Översikt över de levande organismerna. Allt liv är släkt! Systematik
|
|
|
- Ann-Marie Åberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Översikt över de levande organismerna Allt liv är släkt! Systematik
2 Allt liv är släkt! Systematik Rike Stam (fylum) Klass Ordning Familj Släkte Art Djurriket Ryggsträngsdjur Däggdjur Rovdjur Hunddjur Hundar och vargar Varg Floraövning Animalia Chordata Mammalia Carnivora Canidae Canis Canis lupus
3 Livets mångfald Djurriket Svampriket Växtriket Enkla eukaryota riken Prokaryota organismer bakterier och arkéer
4 Djurriket Gemensamt för djurriket Heterotrofer Celler utan cellvägg Flercelliga Stämmer på de flesta djur Avgränsad kroppsform Begränsad livslängd Röra sig med hjälp av muskler Reagerar på omgivningen Komplicerade beteenden
5 Huvudgrupper inom djurriket
6 Stam Svampdjur Spongier, Porifera Saknar egentliga vävnader Saknar specialiserade organ Stilla sittande, mest i hav men även i sötvatten 1 cm till 2 m Könlös eller könlig förökning Hermafroditer arter Klasser Kalksvampar Korallsvampar Kisel- och hornsvampar Glassvampar
7 Stam Nässeldjur Cnidaria Ett yttre (ektoderm) och ett inre (endoderm) cellager Radiärsymmetriska - kan delas i två halvor på flera sätt Nässelceller Havslevande och ibland i sötvattenslevande Könlig förökning Mage men ingen anus arter Klasser Hydror Maneter Koralldjur Nässelceller
8 Symmetri Radiärsymmetri Ex havsanemon, manet Bilateralsymmetri Ex kräfta, människa, orkidé
9 Stam Plattmaskar Platyhelmintes Bilateralsymetriska fram- och bakända Tarmen har en öppning på buksidan Utan kroppshåla Ansamling av nervceller i framändan (början till en hjärna sk ganglion) Hermafroditiska, befruktar varandra arter Klasser Virvelmaskar Sugmaskar Bandmaskar
10 Stam Ringmaskar Annelida Kroppen uppdelad i segment Protostomer munnen bildas av urmunnen Cirkulationssystem med flera hjärtan Enkelt nervsystem med ganglion arter Klasser Gördelmaskar daggmaskar, iglar Havsborstmaskar
11 Stam Blötdjur Mollusker En fot stor muskelrik bildning på undersidan Ett skal ursprungligen på ovansidan och täcks på insidan av manteln En mantel med matelhåla Protostomer munnen bildas av urmunnen Klasser Snäckor spiralvridet skal salt-, sötvatten, land Musslor två skal stillasittande filtrerare av plankton Bläckfiskar rovdjur som lever i hav bäst utvecklade nervsystemet armarna är flikar av foten mantelhålan med tratt
12 Stam Leddjur Arthropoda Yttre, ledat skelett skydd och stadga nackdel tungt och behöver bytas Protostomer munnen bildas av urmunnen Muskler på skelettets insida Hjärna och nervsträngar utefter buksidan Öppet blodomlopp Understam Sexfotingar Klasser insekter, urinsekter (hoppstjärt mfl) Palpkäkar Klasser merostomata, havspindlar, spindeldjur (skorpioner, spindlar mfl) Kräftdjur Klasser bladfotingar, musselkräftor, storkräftor (gråsuggor, räkor mfl) Mångfotingar Klasser dubbelfotingar, enkelfotingar, dvärgfotingar, fåfotingar Trilobiter
13 Klass Insekter Insecta Sex ben Trakéer rörsystem Lever i många olika miljöer Med eller utan vingar Ofullständig eller fullständig förvandling 1 miljon arter Entomologi Ordningar Gräshoppor och vårtbitare Tvestjärtar Skinnbaggar (ryggsimmare, bladlöss mfl) Trollsländor Fjärilar Tvåvingar (flugor och myggor) Steklar (bin, humlor, getingar mfl) arter Skalbaggar arter
14 Klass Spindeldjur Arachnida Oftast åtta gångben Ögon av kameratyp Ordningar Skorpioner Kvalster Spindlar
15 Stam Tagghudingar Echinodermata Lever i havet Larver bilateralsymmetriska Vuxna radiärsymmetriska Deuterostomer urmunnen bildar analöppning Klasser Sjöstjärnor Ormstjärnor Sjöborrar Sjögurkor Sjöliljor (ordning hårstjärnor)
16 Stam Ryggsträngsdjur Chordata Ryggsträng under någon del av livet Understammar Lansettfiskar Manteldjur Klasser salper, sjöpung, Ryggradsdjur Vertebrater Klasser rundmunnar, benfiskar, broskfiskar, kräldjur, fåglar, groddjur och däggdjur
17 Ryggsträngsdjur
18 Understam Ryggradsdjur Klasser Rundmunnar Benfiskar Broskfiskar Kräldjur Fåglar Groddjur Däggdjur Tetrapoder Tetrapoder Amfibier utan fosterhinna både-och-liv stjärtlösa groddjur och stjärtgroddjur Amnioter med fosterhinna reptiler fåglar däggdjur
19 Ryggradsdjur med fosterhinnor
20 Fåglar
21 Jämförelse av två djur Likheter och olikheter Symmetri Jämförande anatomi Cirkulation/Gasutbyte Föda Biokemiska likheter Beteende Reproduktion Evolution Välj t ex Hund och myra Haj och manet
22 Svampriket Gemensamt för svampriket Eukaryota celler Heterotrofer Cellvägg av kitin Hyfer långa trådar av celler vilka bildar mycel Mycel utsöndrar enzymer bryter ner organiskt material mycel tar upp Sporer Glykogen Lever på ett av följande sätt 1. Parasit suger ut en organism 2. Nedbrytare 3. Mutualism nedbrytare som båda parter tjänar på ex lavar, mykorrhiza
23 Division Sporsäckssvampar Ascomycota Sporsäckar med sporer Klass Skålsvampar och murklor Jästsvampar Mögelsvampar Svampar som ingår i lavar tillsammans med grönalg eller blågrön alg
24 Division Basidiesvampar Basidiomycota Fruktkropp Basidie med sporer Mycel Grupper Taggsvampar (ingen systematisk grupp) Fingersvampar Kantareller (arter) Soppar (ordning) Skivlingar (ordning) Buksvampar t ex röksvampar
25 Växtrikets indelning
26 Växtriket Plantae Autotrofer Kloroplaster för fotosyntes Cellväggar av cellulosa Vakuol cellspänst och stadga Sporväxter t ex fräkenväxter, mossor, ormbunksväxter, levermossor, lummerväxter Fröväxter t ex nakenfröiga, gömfröiga
27 Sporkärlväxter Kärlkryptogamer Förökar sig med sporer Sporgömmen Kärl för ledning av vatten samt lösta ämnen Fräkenväxter Ormbunksväxter Lummerväxter
28 Nakenfröiga växter Gymnospermer Mer sårbara frön än gömfröiga Kottepalmer t ex tempelträdet Ginko beloba Barrträd t ex gran, tall
29 Gömfröiga växter Angiospermer Blomväxter Fröet utvecklas i en frukt En- och tvåhjärtbladiga Gräs Liljor Orkidéer Fröet har ett hjärtblad redo Träd Blommor Fröet har två hjärtblad redo Bladnerver som förgrenar sig
30 Cell size and scale Spiroket Orsakar syfilis Streptococcus Orsakar t ex scharlakansfeber Virus
31 Bakteriernas energi- och ämnesomsättning Heterotrofa - aeroba - anaeroba Autotrofa - fotoautotrofa utvecklar O2 eller inte - kemoautotrofa t ex Fe-bakterier, S-bakterier, nitrifikationsbakterier Speciella t ex kvävefixerare
32 Endosymiosteorin
33
34 Bakteriecell
35 Växtcell och djurcell
36 Fotosyntes och cellandning
organismerna Biologi A på Netkurs
Översikt över de levande organismerna Biologi A på Netkurs Systematisk indelning Exemplet varg Indelning Svenskt namn Latinskt namn RIKE Djurriket Animalia STAM (FYLUM) Ryggsträngsdjur Chordata KLASS Däggdjur
EVERTEBRATER SYSTEMATIK
EVERTEBRATER SYSTEMATIK MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med djursystematiken skall du kunna: Förklara grunderna för uppdelningen av djurriket Beskriva utmärkande karaktärer för de grupper som beskrivs
Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme
Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme 57:59 Första fågeln 59:58 Första mänskliga förfadern 59:59 Första moderna människan 57:07 Första däggdjuret 00:01Jordskorpan bildas 57:01 Första dinosaurierna
Växter. Biologi 1 Biologi 2
Växter Biologi 1 Biologi 2 Växtcellen Kloroplaster (fotosyntes) cellvägg av cellulosa vakuol växten Blad (fånga solljus) Stam (hålla upp växten) Rötter (ta vatten från marken) Kärl (ledningsvävnad för
Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden
Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa
Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.
Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och
Biologi Livets utveckling
Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur
Skapelsens krona. Människans utveckling
Skapelsens krona Människans utveckling Mål När vi klara med detta avsnitt skall du kunna: Översiktligt beskriva organismerna systematik och utveckling, speciellt den utveckling som lett fram till människan
3. titta i ditt läromedel (boken)
Sätt dig ner, 1. Kolla planeringen 2. titta i ditt skrivhäfte. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Årskurs 7 NO - Tema: Kretslopp Årskurs
Vad ska ni kunna om djur?
Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre
NÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage,
NÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage, muskler och enkla ögon. Hjärta, blodomlopp och andningsorgan
Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan
Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan jordens skapades för ca 4600 miljoner år sedan. Jordens första atmosfär var giftig: metangas, ammoniak, vattenånga Jorden svalnade alltmer och stelnade. Kometer med is
Laboration. Zoologisk mångfald REGNUM (RIKE) Subregnum (Underrike) Fylum (Stam) Subfylum (Understam) SUPERCLASSIS (ÖVERKLASS) Classis (Klass)
Laboration Zoologisk mångfald Studier av djurrikets mångfald Syftet med denna laboration är få en översiktlig bild av djurrikets mångfald. Detta innefattar både att lära sig känna igen ett antal organismer
Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan
Livets utveckling Livet startades för 3,5 miljarder år sedan 4,5 miljarder år sedan: Inget liv på jorden, inget syre, giftigt luft glödande lava och många aktiva vulkaner åskväder hela tiden 3,5 miljarder
skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)
Fossiler Jämför skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Alla varelser som lever består av celler. Urdjur består bara av en cell. Cell betyder litet rum och cellerna gör så att man kan leva. Hos encelliga
Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA
Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Organismer består av celler Likheter mellan olika celler? Skillnaderna mellan dem? svampcell Att alla celler har en cellkärna.
GRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla
GRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla Biologi betyder läran om det levande. Biologi handlar om organismers konstruktion, levnad och utveckling. En organism är något levande: svampar, djur, växter eller
Olika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken
Olika celltyper Indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Den minsta levande enheten? Cellen - encelliga organismer - flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar
Biologi Livets utveckling
Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur
VÄXTER. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 79-81
VÄXTER Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s. 62-75 och 79-81 FOTOSYNTESEN - Bara växter och cyanobakterier kan tillverka sin egen näring. - De tillverkar druvsocker av koldioxid och vatten.
443-419 miljoner år före nutid
Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution SILUR 443-419 miljoner år före nutid Stora steg Under silur utvecklas de första kärlväxterna. De är förgångare till nästan alla dagens landväxter
ORDNING OCH REDA SYSTEMATIK
ORDNING OCH REDA SYSTEMATIK MÅL När vi klara med detta avsnitt skall du kunna: Översiktligt beskriva organismerna systematik och utveckling, speciellt den utveckling som lett fram till människan Förklara
Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?
Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då
TENTAMEN, Systematik 2012-05-02
TENTAMEN, Systematik 2012-05-02 EMG, Umeå universitet, Ulla Carlsson-Granér och Anders Nilsson Tentamensformalia Kursens namn: 5BI090 Ekologi och Systematik 15 hp, moment systematik VT12 Datum: 2012-05-02
Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.
I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste
Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken
Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen Encelliga organismer Flercelliga organismer celler Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler
SYSTEMATIK VÄXTER DEL 2
SYSTEMATIK VÄXTER DEL 2 MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna genomgång skall du kunna: Förklara den systematiska uppdelningen i fylum Plantae Beskriva utmärkande karaktärer för de grupper som beskrivs
Capensis Biologi - Kopieringsunderlag. Kopieringsunderlag
Kopieringsunderlag Innehåll Del 1 Liv och utveckling 160 Biologi som vetenskap (6-25) 161 Utveckling av liv (28-39) 162 Livets historia (42-57) 163 Alger och växter (64-77) 164 Ryggradslösa djur (92-109)
RYGGRADSDJUR. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 322
RYGGRADSDJUR Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s. 30-48 och 322 RYGGSTRÄNGSDJUR - Ryggradsdjur. - Manteldjur. - Lansettfiskar. - Ryggsträng och ihåligt nervrör. - 48000 nu levande arter.
Ryggradsdjur - Vertebrater. Skelettet inuti kroppen.
Ryggradsdjur - Vertebrater Skelettet inuti kroppen. Ryggsträngsdjur - Sjöpungar och lansettfiskar. - Alla ryggradsdjurs föregångare. - Ryggsträng (korda) som fungerar som skelett (tillbakabildas hos vuxna
Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken
Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen -encelliga organismer -flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar (organeller)
NÅGRA DEFINITIONER. Växt får sin näring från vatten, koldioxid och solljus. Djur äter växter eller andra djur
SYSTEMATIK DJUREN NÅGRA DEFINITIONER Växt får sin näring från vatten, koldioxid och solljus Djur äter växter eller andra djur Svamp bryter ner naturliga ämnen utanför organismen PROTOZOA Samlingsnamn för
a. Uppvisar något, eller några, av dessa träd ett motsägande fylogenetiskt samband? Om ja; ange vilket/vilka. Om nej; skriv nej.
Välkommen till Uppsamlingsomtenta till kursen Organismernas mångfald och fylogeni (Djurdelen) BL2023 (2018-06-09) Totalt 20 frågor (inkl. delfrågor) med max. 50 poäng varav 30 poäng (60%) är nödvändiga
tisdag 8 oktober 13 Ryggradsdjur
Ryggradsdjur Ryggradsdjur Ryggrads djur har som ni förstår en ryggrad. Ryggradsdjur Ryggrads djur har som ni förstår en ryggrad. De har dessutom alla ben inne i sin kropp. Endoskelett Ryggradsdjur Ryggrads
Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2
Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling
KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid
T Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid Stora steg Kambrium är en omvälvande tidsperiod i djurlivets historia. Den biologiska mångfalden ökar
Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell
Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.
Livets historia Biologi A på Netkurs
Livets historia Biologi A på Netkurs Kartläggningen Mikroevolution och makroevolution Fossil avslöjar makroevolutionen Hur fossil bildas Datering av fossil; lagerföljder och radioaktiva i isotoper (C-14,
MÅL MED DETTA AVSNITT
DÄGGDJUR SYSTEMATIK MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med djursystematiken skall du kunna: Förklara grunderna för uppdelningen av djurriket Beskriva utmärkande karaktärer för de grupper som beskrivs här
Levande organismer. Ekologi. och. Klass: 7A och 7B
Levande organismer och Ekologi Namn: Klass: 7A och 7B och Ekologi Syfte: Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att Du utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse
Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP
Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP Conny Jacobson, Enheten för natur och biologisk mångfald (An), Naturvårdsverket Stockholm 13 februari 2013 Nationell träff om Åtgärdsprogram
Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!
Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i
Biologi A på Netkurs
Biologi A på Netkurs Cellväggar av cellulosa och stora vattenblåsor i cellen som ger vattenskelett Celler med kloro- eller leukoplaster De flesta arterna har fotosyntes några är parasiter Flercelliga,
Baskurs Biologi, 20 p, ht 2006. Morfologi och systematik - Föreläsningsanteckningar
Kurslitteratur Baskurs Biologi, 20 p, ht 2006 Morfologi och systematik - Föreläsningsanteckningar Silverin och Silverin, Zoologisk morfologi, Systematik och fylogeni, Studentlitteratur, 2002 Raven, P.H.,
485-443 miljoner år före nutid
TE Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution ORDOVICIUM 485-443 miljoner år före nutid Stora steg Djur med skelett av ben dyker upp för första gången under den här tidsperioden. Det är
Namn: Biologi för år 7 del 1
Biologi för år 7 del 1 Tornhagsskolan den 18 dec 2016 Vad ska vi göra? I det här arbetsområdet ska vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Varför finns det liv på jorden och vad är typiskt
Grzegorz Papaj, med illustrationer av Jacek Lilpop. Spåra evolutionen. bioscience explained Vol 4 No 2 1346. Instruktioner för spelet
1346 Grzegorz Papaj, med illustrationer av Jacek Lilpop Laboratory of Bioinformatics and Protein Engineering / Szkoła Festiwalu Nauki International Institute of Molecular and Cell Biology ul. Księcia Trojdena
Biologi för år 7 del 1 Livets myller
Biologi för år 7 del 1 Livets myller Tornhagsskolan den 8 januari 2018 Vad ska vi göra? Vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Till exempel: Varför finns det liv på jorden och vad är
Områden om människokroppen. Celler
Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,
Biologi för år 7 del 1
Biologi för år 7 del 1 Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 Vad ska vi göra? Vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Till exempel: Varför finns det liv på jorden och vad är typiskt för
Här växer människor och kunskap
Jordens liv på ett år! Jorden är ca 4,500,000,000år gammal Tänk dig att jorden endast är 1 år gammalt då skulle vi kunna beskriva jorden som en kalender. 2 Det första livet uppstår (Postulerat) Det första
Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler
Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag
ENKEL Biologi. Vad är biologi? Art nr 516. Tengnäs Läromedel. Allt levande består av celler
ENKEL Biologi 1 Vad är biologi? Till allt levande hör bland annat alla djur och växter. Att lära sig om ämnet biologi, betyder att man studerarar allt som är levande på jorden. Ordet biologi betyder just
Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7
Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7 Det finns många djur- och växtarter runt omkring oss som vi kanske inte tänker på. Vissa känner du säkert igen och kan namnet på, andra kanske du aldrig
samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete
samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete Syrets och kolets kretslopp Växter tar upp koldioxid och vatten, avger syrgas samt bildar kolhydrater. Djuren tar upp kolhydrater
DEVON HAV 419-359 miljoner år före nutid
Textsammaställning till utställningen Fossil och evolution DEVON HAV 419-359 miljoner år före nutid Stora steg Det mest utmärkande för hela perioden devon är en explosionsartad utveckling av fiskfaunan
Skogen + Naturen på hösten. Åk 4
Skogen + Naturen på hösten Åk 4 Vad innehåller detta område! Biologi Olika sorters skogar Planterad skog/urskog Vanliga träd Användning av träd Svamp Vanliga svampar Nedbrytning Nedbrytare: myra och daggmask
lördag den 4 december 2010 Vad är liv?
Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år
! Vecka 45. TitaNO Biologi, v ! - Veta vad biologi handlar om! - Förklara vad som skiljer en levande varelse från något som inte lever!
TitaNO Biologi, v. 45-49 Vecka 48 och 49 går alla elever till kl. 16.00 på tisdagen och därmed slutar även alla elever kl. 14.15. på torsdagen. Om någon elev i torsdagsgruppen inte kan flytta sin lektion
Omtentamen för Påbyggnadskurs i Zoologisk systematik, SU,
Omtentamen för Påbyggnadskurs i Zoologisk systematik, SU, 2003-02-03 Skrivningstid: 9.00-14.00; OBS! Skriv namn på alla papper (rättas av olika lärare) Om utrymmet mellan frågorna inte räcker till, fortsätt
BIOLOGI EN SAMMANFATTNING
BIOLOGI EN SAMMANFATTNING Biologi läran om det levande, s.6-41 Biologi är läran om det levande. Definitionen av vad som är levande är bland annat att det består av celler, behöver energi, andas (syre),
Mån 19/ F: Introduktion mål och medel. Mångfald och systematik. Klassifikation
VÄLKOMMEN till kursen ORGANISMERNAS MÅNGFALD OCH FYLOGENI 15hp för Biologi 60hp (kurspaket 2), 20/3-1/6 2012. Kurslokaler: 20/3 20/4 Sal E 306 och lab. D 238, D 246 (och ev. D 247), Arrheniuslab, Frescati
Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar
Rödlistan för hotade arter Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Småvatten och småvattendrag SLU ArtDatabanken Ulf Bjelke 2015 03 26 Foto: Fredrik Jonsson Foto: Krister Hall
Ämnesplanering Levande organismer 7H
Ämnesplanering Levande organismer 7H Vi kommer att arbeta med Levande organismer Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information,
Allt som lever. Vad är biologi?
Allt som lever Vad är biologi? Ordet biologi betyder läran om livet. Biologi handlar om allt som är levande Vad är liv? att svara på frågan måste vi fundera på egenskaper som alla levande har. 1. Alla
Biologi. Livet på jorden
Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många
Prokaryota celler. Bakterier och arkéer
Prokaryota celler Bakterier och arkéer Det finns tre domäner Bakterier Arkéer Eukaryota Kännetecken Domän: Eukaryoter Cellkärna Organeller Domän: Bakterier Kallades tidigare eubakterier = "Äkta" bakterier
Liv och utveckling. Innehåll. Del 1 - Liv och utveckling. Liv och utveckling 29
Del 1 - Liv och utveckling Liv och utveckling Innehåll Liv och utveckling 29 Liv och utveckling 30 Förkunskaper och nyheter 30 Källor 30 Centralt innehåll i Del 1 31 Förslag till planering 32 Lektionsstruktur
A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande
Sammanfattning Liv i utveckling En introduktion och diskussion kring vad liv är Vad är levande och vad är inte levande runt oss? Hur har livet utvecklats och hur kommer det sig att just jorden har liv?
Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik
Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik Provmoment: Ekologi och artkunskap, 2,5 hp Ladokkod: 11GF50 TE08 Tentamen ges för: 11GF50 ht 2018, Borås (Examination 1) Tentamensdatum: 2018-10-05 Tid:
LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS
LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder
Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2014/2015 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
miljoner år före nutid
Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution KARBON 360-300 miljoner år före nutid Stora steg Nu dyker jordens första flygande djur upp. De är insekter, några av dem riktigt stora. En annan
Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation
Bedömningsstöd Biologi 1-6 Lärarinformation Lärarhandledning I den här uppgiften bedöms elevens förmåga att beskriva näringskedjor. Beskrivning av uppgiften Enligt det centrala innehållet i kursplanen
Tentamen i Zoo Systematik och Morfologi Torsdagen den 18 januari 2007 Kl
Namn: Kod:. 1 MIUN Sundsvall Institution NAT SA Tentamen i Zoo Systematik och Morfologi Torsdagen den 18 januari 2007 Kl 8.00 13.00 Poäng: Max: VG (70%): Kom ihåg att läsa frågorna noggrant och att svara
BIOLOGI. Lokala Kursplaner och betygskriterier. Ekholmsskolan. Telefon expedition: Telefax: Epostadress: Webbplats:
BIOLOGI Lokala Kursplaner och betygskriterier Ekholmsvägen 48 589 25 Linköping Telefon expedition: Telefax: Epostadress: Webbplats: 013-20 77 42 013-20 89 33 ekholmsskolan@linkoping.se www.edu.linkoping.se/ekholmen
Biologiprov. 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar.
Biologiprov Namn: Lycka till! 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar. (3p) b) I bilden finns delar av cellskelettet
Naturorienterande ämnen och teknik för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 11F360
Naturorienterande ämnen och teknik för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 11F360 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Biologi 3,0 hp (Examination 1 HT15)
EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår
EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING Utveckling pågår ALLT LEVANDE PÅ JORDEN HAR ETT GEMENSAMT URSPRUNG. DET BETYDER ATT ALLA ORGANISMER BAKTERIER, SVAMPAR, VÄXTER OCH DJUR ÄR SLÄKT MED VARANDRA. ORGANISMER
4,6 miljarder år sedan Jorden bildas ur tätnande gas och stoftmoln
Utvecklingslära Exklusivt för 9C 4,6 miljarder år sedan Jorden bildas ur tätnande gas och stoftmoln Ytan svalnar men inuti är det än idag ca 4000 C Den första atmosfären består av Väte, vattenånga kväve
Livets historia på ett år
Livets historia på ett år Livets historia på ett år Jorden bildades för c:a 4,55 miljarder år sedan. Tänk dig att tiden från jordens skapelse fram till nu bara tog ett enda år! Jorden skapades kl. 00:00:00
FOSSILÖVNING Cnidaria, Anthozoa, Rugosa Sarcodina Foraminifera Cnidaria Anthozoa Rugosa Tabulata Brachiopoda Craniiformea
Uppsala universitet Institutionen för geovetenskaper Historisk geologi och paleontologi Geovetenskap Planeten jorden 30 hp Lars Holmer & Linda Lagebro FOSSILÖVNING På tentan ska du kunna identifiera fossil
Förra föreläsningen Introduktion - Principer
Förra föreläsningen Introduktion - Principer Fossil & tafonomi Evolution Darwin - Naturligt urval artbildning - mikroevolution Makroevolution Stora evolutionionära förändringar över artnivån Utveckling
Systematik. Fylum: Cnidaria (Nässeldjur) Fylum: Platyhelminthes (plattmaskar) Fylum: Mollusca (mollusker) Tensta gymnasium Biologi A Per Anderhag
Systematik Tensta gymnasium Lektionsstolpar till organismgruppernas indelning Fylum: Cnidaria (Nässeldjur) - Två cell-lager (epidermis och gastrodermis, i mellan finns mesoglea = celler och stödjevävnad,
DÄGGDJUR. Utter. Utter
REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet
Lärarutbildningsnämnden Biologi. Kursplan
Dnr: FL2009/21 Lärarutbildningsnämnden Biologi Kursplan Beslut om inrättande av kursen Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden, 2009-02-18 och gäller från höstterminen 2007 vid Karlstads universitet.
Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.
Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Men hur fungerar det? En blomma har både honliga och hanliga delar. De hanliga delarna kallas
Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp
Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp Kurskoder: LPGG14 Delkurs: 1 Ämnen: Biologi, Fysik, Kemi Datum: måndagen den 2 juni 2014 Tid: 8.15 12.15 Ansvariga lärare: Stina Eriksson (biologi),
Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson
Språkstart NO Facit NO för nyanlända Hans Persson Levande eller inte? s. 6-7 3. Sortera orden. VÄXTER en ros gräs en ormbunke en mossa ett träd DJUR en katt en ödla en björn en fisk en mask Olika material
LIV I SJÖ OM SMÅDJUR I SÖTVATTEN
LIV I SJÖ OM SMÅDJUR I SÖTVATTEN Text: Eva-Lena Larsson 1988 Reviderad: Anders Nilsson 2007 INNEHÅLL MASKAR...5 Iglar...5 Virvelmaskar...5 Rundmaskar/nematoder...6 Tagelmaskar...6 Glattmaskar...7 BLÖTDJUR...8
VÄLKOMMEN till kursen ORGANISMERNAS MÅNGFALD OCH FYLOGENI VT hp för Biologi 60hp och BioGeo programmet, 23/3-24/4, 2015 (del 1: zoologidelen)
VÄLKOMMEN till kursen ORGANISMERNAS MÅNGFALD OCH FYLOGENI VT2015 15hp för Biologi 60hp och BioGeo programmet, 23/3-24/4, 2015 (del 1: zoologidelen) v5_26/3-2015; Schemaändringar kan förekomma! Se separat
Ekologi. organismerna och den omgivande miljön.
Ekologi Ekologi handlar mycket om växelspelet mellan organismerna och den omgivande miljön. Organismerna kan äta varandra, parasitera, samarbeta eller dra nytta av varandra. Forskning inom ekologi försöker
Plankton i dammar och sjöar
Plankton i dammar och sjöar Blågröna bakterier Precis som övriga bakterier saknar blågröna bakterier cellkärna. I mikroskopet kan du lägga märke till att blågröna bakterieceller är större än vanliga bakterier.
Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.
Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför
Boken om biologi, arbetsbok Läraranvisning Textview. Verksnummer: 40025
Boken om biologi, arbetsbok Läraranvisning Textview Verksnummer: 40025 Läraranvisningens innehåll Läraranvisningen är till för att du som undervisande lärare ska få information om hur den pedagogiskt anpassade
145-66 miljoner år före nutid
Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution Krita hav 145-66 miljoner år före nutid Stora steg Under trias och jura påbörjas en förändring av havets djurliv, som når sin kulmen under krita.
Umeå universitet EMG Ht Schema för Inventeringsmetodik & Systematik, 15 hp, 2016
Umeå universitet 20160804 EMG Ht 2016 Schema för Inventeringsmetodik & Systematik, 15 hp, 2016 Lärare: Anders Thornell AT Bent Christensen BC Folmer Bokma FB Gerard Rocher Ros GRR Hans Gardfjell HG Helena
LIV I LÖV. om markens småkryp. Text: Göran Andersson Illustrationer: Eva-Lena Larsson. Göteborgs Naturhistoriska Museum
LIV I LÖV om markens småkryp Text: Göran Andersson Illustrationer: Eva-Lena Larsson Göteborgs Naturhistoriska Museum Innehåll Inledning 1 Inte bara löv 2 Lämplig utrustning 3 Hur man använder ett förnasåll
Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava
Liv Livet Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg Förlagsaktiebolaget Otava INNEHÅLL Ett myller av liv.... 4 1. Vad är liv?... 6 2. Cellerna är livets legoklossar...
Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan
Naturen på hösten Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan Kunskapskrav Centralt innehåll Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband, t.ex. nedbrytning, pollinering