Planering i biologi Våren år 7

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Planering i biologi Våren år 7"

Transkript

1 Planering i biologi Våren år 7 Tornhagsskolan den 14 mars 2016 Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi arbeta med växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda tobak? Hur påverkas hälsan om man använder tobak? Vad är typiskt för en växt? Hur fungerar fotosyntesen? Hur ser växternas evolution ut? Du kommer att få planera, genomföra och utvärdera ett växtexperiment. Vad är ekologi? Vad är konkurrens och balans i ekosystemet? Vad menas med att vatten både är råvara och transportmedel? Hur går råvaror som kol och närsalter runt i kretslopp? Hur energi och atomer förs vidare i näringskedjor. Hur kan man beskriva naturen som ett nästan helt slutet system? 1

2 Syfte ur kursplanen för biologi Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, genomföra systematiska undersökningar i biologi, och använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. Det vi gör den här terminen är understruket. Vad blir jag bedömd på? Tobaksdiskussionen och att du värderar källorna. Experimentet, alltså abetet med växtundersökningen. Ett prov om växter och ekologi. Vad ska jag kunna på provet? På provet testas att du har kunskaper om växter och ekologi. Inte pubertet och tobak, det gör vi på annat sätt. Frågorna kommer att handla om : 1. Att veta vad fotosyntes är och hur en blomma i en fröväxt fungerar, som i uppgift Att känna till några steg i växternas evolution, från de första encelliga algerna fram till till fröväxterna. Se uppgift Vad är ekologi och hur fungerar ekosystem? Du ska kunna använda ekologiorden, till exempel balans, obalans, nisch, näringskedja. Se uppgift 4 och 6c. 4. Utmaning: Att beskriva hur energi och materia (atomer) flödar genom ett ekosystem. Uppgift 5 5. Kretslopp uppgift 7. Hur vet jag att jag kan det här? 1. Gör eftertestet. 2. Vilka begrepp behöver du träna mer på för att förstå? 3. Testa dig mot checklistan. 4. Träna på det som är kvar. 5. Kolla checklistan igen. 2

3 Kunskapskraven 1 Här är de delar vi arbetar med under vårterminen år 7. Kunskapskraven i sin helhet hittar du på Förmåga Betyget E Betyget C Betyget A 1.1 Att samtala och diskutera frågor om hälsa och sjukdom Du kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa (tobak) och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar och beskrivningar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Du kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar och beskrivningar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Du kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar och beskrivningar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Du använder informationen om tobak på ett i huvudsak fungerade sätt och för till viss del diskussionen framåt. 1.3 Att söka kunskap Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. 2.Att genomföra systematiska undersökningar 2.1 Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering och bidra till att formulera enkla frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning säkert och i huvudsak fungerande sätt. 2.3 Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier. 2.6 Du för enkla resonemang kring resultatets rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Du gör en enkel dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Du använder information på ett relativt väl fungerade sätt och du för diskussionen framåt. Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering formulera enkla och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning säkert ändamålsenligt sätt. Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till biologiska modeller och teorier. Du för utvecklade resonemang kring resultatets rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Du gör en utvecklad dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Du använder information på ett väl fungerande sätt och du för diskussionen framåt och fördjupar eller breddar dem. Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering och även formulera enkla frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning på ett säkert och ändamålsenligt och effektivt sätt. Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier. Du för välutvecklade resonemang kring resultatets rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Du gör en välutvecklad dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Att ha kunskap om hur växterna och hur de utvecklats. Ekologins grunder. 3.1 Du har grundläggande kunskaper biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Du har goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Du har mycket goda biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Att använda biologins begrepp, modeller och teorier i ekologi. Att förklara samband. 3.3 Du undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp. Du undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då förhållandevis komplexa ekologiska samband och förklarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp. Du undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då komplexa ekologiska samband och förklarar och generaliserar kring energiflöden och kretslopp. 1 Centralt innehåll från kursplanen som vi arbetar med den här terminen Natur och samhälle Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem. Kropp och hälsa Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av beroendeframkallande medel (tobak). Biologin och världsbilden Livets utveckling och mångfald utifrån evolutionsteorin. Biologins metoder och arbetssätt Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling. 3

4 Växter Ekologi Ord och begrepp Förtest den / : Eftertest den / : Ökning: Alger Befruktning Fotosyntes Frö Fröväxt Förbränning Klorofyll Könlig fortplantning Könlös fortplantning Ledningsvävnad Mossa Pistill Pollinering Pollkorn Spor Sporväxt Ståndare Växt Art Bakterie Biologisk mångfald Biosfär Cell Djur Ekologi Ekosystem Energi Ekosystemtjänst Förmultning växter som saknar rötter. Vanligast i hav och sjöar. en sammansmältning av en spermie och en äggcell. Befrukningen startar utvecklingen av en ny individ. när gröna växter bygger upp socker ur koldioxid och vatten under inverkan av ljus och med hjälp av klorofyll. Ett frö är fortplantningskroppen hos fröväxter. Ett frö består av ett embryo, eventuellt näringsvävnad, och ett skal. Frön kan vara nakna, som hos barrväxter, eller inneslutna i frukter, som hos blomväxter. växt som sprids med frön. Fanerogamer, på latin. kemiska reaktioner då energirika ämnen ( till exempel druvsocker och fett) bryts ner för att få energi. växtcellernas gröna färgämne som är nödvändigt för fotosyntesen. Finns i växtcellernas klorofyllkorn. fortplantning med könsceller som smälter samman vid befruktning och utvecklas till en ny indidvid. fortplantning genom att någon del av en individ skiljs av och bildar en ny indidvid. Det kan ske genom t ex delning, knoppning och med sticklingar. Celler som har till uppgift att transportera vatten och näring i växterna. De bildar rör. En växt som saknar rötter. Oftast har de inte heller ledningsvävnad. De växter långsamt och behöver inte så mycket ljus. växternas honorgan. När pollen överförs genom vind eller insekter till fröväxternas honorgan. korn som bildas i växternas hanorgan. De kan överföras till honorganet genom pollinering. förökningskropp hos sporväxter och svampar. Växter som sprids med sporer. Det finns fem grupper. Växternas hanorgan. en organism som med hjälp av klorofyll, solljus, koldioxid ur luften och vatten med lösta salter ur marken bildar enerigrik näring åt sig själv - och åt alla andra organismer. Växter är producenter av energirik näring. en speciell sort organism, de kan fortplanta sig med varandra och få en avkomma som också kan fortplanta sig. encellig organism som saknar avgränsad cellkärna. rikedom på olika organismer och livsmiljöer. Biosfären är jordens största ekosystem. den minsta levande byggstenen i en organism. en organism som inte kan tillverka sin egen näring utan måste äta näring som någon annan tillverkat. läran om organismernas förhållande till omgivningen och till varandra, om samspelet i naturen. Hur naturen fungerar. Natur som man studerar. Det är de levande varelserna och den icke levande omgivningen (miljön) inom ett avgränsat område. Till exempel en sjö eller en öken. Eller ett akvarium. Behövs för att något ska hända. Tjänster vi får från naturen, till exempel att naturen ger oss mat, fotosyntes och att bin pollinerar blommor. när döda växt- och djurrester sönderdelas av nedbrytare. Förna döda rester efter växter och djur på marken i skogen. 4

5 Tobak Hållbar utveckling Konkurrens Individ Konsument Kretslopp Mikroorganismer Miljö Miljögifter Naturresurser Nedbrytare Nisch Näringskedja Näringspyramid Näringsväv Närningsämnen Närsalter Organism Ozonskikt Parasit Plankton Population Producent Resurs Salter Samhälle Solenergi Symbios System Beroende Koloxid Kronisk sjukdom Nikotin Passiv rökning ett uttryck som används när man diskuterar hur vi människor behöver leva i dag för att människans och naturens behov ska kunna tillgodoses också i framtiden. Tävling. Djur kan tävla om mat. Växter kan tävla om ljus. En enskild varelse i en grupp, t ex en enda hare i en population av harar. Du är en individ i klassen eller i din familj. en organism som är beroende av vad producenterna (växterna) tillverkat. Djur. när något går runt. T ex att råvaror återanvänds och cirkulerar i naturen eller samhället och används om och om igen. osynliga organismer som är så små att de är synliga i mikroskop, t ex bakterier, encelliga alger och svampar sam urdjur. omgivning kemiska ämnen som människan sprider i naturen och som inte bryts ner så lätt. De samlas i levande organismer och är giftiga för dem. Ett annat namn för naturtillgångar. Sådant vi får från naturen. levande varelser som sönderdelar materielet i döda organismer i naturen till koldioxid, vatten och närsalter. Specialisering. Att giraffen är specialiserad att äta högt upp på träden. En beskrivning av hur energirik mat transporteras i naturen. Vem äter vem? visar biomassan som ingår i ett ekosystem. flera näringskedjor som flätas in i varandra. ämnen i maten som är nödvändiga för att livet ska fungera Salter som innehåller ämnen som växter och djur behöver. De innehåller bland annat grundämnena kväve (N) fosfor (P) kalium (K). en levande varelse som har ämnesomsättning och kan föröka sig. Den kan vara en bakterie, en svamp, en växt eller ett djur ett skikt i jordens atmosfär som innehåller ozon. Det hindrar skadlig strålning att nå ner till jorden. en organism som lever i eller på en annan organism och tar sin näring från denna. Ett grekiskt ord som betyder "kringdrivande. De finns i sjöar och hav. Befolkning.Alla individer av en och samma art i ett växt- eller djursamhälle. Alla hi Rydsskogen. Alla smörblommor i hagen. Alla människor i Sverige. grön växt som tillverkar energirika ämnen och utgör första nivån i en näringskedja. Naturtillgång. kemiska föreningar som består av joner. (i ekologin) alla organismer i ett visst område. Till exempel allt som lever i en sjö. Eller allt som lever i en öken. den energiform som når oss som solstrålning och driver livet på jorden genom att leverera energi till fotosyntesen. Solenergi kan också tas tillvara i tekniska anordningar som solfångare och solceller. när två organismer lever tillsammans och har nytta av varandra något som består av olika delar som alla samverkar med varandra. I ett slutet system sker samverkan bara inom systemet. Ett öppet system byter ämnen med det som finnns utanför systemet. en okontrollerbar lust efter ett njutnings- eller berusningsmedel. mycket giftigt ämne som bildas när tobak glöder. Koloxid gör att kroppens celler inte får tillräckligt med syre. sjukdom som varar livet ut. Går ej att bota. ett växtgift. Finns i tobak och skapar beroende. när personer runt omkring är rökare och andra andas in röken. 5

6 Växterna Fokusboken s 64-69, 74 Grundboken s 74-79, 84 Lär dig växternas ord och begrepp Träna gärna med en kamrat. Fotosyntes Grundbokens frågor, eller 1. Rita av en växtcell från boken. I vilken organell (del i cellen) sker fotosyntesen? 2. Vad behöver växten till sin fotosyntes? (tre saker) 3. Vad bildas vid fotosyntesen? (två saker) 4. Vilken uppgift har klyvöppningarna? 5. Vad behöver växterna ha närsalter till? (två saker) 6. Växterna indelas i två huvudgrupper, fanerogamer och kryptogamer. Vad heter de på svenska? Fokusbokens frågor Frågor till Fokusboken finns i häftet Fokusfrågor. Arbeta med dem. Kolla av mot facit längst bak. Uppgift 1 Fröväxternas livscykel från frö till frö Den här bildserien visar hur en blomväxt bildar en ny frukt med frön. Använd Fokusboken sidan 74 eller grundboken sidan Vad heter blomväxtens delar? Skriv dem i bilderna nedan. 2. Var i bilden sker pollineringen? 3. Var på pistillen sker befruktningen? 4. Vad menas med befruktning? 5. Utmaning: Skriv bildtexter och förklara hur ett blomman bildar en nya frön, generation efter generation. Hur hänger det här ihop med begreppet naturligt urval? 6

7 Uppgift 2 Evolution: Hur förökar sig de olika växtgrupperna och hur tar de upp vatten? Syfte: Den här uppgiften gör du för att träna på växters evolution, alltså hur växter utvecklats genom tiderna. Den handlar om olika sätt att föröka sig och att ta upp vatten som behöver för att cellerna ska överleva. Du ska sätta kryss i rätt rutor direkt i tabellen nedan, eller rita av tabellen i din skrivbok först. Använd boken för att hitta fakta om växtgrupperna. Sammanfattning: Jämför de fakta du kommit fram till för de olika växtgrupperna med den utveckling som framgår av växternas släktträd på sidan 69 i fokusboken, eller sidan 79 i den andra boken. Du hittar mer info om alger, mossor, lummer och så vidare på de sidorna som följer. Vilken utveckling har skett när det gäller a) Hur växternas förökar sig? b) Hur de tar in vatten till cellerna? Det kommer en sådan här uppgift på provet som handlar om växternas evolution. 7

8 Uppgift 3 Ljus eller mörker? Du ska planera, genomföra och utvärdera en undersökning. Den ska handla om växterna och deras behov av ljus. Du ska följa mallen för undersökande arbetssättet längst bak i biologiboken. Fråga/problem som ska undersökas: Vad händer om en växt inte får ljus när den ska utvecklas? Några tips för planeringen Materiel: 4 frön, 2 krukor, jord, ett en ljus plats och en mörk strut. Gör en lista med en variabel och konstanter. Tänk på att du bara ska ha en variabel och det är ljus/mörker. Vilka är konstanterna? Mylla ner två tre frön, 1 cm ner i jorden i var sin kruka. Håll jorden fuktig. Vänta till fröna gror. Klipp av de andra plantorna. Trä en mörkerstrut över den ena plantan. Vad tror du kommer att hända den närmaste tiden? Skriv ner din förutsägelse/hypotes. Några tips för utvärderingen Efter två veckor skriver du klart din labbrapport i skrivboken. Följ mallen. Alla fyra underrubriker i den skall finnas med i din rapport. Du ska skriva namn på den du samarbetar. Utmaningen finns i rutan här bredvid. Utmaning! Enligt skolverket är det en högre kvalitet att använda biologins ord och begrepp, till exempel fotosyntes, klorofyllkorn, energi, vatten och koldioxid, närsalter och modeller i din utvärderar undersökningen. Hur ska du få in dem? 8

9 Ekologi Så fungerar naturen Fokusboken sidorna Grundboken s s Uppgift 4 Obalans i ekosystemet Syftet med den här uppgiften som inte är så himla kul är att förstå vad som kan påverka ett ekosystem och alla djur och växter som lever där. Ekologisk ordlista Varg eller inte varg/viktigt med mångfald? Din roll i ekosystemet Näringskedjor Det kommer en sådan här uppgift på provet som handlar om balans och obalans i ekosystem. Vad händer om. 9

10 Uppgift 5Utmaning: Energiflödet genom ett ekosystem Rätta svar finns på hemsidan. 10

11 Uppgift 6 Vilka två näringskedjor failar? Vad är en näringskedja? Jo, en näringskedja börjar alltid med en organism som har fotosyntes, alltså en växt eller en cyanobakterie. Fotosyntesen gör ju att växten själv kan tillverka sin näring. Det behövs energi från solen och koldioxid från luften och så vatten. I nästa steg i näringskedjan kommer växtätarna och sedan rovdjur. Näringskedjor Näringskedjan visar alltså hur energin flödar från solen, via växter till djuren. a) Vilka av den fem exemplen är riktiga och vilka två failar? b) Förklara näringskedja och använd begreppen producent, växtätare, konsument, rovdjur, topprovdjur och energi. c) I en svensk skog kan det finnas blåbär, buske, gräs, möss, harar, rådjur, räv, lodjur och berguv (en stor uggla som äter möss). Rita en näringsväv i skrivboken. Jämför med sidan 96 i Fokusboken eller sidan 110 i Grundboken. Tips: börja med producenterna Det kommer en sådan här uppgift på provet, som handlar om att konstruera en näringsväv. längt ner, växtätarna i mitten och rovdjuren längst upp. d) Utmaning: Hur många näringskedjor där haren ingår kan du bilda? Jämför med andra i klassen. Hur många fick ni som mest? 11

12 Uppgift 7: Utmaning om Närsalternas kretslopp Fokus sidan Grundbok sidan Arbeta gärna med en kamrat och lär tillsammans. s Fråga: Vilka andra ämnen i naturen går i kretslopp? Se på filmerna och beskriv tre exempel. Närsalterna kretslopp Kolets kretslopp 12

13 Uppgift 8 Utmaning: Beskriv naturen som ett nästan helt slutet system! Använd bilden och träna på att förklara den för någon som inte kan så mycket ekologi än. Vad skulle du säga och göra för att få dem att förstå? Den finns också i grundboken på sidan 114 och har du fokusboken finns en liknande bild på sidan 99. Ingenting försvinner 13

14 Tobak Uppgift 9: Hur påverkas hälsan av tobak? I arbetet med tobak ska vi träna på tre förmågor. Det är att söka fakta från olika källor, värdera källorna och att diskutera. Gör så här: 1. Samla information kring hur tobak påverkar hälsan. Du ska använda minst två källor. Tobak Förslag på informationskällor: Grundboken eller Fokusboken. UR-filmen Ramp om tobak intervjua någon som kan mycket om tobak? 2. Värdera källorna a. Vem eller vilka står bakom informationen? b. Vad är syftet? Alltså, vad vill avsändaren med budskapet? c. Skilj på fakta och värderingar? 3. Förbered dig för att redovisa. Redovisningen sker i mindre grupper. Då diskuterar vilka svaren på frågorna och värderar källorna. Du får använda dina egna anteckningar och ha med dina källor. 14

15 Håkans bästa checklista Växterna Jag kan vad fotosyntes är och var i världens celler den sker. Jag kan frågorna om växter. (frågor till grundbok finns i det här häftet. Frågorna till fokusboken hittar du i fokus häftet som du får från läraren). Jag kan förklara hur en äppelblomma fungerar. Det är uppgift 1 Fröväxternas livscykel från frö till frö Utmaning: Jag har lärt mig något nytt om växternas evolution om hur de får vatten och sprider fortplantar sig. Uppgift 2. Experimentet Jag kan planera ett växtexperiment i uppgift 3. Jag vet vad konstant, variabel och felkällor är. Jag kan genomföra växtexperimentet. Jag skriver mitt resultat i tabell- eller diagramform. Jag kan utvärdera växtexperimentet. Jag funderar på felkällor, jag föreslår nya frågeställningar att testa. Jag har lämnat in labbrapport om växtexperimentet. Den innehåller planering, genomförande och utvärdering. Ekologi Jag kan vad ekologi och ekosystem är. Jag är bra på sådana här checklistor. Jag kan ge exempel som kan göra så att det blir obalans i ett ekosystem. Uppgift 4. Jag kan hur energi flödar genom ett ekosystem.(från solen, till producenterna (växterna) och vidare till konsumenterna (djur) och till nedbrytarna. Värme strålar ut i rymden igen.) Uppgift 5. Jag kan vad näringskedjor är. Jag vet att de visar hur energi flyttas i naturen. Uppgift 6. Utmaning: Jag kan rita en näringsväv. Uppgift 6c Jag vet vad ett kretslopp är. Jag kan ge tre exempel på kretslopp. uppgift 7. Utmaning: Jag kan mer om vad ett slutet system är. Uppgift 8. Tobakp Jag kan söka fakta om tobak från minst två olika källor. Jag vet skillnad på fakta och värderingar om tobak. Jag kan diskutera tobak. Jag försöker vidga diskussionen och gör den ännu intressantare. 15

Planering i biologi år 7 del 2

Planering i biologi år 7 del 2 Planering i biologi år 7 del 2 Vad ska vi göra? Nu ska vi lära mer om växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda tobak? Hur påverkas hälsan om man använder

Läs mer

Planering i biologi år 7 del 2

Planering i biologi år 7 del 2 Planering i biologi år 7 del 2 Vad ska vi göra? Nu ska vi lära mer om växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda tobak? Hur påverkas hälsan om man använder

Läs mer

Ekologi Så fungerar naturen

Ekologi Så fungerar naturen EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet

Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den 29 januari 2016 Vi ska sammanfatta och fördjupa grundskolans biologi genom att 1. använda källkritik när du beskriver

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever 1 Vad vet jag om gruppen? Innan jag börjar? Vad vet jag om bakgrund elev? Vilken ålder eleven befinner sig? Vad av kartläggningen kan jag göra i undervisningen

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur

Läs mer

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi. "Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 arbetsområdena rörande matspjälkningen, lungorna, hjärtat och blodet Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska

Läs mer

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Har du någon gång smakat en godis och tyckt att den smakar frukt? Eller känt att en parfym luktar blommor.

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Livets myller Ordning i myllret

Livets myller Ordning i myllret LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas

Läs mer

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kemi grundkurs GRNKEM2 Verksamhetspoäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Spektrum kemi, Folke A Nettelblad, Christer Ekdahl,

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

Läs mer

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari 2015. Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari 2015. Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen Sexualkunskap 8A Pär Leijonhufvud $\ Nyheden BY: 30 januari 2015 C Vad är viktigt inom området? Hur fungerar könsorganen Vad sker i kroppen under puberteten Hur blir ett barn till, från befruktning till

Läs mer

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande Sammanfattning Liv i utveckling En introduktion och diskussion kring vad liv är Vad är levande och vad är inte levande runt oss? Hur har livet utvecklats och hur kommer det sig att just jorden har liv?

Läs mer

Några material & Ekologi

Några material & Ekologi Några material & Ekologi Syfte Mål Kemi: Kemin; använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Biologin; använda biologins

Läs mer

Arv och utveckling Arvet

Arv och utveckling Arvet ARV OCH UTVECKLING ARVET Arv och utveckling Arvet Vad kan hända när mutationer drabbar könsceller? Elevboken, Förstår du?, uppgift 6, sida 337. Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den.

Läs mer

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Hur blir flera bedömningar ett betyg? Hur blir flera bedömningar ett betyg? Styrdokument Dokumentation Att värdera bedömningars kvalitet Till övervägande del Lärare ska Lärare bör Lärare kan Lärare ska utifrån de nationella kunskapskrav som

Läs mer

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat. Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

Workshop om kursplaner åk 7 9

Workshop om kursplaner åk 7 9 NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:

Läs mer

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment Betygskriterier Biologi Åk 7 MÅL Eleven skall kunna principen för vetenskapliga namn skilja på art, släkte och familj känna till egenskaper som är utmärkande för liv samt livets indelning i fem riken känna

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan

Läs mer

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet

Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den 1 februari 2017 Vi ska sammanfatta och fördjupa grundskolans biologi genom att 1. använda källkritik när du söker information

Läs mer

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) Syfte Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen

Läs mer

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande

Läs mer

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT) Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT) Naturen och rymden är spännande och fantastisk att utforska och lära sig om. Varför har vi olika årstider och hur klarar vi av alla förändringar?

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, BIOLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik

Läs mer

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava Liv Livet Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg Förlagsaktiebolaget Otava INNEHÅLL Ett myller av liv.... 4 1. Vad är liv?... 6 2. Cellerna är livets legoklossar...

Läs mer

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan) Läsårsplanering NO-ämnen () Utgångspunkten för hur vi på arbetar i de olika ämnena är vad som står i Läroplanen (Lgr-11). Under ett läsår på arbetar vi enligt nedanstående. Ordningsföljden kan variera,

Läs mer

FRÅGOR. Tre lag vinner:

FRÅGOR. Tre lag vinner: Tre lag vinner: Kunskapsbox till klassen! Lunds universitet och Nationalencyklopedin i samarbete. Här följer frågor i kategorierna BIOLOGI, FYSIK och KEMI som en förberedelse till showerna. FRÅGOR Kunskapsböcker

Läs mer

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Biologi Kunskapens användning

Biologi Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk

Läs mer

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

PROV EKOLOGI. Vid varje uppgift i provet finns en liten tabell som beskriver vilka biologikunskaper uppgiften ger dig möjlighet att visa.

PROV EKOLOGI. Vid varje uppgift i provet finns en liten tabell som beskriver vilka biologikunskaper uppgiften ger dig möjlighet att visa. PROV EKOLOGI Namn Klass Poäng av 34 poäng. Betyg F E D C B A Vid varje uppgift i provet finns en liten tabell som beskriver vilka biologikunskaper uppgiften ger dig möjlighet att visa. Raderna i tabellen

Läs mer

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen! Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande

Läs mer

Laborationer i Biologi A och Biologi 1

Laborationer i Biologi A och Biologi 1 Laborationer i Biologi A och Biologi 1 Det laborativa momentet av prövningen i Biologi A och Biologi 1 består av ett antal laborationer som genomförs vid ett laborationstillfälle på Åsö vuxengymnasium.

Läs mer

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete Syrets och kolets kretslopp Växter tar upp koldioxid och vatten, avger syrgas samt bildar kolhydrater. Djuren tar upp kolhydrater

Läs mer

Inför nationella proven i Biologi

Inför nationella proven i Biologi Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas

Läs mer

MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP

MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP Introduktion MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP Miljö tillhör ett av läroplanens fyra övergripande perspektiv. Redan i skollagens första paragraf fastställs vikten av miljöarbetet: Var och en som verkar inom skolan

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och Lokal pedagogisk planering HT 12 Ämnesområde: Materia, värme och mekanik Ansvariga lärare: Jenny Ljung och Mohsen Afghani Ur det centrala innehållet i fysik: Fysiken i naturen och samhället Väderfenomen

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi Studiehandledning Fysik åk 7 Lisa Ranudd Planering Vecka Aktivitet Att tänka på 21 Intro grupparbete+ genomgång Lyssna på instruktionen Grupparbete Grupparbete och förhör 22 Laboration Var lugn och systematisk

Läs mer

"Biologi - blodet, andningen och maten"

Biologi - blodet, andningen och maten "ologi - blodet, andningen och maten" Grundskola 8 1 1 biologiplanering Skapad 2016-09-30 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan" från

Läs mer

Elevens häfte i biologi 8 våren 2016

Elevens häfte i biologi 8 våren 2016 Elevens häfte i biologi 8 våren 2016 Tornhagsskolan den 10 mars 2016 Det här ska vi arbeta med: Hur fungerar den friska kroppen? Hur behåller man bra hälsa? Hur försvarar sig kroppen när man blir utsatt

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program)

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program) Planering Tema Vatten Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former

Läs mer

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi

Läs mer

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd Kompis med kroppen 1. Häng med på upptäcksfärd Hej! Häng med och lär dig mer om hur du är schysst mot kroppen och blir mer klimatsmart! Du kan säkert redan en hel del om frukt och grönsaker och vet att

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Planering i biologi hösten år 8

Planering i biologi hösten år 8 Planering i biologi hösten år 8 Tornhagsskolan den 17 augusti 2016. NAMN: 1 Vad ska vi göra? Jo, bli planetskötare! 1 2 3 Den här terminen ska vi lära grunderna för att bli planetskötare. Med hjälp av

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering

Lokal Pedagogisk planering Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till

Läs mer

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

Biologi för år 7 del 1

Biologi för år 7 del 1 Biologi för år 7 del 1 Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 Vad ska vi göra? Vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Till exempel: Varför finns det liv på jorden och vad är typiskt för

Läs mer

Från frö till planta (F-6)

Från frö till planta (F-6) NO-biennal 2015 Från frö till planta (F-6) Britt-Marie Lidesten, Nationellt Resurscentrum för biologi och bioteknik Vi arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i försök med växter och testar praktiska odlingsmetoder.

Läs mer

Biologi åk 9. Uppgi%: Ska det finnas vargar i Sverige? Använd alla dina NO- kunskaper för a= argumentera för och emot.

Biologi åk 9. Uppgi%: Ska det finnas vargar i Sverige? Använd alla dina NO- kunskaper för a= argumentera för och emot. Biologi åk 9 Uppgi%: Använd alla dina NO- kunskaper för a= argumentera Centralt innehåll åk 7-9 Biologi Natur och samhälle Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument

Läs mer

Namn: Biologi för år 7 del 1

Namn: Biologi för år 7 del 1 Biologi för år 7 del 1 Tornhagsskolan den 18 dec 2016 Vad ska vi göra? I det här arbetsområdet ska vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Varför finns det liv på jorden och vad är typiskt

Läs mer

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Evolution åk9 ht 13 Evolution i åk9 ht13 Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Du kommer att få lyssna till din lärare som föreläser om

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Atomer och det periodiska systemet

Atomer och det periodiska systemet Atomer och det periodiska systemet Planering i Kemi så9 VT2013 Ansvarig lärare: Märta Nordlander marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Det centrala innehållet Kemiska föreningar, och hur atomer sätts

Läs mer

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5 Inledning Arv och genetik - 9E - läsår 16-17 - v48-v5 Under denna period läser vi om arv, genetik och genteknik: - dels hur mekanismerna fungerar på cell- och individnivå: gener, DNA, kromosomer, celldelning,

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Nationella Skräpplockardagar

Nationella Skräpplockardagar Carola Jarnung Nationella Skräpplockardagar En manifestation mot nedskräpning som är öppen för alla Hjälper kommuner att upprätta ett långsiktigt arbete mot nedskräpning Majoriteten av deltagarna är barn

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens

Läs mer

BIOLOGI NATURBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

BIOLOGI NATURBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet BIOLOGI NATURBRUK Ämnet biologi naturbruk är naturvetenskapligt och behandlar den biologi som har betydelse för arbete med djur och växter inom naturbruk. Kunskaper om marken och växternas biologi är centrala

Läs mer

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter

Läs mer

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014 Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014 Tid: 3 Helklasslektioner 2,3,10 oktober samt, 1 labbtimme under v.42 / 43 samt eventuellt hemarbete. Redovisningar av valt område sker v 42/43 Inlämning: Fredag

Läs mer

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16 Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16 Under en månads tid kommer du att få lära dig mer om livet i de svenska fjällen, vilka djur och växter som trivs där samt vilka ekosystemstjänster som är tillgängliga.

Läs mer

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) 1 (5) 2009-01-15 Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) Godkänd Redovisa elementära praktiska och teoretiska kunskaper inom ämnenas olika Väl godkänd Redovisa goda praktiska och teoretiska

Läs mer

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor

Läs mer