Planering i biologi hösten år 8
|
|
- Kristin Bergström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Planering i biologi hösten år 8 Tornhagsskolan den 17 augusti NAMN: 1 Vad ska vi göra? Jo, bli planetskötare! Den här terminen ska vi lära grunderna för att bli planetskötare. Med hjälp av ekologins begrepp och modeller lär vi hur människor påverkar ekosystemen och vad vi behöver veta för hållbar utveckling. Vilka är planetens gränser? Hur behöver vi leva så att jordens resurser räcker för alla människor och alla arter? Till exempel vilka krav ska vi ställa på de som producerar mat, transporter och kläder, och vilka krav ska vi ställa på oss själva som konsumenter? Du kommer att resonera och i en diskussion kring hållbar utveckling. Vad gör vi redan bra, och vad behöver vi bli bättre på? Och mera? Jo, alkohol är en drog som många accepterar, bara man är gammal nog. Vi ska träna på att skilja på vad som är fakta och värderingar igen, och hitta argument för att tacka nej eller vänta. Behöver du öka dina förmågor i naturvetenskapligt arbetssätt ska du göra en laboration om miljöfaktorer. Kolla din matris i Fronter på paddan, så vet du vad du ska prioritera den här terminen. Var aktiv, påverka, och bidra till bra stämning på lektionerna! Syfte ur kursplanen för biologi Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, genomföra systematiska undersökningar i biologi, och använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. Det vi gör den här terminen är understruket.
2 Innehåll... 2 Det här är innehållet... 3 Människan och naturen Fokusboken s Grundboken s Alkohol och hälsa Fokusboken s Grundboken s Vad bedöms och när?... 4 Så här är provet uppbyggt... 4 Hur kommer diskussionen att gå till?... 4 Hur kan jag träna inför provet?... 5 Sammanfattningarna... 5 Träna på begreppen... 6 Några ekologiorden från sjuan Uppgift 1. Människan i naturen... 8 Uppgift 2 Undersök miljöfaktorer runt skolan Uppgift 3 Hållbar utveckling, vad är det? Uppgift 4 Hade han något val? Uppgift 5 Mer om naturresurser Uppgift 6 Miljömål för Sverige Uppgift 7 Alkohol och hälsa Utdrag ur Kunskapskrav i slutet av årskurs Checklistan Oj, det är många uppgifter i häftet. Det beror på att olika elever lär sig bäst på olika sätt. Det är inte meningen att alla uppgifter är för alla. Fattar du? Oj, det är så många uppgifter inom häftet och även i Fokushäftet! Det beror på att olika elever lär sig bäst på lite olika sätt. Därför är inte alla uppgifter för dig. Puh!
3 Det här är innehållet Människan och naturen Fokusboken s Grundboken s Att människan har samma grundläggande behov som andra djur 2. Att människan påverkar naturen mer än andra djur, sedan år tillbaka 3. Ny forskning: Var går planetens gränser för hållbar utveckling 4. Hur människan är beroende av naturens ekosystemtjänster. 4 grupper. 5. Att naturen ger 3 sorters naturresurser (lagrade, förnybara och flödande) och hur de måste hanteras på olika sätt 6. Vad som menas med hållbar utveckling 7. Fyra miljöhot: Hotad biologisk mångfald, övergödning, miljögifter och växthuseffekt. Problem/utmaningar och lösningar/hopp 8. Sveriges 16 miljökvalitetsmål 9. Samhällets 3 styrmedel: Utbildning & information, skatter och lagar. 10. Kretslopp, flödet av material mellan stad och land, och mellan olika delar av jorden.. Alkohol och hälsa Fokusboken s Grundboken s ord som man kan beskriva en drog med (beroende, tolerans, dosökning, abstinens och effekt) 12. Hur alkohol påverkar en växande människa och vad det betyder för mig själv. 13. Vad svensk lag säger om alkohol och varför lagarna finns Du väljer själv vilken bok du använder, precis som i sjuan. Vilken passar dig?
4 Vad bedöms och när? Det som bedöms är din förmåga att Använda din kunskap om innehållet på sidan3 för att resonera kring lösningar och hopp för en hållbar utveckling. Det visar du i diskussionen och på prov. Samtala och diskutera samma sak som ovan. Det visar du i diskussionen. Genomföra en naturvetenskaplig undersökning. Det visar du i arbetet med labbrapporten om miljöfaktorer runt skolan. 4 Så här är provet uppbyggt Del A. Du kryssar ja- och nej påståenden från Människan i naturen. De är gjorda från fyra källor: 1) Begreppen 2) Ekologiorden från sjuan 3) Uppgift 1 4) Alkohol Del B har två frågor. Du visar att du kan resonera och använda dina kunskaper i nya sammanhang. 1 Om ett ekologiskt perspektiv på hållbar utveckling. Om du för en dag skulle vara rådgivare för en politiker och ge honom eller henne underbyggda råd inför beslut om miljön, vad skulle politikern då behöva veta och förstå för att vara ledare för ett land med planetskötare? Det är en högre kvalitet att resonera i flera led och att använda biologins begrepp, modeller och teorier när du förbereder din politiker. 2 Du ska resonera om fakta och värderingar kring alkohol och vilka val en tonåring kan göra. Vilka kan konsekvenserna av valen bli? I ditt svar visar du på förståelse för hur drogen verkar när du använder de fem orden om droger. Hur kommer diskussionen att gå till? Vi bildar grupper med 4-7 deltagare i följer uppgift 6. Det är ok att ha egna anteckningar och tankekartor med som stöd för minnet. Kunskapskrav om diskussion Betyg E Betyg C Betyg A Du diskuterar på ett sätt som till viss del för diskussionen om hållbar utveckling framåt diskuterar på ett sätt som för diskussionen om hållbar utveckling framåt som fördjupar och breddar diskussionen och hållbar utveckling
5 Hur kan jag träna inför provet? 5 1) Testa dig mot checklistan sist i häftet. Vad kan du redan bra? Vad ska du nu satsa extra på? 2) Om du arbetat med fokusfrågorna: Träna på dem i första hand. Annars gå vidare till nästa punkt. 3) Repetera ord och begrepp i häftet. Gör klart de uppgifter vi arbetat med i häftet. Repetera dina anteckningar. 4) Bokens kapitel människan i naturen använder du som en uppslagsbok. 5) Tänk tillbaka på diskussionen om hållbar utveckling. Vilka råd ger du till politikern? Vad kan du göra själv? Sammanfattningarna Den här sidan kan du ha nytta av för att få en överblick av kapitlen i boken. Bra när du repeterar.
6 Kapitel: Människan i naturen Alkohol Träna på begreppen Träna gärna med en kamrat. Lär dig orden och begreppen i listan. Hur lär du dig dem bäst? Antal rätt på förtest: Antal rätt på eftertest: Progressen: 6 Avfall Avlopp Biobränsle Biologisk mångfald Energiskog Flödande naturresurser Fossila bränslen Förnybara naturresurser Hållbar utveckling Jordbruk Jakt Jägare och samlare Kretslopp Lagerresurser Ekosystemtjänster Klimat Restprodukt. Exempel är koldioxid som vi andas ut. Eller hästskit. Ett system med ledningar för att leda bort förorenat vatten. Bränsle som man får av organismer som är max 100 år. Exempel är ved och flis (fasta), biogas (gas) och etanol (flytande). Rikedom. Finns tre nivåer: 1olika arter 2 variation inom arter och 3 olika livsmiljöer (ekosystem). Odling av träd för att få bränsle. Naturtillgång som finns i överflöd, hur mycket som helst. Sol vind och vatten. Olja, stenkol och naturgas. Kommer från lager i jordskorpan. Naturtillgång av levande organismer, växter och djur. Vi får inte använda dem snabbare än att de kan växa och föröka sig. En hållbar utveckling ska tillgodose behoven för oss som lever i dag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Att vi utnyttjar mark till åkerbruk, bete för djur och produktion av livsmedel. Avsiktlig handling där man vill fånga eller döda vilt (vilda djur) Det sätt människor för mer än år sedan försörjde sig på, man jagade och samlade mat. Når något återanvänds. Lagrade resurser finns nere i jorden, som i gruvor. De tar slut. Tjänster som vi får från naturen till exempel råvaror (mat och byggmaterial) och naturupplevelser som att simma i en sjö. Väder under 30 år. Väder i genomsnitt. Miljömål Riksdagen har beslut om 16 miljömål. De finns för att styra samhället mot en bättre miljö. Om 20 år (en generation) ska Sverige ha löst de stora miljöproblemen. Växthuseffekt Återvinning Miljögifter Övergödning monokultur Abstinens Beroende Effekt Dos Tolerans Etanol metanol När gaser som vattenånga, koldioxid och metan hindrar en del av värmeutstrålningen att lämna jordens atmosfär på ett likande sätt som glaset håller kvar värmen i ett växthus. När tillverkade produkter används som råvara på nytt, t ex när gamla tidningar blir nytt papper. Kemiska ämnen som människan sprider i naturen och som inte bryts ner så lätt. De samlas i levande organismer och är giftiga för dem. Obalans i ekosystemet genom att växter på land och i vatten får för mycket närsalter som innehåller fosfor och kväve. Odling av en art. T ex bara vete på en åker, bara potatis på en annan. Känsla som kommer när man inte får drogen man är beroende av. Det kan vara oro, ångest, svårt att sova eller ont i magen. En lust och begär efter drogen som inte går att kontrollera. Man har inte längre koll. Verkan. Hur drogen verkar, vad som händer. T ex att alkohol får nervcellerna att gå långsammare. Mängd När kroppen ställer om sig och kräver större mängd och större dos för att ge samma effekt som drogen hade från början Den alkohol som finns öl, vin och sprit. En annan alkohol som är lik etanol. Den kallas träsprit. Man kan bli blind om man dricker metanol.
7 Några ekologiorden från sjuan. Om uppgifterna De har två nivåer, blå och röd. Röd ger mer utmaning. Repetition av ekologi. Fokusboken på sidan eller i Grundboken s Har du den kvar sedan sjuan? 7 Blå nivå Fyll i tabellen. Rätt ord ska skrivas in efter rätt förklaring. Lär dig begreppen utantill. Alla individer av en och samma art i ett växt- eller djursamhälle. Alla rådjur i Rydsskogen. Alla smörblommor i hagen. Läran om organismernas förhållande till omgivningen och till varandra, om samspelet i naturen. Levande varelser som sönderdelar materialet i döda organismer i naturen till koldioxid, vatten och närsalter. Beskriver hur energi flyttas i naturen. Börjar med en grön växt, sedan konsumenter och avslutas med en toppkonsument (topprovdjur). En beskrivning av flera näringskedjor som vävs in i varandra. Omgivningen som påverkar organismernas utveckling. När döda växt- och djurrester sönderdelas av nedbrytare. En beskrivning av biomassan (den totala vikten av organismerna) som ingår i ekosystemet. En organism som är beroende av vad producenterna tillverkat. En organism som inte kan tillverka sin egen näring utan måste äta näring som någon annan tillverkat. De är konsumenter. Och två begrepp till: Energin från solen byggs in i växterna. Den kan på kemispråk skrivas: Vatten + koldioxid + solenergi druvsocker + syre Vi som inte är växter får istället energi när maten vi äter reagerar med syret vi andas i cellerna. Så här: druvsocker + syre (liten pil) vatten + koldioxid + energi Population Näringsväv Miljö Näringspyramid Näringskedja Nedbrytare Konsument Förmultning Ekologi Djur Fotosyntes Förbränning, som också kallas cellandning Röd nivå Utmaningen Det var en torsdag morgon : Skriv en kort berättelse eller rita en serie om en vanlig torsdag, där du får in ord och begrepp i rutorna ovan. Den som läser din text ska fatta att du förstått vad orden betyder. Börja första meningen i berättelsen ska du börja så här: Det var en torsdag morgon
8 Uppgift 1. Människan i naturen Som Prewiev hemma eller på läxhjälpstid i skolan läser rubrikerna, titta på bilder och bildtexter i boken till kapitlet Människan i naturen i biologiboken. 8 Träna studieteknik genom att ställa dig själv frågor som: Vad tror du att det här handlar om? Vad förvånar dig? Vad verkar intressant eller skrämmande? Anteckna något av det. Tillbaka på biologilektion diskuterar och jämför vi vad vi hittat. Sedan arbetar du och kamraterna med uppgift 1 under några lektioner. Läraren ger genomgångar på det ni behöver. Välj ett spår A, B eller C: A. Arbeta med fokusfrågorna som finns i ett annat häfte och se filmerna. Du behöver fokusboken. B. Arbeta med frågorna på sidan 156 i grundboken. Eller C. Omvandla tankekartan på nästa sida till en egen faktatext. Siffrorna vid rubrikerna är sidhänvisningar till biologiboken. Börja med avsnittet Människan ett djur med kultur på sidorna i grundboken. Följ tankekartan medurs. Studi-filmer finns under ämne Biologi/Biologin i naturen och samhället:
9 Starta här 9
10 -SKA JAG ARBETA MED UPPGIFT 2? Det beror på om du blev bedömd på labben om ljus och växter eller inte, och om den delen i matrisen ligger efter jämfört med din målsättning. Kolla i Fronters biologimål , så ser du! Ska du? 10 Uppgift 2 Undersök miljöfaktorer runt skolan Fråga att undersöka: Jämför hur ljuset påverkar fuktighet och temperatur på två platserna utomhus? Skillnader och likheter? Välj en plats som är ljusare och en som är mörkare. Utmaning: Hur påverkar miljöfaktorerna växt- och djurlivet? Följ skrivmallen för det undersökande arbetssättet. Använd feed-back som ni gett till varandra på sjuans labb. Den gröna matrisen på är ditt hjälpmedel för att utvecklas till nästa steg. Läraren visar metoder för att mäta ljus, fuktighet och temperatur. Mätinstrumenten heter Luxmeter (ljusmätaren), Termometer (temperaturmätaren) och Hygrometer (fuktighetsmätaren). Betyg E Betyg C Betyg A Kunskapskraven för att genomföra fältstudier och undersökningar finns sist i häftet och i Fronter.
11 Uppgift 3 Hållbar utveckling, vad är det? 11 Syfte: Den här uppgiften finns för att reflektera kring begreppet hållbar utveckling och de fyra hållbarhetsprinciperna. Så här lyder en definition: En hållbar utveckling ska tillgodose behoven för oss som lever i dag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Man brukar dela upp hållbarutveckling i fyra olika principer: 1. rättvisa mellan generationer 2. rättvisa mellan alla människor på jorden 3. ekologisk balans mellan människan och naturen 4. demokratiskt deltagande för alla medborgare i planering och beslut. a Vad kommer du att tänka på när du läser begreppet hållbart samhälle? Gör en lista på minst 10 saker som måste hålla i ett sådant samhälle. b Hur länge ska samhället hålla 100 år, år eller minst år? Motivera ditt svar. c Behövs alla fyra? Diskutera kring konsekvenserna om vi tar bort någon av de fyra hållbarhetsprinciperna. Resonera i flera led. Tips! visar en film som handlar om förmågan att resonera. Vad lär du av den?
12 Uppgift 4 Hade han något val? 12 a Vad har den här serien med hållbar utveckling att göra? b Är det människan eller tekniken som är boven? c Hade mannen något alternativ till att såga ner trädet? d Vilket styrmedel tänker ni skulle ha störst chans att få honom på andra tankar en lag, en skatt eller information och kunskap? e Finns det något han kan göra i efterhand för att förbättra situationen? f Ge exempel ur verkligheten på samma kortsiktiga tänkande. Uppgift 5 Mer om naturresurser Jordens resurser kan verka oändliga, som om att de aldrig tar slut. Men så är det inte. a Vilka naturresurser kan ta slut? Gör en lista. Gradera sedan med siffror från 1 till 3 hur allvarligt det vore om naturresursen tog slut. 1 = inte så allvarligt, 2 = ganska allvarligt, 3 = mycket allvarligt b Diskutera varför vissa resurser är viktigare än andra och varför vissa är svårare att ersätta. c Vilka naturresurser förnyas ständigt utan att vi behöver vara rädda för att de ska ta slut? d Varför behöver jag som tonåring kunna det här? Lager Förnyelsebara Flödande
13 Uppgift 6 Miljömål för Sverige 13 Riksdagen har satt upp 16 miljökvalitetsmål för Sverige. De finns i fokusboken ( ) och i den andra ( ). A Förberedelse: Sök information om ett miljömål under ca 30 min.. Anteckna och förbered dig så att du kan berätta om det för andra kort, på 1-2 minuter. Ditt mål ska vara att din grupp förstår vad miljömålet handlar om. B Diskussion: Först berättar du om ett miljömål. Sedan är du intresserad av de andras miljömål och ställer bra frågor så att du förstår. Sist diskuterar hela gruppen hållbar utveckling: Vilka aktörer 1 i samhället har intresse av det här miljömålet? Vilka konflikter finns det? Vad säger forskarna? Vilka konsekvenser kan det bli av olika val? Hur behöver vi planera samhället och leva våra liv för ekologisk hållbar utveckling? Tips! visar en film som handlar om förmågan att föra en diskussion framåt. Vad lär du av den? 1 Synonymer till ordet aktör är skådespelare, artist ; agerande person, deltagare, medverkande, placerare, spelare. Det här sammanhanget är det agerande person, deltagare, alltså någon som är med och gör något. Aktörer kan vara olika företag, organisationer, personer, politiska partier. En spelare!
14 Uppgift 7 Alkohol och hälsa Blå nivå. Grundboken sidorna i eller på Fokusboken sidorna Svara och lär dig på frågorna här: På vilka sätt kan en växande kropp som din egen påverkas av alkohol? Röd nivå Skriv en text, en faktalista eller rita en tankekarta/bilder på något sätt som är bra för dig när du lär dig i den här uppgiften som är att göra en egen sammanställning om alkoholkunskap: 1. Använd de fem drog orden i ordlistan och beskriv hur en tonåring som växer och utvecklas påverkas. Resonera i flera led. Vad har du för nytta av att veta det här? 2. Vilka skäl kan det finns till att riksdagen satt gräns för att använda alkohol till år? 3. Fundera på: Vad är fakta och vad är värderingar i den information om alkohol du hittat. Vad tror du att man mest påverkas av, fakta eller värderingar?
15 Utdrag ur Kunskapskrav i slutet av årskurs 9 Lägre kvalitet högre kvalitet 15 Förmåga E C A Att samtala och diskutera Att beskriva konsekvenser Du skiljer på fakta och värderingar Att för diskussionen framåt Att genomföra undersökning Att jämföra resultat med hypotes Att förbättra undersökningen 1.1 Du kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. 1.2 I diskussionerna ställer du frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. 2.1 E - Du kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. 2.3 E - Du kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier. 2.5 E - och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Du kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer du frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. C - Du kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. C - Du kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till biologiska modeller och teorier. C - och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Du kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer du frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. A - Du kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. A - Du kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier. A - och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Att dokumentera med tabeller och diagram Att använda biologins begrepp och modeller. Att undersöka samband Att resonera om hållbar utveckling 2.6- E - Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. 3.1 Du har grundläggande kunskaper i och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. 3.3 Du undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp. 3.4 Dessutom för du enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. C - Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Du har goda kunskaper och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Du undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då förhållandevis komplexa ekologiska samband och förklarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp. Dessutom för du utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. A - Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Du har mycket goda kunskaper och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Du undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då komplexa ekologiska samband och förklarar och generaliserar kring energiflöden och kretslopp. Dessutom för du välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.
16 16 Jag kan ekologiorden från sjuan på sidan 7 i häftet. Jag vet vad som menas med hållbar utveckling. (3 punkter.) Jag kan ge exempel på vad ekosystemtjänster är och vilken nytta jag har av dem. Jag kan vad biologisk mångfald är. (3 nivåer) Jag kan ge exempel på monokultur Jag kan ge exempel på fasta, flytande och gasformiga biobränslen Jag kan de tre grupperna av naturresurser och vilka av dem som fungerar i ett hållbart samhälle. Växthuseffekt: Jag kan varför biobränslen är bättre än fossila bränslen. Checklistan Jag vet vilken mat som har mest och minst klimatpåverkan Jag vet varför maten på jorden räcker till fler om vi äter mer växtföda. Jag kan använda och resonera kring begrepp som kretslopp, naturresurser, biologisk mångfald och hållbar utveckling i en diskussion. När jag diskutera hållbar utveckling med andra och jag bidrar till att föra diskussionen framåt och fördjupar och breddar den. Jag kan föra resonemang i flera led, till exempel om växthuseffekt, närsalternas kretslopp, biologisk mångfald eller miljögifter. Jag kan använda de 5 orden (effekt, beroende, dos, tolerans, abstinens) och beskriva hur en drog som alkohol fungerar. Jag förstår vilken nytta jag själv har av att veta det.
Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.
"Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
Läs merLivets myller Ordning i myllret
LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas
Läs merHur blir flera bedömningar ett betyg?
Hur blir flera bedömningar ett betyg? Styrdokument Dokumentation Att värdera bedömningars kvalitet Till övervägande del Lärare ska Lärare bör Lärare kan Lärare ska utifrån de nationella kunskapskrav som
Läs merBetyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal
Läs merVåra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol
Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merHållbar utveckling. Biologi introduktion
Hållbar utveckling Biologi introduktion Detta ingår Vad är hållbar utveckling? Hållbarutveckling Ekologisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Social hållbarhet Kretslopp och hur påverkar vi vår närmiljö Kretslopp-
Läs mer10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor
10:40 11:50 Ekologi Liv på olika villkor 10:40 11:50 Kunskapsmål Ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. 10:40 11:50 Kunskapsmål Biologisk
Läs merKol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7
ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs merDå det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.
PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merPlanering i biologi år 7 del 2
Planering i biologi år 7 del 2 Vad ska vi göra? Nu ska vi lära mer om växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda tobak? Hur påverkas hälsan om man använder
Läs merPlanering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)
Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik
Läs merEkologi Så fungerar naturen
EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att
Läs merVecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin
Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning
Läs merLokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I
Läs merArv och genetik - 9E - läsår v48-v5
Inledning Arv och genetik - 9E - läsår 16-17 - v48-v5 Under denna period läser vi om arv, genetik och genteknik: - dels hur mekanismerna fungerar på cell- och individnivå: gener, DNA, kromosomer, celldelning,
Läs merPlanering Ljud,hörsel och vågrörelse år7
Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merPlanering i biologi år 7 del 2
Planering i biologi år 7 del 2 Vad ska vi göra? Nu ska vi lära mer om växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda tobak? Hur påverkas hälsan om man använder
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Läs merVi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014
Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför
Läs merPlanering i biologi Våren år 7
Planering i biologi Våren år 7 Tornhagsskolan den 14 mars 2016 Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi arbeta med växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda
Läs merLokal Pedagogisk planering
Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till
Läs merEnergi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.
Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merÄmnesplanering Levande organismer 7H
Ämnesplanering Levande organismer 7H Vi kommer att arbeta med Levande organismer Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information,
Läs merBIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)
BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) Syfte Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
BIOLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merKunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter
Läs merPedagogisk kartläggning av nyanlända elever
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever 1 Vad vet jag om gruppen? Innan jag börjar? Vad vet jag om bakgrund elev? Vilken ålder eleven befinner sig? Vad av kartläggningen kan jag göra i undervisningen
Läs merArbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet
Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet Huvudsakligt ämne: Kemi, åk 7-9 Läsår: 7-9 Tidsomfattning: 7-8 lektioner Ämnets syfte Undervisning i ämnet kemi syftar till: länk Följande syftesförmågor
Läs mer3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merFörslag den 25 september Biologi
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merPlanering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.
Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,
Läs merDe förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.
Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper
Läs merSveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7
Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och
Läs merPlanering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och
Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att
Läs merStudieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ
Studieplan i Fysik Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ Syftet med att fylla i denna studieplan är att du ska reflektera över och bli mer förtrogen med dina förmågor, samt bli medveten
Läs merWorkshop om kursplaner åk 7 9
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:
Läs merNaturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Läs merBotanik. En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig
Botanik En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig Botanik åk 7 Centraltinnehåll: Natur och samhälle Ekosystems
Läs merBIOLOGI PROV OCH BEDÖMNING. Jonas Bohlin LIBER
BIOLOGI PROV OCH BEDÖMNING ÅK 7 Jonas Bohlin LIBER ISBN 978-91-47-12382-7 2017 Jonas Bohlin och Liber AB Projektledare och redaktion: Eva Lundström Grafisk form: Eva Jerkeman Bildredaktör: Mikael Myrnerts
Läs merMikroplaster. Kort om. Det stora miljöhotet KORT OM. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium
KORT OM Lärarhandledning: Kort om Mikroplaster Det stora miljöhotet Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium Artikelnummer: KU49918 Ämnen: Biologi/Naturvetenskap Målgrupp: Grundskola åk 7-9, Gymnasiet
Läs merProjektarbete Ekologi Merkurius HT-2014
Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014 Tid: 3 Helklasslektioner 2,3,10 oktober samt, 1 labbtimme under v.42 / 43 samt eventuellt hemarbete. Redovisningar av valt område sker v 42/43 Inlämning: Fredag
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för
Läs merBiologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet
Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den 29 januari 2016 Vi ska sammanfatta och fördjupa grundskolans biologi genom att 1. använda källkritik när du beskriver
Läs merLokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi
Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens
Läs merVi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.
Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser
Läs merVi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.
Evolution åk9 ht 13 Evolution i åk9 ht13 Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Du kommer att få lyssna till din lärare som föreläser om
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Hjälmö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan aktiviteter och övningar i materialet Utbildningsplats
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merSpektrum Biologi Provlektion
Spektrum Biologi Nya Spektrum möter nya behov. Med lättlästa texter, förklarande bilder, tydlig struktur och en stor mängd infallsvinklar finns det något för alla i nya Spektrum. Målsättningen har varit
Läs merKarbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!
Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i
Läs mersamt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.
Lokal Pedagogisk Planering i Fysik Ansvarig lärare: Märta Nordlander Ämnesområde: Atom- och kärnfysik samt energi. mail: marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Centralt innehåll Energins flöde från solen
Läs merLPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.
LPP natur och miljö Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi biologi, fysik, kemi, geografi och hemkunskap?
Läs mer"Densitet, Tryck, Värme, Väder"
"Densitet, Tryck, Värme, Väder" Grundskola 7 8 1 Densitet, tryck, värme, väder Skapad 216-11-1 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan"
Läs merAnvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.
Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor
Läs merAtomer och det periodiska systemet
Atomer och det periodiska systemet Planering i Kemi så9 VT2013 Ansvarig lärare: Märta Nordlander marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Det centrala innehållet Kemiska föreningar, och hur atomer sätts
Läs merPedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi
Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar
Läs merBiologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet
Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den 1 februari 2017 Vi ska sammanfatta och fördjupa grundskolans biologi genom att 1. använda källkritik när du söker information
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merPlanering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7
Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7 Syfte Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör samhälle. genomföra systematiska undersökningar
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merPedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)
Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för augusti-september 2015 Förankring i
Läs merför samtalen och diskussionerna framåt
Kopplingar till kursplaner, Björnö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merEkologi. Klass: 7E (vecka 20, vt16)
Namn: Klass: 7E (vecka 20, vt16) Syfte: Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att du utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om dig själv och
Läs merKemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47
Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Inledning Under denna period repeterar vi kemins grunder och läser sedan om - periodiska systemets, samt atomens, uppbyggnad - olika former av kemiska
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; SKOLFS 2012:18 Utkom från trycket den 31 maj 2012 beslutade
Läs merSkolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.
Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18 Utkom från trycket den 31 maj 2012 Skolverkets föreskrifter om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; beslutade den 18 april 2012. (Senaste ändring
Läs merHavets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?
"Försurning" Skapad 2014-03-20 av Catharina Andersson i Stenkulan, Lerum Redigerad senast 2014-03-29 av Catharina Andersson Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga.
Läs merNATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merHållbar utveckling. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!
Hållbar utveckling För vem: Skolår 6-9 När: Höst och vår Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik
Läs merEKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.
Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik
Läs merLPP Energi och elektricitet År 7
LPP Energi elektricitet År 7 Namn: Klass: Syfte: Under det här området kommer du att få lära dig mer om varifrån vi får elektricitet dvs.olika energikällor, till vad vi behöver elektricitet, hur vi gjorde
Läs merVarför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016
LPP i Fysik ht. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar att utveckla
Läs merKEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:
7A ht.2012 KEMINS GRUNDER Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: Använda kemins begrepp, modeller teorier för att förklara beskriva samband i samhället naturen Genomföra systematiska
Läs merFörslag den 25 september Fysik
Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs merNationella prov i NO årskurs 6
Nationella prov i NO årskurs 6 Frank Bach 1 Samverkan Skolverket har gett Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola uppdraget, att i samverkan, utveckla nationella prov biologi,
Läs merPedagogisk planering Elev år 5
Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de
Läs merMikroplaster. Det stora miljöhotet. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium
Lärarhandledning: Mikroplaster Det stora miljöhotet Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium Artikelnummer: KU448918 Ämnen: Biologi/Naturvetenskap Målgrupp: Grundskola åk 7-9, Gymnasiet Speltid:
Läs merSkogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9
Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket ansvar och många
Läs mer1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7
1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet
Läs merSenaste lydelse av SKOLFS 2012:18
Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18 Utkom från trycket den 31 maj 2012 Skolverkets föreskrifter om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; beslutade den 18 april 2012. (Senaste ändring
Läs merWorkshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi
Läs merKommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer
vuxenutbildningen Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Kursplaner och kommentarer Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-598 191 90 Fax: 08-598 191 91 e-post: order.fritzes@nj.se
Läs merLokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9
Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Arbetsområde Atom- och kärnfysik samt Energi och materia Syfte använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs meranvända kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra
KEMI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs mersamspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete
samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete Syrets och kolets kretslopp Växter tar upp koldioxid och vatten, avger syrgas samt bildar kolhydrater. Djuren tar upp kolhydrater
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merBIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment
Läs merUtdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
Läs merSpektrum Biologi. PROVLEKTION: Perspektiv Konsumtion vår tids fråga
Spektrum Biologi Nya Spektrum möter nya behov. Med lättlästa texter, förklarande bilder, tydlig struktur och en stor mängd infallsvinklar finns det något för alla i nya Spektrum. Målsättningen har varit
Läs mer