Levande organismer. Ekologi. och. Klass: 7A och 7B
|
|
- Ann-Charlotte Eliasson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Levande organismer och Ekologi Namn: Klass: 7A och 7B
2 och Ekologi Syfte: Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att Du utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om dig själv och naturen. I arbetsområdet Levande organismer och Ekologi lär Du dig både om hur och varför liv delas in i olika grupper, och samspelet mellan levande organismer i naturen fungerar och är beroende av sin omgivning. Att känna till mångfalden av levande organismer och hur ekologi fungerar är viktigt för att Du ska kunna ta ställning i viktiga frågor som rör djur och natur såsom en ekologisk hållbar utveckling. Dessa förmågor ska Du träna: att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör naturbruk och ekologisk hållbarhet genomföra systematiska undersökningar i biologi att använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i naturen och samhället. Tidsplanering: 7AB Tisdag 60 Onsdag 50 Fredag /4 Scratch redovisningar 17/4 7B Engelska - 7A Svenska 24/4 Indelning, Växter, Fotosyntes 11/4 Scratch redovisningar 18/4 Indelning 25/4 Vikarie Växter, Producent, Cellandning 1/5 1:Maj 2/5 Djur, Konsument 8/5 Näringsväv 9/5 Anrikning 15/5 Idrottsdag 16/5 Frågor och svar 22/5 23/5 Ekosystemtjänster Ekologiskt avtryck 29/5 Dissektion 30/5 Dissektion 13/4 Liv och indelning 20/4 Läxförhör Celler, Bakterier, Virus 27/4 Läxförhör Indelning, Djur, Svampar 4/5 Läxförhör Näringskedja, Kretslopp 11/5 Lovdag 18/5 PROV 25/5 Dissektion 1/6 Utvärdering Idag finns troligen mer än olika sorters levande varelser på vår jord! Varje år upptäcks nya arter samtidigt som många försvinner för evigt, ofta på grund av miljöförstöring. Liv har funnits på jorden i flera tusen miljoner år. De första levande varelserna fanns troligen i haven eller i underjorden. Men idag finns de nästan överallt. Ordet biologi betyder läran om livet och handlar om allt som är levande. Botanik är läran om växterna och zoologi handlar om alla djur och hur de lever. Vi ska under kommande veckor ta reda på hur levande organismer delas in i grupper efter likheter och skillnader i utseende, och hur de lever och är beroende av varandra för att överleva!
3 och Ekologi Litteratur: Biologi Spektrum Arbetssätt: Uppgifter i arbetshäfte Genomgångar Filmer Diskussioner Centralt innehåll som kan beröras: Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling. Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling. Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemstjänster. Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt. Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem. Aktuella samhällsfrågor som rör biologi. Vad bedöms? Genomförande av uppgifter. Användning av begrepp, modeller och teorier. Deltagande, motiveringar och resonemang i diskussioner och värderingsövningar. Skriftligt prov Du ska i stora drag kunna förklara hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling kunna förklara viktiga begrepp inom ekologin (se begreppslista) kunna förklara fotosyntesens roll i ett ekosystem beskriva ett ekosystem, hur det fungerar och vilken roll en individ har i detta kunna dra slutsatser och se hur saker påverkar varandra.
4 LIV
5 Frågor - Liv och Celler Bi Spektrum s Organismer är varelser. För att klassas som en levande organism ska den kunna göra saker som en icke levande kan. Ge 4 exempel på vad levande organismer kan göra som inte döda kan. 2. Jorden har funnits i ca 4600 miljoner år. När bildades det första livet? 3. Cellen är den minsta levande delen hos allt liv. Ett sätt att dela in levande varelser är genom att titta på hur lika och olika celler är. Beskriv de största skillnaderna mellan celler av bakterier, växter, svampar och djur. Djurcell Bakteriecell DNA CELLMEMBRAN CELLKÄRNA CELLVÄGG Svampcell KLOROFYLL Växtcell
6 Uppgift - Sortering För att få en förståelse för hur lika och olika levande organismer är och varför de sorteras in i olika grupper, ska du försöka ta reda på svar på följande frågor om 1. Antal celler Hur många celler består organismen av? - Encellig Ex. amöbor - Flercellig Ex. människa 2. Boende - Var lever organismen? - På land. Ex. kaniner - I vatten. Ex. abborrar - Både på land och i vatten. Ex. myggor - Överallt i extrema miljöer Ex. arkéer 3. Andning Hur andas organismen? - Genom klyvöppningar Ex. gröna växter - Genom porer i cellen eller i huden. Ex. svampdjur - Med mantelhåla. Ex. sniglar - Genom rör i huden (trakéer). Ex. spindlar - Med gälar. Ex. bläckfiskar - Med lungor. Ex. fullvuxna ormar 4. Födointag/avfall Hur intar organismen föda och avger avfall? - Näring via rötter samt via fotosyntes Ex. gröna växter - Omsluter sin mat Ex. bakterier - Äter och för ut avfall i samma håla. Ex. maneter - Har en mag-tarmkanal (oral och anal öppning). Ex. daggmaskar 5. Förökning Hur förökar sig organismen? - Genom delning Ex. batkterier - Med eller utan en partner. Ex. koraller - Yttre befruktning (ägg och spermier möts i vatten). Ex. svampdjur - Inre befruktning (befruktning sker i kroppen). Ex. fåglar 6. Stadga/Skelett Hur får organismen stadga? - Cellulosa och stärkelse Ex. stammarna i gröna växter - Hydrostatiskt skelett (vattentryck i celler ger kroppen stabilitet). Ex. maskar - Exo (yttre skelett). Ex. räkor - Endo (inre skelett). Ex. sköldpaddor 7. Värme Hur håller organismen temperaturen? - Växelvarma (kroppstemperaturen förändras med omgivningen). Ex. tagghudingar - Jämnvarma (kroppstemperatur är jämn oavsett omgivningen). Ex. fåglar 8. Övrig information som är väsentlig för gruppindelningen
7 Bakterier 1. Sök fakta i biologiboken och fyll i med enkla ord eller meningar. BAKTERIER CELLER BOENDE ANDNING FÖRÖKNING MATINTAG STADGA VÄRME ÖVRIGT 2. Hur ser man skillnad på kocker, baciller och spiriller? Rita deras olika utseende. Bacill Kock Spirill
8 Bakterier Bi Spektrum s Genom historien har mänskligheten drabbats av flera epidemier som krävts många miljoner människors liv. Ge exempel på minst två svåra epidemier som orsakats av bakterier. 4. Nämn några bakteriesjukdomar som är vanliga i Sverige idag. 5. a) När upptäcktes penicillinet? b) Av vem upptäcktes penicillinet? c) Hur upptäcktes penicillinet? 6. Antibiotika är idag ett av de mest använda läkemedlen. Vi använder antibiotika så pass mycket att resistens utvecklats. Berätta lite mer vad det kan innebära. 7. En ekosystemtjänst är de varor och tjänster som vi människor får från naturens ekosystem. Ge exempel på en ekosystemtjänst vi får från bakterier, och förklara på vilket sätt ekosystemtjänsten är till nytta för oss människor.
9 Frågor - Virus Bi Spektrum s Hur många virus finns det som kan angripa oss? 2. Hur förökar sig virus? Beskriv! 3. Ge exempel på tre sjukdomar som orsakas av virus. 4. I Sverige är hälften av all sjukfrånvaro orsakad av virusinfektioner. Ge tre förslag på hur du kan undvika att bli smittad av bakterier och virus?
10
11 Frågor Växter Bi Spektrum s Sök fakta i biologiboken och fyll i med enkla ord eller meningar. VÄXTER CELLER BOENDE ANDNING FÖRÖKNING MATINTAG STADGA ÖVRIGT 2. Daisy fyller en plastpåse med vanlig luft. Sedan trär hon påsen över en krukväxt och knyter till om den så påsen blir tät. Växten får sedan stå i solen en dag. Vilka påståenden angående gasblandningen i påsen är riktiga? Motivera ditt svar. A: Mängden syre ökar D: Mängden koldioxid ökar B: Mängden syre minskar E: Mängden koldioxid minskar C: Mängden syre ändras inte F: Mängden koldioxid ändas inte
12 Frågor Växter Bi Spektrum s Fotosyntes betyder att något sätts samman med hjälp av solljus. a) Vilka två ämnen bildas vid fotosyntesen? b) Vilka två ämnen behövs tillsammans med solenergi i fotosyntesen? c) Skriv en formel för fotosyntesen: 4. Växter innehåller ett grönt färgämne som finns i cellerna och fångar upp solljuset. Vad kallas färgämnet? 5. Växterna andas genom en speciell sorts cell som finns i bladen. Vad kallas dessa små öppningar? 6. För att leva behöver växten äta sitt socker som den tillverkar, dvs den förbränner socker. Men det som blir kvar omvandlas till andra ämnen. Stärkelse är ett sätt att lagra bränslet. a) Ge exempel vad cellulosa används till och varför; b) Skriv en formel för cellandning eller förbränning i celler. c) Vilken kolhaltig gas bildas ALLTID vid förbränning?
13 Frågor Växter Bi Spektrum s Beskriv kolets kretslopp med egna ord.
14 Frågor Växter Bi Spektrum s Ge 10 exempel på vilken nytta vi har av växter!
15 Frågor - Urdjur Bi Spektrum s Sök fakta i biologiboken och fyll i med enkla ord eller meningar. URDJUR CELLER BOENDE ANDNING FÖRÖKNING MATINTAG STADGA ÖVRIGT 2. Para ihop bild med rätt urdjur! A. Toffeldjur B. Amöba C. Musseldjur D. Hödjur E. Trumpetdjur
16 Frågor Svampar Bi Spektrum s Sök fakta i biologiboken och fyll i med enkla ord eller meningar. SVAMPAR CELLER Hyfer svamptrådar Mycel hela nätverket med svamptrådar BOENDE ANDNING FÖRÖKNING MATINTAG STADGA ÖVRIGT - Matsvamp (ex. kantarell, flugsvamp) - Jästsvamp (ex. fotsvamp, mjäll) - Mögelsvamp (ex. penicillin, ost) 2. Koppla samman begreppen till vänster med rätt beskrivning till höger. 1. SYMBIOS A. Lever av döda växter och djur på marken. 2. MYKORRHIZA B. Svampar som växer upp från mycelet. 3. PARASITER C. Tar sin mat från andra levande organismer. 4. SAPROFYTER D. Samarbete mellan organismer 5. SPORKROPPAR E. Kallas också svamprot.
17
18 Instruktion till djurschema Ryggradslösa djur: Svampdjur Nässeldjur Maskar Tagghudingar Blötdjur Leddjur Ryggradsdjur: Fiskar Groddjur Kräldjur Fåglar Däggdjur Så här gör du: 1. Läs om ryggradslösa djurgrupper i Biologi PULS s Biologi Spektrum s Fyll i schemat Djur utan ryggrad mycket kortfattat med nyckelord. Istället för en lång beskrivning av hur de andas kan du ex skriva; GÄLAR 3. När du är färdig kan du fortsätta fylla i schemat Djur med ryggrad. Läs om ryggradsdjur i Biologi PULS s Biologi spektrum s Det du inte hittar tar vi tillsammans!
19 Djur utan ryggrad Bi Spektrum s Djurgrupp Svampdjur Var lever djuren? Hur andas djuren? Hur äter djuren? Hur förökar sig djuren? Vilket sorts skelett har djuren? Är djuren växel- eller jämnvarma? Nässeldjur Maskar Tagghudingar Blötdjur Leddjur: Insekter
20 Djur med ryggrad Bi Spektrum s Djurgrupp Fiskar Var lever djuren? Hur andas djuren? Hur äter djuren? Hur förökar sig djuren? Vilket sorts skelett har djuren? Är djuren växel- eller jämnvarma? Groddjur Kräldjur Fåglar Däggdjur
21 Laboration Undersök en höinfusion: Du behöver: Mikroskop Objektglas Täckglas Pipett Höinfusion Så här gör du: 1. Sug med en pipett upp någon droppe vatten från höinfusionen. 2. Lägg en droppe på objektglaset. Lägg på täckglaset. 3. Studera preparatet i mikroskopet. Börja med minsta förstoringen och ställ in en tydlig bild. Öka förstoringen genom att vrida revolvern. 4. Rita av djuren. Resultat: Vilken form har djuren? Rita av vad du såg med tydliga bilder.
22 Undersökning av växtceller Uppgift: Du ska studera växtcellernas form och utseende. Du behöver: Mikroskop Objektglas Täckglas Skalpell Pipett Pincett Röd/Gul lök Koksaltlösning Så här gör du: 1. Riv en liten tunn bit av den blanka tunna lökhuden som finns mellan löklagren. 2. Lägg biten på objektglaset med pincetten. 3. Tillsätt en vattendroppe med pipetten. 4. Ställ täckglaset på högkant mellan lökbiten. Låt glaset falla ner och täcka lökbiten. De svarta runda ringarna är luftbubblor. 5. Börja med att ställa in den minsta förstoringen (kortaste objektivet). Öka förstoringen genom att vrida revolvern till mellanförstoringen. Ställ in skärpan och kontrollera vilken förstoring du har. 6. Lyft försiktigt på täckglaset och spruta med en pipett in lite saltlösning under det. Resultat: Vilken form har växtcellerna? Rita av vad du såg med en tydlig bild.
23 Undersökning av jästceller Uppgift: Du ska studera jästcellernas form och utseende. Du behöver: Mikroskop Objektglas Täckglas Sked Bägare Mätglas Vatten 5 ml Pipett Jäst i lösning Så här gör du: 1. Gör en lösning på en klick jäst och 5 ml vatten. 2. Ta en droppe av jästlösningen och lägg på objektglaset med en pipett. 3. Ställ täckglaset på högkant på kanten av droppen. Låt glaset falla ner och täcka droppen. De svarta runda ringarna är luftbubblor. 4. Börja med att ställa in den minsta förstoringen (kortaste objektivet). Öka förstoringen genom att vrida revolvern till mellanförstoringen. Ställ in skärpan och kontrollera vilken förstoring du har. Resultat: Vilken form har jästcellerna? Rita av vad du såg med en tydlig bild.
24 Laboration Färga tulpan: Du behöver: Vit tulpan eller vitsippa Skalpell eller sax 2 höga smala bägare (ca 250 ml) Röd och grön karamellfärg Så här gör du: 1. Skär av några centimeter av blommans stjälk och klyv nedre delen på mitten. Se bilden. 2. Häll vatten och röd karamellfärg i den ena bägaren. 3. Häll vatten och grön karamellfärg i den andra bägaren. 4. Ställ tulpanen med ena halvan av stjälken i den röda bägare och den andra delen i den gröna. 5. Studera vad som hänt efter några dagar. Försök förklara vad som hänt. Jämför med vad resten av klassen kommer fram till. 6. Skär av stjälken under blomman och se hur den ser ut inuti.
25 Ekologi Viktiga begrepp som du förväntas kunna förklara: Fotosyntes Klorofyll Cellandning Ekologi Ekosystem Kretslopp Producent Konsument Nedbrytare Näringskedja Näringsväv Näringspyramid Anrikning
26 Ekologi Näringskedja, Producent, Konsument Bi spektrum s Förklara hur växter och djur är beroende av varandra för att vara i balans. 2. En näringskedja visar hur ämnen och energi flyttas från en organism till en annan. Markera i bilden vem som är a) producent b) konsument c) toppkonsument 3. Varför måste en näringskedja alltid börja med en producent? 4. a) Förklara vad en toppkonsument är. b) Människan är en toppkonsument. Ge fler exempel på toppkonsumenter. 5. Markera i bilden vem som är a) producent b) 1:a hands konsument c) 2:a hands konsument d) 3:e hands konsument e) toppkonsument
27 Ekologi Kretslopp Bi spektrum s a) Ge exempel på några nedbrytare. b) Vad lever nedbrytare av? c) Varför är nedbrytare viktiga för växterna? 7. När en konsument äter en organism längre ner i näringskedjan får den i sig ungefär 10-15% av den näring och energi som djuret en gång konsumerat, eller växten producerat. Vad händer med övrig energi (85-90%)? 8. Anta att du bara äter växter och att det krävs 100 m 2 odlad yta för att försörja dig. Anta sedan att du går över till att äta enbart kött från växtätande djur. Ungefär hur stor odlad yta behövs då för att försörja dig?
28 Ekologi Mat till världen? FAKTA I de båda näringskedjorna nedan framgår de olika näringsnivåernas biomassor. (Exemplet visar 10% energiöverföring istället för 15%). Ett ekosystem måste innehålla kg växtplankton för att livnära kg djurplankton som ger mat till 7000 kg fiskar osv VÄXTPLANKTON DJURPLANKTON FISK KYCKLING 1 MÄNNISKA kg kg 7000 kg 700 kg 70 kg I den här näringskedjan antar vi att fisken mals till fiskmjöl och används som djurfoder åt gödkycklingar. Gödkycklingarna äts sedan av människor som mättar 1 person. VÄXTPLANKTON DJURPLANKTON FISK 10 MÄNNISKOR kg kg 7000 kg 700 kg I den här näringskedjan äter människorna fisken direkt. Fisken räcker till att mätta 10 människor om den åts direkt istället för att göras om till kycklingmat. 100 personer 30 personer 12 personer 3 personer Bilden visar att ärtor från en viss areal som räcker till 100 personer bara räcker till 30 personer om ärtorna först får passera kon osv. Det går alltså att föda flera på samma areal om vi äter växterna direkt. Det är något att tänka på för en växande befolkning. I Sverige äter vi ca 55kg kött per person och år. I USA är siffran 112kg och i Indien 2kg.
29 Ekologi Näringsväv Bi spektrum s.163 Fjärilsbuske Blomfluga Flugsnappare Sparvhök Korsspindel Geting Nyckelpiga Plommon Plommonlus 9. a) Skriv ner 2 olika näringskedjor från näringsväven i trädgården. b) Vad är det för skillnad på näringskedjor och näringsvävar? c) Beskriv vad som skulle hända om nyckelpigorna utrotades.
30 Ekologi Anrikning Bi spektrum s I Sverige använder vi olika kemiska produkter i en stor mängd varor och material. Vissa ämnen känner vi till och vet att de är farliga. Fel använda kan de orsaka allergier, cancer, fosterskador, ge sämre motståndskraft mot sjukdomar samt skador på nervsystemet. 10. Varför fastnar miljögifter i levande organismer? 11. Var i näringskedjan är mängden miljögifter störst? 12. Vad innebär att miljögifter anrikas? 13. Ge exempel på två klorerade kolväten och skador de orsakar.
31 Ekologi Anrikning Bi spektrum s Vilka tre tungmetaller är speciellt giftiga, och hur påverkar de levande organismer? 15. Hur skulle Du kunna påverka en minskning för att anrikning sker? Ge förslag.
Ekologi. Klass: 7E (vecka 20, vt16)
Namn: Klass: 7E (vecka 20, vt16) Syfte: Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att du utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om dig själv och
Läs merVad ska ni kunna om djur?
Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre
Läs mer10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor
10:40 11:50 Ekologi Liv på olika villkor 10:40 11:50 Kunskapsmål Ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. 10:40 11:50 Kunskapsmål Biologisk
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar
Läs merUrdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler
Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag
Läs merWorkshop om kursplaner åk 7 9
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:
Läs merBiologi Livets utveckling
Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur
Läs merBiologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA
Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Organismer består av celler Likheter mellan olika celler? Skillnaderna mellan dem? svampcell Att alla celler har en cellkärna.
Läs merBIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)
BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) Syfte Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Läs merBiologi. Livet på jorden
Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många
Läs merKarbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!
Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i
Läs merVecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin
Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning
Läs merBiologi Livets utveckling
Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merJordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme
Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme 57:59 Första fågeln 59:58 Första mänskliga förfadern 59:59 Första moderna människan 57:07 Första däggdjuret 00:01Jordskorpan bildas 57:01 Första dinosaurierna
Läs merDel 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan
Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan jordens skapades för ca 4600 miljoner år sedan. Jordens första atmosfär var giftig: metangas, ammoniak, vattenånga Jorden svalnade alltmer och stelnade. Kometer med is
Läs merLivets myller Ordning i myllret
LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs mersamspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete
samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete Syrets och kolets kretslopp Växter tar upp koldioxid och vatten, avger syrgas samt bildar kolhydrater. Djuren tar upp kolhydrater
Läs merA Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande
Sammanfattning Liv i utveckling En introduktion och diskussion kring vad liv är Vad är levande och vad är inte levande runt oss? Hur har livet utvecklats och hur kommer det sig att just jorden har liv?
Läs merÄmnesplanering Levande organismer 7H
Ämnesplanering Levande organismer 7H Vi kommer att arbeta med Levande organismer Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information,
Läs merBotanik. En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig
Botanik En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig Botanik åk 7 Centraltinnehåll: Natur och samhälle Ekosystems
Läs merBiologi för år 7 del 1 Livets myller
Biologi för år 7 del 1 Livets myller Tornhagsskolan den 8 januari 2018 Vad ska vi göra? Vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Till exempel: Varför finns det liv på jorden och vad är
Läs merLäs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.
I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste
Läs merAtt få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.
"Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera
Läs merLivets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan
Livets utveckling Livet startades för 3,5 miljarder år sedan 4,5 miljarder år sedan: Inget liv på jorden, inget syre, giftigt luft glödande lava och många aktiva vulkaner åskväder hela tiden 3,5 miljarder
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merNamn: Biologi för år 7 del 1
Biologi för år 7 del 1 Tornhagsskolan den 18 dec 2016 Vad ska vi göra? I det här arbetsområdet ska vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Varför finns det liv på jorden och vad är typiskt
Läs merÅrskurs 7 - Biologi. Djurvärlden
Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa
Läs mer3. titta i ditt läromedel (boken)
Sätt dig ner, 1. Kolla planeringen 2. titta i ditt skrivhäfte. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Årskurs 7 NO - Tema: Kretslopp Årskurs
Läs merBiologi för år 7 del 1
Biologi för år 7 del 1 Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 Vad ska vi göra? Vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Till exempel: Varför finns det liv på jorden och vad är typiskt för
Läs merDå det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.
PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Läs merBetygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment
Betygskriterier Biologi Åk 7 MÅL Eleven skall kunna principen för vetenskapliga namn skilja på art, släkte och familj känna till egenskaper som är utmärkande för liv samt livets indelning i fem riken känna
Läs merEkologi Så fungerar naturen
EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att
Läs merFÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI
ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan
Läs merNaturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Läs mer! Vecka 45. TitaNO Biologi, v ! - Veta vad biologi handlar om! - Förklara vad som skiljer en levande varelse från något som inte lever!
TitaNO Biologi, v. 45-49 Vecka 48 och 49 går alla elever till kl. 16.00 på tisdagen och därmed slutar även alla elever kl. 14.15. på torsdagen. Om någon elev i torsdagsgruppen inte kan flytta sin lektion
Läs merPedagogisk kartläggning av nyanlända elever
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever 1 Vad vet jag om gruppen? Innan jag börjar? Vad vet jag om bakgrund elev? Vilken ålder eleven befinner sig? Vad av kartläggningen kan jag göra i undervisningen
Läs merHållbar utveckling. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!
Hållbar utveckling För vem: Skolår 6-9 När: Höst och vår Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik
Läs merSkogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9
Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket ansvar och många
Läs merBiologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2014/2015 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs merBIOLOGI = Läran om det levande
Ekologi BIOLOGI = Läran om det levande EKOLOGI Oikos = hus Logos = lära Vad är ett ekosystem? Fotosyntesen- Livsviktigt för Jorden! Vad är då fotosyntes? Fotosyntes är den process hos gröna växter vid
Läs merBedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation
Bedömningsstöd Biologi 1-6 Lärarinformation Lärarhandledning I den här uppgiften bedöms elevens förmåga att beskriva näringskedjor. Beskrivning av uppgiften Enligt det centrala innehållet i kursplanen
Läs merBIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment
Läs merLÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS
LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder
Läs merAllt som lever. Vad är biologi?
Allt som lever Vad är biologi? Ordet biologi betyder läran om livet. Biologi handlar om allt som är levande Vad är liv? att svara på frågan måste vi fundera på egenskaper som alla levande har. 1. Alla
Läs merSpektrum Biologi Provlektion
Spektrum Biologi Nya Spektrum möter nya behov. Med lättlästa texter, förklarande bilder, tydlig struktur och en stor mängd infallsvinklar finns det något för alla i nya Spektrum. Målsättningen har varit
Läs merFörslag den 25 september Biologi
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i
Läs merOlika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken
Olika celltyper Indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Den minsta levande enheten? Cellen - encelliga organismer - flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar
Läs merEKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.
Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem
Läs merTemaarbete i NO- och SO-ämnena. Åk 7. Förutsättningar för. Liv på Jorden
Temaarbete i NO- och SO-ämnena Åk 7 Förutsättningar för Liv på Jorden Innehållsförteckning Nationella mål:... 3 Övergripande mål och riktlinjer:...3 Centralt innehåll, SO och NO:... 3 BASKURS...4 Arbetsgång...
Läs merOmråde: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)
Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merProv namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.
Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som
Läs merGRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla
GRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla Biologi betyder läran om det levande. Biologi handlar om organismers konstruktion, levnad och utveckling. En organism är något levande: svampar, djur, växter eller
Läs merPedagogisk planering Elev år 5
Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de
Läs merBiologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några
Läs merBiologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?
Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då
Läs merGODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI
BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
BIOLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merLPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.
LPP natur och miljö Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi biologi, fysik, kemi, geografi och hemkunskap?
Läs merskelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)
Fossiler Jämför skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Alla varelser som lever består av celler. Urdjur består bara av en cell. Cell betyder litet rum och cellerna gör så att man kan leva. Hos encelliga
Läs merSpråkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson
Språkstart NO Facit NO för nyanlända Hans Persson Levande eller inte? s. 6-7 3. Sortera orden. VÄXTER en ros gräs en ormbunke en mossa ett träd DJUR en katt en ödla en björn en fisk en mask Olika material
Läs merPlanering i biologi Våren år 7
Planering i biologi Våren år 7 Tornhagsskolan den 14 mars 2016 Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi arbeta med växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda
Läs merSkogsbruk på ren svenska Lektion 2: Sveriges mesta miljöarbetare. Tema: Biologisk mångfald Ämne: Biologi Årskurs: 7-9
Skogsbruk på ren svenska Lektion 2: Sveriges mesta miljöarbetare Tema: Biologisk mångfald Ämne: Biologi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket ansvar och många
Läs merSedan många tusen år utnyttjar människan svampar. Jästsvampen som är en encellig svamp får denhär degen att jäsa upp och bli luftig och porös.
Svampfilmen Under större delen av året ser vi inte till några svampar i skog och mark. De lever nere i marken osynliga för oss. På sensommaren och hösten skjuter de snabbt upp ur marken, särskilt om det
Läs merLokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
Läs merFotosyntes i ljus och mörker
Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring
Läs merNågra material & Ekologi
Några material & Ekologi Syfte Mål Kemi: Kemin; använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Biologin; använda biologins
Läs merDen allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell
Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.
Läs merRita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.
Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför
Läs merLÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94
LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 2010/2011 Arbetsområde: Livsformer Utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser utvecklar kunnande i de olika arbetssätten inom biologin, som fältobservationer
Läs merMikroplaster. Kort om. Det stora miljöhotet KORT OM. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium
KORT OM Lärarhandledning: Kort om Mikroplaster Det stora miljöhotet Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium Artikelnummer: KU49918 Ämnen: Biologi/Naturvetenskap Målgrupp: Grundskola åk 7-9, Gymnasiet
Läs merFrån frö till planta (F-6)
NO-biennal 2015 Från frö till planta (F-6) Britt-Marie Lidesten, Nationellt Resurscentrum för biologi och bioteknik Vi arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i försök med växter och testar praktiska odlingsmetoder.
Läs merMikroplaster. Det stora miljöhotet. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium
Lärarhandledning: Mikroplaster Det stora miljöhotet Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium Artikelnummer: KU448918 Ämnen: Biologi/Naturvetenskap Målgrupp: Grundskola åk 7-9, Gymnasiet Speltid:
Läs merHär växer människor och kunskap
Jordens liv på ett år! Jorden är ca 4,500,000,000år gammal Tänk dig att jorden endast är 1 år gammalt då skulle vi kunna beskriva jorden som en kalender. 2 Det första livet uppstår (Postulerat) Det första
Läs merAllmänt om bakterier
Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier
Läs merWorkshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi
Läs merBiologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2013/2014 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs merMoa Wikner Biologi åk 6 Livet HT15
Moa Wikner Biologi åk 6 Livet HT15 Vad är biologi? Det känns kanske självklart, vad som är levande och vad som inte är levande objekt. På den här bilden ovanför ser du en sjöstjärna, lever den? Sanden
Läs merSystematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken
Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen -encelliga organismer -flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar (organeller)
Läs merMikrovärlden ger förståelse för evolutionen
Mikrovärlden ger förståelse för evolutionen Vilka är skillnaderna mellan de stora organismgrupperna på mikronivå? Hur kan man förstå dessa ur evolutionär synpunkt? Celler från några organismgrupper studeras
Läs mer07-03-08. Ordning i Myllret
Moment Ordning i Myllret Studieplan och bedömningsgrunder i Biologi för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen veta att biologin är läran om det levande förstå förutsättningar för liv kunna använda
Läs merDessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.
Fotosyntes Som fotosyntesens upptäckare brukar man ibland räkna britten Joseph Priestley, även om denne inte fick hela sammanhanget klart för sig. Priestley experimenterade 1771 drog slutsatsen att växter
Läs mer7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten
7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten Bakterier Bakterier kallas även för mikroorganismer. Bakterier är väldigt små men man kan se dem i mikroskop. På en mm ryms det ca 1000 bakterier.
Läs merPlanering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och
Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att
Läs merSystematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken
Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen Encelliga organismer Flercelliga organismer celler Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler
Läs merMaterial. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.
Ekoflaskan Ekoflaskan är som ett jordklot i miniatyr där glaset och gaserna inuti är atmosfären. Den är en utmärkt modell när man vill arbeta med frågor och observationer om hur livet på jorden fungerar.
Läs merSkogen + Naturen på hösten. Åk 4
Skogen + Naturen på hösten Åk 4 Vad innehåller detta område! Biologi Olika sorters skogar Planterad skog/urskog Vanliga träd Användning av träd Svamp Vanliga svampar Nedbrytning Nedbrytare: myra och daggmask
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Läs merAnpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper
Anpassningar i naturen Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper Begrepp att kunna Ekologi Ekosystem Biotop Biologisk mångfald Näringskedja Näringsväv Kretslopp Naturtyp Anpassning Polartrakt
Läs merLiv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava
Liv Livet Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg Förlagsaktiebolaget Otava INNEHÅLL Ett myller av liv.... 4 1. Vad är liv?... 6 2. Cellerna är livets legoklossar...
Läs mer4 Svampar och lavar bra på samarbete
4 Svampar och lavar bra på samarbete 4.1 OH1 Svampens byggnad 1 Namnge svamparna 2 Svampexkursion och svampbestämning 3 Sporernas färg hos olika svampar 4 En svamps utveckling 5 Hur livnär sig svampar?
Läs merPlanering i biologi år 7 del 2
Planering i biologi år 7 del 2 Vad ska vi göra? Nu ska vi lära mer om växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda tobak? Hur påverkas hälsan om man använder
Läs mer