Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet"

Transkript

1 Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den 1 februari 2017 Vi ska sammanfatta och fördjupa grundskolans biologi genom att 1. använda källkritik när du söker information om en drog utifrån de 5 drogorden. (1.3) 2. planera, genomföra och utvärdera en egen undersökning med naturvetenskapligt arbetssätt. Förslag: Undersök kroppens signalsystem, till exempel hur reaktionsförmågan kan påverkas av olika faktorer. (2:1-6) 3. arbeta med evolution, läran om hur livet har utvecklats. Det 13,7 meter långa repet i taket är en enkel modell för tidskalan. 1 cm motsvarar 10 miljoner år. Naturligt urval är ett centralt begrepp. (3.1) 4. fördjupa kunskapen om hållbar utveckling; begreppen fotosyntes & förbränning, kolets kretslopp och förstärkt växthuseffekt. ( ) 5. reflektera kring hur en biologiska upptäckt påverkat människans livsvilkor. Till exempel, vilka följder fick det att människan för år sedan kom på att man kan så frön i jorden för att få mat? (3.5) Sätt att lära och arbeta Du själv tar ansvar och planerar arbetet. Din egen Fronter-matris visar vilka förmågor du ska prioritera. Ta fram den och jämför med de fem uppgifterna ovan. Vilka ska du satsa på? Det är rimligt att hinna 3-4 stycken. 1

2 Innehåll Vad kommer att bedömas?... 3 Vad kommer på provet?... 3 Hur vet jag att jag kan det här?... 3 Förmågor och kunskapskrav och var de bedöms... 4 Begreppen... 5 Mål 1.3 Att söka fakta och att vara källkritisk... 6 Mål En egen undersökning med naturvetenskaplig arbetsmetod... 7 Mål 3.1 Om evolution... 9 a. Filmer med quiz b. Den kortaste sammanfattningen om evolution någonsin... 9 c. x-frågeträning om Evolutionen... 9 d. Livets släktträd e. Naturligt urval - Laboration om bestickkrabborna f. Naturligt urval Exempel fladdermöss g. Människans utveckling Mål om Kolets kretslopp, fotosyntes och förbränning samt förstärkt växthuseffekt a. Filmer med Quiz b. x-frågeträning kolets kretslopp C. Sammanfatta begrepp och modeller Mål 3.5 Biologiska upptäckter Checklistan Syfte ur kursplanen för biologi, alltså varför gör vi det här? Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, genomföra systematiska undersökningar i biologi, och använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. 2

3 Vad kommer att bedömas? Förmågorna kommer att bedömas i A. din undersökning (mål ) och på B. ett prov (övriga mål) Förmågorna finns på nästa sida och i din Frontermatris. Vad kommer på provet? Det beror på vad din Frontermatris visar att du behöver prioritera. Korta X-frågor från det vi arbetat med. En källkritisk uppgift om information om narkotika. Ungefär som uppgiften Att söka fakta och vara källkritisk (Mål 1.3). Fast informationssökningen är redan klar, du gör källkritiken. En uppgift om evolution/naturligt urval (mål 3.1) ungefär som exemplet med fladdermöss. En uppgift där du visar att du kan använda din kunskap om fotosyntes och förbränning i ett nya sammanhang. Ungefär som Kretsloppsuppgiften. ( Mål 3.3 och 3.4) Ett historiskt exempel på biologisk upptäckt och det har påverkat människans sätt att leva. Ungefär som den sista uppgiften (Mål 3.5). Hjälpmedel du får ha med på provet Skolverkets kolla källan. Hur vet jag att jag kan det här? Testa dig mot checklistan. 3

4 Förmågor och kunskapskrav och var de bedöms Moment Betyget E Betyget C Betyget A 1.3.Att söka information och att bedöma källor Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. 2 Att genomföra systematiska undersökningar 3.1 Att beskriva evolution 2.1 Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering och bidra till att formulera enkla frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning säkert och i huvudsak fungerande sätt. 2.3Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier. 2.5 Du för enkla resonemang kring resultatets rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. 2.6 Du gör en enkel dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Du har grundläggande kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering formulera enkla och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till biologiska modeller och teorier. Du för utvecklade resonemang kring resultatets rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Du gör en utvecklad dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Du har goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering och även formulera enkla frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning på ett säkert och ändamålsenligt och effektivt sätt. Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier. Du för välutvecklade resonemang kring resultatets rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Du gör en välutvecklad dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Du har mycket goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. 3.3 Att förstå kolets kretslopp, energiflöden 3.4 och människan roll i hållbar utveckling 3.5 Att reflektera kring naturvetenskapliga upptäckters betydelse för människan Du undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp. Du för enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor Du undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då förhållandevis komplexa ekologiska samband och förklarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp. Du för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor Du undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då förhållandevis komplexa ekologiska samband och förklarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp. Du för välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. 4

5 Begreppen Förtest: Eftertest: Progress: Avsnitt Ord Förklaring sammanfattning Evolution Drogorden Cell Byggsten i levande organismer. Är i sin tur uppbyggd av organeller, t.ex. cellkärna, cellplasma, ribosomer och mitokondrier. Vävnad Många celler tillsammans som har samma uppgift. Benvävnad är ett exempel, muskelvävnad ett annat. Blod är en flytande vävnad. Organ En yttre eller inre kroppsdel med speciell funktion och form, till exempel hud, hjärta eller hjärna. Sinnesorgan Ett organ som är känsligt för förändringar i omgivningen, t.ex. öron, ögon, känseln i huden. Fotosyntes När gröna växter bygger upp socker ur koldioxid och vatten under inverkan av ljus och med hjälp av klorofyll. koldioxid + vatten +ljusenergi druvsocker +syre Förbränning Ett annat ord för cellandning. Druvsocker +syre koldioxid + vatten +energi Källkritik Att man är kritisk till information, fakta och värderingar. Kan man lita på allt som skrivs och sägs? Man funderar på vad avsändaren vill med sitt budskap. Är den trovärdig och relevant. Abstinens Besvär/obehag som inträffar när man inte får det man är beroende av. Det kan vara oro, ångest, svårt att sova eller ont i magen. Beroende En okontrollerbar lust efter njutnings- eller berusningsmedel. Effekt Dos Tolerans Evolution Kemisk utveckling Bakterie Växt Djur Ryggradsdjur Charles Darwin Naturligt urval Fossil Fosterutveckling Gen Individ Urcell hominid Man har inte längre koll. Verkan. Hur drogen verkar, vad som händer. Mängd. När kroppen ställer om sig och kräver större mängd och större dos för att ge samma effekt som drogen hade från början Livets utveckling. Att innan de första levande cellerna kunde utvecklas skedde först en kemisk utveckling. Den innebar, tror man, att större organiska molekyler byggdes upp av mindre organiska molekyler som redan fanns i luft och i hav. En del av de nya molekylerna hade förmågan att kopiera sig själva, alltså en enkel form av fortplantning. Encellig organism som saknar cellkärna. En organism som med hjälp av klorofyll, solljus, koldioxid ur luften och vatten med lösta salter ur marken bildar enerigrik näring åt sig själv - och åt alla andra organismer. Växter är producenter av energirik näring. En organism som inte kan tillverka sin egen näring utan måste äta näring som någon annan tillverkat. Djur som har ryggrad. Grupperna är fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur. Evolutionens fader. Naturforskare som kom på teorin om det naturliga urvalet. Att den som är bäst anpassad till miljön, blir den som sprider sina gener vidare. Förstenade växter och djur. Att foster utvecklas. Arvsanlag. Du till exempel. Odelbar. En av en art. De första cellerna. HBetyder människoliknande. Arter som liknar vår art, Homo sapiens 5

6 Mål 1.3 Att söka fakta och att vara källkritisk Arbeta gärna i grupp. Om du vill du ha feed-back på din källkritik ska du lämna in den senast den dag som står på tidsplanen i salen..annars får du klara dig utan feed-back. Tips: Jämför och diskutera med en kamrat. a. Välj en drog. Det finns en lista Du kan också välja ett dopningspreparat, typ efidrin eller anabola steroider. b. Sök information och beskriv den med flera av de fem drogorden. Förslag på källor här bredvid. Eller andra källor som du väljer. Tid. Max 40 min. När du tränar; Använda skrivmallen för källkritik på skolans hemsida och skolverkets info kolla källan, eller andra metoder du lärt dig under grundskolan. c. Jämföra källornas trovärdighet och relevens, deras för- och nackdelar. Förslag på källor biologiboken tullpolisens häfte (finns i biologisalen) Filmer 6

7 Mål En egen undersökning med naturvetenskaplig arbetsmetod Syfte: Du ska genomföra en undersökning med naturvetenskaplig arbetsmetod. Du skall redovisa den i en laborationsrapport. Undersökningen ska på något sätt handla om kroppens signalsystem. Dit hör hjärnan och nervsystemet, kroppens hormoner samt sinnena syn, hörsel, känseln, lukt och smak. Gör som du gjort så många gånger tidigare. De fyra underrubrikerna nedan skall finnas med i rapporten. När du samarbetar med någon annan ska du skriva vem det är. Planera och genomför undersökningen tillsammans. Utvärderingen gör du helt själv. Hjälpmedel 1. Skrivmall för naturvetenskaplig arbetemetod. ( ) 2. Den gröna matrisen för självskattning ( 3. Skolverkets betygskrav (i häftet). 4. Dina gamla labbrapporter med feed-back och 5. tidigare omdömen på Fronter. 6. Exempelrapporten om bakterier i salen. Om mål 2.3 i utvärderingen: Här ska du koppla samman din egen undersökning med begrepp och modeller som naturvetare kommit fram till tidigare. Du ska söka fakta om det. Jämför skillnader och likheter med ditt resultat.. Exempel: i sjuans labb om växter i ljus eller mörker handlade begreppen om fotosyntes ock klorofyll. Då är det läge att skriva om det under mål 2.3. OBS! Riskbedömningen måste ske tillsammans med lärare. 7

8 Förslag Om nervsystemet 1. Hur snabbt reagerar du? Instruktion finns på 2. Egen idé där du undersöker hur reaktionstiden förändras av någon faktor, t ex ålder, kön, motion, sömn, energidryck, meditation... Om synen 3. Vad har man för nytta av två ögon? s 269 i Grundboken 4. Hur nära ögonen kan du se skarpt? s 270 i Grundboken Om lukten 5. Vilken lukt känner du? s 271. Hämta gärna inspiration från uppgift 32 s 167 i svart spektrumboken på rullvagnen. 6. Hur uppfattar folk dofter som marknadsförs som manliga eller? Uppgiften går ut på att testa killar och tjejer hur de uppfattar parfym och rakvatten. Du behöver förbereda med att ordna olika parfymer och rakvatten. 8

9 Mål 3.1 Om evolution a. Filmer med quiz. b. Den kortaste sammanfattningen om evolution någonsin Det finns en längre sammanfattning på c. x-frågeträning om Evolutionen Grundboken s Fokusboken Hur menar de flesta i dag att livet på jorden har utvecklats? S Vem var den förste som kom med en naturvetenskaplig teori om hur organismerna utvecklats? 3. Vilken apa närmast släkt med människan? S Hur länge har det funnit liv på jorden? Hur uppstod de första cellerna? Beskriv två teorier 6. Vilka var de första växterna? 7. Vilka djur med fyra fötter var de första på land? 8. Skriv två saker som visar att groddjuren är sämre anpassade till ett liv på land än kräldjuren. 9. Varför blev Homo erectus så framgångsrik? Skriv två anledningar Varför hittar man inga spår av neanderthalaren i Nordeuropa? 11. Hur bildas ett fossil? Vilka bevis finns det för evolutionen? 13. Vad betyder det att en art visar genetisk variation? s Vad menas med naturligt urval? 15. Varför är det så viktigt att vi skyddar jordens ekosystem? s 315 9

10 d. Livets släktträd Den här uppgiften kunde du göra första gången i sjuan och åter igen nu för att lära om hur livet utvecklats, från en urcell till många olika former av liv. Det har tagit lång tid. Det är livets utveckling, så som naturvetenskapen ser det. Du kan ha kvar uppgiften från första terminen i sjuan. 10

11 e. Naturligt urval - Laboration om bestickkrabborna Syfte: den här uppgiften gör vi för att fundera över hur det naturliga urvalet påverkar storleken och sammansättningen av en population krabbor. f. Naturligt urval Exempel fladdermöss Utmaning: Det naturligt urval kan beskrivas ur 4 aspekter; Variation, urval, arv och tid. Förklara hur fladdermöss, en av några ytterst få däggdjursarter som kan flyga, fick sin flygförmåga med hjälp av aspekterna. g. Människans utveckling Beskriv några steg i hominidernas utveckling. Vad var till exempel typiskt för förmänniskorna Austrulopitecus afarensis, Homo erectus, Homo neanerthalis och till slut Homo sapiens sapiens? Utmaning: Olika människoliknade arter har funnits under miljontals år och sedan gått olika vägar i evolutionen. Detta är ett stort "pussel" med olika arter som ännu inte är färdig lagt. Forskarna undersöker fortfarande hur vår art har vuxit fram och man hittar fortfarande nya benrester som hjälper till att förklara hur evolutionen gått till.. Det som står i biologiboken är 10 år gammal fakta, och utmanas av nya teorier. Vad har kommit till under de senaste åren? Sök trovärdiga källor och presentera vad du kommer fram till digitalt. på 11

12 Mål om Kolets kretslopp, fotosyntes och förbränning samt förstärkt växthuseffekt a. Filmer med Quiz. b. x-frågeträning kolets kretslopp Fokusboken 66-67, 90-91, 95, 99, Grundboken Vilka saker behöver växterna för att tillverka socker? S Vad kallas den här tillverkningen med ett annat ord? 3. Vad är det för något i växten som fångar in solenergin? 4. Varför behöver alla levande varelser energi? S Förklara vad fotosyntes är. 6. Vad händer när socker förbränns i cellerna? 7. Hur fångas energin in i en näringskedja? S Ge fyra exempel på råvaror som går runt i kretslopp. S Varifrån kommer värme från dig och alla andra organismer på jorden? 10. Utmaning: Tänk dig att en växt tar upp koldioxidmolekyler vid fotosyntesen. Följ kolets kretslopp genom ekosystemet för att åter bli koldioxid. Försök att hitta så många vägar som möjligt. Facit har 4. Vilka hittar du? 11. Skriv tre saker som varje liten cell behöver Hur kommer det som cellerna behöver till cellerna? 12

13 C. Sammanfatta begrepp och modeller Syfte: Att lär dig att se kolets kretslopp, fotosyntes och förbränning (cellandning) och hur de samverkar för liv och växthuseffekt på jorden som en helhet. Sök fakta. Det finns bilder från boken på som hör ihop med det här, eller andra källor du litar på. Om mål i En uppgiften som testar dina förmågor kan se ut typ så här, och det är en högre kvalitet att använda begrepp i svarta rutan: Kalle undrar över två saker. 1. Han får inte riktigt ihop det här med förstärkt växthuseffekt, kolets kretslopp och varför fler växter på jorden och energi från biobränslen skulle vara en dellösning på en vår tids största miljöutmaningar. Förklara. Begrepp Fotosyntes Ljusenergi/sol syre och syrgas klorofyll klorofyllkorn koldioxid Cellandning/förbränning mitokondrie kemisk energi cell blod förstärkt växthuseffekt hållbar utveckling resurser som är lagrade eller förnyelsebara fossila bränslen näringskedja biobränsle 2. Han begriper ännu inte hur hans egen ämnesomsättning är involverad i kolets kretslopp. Förklara. Tips: Vad har du med dig från andra ämnen: Kolets kretslopp och oxidation från kemin? Energiomvandlingar i fysiken? Växthuseffekt från SO:n? Knyt ihop allt. 13

14 Mål 3.5 Biologiska upptäckter Syftet med den här uppgiften är att fundera kring hur upptäckter människor gjort genom tiderna fortfaranden påverkar vårt sätt att leva idag. Det kommer en sådan på examinationen. Vi tränar tillsammans på den här, från NP 2009: Ett sätt att tänka är att fundera på 5 frågor: 1. Hur var livet innan upptäckten? 2. Hur blev livet efter? 3. Hur ändrades människors tankar och känslor? 4. Hur lever vi våra liv nu, jämför med före upptäckten? 5. Sammanfattning: Vilka skillnader i uppfattningar har upptäckten lett till för människan? 14

15 Checklistan MÅL 1.3 Droger och förmågan att vara källkritik Jag kan söka fakta från flera källor och använda begreppen dos, tolerans, beroende, abstinens och effekt för att beskriva en drog eller ett dopningspreparat. Jag är källkritisk och bedömer källornas trovärdighet och relevans. MÅL Egen undersökning/naturvetenskapligt arbetssätt Jag kan planera ett experiment om kroppens signalsystem.. Jag vet vad konstant, variabel och felkällor är. Min riskbedömning är godkänd. Jag kan genomföra ett experiment säkert. Jag dokumenterar resultatet i tabell- eller diagramform. Jag kan utvärdera experimentet. Jag analyserar felkällor och jag föreslår nya frågeställningar att testa. Jag kan koppla samman min egen undersökning med befintliga begrepp och modeller. DELMÅL3.1 Evolution Jag vet vad evolution är och har gjort x-frågeträningen. Jag kan fem bevis som bidragit till teorin om evolutionen. Jag har förstått uppgiften livets släktträd. Jag kan förklara naturligt urval och ge exempel på det som i uppgift Naturligt urval. Jag kan några steg i hur människan utvecklats. MÅL Kolets kretslopp Jag kan begreppen och har gjort x-frågeträningen. Jag kan använda begreppen för att beskriva, så som i uppgift Kolets kretslopp, fotosyntes och förbränning både på global nivå med begrepp som lagrade och förnyelsebara resurser, fotosyntes och förstärkt växthuseffekt och på individnivå med begrepp som cellandning och ämnesomsättning. MÅL 3.5 Historiska upptäckter Jag kan beskriva en historisk upptäckt inom biologin och värdera hur den påverkat mänskligheten. Den sista uppgiften. 15

Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet

Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den 29 januari 2016 Vi ska sammanfatta och fördjupa grundskolans biologi genom att 1. använda källkritik när du beskriver

Läs mer

Livets myller Ordning i myllret

Livets myller Ordning i myllret LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi. "Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik

Läs mer

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Hur blir flera bedömningar ett betyg? Hur blir flera bedömningar ett betyg? Styrdokument Dokumentation Att värdera bedömningars kvalitet Till övervägande del Lärare ska Lärare bör Lärare kan Lärare ska utifrån de nationella kunskapskrav som

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer

Planering i biologi Våren år 7

Planering i biologi Våren år 7 Planering i biologi Våren år 7 Tornhagsskolan den 14 mars 2016 Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi arbeta med växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda

Läs mer

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) Syfte Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, BIOLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Evolution åk9 ht 13 Evolution i åk9 ht13 Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Du kommer att få lyssna till din lärare som föreläser om

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens

Läs mer

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5 Inledning Arv och genetik - 9E - läsår 16-17 - v48-v5 Under denna period läser vi om arv, genetik och genteknik: - dels hur mekanismerna fungerar på cell- och individnivå: gener, DNA, kromosomer, celldelning,

Läs mer

Ekologi Så fungerar naturen

Ekologi Så fungerar naturen EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor

Läs mer

Planering i biologi år 7 del 2

Planering i biologi år 7 del 2 Planering i biologi år 7 del 2 Vad ska vi göra? Nu ska vi lära mer om växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda tobak? Hur påverkas hälsan om man använder

Läs mer

Planering i biologi år 7 del 2

Planering i biologi år 7 del 2 Planering i biologi år 7 del 2 Vad ska vi göra? Nu ska vi lära mer om växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda tobak? Hur påverkas hälsan om man använder

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering

Lokal Pedagogisk planering Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till

Läs mer

Workshop om kursplaner åk 7 9

Workshop om kursplaner åk 7 9 NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven? "Försurning" Skapad 2014-03-20 av Catharina Andersson i Stenkulan, Lerum Redigerad senast 2014-03-29 av Catharina Andersson Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga.

Läs mer

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper

Läs mer

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen! Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts. Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,

Läs mer

Planering i biologi hösten år 8

Planering i biologi hösten år 8 Planering i biologi hösten år 8 Tornhagsskolan den 17 augusti 2016. NAMN: 1 Vad ska vi göra? Jo, bli planetskötare! 1 2 3 Den här terminen ska vi lära grunderna för att bli planetskötare. Med hjälp av

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 arbetsområdena rörande matspjälkningen, lungorna, hjärtat och blodet Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska

Läs mer

"Biologi - blodet, andningen och maten"

Biologi - blodet, andningen och maten "ologi - blodet, andningen och maten" Grundskola 8 1 1 biologiplanering Skapad 2016-09-30 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan" från

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever 1 Vad vet jag om gruppen? Innan jag börjar? Vad vet jag om bakgrund elev? Vilken ålder eleven befinner sig? Vad av kartläggningen kan jag göra i undervisningen

Läs mer

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kemi grundkurs GRNKEM2 Verksamhetspoäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Spektrum kemi, Folke A Nettelblad, Christer Ekdahl,

Läs mer

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Atomer och det periodiska systemet

Atomer och det periodiska systemet Atomer och det periodiska systemet Planering i Kemi så9 VT2013 Ansvarig lärare: Märta Nordlander marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Det centrala innehållet Kemiska föreningar, och hur atomer sätts

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; SKOLFS 2012:18 Utkom från trycket den 31 maj 2012 beslutade

Läs mer

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum Grundläggande kemi VT-13 Beskrivning av arbetsområdet Alla föremål du har omkring dig, liksom du själv och alla växter och djur, består av något som vi kallar materia. Även marken, vatten och luft är materia.

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ Studieplan i Fysik Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ Syftet med att fylla i denna studieplan är att du ska reflektera över och bli mer förtrogen med dina förmågor, samt bli medveten

Läs mer

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment Betygskriterier Biologi Åk 7 MÅL Eleven skall kunna principen för vetenskapliga namn skilja på art, släkte och familj känna till egenskaper som är utmärkande för liv samt livets indelning i fem riken känna

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7 Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7 Syfte Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör samhälle. genomföra systematiska undersökningar

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur

Läs mer

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter

Läs mer

Arv och utveckling Arvet

Arv och utveckling Arvet ARV OCH UTVECKLING ARVET Arv och utveckling Arvet Vad kan hända när mutationer drabbar könsceller? Elevboken, Förstår du?, uppgift 6, sida 337. Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den.

Läs mer

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Har du någon gång smakat en godis och tyckt att den smakar frukt? Eller känt att en parfym luktar blommor.

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik

Läs mer

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: 7A ht.2012 KEMINS GRUNDER Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: Använda kemins begrepp, modeller teorier för att förklara beskriva samband i samhället naturen Genomföra systematiska

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport. Lokal Pedagogisk Planering i Fysik Ansvarig lärare: Märta Nordlander Ämnesområde: Atom- och kärnfysik samt energi. mail: marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Centralt innehåll Energins flöde från solen

Läs mer

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer vuxenutbildningen Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Kursplaner och kommentarer Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-598 191 90 Fax: 08-598 191 91 e-post: order.fritzes@nj.se

Läs mer

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra KEMI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden

Läs mer

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 2010/2011 Arbetsområde: Livsformer Utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser utvecklar kunnande i de olika arbetssätten inom biologin, som fältobservationer

Läs mer

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Inledning Under denna period repeterar vi kemins grunder och läser sedan om - periodiska systemets, samt atomens, uppbyggnad - olika former av kemiska

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240). Vatten Vad löser sig i vatten? Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240). Genomföra systematiska undersökningar i kemi. Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för

Läs mer

Biologi för år 7 del 1

Biologi för år 7 del 1 Biologi för år 7 del 1 Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 Vad ska vi göra? Vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Till exempel: Varför finns det liv på jorden och vad är typiskt för

Läs mer

Biologi Kunskapens användning

Biologi Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk

Läs mer

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

Densitet, Tryck, Värme, Väder "Densitet, Tryck, Värme, Väder" Grundskola 7 8 1 Densitet, tryck, värme, väder Skapad 216-11-1 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan"

Läs mer

Namn: Biologi för år 7 del 1

Namn: Biologi för år 7 del 1 Biologi för år 7 del 1 Tornhagsskolan den 18 dec 2016 Vad ska vi göra? I det här arbetsområdet ska vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Varför finns det liv på jorden och vad är typiskt

Läs mer

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014 Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014 Tid: 3 Helklasslektioner 2,3,10 oktober samt, 1 labbtimme under v.42 / 43 samt eventuellt hemarbete. Redovisningar av valt område sker v 42/43 Inlämning: Fredag

Läs mer

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Hjälmö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan aktiviteter och övningar i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi

Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi Berätta om drogens historia, innehåll, tillverkning. Hur påverkas och skadas kroppen av drogen? Hur kan man se att någon är påverkad Vad finns det

Läs mer

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari 2015. Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari 2015. Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen Sexualkunskap 8A Pär Leijonhufvud $\ Nyheden BY: 30 januari 2015 C Vad är viktigt inom området? Hur fungerar könsorganen Vad sker i kroppen under puberteten Hur blir ett barn till, från befruktning till

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

LPP Energi och elektricitet År 7

LPP Energi och elektricitet År 7 LPP Energi elektricitet År 7 Namn: Klass: Syfte: Under det här området kommer du att få lära dig mer om varifrån vi får elektricitet dvs.olika energikällor, till vad vi behöver elektricitet, hur vi gjorde

Läs mer

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket ansvar och många

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014 Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 1 3

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 1 3 MI 3.11 MI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Arbetsområde Atom- och kärnfysik samt Energi och materia Syfte använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Metoder och arbetssätt

Metoder och arbetssätt Biologi Syfte Biologin har sitt ursprung i människans nyfi kenhet och behov av att veta mer om sig själv och naturen. Kunskaper om naturen och människan har stor avgörande betydelse för att vi tillsammans

Läs mer

Biologi Livets utveckling

Biologi Livets utveckling Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt

Läs mer

Kemi 2. Planering VT2016

Kemi 2. Planering VT2016 Kemi 2 (KEM02, NA2) Planering VT2016 Pär Leijonhufvud CC $\ BY: 20160208 C Denna planering gäller för VT2016, med andra ord den andra halvan av kursen. Centralt innehåll Fet stil skolverkets text, med

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen

Läs mer

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information. BIOLOGI Biologi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Det är läran om livet, dess uppkomst, utveckling, former och villkor.

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då

Läs mer

Elevens häfte i biologi 8 våren 2016

Elevens häfte i biologi 8 våren 2016 Elevens häfte i biologi 8 våren 2016 Tornhagsskolan den 10 mars 2016 Det här ska vi arbeta med: Hur fungerar den friska kroppen? Hur behåller man bra hälsa? Hur försvarar sig kroppen när man blir utsatt

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik. LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

07-03-08. Ordning i Myllret

07-03-08. Ordning i Myllret Moment Ordning i Myllret Studieplan och bedömningsgrunder i Biologi för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen veta att biologin är läran om det levande förstå förutsättningar för liv kunna använda

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer