Planering i biologi Våren år 7

Transkript

1 Planering i biologi Våren år 7 Tornhagsskolan den 14 mars 2016 Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi arbeta med växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda tobak? Hur påverkas hälsan om man använder tobak? Vad är typiskt för en växt? Hur fungerar fotosyntesen? Hur ser växternas evolution ut? Du kommer att få planera, genomföra och utvärdera ett växtexperiment. Vad är ekologi? Vad är konkurrens och balans i ekosystemet? Vad menas med att vatten både är råvara och transportmedel? Hur går råvaror som kol och närsalter runt i kretslopp? Hur energi och atomer förs vidare i näringskedjor. Hur kan man beskriva naturen som ett nästan helt slutet system? 1

2 Syfte ur kursplanen för biologi Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, genomföra systematiska undersökningar i biologi, och använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. Det vi gör den här terminen är understruket. Vad blir jag bedömd på? Tobaksdiskussionen och att du värderar källorna. Experimentet, alltså abetet med växtundersökningen. Ett prov om växter och ekologi. Vad ska jag kunna på provet? På provet testas att du har kunskaper om växter och ekologi. Inte pubertet och tobak, det gör vi på annat sätt. Frågorna kommer att handla om : 1. Att veta vad fotosyntes är och hur en blomma i en fröväxt fungerar, som i uppgift Att känna till några steg i växternas evolution, från de första encelliga algerna fram till till fröväxterna. Se uppgift Vad är ekologi och hur fungerar ekosystem? Du ska kunna använda ekologiorden, till exempel balans, obalans, nisch, näringskedja. Se uppgift 4 och 6c. 4. Utmaning: Att beskriva hur energi och materia (atomer) flödar genom ett ekosystem. Uppgift 5 5. Kretslopp uppgift 7. Hur vet jag att jag kan det här? 1. Gör eftertestet. 2. Vilka begrepp behöver du träna mer på för att förstå? 3. Testa dig mot checklistan. 4. Träna på det som är kvar. 5. Kolla checklistan igen. 2

3 Kunskapskraven 1 Här är de delar vi arbetar med under vårterminen år 7. Kunskapskraven i sin helhet hittar du på Förmåga Betyget E Betyget C Betyget A 1.1 Att samtala och diskutera frågor om hälsa och sjukdom Du kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa (tobak) och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar och beskrivningar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Du kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar och beskrivningar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Du kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar och beskrivningar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Du använder informationen om tobak på ett i huvudsak fungerade sätt och för till viss del diskussionen framåt. 1.3 Att söka kunskap Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. 2.Att genomföra systematiska undersökningar 2.1 Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering och bidra till att formulera enkla frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning säkert och i huvudsak fungerande sätt. 2.3 Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier. 2.6 Du för enkla resonemang kring resultatets rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Du gör en enkel dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Du använder information på ett relativt väl fungerade sätt och du för diskussionen framåt. Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering formulera enkla och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning säkert ändamålsenligt sätt. Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till biologiska modeller och teorier. Du för utvecklade resonemang kring resultatets rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Du gör en utvecklad dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Du använder information på ett väl fungerande sätt och du för diskussionen framåt och fördjupar eller breddar dem. Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering och även formulera enkla frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning på ett säkert och ändamålsenligt och effektivt sätt. Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier. Du för välutvecklade resonemang kring resultatets rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Du gör en välutvecklad dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Att ha kunskap om hur växterna och hur de utvecklats. Ekologins grunder. 3.1 Du har grundläggande kunskaper biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Du har goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Du har mycket goda biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Att använda biologins begrepp, modeller och teorier i ekologi. Att förklara samband. 3.3 Du undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp. Du undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då förhållandevis komplexa ekologiska samband och förklarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp. Du undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då komplexa ekologiska samband och förklarar och generaliserar kring energiflöden och kretslopp. 1 Centralt innehåll från kursplanen som vi arbetar med den här terminen Natur och samhälle Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem. Kropp och hälsa Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av beroendeframkallande medel (tobak). Biologin och världsbilden Livets utveckling och mångfald utifrån evolutionsteorin. Biologins metoder och arbetssätt Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling. 3

4 Växter Ekologi Ord och begrepp Förtest den / : Eftertest den / : Ökning: Alger Befruktning Fotosyntes Frö Fröväxt Förbränning Klorofyll Könlig fortplantning Könlös fortplantning Ledningsvävnad Mossa Pistill Pollinering Pollkorn Spor Sporväxt Ståndare Växt Art Bakterie Biologisk mångfald Biosfär Cell Djur Ekologi Ekosystem Energi Ekosystemtjänst Förmultning växter som saknar rötter. Vanligast i hav och sjöar. en sammansmältning av en spermie och en äggcell. Befrukningen startar utvecklingen av en ny individ. när gröna växter bygger upp socker ur koldioxid och vatten under inverkan av ljus och med hjälp av klorofyll. Ett frö är fortplantningskroppen hos fröväxter. Ett frö består av ett embryo, eventuellt näringsvävnad, och ett skal. Frön kan vara nakna, som hos barrväxter, eller inneslutna i frukter, som hos blomväxter. växt som sprids med frön. Fanerogamer, på latin. kemiska reaktioner då energirika ämnen ( till exempel druvsocker och fett) bryts ner för att få energi. växtcellernas gröna färgämne som är nödvändigt för fotosyntesen. Finns i växtcellernas klorofyllkorn. fortplantning med könsceller som smälter samman vid befruktning och utvecklas till en ny indidvid. fortplantning genom att någon del av en individ skiljs av och bildar en ny indidvid. Det kan ske genom t ex delning, knoppning och med sticklingar. Celler som har till uppgift att transportera vatten och näring i växterna. De bildar rör. En växt som saknar rötter. Oftast har de inte heller ledningsvävnad. De växter långsamt och behöver inte så mycket ljus. växternas honorgan. När pollen överförs genom vind eller insekter till fröväxternas honorgan. korn som bildas i växternas hanorgan. De kan överföras till honorganet genom pollinering. förökningskropp hos sporväxter och svampar. Växter som sprids med sporer. Det finns fem grupper. Växternas hanorgan. en organism som med hjälp av klorofyll, solljus, koldioxid ur luften och vatten med lösta salter ur marken bildar enerigrik näring åt sig själv - och åt alla andra organismer. Växter är producenter av energirik näring. en speciell sort organism, de kan fortplanta sig med varandra och få en avkomma som också kan fortplanta sig. encellig organism som saknar avgränsad cellkärna. rikedom på olika organismer och livsmiljöer. Biosfären är jordens största ekosystem. den minsta levande byggstenen i en organism. en organism som inte kan tillverka sin egen näring utan måste äta näring som någon annan tillverkat. läran om organismernas förhållande till omgivningen och till varandra, om samspelet i naturen. Hur naturen fungerar. Natur som man studerar. Det är de levande varelserna och den icke levande omgivningen (miljön) inom ett avgränsat område. Till exempel en sjö eller en öken. Eller ett akvarium. Behövs för att något ska hända. Tjänster vi får från naturen, till exempel att naturen ger oss mat, fotosyntes och att bin pollinerar blommor. när döda växt- och djurrester sönderdelas av nedbrytare. Förna döda rester efter växter och djur på marken i skogen. 4

5 Tobak Hållbar utveckling Konkurrens Individ Konsument Kretslopp Mikroorganismer Miljö Miljögifter Naturresurser Nedbrytare Nisch Näringskedja Näringspyramid Näringsväv Närningsämnen Närsalter Organism Ozonskikt Parasit Plankton Population Producent Resurs Salter Samhälle Solenergi Symbios System Beroende Koloxid Kronisk sjukdom Nikotin Passiv rökning ett uttryck som används när man diskuterar hur vi människor behöver leva i dag för att människans och naturens behov ska kunna tillgodoses också i framtiden. Tävling. Djur kan tävla om mat. Växter kan tävla om ljus. En enskild varelse i en grupp, t ex en enda hare i en population av harar. Du är en individ i klassen eller i din familj. en organism som är beroende av vad producenterna (växterna) tillverkat. Djur. när något går runt. T ex att råvaror återanvänds och cirkulerar i naturen eller samhället och används om och om igen. osynliga organismer som är så små att de är synliga i mikroskop, t ex bakterier, encelliga alger och svampar sam urdjur. omgivning kemiska ämnen som människan sprider i naturen och som inte bryts ner så lätt. De samlas i levande organismer och är giftiga för dem. Ett annat namn för naturtillgångar. Sådant vi får från naturen. levande varelser som sönderdelar materielet i döda organismer i naturen till koldioxid, vatten och närsalter. Specialisering. Att giraffen är specialiserad att äta högt upp på träden. En beskrivning av hur energirik mat transporteras i naturen. Vem äter vem? visar biomassan som ingår i ett ekosystem. flera näringskedjor som flätas in i varandra. ämnen i maten som är nödvändiga för att livet ska fungera Salter som innehåller ämnen som växter och djur behöver. De innehåller bland annat grundämnena kväve (N) fosfor (P) kalium (K). en levande varelse som har ämnesomsättning och kan föröka sig. Den kan vara en bakterie, en svamp, en växt eller ett djur ett skikt i jordens atmosfär som innehåller ozon. Det hindrar skadlig strålning att nå ner till jorden. en organism som lever i eller på en annan organism och tar sin näring från denna. Ett grekiskt ord som betyder "kringdrivande. De finns i sjöar och hav. Befolkning.Alla individer av en och samma art i ett växt- eller djursamhälle. Alla hi Rydsskogen. Alla smörblommor i hagen. Alla människor i Sverige. grön växt som tillverkar energirika ämnen och utgör första nivån i en näringskedja. Naturtillgång. kemiska föreningar som består av joner. (i ekologin) alla organismer i ett visst område. Till exempel allt som lever i en sjö. Eller allt som lever i en öken. den energiform som når oss som solstrålning och driver livet på jorden genom att leverera energi till fotosyntesen. Solenergi kan också tas tillvara i tekniska anordningar som solfångare och solceller. när två organismer lever tillsammans och har nytta av varandra något som består av olika delar som alla samverkar med varandra. I ett slutet system sker samverkan bara inom systemet. Ett öppet system byter ämnen med det som finnns utanför systemet. en okontrollerbar lust efter ett njutnings- eller berusningsmedel. mycket giftigt ämne som bildas när tobak glöder. Koloxid gör att kroppens celler inte får tillräckligt med syre. sjukdom som varar livet ut. Går ej att bota. ett växtgift. Finns i tobak och skapar beroende. när personer runt omkring är rökare och andra andas in röken. 5

6 Växterna Fokusboken s 64-69, 74 Grundboken s 74-79, 84 Lär dig växternas ord och begrepp Träna gärna med en kamrat. Fotosyntes Grundbokens frågor, eller 1. Rita av en växtcell från boken. I vilken organell (del i cellen) sker fotosyntesen? 2. Vad behöver växten till sin fotosyntes? (tre saker) 3. Vad bildas vid fotosyntesen? (två saker) 4. Vilken uppgift har klyvöppningarna? 5. Vad behöver växterna ha närsalter till? (två saker) 6. Växterna indelas i två huvudgrupper, fanerogamer och kryptogamer. Vad heter de på svenska? Fokusbokens frågor Frågor till Fokusboken finns i häftet Fokusfrågor. Arbeta med dem. Kolla av mot facit längst bak. Uppgift 1 Fröväxternas livscykel från frö till frö Den här bildserien visar hur en blomväxt bildar en ny frukt med frön. Använd Fokusboken sidan 74 eller grundboken sidan Vad heter blomväxtens delar? Skriv dem i bilderna nedan. 2. Var i bilden sker pollineringen? 3. Var på pistillen sker befruktningen? 4. Vad menas med befruktning? 5. Utmaning: Skriv bildtexter och förklara hur ett blomman bildar en nya frön, generation efter generation. Hur hänger det här ihop med begreppet naturligt urval? 6

7 Uppgift 2 Evolution: Hur förökar sig de olika växtgrupperna och hur tar de upp vatten? Syfte: Den här uppgiften gör du för att träna på växters evolution, alltså hur växter utvecklats genom tiderna. Den handlar om olika sätt att föröka sig och att ta upp vatten som behöver för att cellerna ska överleva. Du ska sätta kryss i rätt rutor direkt i tabellen nedan, eller rita av tabellen i din skrivbok först. Använd boken för att hitta fakta om växtgrupperna. Sammanfattning: Jämför de fakta du kommit fram till för de olika växtgrupperna med den utveckling som framgår av växternas släktträd på sidan 69 i fokusboken, eller sidan 79 i den andra boken. Du hittar mer info om alger, mossor, lummer och så vidare på de sidorna som följer. Vilken utveckling har skett när det gäller a) Hur växternas förökar sig? b) Hur de tar in vatten till cellerna? Det kommer en sådan här uppgift på provet som handlar om växternas evolution. 7

8 Uppgift 3 Ljus eller mörker? Du ska planera, genomföra och utvärdera en undersökning. Den ska handla om växterna och deras behov av ljus. Du ska följa mallen för undersökande arbetssättet längst bak i biologiboken. Fråga/problem som ska undersökas: Vad händer om en växt inte får ljus när den ska utvecklas? Några tips för planeringen Materiel: 4 frön, 2 krukor, jord, ett en ljus plats och en mörk strut. Gör en lista med en variabel och konstanter. Tänk på att du bara ska ha en variabel och det är ljus/mörker. Vilka är konstanterna? Mylla ner två tre frön, 1 cm ner i jorden i var sin kruka. Håll jorden fuktig. Vänta till fröna gror. Klipp av de andra plantorna. Trä en mörkerstrut över den ena plantan. Vad tror du kommer att hända den närmaste tiden? Skriv ner din förutsägelse/hypotes. Några tips för utvärderingen Efter två veckor skriver du klart din labbrapport i skrivboken. Följ mallen. Alla fyra underrubriker i den skall finnas med i din rapport. Du ska skriva namn på den du samarbetar. Utmaningen finns i rutan här bredvid. Utmaning! Enligt skolverket är det en högre kvalitet att använda biologins ord och begrepp, till exempel fotosyntes, klorofyllkorn, energi, vatten och koldioxid, närsalter och modeller i din utvärderar undersökningen. Hur ska du få in dem? 8

9 Ekologi Så fungerar naturen Fokusboken sidorna Grundboken s s Uppgift 4 Obalans i ekosystemet Syftet med den här uppgiften som inte är så himla kul är att förstå vad som kan påverka ett ekosystem och alla djur och växter som lever där. Ekologisk ordlista Varg eller inte varg/viktigt med mångfald? Din roll i ekosystemet Näringskedjor Det kommer en sådan här uppgift på provet som handlar om balans och obalans i ekosystem. Vad händer om. 9

10 Uppgift 5Utmaning: Energiflödet genom ett ekosystem Rätta svar finns på hemsidan. 10

11 Uppgift 6 Vilka två näringskedjor failar? Vad är en näringskedja? Jo, en näringskedja börjar alltid med en organism som har fotosyntes, alltså en växt eller en cyanobakterie. Fotosyntesen gör ju att växten själv kan tillverka sin näring. Det behövs energi från solen och koldioxid från luften och så vatten. I nästa steg i näringskedjan kommer växtätarna och sedan rovdjur. Näringskedjor Näringskedjan visar alltså hur energin flödar från solen, via växter till djuren. a) Vilka av den fem exemplen är riktiga och vilka två failar? b) Förklara näringskedja och använd begreppen producent, växtätare, konsument, rovdjur, topprovdjur och energi. c) I en svensk skog kan det finnas blåbär, buske, gräs, möss, harar, rådjur, räv, lodjur och berguv (en stor uggla som äter möss). Rita en näringsväv i skrivboken. Jämför med sidan 96 i Fokusboken eller sidan 110 i Grundboken. Tips: börja med producenterna Det kommer en sådan här uppgift på provet, som handlar om att konstruera en näringsväv. längt ner, växtätarna i mitten och rovdjuren längst upp. d) Utmaning: Hur många näringskedjor där haren ingår kan du bilda? Jämför med andra i klassen. Hur många fick ni som mest? 11

12 Uppgift 7: Utmaning om Närsalternas kretslopp Fokus sidan Grundbok sidan Arbeta gärna med en kamrat och lär tillsammans. s Fråga: Vilka andra ämnen i naturen går i kretslopp? Se på filmerna och beskriv tre exempel. Närsalterna kretslopp Kolets kretslopp 12

13 Uppgift 8 Utmaning: Beskriv naturen som ett nästan helt slutet system! Använd bilden och träna på att förklara den för någon som inte kan så mycket ekologi än. Vad skulle du säga och göra för att få dem att förstå? Den finns också i grundboken på sidan 114 och har du fokusboken finns en liknande bild på sidan 99. Ingenting försvinner 13

14 Tobak Uppgift 9: Hur påverkas hälsan av tobak? I arbetet med tobak ska vi träna på tre förmågor. Det är att söka fakta från olika källor, värdera källorna och att diskutera. Gör så här: 1. Samla information kring hur tobak påverkar hälsan. Du ska använda minst två källor. Tobak Förslag på informationskällor: Grundboken eller Fokusboken. UR-filmen Ramp om tobak intervjua någon som kan mycket om tobak? 2. Värdera källorna a. Vem eller vilka står bakom informationen? b. Vad är syftet? Alltså, vad vill avsändaren med budskapet? c. Skilj på fakta och värderingar? 3. Förbered dig för att redovisa. Redovisningen sker i mindre grupper. Då diskuterar vilka svaren på frågorna och värderar källorna. Du får använda dina egna anteckningar och ha med dina källor. 14

15 Håkans bästa checklista Växterna Jag kan vad fotosyntes är och var i världens celler den sker. Jag kan frågorna om växter. (frågor till grundbok finns i det här häftet. Frågorna till fokusboken hittar du i fokus häftet som du får från läraren). Jag kan förklara hur en äppelblomma fungerar. Det är uppgift 1 Fröväxternas livscykel från frö till frö Utmaning: Jag har lärt mig något nytt om växternas evolution om hur de får vatten och sprider fortplantar sig. Uppgift 2. Experimentet Jag kan planera ett växtexperiment i uppgift 3. Jag vet vad konstant, variabel och felkällor är. Jag kan genomföra växtexperimentet. Jag skriver mitt resultat i tabell- eller diagramform. Jag kan utvärdera växtexperimentet. Jag funderar på felkällor, jag föreslår nya frågeställningar att testa. Jag har lämnat in labbrapport om växtexperimentet. Den innehåller planering, genomförande och utvärdering. Ekologi Jag kan vad ekologi och ekosystem är. Jag är bra på sådana här checklistor. Jag kan ge exempel som kan göra så att det blir obalans i ett ekosystem. Uppgift 4. Jag kan hur energi flödar genom ett ekosystem.(från solen, till producenterna (växterna) och vidare till konsumenterna (djur) och till nedbrytarna. Värme strålar ut i rymden igen.) Uppgift 5. Jag kan vad näringskedjor är. Jag vet att de visar hur energi flyttas i naturen. Uppgift 6. Utmaning: Jag kan rita en näringsväv. Uppgift 6c Jag vet vad ett kretslopp är. Jag kan ge tre exempel på kretslopp. uppgift 7. Utmaning: Jag kan mer om vad ett slutet system är. Uppgift 8. Tobakp Jag kan söka fakta om tobak från minst två olika källor. Jag vet skillnad på fakta och värderingar om tobak. Jag kan diskutera tobak. Jag försöker vidga diskussionen och gör den ännu intressantare. 15