Laboration. Zoologisk mångfald REGNUM (RIKE) Subregnum (Underrike) Fylum (Stam) Subfylum (Understam) SUPERCLASSIS (ÖVERKLASS) Classis (Klass)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Laboration. Zoologisk mångfald REGNUM (RIKE) Subregnum (Underrike) Fylum (Stam) Subfylum (Understam) SUPERCLASSIS (ÖVERKLASS) Classis (Klass)"

Transkript

1 Laboration Zoologisk mångfald Studier av djurrikets mångfald Syftet med denna laboration är få en översiktlig bild av djurrikets mångfald. Detta innefattar både att lära sig känna igen ett antal organismer som är typiska för en viss grupp samt att kunna placera dessa systematiskt, dvs i rätt stam och klass samt i förekommande fall även i rätt understam och överklass. Utställningen består av både levande och döda djur där vissa är så små att man behöver använda preparer- resp ljusmikroskop. Tag lärobok, bildkompendium samt ev annan zoologisk litteratur till er hjälp vid studiet av de olika djuren i utställningen. Systematiken i kompendiet är ordnad enligt följande schema: REGNUM (RIKE) Subregnum (Underrike) Fylum (Stam) Subfylum (Understam) SUPERCLASSIS (ÖVERKLASS) Classis (Klass) Underklass, Ordning, Släkte, art 1

2 ANIMALIA (rike) Parazoa, "bredvid djuren" (underrike) Porifera, svampdjur (stam) Halichondria, brödsvamp Spongilla, sötvattenssvamp Euspongia, tvättsvamp Eumetazoa, "äkta djuren" (underrike) Cnidaria, nässeldjur Hydrozoa, hydradjur (klass) Hydra, sötvattenshydra Obelia, kolonibildande hydra Scyphozoa, manetdjur Cyanea, brännmanet Anthozoa, koralldjur Havsanemoner Sjöpennor Dödmanshand Revbildande koraller 2

3 Platyhelminthes, plattmaskar Turbellaria, virvelmaskar Planarier Trematoda, sugmaskar Schistosoma, bilharzia, snäckfeber Fasciola, leverflundra Cestoda, binnikemaskar Nematoda, rundmaskar Ascaris, spolmask Trichinella spiralis, trikin Mollusca, blötdjur Gastropoda, snäckor (framgälade) kaurisnäcka Littorina, strandsnäcka Buccnium, valthornsnäcka Patella, skålsnäcka (bakgälade) (lungsnäckor) havssniglar Lymnea, dammsnäcka Helix, vinbergssnäcka Cepaea, trädgårdssnäcka 3

4 Bivalvia, musslor Anodonta, dammussla Cerastoderma, hjärtmussla Mya, sandmussla Mytilus, blåmussla Ostrea edulis, ostron Teredo, skeppsmask Cephalopoda, bläckfiskar Ortoceratiter (fossil) Nautilus, pärlbåt Sepietta, tioarmad bläckfisk Sepia-skal (inre skelett från 10-armad bläckfisk) Annelida, ringmaskar Oligochaeta, glattmaskar, daggmaskar Lumbricus, daggmask Polychaeta, havsborstmaskar (frilevande el. rörbyggare) Nereis Sabella Lepidonotus Hirudinea, iglar Haemopis, hästigel 4

5 Arthropoda, leddjur Chelicerata, palpkäkar (understam) Merostomata, dolksvansar Limulus, dolksvans Arachnida, spindeldjur skorpioner spindlar kvalster, fästing Hexapoda, insekter Insecta, insekter Blabberus, kackerlacka (levande) Myriapoda, mångfotongar Chilopoda, enkelfotingar, centipeder Diplopoda, dubbelfotingar, millipeder Crustacea, kräftdjur Branchiopoda, bladfotingar Daphnia, vattenloppa Maxillopoda Balanus, havstulpaner Copepoda, hoppkräftor Ostracoda, musselkräftor 5

6 Malacostraca, storkräftor Isopoda, gråsuggor, Idothea Amphipoda, märlor, Gammarus Decapoda, tiofotade kräftdjur ex: Astacus, flodkräfta Hyas, maskeringskrabba Carcinus, strandkrabba Pandalus, "vanlig" räka Chordata, ryggsträngsdjur Urochordata, manteldjur Cephalochordata, lansettfiskar Ascidiella, sjöpung Branchiostoma/Amphioxus, lansettfisk Vertebrata, ryggradsdjur AGNATHA, KÄKLÖSA, RUNDMUNNAR Myxine, pirålar Cephalaspidomorphi, nejonögon GNATHOSTOMATA, KÄKMUNNAR Chondrichthyes, broskfiskar hajar, rockor Osteichthyes, benfiskar strålfenfiskar 6

7 Amphibia, groddjur salamandrar grodor och paddor Reptilia, kräldjur sköldpaddor ödlor, ormar Aves, fåglar Mammalia, däggdjur Att fundera kring i samband med laborationen Vilken typ av skelett har följande organismgrupper? Scyphozoa, manetdjuren Tioarmad bläckfisk (Sepia) Decapoda, tiofotade kräftdjur Chondrichthyes, broskfiskar Vilka parasitiskt levande djurformer finns med i utställningen? 7

8 Hos vilka djurstammar förekommer segmentering? Filtrering är ett vanligt sätt för flera olika organismgrupper att fånga sin föda. Namnge 5 i utställningen förekommande djurformer som är filtrerare. Vilken klass tillhör följande djursläkten? Sköldpaddor Pirålar Homo Gammarus Blabberus Limulus Nereis Mya Schistosoma Obelia Beskriv två morfologiska karaktärer som gör att du och lansettfisken placeras i samma djurstam. 8

organismerna Biologi A på Netkurs

organismerna Biologi A på Netkurs Översikt över de levande organismerna Biologi A på Netkurs Systematisk indelning Exemplet varg Indelning Svenskt namn Latinskt namn RIKE Djurriket Animalia STAM (FYLUM) Ryggsträngsdjur Chordata KLASS Däggdjur

Läs mer

Översikt över de levande organismerna. Allt liv är släkt! Systematik

Översikt över de levande organismerna. Allt liv är släkt! Systematik Översikt över de levande organismerna Allt liv är släkt! Systematik Allt liv är släkt! Systematik Rike Stam (fylum) Klass Ordning Familj Släkte Art Djurriket Ryggsträngsdjur Däggdjur Rovdjur Hunddjur Hundar

Läs mer

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa

Läs mer

EVERTEBRATER SYSTEMATIK

EVERTEBRATER SYSTEMATIK EVERTEBRATER SYSTEMATIK MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med djursystematiken skall du kunna: Förklara grunderna för uppdelningen av djurriket Beskriva utmärkande karaktärer för de grupper som beskrivs

Läs mer

3. titta i ditt läromedel (boken)

3. titta i ditt läromedel (boken) Sätt dig ner, 1. Kolla planeringen 2. titta i ditt skrivhäfte. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Årskurs 7 NO - Tema: Kretslopp Årskurs

Läs mer

NÅGRA DEFINITIONER. Växt får sin näring från vatten, koldioxid och solljus. Djur äter växter eller andra djur

NÅGRA DEFINITIONER. Växt får sin näring från vatten, koldioxid och solljus. Djur äter växter eller andra djur SYSTEMATIK DJUREN NÅGRA DEFINITIONER Växt får sin näring från vatten, koldioxid och solljus Djur äter växter eller andra djur Svamp bryter ner naturliga ämnen utanför organismen PROTOZOA Samlingsnamn för

Läs mer

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan Livets utveckling Livet startades för 3,5 miljarder år sedan 4,5 miljarder år sedan: Inget liv på jorden, inget syre, giftigt luft glödande lava och många aktiva vulkaner åskväder hela tiden 3,5 miljarder

Läs mer

a. Uppvisar något, eller några, av dessa träd ett motsägande fylogenetiskt samband? Om ja; ange vilket/vilka. Om nej; skriv nej.

a. Uppvisar något, eller några, av dessa träd ett motsägande fylogenetiskt samband? Om ja; ange vilket/vilka. Om nej; skriv nej. Välkommen till Uppsamlingsomtenta till kursen Organismernas mångfald och fylogeni (Djurdelen) BL2023 (2018-06-09) Totalt 20 frågor (inkl. delfrågor) med max. 50 poäng varav 30 poäng (60%) är nödvändiga

Läs mer

Systematik. Fylum: Cnidaria (Nässeldjur) Fylum: Platyhelminthes (plattmaskar) Fylum: Mollusca (mollusker) Tensta gymnasium Biologi A Per Anderhag

Systematik. Fylum: Cnidaria (Nässeldjur) Fylum: Platyhelminthes (plattmaskar) Fylum: Mollusca (mollusker) Tensta gymnasium Biologi A Per Anderhag Systematik Tensta gymnasium Lektionsstolpar till organismgruppernas indelning Fylum: Cnidaria (Nässeldjur) - Två cell-lager (epidermis och gastrodermis, i mellan finns mesoglea = celler och stödjevävnad,

Läs mer

Biologi Livets utveckling

Biologi Livets utveckling Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur

Läs mer

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Fossiler Jämför skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Alla varelser som lever består av celler. Urdjur består bara av en cell. Cell betyder litet rum och cellerna gör så att man kan leva. Hos encelliga

Läs mer

NÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage,

NÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage, NÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage, muskler och enkla ögon. Hjärta, blodomlopp och andningsorgan

Läs mer

Skapelsens krona. Människans utveckling

Skapelsens krona. Människans utveckling Skapelsens krona Människans utveckling Mål När vi klara med detta avsnitt skall du kunna: Översiktligt beskriva organismerna systematik och utveckling, speciellt den utveckling som lett fram till människan

Läs mer

Ryggradsdjur - Vertebrater. Skelettet inuti kroppen.

Ryggradsdjur - Vertebrater. Skelettet inuti kroppen. Ryggradsdjur - Vertebrater Skelettet inuti kroppen. Ryggsträngsdjur - Sjöpungar och lansettfiskar. - Alla ryggradsdjurs föregångare. - Ryggsträng (korda) som fungerar som skelett (tillbakabildas hos vuxna

Läs mer

Tentamen i Zoo Systematik och Morfologi Torsdagen den 18 januari 2007 Kl

Tentamen i Zoo Systematik och Morfologi Torsdagen den 18 januari 2007 Kl Namn: Kod:. 1 MIUN Sundsvall Institution NAT SA Tentamen i Zoo Systematik och Morfologi Torsdagen den 18 januari 2007 Kl 8.00 13.00 Poäng: Max: VG (70%): Kom ihåg att läsa frågorna noggrant och att svara

Läs mer

tisdag 8 oktober 13 Ryggradsdjur

tisdag 8 oktober 13 Ryggradsdjur Ryggradsdjur Ryggradsdjur Ryggrads djur har som ni förstår en ryggrad. Ryggradsdjur Ryggrads djur har som ni förstår en ryggrad. De har dessutom alla ben inne i sin kropp. Endoskelett Ryggradsdjur Ryggrads

Läs mer

Hotade limniska smådjur. Ulf Bjelke. Foto: Tommy Karlsson

Hotade limniska smådjur. Ulf Bjelke. Foto: Tommy Karlsson Hotade limniska smådjur Ulf Bjelke Foto: Tommy Karlsson Grupp Svenskt namn Antal arter i Sverige Antal rödlistade Porifera Svampdjur 3 Cnidaria nässeldjur 5 Turbellaria Virvelmaskar 15 Monogena Monogena

Läs mer

485-443 miljoner år före nutid

485-443 miljoner år före nutid TE Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution ORDOVICIUM 485-443 miljoner år före nutid Stora steg Djur med skelett av ben dyker upp för första gången under den här tidsperioden. Det är

Läs mer

Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan

Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan jordens skapades för ca 4600 miljoner år sedan. Jordens första atmosfär var giftig: metangas, ammoniak, vattenånga Jorden svalnade alltmer och stelnade. Kometer med is

Läs mer

FOSSILÖVNING Cnidaria, Anthozoa, Rugosa Sarcodina Foraminifera Cnidaria Anthozoa Rugosa Tabulata Brachiopoda Craniiformea

FOSSILÖVNING Cnidaria, Anthozoa, Rugosa Sarcodina Foraminifera Cnidaria Anthozoa Rugosa Tabulata Brachiopoda Craniiformea Uppsala universitet Institutionen för geovetenskaper Historisk geologi och paleontologi Geovetenskap Planeten jorden 30 hp Lars Holmer & Linda Lagebro FOSSILÖVNING På tentan ska du kunna identifiera fossil

Läs mer

RYGGRADSDJUR. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 322

RYGGRADSDJUR. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 322 RYGGRADSDJUR Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s. 30-48 och 322 RYGGSTRÄNGSDJUR - Ryggradsdjur. - Manteldjur. - Lansettfiskar. - Ryggsträng och ihåligt nervrör. - 48000 nu levande arter.

Läs mer

ORDNING OCH REDA SYSTEMATIK

ORDNING OCH REDA SYSTEMATIK ORDNING OCH REDA SYSTEMATIK MÅL När vi klara med detta avsnitt skall du kunna: Översiktligt beskriva organismerna systematik och utveckling, speciellt den utveckling som lett fram till människan Förklara

Läs mer

Biosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket

Biosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket Biosfär 2014 Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten Lena Svensson marinbiolog Vattenriket Sjögräs, tång och alger, ålgräs, blåstång och sågtång Är tång och alger samma sak? Var

Läs mer

443-419 miljoner år före nutid

443-419 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution SILUR 443-419 miljoner år före nutid Stora steg Under silur utvecklas de första kärlväxterna. De är förgångare till nästan alla dagens landväxter

Läs mer

Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme

Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme 57:59 Första fågeln 59:58 Första mänskliga förfadern 59:59 Första moderna människan 57:07 Första däggdjuret 00:01Jordskorpan bildas 57:01 Första dinosaurierna

Läs mer

Biologi Livets utveckling

Biologi Livets utveckling Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur

Läs mer

Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013

Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013 Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013 20 i Adress: Box 43 590 70 LJUNGSBRO Besöksadress: Hedagatan 5 590 73 LJL]NGSBRO E-post: kj ell.enstedt@e1k-ab.

Läs mer

Omtentamen för Påbyggnadskurs i Zoologisk systematik, SU,

Omtentamen för Påbyggnadskurs i Zoologisk systematik, SU, Omtentamen för Påbyggnadskurs i Zoologisk systematik, SU, 2003-02-03 Skrivningstid: 9.00-14.00; OBS! Skriv namn på alla papper (rättas av olika lärare) Om utrymmet mellan frågorna inte räcker till, fortsätt

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7

Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7 Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7 Det finns många djur- och växtarter runt omkring oss som vi kanske inte tänker på. Vissa känner du säkert igen och kan namnet på, andra kanske du aldrig

Läs mer

ÖVNINGAR. A Ryggradslösa djur 1. B Ryggradslösa djur 2

ÖVNINGAR. A Ryggradslösa djur 1. B Ryggradslösa djur 2 Institutionen för geovetenskaper Historisk geologi & paleontologi Geovetenskap Planeten jorden 20 p Lars Holmer ÖVNINGAR A Ryggradslösa djur 1 B Ryggradslösa djur 2 1 ÖVNING A-B: RYGGRADSLÖSA DJUR På tentan

Läs mer

Tentamen för Zoologisk systematik 15 hp, HT 2010, SU,

Tentamen för Zoologisk systematik 15 hp, HT 2010, SU, Tentamen för Zoologisk systematik 15 hp, HT 2010, SU, 2010-12-20 Skrivningstid: 9.00-14.00; OBS! Skriv namn på alla papper (rättas av olika lärare). Om utrymmet mellan frågorna inte räcker till, fortsätt

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005

0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 25 Bottenfaunan i Västra Ringsjön Augusti 27 Innehållsförteckning Inledning... 1 Resultat... 1 Jämförelse med tidigare undersökningar... 3 Bilaga 1. Provpunktsbeskrivning...

Läs mer

Skaldjur. Analys av mollusker 2007. Bunkeflo socken i Malmö stad Skåne län. Analys av musslor och snäckor, slutundersökning av Bunkeflostrand 15:1

Skaldjur. Analys av mollusker 2007. Bunkeflo socken i Malmö stad Skåne län. Analys av musslor och snäckor, slutundersökning av Bunkeflostrand 15:1 Analys av mollusker 2007 Skaldjur Analys av musslor och snäckor, slutundersökning av Bunkeflostrand 15:1 Bunkeflo socken i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Ola Magnell Analys

Läs mer

Betygskriterier för kursen Zoologisk systematik 15 hp ht 2015

Betygskriterier för kursen Zoologisk systematik 15 hp ht 2015 Masterskurs i Zoologisk systematik 15 hp BL7004!1 Kursperiod 2015-11-02 till 2016-01-15 Kursansvarig, Ulf Jondelius: Ulf.jondelius@nrm.se, 0707-838711 Dugga 2015-11-26 Tentamen 2016-01-08 Slutseminarium

Läs mer

Taxonomi = beskriver släktskap

Taxonomi = beskriver släktskap Taxonomi = beskriver släktskap Konstruerat av människor som ett sätt att organisera omvärlden. Delas in i grupper baserat på likhet (som ska återspegla släktskap, dock finns det flera fall där genetiska

Läs mer

Mån 19/ F: Introduktion mål och medel. Mångfald och systematik. Klassifikation

Mån 19/ F: Introduktion mål och medel. Mångfald och systematik. Klassifikation VÄLKOMMEN till kursen ORGANISMERNAS MÅNGFALD OCH FYLOGENI 15hp för Biologi 60hp (kurspaket 2), 20/3-1/6 2012. Kurslokaler: 20/3 20/4 Sal E 306 och lab. D 238, D 246 (och ev. D 247), Arrheniuslab, Frescati

Läs mer

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen! Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i

Läs mer

Metod. Sammanfattning av resultat. Beskrivning av de inventerade dammarna

Metod. Sammanfattning av resultat. Beskrivning av de inventerade dammarna Introduktion Nacka Golfklubb beställde under våren 2014 en inventering av sina småvatten för att förbättra kunskapsläget kring faunan i de på golfbanan belägna småvattnen. Inventeringen utfördes i Juni

Läs mer

Kursansvarig: Mariana Hagberg, rum 5F 414, tel Kursadministratör: Kristina Oskarsson, rum 5F 411, tel

Kursansvarig: Mariana Hagberg, rum 5F 414, tel Kursadministratör: Kristina Oskarsson, rum 5F 411, tel Biologi med didaktisk inriktning, BIGL01, 30hp, distans. Information om de ämnesteoretiska delarna ser du under kurserna BIGA14 (ekologi) och BIGA13 (zoologi). Detta är studiehandledning för didaktikdelarna

Läs mer

0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005

0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 25 Bottenfaunan i Västra Ringsjön Augusti 25 Innehållsförteckning Inledning... 1 Resultat... 1 Jämförelse med tidigare undersökningar... 3 Bilaga 1. Provpunktsbeskrivning...

Läs mer

Bottenfaunan i Västra Ringsjön

Bottenfaunan i Västra Ringsjön Bottenfaunan i Västra Ringsjön September 213 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Resultat... 1 Jämförelse med äldre undersökningar... 4 Bilaga 1. Provpunktsbeskrivning... 7 Bilaga 2.

Läs mer

Phylum Sarcodina. kambrium - nutid

Phylum Sarcodina. kambrium - nutid Phylum Sarcodina Klass Foraminifera (skalamöbor) Encelliga, oftast små, ibland stora boningskammare Tropiska och tempererade hav 1-100 m djup Symbios med fotosyntetiserande alger Skal av kalciumkarbonat

Läs mer

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén Rönne å vattenkontroll 214 Sammanfattning Bottenfaunan i Västra Ringsjöns östra del har undersökts av Ekologgruppen. Undersökningen är en upprepning av

Läs mer

MÅL MED DETTA AVSNITT

MÅL MED DETTA AVSNITT DÄGGDJUR SYSTEMATIK MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med djursystematiken skall du kunna: Förklara grunderna för uppdelningen av djurriket Beskriva utmärkande karaktärer för de grupper som beskrivs här

Läs mer

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen -encelliga organismer -flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar (organeller)

Läs mer

Ämnesplanering Levande organismer 7H

Ämnesplanering Levande organismer 7H Ämnesplanering Levande organismer 7H Vi kommer att arbeta med Levande organismer Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information,

Läs mer

Baskurs Biologi, 20 p, ht 2006. Morfologi och systematik - Föreläsningsanteckningar

Baskurs Biologi, 20 p, ht 2006. Morfologi och systematik - Föreläsningsanteckningar Kurslitteratur Baskurs Biologi, 20 p, ht 2006 Morfologi och systematik - Föreläsningsanteckningar Silverin och Silverin, Zoologisk morfologi, Systematik och fylogeni, Studentlitteratur, 2002 Raven, P.H.,

Läs mer

1 nationalnyckeln till sveriges flora och fauna

1 nationalnyckeln till sveriges flora och fauna 1 nationalnyckeln till sveriges flora och fauna stam Chordata ryggsträngsdjur stam understam klass ordning familj släkte Stammen ryggsträngsdjur är en artrik djurgrupp som omfattar allt ifrån mycket små

Läs mer

Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP

Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP Conny Jacobson, Enheten för natur och biologisk mångfald (An), Naturvårdsverket Stockholm 13 februari 2013 Nationell träff om Åtgärdsprogram

Läs mer

GRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla

GRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla GRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla Biologi betyder läran om det levande. Biologi handlar om organismers konstruktion, levnad och utveckling. En organism är något levande: svampar, djur, växter eller

Läs mer

0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005

0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 25 Bottenfaunan i Västra Ringsjön September 211 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Resultat... 2 Jämförelse med äldre undersökningar... 4 Bilaga

Läs mer

Olika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken

Olika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken Olika celltyper Indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Den minsta levande enheten? Cellen - encelliga organismer - flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Jordens liv på ett år! Jorden är ca 4,500,000,000år gammal Tänk dig att jorden endast är 1 år gammalt då skulle vi kunna beskriva jorden som en kalender. 2 Det första livet uppstår (Postulerat) Det första

Läs mer

VETENSKAPLIGT EXPERIMENT. Introduktion

VETENSKAPLIGT EXPERIMENT. Introduktion VETENSKAPLIGT EXPERIMENT Introduktion Vattnets fysikaliska och kemikaliska egenskaper påverkar på hurdana djur- och växtarter kan leva på det området. Skillnaderna ser man tydligast när man jämför söt-

Läs mer

TENTAMEN, Systematik 2012-05-02

TENTAMEN, Systematik 2012-05-02 TENTAMEN, Systematik 2012-05-02 EMG, Umeå universitet, Ulla Carlsson-Granér och Anders Nilsson Tentamensformalia Kursens namn: 5BI090 Ekologi och Systematik 15 hp, moment systematik VT12 Datum: 2012-05-02

Läs mer

Naturväktarna KUST. Redovisningsblankett för. Växterna på land och i vattnet. Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson:

Naturväktarna KUST. Redovisningsblankett för. Växterna på land och i vattnet. Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: Redovisningsblankett för Naturväktarna KUST Redovisa på hemsidan www.naturvaktarna.wwf.se Vi har tyvärr ingen möjlighet att ta emot redovisningar per post eller fax. Datum för undersökningen: Klass/grupp:

Läs mer

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar KLAMMERSBÄCK Klammersbäck vid Lödahus Utsikt från väg 9 söderut mot Klammersbäck Klammersbäck uppströms Torup Faunistiska fakta: Klammersbäck har en renvattenfauna

Läs mer

KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid

KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid T Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid Stora steg Kambrium är en omvälvande tidsperiod i djurlivets historia. Den biologiska mångfalden ökar

Läs mer

634-541 miljoner år före nutid

634-541 miljoner år före nutid 2015 Textsammaställning till utställningen Fossil och evolution EDIACARA 634-541 miljoner år före nutid Stora steg Under ediacara dyker de första flercelliga djuren upp. I periodens slut kommer också små

Läs mer

590 Dewey decimalklassifikation 590

590 Dewey decimalklassifikation 590 590 Djur Klassificera här naturhistoria och deskriptiv djurbiologi, zoologi, tvärvetenskapliga verk om djur Klassificera tvärvetenskapliga verk om animaliska livsmedel under 641.306. För paleozoologi se

Läs mer

Schema för BL7004 Zoologisk systematik 15 hp, HT 2016

Schema för BL7004 Zoologisk systematik 15 hp, HT 2016 Stockholms universitet Version: 161031 Inst. för biologisk grundutbildning Schemaändringar kan förekomma www.big.su.se Schema för BL7004 Zoologisk systematik 15 hp, HT 2016 KURSSTART: Tisdag 1 November,

Läs mer

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar RÖRUMS SÖDRA Å Rörums södra å uppströms Forse Rörums södra å ned Sträntemölla Faunistiska fakta: Rörums södra å har en renvattenfauna som är art- och individrik

Läs mer

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen Encelliga organismer Flercelliga organismer celler Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler

Läs mer

Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post. Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län:

Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post. Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län: Redovisningsblankett för Naturväktarna - KUST Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län: Namn på området och närmaste

Läs mer

Forskningsrapport. Inventering och jämförelse av Sargassum muticum och Fucus vesiculosus

Forskningsrapport. Inventering och jämförelse av Sargassum muticum och Fucus vesiculosus Forskningsrapport Inventering och jämförelse av Sargassum muticum och Fucus vesiculosus Ett projektarbete av Natasha & Salome Olsson Öppna naturvetenskapliga programmet Uddevalla Gymnasieskola Läsåret

Läs mer

Kräftdjur Crustaceans Crustacea

Kräftdjur Crustaceans Crustacea Kräftdjur Crustaceans Crustacea Ulf Bjelke, Anna Karlsson, Jonas Sandström, Stefan Agrenius, Hans Berggren, Matz Berggren, Tomas Cedhagen, Lennart Edsman, Hans G Hansson, Hans Kautsky, Pär-Erik Lingdell,

Läs mer

4,6 miljarder år sedan Jorden bildas ur tätnande gas och stoftmoln

4,6 miljarder år sedan Jorden bildas ur tätnande gas och stoftmoln Utvecklingslära Exklusivt för 9C 4,6 miljarder år sedan Jorden bildas ur tätnande gas och stoftmoln Ytan svalnar men inuti är det än idag ca 4000 C Den första atmosfären består av Väte, vattenånga kväve

Läs mer

VÄLKOMMEN till kursen ORGANISMERNAS MÅNGFALD OCH FYLOGENI VT hp för Biologi 60hp och BioGeo programmet, 23/3-24/4, 2015 (del 1: zoologidelen)

VÄLKOMMEN till kursen ORGANISMERNAS MÅNGFALD OCH FYLOGENI VT hp för Biologi 60hp och BioGeo programmet, 23/3-24/4, 2015 (del 1: zoologidelen) VÄLKOMMEN till kursen ORGANISMERNAS MÅNGFALD OCH FYLOGENI VT2015 15hp för Biologi 60hp och BioGeo programmet, 23/3-24/4, 2015 (del 1: zoologidelen) v5_26/3-2015; Schemaändringar kan förekomma! Se separat

Läs mer

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Rödlistan för hotade arter Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Småvatten och småvattendrag SLU ArtDatabanken Ulf Bjelke 2015 03 26 Foto: Fredrik Jonsson Foto: Krister Hall

Läs mer

Zosteraängarnas utbredning. Rossö - Sannäs

Zosteraängarnas utbredning. Rossö - Sannäs Zosteraängarnas utbredning Rossö - Sannäs Christin Appelqvist och Jemima Fröjmark Tillämpningsarbete i Marin Ekologi Göteborgs Universitet 2000 Innehåll Introduktion... 2 Inledning... 2 Material och metoder...

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2014/2015 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov

Läs mer

6 Djur en myllrande mångfald

6 Djur en myllrande mångfald 6 Djur en myllrande mångfald 6.1 OH1 Djurens släktträd 1 Djur finns överallt 2 Ryggrad eller inte? 3 Ägg med skal en anpassning till landliv 4 Växelvarm eller jämnvarm? 6.3 5 Snäckor och sniglar i terrarium

Läs mer

LIV I SJÖ OM SMÅDJUR I SÖTVATTEN

LIV I SJÖ OM SMÅDJUR I SÖTVATTEN LIV I SJÖ OM SMÅDJUR I SÖTVATTEN Text: Eva-Lena Larsson 1988 Reviderad: Anders Nilsson 2007 INNEHÅLL MASKAR...5 Iglar...5 Virvelmaskar...5 Rundmaskar/nematoder...6 Tagelmaskar...6 Glattmaskar...7 BLÖTDJUR...8

Läs mer

NÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage,

NÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage, NÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage, muskler och enkla ögon. Hjärta, blodomlopp och andningsorgan

Läs mer

2-3 2-3 4-5 6-7 6-7 6-7 6-7 6-7 8-9 10-11 12-13. 14-15 16-17 (Med sidhänvisningartill Campbell) 18

2-3 2-3 4-5 6-7 6-7 6-7 6-7 6-7 8-9 10-11 12-13. 14-15 16-17 (Med sidhänvisningartill Campbell) 18 ~~ms ~kola Marina djur och växter. Kompendium för marinekologisk kurs. Källor: Brehm-Ekman: Djurens liv del 7. Campbell: Seashores and shallow seas of Britain and Europe (Svenska upp1.1977). Elves-Öhman:

Läs mer

Bohuskustens vattenvårdsförbund Hårdbottenfauna Andersson Engdahl Lövgren. Marine Monitoring AB

Bohuskustens vattenvårdsförbund Hårdbottenfauna Andersson Engdahl Lövgren. Marine Monitoring AB Bohuskustens vattenvårdsförbund Hårdbottenfauna 2009 Andersson Engdahl Lövgren Marine Monitoring AB Titel Bohuskustens vattenvårdsförbund Hårdbottenfauna 2009 Framtagen av Marine Monitoring AB Lysekil

Läs mer

VÅRTERMINEN

VÅRTERMINEN VÅRTERMINEN 2019 Känns nytt, fräscht och väl genomarbetat. SO-lärare åk 7-9, Löddeköpinge Eduklips erbjuder korta utbildningsklipp ett viktigt verktyg för lärare och elever för att kunna introducera, inspirera,

Läs mer

Schema för BL7004 Zoologisk systematik 15 hp, HT 2018

Schema för BL7004 Zoologisk systematik 15 hp, HT 2018 Zoologisk Systematik 15 Hp. HT 2018 1! (! 6) Stockholms universitet, BIG (www.big.su.se) Version: 180921 (ändringar kan förekomma) Schema för BL7004 Zoologisk systematik 15 hp, HT 2018 KURSSTART: 181105

Läs mer

PAPPA, DEN BÄSTA FÖRÄLDERN! B IO I O L OG O G I

PAPPA, DEN BÄSTA FÖRÄLDERN! B IO I O L OG O G I Hane av svart smörbult som vaktar sina ägg. Äggen ligger väl i skyddade i en gammal tomflaska. B IO I O L OG O G I Text & Foto Anders Axelsson PAPPA, DEN BÄSTA FÖRÄLDERN! 38 Nedan: Rockorna har ett skelett

Läs mer

Hur ser artskyddsreglerna ut och varför?

Hur ser artskyddsreglerna ut och varför? Hur ser artskyddsreglerna ut och varför? Helene Lindahl Naturvårdsverket KSLA den 8 dec 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-12-11 1 Presentationens innehåll Syftet med artskyddet

Läs mer

Biologiskt datamaterial från småvatten och våtmarker

Biologiskt datamaterial från småvatten och våtmarker Biologiskt datamaterial från småvatten och våtmarker - samband mellan miljöfaktorer och evertebratsamhällets utseende 1 Denna kortfattade sammanställning är gjord för att belysa det datamaterial från biologiska

Läs mer

DJUR I HAVET. Lärarhandledning

DJUR I HAVET. Lärarhandledning DJUR I HAVET Lärarhandledning 1 Möt världshavens invånare, som hajar, rockor och sjöstjärnor, och få en inblick i livet i både kalla och varma vatten. Uppdragen innehåller spännande uppgifter om djurlivet

Läs mer

Betydelsen av larvspridning och konnektivitet för ekologisk fungerande nätverk av marina skyddade områden

Betydelsen av larvspridning och konnektivitet för ekologisk fungerande nätverk av marina skyddade områden Betydelsen av larvspridning och konnektivitet för ekologisk fungerande nätverk av marina skyddade områden Per-Olav Moksnes 1,2, Martin Nilsson Jacobi 3, Kevin Vikström 2 och Per Jonsson 2 1 Havsmiljöinstitutet,

Läs mer

miljoner år före nutid

miljoner år före nutid 2015 Textsammaställning till utställningen Fossil och evolution EDIACARA 634-541 miljoner år före nutid Stora steg Under ediacara dyker de första flercelliga djuren upp. I periodens slut kommer också små

Läs mer

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén Rönne å vattenkontroll 217 Sammanfattning Bottenfaunan i Västra Ringsjöns östra del har undersökts av Ekologgruppen under tidsperioden 25-217. Syftet har

Läs mer

Grzegorz Papaj, med illustrationer av Jacek Lilpop. Spåra evolutionen. bioscience explained Vol 4 No 2 1346. Instruktioner för spelet

Grzegorz Papaj, med illustrationer av Jacek Lilpop. Spåra evolutionen. bioscience explained Vol 4 No 2 1346. Instruktioner för spelet 1346 Grzegorz Papaj, med illustrationer av Jacek Lilpop Laboratory of Bioinformatics and Protein Engineering / Szkoła Festiwalu Nauki International Institute of Molecular and Cell Biology ul. Księcia Trojdena

Läs mer

Umeå universitet EMG Ht Schema för Inventeringsmetodik & Systematik, 15 hp, 2016

Umeå universitet EMG Ht Schema för Inventeringsmetodik & Systematik, 15 hp, 2016 Umeå universitet 20160804 EMG Ht 2016 Schema för Inventeringsmetodik & Systematik, 15 hp, 2016 Lärare: Anders Thornell AT Bent Christensen BC Folmer Bokma FB Gerard Rocher Ros GRR Hans Gardfjell HG Helena

Läs mer

Övervakning av Hårdbottenfauna Längs Bohuskusten 1991-2011. Inventeringsår 2011 Sandra Andersson Marine Monitoring AB

Övervakning av Hårdbottenfauna Längs Bohuskusten 1991-2011. Inventeringsår 2011 Sandra Andersson Marine Monitoring AB Övervakning av Hårdbottenfauna Längs Bohuskusten 1991-2011 Sandra Andersson Marine Monitoring AB Titel Övervakning av hårdbottenfauna längs med Bohuskusten 1991-2011 Framtagen av Marine Monitoring AB Lysekil,

Läs mer

Undersökning av skyddad strand

Undersökning av skyddad strand Undersökning av skyddad strand Jesper Larsson, John Hagberg, Karin Eliasson och Sara Hedberg NV2A Nicolaiskolan Helsingborg 1996 Dokumentet är hämtat från Vattenkikaren: (http://www.vattenkikaren.gu.se/)

Läs mer

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG HÖSTEN 2013 Stina Bertilsson Vuksan Peter Göransson MILJÖFÖRVALTNINGEN HELSINGBORG 2014 1 SAMMANFATTNING Under hösten 2013 utfördes

Läs mer

Biologiska undersökningar i samband med saneringen av Örserumsviken

Biologiska undersökningar i samband med saneringen av Örserumsviken K A L U N HÖGS K O L A N M A R Y T ISSN: 1402-6198 Rapport 2003:3 I V E S R I H Ö G S K O L A N I K A L M A R Biologiska undersökningar i samband med saneringen av Örserumsviken lägesrapport augusti 2002

Läs mer

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Organismer består av celler Likheter mellan olika celler? Skillnaderna mellan dem? svampcell Att alla celler har en cellkärna.

Läs mer

Capensis Biologi - Kopieringsunderlag. Kopieringsunderlag

Capensis Biologi - Kopieringsunderlag. Kopieringsunderlag Kopieringsunderlag Innehåll Del 1 Liv och utveckling 160 Biologi som vetenskap (6-25) 161 Utveckling av liv (28-39) 162 Livets historia (42-57) 163 Alger och växter (64-77) 164 Ryggradslösa djur (92-109)

Läs mer

Biologi för år 7 del 1 Livets myller

Biologi för år 7 del 1 Livets myller Biologi för år 7 del 1 Livets myller Tornhagsskolan den 8 januari 2018 Vad ska vi göra? Vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Till exempel: Varför finns det liv på jorden och vad är

Läs mer

Aqua reports 2015:10

Aqua reports 2015:10 Aqua reports 2015:10 Undersökning av hårdbottenfauna vid Forsmarks kärnkraftverk Metodikutveckling av artificiella substrat för övervakning av bottenfaunasamhällen på områden som saknar sediment Anders

Läs mer

Inventering av spökredskap i 8-fjordar av Dan Calderon, Miljöteknik i väst

Inventering av spökredskap i 8-fjordar av Dan Calderon, Miljöteknik i väst Inventering av spökredskap i 8-fjordar av Dan Calderon, Miljöteknik i väst Inledning Projektet initierades av 8-fjordar och genomfördes av Miljöteknik i väst. Projektet finansierades av Länsstyrelsen i

Läs mer

Livets myller Ordning i myllret

Livets myller Ordning i myllret LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas

Läs mer

Lärarutbildningsnämnden Biologi. Kursplan

Lärarutbildningsnämnden Biologi. Kursplan Dnr: FL2009/21 Lärarutbildningsnämnden Biologi Kursplan Beslut om inrättande av kursen Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden, 2009-02-18 och gäller från höstterminen 2007 vid Karlstads universitet.

Läs mer