läs mer

tisdag 8 oktober 13 Ryggradsdjur

tisdag 8 oktober 13 Ryggradsdjur Ryggradsdjur Ryggradsdjur Ryggrads djur har som ni förstår en ryggrad. Ryggradsdjur Ryggrads djur har som ni förstår en ryggrad. De har dessutom alla ben inne i sin kropp. Endoskelett Ryggradsdjur Ryggrads

Läs mer

Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme

Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme 57:59 Första fågeln 59:58 Första mänskliga förfadern 59:59 Första moderna människan 57:07 Första däggdjuret 00:01Jordskorpan bildas 57:01 Första dinosaurierna

Läs mer

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan Livets utveckling Livet startades för 3,5 miljarder år sedan 4,5 miljarder år sedan: Inget liv på jorden, inget syre, giftigt luft glödande lava och många aktiva vulkaner åskväder hela tiden 3,5 miljarder

Läs mer

NÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage,

NÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage, NÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage, muskler och enkla ögon. Hjärta, blodomlopp och andningsorgan

Läs mer

a. Uppvisar något, eller några, av dessa träd ett motsägande fylogenetiskt samband? Om ja; ange vilket/vilka. Om nej; skriv nej.

a. Uppvisar något, eller några, av dessa träd ett motsägande fylogenetiskt samband? Om ja; ange vilket/vilka. Om nej; skriv nej. Välkommen till Uppsamlingsomtenta till kursen Organismernas mångfald och fylogeni (Djurdelen) BL2023 (2018-06-09) Totalt 20 frågor (inkl. delfrågor) med max. 50 poäng varav 30 poäng (60%) är nödvändiga

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

443-419 miljoner år före nutid

443-419 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution SILUR 443-419 miljoner år före nutid Stora steg Under silur utvecklas de första kärlväxterna. De är förgångare till nästan alla dagens landväxter

Läs mer

2-3 2-3 4-5 6-7 6-7 6-7 6-7 6-7 8-9 10-11 12-13. 14-15 16-17 (Med sidhänvisningartill Campbell) 18

2-3 2-3 4-5 6-7 6-7 6-7 6-7 6-7 8-9 10-11 12-13. 14-15 16-17 (Med sidhänvisningartill Campbell) 18 ~~ms ~kola Marina djur och växter. Kompendium för marinekologisk kurs. Källor: Brehm-Ekman: Djurens liv del 7. Campbell: Seashores and shallow seas of Britain and Europe (Svenska upp1.1977). Elves-Öhman:

Läs mer

FOSSILÖVNING Cnidaria, Anthozoa, Rugosa Sarcodina Foraminifera Cnidaria Anthozoa Rugosa Tabulata Brachiopoda Craniiformea

FOSSILÖVNING Cnidaria, Anthozoa, Rugosa Sarcodina Foraminifera Cnidaria Anthozoa Rugosa Tabulata Brachiopoda Craniiformea Uppsala universitet Institutionen för geovetenskaper Historisk geologi och paleontologi Geovetenskap Planeten jorden 30 hp Lars Holmer & Linda Lagebro FOSSILÖVNING På tentan ska du kunna identifiera fossil

Läs mer

Baskurs Biologi, 20 p, ht 2006. Morfologi och systematik - Föreläsningsanteckningar

Baskurs Biologi, 20 p, ht 2006. Morfologi och systematik - Föreläsningsanteckningar Kurslitteratur Baskurs Biologi, 20 p, ht 2006 Morfologi och systematik - Föreläsningsanteckningar Silverin och Silverin, Zoologisk morfologi, Systematik och fylogeni, Studentlitteratur, 2002 Raven, P.H.,

Läs mer

Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan

Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan jordens skapades för ca 4600 miljoner år sedan. Jordens första atmosfär var giftig: metangas, ammoniak, vattenånga Jorden svalnade alltmer och stelnade. Kometer med is

Läs mer

Hotade limniska smådjur. Ulf Bjelke. Foto: Tommy Karlsson

Hotade limniska smådjur. Ulf Bjelke. Foto: Tommy Karlsson Hotade limniska smådjur Ulf Bjelke Foto: Tommy Karlsson Grupp Svenskt namn Antal arter i Sverige Antal rödlistade Porifera Svampdjur 3 Cnidaria nässeldjur 5 Turbellaria Virvelmaskar 15 Monogena Monogena

Läs mer

Phylum Sarcodina. kambrium - nutid

Phylum Sarcodina. kambrium - nutid Phylum Sarcodina Klass Foraminifera (skalamöbor) Encelliga, oftast små, ibland stora boningskammare Tropiska och tempererade hav 1-100 m djup Symbios med fotosyntetiserande alger Skal av kalciumkarbonat

Läs mer

Omtentamen för Påbyggnadskurs i Zoologisk systematik, SU,

Omtentamen för Påbyggnadskurs i Zoologisk systematik, SU, Omtentamen för Påbyggnadskurs i Zoologisk systematik, SU, 2003-02-03 Skrivningstid: 9.00-14.00; OBS! Skriv namn på alla papper (rättas av olika lärare) Om utrymmet mellan frågorna inte räcker till, fortsätt

Läs mer

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Organismer består av celler Likheter mellan olika celler? Skillnaderna mellan dem? svampcell Att alla celler har en cellkärna.

Läs mer

ÖVNINGAR. A Ryggradslösa djur 1. B Ryggradslösa djur 2

ÖVNINGAR. A Ryggradslösa djur 1. B Ryggradslösa djur 2 Institutionen för geovetenskaper Historisk geologi & paleontologi Geovetenskap Planeten jorden 20 p Lars Holmer ÖVNINGAR A Ryggradslösa djur 1 B Ryggradslösa djur 2 1 ÖVNING A-B: RYGGRADSLÖSA DJUR På tentan

Läs mer

Biologi Livets utveckling

Biologi Livets utveckling Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur

Läs mer

Plankton i dammar och sjöar

Plankton i dammar och sjöar Plankton i dammar och sjöar Blågröna bakterier Precis som övriga bakterier saknar blågröna bakterier cellkärna. I mikroskopet kan du lägga märke till att blågröna bakterieceller är större än vanliga bakterier.

Läs mer

GRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla

GRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla GRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla Biologi betyder läran om det levande. Biologi handlar om organismers konstruktion, levnad och utveckling. En organism är något levande: svampar, djur, växter eller

Läs mer

Från Västindien till Väderöarna

Från Västindien till Väderöarna Från Västindien till Väderöarna Utanför Sveriges västkust härskar i huvudsak två strömsystem vilka på olika vis påverkar växt- och djurlivet i havet. Den ena kallas Jutlandsströmmen -en avlänkning från

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

Naturväktarna KUST. Redovisningsblankett för. Växterna på land och i vattnet. Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson:

Naturväktarna KUST. Redovisningsblankett för. Växterna på land och i vattnet. Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: Redovisningsblankett för Naturväktarna KUST Redovisa på hemsidan www.naturvaktarna.wwf.se Vi har tyvärr ingen möjlighet att ta emot redovisningar per post eller fax. Datum för undersökningen: Klass/grupp:

Läs mer

Systematik. Fylum: Cnidaria (Nässeldjur) Fylum: Platyhelminthes (plattmaskar) Fylum: Mollusca (mollusker) Tensta gymnasium Biologi A Per Anderhag

Systematik. Fylum: Cnidaria (Nässeldjur) Fylum: Platyhelminthes (plattmaskar) Fylum: Mollusca (mollusker) Tensta gymnasium Biologi A Per Anderhag Systematik Tensta gymnasium Lektionsstolpar till organismgruppernas indelning Fylum: Cnidaria (Nässeldjur) - Två cell-lager (epidermis och gastrodermis, i mellan finns mesoglea = celler och stödjevävnad,

Läs mer

Kan livsformer överleva en Snowball Earth?

Kan livsformer överleva en Snowball Earth? Kan livsformer överleva en Snowball Earth? Ingen Snowball Earth har inträffat efter det att de första bilaterala livsformerna utvecklades (omk 555 Ma). De första landväxterna uppträdde först drygt 100

Läs mer

Kan livsformer överleva en Snowball Earth?

Kan livsformer överleva en Snowball Earth? Kan livsformer överleva en Snowball Earth? Kan livsformer överleva en Snowball Earth? Ingen Snowball Earth har inträffat efter det att de första bilaterala livsformerna utvecklades (omk 555 Ma). De första

Läs mer

KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid

KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid T Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid Stora steg Kambrium är en omvälvande tidsperiod i djurlivets historia. Den biologiska mångfalden ökar

Läs mer

DÄGGDJUR. Utter. Utter

DÄGGDJUR. Utter. Utter REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet

Läs mer

2 nationalnyckeln till sveriges flora och fauna

2 nationalnyckeln till sveriges flora och fauna 2 nationalnyckeln till sveriges flora och fauna klass Ophiuroidea ormstjärnor stam överklass klass ordning familj släkte Echinodermata Asterozoa Klassen Ophiuroidea består av två ordningar, som båda har

Läs mer

LIV I SJÖ OM SMÅDJUR I SÖTVATTEN

LIV I SJÖ OM SMÅDJUR I SÖTVATTEN LIV I SJÖ OM SMÅDJUR I SÖTVATTEN Text: Eva-Lena Larsson 1988 Reviderad: Anders Nilsson 2007 INNEHÅLL MASKAR...5 Iglar...5 Virvelmaskar...5 Rundmaskar/nematoder...6 Tagelmaskar...6 Glattmaskar...7 BLÖTDJUR...8

Läs mer

TENTAMEN, Systematik 2012-05-02

TENTAMEN, Systematik 2012-05-02 TENTAMEN, Systematik 2012-05-02 EMG, Umeå universitet, Ulla Carlsson-Granér och Anders Nilsson Tentamensformalia Kursens namn: 5BI090 Ekologi och Systematik 15 hp, moment systematik VT12 Datum: 2012-05-02

Läs mer

Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post. Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län:

Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post. Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län: Redovisningsblankett för Naturväktarna - KUST Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län: Namn på området och närmaste

Läs mer

Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP

Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP Conny Jacobson, Enheten för natur och biologisk mångfald (An), Naturvårdsverket Stockholm 13 februari 2013 Nationell träff om Åtgärdsprogram

Läs mer

Mån 19/ F: Introduktion mål och medel. Mångfald och systematik. Klassifikation

Mån 19/ F: Introduktion mål och medel. Mångfald och systematik. Klassifikation VÄLKOMMEN till kursen ORGANISMERNAS MÅNGFALD OCH FYLOGENI 15hp för Biologi 60hp (kurspaket 2), 20/3-1/6 2012. Kurslokaler: 20/3 20/4 Sal E 306 och lab. D 238, D 246 (och ev. D 247), Arrheniuslab, Frescati

Läs mer

VAD VÄXER PÅ SKIVAN?

VAD VÄXER PÅ SKIVAN? VAD VÄXER PÅ SKIVAN? Bestämningshjälp för sötvattensorganismer i Bolmen GÖTEBORGS UNIVERSITET 2017 www.virtuedata.se Dagsländor (Ephemeroptera) ÖGA Dagslända (Baetis, ca 10 mm) Dagslända (Ephemera, ca

Läs mer

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Rödlistan för hotade arter Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Småvatten och småvattendrag SLU ArtDatabanken Ulf Bjelke 2015 03 26 Foto: Fredrik Jonsson Foto: Krister Hall

Läs mer

Namn: Biologi för år 7 del 1

Namn: Biologi för år 7 del 1 Biologi för år 7 del 1 Tornhagsskolan den 18 dec 2016 Vad ska vi göra? I det här arbetsområdet ska vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Varför finns det liv på jorden och vad är typiskt

Läs mer

Kursansvarig: Mariana Hagberg, rum 5F 414, tel Kursadministratör: Kristina Oskarsson, rum 5F 411, tel

Kursansvarig: Mariana Hagberg, rum 5F 414, tel Kursadministratör: Kristina Oskarsson, rum 5F 411, tel Biologi med didaktisk inriktning, BIGL01, 30hp, distans. Information om de ämnesteoretiska delarna ser du under kurserna BIGA14 (ekologi) och BIGA13 (zoologi). Detta är studiehandledning för didaktikdelarna

Läs mer

Capensis Biologi - Kopieringsunderlag. Kopieringsunderlag

Capensis Biologi - Kopieringsunderlag. Kopieringsunderlag Kopieringsunderlag Innehåll Del 1 Liv och utveckling 160 Biologi som vetenskap (6-25) 161 Utveckling av liv (28-39) 162 Livets historia (42-57) 163 Alger och växter (64-77) 164 Ryggradslösa djur (92-109)

Läs mer

Ulf Ericsson Medins Havs och Vattenkonsulter

Ulf Ericsson Medins Havs och Vattenkonsulter Bottenfauna Ulf Ericsson Medins Havs och Vattenkonsulter Vad är bottenfauna Kan definieras som: Vattenlevande evertebrater (ryggradslösa djur) som kvarhålls i ett såll med masktätheten,5 mm Enligt denna

Läs mer

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen! Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i

Läs mer

LIV I SJÖ OM SMÅDJUR I SÖTVATTEN

LIV I SJÖ OM SMÅDJUR I SÖTVATTEN LIV I SJÖ OM SMÅDJUR I SÖTVATTEN Text: Eva-Lena Larsson 1988 Reviderad: Anders Nilsson 2007 Copyright Göteborgs Naturhistoriska Museum Box 7283 402 35 Göteborg INNEHÅLL MASKAR...5 Iglar...5 Virvelmaskar...5

Läs mer

VÄXTER. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 79-81

VÄXTER. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 79-81 VÄXTER Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s. 62-75 och 79-81 FOTOSYNTESEN - Bara växter och cyanobakterier kan tillverka sin egen näring. - De tillverkar druvsocker av koldioxid och vatten.

Läs mer

NAKEN B IO L OG I. Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita.

NAKEN B IO L OG I. Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita. NAKEN B IO L OG I Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita. 16 Text och Foto Anders Axelsson Vinterdykningen går mot

Läs mer

Olika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken

Olika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken Olika celltyper Indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Den minsta levande enheten? Cellen - encelliga organismer - flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar

Läs mer

Biologi för år 7 del 1

Biologi för år 7 del 1 Biologi för år 7 del 1 Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 Vad ska vi göra? Vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Till exempel: Varför finns det liv på jorden och vad är typiskt för

Läs mer

LIV I LÖV. om markens småkryp. Text: Göran Andersson Illustrationer: Eva-Lena Larsson. Göteborgs Naturhistoriska Museum

LIV I LÖV. om markens småkryp. Text: Göran Andersson Illustrationer: Eva-Lena Larsson. Göteborgs Naturhistoriska Museum LIV I LÖV om markens småkryp Text: Göran Andersson Illustrationer: Eva-Lena Larsson Göteborgs Naturhistoriska Museum Innehåll Inledning 1 Inte bara löv 2 Lämplig utrustning 3 Hur man använder ett förnasåll

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Jordens liv på ett år! Jorden är ca 4,500,000,000år gammal Tänk dig att jorden endast är 1 år gammalt då skulle vi kunna beskriva jorden som en kalender. 2 Det första livet uppstår (Postulerat) Det första

Läs mer

INSIKTER OM INSEKTER DEL 1. Lärare: Dave Karlsson, Station Linné Pav Johnsson, Ölands folkhögskola

INSIKTER OM INSEKTER DEL 1. Lärare: Dave Karlsson, Station Linné Pav Johnsson, Ölands folkhögskola INSIKTER OM INSEKTER DEL 1 Lärare: Dave Karlsson, Station Linné Pav Johnsson, Ölands folkhögskola ALDRIG ALDRIG ELLER ALLTID! Varför har insekterna blivit så framgångsrika? Mobila (vingar) Kort generationstid

Läs mer

Biologi för år 7 del 1 Livets myller

Biologi för år 7 del 1 Livets myller Biologi för år 7 del 1 Livets myller Tornhagsskolan den 8 januari 2018 Vad ska vi göra? Vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Till exempel: Varför finns det liv på jorden och vad är

Läs mer

med Christian Skovsted

med Christian Skovsted Fråga forskaren FORSKARE SÖKER DET FÖRSTA LIVET med Christian Skovsted Fråga forskaren för filmen Forskare söker det första livet pågick under vecka 38, den 17-21 september 2018. Här är alla frågor, och

Läs mer

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen -encelliga organismer -flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar (organeller)

Läs mer

KATALOG ÖVER BILDER I SJÖ&ÄLV-PROJEKTET ======================================== A. FOTOGRAFERADE I SVENSKA VATTEN Antal bilder

KATALOG ÖVER BILDER I SJÖ&ÄLV-PROJEKTET ======================================== A. FOTOGRAFERADE I SVENSKA VATTEN Antal bilder INGE LENNMARK Dykeri & Undervattensfoto KATALOG ÖVER BILDER I SJÖ&ÄLV-PROJEKTET ======================================== A. FOTOGRAFERADE I SVENSKA VATTEN Antal bilder Kryptogamer 1.086 st, varav Alger

Läs mer

1. Kungsörn X. Fiskgjuse 2. Havsörn.

1. Kungsörn X. Fiskgjuse 2. Havsörn. 1 Här har vi Sveriges största rovfågel! Det kanske räcker som information? För er som inte är ornitologer (fågelskådare) kan vi ge lite ytterligare info. Längden är 77 95cm. Vingspannet mäktiga 190 240

Läs mer

Många människor är fascinerade av fåglar och försöker se så

Många människor är fascinerade av fåglar och försöker se så Text och foto Annika och Klas Malmberg Dunig stjärnnudis, Acanthodoris pilosa, har oval kropp med små tunna utskott på kroppen och den typiska gälkransen längst bak på ryggen. Många människor är fascinerade

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

Taxonomi = beskriver släktskap

Taxonomi = beskriver släktskap Taxonomi = beskriver släktskap Konstruerat av människor som ett sätt att organisera omvärlden. Delas in i grupper baserat på likhet (som ska återspegla släktskap, dock finns det flera fall där genetiska

Läs mer

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen Encelliga organismer Flercelliga organismer celler Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler

Läs mer

2 nationalnyckeln till sveriges flora och fauna

2 nationalnyckeln till sveriges flora och fauna 2 nationalnyckeln till sveriges flora och fauna överklass Asterozoa asterozoer stam Echinodermata överklass klass ordning familj släkte Överklassen Asterozoa omfattar klasserna Asteroidea (sjöstjärnor)

Läs mer

Lärarhandledning. Presenterat av

Lärarhandledning. Presenterat av Lärarhandledning Presenterat av Inledning H uvudrollerna i filmen Insekter spelas av en bönsyrsa och en dagfjäril. De har fått behålla sina latinska namn, Hierodula sp. och Papilio sp. De kläcks i samma

Läs mer

FÖRSURNINGS PÅVERKAN PÅ SVENSKA MARINA EKOSYSTEM

FÖRSURNINGS PÅVERKAN PÅ SVENSKA MARINA EKOSYSTEM FÖRSURNINGS PÅVERKAN PÅ SVENSKA MARINA EKOSYSTEM Jonathan Havenhand, Göteborgs Universitet Tjärnö wallpaperswide.com VÄXTHUSEFFEKTENS ONDA TVILLING de senaste 150 år har haven blivit ~ 26 % surare inom

Läs mer

Ämnesplanering Levande organismer 7H

Ämnesplanering Levande organismer 7H Ämnesplanering Levande organismer 7H Vi kommer att arbeta med Levande organismer Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information,

Läs mer

LIVETS UPPKOMST? Livets uppkomst? Livets uppkomst? P r e k a m b r i u m. Hur? Var? Hur? Var?

LIVETS UPPKOMST? Livets uppkomst? Livets uppkomst? P r e k a m b r i u m. Hur? Var? Hur? Var? Prekambrium Livets gryning - Prekambrium Ca 90% av geologisk g tid 4600 Ma till ca. 540 Ma Ca 90% av geologisk tid 4600 Ma till ca. 540 Ma Sedimentära bergarter metamorfoserade eller eroderade Prekambriska

Läs mer

Grzegorz Papaj, med illustrationer av Jacek Lilpop. Spåra evolutionen. bioscience explained Vol 4 No 2 1346. Instruktioner för spelet

Grzegorz Papaj, med illustrationer av Jacek Lilpop. Spåra evolutionen. bioscience explained Vol 4 No 2 1346. Instruktioner för spelet 1346 Grzegorz Papaj, med illustrationer av Jacek Lilpop Laboratory of Bioinformatics and Protein Engineering / Szkoła Festiwalu Nauki International Institute of Molecular and Cell Biology ul. Księcia Trojdena

Läs mer

DJUR I HAVET. Lärarhandledning

DJUR I HAVET. Lärarhandledning DJUR I HAVET Lärarhandledning 1 Möt världshavens invånare, som hajar, rockor och sjöstjärnor, och få en inblick i livet i både kalla och varma vatten. Uppdragen innehåller spännande uppgifter om djurlivet

Läs mer

SMÅKRYP PÅ LAND. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013

SMÅKRYP PÅ LAND. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013 SMÅKRYP PÅ LAND Innehåll Daggmask... 2 Fästing... 3 Gråsugga... 3 Jordlöpare... 5 Mångfotingar (Tusenfotingar)... 6 Dubbelfoting... 6 Enkelfoting... 6 Snigel... 7 Snäcka... 8 Tordyvel... 9 Vargspindel...

Läs mer

VÄLKOMMEN till kursen ORGANISMERNAS MÅNGFALD OCH FYLOGENI VT hp för Biologi 60hp och BioGeo programmet, 23/3-24/4, 2015 (del 1: zoologidelen)

VÄLKOMMEN till kursen ORGANISMERNAS MÅNGFALD OCH FYLOGENI VT hp för Biologi 60hp och BioGeo programmet, 23/3-24/4, 2015 (del 1: zoologidelen) VÄLKOMMEN till kursen ORGANISMERNAS MÅNGFALD OCH FYLOGENI VT2015 15hp för Biologi 60hp och BioGeo programmet, 23/3-24/4, 2015 (del 1: zoologidelen) v5_26/3-2015; Schemaändringar kan förekomma! Se separat

Läs mer

Lärarutbildningsnämnden Biologi. Kursplan

Lärarutbildningsnämnden Biologi. Kursplan Dnr: FL2009/21 Lärarutbildningsnämnden Biologi Kursplan Beslut om inrättande av kursen Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden, 2009-02-18 och gäller från höstterminen 2007 vid Karlstads universitet.

Läs mer

2 nationalnyckeln till sveriges flora och fauna

2 nationalnyckeln till sveriges flora och fauna 2 nationalnyckeln till sveriges flora och fauna klass Holothuroidea sjögurkor stam överklass klass ordning familj släkte Echinodermata Echinozoa Klassen Holothuroidea består av sex ordningar med totalt

Läs mer

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola SMÅKRYP I SÖTVATTEN Innehåll Innehåll... 1 Buksimmare... 2 Dykare... 2 Flickslända... 3 Gråsuggor... 3 Iglar... 4 Klodyvel... 5 Ryggsimmare... 6 Sävslända... 6 Sötvattensmärla... 7 Tordyvel... 7 Trollslända...

Läs mer

Spongier lever i både havsmiljö och sötvatten. Världshavens förmodligen mest berömda och SPONGIER

Spongier lever i både havsmiljö och sötvatten. Världshavens förmodligen mest berömda och SPONGIER SPONGIER 2: järnäsklubb 040730-0128 Spongier lever i både havsmiljö och sötvatten. Arterna i tropiska hav bildar urnor och rör i bjärta färger, och knallröda överdrag på stenar. I Västerhavet finns ett

Läs mer

Umeå universitet EMG Ht Schema för Inventeringsmetodik & Systematik, 15 hp, 2016

Umeå universitet EMG Ht Schema för Inventeringsmetodik & Systematik, 15 hp, 2016 Umeå universitet 20160804 EMG Ht 2016 Schema för Inventeringsmetodik & Systematik, 15 hp, 2016 Lärare: Anders Thornell AT Bent Christensen BC Folmer Bokma FB Gerard Rocher Ros GRR Hans Gardfjell HG Helena

Läs mer

ORMSTJÄRNOR B IO I O L OG O G I

ORMSTJÄRNOR B IO I O L OG O G I B IO I O L OG O G I Text & Foto Anders Axelsson Nedan: Ormstjärnornas armar täcks av skyddande kalkplattor, formen på dessa plattor är ofta bra att nyttja sig av vid artbestämning. Hos arten Ophiopholis

Läs mer

485-443 miljoner år före nutid

485-443 miljoner år före nutid TE Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution ORDOVICIUM 485-443 miljoner år före nutid Stora steg Djur med skelett av ben dyker upp för första gången under den här tidsperioden. Det är

Läs mer

stam Sipuncula stjärnmaskar

stam Sipuncula stjärnmaskar sipuncula 1 stam Sipuncula stjärnmaskar Stammen stjärnmaskar består av djur med cylindrisk bål och en indragbar snabel som har en krans av tentakler längst ut. De lever på havsbottnen, oftast nedgrävda

Läs mer

DJUR OCH VÄXTER I SVERIGE. Lärarhandledning

DJUR OCH VÄXTER I SVERIGE. Lärarhandledning DJUR OCH VÄXTER I SVERIGE Lärarhandledning 1 Välkomna till Vattnets väg, en levande modell av Sverige. Ni upptäcker landets olika naturtyper och möter svenska djur och växter på nära håll. Eleverna får

Läs mer

Inventering av bottenfaunan i Almaån

Inventering av bottenfaunan i Almaån Inventering av bottenfaunan i Almaån Hässleholms kommun 2006-01-31 Uppdraget Naturvårdsingenjörerna AB har på uppdrag av Hässleholms kommun undersökt bottenfaunan i Almaån på tre olika lokaler. Två av

Läs mer

Så gör djur - tre avsnitt

Så gör djur - tre avsnitt Så gör djur - tre avsnitt Filmhandledning Handledningen innehåller tre separata handledningar med två sidor med övningsuppgifter av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Levande organismer. Ekologi. och. Klass: 7A och 7B

Levande organismer. Ekologi. och. Klass: 7A och 7B Levande organismer och Ekologi Namn: Klass: 7A och 7B och Ekologi Syfte: Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att Du utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse

Läs mer

Medins Havs och Vattenkonsulter AB

Medins Havs och Vattenkonsulter AB Medins Havs och Vattenkonsulter AB Utredningar, fältstudier, biologiska analyser Sötvatten och marina miljöer Verksamhetsansvarig sötvatten Carin Nilsson carin.nilsson@medinsab.se 031-338 35 43 Östra Nedsjön

Läs mer

ordning Thaliacea salper

ordning Thaliacea salper tunicata: thaliacea 1 ordning Thaliacea salper Salper (som även har kallats salpor) är en ordning av tunnformiga, genomskinliga manteldjur (ca 70 arter). De tillbringar hela sitt liv simmande i den fria

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Skapelseberättelsen. Gud skapade världen på sju dagar Han skapade djur och växter (sådana vi ser dem idag) Adam fick ge namn åt alla

Skapelseberättelsen. Gud skapade världen på sju dagar Han skapade djur och växter (sådana vi ser dem idag) Adam fick ge namn åt alla Vad är evolution? Skapelseberättelsen Gud skapade världen på sju dagar Han skapade djur och växter (sådana vi ser dem idag) Adam fick ge namn åt alla Fossil hittades, 1700-talet Hur förklara dessa? Syndafloden!

Läs mer

2 nationalnyckeln till sveriges flora och fauna

2 nationalnyckeln till sveriges flora och fauna 2 nationalnyckeln till sveriges flora och fauna överklass Crinozoa crinozoer stam Echinodermata överklass klass ordning familj släkte Överklassen Crinozoa omfattar tagghudingar vilkas kropp byggs upp av

Läs mer

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då

Läs mer

SMÅKRYP I OLIKA SLAGS VATTEN

SMÅKRYP I OLIKA SLAGS VATTEN SMÅKRYP I OLIKA SLAGS VATTEN Olika vattenmiljöer, stillastående (sjöar och större dammar) och rinnande vatten (från rännilar till stora floder) utgör livsrum för många helt olika små organismer. En väldigt

Läs mer

Skötselplan för naturreservatet Grollegrund, Helsingborgs stad

Skötselplan för naturreservatet Grollegrund, Helsingborgs stad Skötselplan för naturreservatet Grollegrund, Helsingborgs stad RE 1 Översiktlig karta över nordvästra Skåne med Grollegrunds naturreservat markerat med blå ram. Diarienummer: 82/2010 Planförfattare: Peter

Läs mer

6 Djur en myllrande mångfald

6 Djur en myllrande mångfald 6 Djur en myllrande mångfald 6.1 OH1 Djurens släktträd 1 Djur finns överallt 2 Ryggrad eller inte? 3 Ägg med skal en anpassning till landliv 4 Växelvarm eller jämnvarm? 6.3 5 Snäckor och sniglar i terrarium

Läs mer

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och

Läs mer