Namn: Biologi för år 7 del 1
|
|
- Eva Nyström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Biologi för år 7 del 1 Tornhagsskolan den 18 dec 2016 Vad ska vi göra? I det här arbetsområdet ska vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Varför finns det liv på jorden och vad är typiskt för det som har liv? Vi ska jämföra Carl von Linné och Charles Darwin och se vad som gör att de fortfarande är kända, flera hundra år efter att de dött. Vi kommer att lära mer om mikroliv. Du får göra en laboration för att ta reda på var bakterier trivs. Om evolution: Vi kommer att arbeta med zoologi, den delen av biologin som handlar om djur. Vi studerar 14 djurgrupper och vad som karaktäriserar dem och hur de utvecklas. Namn: 1
2 Innehåll Vad säger läroplanen?... 3 Mål... 3 Arbetsätt... 4 Bedömning... 4 Studieteknik: Hur kan jag förbereda mig för ett prov?... 4 Ordning i myllret Lär dig biologins begrepp Jämför fyra sorters celler Varför har växter och djur latinska namn? Varför är det latinska namnet ett dubbelnamn? Livets släktträd... 8 Bakterier och Arkéer Lär dig begreppen Laboration: mikroskopera en växt och djurcell Rita en växtcell Rita en djurcell från slemhinnan i munnen Naturvetenskapligt arbetssätt: Var finns bakterier? Mall för rapportskrivning Zoologi - läran om djuren Lär dig några av zoologis begrepp Känner du igen djuren som saknar ryggrad? Hur har ryggradsdjurens utvecklats? Laboration av en räka ett av leddjuren Utmaning: Uppfinn ett eget djur Kunskapskraven Checklista: Kan du?
3 Vad säger läroplanen? I det centrala innehållet från kursplanen i biologi står att vi ska arbeta med: Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mångfald utifrån evolutionsteorin. Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling. Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen. Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. För oss här på Tornhagsskolan gör vi det genom att arbeta med: Mål Varför är jorden en bra planet för liv? Vad är gemensamt för det som lever? Vad finns det för skillnader och likheter mellan fyra sorters celler? skillnader och likheter mellan Carl von Linné VS Charles Darwin Hur är arternas namn uppbyggda? Hur har indelningen i riken och domäner har förändrats sedan Linnés tid? Vilka är huvuddragen i livets utveckling? Vad skiljer bakterier från andra organismers celler? Hur skaffar bakterier mat (3 sätt)? På vilka sätt är bakterier vara nyttiga och skadliga? Var finns bakterier? Du ska undersöka det och skriva en rapport om resultatet. Vilka basbehov har alla djur? (Du?) Vilka är de 14 djurgrupperna vad är typiskt för dem? 3
4 Arbetsätt Genomgångar, powerpoints & prezi, studi.se-filmer och quiz, diskussioner. Vi arbetar med uppgifter i det här häftet. Vi gör ett experiment om var bakterier finns. Det ska planeras, genomföras, utvärderas och dokumenteras i en rapport. Studiemateriel är Puls grundbok eller Fokusboken. Anteckningar till genomgångarna finns på under biologi, del 1. Om biologiboken Det finns två olika böcker att arbeta med. Puls biologi innehåller mer fakta, frågor och uppgifter. Puls Fokus har mindre fakta och lite enklare språk. Använder du den får du frågor och uppgifter på papper. Vilken passar dig? Sidor i Grundboken Sidor i fokusboken Ordning i myllret s Ordning i myllret s Bakterier och Arkéer: s Bakterier och Arkeer s Zoologi: s Zoologi: s Bedömning Ett prov, skriftligt eller muntligt. Det innehåller En A-del med korta frågor från målen där förmågorna om begrepp och modeller testas.. En B- del med en större frågor där du resonerar om evolution, och hur Linnés och Darwins tankar påverkat samhället. Förmågor du visar på lektionerna. Studieteknik: Hur kan jag förbereda mig för ett prov? 1) Testa dig mot checklistan sist i häftet. Vad kan du bra redan nu? Vad ska du nu satsa extra på? 2) Repetera begreppen i häftet. 3) Repetera uppgifterna i häftet och dina anteckningar 4) Boken kan du använda som en uppslagsbok. 5) Testa mot checklistan igen. 6) Nu märker du nog att du lärt dig en hel del nytt. 4
5 Kapitel: Ordning i myllret? Ordning i myllret 1 Lär dig biologins begrepp Träna gärna med en kamrat. Lär dig orden och begreppen i listan. Hur lär du dig dem bäst? Antal rätt på förtest: Antal rätt på eftertest: Utveckling: Organism En levande varelse. Den har ämnesomsättning och kan föröka sig. Det kan vara en bakterie, en svamp, en växt eller ett djur. Har du sett filmen? Art Biologisk mångfald Biosfär Cell En speciell sort organism. T ex häst eller maskros. e kan fortplanta sig med varandra och få en avkomma ( barn ) som också kan fortplanta sig. Att det finns många olika organismer eller livsmiljöer. Biosfären är jordens största ekosystem. Det är den delen på jorden där det finns liv. Den minsta levande byggstenen i en organism. Djur Encellig Evolution Familj Fortplantning Könscell Släkte Släktträd Svampar Symbios Parasit Växt The next level Organell Eukaryot Global Könlig fortplantning Könlös fortplantning Ämnesomsättning En organism som inte kan tillverka sin egen näring utan måste äta näring som någon annan tillverkat. Organism som består av bara en cell. Livets utveckling. En grupp av släkten som liknar varandra. Förökning. Organismernas sätt at bilda nya individer. Spermie (hanlig), ägg (honlig). En grupp av arter som liknar varandra på flera sätt. Visar hur olika grupper av organismer är släkt med varandra och har ett gemensamt ursprung. En egen grupp av eukaryota organismer som varken är växter eller djur. När två organismer lever tillsammans och båda har nytta av det. En organism som lever av levande. Exempel: Fotsvamp eller mask i magen. En organism som kan producera energi av solljus. Cellens inre delar. T ex cellkärna och mitokondrie. Organismer som har cellkärna. Något som omfattar hela jorden. Förökning med 2 olika könsceller som smälter samman. Förökning utan sex.. Ett sammanfattande namn på alla de kemiska reaktioner som sker i cellerna. 5
6 2 Jämför fyra sorters celler Du gör den här uppgiften för att lära dig mer om hur celler fungerar och jämföra likheter och skillnader mellan celler från bakterier, växter, svampar och djur. Se gärna filmen först! a) Vilka delar har de olika cellerna? Svara genom att kryssa tabellen, så som jag börjat på raden för cellplasma. Jämför med boken på sidan 19 i fokus eller 17 i grundboken.. b) Rita egna celler på paddan eller i skrivboken. Sätt ut vad delarna heter. c) Vilka tre celler hör till domänen eukaryoter? Vad har de som inte den fjärde gruppen har? d) Utmaning: Försök att ta reda på varför det har varit betydelsefull för evolutionen (OBS! ganska så jättesvårt ) 6
7 3 Varför har växter och djur latinska namn? Du behöver: En flora, alltså en bok om blommor. Se på kartan och bilden på växten här till höger. a Vilket svenskt namn har växten i din flora? Det är växt 404 i floran. Slå upp den. b Har du sett den förut? Var, i så fall? Har du något namn på den? c Svara frågan i rubriken. alltså varför har växter och djur latinska namn? Sök svaret på sidan 22 i fokus eller sidan 20 i grundboken d Vilket latinskt namn har växten? 4 Varför är det latinska namnet ett dubbelnamn? Se på de tre småfåglarna till höger. Den vänstra gula fågeln med en svart slips på framsidan är dubbelt så stor i verkligheten som de andra två. Nu behöver du en fågelbok från skåpet i salen. a b Leta rätt på fåglarnas namn, både det svenska namnet och det latinska namnet. Anteckna dem. Varför är första delen av de latinska namnen densamma för alla tre? c Se i biologiboken (fokus s 22, grundbok s 20). Varför gav Carl von Linné dem ett ett dubbelt latinska namn, typ Homo Sapiens? De finns också i färg på sidan 27 i 7
8 5 Livets släktträd Ett släktträd visar hur olika organismer är släkt med varandra. Du har också ett släktträd! Den här uppgiften gör vi för att lära mer om hur livet utvecklats från en urcell till många olika former av liv. Det har tagit lång tid. Och det är det som kallas evolution. 1 Fyll i bilden med hjälp av boken. 2 Vad kallas med ett gemensamt namn de tre stora grupperna som du har skrivit namn på högst upp i bilden? 3 Vilken är den stora skillnaden mellan eukaryoterna till höger och de andra två stora grupperna? 4 För hur länge sedan uppstod det celler med kärna? Läs av på tidskalan 5 En grupp organismer har klorofyll. Vilken är det? 6 När uppstod den första cellen som innehöll klorofyll? Läs av på tidskalan. 7 Vad kallar man den cell som livet uppkom ur från allra första början? 8 Utmaning: Rita ditt eget släktträd! 8
9 Mikroliv Bakterier och Arkéer 6 Lär dig begreppen Träna gärna med en kamrat. Lär du dig snabbare om du ritar en bild till ordet? Bakterie En organism som bara har en cell och som saknar cellkärna. Mikroorganismer Plankton Steril Resistenta bakterier Nedbrytare Virus Organismer som är så små att de bara är synliga i mikroskop. Exempel är bakterier, encelliga alger, en del svampar och urdjur. Organismer som svävar fritt i vattnet i hav och sjöar och följer vattnets rörelser. 1) Ofruktsam, kan inte befruktas. En människa kan bli steril. 2) Fri från levande organismer. Till exempel en helt ren petriskål som man kan odla bakterier i. Bakterier som inte dör av antibiotika. De är motståndskraftiga mot det. Bakterier som lever av att äta döda organismer. Lever inte. Måste kidnappa en annan cell för att kunna föröka sig. The next level Arkéer Patogener Cyanobakterier En domän av organismer vid sidan av bakterier och eukaryoter. De saknar cellkärna, precis som bakterierna. De är tuffa. Sjukdomsbakterier Bakterier som får sin energi från solen. De kan göra egen fotosyntes. 9
10 7 Laboration: mikroskopera en växt och djurcell Begrepp: Preparat, förstoring och cell. Rita en växtcell Vilken förstoring har du haft? Hittar du cellkärna och klorofyllkorn? Förstoringen = Okularet x objektivet. Rita en djurcell från slemhinnan i munnen Vilken förstoring har du haft? Hittar du din cellkärna? 10
11 8 Naturvetenskapligt arbetssätt: Var finns bakterier? Den här uppgiften startar vi upp tillsammans. Vi gör den för att träna på det naturvetenskapliga arbetssättet. Vi följer arbetsgången som finns längst bak i biologiboken. Hittar du? Mall för rapportskrivning Rubrik (Skriv frågan eller problemet du ska undersöka) Hypotes (Skriv en gissning om vad som kan hända, kanske vet något likande redan?) Jag tror att. Planering av undersökningen (material?, hur ska du göra? Felkällor och risker?) Vari. Konst.. Resultat (Alltså vad observerade du, vad hände?). Rita bilder om du kan, eller skriv en text om hur det blev. Utvärdering Slutsats Jämför resultatet med hypotesen. Vad kan du förbättra för att få ännu säkrare resultat? Hitta på 2 nya frågor om bakterier som vi skulle kunna undersöka naturvetenskapligt. 11
12 Zoologi Zoologi - läran om djuren 9 Lär dig några av zoologis begrepp Träna gärna med en kamrat. Rita gärna bilder för att minnas dem bättre. Det finns mer text om dem i biologiboken. Amfibie Jämnvarma djur Reptil Växelvarma djur En organism som kan leva både på land och i vatten. Ett annat namn för groddjur. Djur som alltid har samma kroppstemperatur. Du har oftast cirka 37 grader. Alltså är du jämnvarm. Kräldjur, alltså ormar, krokodiler och ödlor. Djur som inte kan reglera sin kroppstemperatur. Levla upp? Inre befruktning När befruktningen av äggcellen sker inne i moderns kropp. Det är det vanligaste sättet för befruktning hos djur som lever på land. Yttre befruktning När befruktningen av äggcellen sker utanför honans kropp. Det är det vanligaste sättet för befruktning hos djur som fortplantar sig i vatten. 12
13 10 Känner du igen djuren som saknar ryggrad? Den här uppgifter gör du för att lära dig några karaktäristiska kännetecken hos de sju ryggradslösa djurgrupperna. De har alltså inget inre skelett. Använd fokusboken s eller grundboken s Para ihop djurgrupperna 1-7 med fakta till höger. Tips: Rita en enkel bild till varje grupp hur de ser ut. Då blir det lättare att minnas dem. Bild namn beskrivning 1 Urdjur A Skelettet är av kalk, ofta med taggar eller knölar. Djuren lever i havet. 2 Svampdjur B Djuren har brännande celler, med vilka de dödar smådjur. 3 Nässeldjur C Långsmala djur utan hårt skelett och utan ben. 4 Blötdjur D Fastsittande djur i vatten. Saknar mun men har små hål i kroppsväggen där vatten strömmar in och ett större hål där vatten strömmar ut. 5 Ringmaskar E Yttre skelett. Kroppen är avdelad i mindre delar,s k segment. Mellan de hårda segmenten finns mjukare partier, vilket gör att kroppen blir ledad. 6 Tagghudingar F Skelettet är hårt och format som skal. Innanför skalet är huden mjuk och slemmig. Bläckfiskar hör dit, men deras skelett döljs av huden. 7 Leddjur G Encelliga djur. Amöba och toffeldjur hör hit. 13
14 11. Hur har ryggradsdjurens utvecklats? Den här uppgiften gör vi för att se hur djur som har ryggrad har utvecklats. Vi följer deras släktträd. Vilka finesser har kommit till? Vi gör den tillsammans på en lektion. Ordkunskap: Ordet Finess betyder, typ Grupp: Nya finesser: Grupp: Nya finesser: Grupp: Nya finesser: Grupp: Nya finesser: Grupp: Nya finesser: Grupp: Nya finesser: Grupp: Nya finesser: Om du ritar bilder till grupperna brukar det bli lättare att minnas dem! Testa. 14
15 12.Laboration av en räka ett av leddjuren Du behöver: Dissektionsbricka, räka, hushållspapper och ett papper med uppläggningsschema. Säkert har du skalat och ätit räkor. Men har du sett på djuret så noggrant att du kan rita eller beskriva hur det ser ut? a Gör en skiss och skriv namn på delar som du känner till i rutan nedanför, eller i skrivboken. Detta ska du göra innan du har fått djuret framför dig. Arbeta parvis. b Med en räka framför dig kan du göra bilden klar. Rita ut mer detaljer medan du ser på djuret. Försök lista ut vad olika delar kan ha för funktion. Hur gör djuret när det simmar? c Plocka isär djuret försiktigt. Försök lista ut vad olika inre organ kan ha för funktion. Kan du hitta magsäck, tarm, hjärta, blodkärl, nervbanor och andningsorgan? Kan du visa hur leddjurets rörlighet fungerar? d Vill du klistra upp djurets skelett och få med alla delar kan du använda schemat på studiebladet Uppläggningsschema för dissektion av räka. 15
16 13 Utmaning: Uppfinn ett eget djur Den här uppgiften gör vi för att fundera på hur ett djur kan överleva. Du ska skapa ett djur som kan leva i en tuff miljö som i en askkopp på ett duschdraperi, eller... inne i en trång plånbok eller en annan tuff och krävande miljö som du själv kommer på. Hitta lösningar på problemen för ditt djur! Använd lösningar från djurgrupper som redan finns, både ryggradsdjur och ryggradslösa djur. Sedan använder du din fantasi till resten. Låt det gärna vara roligt och tokigt. Redovisa så här: 1. Presentera djuret på en sida i din skrivbok eller i digitalt i paddan. Skicka till haklun@linkoping.se. 2. Visa vilka djurs lösningar verkligheten som inspirerat dig. 16
17 Kunskapskraven Här är de delar vi arbetar med på höstterminen den här terminen. Kunskapskraven i sin helhet finns på skolverkets hemsida och i skolan. Förmåga Betyget E Betyget C Betyget A Att genomföra systematiska undersökningar 2.1Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering och bidra till att formulera enkla frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning säkert och i huvudsak fungerande sätt. Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering formulera enkla och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning säkert ändamålsenligt sätt. Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering och även formulera enkla frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning på ett säkert och ändamålsenligt och effektivt sätt. 2.3 Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier. Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till biologiska modeller och teorier. Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier. Att ha kunskap om vad biologi är, samt om mikroliv och zoologi. Att ha kunskap om hur naturvetenskapliga upptäckter påverkar våra liv. 2.5 Du för enkla resonemang kring resultatets rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. 2.6Du gör en enkel dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. 3.1 Du har grundläggande kunskaper biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. 3.5 Du kan ge exempel på och beskriva några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Du för utvecklade resonemang kring resultatets rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Du gör en utvecklad dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Du har goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Du kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Du för välutvecklade resonemang kring resultatets rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Du gör en välutvecklad dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Du har mycket goda biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Du kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. 17
18 15 Checklista: Kan du? Begreppen till Ordning i myllret? Begreppen till Bakterier och Arkeer? Begreppen till Zoologi? Vilka delar finns i alla celler? Vad är det som skiljer en djurcell från en växtcell? Vem var Linné, vad gjorde han? På vilket sätt var Darwins tankar revolutionerande? Vad menas med en art? Vad beskriver ett släktträd? Hur länge har det funnits bakterier på jorden? Vad är arkéer? Vad betyder antibiotika och när används det? På vilka tre sätt skaffar bakterier mat? Varför är bakterier båda bra och dåliga? Kännetecken för sju olika grupperna av ryggradslösa djur? Kännetecken för sju olika grupperna av ryggradsdjur? Vad innebär evolutionsteorin? Vilka evolutionära förändringar har skett som gjorde det möjligt att livet tog sig upp från vatten till land? 18
Biologi för år 7 del 1
Biologi för år 7 del 1 Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 Vad ska vi göra? Vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Till exempel: Varför finns det liv på jorden och vad är typiskt för
Läs merBiologi för år 7 del 1 Livets myller
Biologi för år 7 del 1 Livets myller Tornhagsskolan den 8 januari 2018 Vad ska vi göra? Vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Till exempel: Varför finns det liv på jorden och vad är
Läs merLivets myller Ordning i myllret
LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas
Läs merBiologi Livets utveckling
Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur
Läs merBiologi Livets utveckling
Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur
Läs merBiologi. Livet på jorden
Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många
Läs merBIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)
BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) Syfte Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen
Läs merJordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme
Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme 57:59 Första fågeln 59:58 Första mänskliga förfadern 59:59 Första moderna människan 57:07 Första däggdjuret 00:01Jordskorpan bildas 57:01 Första dinosaurierna
Läs merDå det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.
PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur
Läs merÄmnesplanering Levande organismer 7H
Ämnesplanering Levande organismer 7H Vi kommer att arbeta med Levande organismer Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information,
Läs merBiologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet
Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den 29 januari 2016 Vi ska sammanfatta och fördjupa grundskolans biologi genom att 1. använda källkritik när du beskriver
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merLivets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan
Livets utveckling Livet startades för 3,5 miljarder år sedan 4,5 miljarder år sedan: Inget liv på jorden, inget syre, giftigt luft glödande lava och många aktiva vulkaner åskväder hela tiden 3,5 miljarder
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merKarbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!
Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i
Läs merPlanering i biologi Våren år 7
Planering i biologi Våren år 7 Tornhagsskolan den 14 mars 2016 Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi arbeta med växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda
Läs merVad ska ni kunna om djur?
Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre
Läs merPlanering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och
Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att
Läs merLokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
Läs merPlanering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)
Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik
Läs merBotanik. En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig
Botanik En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig Botanik åk 7 Centraltinnehåll: Natur och samhälle Ekosystems
Läs merÅrskurs 7 - Biologi. Djurvärlden
Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa
Läs merLäs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.
I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merAtt få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.
"Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera
Läs merOlika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken
Olika celltyper Indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Den minsta levande enheten? Cellen - encelliga organismer - flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar
Läs merSystematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken
Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen Encelliga organismer Flercelliga organismer celler Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler
Läs merSystematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken
Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen -encelliga organismer -flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar (organeller)
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
Läs merUrdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler
Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag
Läs merBiologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA
Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Organismer består av celler Likheter mellan olika celler? Skillnaderna mellan dem? svampcell Att alla celler har en cellkärna.
Läs merNaturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merLokal pedagogisk planering för årskurs 8
Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 arbetsområdena rörande matspjälkningen, lungorna, hjärtat och blodet Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
BIOLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs mer3. titta i ditt läromedel (boken)
Sätt dig ner, 1. Kolla planeringen 2. titta i ditt skrivhäfte. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Årskurs 7 NO - Tema: Kretslopp Årskurs
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Läs merFörslag den 25 september Biologi
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merBiologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet
Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den 1 februari 2017 Vi ska sammanfatta och fördjupa grundskolans biologi genom att 1. använda källkritik när du söker information
Läs merBetygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment
Betygskriterier Biologi Åk 7 MÅL Eleven skall kunna principen för vetenskapliga namn skilja på art, släkte och familj känna till egenskaper som är utmärkande för liv samt livets indelning i fem riken känna
Läs merVirtue, marina och limniska miljöer
Virtue, marina och limniska miljöer Projektarbete med fokus på vatten. Ett undersökande arbetssätt i grundskolans naturvetenskapliga utbildning. Stora Högaskolan är en F-9 skola med ca 800 elever som ligger
Läs merDen allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell
Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.
Läs merA Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande
Sammanfattning Liv i utveckling En introduktion och diskussion kring vad liv är Vad är levande och vad är inte levande runt oss? Hur har livet utvecklats och hur kommer det sig att just jorden har liv?
Läs merBiologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några
Läs merVi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.
Evolution åk9 ht 13 Evolution i åk9 ht13 Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Du kommer att få lyssna till din lärare som föreläser om
Läs mer! Vecka 45. TitaNO Biologi, v ! - Veta vad biologi handlar om! - Förklara vad som skiljer en levande varelse från något som inte lever!
TitaNO Biologi, v. 45-49 Vecka 48 och 49 går alla elever till kl. 16.00 på tisdagen och därmed slutar även alla elever kl. 14.15. på torsdagen. Om någon elev i torsdagsgruppen inte kan flytta sin lektion
Läs merPlanering i biologi år 7 del 2
Planering i biologi år 7 del 2 Vad ska vi göra? Nu ska vi lära mer om växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda tobak? Hur påverkas hälsan om man använder
Läs merLevande organismer. Ekologi. och. Klass: 7A och 7B
Levande organismer och Ekologi Namn: Klass: 7A och 7B och Ekologi Syfte: Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att Du utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse
Läs merDel 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan
Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan jordens skapades för ca 4600 miljoner år sedan. Jordens första atmosfär var giftig: metangas, ammoniak, vattenånga Jorden svalnade alltmer och stelnade. Kometer med is
Läs merBetyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal
Läs merPlanering Ljud,hörsel och vågrörelse år7
Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan
Läs merskelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)
Fossiler Jämför skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Alla varelser som lever består av celler. Urdjur består bara av en cell. Cell betyder litet rum och cellerna gör så att man kan leva. Hos encelliga
Läs merWorkshop om kursplaner åk 7 9
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:
Läs merPlanering i biologi år 7 del 2
Planering i biologi år 7 del 2 Vad ska vi göra? Nu ska vi lära mer om växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda tobak? Hur påverkas hälsan om man använder
Läs mer"Biologi - blodet, andningen och maten"
"ologi - blodet, andningen och maten" Grundskola 8 1 1 biologiplanering Skapad 2016-09-30 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan" från
Läs merVecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin
Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning
Läs merGRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla
GRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla Biologi betyder läran om det levande. Biologi handlar om organismers konstruktion, levnad och utveckling. En organism är något levande: svampar, djur, växter eller
Läs mer1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7
1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet
Läs merLokal Pedagogisk planering
Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till
Läs merLÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94
LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 2010/2011 Arbetsområde: Livsformer Utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser utvecklar kunnande i de olika arbetssätten inom biologin, som fältobservationer
Läs merHur blir flera bedömningar ett betyg?
Hur blir flera bedömningar ett betyg? Styrdokument Dokumentation Att värdera bedömningars kvalitet Till övervägande del Lärare ska Lärare bör Lärare kan Lärare ska utifrån de nationella kunskapskrav som
Läs merEVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår
EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING Utveckling pågår ALLT LEVANDE PÅ JORDEN HAR ETT GEMENSAMT URSPRUNG. DET BETYDER ATT ALLA ORGANISMER BAKTERIER, SVAMPAR, VÄXTER OCH DJUR ÄR SLÄKT MED VARANDRA. ORGANISMER
Läs merVad är en art? morfologiska artbegreppet
Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på
Läs merArv och genetik - 9E - läsår v48-v5
Inledning Arv och genetik - 9E - läsår 16-17 - v48-v5 Under denna period läser vi om arv, genetik och genteknik: - dels hur mekanismerna fungerar på cell- och individnivå: gener, DNA, kromosomer, celldelning,
Läs merBiologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017
Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar
Läs mer5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.
BIOLOGI Biologi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Det är läran om livet, dess uppkomst, utveckling, former och villkor.
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i
Läs merSexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari 2015. Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen
Sexualkunskap 8A Pär Leijonhufvud $\ Nyheden BY: 30 januari 2015 C Vad är viktigt inom området? Hur fungerar könsorganen Vad sker i kroppen under puberteten Hur blir ett barn till, från befruktning till
Läs merMoa Wikner Biologi åk 6 Livet HT15
Moa Wikner Biologi åk 6 Livet HT15 Vad är biologi? Det känns kanske självklart, vad som är levande och vad som inte är levande objekt. På den här bilden ovanför ser du en sjöstjärna, lever den? Sanden
Läs merPedagogisk planering Elev år 5
Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de
Läs merEkologi Så fungerar naturen
EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att
Läs merBiologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?
Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då
Läs merIdentifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.
LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera
Läs merBIOLOGI PROV OCH BEDÖMNING. Jonas Bohlin LIBER
BIOLOGI PROV OCH BEDÖMNING ÅK 7 Jonas Bohlin LIBER ISBN 978-91-47-12382-7 2017 Jonas Bohlin och Liber AB Projektledare och redaktion: Eva Lundström Grafisk form: Eva Jerkeman Bildredaktör: Mikael Myrnerts
Läs merKol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7
ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs merBiologi Kunskapens användning
Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk
Läs merNATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
Läs merGrundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum
Grundläggande kemi VT-13 Beskrivning av arbetsområdet Alla föremål du har omkring dig, liksom du själv och alla växter och djur, består av något som vi kallar materia. Även marken, vatten och luft är materia.
Läs mertisdag 8 oktober 13 Ryggradsdjur
Ryggradsdjur Ryggradsdjur Ryggrads djur har som ni förstår en ryggrad. Ryggradsdjur Ryggrads djur har som ni förstår en ryggrad. De har dessutom alla ben inne i sin kropp. Endoskelett Ryggradsdjur Ryggrads
Läs merLokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9
Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Arbetsområde Atom- och kärnfysik samt Energi och materia Syfte använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs mer2. MÄNNISKANS URSPRUNG
MÄNNISKOKROPPEN Bild: fotavtryck på tre olika människor. Vem är minst? 2. MÄNNISKANS URSPRUNG Allting började när universum bildades. De flesta astronomer tror att detta skedde för mellan 8 och 20 miljarder
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merKEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:
7A ht.2012 KEMINS GRUNDER Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: Använda kemins begrepp, modeller teorier för att förklara beskriva samband i samhället naturen Genomföra systematiska
Läs merVi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014
Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför
Läs merBiologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
Läs merBiologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017
Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar
Läs merSammanfattning Arv och Evolution
Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept
Läs merKunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter
Läs merWorkshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi
Läs merMikrovärlden ger förståelse för evolutionen
Mikrovärlden ger förståelse för evolutionen Vilka är skillnaderna mellan de stora organismgrupperna på mikronivå? Hur kan man förstå dessa ur evolutionär synpunkt? Celler från några organismgrupper studeras
Läs merVatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).
Vatten Vad löser sig i vatten? Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240). Genomföra systematiska undersökningar i kemi. Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar
Läs merGODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI
BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter
Läs merPedagogisk kartläggning av nyanlända elever
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever 1 Vad vet jag om gruppen? Innan jag börjar? Vad vet jag om bakgrund elev? Vilken ålder eleven befinner sig? Vad av kartläggningen kan jag göra i undervisningen
Läs merBIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment
Läs merLokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi
Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens
Läs merLPP Nervsystemet, hormoner och genetik
LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett
Läs merOmråde: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)
Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:
Läs merBedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3
Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka förmågor som undervisningen
Läs mer