Skapelsens krona. Människans utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skapelsens krona. Människans utveckling"

Transkript

1 Skapelsens krona Människans utveckling

2 Mål När vi klara med detta avsnitt skall du kunna: Översiktligt beskriva organismerna systematik och utveckling, speciellt den utveckling som lett fram till människan Förklara hur den kulturella utvecklingen påverkat både vår egen och vår omgivnings evolution Förklara hur man kartlägger organismers DNA och vad denna kunskap kan användas till

3 Systematiken Bakterier Arkebakterier Chytridiomycota Zygomycota Ascomycota Basidiomycota Flercelliga djur Myxomycota Dichosteliomycota Vissa amöbor Rödalger Euglenor Vissa flagellater Cryptophyta Haptophyta Dinoflagellater Ciliater med flera Oomycota Bacillariophyta Chrysophyta Brunalger Grönalger Ulvophyceae Kransalger Växter (Plantae) Gemensamt ursprung

4 Flercelliga djur Coelemata Deutostomer Protostomer? Kordater Tagghudingar Lofoforater Ormstjärnor Sjöstjärnor Sjöliljor Sjöborrar Sjögurkor Pseudocoelemata Hjuldjur Rundmaskar Blötdjur Leddjur Ledsnäckor Snäckor Musslor Bläckfiskar Acoelemata Plattmaskar Ringmaskar Insekter Kräftdjur Spindeldjur 3 groddlager 2 groddlager Flercelliga djur Kammaneter Nässeldjur Svampdjur Hydrioder Maneter Koralldjur Fåborstmaskar Havsborstmaskar Iglar Encelliga djur

5 Ryggradsdjur Hjärta med 4 kammare Endoterm Andas med lungor Fosterhinna Fyrfotadjur Hjärta med 3 kammare Förbenat endoskelett Pariga extremiteter Käkar Ryggrad Hjärta med 2 kammare Ryggsträng Ihåligt nervrör Gälspringor Postanal svans Däggdjur (Mjölkkörtlar, hårbeklädnad) Fåglar (Vingar och fjädrar, ihåligt skelett, endoterma) Reptiler (Hudfjäll, ägg som läggs på land, krokodiler 4-kammarhjärta) Amfibier (Inga fjäll, metamorfos) Benfiskar (Hudfjäll, homocerk stjärtfena, simblåsa, gällock) Broskfiskar (Hudtänder, heterocerk stjärtfena) Rundmunnar (sugplatta med rasptänder, inga fjäll, ryggsträng) Lansettfiskar (Alla 4 karaktärer hela livet, nervsträngen fortsätter till huvudet) Tunikater (Alla 4 karaktärer som larv, fastsittande filtrerare)

6 Däggdjuren Kloakdjur Pungdjur Moderkaksdjur Utvecklad moderkaka och lång dräktighet I övrigt få anatomiska skillnader jämfört med pungdjuren Stora skillnader i storlek och anpassningar Har koloniserat de flesta biotoper på jorden

7 Moderkaksdjuren Myrslokar Myrkottar Insektsätare (Näbbmöss, igelkottar, mullvadar) Rovdjur Primater Fladdermöss Pälsfladdrare Elefantnäbbmöss Gnagare Hardjur Jordsvin Partåiga hovdjur (Svin, hjortdjur, giraffer, slidhornsdjur) Uddtåiga hovdjur (Hästdjur, noshörningar, tapirer) Valar (Tandvalar, bardvalar) Klippgrävlingar Sirendjur Elefantdjur

8 Primaterna Lemurer Lorisiider Fingerdjur/Spödjur Nya världens apor Gamla världens apor Gibbonapor Orangutanger Gorillor Schimpanser Människor

9 Hominiderna 0 Dvärgschimpans Vanlig schimpans Homo neanderthalensis Homo sapiens Homo erectus 1 Homo heidelbergensis 2 Homo habilis 3 Australopithecus robustus Australopithecus africanus 4 Australopithecus afarensis 5 6

10 Kulturell evolution Startade för cirka år sedan Samevolution gener och kultur Memer spridning i alla riktningar Sociobiologi Socialdarwinism/rasbiologi Får Hund Get Vete Gris Avocado Lin Havre Bönor Majs Åsna Häst Elefant Höns Katt Jams Kalkon Ananas Nu

11 Kartläggningen

12 Sammanfattning Människan är utsatt för evolutionens mekanismer, precis som alla andra djur Vi har dock ändrat på förutsättningarna genom vår förmåga att ändra naturens gång Vår väg slutar inte här vart vi är på väg kan vi bara spekulera om

ORDNING OCH REDA SYSTEMATIK

ORDNING OCH REDA SYSTEMATIK ORDNING OCH REDA SYSTEMATIK MÅL När vi klara med detta avsnitt skall du kunna: Översiktligt beskriva organismerna systematik och utveckling, speciellt den utveckling som lett fram till människan Förklara

Läs mer

MÅL MED DETTA AVSNITT

MÅL MED DETTA AVSNITT DÄGGDJUR SYSTEMATIK MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med djursystematiken skall du kunna: Förklara grunderna för uppdelningen av djurriket Beskriva utmärkande karaktärer för de grupper som beskrivs här

Läs mer

EVERTEBRATER SYSTEMATIK

EVERTEBRATER SYSTEMATIK EVERTEBRATER SYSTEMATIK MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med djursystematiken skall du kunna: Förklara grunderna för uppdelningen av djurriket Beskriva utmärkande karaktärer för de grupper som beskrivs

Läs mer

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa

Läs mer

3. titta i ditt läromedel (boken)

3. titta i ditt läromedel (boken) Sätt dig ner, 1. Kolla planeringen 2. titta i ditt skrivhäfte. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Årskurs 7 NO - Tema: Kretslopp Årskurs

Läs mer

Ryggradsdjur - Vertebrater. Skelettet inuti kroppen.

Ryggradsdjur - Vertebrater. Skelettet inuti kroppen. Ryggradsdjur - Vertebrater Skelettet inuti kroppen. Ryggsträngsdjur - Sjöpungar och lansettfiskar. - Alla ryggradsdjurs föregångare. - Ryggsträng (korda) som fungerar som skelett (tillbakabildas hos vuxna

Läs mer

Biologi Livets utveckling

Biologi Livets utveckling Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur

Läs mer

Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme

Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme 57:59 Första fågeln 59:58 Första mänskliga förfadern 59:59 Första moderna människan 57:07 Första däggdjuret 00:01Jordskorpan bildas 57:01 Första dinosaurierna

Läs mer

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan Livets utveckling Livet startades för 3,5 miljarder år sedan 4,5 miljarder år sedan: Inget liv på jorden, inget syre, giftigt luft glödande lava och många aktiva vulkaner åskväder hela tiden 3,5 miljarder

Läs mer

Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan

Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan jordens skapades för ca 4600 miljoner år sedan. Jordens första atmosfär var giftig: metangas, ammoniak, vattenånga Jorden svalnade alltmer och stelnade. Kometer med is

Läs mer

RYGGRADSDJUR. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 322

RYGGRADSDJUR. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 322 RYGGRADSDJUR Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s. 30-48 och 322 RYGGSTRÄNGSDJUR - Ryggradsdjur. - Manteldjur. - Lansettfiskar. - Ryggsträng och ihåligt nervrör. - 48000 nu levande arter.

Läs mer

Däggdjur Biologi A på Netkurs

Däggdjur Biologi A på Netkurs Däggdjur Biologi A på Netkurs Föder upp sina ungar med mjölk från speciella körtlar hos modern Har jämn kroppstemperatur, vilket inte förhindrar att vissa arter sänker kroppstemperaturen när de går i dvala

Läs mer

Översikt över de levande organismerna. Allt liv är släkt! Systematik

Översikt över de levande organismerna. Allt liv är släkt! Systematik Översikt över de levande organismerna Allt liv är släkt! Systematik Allt liv är släkt! Systematik Rike Stam (fylum) Klass Ordning Familj Släkte Art Djurriket Ryggsträngsdjur Däggdjur Rovdjur Hunddjur Hundar

Läs mer

organismerna Biologi A på Netkurs

organismerna Biologi A på Netkurs Översikt över de levande organismerna Biologi A på Netkurs Systematisk indelning Exemplet varg Indelning Svenskt namn Latinskt namn RIKE Djurriket Animalia STAM (FYLUM) Ryggsträngsdjur Chordata KLASS Däggdjur

Läs mer

Biologi Livets utveckling

Biologi Livets utveckling Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur

Läs mer

NÅGRA DEFINITIONER. Växt får sin näring från vatten, koldioxid och solljus. Djur äter växter eller andra djur

NÅGRA DEFINITIONER. Växt får sin näring från vatten, koldioxid och solljus. Djur äter växter eller andra djur SYSTEMATIK DJUREN NÅGRA DEFINITIONER Växt får sin näring från vatten, koldioxid och solljus Djur äter växter eller andra djur Svamp bryter ner naturliga ämnen utanför organismen PROTOZOA Samlingsnamn för

Läs mer

GRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla

GRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla GRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla Biologi betyder läran om det levande. Biologi handlar om organismers konstruktion, levnad och utveckling. En organism är något levande: svampar, djur, växter eller

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Jordens liv på ett år! Jorden är ca 4,500,000,000år gammal Tänk dig att jorden endast är 1 år gammalt då skulle vi kunna beskriva jorden som en kalender. 2 Det första livet uppstår (Postulerat) Det första

Läs mer

NÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage,

NÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage, NÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage, muskler och enkla ögon. Hjärta, blodomlopp och andningsorgan

Läs mer

Livets historia på ett år

Livets historia på ett år Livets historia på ett år Livets historia på ett år Jorden bildades för c:a 4,55 miljarder år sedan. Tänk dig att tiden från jordens skapelse fram till nu bara tog ett enda år! Jorden skapades kl. 00:00:00

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

Systematik. Fylum: Cnidaria (Nässeldjur) Fylum: Platyhelminthes (plattmaskar) Fylum: Mollusca (mollusker) Tensta gymnasium Biologi A Per Anderhag

Systematik. Fylum: Cnidaria (Nässeldjur) Fylum: Platyhelminthes (plattmaskar) Fylum: Mollusca (mollusker) Tensta gymnasium Biologi A Per Anderhag Systematik Tensta gymnasium Lektionsstolpar till organismgruppernas indelning Fylum: Cnidaria (Nässeldjur) - Två cell-lager (epidermis och gastrodermis, i mellan finns mesoglea = celler och stödjevävnad,

Läs mer

EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår

EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING Utveckling pågår ALLT LEVANDE PÅ JORDEN HAR ETT GEMENSAMT URSPRUNG. DET BETYDER ATT ALLA ORGANISMER BAKTERIER, SVAMPAR, VÄXTER OCH DJUR ÄR SLÄKT MED VARANDRA. ORGANISMER

Läs mer

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Fossiler Jämför skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Alla varelser som lever består av celler. Urdjur består bara av en cell. Cell betyder litet rum och cellerna gör så att man kan leva. Hos encelliga

Läs mer

443-419 miljoner år före nutid

443-419 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution SILUR 443-419 miljoner år före nutid Stora steg Under silur utvecklas de första kärlväxterna. De är förgångare till nästan alla dagens landväxter

Läs mer

Kännetecken. Mjölkkörtlarna producerar mjölk till nyfödda ungar, som diar sin mor.

Kännetecken. Mjölkkörtlarna producerar mjölk till nyfödda ungar, som diar sin mor. Däggdjur Däggdjur Alla däggdjur är jämnvarma, ger ungar di (mjölk) och alla utom kloakdjuren föder levande ungar (till skillnad från att lägga ägg). För närvarande är omkring 5 400 arter kända. De flesta

Läs mer

Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna

Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna Bildkälla: http://open.jorum.ac.uk/xmlui/bitstream/handle/10949/918/items/s182_10_section4.html Bildförklaring. Staplarna visar

Läs mer

Mån 19/ F: Introduktion mål och medel. Mångfald och systematik. Klassifikation

Mån 19/ F: Introduktion mål och medel. Mångfald och systematik. Klassifikation VÄLKOMMEN till kursen ORGANISMERNAS MÅNGFALD OCH FYLOGENI 15hp för Biologi 60hp (kurspaket 2), 20/3-1/6 2012. Kurslokaler: 20/3 20/4 Sal E 306 och lab. D 238, D 246 (och ev. D 247), Arrheniuslab, Frescati

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

tisdag 8 oktober 13 Ryggradsdjur

tisdag 8 oktober 13 Ryggradsdjur Ryggradsdjur Ryggradsdjur Ryggrads djur har som ni förstår en ryggrad. Ryggradsdjur Ryggrads djur har som ni förstår en ryggrad. De har dessutom alla ben inne i sin kropp. Endoskelett Ryggradsdjur Ryggrads

Läs mer

Grzegorz Papaj, med illustrationer av Jacek Lilpop. Spåra evolutionen. bioscience explained Vol 4 No 2 1346. Instruktioner för spelet

Grzegorz Papaj, med illustrationer av Jacek Lilpop. Spåra evolutionen. bioscience explained Vol 4 No 2 1346. Instruktioner för spelet 1346 Grzegorz Papaj, med illustrationer av Jacek Lilpop Laboratory of Bioinformatics and Protein Engineering / Szkoła Festiwalu Nauki International Institute of Molecular and Cell Biology ul. Księcia Trojdena

Läs mer

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Organismer består av celler Likheter mellan olika celler? Skillnaderna mellan dem? svampcell Att alla celler har en cellkärna.

Läs mer

DJUR I HAVET. Lärarhandledning

DJUR I HAVET. Lärarhandledning DJUR I HAVET Lärarhandledning 1 Möt världshavens invånare, som hajar, rockor och sjöstjärnor, och få en inblick i livet i både kalla och varma vatten. Uppdragen innehåller spännande uppgifter om djurlivet

Läs mer

Biologi för år 7 del 1 Livets myller

Biologi för år 7 del 1 Livets myller Biologi för år 7 del 1 Livets myller Tornhagsskolan den 8 januari 2018 Vad ska vi göra? Vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Till exempel: Varför finns det liv på jorden och vad är

Läs mer

Tänkande och kommunikation hos andra djurarter än människa

Tänkande och kommunikation hos andra djurarter än människa Tänkande och kommunikation hos andra djurarter än människa Elisabeth Ahlsén Institutionen för lingvistik Kollegium SSKKII (Kognitionsvetenskap) Innehåll Vad är mänskligt språk och hur utvecklas det? Förutsättningar

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

VÄLKOMMEN till kursen ORGANISMERNAS MÅNGFALD OCH FYLOGENI VT hp för Biologi 60hp och BioGeo programmet, 23/3-24/4, 2015 (del 1: zoologidelen)

VÄLKOMMEN till kursen ORGANISMERNAS MÅNGFALD OCH FYLOGENI VT hp för Biologi 60hp och BioGeo programmet, 23/3-24/4, 2015 (del 1: zoologidelen) VÄLKOMMEN till kursen ORGANISMERNAS MÅNGFALD OCH FYLOGENI VT2015 15hp för Biologi 60hp och BioGeo programmet, 23/3-24/4, 2015 (del 1: zoologidelen) v5_26/3-2015; Schemaändringar kan förekomma! Se separat

Läs mer

Biologi för år 7 del 1

Biologi för år 7 del 1 Biologi för år 7 del 1 Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 Vad ska vi göra? Vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Till exempel: Varför finns det liv på jorden och vad är typiskt för

Läs mer

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen! Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i

Läs mer

KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid

KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid T Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid Stora steg Kambrium är en omvälvande tidsperiod i djurlivets historia. Den biologiska mångfalden ökar

Läs mer

Namn: Biologi för år 7 del 1

Namn: Biologi för år 7 del 1 Biologi för år 7 del 1 Tornhagsskolan den 18 dec 2016 Vad ska vi göra? I det här arbetsområdet ska vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Varför finns det liv på jorden och vad är typiskt

Läs mer

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen Encelliga organismer Flercelliga organismer celler Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler

Läs mer

201-145 miljoner år före nutid

201-145 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution JURA 201-145 miljoner år före nutid Stora steg Under jura utvecklas fåglarna och insekter börjar pollinera växter. En mängd nya dinosaurier uppkommer

Läs mer

Olika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken

Olika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken Olika celltyper Indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Den minsta levande enheten? Cellen - encelliga organismer - flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar

Läs mer

Tema 1 Minisar - Årskurs 3

Tema 1 Minisar - Årskurs 3 Minisar årskurs 3 - Tidsmaskinen Här vill vi på ett lekfullt sätt skapa intresse för och kunskap om de stora sprången i människans svindlande historia. Vi letar efter de stora utvecklingssteg som möjliggjorts

Läs mer

Baskurs Biologi, 20 p, ht 2006. Morfologi och systematik - Föreläsningsanteckningar

Baskurs Biologi, 20 p, ht 2006. Morfologi och systematik - Föreläsningsanteckningar Kurslitteratur Baskurs Biologi, 20 p, ht 2006 Morfologi och systematik - Föreläsningsanteckningar Silverin och Silverin, Zoologisk morfologi, Systematik och fylogeni, Studentlitteratur, 2002 Raven, P.H.,

Läs mer

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen -encelliga organismer -flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar (organeller)

Läs mer

Capensis Biologi - Kopieringsunderlag. Kopieringsunderlag

Capensis Biologi - Kopieringsunderlag. Kopieringsunderlag Kopieringsunderlag Innehåll Del 1 Liv och utveckling 160 Biologi som vetenskap (6-25) 161 Utveckling av liv (28-39) 162 Livets historia (42-57) 163 Alger och växter (64-77) 164 Ryggradslösa djur (92-109)

Läs mer

a. Uppvisar något, eller några, av dessa träd ett motsägande fylogenetiskt samband? Om ja; ange vilket/vilka. Om nej; skriv nej.

a. Uppvisar något, eller några, av dessa träd ett motsägande fylogenetiskt samband? Om ja; ange vilket/vilka. Om nej; skriv nej. Välkommen till Uppsamlingsomtenta till kursen Organismernas mångfald och fylogeni (Djurdelen) BL2023 (2018-06-09) Totalt 20 frågor (inkl. delfrågor) med max. 50 poäng varav 30 poäng (60%) är nödvändiga

Läs mer

miljoner år före nutid

miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution KARBON 360-300 miljoner år före nutid Stora steg Nu dyker jordens första flygande djur upp. De är insekter, några av dem riktigt stora. En annan

Läs mer

30 frågor om djur. 1. En fullvuxen giraff kan bli över fem meter hög. Hur lång är halsen? A) 2 m B) 2.5 m C) 3 m

30 frågor om djur. 1. En fullvuxen giraff kan bli över fem meter hög. Hur lång är halsen? A) 2 m B) 2.5 m C) 3 m SIDA 1 Trygg-Hansa presenterar: 30 frågor om djur 1. En fullvuxen giraff kan bli över fem meter hög. Hur lång är halsen? A) 2 m B) 2.5 m C) 3 m 2. Vilken är den enda plats i Europa där det fortfarande

Läs mer

4,6 miljarder år sedan Jorden bildas ur tätnande gas och stoftmoln

4,6 miljarder år sedan Jorden bildas ur tätnande gas och stoftmoln Utvecklingslära Exklusivt för 9C 4,6 miljarder år sedan Jorden bildas ur tätnande gas och stoftmoln Ytan svalnar men inuti är det än idag ca 4000 C Den första atmosfären består av Väte, vattenånga kväve

Läs mer

TENTAMEN, Systematik 2012-05-02

TENTAMEN, Systematik 2012-05-02 TENTAMEN, Systematik 2012-05-02 EMG, Umeå universitet, Ulla Carlsson-Granér och Anders Nilsson Tentamensformalia Kursens namn: 5BI090 Ekologi och Systematik 15 hp, moment systematik VT12 Datum: 2012-05-02

Läs mer

Darwin NO-biennal i Falun april 2015 Från släktträd till databaser. Workshop med koppling till evolution systematik arter

Darwin NO-biennal i Falun april 2015 Från släktträd till databaser. Workshop med koppling till evolution systematik arter NO-biennal i Falun 28-29 april 2015 Från släktträd till databaser Workshop med koppling till evolution systematik arter Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik (Bioresurs), Uppsala universitet

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2014/2015 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov

Läs mer

Laboration. Zoologisk mångfald REGNUM (RIKE) Subregnum (Underrike) Fylum (Stam) Subfylum (Understam) SUPERCLASSIS (ÖVERKLASS) Classis (Klass)

Laboration. Zoologisk mångfald REGNUM (RIKE) Subregnum (Underrike) Fylum (Stam) Subfylum (Understam) SUPERCLASSIS (ÖVERKLASS) Classis (Klass) Laboration Zoologisk mångfald Studier av djurrikets mångfald Syftet med denna laboration är få en översiktlig bild av djurrikets mångfald. Detta innefattar både att lära sig känna igen ett antal organismer

Läs mer

252-201 miljoner år före nutid

252-201 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution TRIAS 252-201 miljoner år före nutid Stora steg Den här perioden utmärkts av kräldjurens snabba utveckling. I haven simmar fisködlor och svanödlornas

Läs mer

Lärarutbildningsnämnden Biologi. Kursplan

Lärarutbildningsnämnden Biologi. Kursplan Dnr: FL2009/21 Lärarutbildningsnämnden Biologi Kursplan Beslut om inrättande av kursen Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden, 2009-02-18 och gäller från höstterminen 2007 vid Karlstads universitet.

Läs mer

Plankton i dammar och sjöar

Plankton i dammar och sjöar Plankton i dammar och sjöar Blågröna bakterier Precis som övriga bakterier saknar blågröna bakterier cellkärna. I mikroskopet kan du lägga märke till att blågröna bakterieceller är större än vanliga bakterier.

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

ANPASSNINGAR FACIT A. ANIMATIONEN. Frågor: Vilket djur var det? Vad finns det för likheter mellan oss och fiskarna?

ANPASSNINGAR FACIT A. ANIMATIONEN. Frågor: Vilket djur var det? Vad finns det för likheter mellan oss och fiskarna? A. ANIMATIONEN Vilket sorts djur är vår äldsta släkting som flyttade upp på land? Frågor: Vilket djur var det? Vad finns det för likheter mellan oss och fiskarna? Vissa tidiga fiskar hade fenor med ett

Läs mer

KN-koder för levande djur

KN-koder för levande djur KN-koder för levande djur Djurslag KN Latinskt Svenskt Hästdjur 0101 Eq cab*asinus Mulåsna Equus asinus Åsna Equus cabalus Häst Nötkreatur och andra oxdjur (tamboskap) Svin (tamboskap) 0102 Bison bison

Läs mer

Fiskarna var de första ryggradsdjuren

Fiskarna var de första ryggradsdjuren Fiskar Fiskar är de första ryggradsdjuren andas med gälar och har inga lungor är växelvarma har en yttre- eller inre befruktning. de flesta är rovdjur och äter plankton Fiskarna var de första ryggradsdjuren

Läs mer

Skapelseberättelsen. Gud skapade världen på sju dagar Han skapade djur och växter (sådana vi ser dem idag) Adam fick ge namn åt alla

Skapelseberättelsen. Gud skapade världen på sju dagar Han skapade djur och växter (sådana vi ser dem idag) Adam fick ge namn åt alla Vad är evolution? Skapelseberättelsen Gud skapade världen på sju dagar Han skapade djur och växter (sådana vi ser dem idag) Adam fick ge namn åt alla Fossil hittades, 1700-talet Hur förklara dessa? Syndafloden!

Läs mer

Livets historia Biologi A på Netkurs

Livets historia Biologi A på Netkurs Livets historia Biologi A på Netkurs Kartläggningen Mikroevolution och makroevolution Fossil avslöjar makroevolutionen Hur fossil bildas Datering av fossil; lagerföljder och radioaktiva i isotoper (C-14,

Läs mer

Släktskap mellan människa och några ryggradsdjur

Släktskap mellan människa och några ryggradsdjur Övning: Släktskap mellan människa och några ryggradsdjur sid 1 Övning Släktskap mellan människa och några ryggradsdjur En manuell jämförelse mellan hemoglobinets aminosyrasekvenser hos några organismer

Läs mer

Kursansvarig: Mariana Hagberg, rum 5F 414, tel Kursadministratör: Kristina Oskarsson, rum 5F 411, tel

Kursansvarig: Mariana Hagberg, rum 5F 414, tel Kursadministratör: Kristina Oskarsson, rum 5F 411, tel Biologi med didaktisk inriktning, BIGL01, 30hp, distans. Information om de ämnesteoretiska delarna ser du under kurserna BIGA14 (ekologi) och BIGA13 (zoologi). Detta är studiehandledning för didaktikdelarna

Läs mer

Naturväktarna KUST. Redovisningsblankett för. Växterna på land och i vattnet. Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson:

Naturväktarna KUST. Redovisningsblankett för. Växterna på land och i vattnet. Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: Redovisningsblankett för Naturväktarna KUST Redovisa på hemsidan www.naturvaktarna.wwf.se Vi har tyvärr ingen möjlighet att ta emot redovisningar per post eller fax. Datum för undersökningen: Klass/grupp:

Läs mer

Mer material på www.nrm.se/skolor/undervisningsmaterial

Mer material på www.nrm.se/skolor/undervisningsmaterial Lärarhandledning 1 Beskrivning av utställningen: Den mänskliga resan är en fristående fortsättning på utställningen 4½ Miljarder år jordens och livets historia. Den gör nedslag i djurlivets utveckling

Läs mer

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år Sivu 1/7 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som simmar. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta

Läs mer

FARLIGA TANKAR EVOLUTIONEN

FARLIGA TANKAR EVOLUTIONEN FARLIGA TANKAR EVOLUTIONEN Charles Darwin (1809-1882) NÄR VI ÄR KLARA MED DETTA AVSNITT SKALL DU KUNNA: Ge en beskrivning av hur evolutionsteorin växt fram Visa skillnader och likheter mellan riktat och

Läs mer

Däggdjurens liv. Fakta Produktion: BBC Längd: 10 x 60 min Från: 10 år Ämne: Biologi Filmnr: 6833-6842

Däggdjurens liv. Fakta Produktion: BBC Längd: 10 x 60 min Från: 10 år Ämne: Biologi Filmnr: 6833-6842 Däggdjurens liv är den största tv-serie om däggdjur som någonsin gjorts. Tillsammans med ett filmteam från BBC reser Sir David Attenborough jorden runt och möter de mest fascinerande varelser. Om däggdjur

Läs mer

Umeå universitet EMG Ht Schema för Inventeringsmetodik & Systematik, 15 hp, 2016

Umeå universitet EMG Ht Schema för Inventeringsmetodik & Systematik, 15 hp, 2016 Umeå universitet 20160804 EMG Ht 2016 Schema för Inventeringsmetodik & Systematik, 15 hp, 2016 Lärare: Anders Thornell AT Bent Christensen BC Folmer Bokma FB Gerard Rocher Ros GRR Hans Gardfjell HG Helena

Läs mer

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta. EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara

Läs mer

DJUR OCH VÄXTER I AMAZONAS. Lärarhandledning

DJUR OCH VÄXTER I AMAZONAS. Lärarhandledning DJUR OCH VÄXTER I AMAZONAS Lärarhandledning 1 Vi beger oss till Amazonas tropiska hetta och möter några av regnskogens invånare, till exempel apor, grodor och fåglar. Eleverna får ta sig an spännande uppgifter

Läs mer

DJUR OCH VÄXTER I AMAZONAS. Lärarhandledning

DJUR OCH VÄXTER I AMAZONAS. Lärarhandledning DJUR OCH VÄXTER I AMAZONAS Lärarhandledning 1 Vi beger oss till Amazonas tropiska hetta och möter några av regnskogens invånare, till exempel apor, grodor och fåglar. Eleverna får ta sig an spännande uppgifter

Läs mer

485-443 miljoner år före nutid

485-443 miljoner år före nutid TE Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution ORDOVICIUM 485-443 miljoner år före nutid Stora steg Djur med skelett av ben dyker upp för första gången under den här tidsperioden. Det är

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om djurhållning i djurparker

Läs mer

Omtentamen för Påbyggnadskurs i Zoologisk systematik, SU,

Omtentamen för Påbyggnadskurs i Zoologisk systematik, SU, Omtentamen för Påbyggnadskurs i Zoologisk systematik, SU, 2003-02-03 Skrivningstid: 9.00-14.00; OBS! Skriv namn på alla papper (rättas av olika lärare) Om utrymmet mellan frågorna inte räcker till, fortsätt

Läs mer

Läsanvisningar och exempelfrågor del 1: grunder, organismvärlden, ekologi

Läsanvisningar och exempelfrågor del 1: grunder, organismvärlden, ekologi Läsanvisningar och exempelfrågor del 1: grunder, organismvärlden, ekologi Sidhänvisningarna avser den officiella kursboken, Karlsson, Krigsman, Molander, Wickman: Biologi A med Naturkunskap A, upplaga

Läs mer

Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post. Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län:

Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post. Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län: Redovisningsblankett för Naturväktarna - KUST Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län: Namn på området och närmaste

Läs mer

För precis ett år sedan utgick ett pressmeddelande

För precis ett år sedan utgick ett pressmeddelande jakten på vårt ursprung Varifrån kommer människan?. Den nutida forskningen rör sig längs två spår, båda skapar ny, hisnande kunskap. Medan genetikerna söker människans utveckling i arvsmassan hittar arkeologer

Läs mer

Användningen av försöksdjur i Sverige under 2008

Användningen av försöksdjur i Sverige under 2008 1(6) RAPPORT 2009-12-03 Dnr: 31-502/09 Regeringskansliet Jordbruksdepartementet 103 33 STOCKHOLM Användningen av försöksdjur i Sverige under SAMMANFATTNING I Sverige samlas varje år in statistik över det

Läs mer

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande Sammanfattning Liv i utveckling En introduktion och diskussion kring vad liv är Vad är levande och vad är inte levande runt oss? Hur har livet utvecklats och hur kommer det sig att just jorden har liv?

Läs mer

BIOLOGI. Lokala Kursplaner och betygskriterier. Ekholmsskolan. Telefon expedition: Telefax: Epostadress: Webbplats:

BIOLOGI. Lokala Kursplaner och betygskriterier. Ekholmsskolan. Telefon expedition: Telefax: Epostadress: Webbplats: BIOLOGI Lokala Kursplaner och betygskriterier Ekholmsvägen 48 589 25 Linköping Telefon expedition: Telefax: Epostadress: Webbplats: 013-20 77 42 013-20 89 33 ekholmsskolan@linkoping.se www.edu.linkoping.se/ekholmen

Läs mer

DÄGGDJUR. Utter. Utter

DÄGGDJUR. Utter. Utter REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet

Läs mer

Ämnesplanering Levande organismer 7H

Ämnesplanering Levande organismer 7H Ämnesplanering Levande organismer 7H Vi kommer att arbeta med Levande organismer Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information,

Läs mer

ENKEL Biologi. Vad är biologi? Art nr 516. Tengnäs Läromedel. Allt levande består av celler

ENKEL Biologi. Vad är biologi? Art nr 516. Tengnäs Läromedel. Allt levande består av celler ENKEL Biologi 1 Vad är biologi? Till allt levande hör bland annat alla djur och växter. Att lära sig om ämnet biologi, betyder att man studerarar allt som är levande på jorden. Ordet biologi betyder just

Läs mer

HUR HAR EVOLUTIONEN FORMAT OSS?

HUR HAR EVOLUTIONEN FORMAT OSS? HUR HAR EVOLUTIONEN FORMAT OSS? Ett klassrumsmaterial från Naturhistoriska riksmuseet Materialet inehåller: Lärarsidor med lärarhandledning, fakta om förhistoriska människor och vanliga missuppfattningar

Läs mer

Textsammanställning till Text: Lars Werdelin

Textsammanställning till Text: Lars Werdelin Textsammanställning till Text: Lars Werdelin 2011-10-26 Den mänskliga resan Vad är en människa? Vilken är människans plats i naturen? Hur blev vi människor? Människan har i alla tider ställt frågor om

Läs mer

DEVON HAV 419-359 miljoner år före nutid

DEVON HAV 419-359 miljoner år före nutid Textsammaställning till utställningen Fossil och evolution DEVON HAV 419-359 miljoner år före nutid Stora steg Det mest utmärkande för hela perioden devon är en explosionsartad utveckling av fiskfaunan

Läs mer

Utkom från trycket den 21 december 2004 beslutade den 9 november 2004.

Utkom från trycket den 21 december 2004 beslutade den 9 november 2004. Djurskyddsmyndighetens författningssamling Djurskyddsmyndigheten Box 80 532 21 SKARA Tel: 0511-274 00, fax 0511-274 90 ISSN 1652-3040 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter om DFS 2004:19 djurhållning i djurparker

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om djurhållning i djurparker

Läs mer

Kan livsformer överleva en Snowball Earth?

Kan livsformer överleva en Snowball Earth? Kan livsformer överleva en Snowball Earth? Kan livsformer överleva en Snowball Earth? Ingen Snowball Earth har inträffat efter det att de första bilaterala livsformerna utvecklades (omk 555 Ma). De första

Läs mer

Användningen av försöksdjur i Sverige under 2007

Användningen av försöksdjur i Sverige under 2007 1(11) RAPPORT 2008-12-16 Dnr: 31-808/08 Regeringskansliet Jordbruksdepartementet 103 33 STOCKHOLM Användningen av försöksdjur i Sverige under 2007 SAMMANFATTNING I Sverige samlas varje år in statistik

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

145-66 miljoner år före nutid

145-66 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution Krita hav 145-66 miljoner år före nutid Stora steg Under trias och jura påbörjas en förändring av havets djurliv, som når sin kulmen under krita.

Läs mer

634-541 miljoner år före nutid

634-541 miljoner år före nutid 2015 Textsammaställning till utställningen Fossil och evolution EDIACARA 634-541 miljoner år före nutid Stora steg Under ediacara dyker de första flercelliga djuren upp. I periodens slut kommer också små

Läs mer

VÄLKOMMEN till Organismernas mångfald och fylogeni 20hp,

VÄLKOMMEN till Organismernas mångfald och fylogeni 20hp, STOCKHOLMS UNIVERSITET, BIG Biologlinjen VÄLKOMMEN till Organismernas mångfald och fylogeni 20hp, 8.9 27.11 2008 Kursstart : Kurslokaler: Kurstid : Kurslitteratur : Ansvariga lärare : Övriga lärare : Assistenter:

Läs mer

Användning av försöksdjur i Sverige under 2014

Användning av försöksdjur i Sverige under 2014 1(14) RAPPORT 2016-12-22 Dnr: 5.2.17-11897/16 Användning av försöksdjur i Sverige under 2014 Cecilia Bornestaf och Per E Ljung Enheten för försöksdjur och sällskapsdjur Sammanfattning Varje år samlar Jordbruksverket

Läs mer