Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet

Transkript

1 Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den 1 februari 2017 Vi ska sammanfatta och fördjupa grundskolans biologi genom att 1. använda källkritik när du söker information om en drog utifrån de 5 drogorden. (1.3) 2. planera, genomföra och utvärdera en egen undersökning med naturvetenskapligt arbetssätt. Förslag: Undersök kroppens signalsystem, till exempel hur reaktionsförmågan kan påverkas av olika faktorer. (2:1-6) 3. arbeta med evolution, läran om hur livet har utvecklats. Det 13,7 meter långa repet i taket är en enkel modell för tidskalan. 1 cm motsvarar 10 miljoner år. Naturligt urval är ett centralt begrepp. (3.1) 4. fördjupa kunskapen om hållbar utveckling; begreppen fotosyntes & förbränning, kolets kretslopp och förstärkt växthuseffekt. ( ) 5. reflektera kring hur en biologiska upptäckt påverkat människans livsvilkor. Till exempel, vilka följder fick det att människan för år sedan kom på att man kan så frön i jorden för att få mat? (3.5) Sätt att lära och arbeta Du själv tar ansvar och planerar arbetet. Din egen Fronter-matris visar vilka förmågor du ska prioritera. Ta fram den och jämför med de fem uppgifterna ovan. Vilka ska du satsa på? Det är rimligt att hinna 3-4 stycken. 1

2 Innehåll Vad kommer att bedömas?... 3 Vad kommer på provet?... 3 Hur vet jag att jag kan det här?... 3 Förmågor och kunskapskrav och var de bedöms... 4 Begreppen... 5 Mål 1.3 Att söka fakta och att vara källkritisk... 6 Mål En egen undersökning med naturvetenskaplig arbetsmetod... 7 Mål 3.1 Om evolution... 9 a. Filmer med quiz b. Den kortaste sammanfattningen om evolution någonsin... 9 c. x-frågeträning om Evolutionen... 9 d. Livets släktträd e. Naturligt urval - Laboration om bestickkrabborna f. Naturligt urval Exempel fladdermöss g. Människans utveckling Mål om Kolets kretslopp, fotosyntes och förbränning samt förstärkt växthuseffekt a. Filmer med Quiz b. x-frågeträning kolets kretslopp C. Sammanfatta begrepp och modeller Mål 3.5 Biologiska upptäckter Checklistan Syfte ur kursplanen för biologi, alltså varför gör vi det här? Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, genomföra systematiska undersökningar i biologi, och använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. 2

3 Vad kommer att bedömas? Förmågorna kommer att bedömas i A. din undersökning (mål ) och på B. ett prov (övriga mål) Förmågorna finns på nästa sida och i din Frontermatris. Vad kommer på provet? Det beror på vad din Frontermatris visar att du behöver prioritera. Korta X-frågor från det vi arbetat med. En källkritisk uppgift om information om narkotika. Ungefär som uppgiften Att söka fakta och vara källkritisk (Mål 1.3). Fast informationssökningen är redan klar, du gör källkritiken. En uppgift om evolution/naturligt urval (mål 3.1) ungefär som exemplet med fladdermöss. En uppgift där du visar att du kan använda din kunskap om fotosyntes och förbränning i ett nya sammanhang. Ungefär som Kretsloppsuppgiften. ( Mål 3.3 och 3.4) Ett historiskt exempel på biologisk upptäckt och det har påverkat människans sätt att leva. Ungefär som den sista uppgiften (Mål 3.5). Hjälpmedel du får ha med på provet Skolverkets kolla källan. Hur vet jag att jag kan det här? Testa dig mot checklistan. 3

4 Förmågor och kunskapskrav och var de bedöms Moment Betyget E Betyget C Betyget A 1.3.Att söka information och att bedöma källor Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. 2 Att genomföra systematiska undersökningar 3.1 Att beskriva evolution 2.1 Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering och bidra till att formulera enkla frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning säkert och i huvudsak fungerande sätt. 2.3Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier. 2.5 Du för enkla resonemang kring resultatets rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. 2.6 Du gör en enkel dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Du har grundläggande kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering formulera enkla och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till biologiska modeller och teorier. Du för utvecklade resonemang kring resultatets rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Du gör en utvecklad dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Du har goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering och även formulera enkla frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning på ett säkert och ändamålsenligt och effektivt sätt. Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier. Du för välutvecklade resonemang kring resultatets rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Du gör en välutvecklad dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Du har mycket goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. 3.3 Att förstå kolets kretslopp, energiflöden 3.4 och människan roll i hållbar utveckling 3.5 Att reflektera kring naturvetenskapliga upptäckters betydelse för människan Du undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp. Du för enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor Du undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då förhållandevis komplexa ekologiska samband och förklarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp. Du för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor Du undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då förhållandevis komplexa ekologiska samband och förklarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp. Du för välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. 4

5 Begreppen Förtest: Eftertest: Progress: Avsnitt Ord Förklaring sammanfattning Evolution Drogorden Cell Byggsten i levande organismer. Är i sin tur uppbyggd av organeller, t.ex. cellkärna, cellplasma, ribosomer och mitokondrier. Vävnad Många celler tillsammans som har samma uppgift. Benvävnad är ett exempel, muskelvävnad ett annat. Blod är en flytande vävnad. Organ En yttre eller inre kroppsdel med speciell funktion och form, till exempel hud, hjärta eller hjärna. Sinnesorgan Ett organ som är känsligt för förändringar i omgivningen, t.ex. öron, ögon, känseln i huden. Fotosyntes När gröna växter bygger upp socker ur koldioxid och vatten under inverkan av ljus och med hjälp av klorofyll. koldioxid + vatten +ljusenergi druvsocker +syre Förbränning Ett annat ord för cellandning. Druvsocker +syre koldioxid + vatten +energi Källkritik Att man är kritisk till information, fakta och värderingar. Kan man lita på allt som skrivs och sägs? Man funderar på vad avsändaren vill med sitt budskap. Är den trovärdig och relevant. Abstinens Besvär/obehag som inträffar när man inte får det man är beroende av. Det kan vara oro, ångest, svårt att sova eller ont i magen. Beroende En okontrollerbar lust efter njutnings- eller berusningsmedel. Effekt Dos Tolerans Evolution Kemisk utveckling Bakterie Växt Djur Ryggradsdjur Charles Darwin Naturligt urval Fossil Fosterutveckling Gen Individ Urcell hominid Man har inte längre koll. Verkan. Hur drogen verkar, vad som händer. Mängd. När kroppen ställer om sig och kräver större mängd och större dos för att ge samma effekt som drogen hade från början Livets utveckling. Att innan de första levande cellerna kunde utvecklas skedde först en kemisk utveckling. Den innebar, tror man, att större organiska molekyler byggdes upp av mindre organiska molekyler som redan fanns i luft och i hav. En del av de nya molekylerna hade förmågan att kopiera sig själva, alltså en enkel form av fortplantning. Encellig organism som saknar cellkärna. En organism som med hjälp av klorofyll, solljus, koldioxid ur luften och vatten med lösta salter ur marken bildar enerigrik näring åt sig själv - och åt alla andra organismer. Växter är producenter av energirik näring. En organism som inte kan tillverka sin egen näring utan måste äta näring som någon annan tillverkat. Djur som har ryggrad. Grupperna är fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur. Evolutionens fader. Naturforskare som kom på teorin om det naturliga urvalet. Att den som är bäst anpassad till miljön, blir den som sprider sina gener vidare. Förstenade växter och djur. Att foster utvecklas. Arvsanlag. Du till exempel. Odelbar. En av en art. De första cellerna. HBetyder människoliknande. Arter som liknar vår art, Homo sapiens 5

6 Mål 1.3 Att söka fakta och att vara källkritisk Arbeta gärna i grupp. Om du vill du ha feed-back på din källkritik ska du lämna in den senast den dag som står på tidsplanen i salen..annars får du klara dig utan feed-back. Tips: Jämför och diskutera med en kamrat. a. Välj en drog. Det finns en lista Du kan också välja ett dopningspreparat, typ efidrin eller anabola steroider. b. Sök information och beskriv den med flera av de fem drogorden. Förslag på källor här bredvid. Eller andra källor som du väljer. Tid. Max 40 min. När du tränar; Använda skrivmallen för källkritik på skolans hemsida och skolverkets info kolla källan, eller andra metoder du lärt dig under grundskolan. c. Jämföra källornas trovärdighet och relevens, deras för- och nackdelar. Förslag på källor biologiboken tullpolisens häfte (finns i biologisalen) Filmer 6

7 Mål En egen undersökning med naturvetenskaplig arbetsmetod Syfte: Du ska genomföra en undersökning med naturvetenskaplig arbetsmetod. Du skall redovisa den i en laborationsrapport. Undersökningen ska på något sätt handla om kroppens signalsystem. Dit hör hjärnan och nervsystemet, kroppens hormoner samt sinnena syn, hörsel, känseln, lukt och smak. Gör som du gjort så många gånger tidigare. De fyra underrubrikerna nedan skall finnas med i rapporten. När du samarbetar med någon annan ska du skriva vem det är. Planera och genomför undersökningen tillsammans. Utvärderingen gör du helt själv. Hjälpmedel 1. Skrivmall för naturvetenskaplig arbetemetod. ( ) 2. Den gröna matrisen för självskattning ( 3. Skolverkets betygskrav (i häftet). 4. Dina gamla labbrapporter med feed-back och 5. tidigare omdömen på Fronter. 6. Exempelrapporten om bakterier i salen. Om mål 2.3 i utvärderingen: Här ska du koppla samman din egen undersökning med begrepp och modeller som naturvetare kommit fram till tidigare. Du ska söka fakta om det. Jämför skillnader och likheter med ditt resultat.. Exempel: i sjuans labb om växter i ljus eller mörker handlade begreppen om fotosyntes ock klorofyll. Då är det läge att skriva om det under mål 2.3. OBS! Riskbedömningen måste ske tillsammans med lärare. 7

8 Förslag Om nervsystemet 1. Hur snabbt reagerar du? Instruktion finns på 2. Egen idé där du undersöker hur reaktionstiden förändras av någon faktor, t ex ålder, kön, motion, sömn, energidryck, meditation... Om synen 3. Vad har man för nytta av två ögon? s 269 i Grundboken 4. Hur nära ögonen kan du se skarpt? s 270 i Grundboken Om lukten 5. Vilken lukt känner du? s 271. Hämta gärna inspiration från uppgift 32 s 167 i svart spektrumboken på rullvagnen. 6. Hur uppfattar folk dofter som marknadsförs som manliga eller? Uppgiften går ut på att testa killar och tjejer hur de uppfattar parfym och rakvatten. Du behöver förbereda med att ordna olika parfymer och rakvatten. 8

9 Mål 3.1 Om evolution a. Filmer med quiz. b. Den kortaste sammanfattningen om evolution någonsin Det finns en längre sammanfattning på c. x-frågeträning om Evolutionen Grundboken s Fokusboken Hur menar de flesta i dag att livet på jorden har utvecklats? S Vem var den förste som kom med en naturvetenskaplig teori om hur organismerna utvecklats? 3. Vilken apa närmast släkt med människan? S Hur länge har det funnit liv på jorden? Hur uppstod de första cellerna? Beskriv två teorier 6. Vilka var de första växterna? 7. Vilka djur med fyra fötter var de första på land? 8. Skriv två saker som visar att groddjuren är sämre anpassade till ett liv på land än kräldjuren. 9. Varför blev Homo erectus så framgångsrik? Skriv två anledningar Varför hittar man inga spår av neanderthalaren i Nordeuropa? 11. Hur bildas ett fossil? Vilka bevis finns det för evolutionen? 13. Vad betyder det att en art visar genetisk variation? s Vad menas med naturligt urval? 15. Varför är det så viktigt att vi skyddar jordens ekosystem? s 315 9

10 d. Livets släktträd Den här uppgiften kunde du göra första gången i sjuan och åter igen nu för att lära om hur livet utvecklats, från en urcell till många olika former av liv. Det har tagit lång tid. Det är livets utveckling, så som naturvetenskapen ser det. Du kan ha kvar uppgiften från första terminen i sjuan. 10

11 e. Naturligt urval - Laboration om bestickkrabborna Syfte: den här uppgiften gör vi för att fundera över hur det naturliga urvalet påverkar storleken och sammansättningen av en population krabbor. f. Naturligt urval Exempel fladdermöss Utmaning: Det naturligt urval kan beskrivas ur 4 aspekter; Variation, urval, arv och tid. Förklara hur fladdermöss, en av några ytterst få däggdjursarter som kan flyga, fick sin flygförmåga med hjälp av aspekterna. g. Människans utveckling Beskriv några steg i hominidernas utveckling. Vad var till exempel typiskt för förmänniskorna Austrulopitecus afarensis, Homo erectus, Homo neanerthalis och till slut Homo sapiens sapiens? Utmaning: Olika människoliknade arter har funnits under miljontals år och sedan gått olika vägar i evolutionen. Detta är ett stort "pussel" med olika arter som ännu inte är färdig lagt. Forskarna undersöker fortfarande hur vår art har vuxit fram och man hittar fortfarande nya benrester som hjälper till att förklara hur evolutionen gått till.. Det som står i biologiboken är 10 år gammal fakta, och utmanas av nya teorier. Vad har kommit till under de senaste åren? Sök trovärdiga källor och presentera vad du kommer fram till digitalt. på 11

12 Mål om Kolets kretslopp, fotosyntes och förbränning samt förstärkt växthuseffekt a. Filmer med Quiz. b. x-frågeträning kolets kretslopp Fokusboken 66-67, 90-91, 95, 99, Grundboken Vilka saker behöver växterna för att tillverka socker? S Vad kallas den här tillverkningen med ett annat ord? 3. Vad är det för något i växten som fångar in solenergin? 4. Varför behöver alla levande varelser energi? S Förklara vad fotosyntes är. 6. Vad händer när socker förbränns i cellerna? 7. Hur fångas energin in i en näringskedja? S Ge fyra exempel på råvaror som går runt i kretslopp. S Varifrån kommer värme från dig och alla andra organismer på jorden? 10. Utmaning: Tänk dig att en växt tar upp koldioxidmolekyler vid fotosyntesen. Följ kolets kretslopp genom ekosystemet för att åter bli koldioxid. Försök att hitta så många vägar som möjligt. Facit har 4. Vilka hittar du? 11. Skriv tre saker som varje liten cell behöver Hur kommer det som cellerna behöver till cellerna? 12

13 C. Sammanfatta begrepp och modeller Syfte: Att lär dig att se kolets kretslopp, fotosyntes och förbränning (cellandning) och hur de samverkar för liv och växthuseffekt på jorden som en helhet. Sök fakta. Det finns bilder från boken på som hör ihop med det här, eller andra källor du litar på. Om mål i En uppgiften som testar dina förmågor kan se ut typ så här, och det är en högre kvalitet att använda begrepp i svarta rutan: Kalle undrar över två saker. 1. Han får inte riktigt ihop det här med förstärkt växthuseffekt, kolets kretslopp och varför fler växter på jorden och energi från biobränslen skulle vara en dellösning på en vår tids största miljöutmaningar. Förklara. Begrepp Fotosyntes Ljusenergi/sol syre och syrgas klorofyll klorofyllkorn koldioxid Cellandning/förbränning mitokondrie kemisk energi cell blod förstärkt växthuseffekt hållbar utveckling resurser som är lagrade eller förnyelsebara fossila bränslen näringskedja biobränsle 2. Han begriper ännu inte hur hans egen ämnesomsättning är involverad i kolets kretslopp. Förklara. Tips: Vad har du med dig från andra ämnen: Kolets kretslopp och oxidation från kemin? Energiomvandlingar i fysiken? Växthuseffekt från SO:n? Knyt ihop allt. 13

14 Mål 3.5 Biologiska upptäckter Syftet med den här uppgiften är att fundera kring hur upptäckter människor gjort genom tiderna fortfaranden påverkar vårt sätt att leva idag. Det kommer en sådan på examinationen. Vi tränar tillsammans på den här, från NP 2009: Ett sätt att tänka är att fundera på 5 frågor: 1. Hur var livet innan upptäckten? 2. Hur blev livet efter? 3. Hur ändrades människors tankar och känslor? 4. Hur lever vi våra liv nu, jämför med före upptäckten? 5. Sammanfattning: Vilka skillnader i uppfattningar har upptäckten lett till för människan? 14

15 Checklistan MÅL 1.3 Droger och förmågan att vara källkritik Jag kan söka fakta från flera källor och använda begreppen dos, tolerans, beroende, abstinens och effekt för att beskriva en drog eller ett dopningspreparat. Jag är källkritisk och bedömer källornas trovärdighet och relevans. MÅL Egen undersökning/naturvetenskapligt arbetssätt Jag kan planera ett experiment om kroppens signalsystem.. Jag vet vad konstant, variabel och felkällor är. Min riskbedömning är godkänd. Jag kan genomföra ett experiment säkert. Jag dokumenterar resultatet i tabell- eller diagramform. Jag kan utvärdera experimentet. Jag analyserar felkällor och jag föreslår nya frågeställningar att testa. Jag kan koppla samman min egen undersökning med befintliga begrepp och modeller. DELMÅL3.1 Evolution Jag vet vad evolution är och har gjort x-frågeträningen. Jag kan fem bevis som bidragit till teorin om evolutionen. Jag har förstått uppgiften livets släktträd. Jag kan förklara naturligt urval och ge exempel på det som i uppgift Naturligt urval. Jag kan några steg i hur människan utvecklats. MÅL Kolets kretslopp Jag kan begreppen och har gjort x-frågeträningen. Jag kan använda begreppen för att beskriva, så som i uppgift Kolets kretslopp, fotosyntes och förbränning både på global nivå med begrepp som lagrade och förnyelsebara resurser, fotosyntes och förstärkt växthuseffekt och på individnivå med begrepp som cellandning och ämnesomsättning. MÅL 3.5 Historiska upptäckter Jag kan beskriva en historisk upptäckt inom biologin och värdera hur den påverkat mänskligheten. Den sista uppgiften. 15