Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden"

Transkript

1 Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden

2 Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa djur (ex, leddjur: insekter, kräftdjur, spindeldjur och månfotingar, andra grupper är svampdjur, nässeldjur, blötdjur, tagghudingar och maskar) De första djuren utvecklades troligtvis från organismer som liknade de encelliga urdjuren. Hur kom djuren från vattnet till land? Skillnad på Djur och växtcell.

3 De första djuren.. Utvecklades troligtvis från organismer som liknade de encelliga urdjuren Med tiden blev djuren allt mer komplicerat byggda Ryggradsdjuren utvecklades sedan i havet, olika sorters fiskar, Snäckor och leddjur (skorpioner och insekter) började leva på land Ryggradsdjur som fiskar kunde sedan ta sig upp på land (hade fenor som fungerade som ben, utvecklade lungor) Groddjuren utvecklades - sedan kräldjur (små dinosariur som sedan gav upphov till fåglar). Även dagens däggdjur har utvecklats utifrån kräldjuren.

4 Sammanfattning Läran om livet, s 15 Biologiskt mångfald, s 15 En värld av fantastiska djur, s

5 Lektionsplanering 7 B Lektion 2: (Tisdag) Svampdjur Nässeldjur Maskar Lektion 3: (Torsdag) - Blötdjur - Tagghudingar - Leddjur Lektion 4: (Måndag) - Fiskar - Fåglar - Grod- och Kräldjur - Däggdjur Lektion 5: (Tisdag) Repetition Djur + Växter Tisdag 29 september Kunskapsprov Växter + Djur

6 Biologi Kunskapsmål bland annat.. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi har betydelse.

7 Begrepp Yttre- och inre befruktning Växelvarm Jämnvarm Zoolog Zoologi Art Biologi Flora Fauna

8 Testa dig själv.. Hur många djurarter känner vi till på jorden? Vad kallas forskare som studerar djur? Djuren delas in i två stora grupper, vilka? Berätta om de första fiskarna på land? Vad menas med att ett djur är växelvarmt? På vilket sätt har djuren anpassat sin fortplantning på land? Varför tror du att djuren lämnade havet och gick upp på land?

9

10 Diskussion På vilket sätt har djuren anpassat sin fortplantning på land? Varför tror du att djuren lämnade havet och gick upp på land?

11 Forskare.. Känner till över en miljon olika djurarter (.. tror att det finns fler som ännu inte är upptäckta) Forsklare som studerar djur kallas ZOOLOGER.

12 Denna lektion... -Svampdjur -Nässeldjur -Maskar

13 Ryggradslösa djur Svampdjur Sitter fast på botten i varma, salta vatten Finns flera tusen svampdjur Tvättsvampar består av svampdjurens skelett hotade av överfiskning och miljöförstöring. Nässeldjur Lever i havet Har nässeltrådar som innehåller gift Äter plankton, kräftdjur och småfisk Exempel på nässeldjur är Maneter och Koralldjur. Maneter finns på västkusten Koralldjur kan bilda stora fiskrika rev i haven.

14 Ryggradslösa djur Allmänt om maskar Plattmask Rundmask Ringmask Är inte nära släkt med varanndra Maskarna behöver fukt för att inte torka ut. De är uppbyggda av små delar, ringar eller segment. De flesta andas direkt genom huden Ringmaskar Här ingår daggmaskar, iglar och havsborstmaskar. Daggmaskar är tvåkönade och befruktar varandra vid parning. lägger sig intill varann och byter spermier. Äter döda växtceller - bryter ner jorden - jordförbättrare.

15 Kan du? Vad heter de tre grupper maskar är indelade i? Hur andas de flesta maskar? Vilket sinne är extra bra hos bläckfiskar och varför är det så? Hur får musslor sin näring?

16

17 Och så vidare till... - Blötdjur - Tagghudingar - Leddjur

18

19 Ryggradslösa djur Blötdjur Här ingår snäckor, musslor och bläckfiskar. De som lever i vatten har gälar. Många djur i gruppen har ett skal, inte alla. Snäckor äter mest växter och alger. Musslor får sin näring genom att filtrera vattnet Bläckfiskar kan släppa ut bläck som ett försvar. är rovdjur, äter bl.a. fisk, musslor och kräftdjur. bra syn för att bli goda jägare.

20 Ryggradslösa djur Tagghudningar Deras kropp är täckt av taggiga kalkplattor som fungerar som skelett. Lever på havsbotten Munnen sitter på undersidan och analöppningen på ryggen, däremellan finns en tarm med en mage. Förflyttar sig med sugfötter Hit hör bland annat sjöstjärnor, sjöborrar och ormstjärnor och sjögurkor. Sjöstjärnor Rovdjur Ormstjärnan ser ut som små sjöstjärnor med smala armar. Lever av plankton och smådjur Sjöborrar Ser ut som Igelkottar Sjögurkor Avlång gurklik taggklädd kropp

21 Ryggadslösa djur Leddjur - Spindeldjur Här ingår spindlar, kvalster, och skorpioner. De har åtta ben och många är giftiga. Spindlar andas genom huden. De är rovdjur och många fångar byten med hjälp av nät Mångfotingar Enkel- och dubbelfotingar, minst 9 par ben Ingen har tusenfötter (trots namnet tusingfoting) Lever under stenar och löv, eller nere i jorden där det är fuktigt och mörkt. Sverige, ca 4 cm långa Tropiska arter, upp till 30 cm och endel giftiga

22 Ryggradslösa djur Leddjur - Kräftdjur De har ett yttre skelett I gruppen ingår kräftor, räkor, krabbor, havstulpaner, gråsuggor och plankton. De flesta lever i vatten, undantag gråsuggor. De tillhör den större gruppen leddjur. De andas med gälar. Insekter Det är den största djurgruppen om man tittar på antalet arter. Insekter har sex ben, de flesta har också vingar. Många insekter genomgår en förvandling under sin livstid. (Larv Puppa Insekt) En del insekter är sociala, de lever tillsammans och samarbetar t.ex. myror, termiter och bin.

23 Kan du? Nämn två olika nässeldjur? Var i sverige kan du hitta brännmaneten? Hur bildas korallrev? Varför är det viktigt att korallreven inte förstörs?

24 Leddjur - Kan du? Vad är det som ger kräftdjurens kropp stabilitet? Nämn minst tre grupper av leddjur? Hur många ben har insekter? Hur andas insekter? Vilken är den största djurgruppen när det gäller antalet arter?

25 En kort film om nässeldjur, maskar och tagghudingar.

26 Frågor / Diskussion till film Notera ner de djur du kan identifiera i filmen Beskriv vilka grupper djuren tillhör Hur många grupper kunde du se?

27 Och sedan.. - Fiskar - Fåglar - Grod- och Kräldjur - Däggdjur

28

29 Ryggradsdjur Fiskar broskfiskar, benfiskar och Käklösa fiksar (rundmunnar) Fiskar andas med gälar. De flesta har en yttre befruktning Broskfiskar är hajar och rockor, de flesta är rovdjur. Benfiskar är t.ex. torsk, abborre och lax. De lägger ägg. Vi äter många av dessa. Rundmunnar är asätare och biter sig fast med sina tänder.

30 Fiskar Hur andas de flesta fiskar? Hur fortplantar sig fiskar? Vilka tre grupper delas fiskar in i?

31 Ryggradsdjur Fåglar Jämnvarma djur. Lägger ägg som de ruvar. Deras skelett är mycket lätt, de har kraftiga flygmuskler, de har effektiv andning, de har fjädrar och vingar. Fjädrarna håller fåglarna varma och torra. Olika fågelarter har utvecklat sina sinnen t.ex. gott luktsinne eller god syn. En del fåglar har klor medan andra har simhud. Havsörn eller Rödhake Hur är fåglarna anpassade till att kunna flyga? Vilka sinnen är speciellt utvecklade hos fåglarna? Vilken funktion har fåglarnas fjädrar?

32 Ryggradsdjur Groddjur Gruppen innehåller salamandrar, grodor och paddor. De lägger många ägg efter parningen. - Detta eftersom det inte är så många som överlever. Äggen läggs i vatten, ynglen lever i vatten men vuxna groddjur kan leva på land. Många groddjur har ämnen i sin hud, en del ämnen är giftiga andra kan användas som medicin. Groddjur är växelvarma De går ofta i dvala under vintern. Groddjur andas med gälar när de är yngel och med lungor när de är vuxna. De kan också andas genom huden. Exempel: Lövgroda eller Större vattensalamander Vad finns det för anledning till att groddjuren lägger så många ägg? En del groddjur har speciella ämnen i sin hud, vad kan dessa ämnen ha för egenskaper? Groddjuren är hotade eftersom människan förstör många våtmarker.

33 Ryggradsdjur Kräldjur Hit hör ormar, ödlor, sköldpaddor och krokodiler Ormar använder tungan för att känna dofter De andas med lungor Kräldjuren är växelvarma De har inre befruktning och de flesta lägger ägg, vissa föder levande ungar När de växer så ömsar ormar skinn Krokodiler och sköldpaddor har funnits på jorden väldigt länge Exempel: Kopparödla eller Rödörad vattensköldpadda Hur andas kräldjur? Hur är kräldjuren bättre anpassade till ett liv på land än vad groddjur är?

34 Ryggradsdjur Däggdjur De föder levande ungar och ungarna diar mjölk. Däggdjuren delas in i kloakdjur, pungdjur och moderkaksdjur. De andas med hjälp av lungor. De är jämnvarma, de har samma kroppstemperatur hela tiden Exempel: Björn eller Näbbmus Hur föder däggdjuren upp sina ungar? Varför kan däggdjuren överleva i kalla klimat som inte groddjur och kräldjur kan klara?

35 En del av dem är idisslare, d.v.s. de tuggar maten flera gånger. Gnagare har tänder som inte slutar att växa, de måste alltså gnaga så att tänderna slits. De kan leva i många olika typer av klimat. Gnagare är bra på att föröka sig, de är mycket fertila. Hjortdjur har horn, vissa av dem tappar dem på vintern.

36 Kan du? Vad äter grodor och paddor? Vad heter sveriges enda giftiga orm? Vad menas med att Kräldjuren är växelvarma? Varför viftar många ormar med tungan i luften?

37 Kunskapstest (exempel på frågor) Förklara begreppen Zoolog Biologi Fauna Vilka är de två huvudgrupper som alla djur delas i n i? Vilka tre områden (undergrupper) delas Däggdjur in i?

38 Diskussion i grupper Varför tror DU att ormar och grodor övervintrar tillsammans? (Ormar äter vanligtvis grodor) Varför tror DU att många anser att människan är jordens farligaste djur? Varför tror Du att många är rädda för ofarliga insekter? Varför behöver inte fiskar blinka?

39 Nästa lektion,kunskapskännare..

40 Testa dig själv.. Hur många djurarter känner vi till på jorden? Vad kallas forskare som studerar djur? Djuren delas in i två stora grupper, vilka? Berätta om de första fiskarna på land? Vad menas med att ett djur är växelvarmt? På vilket sätt har djuren anpassat sin fortplantning på land? Varför tror du att djuren lämnade havet och gick upp på land?

3. titta i ditt läromedel (boken)

3. titta i ditt läromedel (boken) Sätt dig ner, 1. Kolla planeringen 2. titta i ditt skrivhäfte. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Årskurs 7 NO - Tema: Kretslopp Årskurs

Läs mer

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Fossiler Jämför skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Alla varelser som lever består av celler. Urdjur består bara av en cell. Cell betyder litet rum och cellerna gör så att man kan leva. Hos encelliga

Läs mer

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan Livets utveckling Livet startades för 3,5 miljarder år sedan 4,5 miljarder år sedan: Inget liv på jorden, inget syre, giftigt luft glödande lava och många aktiva vulkaner åskväder hela tiden 3,5 miljarder

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

Ryggradsdjur - Vertebrater. Skelettet inuti kroppen.

Ryggradsdjur - Vertebrater. Skelettet inuti kroppen. Ryggradsdjur - Vertebrater Skelettet inuti kroppen. Ryggsträngsdjur - Sjöpungar och lansettfiskar. - Alla ryggradsdjurs föregångare. - Ryggsträng (korda) som fungerar som skelett (tillbakabildas hos vuxna

Läs mer

RYGGRADSDJUR. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 322

RYGGRADSDJUR. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 322 RYGGRADSDJUR Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s. 30-48 och 322 RYGGSTRÄNGSDJUR - Ryggradsdjur. - Manteldjur. - Lansettfiskar. - Ryggsträng och ihåligt nervrör. - 48000 nu levande arter.

Läs mer

NÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage,

NÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage, NÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage, muskler och enkla ögon. Hjärta, blodomlopp och andningsorgan

Läs mer

Biologi Livets utveckling

Biologi Livets utveckling Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

organismerna Biologi A på Netkurs

organismerna Biologi A på Netkurs Översikt över de levande organismerna Biologi A på Netkurs Systematisk indelning Exemplet varg Indelning Svenskt namn Latinskt namn RIKE Djurriket Animalia STAM (FYLUM) Ryggsträngsdjur Chordata KLASS Däggdjur

Läs mer

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen! Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i

Läs mer

DÄGGDJUR. Utter. Utter

DÄGGDJUR. Utter. Utter REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet

Läs mer

443-419 miljoner år före nutid

443-419 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution SILUR 443-419 miljoner år före nutid Stora steg Under silur utvecklas de första kärlväxterna. De är förgångare till nästan alla dagens landväxter

Läs mer

Kännetecken. Mjölkkörtlarna producerar mjölk till nyfödda ungar, som diar sin mor.

Kännetecken. Mjölkkörtlarna producerar mjölk till nyfödda ungar, som diar sin mor. Däggdjur Däggdjur Alla däggdjur är jämnvarma, ger ungar di (mjölk) och alla utom kloakdjuren föder levande ungar (till skillnad från att lägga ägg). För närvarande är omkring 5 400 arter kända. De flesta

Läs mer

Namn: Biologi för år 7 del 1

Namn: Biologi för år 7 del 1 Biologi för år 7 del 1 Tornhagsskolan den 18 dec 2016 Vad ska vi göra? I det här arbetsområdet ska vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Varför finns det liv på jorden och vad är typiskt

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Ormar. Malmö Naturskola

Ormar. Malmö Naturskola Ormar Ormarna är kräldjur och alltså släktingar till dinosaurierna som levde på jorden förr. Andra kräldjurssläktingar är ödlor, sköldpaddor och krokodiler. De är växelvarma liksom till exempel grodor

Läs mer

485-443 miljoner år före nutid

485-443 miljoner år före nutid TE Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution ORDOVICIUM 485-443 miljoner år före nutid Stora steg Djur med skelett av ben dyker upp för första gången under den här tidsperioden. Det är

Läs mer

Kräldjur. Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot

Kräldjur. Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot Kräldjur och fåglar Kräldjur Kallas också reptiler. Kräldjur Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot uttorkning. Alla

Läs mer

Fiskarna var de första ryggradsdjuren

Fiskarna var de första ryggradsdjuren Fiskar Fiskar är de första ryggradsdjuren andas med gälar och har inga lungor är växelvarma har en yttre- eller inre befruktning. de flesta är rovdjur och äter plankton Fiskarna var de första ryggradsdjuren

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Jordens liv på ett år! Jorden är ca 4,500,000,000år gammal Tänk dig att jorden endast är 1 år gammalt då skulle vi kunna beskriva jorden som en kalender. 2 Det första livet uppstår (Postulerat) Det första

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Organismer består av celler Likheter mellan olika celler? Skillnaderna mellan dem? svampcell Att alla celler har en cellkärna.

Läs mer

Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7

Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7 Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7 Det finns många djur- och växtarter runt omkring oss som vi kanske inte tänker på. Vissa känner du säkert igen och kan namnet på, andra kanske du aldrig

Läs mer

6 Djur en myllrande mångfald

6 Djur en myllrande mångfald 6 Djur en myllrande mångfald 6.1 OH1 Djurens släktträd 1 Djur finns överallt 2 Ryggrad eller inte? 3 Ägg med skal en anpassning till landliv 4 Växelvarm eller jämnvarm? 6.3 5 Snäckor och sniglar i terrarium

Läs mer

Naturväktarna KUST. Redovisningsblankett för. Växterna på land och i vattnet. Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson:

Naturväktarna KUST. Redovisningsblankett för. Växterna på land och i vattnet. Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: Redovisningsblankett för Naturväktarna KUST Redovisa på hemsidan www.naturvaktarna.wwf.se Vi har tyvärr ingen möjlighet att ta emot redovisningar per post eller fax. Datum för undersökningen: Klass/grupp:

Läs mer

Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter

Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter Olika fiskar har olika former och färger. Platta, runda, långsmala, tjock och kompakta. Fenorna är också olika i form, antal och storlek. Alla fiskar är utvecklade

Läs mer

Översikt över de levande organismerna. Allt liv är släkt! Systematik

Översikt över de levande organismerna. Allt liv är släkt! Systematik Översikt över de levande organismerna Allt liv är släkt! Systematik Allt liv är släkt! Systematik Rike Stam (fylum) Klass Ordning Familj Släkte Art Djurriket Ryggsträngsdjur Däggdjur Rovdjur Hunddjur Hundar

Läs mer

Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post. Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län:

Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post. Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län: Redovisningsblankett för Naturväktarna - KUST Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län: Namn på området och närmaste

Läs mer

NAKEN B IO L OG I. Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita.

NAKEN B IO L OG I. Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita. NAKEN B IO L OG I Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita. 16 Text och Foto Anders Axelsson Vinterdykningen går mot

Läs mer

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du?

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Spännande fakta om Kattegatt och några av de djur och växter man hittar i havet. Havet vid den svenska västkusten kallas Västerhavet. Det består av två delar, Skagerrak

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss

Läs mer

KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid

KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid T Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid Stora steg Kambrium är en omvälvande tidsperiod i djurlivets historia. Den biologiska mångfalden ökar

Läs mer

miljoner år före nutid

miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution KARBON 360-300 miljoner år före nutid Stora steg Nu dyker jordens första flygande djur upp. De är insekter, några av dem riktigt stora. En annan

Läs mer

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola SMÅKRYP I SÖTVATTEN Innehåll Innehåll... 1 Buksimmare... 2 Dykare... 2 Flickslända... 3 Gråsuggor... 3 Iglar... 4 Klodyvel... 5 Ryggsimmare... 6 Sävslända... 6 Sötvattensmärla... 7 Tordyvel... 7 Trollslända...

Läs mer

252-201 miljoner år före nutid

252-201 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution TRIAS 252-201 miljoner år före nutid Stora steg Den här perioden utmärkts av kräldjurens snabba utveckling. I haven simmar fisködlor och svanödlornas

Läs mer

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... Malmö Naturskola FISKAR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... 5 1 Abborre Abborren är en av de vanligaste fiskarna i Sverige.

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

GRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla

GRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla GRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla Biologi betyder läran om det levande. Biologi handlar om organismers konstruktion, levnad och utveckling. En organism är något levande: svampar, djur, växter eller

Läs mer

DJUR I HAVET. Lärarhandledning

DJUR I HAVET. Lärarhandledning DJUR I HAVET Lärarhandledning 1 Möt världshavens invånare, som hajar, rockor och sjöstjärnor, och få en inblick i livet i både kalla och varma vatten. Uppdragen innehåller spännande uppgifter om djurlivet

Läs mer

BIOLOGI. Lokala Kursplaner och betygskriterier. Ekholmsskolan. Telefon expedition: Telefax: Epostadress: Webbplats:

BIOLOGI. Lokala Kursplaner och betygskriterier. Ekholmsskolan. Telefon expedition: Telefax: Epostadress: Webbplats: BIOLOGI Lokala Kursplaner och betygskriterier Ekholmsvägen 48 589 25 Linköping Telefon expedition: Telefax: Epostadress: Webbplats: 013-20 77 42 013-20 89 33 ekholmsskolan@linkoping.se www.edu.linkoping.se/ekholmen

Läs mer

SMÅKRYP PÅ LAND. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013

SMÅKRYP PÅ LAND. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013 SMÅKRYP PÅ LAND Innehåll Daggmask... 2 Fästing... 3 Gråsugga... 3 Jordlöpare... 5 Mångfotingar (Tusenfotingar)... 6 Dubbelfoting... 6 Enkelfoting... 6 Snigel... 7 Snäcka... 8 Tordyvel... 9 Vargspindel...

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Laboration. Zoologisk mångfald REGNUM (RIKE) Subregnum (Underrike) Fylum (Stam) Subfylum (Understam) SUPERCLASSIS (ÖVERKLASS) Classis (Klass)

Laboration. Zoologisk mångfald REGNUM (RIKE) Subregnum (Underrike) Fylum (Stam) Subfylum (Understam) SUPERCLASSIS (ÖVERKLASS) Classis (Klass) Laboration Zoologisk mångfald Studier av djurrikets mångfald Syftet med denna laboration är få en översiktlig bild av djurrikets mångfald. Detta innefattar både att lära sig känna igen ett antal organismer

Läs mer

Hur ser artskyddsreglerna ut och varför?

Hur ser artskyddsreglerna ut och varför? Hur ser artskyddsreglerna ut och varför? Helene Lindahl Naturvårdsverket KSLA den 8 dec 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-12-11 1 Presentationens innehåll Syftet med artskyddet

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering. Fjärilsspelet Foto Göran Andersson Fjärilsspelet är en lättsam, fartfylld och rolig lek som hjälper eleverna att fundera över artbevarande, biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Spelet passar från

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år Sivu 1/7 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som simmar. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta

Läs mer

En dag i våtmarken. Det var ett gäng glada ungdomar som träffades vid Alhagens parkering den första riktiga skoldagen på terminen.

En dag i våtmarken. Det var ett gäng glada ungdomar som träffades vid Alhagens parkering den första riktiga skoldagen på terminen. Alhagens våtmark är 32 hektar stort. Våtmarken börjades att byggas 1997 för att vattnet behövdes renas mer. Det finns en 6km lång gång väg igenom hela våtmarken som man kan gå om man vill se växter och

Läs mer

Biologiprov. 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar.

Biologiprov. 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar. Biologiprov Namn: Lycka till! 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar. (3p) b) I bilden finns delar av cellskelettet

Läs mer

Temaarbete i NO- och SO-ämnena. Åk 7. Förutsättningar för. Liv på Jorden

Temaarbete i NO- och SO-ämnena. Åk 7. Förutsättningar för. Liv på Jorden Temaarbete i NO- och SO-ämnena Åk 7 Förutsättningar för Liv på Jorden Innehållsförteckning Nationella mål:... 3 Övergripande mål och riktlinjer:...3 Centralt innehåll, SO och NO:... 3 BASKURS...4 Arbetsgång...

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

PAPPA, DEN BÄSTA FÖRÄLDERN! B IO I O L OG O G I

PAPPA, DEN BÄSTA FÖRÄLDERN! B IO I O L OG O G I Hane av svart smörbult som vaktar sina ägg. Äggen ligger väl i skyddade i en gammal tomflaska. B IO I O L OG O G I Text & Foto Anders Axelsson PAPPA, DEN BÄSTA FÖRÄLDERN! 38 Nedan: Rockorna har ett skelett

Läs mer

6 Djur en myllrande mångfald

6 Djur en myllrande mångfald 6 Djur en myllrande mångfald Faktabokens idé Inledning Kapitelinledningen i grundboken på sidorna 70 71 och i lightboken sidan 41 kan användas för att belysa den stora mångfald av djur som finns. Vissa

Läs mer

Under 2011 kommer alla Månadens språkövningar att handla om Zick Zack.

Under 2011 kommer alla Månadens språkövningar att handla om Zick Zack. Månadens språkövning handlar denna månad om att texter har olika syften och skrivs för olika ändamål. De kan berätta, beskriva, förklara, instruera, återberätta eller argumentera. Övningen är hämtad från

Läs mer

Flodkräfta (Astacus astacus) & Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus)

Flodkräfta (Astacus astacus) & Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus) Det är främst Badebodaån och Kiasjön som erbjuder bättre förhållanden för kräftor. Här skulle kräftbeståndet kunna öka. En viktig åtgärd är att kommande år provfiska dessa vatten. Artbeskrivning Flod-

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Stora öron och långa fingrar

Stora öron och långa fingrar Stora öron och långa fingrar 1 Läs meningarna och dra streck till rätt slut. En plats där ett djur bor är djurets Ökenräven har stora öron för att Fingerdjuret bor på Fjällugglan har Havsleguaner Japanska

Läs mer

Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP

Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP Conny Jacobson, Enheten för natur och biologisk mångfald (An), Naturvårdsverket Stockholm 13 februari 2013 Nationell träff om Åtgärdsprogram

Läs mer

4,6 miljarder år sedan Jorden bildas ur tätnande gas och stoftmoln

4,6 miljarder år sedan Jorden bildas ur tätnande gas och stoftmoln Utvecklingslära Exklusivt för 9C 4,6 miljarder år sedan Jorden bildas ur tätnande gas och stoftmoln Ytan svalnar men inuti är det än idag ca 4000 C Den första atmosfären består av Väte, vattenånga kväve

Läs mer

Omtentamen för Påbyggnadskurs i Zoologisk systematik, SU,

Omtentamen för Påbyggnadskurs i Zoologisk systematik, SU, Omtentamen för Påbyggnadskurs i Zoologisk systematik, SU, 2003-02-03 Skrivningstid: 9.00-14.00; OBS! Skriv namn på alla papper (rättas av olika lärare) Om utrymmet mellan frågorna inte räcker till, fortsätt

Läs mer

Livets historia på ett år

Livets historia på ett år Livets historia på ett år Livets historia på ett år Jorden bildades för c:a 4,55 miljarder år sedan. Tänk dig att tiden från jordens skapelse fram till nu bara tog ett enda år! Jorden skapades kl. 00:00:00

Läs mer

DJUR OCH VÄXTER I SVERIGE. Lärarhandledning

DJUR OCH VÄXTER I SVERIGE. Lärarhandledning DJUR OCH VÄXTER I SVERIGE Lärarhandledning 1 Välkomna till Vattnets väg, en levande modell av Sverige. Ni upptäcker landets olika naturtyper och möter svenska djur och växter på nära håll. Eleverna får

Läs mer

UNDER YTAN. Lärarhandledning

UNDER YTAN. Lärarhandledning UNDER YTAN Lärarhandledning 1 Gör en upptäcktsfärd från det kalla Västerhavet till varma tropiska oceaner. Genom att jämföra olika egenskaper lär ni er att se skillnader och likheter mellan olika havslevande

Läs mer

a 100% b 90% c 70% d 3%

a 100% b 90% c 70% d 3% Ungefär hur många procent av jordens vatten är sötvatten? S01_01 a 100% b 90% c 70% d 3% S032115 S01_02 Temperatur Löst salt Vattenvolym Densitet Rent vatten 25 C 0 g 100 ml 1,0 g/ml Saltlösning 25 C 10

Läs mer

Välkomna till. Naturväktarna Kust

Välkomna till. Naturväktarna Kust FÄLTUNDESÖKNING Välkomna till Naturväktarna Kust Ni har uppdraget att undersöka en havsstrand. Vilka djur och växter hittar ni här? Hur påverkar vi människor livet på land och i vattnet? För att ta reda

Läs mer

7 Etologi hur gör djur?

7 Etologi hur gör djur? 7 Etologi hur gör djur? 7.1 1 En etolog studerar beteenden 2 Studera ett husdjur 3 Även små djur beter sig 4 Rädda sig den som kan 5 Vart flyttar fåglarna? OH1 Fåglarnas flyttningar 6 Olika typer av beteenden

Läs mer

NÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage,

NÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage, NÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage, muskler och enkla ögon. Hjärta, blodomlopp och andningsorgan

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken? Vuxen 1 Daggmasken lever under jorden där den bryter ned gamla löv och annat till ny fin jord, samtidigt som den rör om i jorden. Men hur blir det nya maskar? 1. Daggmasken är tvåkönad och kan para sig

Läs mer

Naturorienterande ämnen och teknik för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 11F360

Naturorienterande ämnen och teknik för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 11F360 Naturorienterande ämnen och teknik för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 11F360 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Biologi 3,0 hp (Examination 1 HT15)

Läs mer

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen? Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa

Läs mer

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Rödlistan för hotade arter Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Småvatten och småvattendrag SLU ArtDatabanken Ulf Bjelke 2015 03 26 Foto: Fredrik Jonsson Foto: Krister Hall

Läs mer

Har min katt fått mask? (Inälvsparasiter)

Har min katt fått mask? (Inälvsparasiter) i Har min katt fått mask? (Inälvsparasiter) Katter blir ofta angripna av inälvsparasiter (s.k. endoparasiter). Smittan kan spridas från djur till djur genom kontakt med infekterad avföring (bajs med mask)

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Livets myller Ordning i myllret

Livets myller Ordning i myllret LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Sjustrålig smörbult B IO I O L OG O G I. - en av våra vanligaste fiskar

Sjustrålig smörbult B IO I O L OG O G I. - en av våra vanligaste fiskar Sjustrålig smörbult känns lätt igen på en stor, mörk fläck vid stjärtfenans bas. Bilden visar en ung hane som ännu inte fått sin vackert färgade parningsdräkt. B IO I O L OG O G I 20 Sjustrålig smörbult

Läs mer

Skogssork (Clethrionomys glareolus)

Skogssork (Clethrionomys glareolus) Skogssork (Clethrionomys glareolus) Är vanlig i hela Sverige. Kroppslängden är 8-13,5 cm med ett smalt huvud. Har en ± tydligt rödbrun rygg, sidor ljusa/gulaktiga och vitaktig buk. Svansen är 3-6 cm och

Läs mer

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Författare: Mia Arvidsson 2012-06-20 Rapport

Läs mer

FÖRSURNINGS PÅVERKAN PÅ SVENSKA MARINA EKOSYSTEM

FÖRSURNINGS PÅVERKAN PÅ SVENSKA MARINA EKOSYSTEM FÖRSURNINGS PÅVERKAN PÅ SVENSKA MARINA EKOSYSTEM Jonathan Havenhand, Göteborgs Universitet Tjärnö wallpaperswide.com VÄXTHUSEFFEKTENS ONDA TVILLING de senaste 150 år har haven blivit ~ 26 % surare inom

Läs mer

B IO I O L OG O G I. Kungskrabban har introducerats i Europa av Sovjetunionen från Asien. Nu sprider sig krabborna längs Norges kust.

B IO I O L OG O G I. Kungskrabban har introducerats i Europa av Sovjetunionen från Asien. Nu sprider sig krabborna längs Norges kust. B IO I O L OG O G I Kungskrabban har introducerats i Europa av Sovjetunionen från Asien. Nu sprider sig krabborna längs Norges kust. Kungskrabbor invaderar Nordnorge TEXT & FOTO ANDERS SALESJÖ/SJÖHAREN

Läs mer

Inventering av amfibier

Inventering av amfibier Inventering av amfibier 2001 gjordes en inventering av groddjur på Kvarnby golfklubb. De arter som påträffades var ätlig groda samt rom och vuxna djur av åkergroda, vanlig groda och vanlig padda. 2012

Läs mer

DEVON HAV 419-359 miljoner år före nutid

DEVON HAV 419-359 miljoner år före nutid Textsammaställning till utställningen Fossil och evolution DEVON HAV 419-359 miljoner år före nutid Stora steg Det mest utmärkande för hela perioden devon är en explosionsartad utveckling av fiskfaunan

Läs mer

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Östersjön - ett evolutionärt experiment Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför

Läs mer

201-145 miljoner år före nutid

201-145 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution JURA 201-145 miljoner år före nutid Stora steg Under jura utvecklas fåglarna och insekter börjar pollinera växter. En mängd nya dinosaurier uppkommer

Läs mer

Övningen är hämtad från www.friluften.se där du själv kan bidra med övningar och inspireras av andra utomhuspedagoger.

Övningen är hämtad från www.friluften.se där du själv kan bidra med övningar och inspireras av andra utomhuspedagoger. Ämne: Biologi Författare: Linda Karlsson Årskurs: 4-9 Gruppstorlek: Helklass som delas in i smågrupper Svarar mot kursmål: Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven - utvecklar

Läs mer

Tentamen i Zoo Systematik och Morfologi Torsdagen den 18 januari 2007 Kl

Tentamen i Zoo Systematik och Morfologi Torsdagen den 18 januari 2007 Kl Namn: Kod:. 1 MIUN Sundsvall Institution NAT SA Tentamen i Zoo Systematik och Morfologi Torsdagen den 18 januari 2007 Kl 8.00 13.00 Poäng: Max: VG (70%): Kom ihåg att läsa frågorna noggrant och att svara

Läs mer

havets barnkammare och skafferi

havets barnkammare och skafferi B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och

Läs mer

30 frågor om djur. 1. En fullvuxen giraff kan bli över fem meter hög. Hur lång är halsen? A) 2 m B) 2.5 m C) 3 m

30 frågor om djur. 1. En fullvuxen giraff kan bli över fem meter hög. Hur lång är halsen? A) 2 m B) 2.5 m C) 3 m SIDA 1 Trygg-Hansa presenterar: 30 frågor om djur 1. En fullvuxen giraff kan bli över fem meter hög. Hur lång är halsen? A) 2 m B) 2.5 m C) 3 m 2. Vilken är den enda plats i Europa där det fortfarande

Läs mer

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta

Läs mer

Rödhajar B IO I O L OG O G I

Rödhajar B IO I O L OG O G I B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Olika arter rödhajar finns över hela jorden. Många av dem är djuplevande, men det finns också flera grunt levande arter som vi dykare kan ha turen

Läs mer

Det befruktade ägget fäster sig på botten

Det befruktade ägget fäster sig på botten Kautsky presentation Del 2: Förökningen hos tång Det befruktade ägget fäster sig på botten Äggsamlingarna släpps ut i vattnet Äggen sjunker till botten och fäster sig En normal groddplanta ca 14 dagar

Läs mer

SMAK- PROV. Utkommer till ht 14

SMAK- PROV. Utkommer till ht 14 SMAK- PROV Utkommer till ht 14 Tankar om biologi I KAPITLET FÅR DU LÄRA DIG: { något om vad biologi är ( hur man vet det man vet idag u hur man sorterar växter och djur och ger dem namn hur man gör en

Läs mer

miljoner år före nutid

miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution PERM 300-145 miljoner år före nutid Stora steg Under perm genomgår livet på land stora förändringar. Ormbunksväxterna trängs undan och fröväxterna

Läs mer

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally Syfte: Skapa intresse och förståelse för olika småkryp. Visa att insekterna fyller flera viktiga funktioner och är avgörande för att våra ekosystem ska fungera och vi människor få mat. Mål: Att skapa fler

Läs mer

Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren

Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren ELEVBLAD - Blommor Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren 1. Djurkort Tag fram ditt djurkort och fundera på: Är detta en trivsam plats för ditt djur? Skulle djuret kunna bygga ett bo

Läs mer

Spektrum Biologi Provlektion

Spektrum Biologi Provlektion Spektrum Biologi Nya Spektrum möter nya behov. Med lättlästa texter, förklarande bilder, tydlig struktur och en stor mängd infallsvinklar finns det något för alla i nya Spektrum. Målsättningen har varit

Läs mer