3. titta i ditt läromedel (boken)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "3. titta i ditt läromedel (boken)"

Transkript

1 Sätt dig ner, 1. Kolla planeringen 2. titta i ditt skrivhäfte. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag?

2 Årskurs 7 NO - Tema: Kretslopp Årskurs 7 Biologi Kemi Fysik Kretslopp (kap 8 bi, 2 kem) ekologi (kap 1, 2 och 8) kretslopp (kap 8 bi, 2 kem) luft, vatten, mark, syror och baser (kap 2 kem) ämnen, blandningar, separation av ämnen (kap 1) Material och densitet (kap 2) värme och transport (kap 3) vårt solsystem (kap 1) Universum (kap 11) Veckor: v v.46-v.10 v.11-v.22

3 v Yttre- och inre befruktning Växelvarm Jämnvarm Zoolog Zoologi Hybrid Art Biologi Flora Fauna

4 Vecka 35

5 Årskurs 7 - Biologi

6 Värdeord Respek T Ansva R Arbetsr O

7 Diskutera i par (tre om två ej är möjligt) Om inte annat anges av läraren.

8 Vad är biologi? Biologi betyder: Läran om livet! Läs sida 4-6

9 Vad är liv? Ingen enkel förklaring.. Egenskaper Består av celler Kan fortplanta sig Tar upp ämnen från omgivningen Ger ämnen från omgivningen Behöver energi Reagerar på omgivningen

10 Vilka har liv? Insekterna Rosen Varför? Har alla de sex egenskaperna

11 Livet på jorden Alla levande varelser kallas med ett namn för organismer Biologi handlar om allt levande (djur, växter bakterier mm)

12 Celler Slå upp boken på sida 6 Rita en växt och en djurcell i ditt skrivhäfte Namnge cellens delar Skriv ner vad som är skillnaden mellan en växt och en djurcell

13 Klorofyllkorn Cellvägg Cellkärna Cellmembran

14 Skillnader? Djurcell Växtcell

15

16 Vecka 35

17 Du ska efter lektionen ha följande kunskap: Arter och släkter Familjer Släkter Arter

18 Läs sid 8-9 Svara på frågorna på sid 9, skriv i ditt skrivhäfte. Extra, kan du? Förklara ordet art? Vad är en hybrid? Vilken av grupperna växter och djur har flest arter?

19 Vad är en art? Individer från samma art ska kunna få barn eller barnbarn med varandra Hybrid = en blandning mellan två olika arter Olika hundraser är fortfarande samma art Mula eller mulåsna

20 Disskutionsfråga: Behövs alla växter och djur?

21 Biologisk mångfald Forskare anser att det finns 10 miljoner arter på jorden Vi har upptäckt, beskrivit och namngett ungefär 2 miljoner arter Varje år upptäcks nya arter, många arter försvinner också. Vi påverkar arternas förvinnande - Miljöförstöring är en stor orsak till att arter försvinner. Det är viktigt att bevara en biologisk mångfald eftersom de flesta arter är beroende av varandra.

22 Ord och begrepp- vad betyder följande? Botanik Zoologi Flora Fauna

23 Extra uppgifter.. Fundera på Varför är det viktigt att bevara arter och biologisk mångfald? Ge exempel på hur du kan hjälpa till med att bevara den biologiska mångfalden.

24 Ordning och reda 5 grupper 1. Bakterier 2. Alger och urdjur 3. Svampar och lavar 4. Växter 5. Djur

25 Sätt dig ner, 1. Kolla planeringen 2. titta i ditt skrivhäfte. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag?

26 Vecka 36

27 Vecka 36

28 Vad ni ska kunna efter avsnittet s10 Vad som är gemensamt för alla djur Vad som skiljer ryggradslösa och ryggradsdjur samt kunna ge exempel på djurarter i de olika grupperna Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur Vad som menas med yttre befruktning och inre befruktning Berätta om de olika djurgrupperna och ge några exempel på vanliga arter i varje grupp

29 Allmänt Varför? Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa djur (ex, leddjur: insekter, kräftdjur, spindeldjur och månfotingar, andra grupper är svampdjur, nässeldjur, blötdjur, tagghudingar och maskar)

30

31 De första djuren utvecklades troligtvis från organismer som liknade de encelliga urdjuren som levde i vattnet. Ryggradsdjuren utvecklades sedan i havet, olika sorters fiskar. Med tiden blev djuren allt mer komplicerat byggda och fick många olika former varför? Hur och varför kom djuren från vattnet till land? Ryggradsdjur som fiskar kunde sedan ta sig upp på land (hade fenor som fungerade som ben, utvecklade lungor)

32 Encelliga urdjuren Bild s. 77 Består av en enda cell! Saknar cellkärna Föröka sig genom delning Urdjuren Exempel: Bakterier och arkéer är typer av encelliga organismer

33 Sammanfattning Läran om livet, s 49

34 Testa dig själv.. Hur många djurarter känner vi till på jorden? Vad kallas forskare som studerar djur? Djuren delas in i två stora grupper, vilka? Berätta om de första fiskarna på land? Vad menas med att ett djur är växelvarmt? Vad definierar en art? På vilket sätt har djuren anpassat sin fortplantning på land? Varför tror du att djuren lämnade havet och gick upp på land?

35 - Föregående lektion (Begrepp) - Djurgrupper - Film om ryggradslösa djur - Kort fakta om Nässeldjur Ringmaskar Blötdjur Leddjur Insekter Spindeldjur Kräftdjur Tagghudingar Dagens lektion - Avslutande frågor

36 Begrepp Yttre- och inre befruktning Växelvarm Jämnvarm Zoolog Zoologi Art Biologi Flora Fauna

37 Kan du? Cellmembran Cellvägg Klorofyllkorn Cellkärna

38 Växelvarm/Jämnvarm Växelvarm Kroppstemperatur som omgivningen Blir lätt långsamma och slöa om det blir kallt. Jämnvarm Kroppstemperaturen är lika som hos oss människor

39 Inre och yttre befruktning Yttre befruktning Honan lägger ägg Hanen sprutar spermier över äggen Exempel fiskar, honan lägger sin rom, hanen sprutar över sin mjölke

40 Inre och yttre befruktning Inre befruktning Hanen lämnar sina spermier i honans könsöppning Ägg och spermier smälter samman i kroppen Exempel Kräldjur äggen har skal, därför måste befruktningen ske innan den lämnar kroppen.

41 Forskare.. Känner till över en miljon olika djurarter (.. tror att det finns fler som ännu inte är upptäckta) Forsklare som studerar djur kallas ZOOLOGER.

42 Vad ni ska kunna efter avsnittet s10 Vad som är gemensamt för alla djur Vad som skiljer ryggradslösa och ryggradsdjur samt kunna ge exempel på djurarter i de olika grupperna Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur Vad som menas med yttre befruktning och inre befruktning Berätta om de olika djurgrupperna och ge några exempel på vanliga arter i varje grupp

43 Djurens behov Föda Vatten Andas

44 Diskussion På vilket sätt har djuren anpassat sin fortplantning på land? Varför tror du att djuren lämnade havet och gick upp på land?

45 Sätt dig ner, 1. Kolla planeringen 2. titta i ditt skrivhäfte. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag?

46 Vecka 36

47 Vecka 36

48 De olika djurgrupperna.. Nässeldjur Ringmaskar Blötdjur Leddjur Insekter Spindeldjur Kräftdjur Tagghudingar Fiskar Kräldjur Däggdjur

49

50 En kort film om ryggradslösa djur Utan-vanlig-ryggrad

51 Till en början... -Svampdjur -Nässeldjur -Maskar

52

53 Ryggradslösa djur Svampdjur Sitter fast på botten i varma, salta vatten Finns flera tusen svampdjur Tvättsvampar består av svampdjurens skelett hotade av överfiskning och miljöförstöring. Nässeldjur Lever i havet Har nässeltrådar som innehåller gift Äter plankton, kräftdjur och småfisk Exempel: Maneter och Koralldjur. Maneter finns på västkusten Koralldjur kan bilda stora fiskrika rev i haven.

54 Ryggradslösa djur Allmänt om maskar Plattmask Rundmask Ringmask Är inte nära släkt med varanndra Maskarna behöver fukt för att inte torka ut. De är uppbyggda av små delar, ringar eller segment. De flesta andas direkt genom huden Ringmaskar Här ingår daggmaskar, iglar och havsborstmaskar. Daggmaskar är tvåkönade och befruktar varandra vid parning. lägger sig intill varann och byter spermier. Äter döda växtceller - bryter ner jorden - jordförbättrare.

55 Kan du? Nämn två olika nässeldjur? Var i sverige kan du hitta brännmaneten? Hur bildas korallrev? Varför är det viktigt att korallreven inte förstörs?

56

57 Sätt dig ner, 1. Kolla planeringen 2. titta i ditt skrivhäfte. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag?

58 Vecka 37

59 Och så vidare till... - Blötdjur - Leddjur - Tagghudingar

60

61 Ryggradslösa djur Blötdjur snäckor, musslor och bläckfiskar. De som lever i vatten har gälar. Många djur i gruppen har ett skal, inte alla. Snäckor äter mest växter och alger. Musslor får sin näring genom att filtrera vattnet Bläckfiskar kan släppa ut bläck som ett försvar. är rovdjur, äter bl.a. fisk, musslor och kräftdjur. bra syn för att bli goda jägare. Sniglar Beroende av fukt för att inte torka ut

62 Varför leddjuren är framgångsrik Producerar mycket ägg Hudskelett är lätta och ger bra skydd Många har vingar Sociala arter

63 Gemensamt för Leddjur Ben med olika leder Yttre skelett Insekter Spindeldjur Mångfotingar Kräftdjur

64 Ryggadslösa djur Leddjur - Spindeldjur Här ingår spindlar, kvalster, och skorpioner. De har åtta ben och många är giftiga. Spindlar andas genom huden De är rovdjur och många fångar byten med hjälp av nät Mångfotingar Enkel- och dubbelfotingar, minst 9 par ben Ingen har tusenfötter (trots namnet tusingfoting) Lever under stenar och löv, eller nere i jorden där det är fuktigt och mörkt. Sverige, ca 4 cm långa Tropiska arter, upp till 30 cm och en del giftiga Världsrekord 700 ben!

65 Ryggradslösa djur Leddjur - Kräftdjur De har ett yttre skelett I gruppen ingår kräftor, räkor, krabbor, havstulpaner, gråsuggor och plankton. De flesta lever i vatten, undantag gråsuggor. De andas med gälar. Insekter Det är den största djurgruppen om man tittar på antalet arter. Insekter har sex ben, de flesta har också vingar. Många insekter genomgår en förvandling under sin livstid. (Larv Puppa Insekt) En del insekter är sociala, de lever tillsammans och samarbetar t.ex. myror, termiter och bin. Andas via - trakeer

66 Ryggradslösa djur Tagghudningar Deras kropp är täckt av taggiga kalkplattor som fungerar som skelett. Lever på havsbotten Munnen sitter på undersidan och analöppningen på ryggen, däremellan finns en tarm med en mage. Förflyttar sig med sugfötter Hit hör bland annat sjöstjärnor, sjöborrar och ormstjärnor och sjögurkor. Sjöstjärnor Rovdjur Ormstjärnan ser ut som små sjöstjärnor med smala armar. Lever av plankton och smådjur Sjöborrar Ser ut som Igelkottar Sjögurkor Avlång gurklik taggklädd kropp

67 Kan du? Vad heter de tre grupper maskar är indelade i? Hur andas de flesta maskar? Vilket sinne är extra bra hos bläckfiskar och varför är det så? Hur får musslor sin näring?

68 Sätt dig ner, 1. Kolla planeringen 2. titta i ditt skrivhäfte. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag?

69 Vecka 37

70 Nästa lektion.. - Fiskar - Fåglar - Grod- och Kräldjur - Däggdjur

71

72 Korallreven - Fiskar onova/enresablandkorallreven html

73 Ryggradsdjur Fiskar broskfiskar, benfiskar och Käklösa fiksar (rundmunnar) Fiskar andas med gälar. De flesta har en yttre befruktning Broskfiskar är hajar och rockor, de flesta är rovdjur. Benfiskar är t.ex. torsk, abborre och lax. De lägger ägg. Vi äter många av dessa. Rundmunnar är asätare och biter sig fast med sina tänder.

74 Ryggradsdjur Fåglar Hur är fåglarna anpassade till att kunna flyga? Vilka sinnen är speciellt utvecklade hos fåglarna? Vilken funktion har fåglarnas fjädrar?

75 Ryggradsdjur Fåglar Hur är fåglarna anpassade till att kunna flyga? Deras skelett är mycket lätt, de har kraftiga flygmuskler, de har effektiv andning, de har fjädrar och vingar. Vilka sinnen är speciellt utvecklade hos fåglarna? Olika fågelarter har utvecklat sina sinnen t.ex. gott luktsinne eller god syn. Vilken funktion har fåglarnas fjädrar? Fjädrarna håller fåglarna varma och torra. En del fåglar har klor medan andra har simhud.

76 Ryggradsdjur Fåglar Jämnvarma djur. Inre befruktning Lägger ägg som de ruvar. Exempel: Havsörn eller Rödhake

77 Ryggradsdjur Exempel: Lövgroda eller Större vattensalamander Groddjur Växelvarma, de har alltså samma temperatur som omgivningen. De går ofta i dvala under vintern, det betyder att de sover djupt. Groddjur andas med gälar när de är yngel och med lungor när de är vuxna. De kan också andas genom huden. Groddjuren är hotade eftersom människan förstör många våtmarker.

78 Ryggradsdjur Groddjur Vad finns det för anledning till att groddjuren lägger så många ägg? De lägger många ägg efter parningen. Detta eftersom det inte är så många som överlever. En del groddjur har speciella ämnen i sin hud, vad kan dessa ämnen ha för egenskaper? Många groddjur har ämnen i sin hud, en del ämnen är giftiga andra kan användas som medicin. Gruppen innehåller salamandrar, grodor och paddor. Äggen läggs i vatten, ynglen lever i vatten men vuxna groddjur kan leva på land.

79 Ryggradsdjur Kräldjur Exempel: Kopparödla eller Rödörad vattensköldpadda Hit hör ormar, ödlor, sköldpaddor och krokodiler Ormar använder tungan för att känna dofter De andas med lungor Kräldjuren är växelvarma De har inre befruktning och de flesta lägger ägg När de växer så ömsar ormar skinn Krokodiler och sköldpaddor har funnits på jorden väldigt länge

80 Kan du? Hur är kräldjuren bättre anpassade till ett liv på land än vad groddjur är?

81

82 Ryggradsdjur Däggdjur Hur föder däggdjuren upp sina ungar? De föder levande ungar och ungarna diar mjölk. Varför kan däggdjuren överleva i kalla klimat som inte groddjur och kräldjur kan klara? De är jämnvarma, de har samma kroppstemperatur hela tiden De kan leva i många olika typer av klimat.

83 Ryggradsdjur Däggdjur Exempel: Björn Näbbmus De andas med hjälp av lungor. Däggdjuren delas in i kloakdjur, pungdjur och moderkaksdjur. De är jämnvarma, de har samma kroppstemperatur hela tiden De kan leva i många olika typer av klimat.

84 Funny facts - Däggdjur En del av dem är idisslare, d.v.s. de tuggar maten flera gånger. Gnagare har tänder som inte slutar att växa, de måste alltså gnaga så att tänderna slits. Gnagare är bra på att föröka sig, de är mycket fertila. Hjortdjur har horn, vissa av dem tappar dem på vintern.

85 Kunskapstest Förklara begreppen Zoolog Biologi Flora Vilka är de två huvudgrupper som alla djur delas i n i? Vilka tre områden delas Däggdjur in i?

86 Kan du om Fiskar? Hur andas de flesta fiskar? Hur fortplantar sig fiskar? Vilka tre grupper delas fiskar in i?

87 Nästa lektion,avsnitt Växter V 39 Svampar, Lavar, Alger, Urdjur, Bakterier, Arkéer, Virus V 39 Kunskapstest- hänger ni med?

88 Kan du? Vad heter de tre grupper maskar är indelade i? Hur andas de flesta maskar? Vilket sinne är extra bra hos bläckfiskar och varför är det så? Hur får musslor sin näring? Hur andas kräldjur?

89 Kan du? Nämn två olika nässeldjur? Var i sverige kan du hitta brännmaneten? Hur bildas korallrev? Varför är det viktigt att korallreven inte förstörs?

90 Testa dig själv.. Hur många djurarter känner vi till på jorden? Vad kallas forskare som studerar djur? Djuren delas in i två stora grupper, vilka? Berätta om de första fiskarna på land? Vad menas med att ett djur är växelvarmt? På vilket sätt har djuren anpassat sin fortplantning på land? Varför tror du att djuren lämnade havet och gick upp på land?

91 Leddjur - Kan du? Vad är det som ger kräftdjurens kropp stabilitet? Nämn minst tre grupper av leddjur? Insekter Hur många ben har insekter? Hur andas insekter? Vilken är den största djurgruppen när det gäller antalet arter?

92

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa

Läs mer

Biologi Livets utveckling

Biologi Livets utveckling Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur

Läs mer

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Fossiler Jämför skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Alla varelser som lever består av celler. Urdjur består bara av en cell. Cell betyder litet rum och cellerna gör så att man kan leva. Hos encelliga

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan Livets utveckling Livet startades för 3,5 miljarder år sedan 4,5 miljarder år sedan: Inget liv på jorden, inget syre, giftigt luft glödande lava och många aktiva vulkaner åskväder hela tiden 3,5 miljarder

Läs mer

Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan

Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan jordens skapades för ca 4600 miljoner år sedan. Jordens första atmosfär var giftig: metangas, ammoniak, vattenånga Jorden svalnade alltmer och stelnade. Kometer med is

Läs mer

Biologi Livets utveckling

Biologi Livets utveckling Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur

Läs mer

Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme

Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme 57:59 Första fågeln 59:58 Första mänskliga förfadern 59:59 Första moderna människan 57:07 Första däggdjuret 00:01Jordskorpan bildas 57:01 Första dinosaurierna

Läs mer

Ryggradsdjur - Vertebrater. Skelettet inuti kroppen.

Ryggradsdjur - Vertebrater. Skelettet inuti kroppen. Ryggradsdjur - Vertebrater Skelettet inuti kroppen. Ryggsträngsdjur - Sjöpungar och lansettfiskar. - Alla ryggradsdjurs föregångare. - Ryggsträng (korda) som fungerar som skelett (tillbakabildas hos vuxna

Läs mer

NÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage,

NÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage, NÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage, muskler och enkla ögon. Hjärta, blodomlopp och andningsorgan

Läs mer

RYGGRADSDJUR. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 322

RYGGRADSDJUR. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 322 RYGGRADSDJUR Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s. 30-48 och 322 RYGGSTRÄNGSDJUR - Ryggradsdjur. - Manteldjur. - Lansettfiskar. - Ryggsträng och ihåligt nervrör. - 48000 nu levande arter.

Läs mer

Skapelsens krona. Människans utveckling

Skapelsens krona. Människans utveckling Skapelsens krona Människans utveckling Mål När vi klara med detta avsnitt skall du kunna: Översiktligt beskriva organismerna systematik och utveckling, speciellt den utveckling som lett fram till människan

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

organismerna Biologi A på Netkurs

organismerna Biologi A på Netkurs Översikt över de levande organismerna Biologi A på Netkurs Systematisk indelning Exemplet varg Indelning Svenskt namn Latinskt namn RIKE Djurriket Animalia STAM (FYLUM) Ryggsträngsdjur Chordata KLASS Däggdjur

Läs mer

Biologi för år 7 del 1 Livets myller

Biologi för år 7 del 1 Livets myller Biologi för år 7 del 1 Livets myller Tornhagsskolan den 8 januari 2018 Vad ska vi göra? Vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Till exempel: Varför finns det liv på jorden och vad är

Läs mer

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Organismer består av celler Likheter mellan olika celler? Skillnaderna mellan dem? svampcell Att alla celler har en cellkärna.

Läs mer

Kännetecken. Mjölkkörtlarna producerar mjölk till nyfödda ungar, som diar sin mor.

Kännetecken. Mjölkkörtlarna producerar mjölk till nyfödda ungar, som diar sin mor. Däggdjur Däggdjur Alla däggdjur är jämnvarma, ger ungar di (mjölk) och alla utom kloakdjuren föder levande ungar (till skillnad från att lägga ägg). För närvarande är omkring 5 400 arter kända. De flesta

Läs mer

443-419 miljoner år före nutid

443-419 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution SILUR 443-419 miljoner år före nutid Stora steg Under silur utvecklas de första kärlväxterna. De är förgångare till nästan alla dagens landväxter

Läs mer

Namn: Biologi för år 7 del 1

Namn: Biologi för år 7 del 1 Biologi för år 7 del 1 Tornhagsskolan den 18 dec 2016 Vad ska vi göra? I det här arbetsområdet ska vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Varför finns det liv på jorden och vad är typiskt

Läs mer

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen! Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i

Läs mer

Biologi för år 7 del 1

Biologi för år 7 del 1 Biologi för år 7 del 1 Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 Vad ska vi göra? Vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Till exempel: Varför finns det liv på jorden och vad är typiskt för

Läs mer

DÄGGDJUR. Utter. Utter

DÄGGDJUR. Utter. Utter REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2014/2015 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Fiskarna var de första ryggradsdjuren

Fiskarna var de första ryggradsdjuren Fiskar Fiskar är de första ryggradsdjuren andas med gälar och har inga lungor är växelvarma har en yttre- eller inre befruktning. de flesta är rovdjur och äter plankton Fiskarna var de första ryggradsdjuren

Läs mer

Levande organismer. Ekologi. och. Klass: 7A och 7B

Levande organismer. Ekologi. och. Klass: 7A och 7B Levande organismer och Ekologi Namn: Klass: 7A och 7B och Ekologi Syfte: Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att Du utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse

Läs mer

GRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla

GRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla GRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla Biologi betyder läran om det levande. Biologi handlar om organismers konstruktion, levnad och utveckling. En organism är något levande: svampar, djur, växter eller

Läs mer

485-443 miljoner år före nutid

485-443 miljoner år före nutid TE Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution ORDOVICIUM 485-443 miljoner år före nutid Stora steg Djur med skelett av ben dyker upp för första gången under den här tidsperioden. Det är

Läs mer

Kräldjur. Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot

Kräldjur. Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot Kräldjur och fåglar Kräldjur Kallas också reptiler. Kräldjur Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot uttorkning. Alla

Läs mer

Ämnesplanering Levande organismer 7H

Ämnesplanering Levande organismer 7H Ämnesplanering Levande organismer 7H Vi kommer att arbeta med Levande organismer Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information,

Läs mer

De rätta svaren presenteras nedan

De rätta svaren presenteras nedan Många deltog i vår Fiskspaning under påsklovet, bra jobbat alla som var med! GRATTIS! En vinnare är nu framlottad bland de rätta svaren och kontaktas via telefon eller mejl. De rätta svaren presenteras

Läs mer

Fåglar i skogen Fåglar vid stranden Fåglar vid fågelbordet Flyttfåglar

Fåglar i skogen Fåglar vid stranden Fåglar vid fågelbordet Flyttfåglar Björne Torstenson Instruktioner Biologi / Teknik Tema Fåglar Innehåll: Välj en fågel och gör en egen A3-sida om denna/ egen powerpoint-presentation. (fakta 2 lektioner, bild ½ lektion, renskrivning 1½

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Jordens liv på ett år! Jorden är ca 4,500,000,000år gammal Tänk dig att jorden endast är 1 år gammalt då skulle vi kunna beskriva jorden som en kalender. 2 Det första livet uppstår (Postulerat) Det första

Läs mer

Ormar. Malmö Naturskola

Ormar. Malmö Naturskola Ormar Ormarna är kräldjur och alltså släktingar till dinosaurierna som levde på jorden förr. Andra kräldjurssläktingar är ödlor, sköldpaddor och krokodiler. De är växelvarma liksom till exempel grodor

Läs mer

Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7

Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7 Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7 Det finns många djur- och växtarter runt omkring oss som vi kanske inte tänker på. Vissa känner du säkert igen och kan namnet på, andra kanske du aldrig

Läs mer

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4 Skogen + Naturen på hösten Åk 4 Vad innehåller detta område! Biologi Olika sorters skogar Planterad skog/urskog Vanliga träd Användning av träd Svamp Vanliga svampar Nedbrytning Nedbrytare: myra och daggmask

Läs mer

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Av Abborre Abborren är en av våra allra vanligaste sötvattenfiskar. Hon-abborren kan väga över 4,5 kilo medan hanarna sällan

Läs mer

tisdag 8 oktober 13 Ryggradsdjur

tisdag 8 oktober 13 Ryggradsdjur Ryggradsdjur Ryggradsdjur Ryggrads djur har som ni förstår en ryggrad. Ryggradsdjur Ryggrads djur har som ni förstår en ryggrad. De har dessutom alla ben inne i sin kropp. Endoskelett Ryggradsdjur Ryggrads

Läs mer

Olika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken

Olika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken Olika celltyper Indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Den minsta levande enheten? Cellen - encelliga organismer - flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande Sammanfattning Liv i utveckling En introduktion och diskussion kring vad liv är Vad är levande och vad är inte levande runt oss? Hur har livet utvecklats och hur kommer det sig att just jorden har liv?

Läs mer

EVERTEBRATER SYSTEMATIK

EVERTEBRATER SYSTEMATIK EVERTEBRATER SYSTEMATIK MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med djursystematiken skall du kunna: Förklara grunderna för uppdelningen av djurriket Beskriva utmärkande karaktärer för de grupper som beskrivs

Läs mer

Översikt över de levande organismerna. Allt liv är släkt! Systematik

Översikt över de levande organismerna. Allt liv är släkt! Systematik Översikt över de levande organismerna Allt liv är släkt! Systematik Allt liv är släkt! Systematik Rike Stam (fylum) Klass Ordning Familj Släkte Art Djurriket Ryggsträngsdjur Däggdjur Rovdjur Hunddjur Hundar

Läs mer

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola SMÅKRYP I SÖTVATTEN Innehåll Innehåll... 1 Buksimmare... 2 Dykare... 2 Flickslända... 3 Gråsuggor... 3 Iglar... 4 Klodyvel... 5 Ryggsimmare... 6 Sävslända... 6 Sötvattensmärla... 7 Tordyvel... 7 Trollslända...

Läs mer

ORDNING OCH REDA SYSTEMATIK

ORDNING OCH REDA SYSTEMATIK ORDNING OCH REDA SYSTEMATIK MÅL När vi klara med detta avsnitt skall du kunna: Översiktligt beskriva organismerna systematik och utveckling, speciellt den utveckling som lett fram till människan Förklara

Läs mer

KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid

KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid T Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid Stora steg Kambrium är en omvälvande tidsperiod i djurlivets historia. Den biologiska mångfalden ökar

Läs mer

NAKEN B IO L OG I. Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita.

NAKEN B IO L OG I. Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita. NAKEN B IO L OG I Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita. 16 Text och Foto Anders Axelsson Vinterdykningen går mot

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2013/2014 Biologi Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov

Läs mer

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor 10:40 11:50 Ekologi Liv på olika villkor 10:40 11:50 Kunskapsmål Ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. 10:40 11:50 Kunskapsmål Biologisk

Läs mer

Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post. Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län:

Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post. Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län: Redovisningsblankett för Naturväktarna - KUST Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län: Namn på området och närmaste

Läs mer

Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter

Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter Olika fiskar har olika former och färger. Platta, runda, långsmala, tjock och kompakta. Fenorna är också olika i form, antal och storlek. Alla fiskar är utvecklade

Läs mer

Naturväktarna KUST. Redovisningsblankett för. Växterna på land och i vattnet. Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson:

Naturväktarna KUST. Redovisningsblankett för. Växterna på land och i vattnet. Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: Redovisningsblankett för Naturväktarna KUST Redovisa på hemsidan www.naturvaktarna.wwf.se Vi har tyvärr ingen möjlighet att ta emot redovisningar per post eller fax. Datum för undersökningen: Klass/grupp:

Läs mer

Allt om årstiderna - Våren

Allt om årstiderna - Våren Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:

Läs mer

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson Språkstart NO Facit NO för nyanlända Hans Persson Levande eller inte? s. 6-7 3. Sortera orden. VÄXTER en ros gräs en ormbunke en mossa ett träd DJUR en katt en ödla en björn en fisk en mask Olika material

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2013/2014 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov

Läs mer

6 Djur en myllrande mångfald

6 Djur en myllrande mångfald 6 Djur en myllrande mångfald 6.1 OH1 Djurens släktträd 1 Djur finns överallt 2 Ryggrad eller inte? 3 Ägg med skal en anpassning till landliv 4 Växelvarm eller jämnvarm? 6.3 5 Snäckor och sniglar i terrarium

Läs mer

miljoner år före nutid

miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution KARBON 360-300 miljoner år före nutid Stora steg Nu dyker jordens första flygande djur upp. De är insekter, några av dem riktigt stora. En annan

Läs mer

redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig

redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig NO 1-6 BIOLOGI År 1-3 Djur redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig känna igen och namnge några av våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar,

Läs mer

SMAK- PROV. Utkommer till ht 14

SMAK- PROV. Utkommer till ht 14 SMAK- PROV Utkommer till ht 14 Tankar om biologi I KAPITLET FÅR DU LÄRA DIG: { något om vad biologi är ( hur man vet det man vet idag u hur man sorterar växter och djur och ger dem namn hur man gör en

Läs mer

Filmhandledning. Vem bor i skogen? CINEBOX En del av Swedish Film AB

Filmhandledning. Vem bor i skogen? CINEBOX En del av Swedish Film AB Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med övningsuppgifter av olika svårighetsgrad och två sidor med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 16 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Zoologi

Läs mer

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen Encelliga organismer Flercelliga organismer celler Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler

Läs mer

EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår

EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING Utveckling pågår ALLT LEVANDE PÅ JORDEN HAR ETT GEMENSAMT URSPRUNG. DET BETYDER ATT ALLA ORGANISMER BAKTERIER, SVAMPAR, VÄXTER OCH DJUR ÄR SLÄKT MED VARANDRA. ORGANISMER

Läs mer

Så gör djur - tre avsnitt

Så gör djur - tre avsnitt Så gör djur - tre avsnitt Filmhandledning Handledningen innehåller tre separata handledningar med två sidor med övningsuppgifter av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till

Läs mer

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du?

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Spännande fakta om Kattegatt och några av de djur och växter man hittar i havet. Havet vid den svenska västkusten kallas Västerhavet. Det består av två delar, Skagerrak

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2014/2015 Biologi Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov

Läs mer

Biologiprov. 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar.

Biologiprov. 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar. Biologiprov Namn: Lycka till! 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar. (3p) b) I bilden finns delar av cellskelettet

Läs mer

Du får en kallsup i laxarnas älv. Smakar det salt? Skräniga fåglar dyker efter småfisk i Östersjön. Mitt i namnet finns ett Å. Vad heter fågeln?

Du får en kallsup i laxarnas älv. Smakar det salt? Skräniga fåglar dyker efter småfisk i Östersjön. Mitt i namnet finns ett Å. Vad heter fågeln? Öronmaneter finns i Östersjön. Bränns de? Du får en kallsup i laxarnas älv. Smakar det salt? Skräniga fåglar dyker efter småfisk i Östersjön. Mitt i namnet finns ett Å. Vad heter fågeln? Djur med hårda,

Läs mer

Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation

Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation Bedömningsstöd Biologi 1-6 Lärarinformation Lärarhandledning I den här uppgiften bedöms elevens förmåga att beskriva näringskedjor. Beskrivning av uppgiften Enligt det centrala innehållet i kursplanen

Läs mer

SMÅKRYP PÅ LAND. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013

SMÅKRYP PÅ LAND. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013 SMÅKRYP PÅ LAND Innehåll Daggmask... 2 Fästing... 3 Gråsugga... 3 Jordlöpare... 5 Mångfotingar (Tusenfotingar)... 6 Dubbelfoting... 6 Enkelfoting... 6 Snigel... 7 Snäcka... 8 Tordyvel... 9 Vargspindel...

Läs mer

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper Anpassningar i naturen Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper Begrepp att kunna Ekologi Ekosystem Biotop Biologisk mångfald Näringskedja Näringsväv Kretslopp Naturtyp Anpassning Polartrakt

Läs mer

! Vecka 45. TitaNO Biologi, v ! - Veta vad biologi handlar om! - Förklara vad som skiljer en levande varelse från något som inte lever!

! Vecka 45. TitaNO Biologi, v ! - Veta vad biologi handlar om! - Förklara vad som skiljer en levande varelse från något som inte lever! TitaNO Biologi, v. 45-49 Vecka 48 och 49 går alla elever till kl. 16.00 på tisdagen och därmed slutar även alla elever kl. 14.15. på torsdagen. Om någon elev i torsdagsgruppen inte kan flytta sin lektion

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Capensis Biologi - Kopieringsunderlag. Kopieringsunderlag

Capensis Biologi - Kopieringsunderlag. Kopieringsunderlag Kopieringsunderlag Innehåll Del 1 Liv och utveckling 160 Biologi som vetenskap (6-25) 161 Utveckling av liv (28-39) 162 Livets historia (42-57) 163 Alger och växter (64-77) 164 Ryggradslösa djur (92-109)

Läs mer

Upptäck Sverige Lgr 11

Upptäck Sverige Lgr 11 Upptäck Sverige Lgr 11 Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och Upptäck Jordens resurser.

Läs mer

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen -encelliga organismer -flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar (organeller)

Läs mer

MÅL MED DETTA AVSNITT

MÅL MED DETTA AVSNITT DÄGGDJUR SYSTEMATIK MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med djursystematiken skall du kunna: Förklara grunderna för uppdelningen av djurriket Beskriva utmärkande karaktärer för de grupper som beskrivs här

Läs mer

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... Malmö Naturskola FISKAR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... 5 1 Abborre Abborren är en av de vanligaste fiskarna i Sverige.

Läs mer

a 100% b 90% c 70% d 3%

a 100% b 90% c 70% d 3% Ungefär hur många procent av jordens vatten är sötvatten? S01_01 a 100% b 90% c 70% d 3% S032115 S01_02 Temperatur Löst salt Vattenvolym Densitet Rent vatten 25 C 0 g 100 ml 1,0 g/ml Saltlösning 25 C 10

Läs mer

Boken om biologi, arbetsbok Läraranvisning Textview. Verksnummer: 40025

Boken om biologi, arbetsbok Läraranvisning Textview. Verksnummer: 40025 Boken om biologi, arbetsbok Läraranvisning Textview Verksnummer: 40025 Läraranvisningens innehåll Läraranvisningen är till för att du som undervisande lärare ska få information om hur den pedagogiskt anpassade

Läs mer

Temaarbete i NO- och SO-ämnena. Åk 7. Förutsättningar för. Liv på Jorden

Temaarbete i NO- och SO-ämnena. Åk 7. Förutsättningar för. Liv på Jorden Temaarbete i NO- och SO-ämnena Åk 7 Förutsättningar för Liv på Jorden Innehållsförteckning Nationella mål:... 3 Övergripande mål och riktlinjer:...3 Centralt innehåll, SO och NO:... 3 BASKURS...4 Arbetsgång...

Läs mer

KROPPEN Kunskapskrav:

KROPPEN Kunskapskrav: Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder

Läs mer

BIOLOGI. Lokala Kursplaner och betygskriterier. Ekholmsskolan. Telefon expedition: Telefax: Epostadress: Webbplats:

BIOLOGI. Lokala Kursplaner och betygskriterier. Ekholmsskolan. Telefon expedition: Telefax: Epostadress: Webbplats: BIOLOGI Lokala Kursplaner och betygskriterier Ekholmsvägen 48 589 25 Linköping Telefon expedition: Telefax: Epostadress: Webbplats: 013-20 77 42 013-20 89 33 ekholmsskolan@linkoping.se www.edu.linkoping.se/ekholmen

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken? Vuxen 1 Daggmasken lever under jorden där den bryter ned gamla löv och annat till ny fin jord, samtidigt som den rör om i jorden. Men hur blir det nya maskar? 1. Daggmasken är tvåkönad och kan para sig

Läs mer

Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik

Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik Provmoment: Ekologi och artkunskap, 2,5 hp Ladokkod: 11GF50 TE08 Tentamen ges för: 11GF50 ht 2018, Borås (Examination 1) Tentamensdatum: 2018-10-05 Tid:

Läs mer

252-201 miljoner år före nutid

252-201 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution TRIAS 252-201 miljoner år före nutid Stora steg Den här perioden utmärkts av kräldjurens snabba utveckling. I haven simmar fisködlor och svanödlornas

Läs mer

Naturorienterande ämnen och teknik för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 11F360

Naturorienterande ämnen och teknik för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 11F360 Naturorienterande ämnen och teknik för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 11F360 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Biologi 3,0 hp (Examination 1 HT15)

Läs mer

1. Vart är trattkantarellen mindre vanlig? 2. Hur växer trattkantarellen? 3. Hur ser den ut?

1. Vart är trattkantarellen mindre vanlig? 2. Hur växer trattkantarellen? 3. Hur ser den ut? Faktakort 1 Kantarellen är en av dom vanligaste svamparna. Dom kan man äta. Dom finns i hela Sverige, i löv och barrskogar. Kantarellen är gul. Kantarellen är en skivsvamp, den har skivor under hatten.

Läs mer

DJUR I HAVET. Lärarhandledning

DJUR I HAVET. Lärarhandledning DJUR I HAVET Lärarhandledning 1 Möt världshavens invånare, som hajar, rockor och sjöstjärnor, och få en inblick i livet i både kalla och varma vatten. Uppdragen innehåller spännande uppgifter om djurlivet

Läs mer

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering. Fjärilsspelet Foto Göran Andersson Fjärilsspelet är en lättsam, fartfylld och rolig lek som hjälper eleverna att fundera över artbevarande, biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Spelet passar från

Läs mer

Frågor till Kroppen del 2

Frågor till Kroppen del 2 Frågor till Kroppen del 2 Läs sidan 32 i Koll på NO 1. Vilka är kroppens två stora reningsverk? Levern och njurarna 2. Varför behöver vi ha dessa reningsverk? Vi behöver dessa två reningsverk för de bryter

Läs mer

Område: FISKAR. Arbetsuppgifter och instuderingshjälp:

Område: FISKAR. Arbetsuppgifter och instuderingshjälp: Område: FISKAR Arbetsuppgifter och instuderingshjälp: A. Häftet om fiskar Gör uppgifterna 1-12 med hjälp av häftet om fiskar från boken Runt i Naturen Uppgift 13 är en gemensam uppgift. Du ska sedan kunna

Läs mer

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan

Läs mer