Biologi för år 7 del 1

Save this PDF as:
Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biologi för år 7 del 1"

Transkript

1 Biologi för år 7 del 1 Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 Vad ska vi göra? Vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Till exempel: Varför finns det liv på jorden och vad är typiskt för det som har liv? Vi ska jämföra Carl von Linné och Charles Darwin och se vad som gör att de fortfarande är kända, flera hundra år efter att de dött. Vi kommer att lära om mikroliv. Du får göra en laboration för att ta reda på var bakterier trivs. Om evolution: Vi kommer att arbeta med zoologi, den delen av biologin som handlar om djur. Vi studerar 14 djurgrupper och vad som karaktäriserar dem och hur de utvecklas. Det finns filmer till mycket i biologin. Du hittar dem genom en sådan här symbol i häftet: Så här hittar du filmerna: 1. Från dator eller padda kan du klicka på länken till den första filmen. 2. Annars söker du filmen med att skriva filmens namn i rutan! 1

2 Innehåll i häftet Vad säger läroplanen?... 3 Mål... 3 Arbetsätt... 4 Bedömning... 4 Studieteknik: Hur kan jag förbereda mig för provet?... 4 Ordning i myllret Lär dig biologins begrepp frågor om livets myller Jämför fyra sorters celler Varför har växter och djur latinska namn? Varför är det latinska namnet ett dubbelnamn? Livets släktträd... 9 Bakterier och Arkéer Lär dig begreppen Laboration: Mikroskopera en växt och djurcell Rita en växtcell Rita en djurcell från den fuktiga slemhinnan ifrån kinden Naturvetenskapligt arbetssätt: Var finns bakterier? Mall för rapportskrivning Zoologi - läran om djuren Zoologis begrepp Känner du igen djuren som saknar ryggrad? Hur har ryggradsdjurens utvecklats? Laboration av en räka ett av leddjuren Utmaning: Uppfinn ett eget djur Kunskapskraven Checklista: Kan du?

3 Vad säger läroplanen? I det centrala innehållet från kursplanen i biologi står att vi ska arbeta med: Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mångfald utifrån evolutionsteorin. Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling. Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen. Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. För oss här på Tornhagsskolan gör vi det genom att arbeta med: Mål Varför är jorden en bra planet för liv? Vad är gemensamt för det som lever? Vad finns det för skillnader och likheter mellan fyra sorters celler? skillnader och likheter mellan Carl von Linné VS Charles Darwin Hur är arternas namn uppbyggda? Hur har indelningen i riken och domäner har förändrats sedan Linnés tid? Vilka är huvuddragen i livets utveckling? Vad skiljer bakterier från andra organismers celler? Hur måste vi leva för att hindra att bakterier blir resistenta? Var finns bakterier? Du ska undersöka det och skriva en rapport om resultatet. Vilka basbehov har alla djur? Vilka har du? Vilka är de 14 djurgrupperna vad är typiskt för dem? 3

4 Arbetsätt Genomgångar, powerpoints & prezi, studi.se-filmer och quiz, diskussioner. Vi arbetar med uppgifter i det här häftet. Vi gör ett experiment om var bakterier finns. Det planerar, genomför och utvärderar vi i en rapport. Studiemateriel är Puls grundbok eller Fokusboken. Anteckningar till genomgångarna finns på under biologi, del 1. Om biologiboken Det finns två olika böcker att arbeta med. Puls biologi innehåller mer fakta, frågor och uppgifter. Puls Fokus har mindre fakta och lite enklare språk. Använder du den får du frågor och uppgifter på papper. Vilken passar dig? Sidor i Grundboken Sidor i fokusboken Ordning i myllret s Ordning i myllret s Bakterier och Arkéer: s Bakterier och Arkeer s Zoologi: s Zoologi: s Bedömning Ett prov, skriftligt eller muntligt. Det innehåller En A-del med korta frågor från målen där förmågorna om begrepp och modeller testas.. En B- del med en större frågor där du resonerar om evolution, och hur Linnés och Darwins tankar påverkat samhället. Förmågor du visar på lektionerna. Studieteknik: Hur kan jag förbereda mig för provet? 1) Testa dig mot checklistan sist i häftet. Vad kan du bra redan nu? Vad ska du nu satsa extra på? 2) Repetera begreppen i häftet. 3) Repetera uppgifterna i häftet och dina anteckningar 4) Boken kan du använda som en uppslagsbok. 5) Testa mot checklistan igen. 6) Nu märker du nog att du lärt dig en hel del nytt. 4

5 Kapitel: Ordning i myllret? Ordning i myllret 1 Lär dig biologins begrepp Träna gärna med en kamrat. Lär dig orden och begreppen i listan. Hur lär du dig dem bäst? Antal rätt på förtest: Antal rätt på eftertest: Utveckling: Organism Art En levande varelse. Den har ämnesomsättning och kan föröka sig. Det kan vara en bakterie, en svamp, en växt eller ett djur. En speciell sort organism. T ex häst eller maskros. e kan fortplanta sig med varandra och få en avkomma ( barn ) som också kan fortplanta sig. Biologisk mångfald Att det finns många olika organismer eller miljöer att leva i. Biosfär Biosfären är jordens största ekosystem. Det är den delen på jorden där det finns liv. Cell Den minsta levande byggstenen i en organism. Djur Encellig Evolution Familj Fortplantning Könscell Släkte Släktträd Svampar Symbios En organism som inte kan tillverka sin egen näring utan måste äta näring som någon annan tillverkat. Organism som består av bara en cell. Livets utveckling. Anpassning. En grupp av släkten som liknar varandra. Förökning. Organismernas sätt at bilda nya individer. Spermie och ägg En grupp av arter som liknar varandra på flera sätt. Visar hur olika grupper av organismer är släkt med varandra och har ett gemensamt ursprung. En egen grupp av eukaryota organismer som varken är växter eller djur. När två organismer lever tillsammans och båda har nytta av det. Parasit En organism som lever av levande. Exempel: Fotsvamp eller mask i magen. Växt En organism som kan producera energi av solljus. The next level. Utmana dig själv? Organell Eukaryot Global Könlig fortplantning Könlös fortplantning Ämnesomsättning Cellens inre delar. T ex cellkärna och mitokondrie. Organismer som har cellkärna. Något som omfattar hela jorden. Förökning med 2 olika könsceller som smälter samman. Förökning utan sex. Ett sammanfattande namn på alla de kemiska reaktioner som sker i cellerna. 5

6 2. 10 frågor om livets myller Använd din biologibok och hitta svar på frågorna. Rubrik: Vad är typiskt för liv? Svar hittar du på sidan 17 i fokusboken eller på sidan16 i grundboken 1 Vad kan det levande kallas för med ett annat namn? 2 Skriv orden organ, cell, organism och vävnad i ordning från det minsta till det största. Det kan gälla till exempel en hare. Rubrik: En eller flera celler s 18/17 3 Hur förökar (fortplantar sig) toffeldjuret? Olika slags celler s19/17 4 Vilken är den viktigaste skillnaden mellan en växtcell och en djurcell? 5 Ge tre exempel på sådant som är gemensamt för alla celler. Linné ordnade växter och djur sidan 20/18 6 Flera arter bildar tillsammans ett släkte. Men vad bildar flera släkten tillsammans? Arter och deras namn s 22/20 7 Linné kom på att använda latinska namn på växter och djur. Varför var det så bra? 8 Djur som hör till samma art ser ungefär likadana ut. Vad är det mer som är typiskt för djur som hör till samma art? 9 Vad är en liger exempel på? Ny ordning i livets myller s 24/23 10 I vilka tre stora grupper delar man in organismerna i dag? 6

7 3 Jämför fyra sorters celler Du gör den här uppgiften för att lära dig mer om hur celler fungerar och jämföra likheter och skillnader mellan celler från bakterier, växter, svampar och djur. Se gärna film först! a) Vilka delar har de olika cellerna? Svara genom att kryssa tabellen, så som jag börjat på raden för cellplasma. Jämför med boken på sidan 19 i fokus eller 17 i grundboken. b) Rita av egna celler på paddan eller i skrivboken. Sätt ut vad delarna heter. c) Vilka tre celler hör till domänen eukaryoter? Vilken del i cellen är det de har, som bakterier saknar? d) Utmaning: Fundera på varför cellernas utveckling från bakterier till mer och mer avancerade celler varit betydelsefull för evolutionen (OBS! ganska så jättesvårt ) 7

8 4 Varför har växter och djur latinska namn? Du behöver: En flora, alltså en bok om blommor. Se på kartan och bilden på växten här till höger. a Vilket svenskt namn har växten i din flora? Det är växt 404 i floran. Slå upp den. b Har du sett den förut? Var, i så fall? Har du något namn på den? c Svara frågan i rubriken. alltså varför har växter och djur latinska namn? Sök svaret på sidan 22 i fokus eller sidan 20 i grundboken d Vilket latinskt namn har växten? 5 Varför är det latinska namnet ett dubbelnamn? Se på de tre fåglarna till höger. Den vänstra gula fågeln med en svart slips på framsidan är dubbelt så stor i verkligheten som de andra två. Nu behöver du en fågelbok från skåpet i salen. a b Leta rätt på fåglarnas namn, både det svenska namnet och det latinska namnet. De finns blad de 60 första. Anteckna namnen. Varför är första delen av de latinska namnen densamma för alla tre? c Svaret hittar du i biologiboken fokus sidan 22 eller grundboken s 20). Förklara varför Carl von Linné gav arterna ett namn i två delar på latin, typ Homo Sapiens? De finns också i färg på sidan 27 i 8

9 6 Livets släktträd Ett släktträd visar hur olika organismer är släkt med varandra. Du har också ett släktträd! Den här uppgiften gör vi för att lära mer om hur livet utvecklats från en urcell till många olika former av liv. Det har tagit lång tid. Och det är det som kallas evolution. 1 Fyll i bilden med hjälp av boken. 2 Vad kallas med ett gemensamt namn de tre stora grupperna som du har skrivit namn på högst upp i bilden? 3 Vilken är den stora skillnaden mellan eukaryoterna (djur, svamp och växter) till höger och de andra två stora grupperna? 4 För hur länge sedan uppstod det celler med kärna? Läs av på tidskalan 5 En grupp organismer har klorofyll. Vilken är det? 6 När uppstod den första cellen som innehöll klorofyll? Läs av på tidskalan. 7 Vad kallar man den cell som livet uppkom ur från allra första början? 8 Utmaning: Rita ditt eget släktträd! 9. Intresserad av Big Bang? Se filmen och gör quizet. 9

10 Mikroliv Bakterier och Arkéer 7 Lär dig begreppen Träna gärna med en kamrat. Lär du dig snabbare om du ritar en bild till ordet? Bakterie En organism som bara har en cell och som saknar cellkärna. Mikroorganismer Plankton Steril Resistenta bakterier Nedbrytare Virus Organismer som är så små att de bara är synliga i mikroskop. Exempel är bakterier, encelliga alger, en del svampar och urdjur. Organismer som svävar fritt i vattnet i hav och sjöar och följer vattnets rörelser. 1) Ofruktsam, kan inte befruktas. En människa kan bli steril. 2) Fri från levande organismer. Till exempel en helt ren petriskål som man kan odla bakterier i. Bakterier som inte dör av antibiotika. De är motståndskraftiga mot det. Bakterier som lever av att äta döda organismer. Lever inte. Måste kidnappa en annan cell för att kunna föröka sig. The next level Arkéer Patogener Cyanobakterier En domän av organismer vid sidan av bakterier och eukaryoter. De saknar cellkärna, precis som bakterierna. De är tuffa. Sjukdomsbakterier Bakterier som får sin energi från solen. De kan göra egen fotosyntes. 10

11 8 Laboration: Mikroskopera en växt och djurcell Begrepp: Preparat, förstoring och cell. Rita en växtcell Vilken förstoring har du haft? Hittar du cellkärna och klorofyllkorn? Förstoringen = Okularet objektivet. Rita en djurcell från den fuktiga slemhinnan ifrån kinden. Vilken förstoring har du haft? Räkna ut. Hittar du din cellkärna? Det är en liten, liten prick i cellen. 11

12 9 Naturvetenskapligt arbetssätt: Var finns bakterier? Den här uppgiften startar vi upp tillsammans. Vi gör den för att träna på det naturvetenskapliga arbetssättet. Vi följer den blå skrivmallen. Mall för rapportskrivning Rubrik (Skriv frågan eller problemet du ska undersöka) Hypotes (Skriv en gissning om vad som kan hända, kanske vet något likande redan?) Jag tror att. Planering av undersökningen (material?, hur ska du göra? Felkällor och risker?) Vari. Konst.. Resultat (Alltså vad observerade du, vad hände?). Rita bilder om du kan, eller skriv en text om hur det blev. Utvärdering Slutsats Jämför resultatet med hypotesen. Blev det som du trodde? Inte? Vad kan du förbättra för att få ännu säkrare resultat? Tänk kritiskt! Hitta på 2 nya frågor om bakterier som vi skulle kunna undersöka.. 12

13 Zoologi Zoologi - läran om djuren 10 Zoologis begrepp Träna gärna med en kamrat. Rita gärna bilder för att minnas dem bättre. Det finns mer text om dem i biologiboken. Amfibie Jämnvarma djur Reptil Växelvarma djur En organism som kan leva både på land och i vatten. Ett annat namn för groddjur. Djur som alltid har samma kroppstemperatur. Du har oftast cirka 37 grader. Alltså är du jämnvarm. Kräldjur, alltså ormar, krokodiler och ödlor. Djur som inte kan reglera sin kroppstemperatur. Levla upp? Inre befruktning När befruktningen av äggcellen sker inne i moderns kropp. Det är det vanligaste sättet för befruktning hos djur som lever på land. Yttre befruktning När befruktningen av äggcellen sker utanför honans kropp. Det är det vanligaste sättet för befruktning hos djur som fortplantar sig i vatten. 13

14 11 Känner du igen djuren som saknar ryggrad? Den här uppgifter gör du för att lära dig några kännetecken hos de sju ryggradslösa djurgrupperna. Det är de djur som inte har ett inre skelett. Använd fokusboken s eller grundboken s Para ihop djurgrupperna 1-7 med fakta till höger. Tips: Rita en enkel bild till varje grupp hur de ser ut. Då blir det lättare att minnas dem. Bild Grupp Beskrivning 1 Urdjur A Skelettet är av kalk, ofta med taggar eller knölar. Djuren lever i havet. 2 Svampdjur B Djuren har brännande celler, med vilka de dödar smådjur. 3 Nässeldjur C Långsmala djur utan hårt skelett och utan ben. 4 Blötdjur D Fastsittande djur i vatten. Saknar mun men har små hål i kroppsväggen där vatten strömmar in och ett större hål där vatten strömmar ut. 5 Ringmaskar E Yttre skelett. Kroppen är avdelad i mindre delar,s k segment. Mellan de hårda segmenten finns mjukare partier, vilket gör att kroppen blir ledad. 6 Tagghudingar F Skelettet är hårt och format som skal. Innanför skalet är huden mjuk och slemmig. Bläckfiskar hör dit, men deras skelett döljs av huden. 7 Leddjur G Encelliga djur. Amöba och toffeldjur hör hit. 14

15 12. Hur har ryggradsdjurens utvecklats? Den här uppgiften gör vi för att se hur djur som har ryggrad har utvecklats. Vi följer deras släktträd. Vilka finesser har kommit till? Vi gör den tillsammans på en lektion. Ordkunskap: Ordet Finess betyder, typ Om du ritar bilder till grupperna brukar det bli lättare att minnas dem! Testa. Grupp: Nya finesser: Grupp: Nya finesser: Grupp: Nya finesser: Grupp: Nya finesser: Grupp: Nya finesser: Grupp: Nya finesser: Grupp: Nya finesser: 15

16 13.Laboration av en räka Du behöver: Dissektionsbricka, räka, hushållspapper och ett papper med uppläggningsschema. Räkan är ett leddjur. Kanske har du skalat och ätit räkor. Men har du sett på djuret så noggrant att du kan rita eller beskriva hur det ser ut? a Gör en skiss och skriv namn på delar som du känner till i rutan nedanför, eller i skrivboken. Detta ska du göra innan du har fått djuret framför dig. Arbeta gärna med någon annan. b Med en räka framför dig kan du göra bilden klar. Rita ut mer detaljer medan du ser på djuret. Försök lista ut vad olika delar kan ha för funktion. Hur gör djuret när det simmar? c Plocka isär djuret försiktigt. Försök lista ut vad olika inre organ kan ha för funktion. Kan du hitta magsäck, tarm, hjärta, blodkärl, nervbanor och andningsorgan? Kan du visa hur leddjurets rörlighet fungerar? d Vill du klistra upp djurets skelett och få med alla delar kan du använda schemat på studiebladet Uppläggningsschema för dissektion av räka. 16

17 14 Utmaning: Uppfinn ett eget djur Den här uppgiften gör vi för att fundera på hur ett djur kan överleva. Du ska skapa ett djur som kan leva i en tuff miljö som i en askkopp på ett duschdraperi, eller... inne i en trång plånbok eller en annan tuff och krävande miljö som du själv kommer på. Hitta lösningar på problemen för ditt djur! Använd lösningar från djurgrupper som redan finns, både ryggradsdjur och ryggradslösa djur. Sedan använder du din fantasi till resten. Låt det gärna vara roligt och tokigt. Redovisa så här: Presentera djuret på en sida i din skrivbok eller digitalt i paddan. Skicka till Visa vilka djurs lösningar verkligheten som inspirerat dig. 17

18 Kunskapskraven Här är de delar vi arbetar med på höstterminen den här terminen. Kunskapskraven i sin helhet finns på skolverkets hemsida och i skolan. Förmåga Betyget E Betyget C Betyget A Att genomföra systematiska undersökningar 2.1Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering och bidra till att formulera enkla frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning säkert och i huvudsak fungerande sätt. Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering formulera enkla och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning säkert ändamålsenligt sätt. Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering och även formulera enkla frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning på ett säkert och ändamålsenligt och effektivt sätt. 2.3 Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier. Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till biologiska modeller och teorier. Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier. Att ha kunskap om vad biologi är, samt om mikroliv och zoologi. Att ha kunskap om hur naturvetenskapliga upptäckter påverkar våra liv. 2.5 Du för enkla resonemang kring resultatets rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. 2.6Du gör en enkel dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. 3.1 Du har grundläggande kunskaper biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. 3.5 Du kan ge exempel på och beskriva några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Du för utvecklade resonemang kring resultatets rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Du gör en utvecklad dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Du har goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Du kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Du för välutvecklade resonemang kring resultatets rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Du gör en välutvecklad dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Du har mycket goda biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Du kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. 18

19 15 Checklista: Kan du? Begreppen till Ordning i myllret? 10 frågor om livets myller Vilka delar finns i alla celler? Vad är det som skiljer en djurcell från en växtcell? Vem var Carl von Linné, vad gjorde han? På vilket sätt var Darwins tankar revolutionerade? Vad menas med en art? Vad beskriver ett släktträd? Hur länge har det funnits bakterier på jorden? Vad är arkéer? Vad betyder antibiotika och när används det? På vilka tre sätt skaffar bakterier mat? Kännetecken för sju olika grupperna av ryggradslösa djur? Kännetecken för sju olika grupperna av ryggradsdjur? Vad innebär Charles Darwins evolutionsteorin? Evolutionära förändringar: Vad har med tiden skett med djuren så att de kunde ta sig upp från vatten till land? 19

Namn: Biologi för år 7 del 1

Namn: Biologi för år 7 del 1 Biologi för år 7 del 1 Tornhagsskolan den 18 dec 2016 Vad ska vi göra? I det här arbetsområdet ska vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Varför finns det liv på jorden och vad är typiskt

Läs mer

Biologi för år 7 del 1 Livets myller

Biologi för år 7 del 1 Livets myller Biologi för år 7 del 1 Livets myller Tornhagsskolan den 8 januari 2018 Vad ska vi göra? Vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Till exempel: Varför finns det liv på jorden och vad är

Läs mer

Livets myller Ordning i myllret

Livets myller Ordning i myllret LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas

Läs mer

Biologi Livets utveckling

Biologi Livets utveckling Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur

Läs mer

Biologi Livets utveckling

Biologi Livets utveckling Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) Syfte Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet

Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den 29 januari 2016 Vi ska sammanfatta och fördjupa grundskolans biologi genom att 1. använda källkritik när du beskriver

Läs mer

Ämnesplanering Levande organismer 7H

Ämnesplanering Levande organismer 7H Ämnesplanering Levande organismer 7H Vi kommer att arbeta med Levande organismer Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information,

Läs mer

Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme

Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme 57:59 Första fågeln 59:58 Första mänskliga förfadern 59:59 Första moderna människan 57:07 Första däggdjuret 00:01Jordskorpan bildas 57:01 Första dinosaurierna

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi

Läs mer

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen! Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i

Läs mer

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan Livets utveckling Livet startades för 3,5 miljarder år sedan 4,5 miljarder år sedan: Inget liv på jorden, inget syre, giftigt luft glödande lava och många aktiva vulkaner åskväder hela tiden 3,5 miljarder

Läs mer

Planering i biologi Våren år 7

Planering i biologi Våren år 7 Planering i biologi Våren år 7 Tornhagsskolan den 14 mars 2016 Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi arbeta med växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi

Läs mer

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa

Läs mer

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik

Läs mer

Botanik. En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig

Botanik. En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig Botanik En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig Botanik åk 7 Centraltinnehåll: Natur och samhälle Ekosystems

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Organismer består av celler Likheter mellan olika celler? Skillnaderna mellan dem? svampcell Att alla celler har en cellkärna.

Läs mer

Olika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken

Olika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken Olika celltyper Indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Den minsta levande enheten? Cellen - encelliga organismer - flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 arbetsområdena rörande matspjälkningen, lungorna, hjärtat och blodet Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska

Läs mer

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi. "Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera

Läs mer

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen Encelliga organismer Flercelliga organismer celler Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler

Läs mer

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen -encelliga organismer -flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar (organeller)

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

Läs mer

! Vecka 45. TitaNO Biologi, v ! - Veta vad biologi handlar om! - Förklara vad som skiljer en levande varelse från något som inte lever!

! Vecka 45. TitaNO Biologi, v ! - Veta vad biologi handlar om! - Förklara vad som skiljer en levande varelse från något som inte lever! TitaNO Biologi, v. 45-49 Vecka 48 och 49 går alla elever till kl. 16.00 på tisdagen och därmed slutar även alla elever kl. 14.15. på torsdagen. Om någon elev i torsdagsgruppen inte kan flytta sin lektion

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

3. titta i ditt läromedel (boken)

3. titta i ditt läromedel (boken) Sätt dig ner, 1. Kolla planeringen 2. titta i ditt skrivhäfte. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Årskurs 7 NO - Tema: Kretslopp Årskurs

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, BIOLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande Sammanfattning Liv i utveckling En introduktion och diskussion kring vad liv är Vad är levande och vad är inte levande runt oss? Hur har livet utvecklats och hur kommer det sig att just jorden har liv?

Läs mer

Förslag den 25 september Biologi

Förslag den 25 september Biologi Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet

Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den 1 februari 2017 Vi ska sammanfatta och fördjupa grundskolans biologi genom att 1. använda källkritik när du söker information

Läs mer

Virtue, marina och limniska miljöer

Virtue, marina och limniska miljöer Virtue, marina och limniska miljöer Projektarbete med fokus på vatten. Ett undersökande arbetssätt i grundskolans naturvetenskapliga utbildning. Stora Högaskolan är en F-9 skola med ca 800 elever som ligger

Läs mer

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Evolution åk9 ht 13 Evolution i åk9 ht13 Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Du kommer att få lyssna till din lärare som föreläser om

Läs mer

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan

Läs mer

Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan

Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan jordens skapades för ca 4600 miljoner år sedan. Jordens första atmosfär var giftig: metangas, ammoniak, vattenånga Jorden svalnade alltmer och stelnade. Kometer med is

Läs mer

Planering i biologi år 7 del 2

Planering i biologi år 7 del 2 Planering i biologi år 7 del 2 Vad ska vi göra? Nu ska vi lära mer om växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda tobak? Hur påverkas hälsan om man använder

Läs mer

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment Betygskriterier Biologi Åk 7 MÅL Eleven skall kunna principen för vetenskapliga namn skilja på art, släkte och familj känna till egenskaper som är utmärkande för liv samt livets indelning i fem riken känna

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer

Levande organismer. Ekologi. och. Klass: 7A och 7B

Levande organismer. Ekologi. och. Klass: 7A och 7B Levande organismer och Ekologi Namn: Klass: 7A och 7B och Ekologi Syfte: Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att Du utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

"Biologi - blodet, andningen och maten"

Biologi - blodet, andningen och maten "ologi - blodet, andningen och maten" Grundskola 8 1 1 biologiplanering Skapad 2016-09-30 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan" från

Läs mer

Workshop om kursplaner åk 7 9

Workshop om kursplaner åk 7 9 NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:

Läs mer

EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår

EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING Utveckling pågår ALLT LEVANDE PÅ JORDEN HAR ETT GEMENSAMT URSPRUNG. DET BETYDER ATT ALLA ORGANISMER BAKTERIER, SVAMPAR, VÄXTER OCH DJUR ÄR SLÄKT MED VARANDRA. ORGANISMER

Läs mer

GRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla

GRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla GRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla Biologi betyder läran om det levande. Biologi handlar om organismers konstruktion, levnad och utveckling. En organism är något levande: svampar, djur, växter eller

Läs mer

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning

Läs mer

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Fossiler Jämför skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Alla varelser som lever består av celler. Urdjur består bara av en cell. Cell betyder litet rum och cellerna gör så att man kan leva. Hos encelliga

Läs mer

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 2010/2011 Arbetsområde: Livsformer Utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser utvecklar kunnande i de olika arbetssätten inom biologin, som fältobservationer

Läs mer

Planering i biologi år 7 del 2

Planering i biologi år 7 del 2 Planering i biologi år 7 del 2 Vad ska vi göra? Nu ska vi lära mer om växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda tobak? Hur påverkas hälsan om man använder

Läs mer

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Hur blir flera bedömningar ett betyg? Hur blir flera bedömningar ett betyg? Styrdokument Dokumentation Att värdera bedömningars kvalitet Till övervägande del Lärare ska Lärare bör Lärare kan Lärare ska utifrån de nationella kunskapskrav som

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering

Lokal Pedagogisk planering Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari 2015. Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari 2015. Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen Sexualkunskap 8A Pär Leijonhufvud $\ Nyheden BY: 30 januari 2015 C Vad är viktigt inom området? Hur fungerar könsorganen Vad sker i kroppen under puberteten Hur blir ett barn till, från befruktning till

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information. BIOLOGI Biologi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Det är läran om livet, dess uppkomst, utveckling, former och villkor.

Läs mer

2. MÄNNISKANS URSPRUNG

2. MÄNNISKANS URSPRUNG MÄNNISKOKROPPEN Bild: fotavtryck på tre olika människor. Vem är minst? 2. MÄNNISKANS URSPRUNG Allting började när universum bildades. De flesta astronomer tror att detta skedde för mellan 8 och 20 miljarder

Läs mer

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5 Inledning Arv och genetik - 9E - läsår 16-17 - v48-v5 Under denna period läser vi om arv, genetik och genteknik: - dels hur mekanismerna fungerar på cell- och individnivå: gener, DNA, kromosomer, celldelning,

Läs mer

Ekologi Så fungerar naturen

Ekologi Så fungerar naturen EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då

Läs mer

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

BIOLOGI PROV OCH BEDÖMNING. Jonas Bohlin LIBER

BIOLOGI PROV OCH BEDÖMNING. Jonas Bohlin LIBER BIOLOGI PROV OCH BEDÖMNING ÅK 7 Jonas Bohlin LIBER ISBN 978-91-47-12382-7 2017 Jonas Bohlin och Liber AB Projektledare och redaktion: Eva Lundström Grafisk form: Eva Jerkeman Bildredaktör: Mikael Myrnerts

Läs mer

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

NATURORIENTERANDE ÄMNEN NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen

Läs mer

Moa Wikner Biologi åk 6 Livet HT15

Moa Wikner Biologi åk 6 Livet HT15 Moa Wikner Biologi åk 6 Livet HT15 Vad är biologi? Det känns kanske självklart, vad som är levande och vad som inte är levande objekt. På den här bilden ovanför ser du en sjöstjärna, lever den? Sanden

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i

Läs mer

Mikrovärlden ger förståelse för evolutionen

Mikrovärlden ger förståelse för evolutionen Mikrovärlden ger förståelse för evolutionen Vilka är skillnaderna mellan de stora organismgrupperna på mikronivå? Hur kan man förstå dessa ur evolutionär synpunkt? Celler från några organismgrupper studeras

Läs mer

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: 7A ht.2012 KEMINS GRUNDER Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: Använda kemins begrepp, modeller teorier för att förklara beskriva samband i samhället naturen Genomföra systematiska

Läs mer

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik. LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240). Vatten Vad löser sig i vatten? Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240). Genomföra systematiska undersökningar i kemi. Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014 Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Biologi Kunskapens användning

Biologi Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3

Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3 Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka förmågor som undervisningen

Läs mer

tisdag 8 oktober 13 Ryggradsdjur

tisdag 8 oktober 13 Ryggradsdjur Ryggradsdjur Ryggradsdjur Ryggrads djur har som ni förstår en ryggrad. Ryggradsdjur Ryggrads djur har som ni förstår en ryggrad. De har dessutom alla ben inne i sin kropp. Endoskelett Ryggradsdjur Ryggrads

Läs mer

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi

Läs mer

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum Grundläggande kemi VT-13 Beskrivning av arbetsområdet Alla föremål du har omkring dig, liksom du själv och alla växter och djur, består av något som vi kallar materia. Även marken, vatten och luft är materia.

Läs mer

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter

Läs mer

Lärarhandledning Biologi

Lärarhandledning Biologi Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Lärarhandledning Biologi 1 2 Steg 3 Det här är det tredje steget i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Det syftar till att ge läraren underlag för

Läs mer

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan

Läs mer

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11: SIDAN 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Noa som är ute med sin pappa i skogen. Noa får syn på en död hjort, och plötsligt upptäcker de en varg mellan träden. Vargen ser

Läs mer