Släktskap mellan människa och några ryggradsdjur

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Släktskap mellan människa och några ryggradsdjur"

Transkript

1 Övning: Släktskap mellan människa och några ryggradsdjur sid 1 Övning Släktskap mellan människa och några ryggradsdjur En manuell jämförelse mellan hemoglobinets aminosyrasekvenser hos några organismer Övningen, som modifierats och översatts till svenska, utgår från en övning som kan hämtas från: Övningen kan vara en lämplig introduktion inför arbetet med molekylärbiologiska databaser. Den innebär att man gör en manuell jämförelse mellan en liten del av aminosyrasekvensen för hemoglobin hos människa och några andra ryggradsdjur. En sådan jämförelse i större skala kan sedan göras med hjälp av molekylärbiologiska databaser och program som finns fritt på Internet. (Se övningen Stamträd med hjälp av databaser och program från Internet som ligger på resurscentrums hemsida.) Introduktion Följande frågeställningar bildar utgångspunkt: 1. Hur stora likheter är det mellan protein från människa jämfört från andra primater. 2. Kan skillnaderna visa den evolutionära utvecklingen? Vi kan följa evolutionen av människan genom att studera fossila fynd från tidiga Australopitheciner och vidare till Homo habilis, H.erectus, tidiga H.sapiens som Cro-Magnon och slutligen till nu levande människor. Fossilerna visar att förändringar ackumuleras. Detta leder till en mängd frågor som t.ex.: När inträffade förändringarna? Vilka är våra närmaste föregångare och vilka sidogrenar finns på släktträdet. När inträffade förgreningarna i människans släktträd? Kan vi lära oss om vår historia genom att jämföra nu levande organismer?

2 Övning: Släktskap mellan människa och några ryggradsdjur sid 2 Tidigare använde biologer och paleontologer fossila fynd, homologa strukturer och jämförande anatomi/embryologi för att försöka förstå hur nära släkt organismer är. Numera används nukleotidsekvenser från DNA och aminosyrasekvenser från proteiner som en evolutionär klocka. Vissa proteiner har grundläggande funktioner för levande organismer och om man jämför ett sådant protein från olika arter syns att stora partier av aminosyrasekvensen är likartad. Likheten i aminosyrasekvensen motsvaras av en överensstämmelse i DNA-kod. Ju mer lika DNA-sekvenserna är desto närmare släkt är organismerna. Det verkar finnas ett samband mellan antalet, samt typ av skillnader i nukleotidsekvensen och hur nära släkt organismerna är. Förändringarna i DNA kan vara negativa och leda till sjukdom och död. neutrala - vissa förändringar i DNA ändrar inte aminosyrasekvensen och även om aminosyrasekvensen ändras medför detta inte alltid en formändring av proteinet. positiva och leda till konkurrensfördelar. En individer som har fått en positiv förändring av DNA har konkurrensfördelar jämfört med artfränder och en bättre överlevnad och reproduktion. De goda arvsanlagen överförs sina avkomman och efterhand blir den positiva mutationen dominerande i populationen. Efterhand ackumuleras så mycket genetiska förändringar i populationen att individer inte längre skulle kunna fortplanta sig med individer i den ursprungliga populationen. Om man följer människans evolution ser man att det successivt sker förändringar i det yttre utseendet som har sin grund i mutationer. Det är svårt att dra gränser mellan arter eftersom förändringarna sker successivt och det inte är möjligt att studera korsningsbarriärer för utdöda arter. Aminosyrasekvensen hos människa jämfört med några andra ryggradsdjur I den här övningen ska vi studera åtta organismer och jämföra aminosyrasekvensen i hemoglobin. Figur 1 visar aminosyrasekvenserna från utvalda delar av DNA som kodar för hemoglobin. Sekvenserna har hämtade från några olika ryggradsdjur. 1. Räkna antalet olika aminosyrorna i humant hemoglobin och anteckna totalantalet av respektive aminosyra i kolumn 1 i resultattabell 2.

3 Övning: Släktskap mellan människa och några ryggradsdjur sid 3 2. Räkna antalet olika aminosyrorna i de andra ryggradsdjurens hemoglobin och anteckna totalantalet av respektive aminosyra i kolumn respektive kolumn i resultattabell Börja till vänster i tabell1 och notera positionen för varje aminosyra. Räkna antalet likheter i aminosyraposition i humant hemoglobin jämfört med hemoglobin från de andra arterna. Anteckna resultatet i resultattabell Räkna på motsvarande sätt antalet skillnader i aminosyraposition i humant hemoglobin jämfört med hemoglobin från de andra arterna. Anteckna resultatet i resultattabell 3. Tabell 1 Människa SER THR ALA GLY ASP GLU VAL GLU ASP THR PRO GLY GLY ALA ASN ALA THR ARG HIS Schimpans SER THR ALA GLY ASP GLU VAL GLU ASP THR PRO GLY GLY ALA ASN ALA THR ARG HIS Primate Gorilla SER THR ALA GLY ASP GLU VAL GLU ASP THR PRO GLY GLY ALA ASN ALA THR LYS HIS Babian ASN THR THR GLY ASP GLU VAL ASP ASP SER PRO GLY GLY ASN ASN ALA GLN LYS HIS Lemur ALA THR SER GLY GLU LYS VAL GLU ASP SER PRO GLY SER HIS ASN ALA GLN LYS HIS Hund SER SER GLY GLY ASP GLU ILU ASP ASP THR PRO SER ASN LYS ASN ALA ALA LYS LYS NonPrimate Kyckling GLN THR GLY GLY ALA GLU ILU ALA ASN SER PRO THR THR LYS ASN SER GLN ARG ALA Groda ASP SER GLY GLY LYS HIS VAL THR ASN SER ALA HIS ALA LYS ASN ALA LYS ARG ARG

4 Övning: Släktskap mellan människa och några ryggradsdjur sid 4 Resultattabell 2 Antalet molekyler av olika aminosyror hos några ryggradsdjur Aminosyra Förkortning Människa Schimpans Gorilla Babian Lemur Hund Kyckling Groda Alanin Argenin Asparaginsyra Asparagin Glutaminsyra Glutamin Glycin Histadin Isoleucin Leucin Lysin Prolin Serin Threonin Valin ALA- ARG- ASP- ASN- GLU- GLN- GLY- HIS- ILU- LEU- LYS- PRO- SER- THR- VAL-

5 Övning: Släktskap mellan människa och några ryggradsdjur sid 5 Resultattabell 3 Organism Organism Antal lika aminosyror Antal olika aminosyror Människa - jämfört med: Schimpans Bergsgorilla Olivbabian Lemur Hund Kyckling Groda Analys av resultatet 1. Använd resultattabell 3 och studera släktskapet mellan organismerna. a) Vilka är människans närmaste släktingar? b) Vilket ryggradsdjur som inte är primat är närmast släkt med människa? c) Vilken djurart är mest avlägset släkt med människan? 2. Överensstämmer resultatet med den uppfattning man har sedan tidigare om släktskap? 3. Beräkna den procentuella skillnaden mellan människan och varje övrig djurart genom att dividera antalet olika aminosyror (hämtas från tabell 3) med 19 (19 aminosyror finns i varje sekvens) och multiplicera med Använd resultatet från uppgift 3 för att skissa ett fylogenetiskt träd som visar släktskapet mellan de nio organismerna.

VI-1. Proteiner VI. PROTEINER. Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988.

VI-1. Proteiner VI. PROTEINER. Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988. Proteiner VI. PTEINE VI-1 Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988. VI-2 Molekylmodellering VI.1. Aminosyra En aminosyra (rättare: α-aminosyra) har strukturen som visas i figur

Läs mer

Föreläsning 5. Stereokemi Kapitel 6

Föreläsning 5. Stereokemi Kapitel 6 Föreläsning 5 Stereokemi Kapitel 6 1) Introduktion 2) Definition av begrepp 3) Stereokemi i verkligheten 4) Nomenklatur 5) Flera stereocenter 6) Ringsystem 7) Kirala molekyler utan stereocentra 1. Introduktion

Läs mer

VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION

VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KMMUNIKATIN CELLENS KMMUNIKATIN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara följande begrepp: replikation, translation, transkription,

Läs mer

Stamträd med hjälp av databaser och program från Internet

Stamträd med hjälp av databaser och program från Internet Övning: Stamträd sid 1 Övning Stamträd med hjälp av databaser och program från Internet Det finns databaser som är fritt tillgängliga och innehåller nukleotid- och aminosyrasekvenser från ett stort antal

Läs mer

Protein en livsviktig byggsten

Protein en livsviktig byggsten Protein en livsviktig byggsten Ingvar Bosaeus Enheten för klinisk nutrition Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg KSLA 2015-02-19 Aminosyra Alpha Amino- grupp Fredrik Bertz Karboxyl- grupp 20 aa

Läs mer

Föreläsning 17. Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 F17

Föreläsning 17. Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 F17 Föreläsning 17 Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 1) Introduktion 2) Addition av starka nukleofiler 3) Estrar 4) Amider 5) Nitriler 6) Syraklorider 7) Praktisk användning 1. Introduktion Aldehyder och ketoner

Läs mer

Övning i bioinformatik

Övning i bioinformatik Övning: Släktträd sid 1 Övning i bioinformatik Släktträd med hjälp av databaser och program från Internet Det finns databaser som är fritt tillgängliga och innehåller nukleotid- och amino-syrasekvenser

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

P-U-Csv-Aminosyror på Biochrom 30+

P-U-Csv-Aminosyror på Biochrom 30+ 1(6) P-Aminosyror (NPU09011) U-Aminosyror/Krea (NPU14178) Csv-Aminosyror (NPU09013) Bakgrund, indikation och tolkning Bakgrund: Medfödda metabola sjukdomar är ovanliga genetiska sjukdomar men eftersom

Läs mer

TABELLSAMLING ATT ANVÄNDA I SAMBAND MED PROV I KEMI B

TABELLSAMLING ATT ANVÄNDA I SAMBAND MED PROV I KEMI B TABELLSAMLIG ATT AVÄDA I SAMBAD MED PRV I KEMI B ågra fysikaliska konstanter Atommassenheten 1u = 1,66 10 27 kg Elektronens massa m = 9,1096 10 31 kg Protonens massa m p = 1,6726 10 27 kg eutronens massa

Läs mer

Tomat och banan hur är de släkt?

Tomat och banan hur är de släkt? Bildkälla: https://pixabay.com/ Alignment Introduktion Tomat och banan hur är de släkt? I denna övning studeras släktskapet mellan olika växtarter genom att jämföra DNA-sekvenser från olika växtarter (s

Läs mer

Släktträd med hjälp av databaser och program från Internet

Släktträd med hjälp av databaser och program från Internet Övning: Släktträd sid 1 Övning i bioinformatik Släktträd med hjälp av databaser och program från Internet Det finns databaser som är fritt tillgängliga och innehåller nukleotid- och amino-syrasekvenser

Läs mer

P-U-Csv-Aminosyror på Biochrom 30+

P-U-Csv-Aminosyror på Biochrom 30+ 1(5) P-Aminosyror (NPU09011) U-Aminosyror/Krea (NPU14178) Csv-Aminosyror (NPU09013) Bakgrund, indikation och tolkning Bakgrund: Medfödda metabola sjukdomar är ovanliga genetiska sjukdomar men eftersom

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium. Report issued by Accredited Laboratory. Analysrapport ± 8% SS-EN ISO 13903: g/kg. 21.

Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium. Report issued by Accredited Laboratory. Analysrapport ± 8% SS-EN ISO 13903: g/kg. 21. Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium Report issued by Accredited Laboratory Eurofins Food & Agro Testing Sweden AB Box 887 Sjöhagsg. 3 SE-53119 Lidköping www.eurofins.se Tlf: +46 10 490 8310 Sveriges

Läs mer

Mutationer. Typer av mutationer

Mutationer. Typer av mutationer Mutationer Mutationer är förändringar i den genetiska sekvensen. De är en huvudorsak till mångfalden bland organismer och de är väsentliga för evolutionen. De här förändringarna sker på många olika nivåer

Läs mer

Biologisk enfald. enheten i mångfalden. Anders Liljas Biokemi och Strukturbiologi

Biologisk enfald. enheten i mångfalden. Anders Liljas Biokemi och Strukturbiologi Biologisk enfald enheten i mångfalden Anders Liljas Biokemi och Strukturbiologi Naturen har en enorm mångfald av livsformer. I luften, på land och i vattnet Charles Darwin (1809-1882) Darwin studerade

Läs mer

Prov Genetik. Max: 8G+7VG+2MVG G: 7G VG: 7G+4VG MVG: 8G+4VG+1MVG

Prov Genetik. Max: 8G+7VG+2MVG G: 7G VG: 7G+4VG MVG: 8G+4VG+1MVG Prov Genetik Namn: Max: 8G+7VG+2MVG G: 7G VG: 7G+4VG MVG: 8G+4VG+1MVG 1. Vad kallas den delning som ger upphov till haploida könsceller (G) (a) Mitos (b) Milos (c) Meilos (d) Meios 3. Polymera gener (polygener)

Läs mer

EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår

EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING Utveckling pågår ALLT LEVANDE PÅ JORDEN HAR ETT GEMENSAMT URSPRUNG. DET BETYDER ATT ALLA ORGANISMER BAKTERIER, SVAMPAR, VÄXTER OCH DJUR ÄR SLÄKT MED VARANDRA. ORGANISMER

Läs mer

Evolution, del 2: Evolutionsprocesser och förändringar i det genetiska materialet. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi

Evolution, del 2: Evolutionsprocesser och förändringar i det genetiska materialet. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi Evolution, del 2: Evolutionsprocesser och förändringar i det genetiska materialet Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi Naturlig selektion Alleler som ger bättre överlevnad och/eller reproduktionsförmåga

Läs mer

En bioinformatisk genjakt

En bioinformatisk genjakt En bioinformatisk genjakt Jämförelser av olika arters genom I den här aktiviteten kan en elev självständigt undersöka det mänskliga genomet samt göra en jämförelse med andra arters genom. Målet för den

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

Proteinsyntesen. Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet

Proteinsyntesen. Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet Proteinsyntesen Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet Ett fundament i proteinsyntesen är strukturen av nukleinsyror. F. Crick, J. Watson & Wilkins Nobelpris i medicin 1962 Wikipedia

Läs mer

A G M K. Supplemental Figure S1.

A G M K. Supplemental Figure S1. G A G M K F I D I G G G L G Supplementl Figure S1. CADC1 MPALGCCVDATVSPPLGYAFSSDSSLPTPEFFSSGVPPMTNAAAGHSHWSPDLSSALYRVD 61 Tocco ADC MPALGCCVDAAVVSPPLSYAFSRDSSLPAPEFFASGVPPTNSAAASHWSPDLSSALYGVD 6 Aridopsis

Läs mer

Genetik. Generna finns i DNA-molekylen. DNA=deoxyribonukleinsyra

Genetik. Generna finns i DNA-molekylen. DNA=deoxyribonukleinsyra Hundens evolution, genetik och beteende 7.5 hp HT 2010 Generna finns i DNA-molekylen Genetik Genesis, gennan (grekiska) ursprung, frambringa, alstra Linda Laikre Zoologiska institutionen/populationsgenetik

Läs mer

En bioinformatisk genjakt I

En bioinformatisk genjakt I En bioinformatisk genjakt I -jämförelser av olika arters genom I den här aktiviteten kan en elev självständigt undersöka det mänskliga genomet genom att hämta information från en databas på nätet. Målet

Läs mer

TENTAMEN I STRUKTURBIOLOGI

TENTAMEN I STRUKTURBIOLOGI Molekylär Cellbiologi TENTAMEN I STRUKTURBIOLOGI MÅNDAGEN DEN 26 MARS 2001 EFTERNAMN:... FÖRNAMN:... PERSONNUMMER:... POÄNGSUMMA: RESULTAT: Skriv namn och personnummer på ev. lösa blad. Tentamen innehåller

Läs mer

Darwin NO-biennal i Falun april 2015 Från släktträd till databaser. Workshop med koppling till evolution systematik arter

Darwin NO-biennal i Falun april 2015 Från släktträd till databaser. Workshop med koppling till evolution systematik arter NO-biennal i Falun 28-29 april 2015 Från släktträd till databaser Workshop med koppling till evolution systematik arter Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik (Bioresurs), Uppsala universitet

Läs mer

Biochemistry 201 Advanced Molecular Biology (

Biochemistry 201 Advanced Molecular Biology ( Biochemistry 201 Advanced Molecular Biology (http://cmgm cmgm.stanford.edu/biochem201/) Bioinformatics: Discovering Function from Sequence Doug Brutlag Departments of Biochemistry June 4, 1999 Discovering

Läs mer

Proteinets potential i produktion av foder

Proteinets potential i produktion av foder Proteinets potential i produktion av foder Robin Kalmendal, AgrDr Produktchef och Försäljningschef, Fjäderfäfoder Innehåll Fodermarknadens kännetecken: igår, idag och i framtiden Proteinets betydelse i

Läs mer

Föreläsning 4. Stereokemi Kapitel 6

Föreläsning 4. Stereokemi Kapitel 6 Stereokemi Kapitel 6 Föreläsning 4 1) Introduktion 2) Definition av begrepp 3) Stereokemi i verkligheten 4) enklatur 5) Trivialnamn 6) Systematiska namn 7) Substitutiv nomenklatur 1. Introduktion Vad händer

Läs mer

1. Typarter för den torra mon är lingon och renlav.

1. Typarter för den torra mon är lingon och renlav. 1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN MODELLPROV I BIOLOGI Högst 8 frågor får besvaras. Svaren på de med + utmärkta mera krävande frågorna bedöms enligt betygsskalan 0 9 i stället för den normala 0 6. För uppgifter

Läs mer

Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén

Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning Niklas Dahrén Proteiner ü Namnet protein härstammar från det grekiska ordet protos som betyder den första. ü Anledningen 5ll namnet är a6 proteiner 7digt

Läs mer

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik

Läs mer

Henrik Brändén. bioscience explained Vol 3 No 1. Undersökning av influensavirus med hjälp av släktträd. Vetenskapsrådet 103 78 Stockholm Sverige

Henrik Brändén. bioscience explained Vol 3 No 1. Undersökning av influensavirus med hjälp av släktträd. Vetenskapsrådet 103 78 Stockholm Sverige Henrik Brändén Vetenskapsrådet 103 78 Stockholm Sverige Undersökning av influensavirus med hjälp av släktträd Introduktion Influensavirus delas in i olika stammar beroende på vilka varianter viruset bär

Läs mer

Poäng: Godkänt 35 p. Max 70 p.

Poäng: Godkänt 35 p. Max 70 p. Stefan Klintström Avd. f. kemi, IFM Tentamen i Modern Biologi för icke-biologer Datum: Måndagen den 14 december 2009 Tid: 09.00-16.00 Plats: Brahe Examinator: Therése Klingstedt och Stefan Klintström,

Läs mer

GENETIK - Läran om arvet

GENETIK - Läran om arvet GENETIK - Läran om arvet Kroppens minsta levande enheter är cellerna I cellkärnorna finns vår arvsmassa - DNA (DNA - Deoxiribonukleinsyra) Proteiner Transportproteiner Strukturproteiner Enzymer Reglerande

Läs mer

DNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén

DNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén DNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys Niklas Dahrén Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys Cystisk fibros Vad innebär sjukdomen?: Sjukdomen innebär att de epitelceller

Läs mer

Föreläsning 3. Substituerade kolväten Kapitel 5

Föreläsning 3. Substituerade kolväten Kapitel 5 Substituerade kolväten Kapitel 5 Föreläsning 3 1) Introduktion 2) eteroatomer 3) Nomenklatur 4) Krafter mellan molekyler 5) Syrastyrka 6) Exempel på molekyler Det afrikanska mirakelbäret har en del spännande

Läs mer

Hållbara foder och välfärd för fisk och människa

Hållbara foder och välfärd för fisk och människa Hållbara foder och välfärd för fisk och människa Kristina Snuttan Sundell och Eva Brännäs Zoologisk institutionen och Vattenbrukscentrum Väst Göteborgs Universitet Institutionen för vilt, fisk och miljö

Läs mer

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Hundens evolution, genetik och beteende

Hundens evolution, genetik och beteende Välkommen! Hundens evolution, genetik och beteende 7.5 hp Hans Temrin & Linda Laikre www.popgen.su.se/hund www.zoologi.su.se www.popgen.su.se/hund Totalt 14 temakvällar med föreläsningar Kurslitteratur:

Läs mer

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6 Genetik - cellens genetik - individens genetik Kap 6 Vad bestämmer hur en organism (cell) ser ut och fungerar? Generna (arvsanlagen) och miljön Hur går det till? En gen är en ritning för hur ett protein

Läs mer

En bioinformatisk genjakt

En bioinformatisk genjakt En bioinformatisk genjakt Efter en ide från: CUSMOBIO, Milano, Italien. Hur man kan söka i databaser efter information om en gen som kan ge ökad risk för bröstcacer. Bakgrund Människor utan symptom men

Läs mer

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen -encelliga organismer -flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar (organeller)

Läs mer

Proteiner 2012-10-22. Äggvitan består av proteinet ovalbumin. Farmaceutisk biokemi. Insulin är ett proteinhormon. Gly. Arg. Met. Cys. His. Gly.

Proteiner 2012-10-22. Äggvitan består av proteinet ovalbumin. Farmaceutisk biokemi. Insulin är ett proteinhormon. Gly. Arg. Met. Cys. His. Gly. Proteiner Farmaceutisk biokemi Gly Arg His Ala Lys His Met Gly Asn Pro Cys Phe Lys Maria Norlin Kjell Wikvall Insulin är ett proteinhormon Äggvitan består av proteinet ovalbumin Image: Simon Howden / FreeDigitalPhotos.net

Läs mer

Att bygga ett fylogenetiskt träd

Att bygga ett fylogenetiskt träd bioscience explained 134567 Wojciech Grajkowski Szkoła Festiwalu Nauki, ul. Ks. Trojdena 4, 02-109 Warszawa Att bygga ett fylogenetiskt träd Syfte Övningen visar hur man konstruerar fylogenetiska träd

Läs mer

Människans genom Databaser ger kunskap om genetiska sjukdomar

Människans genom Databaser ger kunskap om genetiska sjukdomar Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik Övning i bioinformatik Människans genom Databaser ger kunskap om genetiska sjukdomar Många molekylärbiologiska databaser och program är fritt tillgängliga

Läs mer

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen Encelliga organismer Flercelliga organismer celler Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler

Läs mer

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens OBS! Grova drag för prokaryota system! Mycket mer komplicerat i eukaryota system! RNA: Tre huvudtyper: trna transfer RNA

Läs mer

Frå n åminosyror till proteiner

Frå n åminosyror till proteiner Frå n åminosyror till proteiner Table of Contents Generellt om aminosyror... 2 Struktur och klassificering av aminosyror... 2 Alifatiska... 2 Aromatiska... 2 Polära, oladdade... 2 Positivt laddade... 2

Läs mer

COMPARATIVE STUDY OF HYDROLYSIS PERFORMED WITH MODERN MICROWAVE TECHNIQUE AND THE TRADITIONAL METHOD

COMPARATIVE STUDY OF HYDROLYSIS PERFORMED WITH MODERN MICROWAVE TECHNIQUE AND THE TRADITIONAL METHOD Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi Biomedicinska analytikerprogrammet Examensarbete, 15 hp COMPARATIVE STUDY OF HYDROLYSIS PERFORMED WITH MODERN MICROWAVE TECHNIQUE AND THE TRADITIONAL

Läs mer

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor

Läs mer

INTRODUKTION - TYP 1 DIABETES

INTRODUKTION - TYP 1 DIABETES INTRODUKTION - TYP 1 DIABETES Erik Moberg Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 160122 Diagnoskriterier - Diabetes fp-glukos 7,0 mmol/l (8 tim fasta) eller P-glukos (kapillärt) 12,2 mmol/l (venöst

Läs mer

Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha

Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha Differensen består av Fodergrödor m.a.o soja Här tröskas soja Soja-importen till EU Är värd 200 Miljarder kr per år vilket är en kostnad för jordbruket

Läs mer

Tänkande och kommunikation hos andra djurarter än människa

Tänkande och kommunikation hos andra djurarter än människa Tänkande och kommunikation hos andra djurarter än människa Elisabeth Ahlsén Institutionen för lingvistik Kollegium SSKKII (Kognitionsvetenskap) Innehåll Vad är mänskligt språk och hur utvecklas det? Förutsättningar

Läs mer

I. Flersekvensjämförelser, sekvensmotiv och profiler. II. Fylogenetisk analys

I. Flersekvensjämförelser, sekvensmotiv och profiler. II. Fylogenetisk analys I. Flersekvensjämförelser, sekvensmotiv och profiler II. Fylogenetisk analys I. Flersekvensjämförelser (multiple sequence alignments, MSA) Jämföra tre eller fler sekvenser samtidigt (homologer eller funktionellt

Läs mer

Genetik en sammanfattning

Genetik en sammanfattning Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att

Läs mer

Crafoordpriset i biovetenskaper 2015

Crafoordpriset i biovetenskaper 2015 RAFOORDPRISE I BIOVEENSKAPER 2015 POPULÄRVEENSKAPLI INFORMAION rafoordpriset i biovetenskaper 2015 rafoordpriset i biovetenskaper 2015 går till genetikerna Richard Lewontin, USA, och omoko Ohta, Japan,

Läs mer

Skapelseberättelsen. Gud skapade världen på sju dagar Han skapade djur och växter (sådana vi ser dem idag) Adam fick ge namn åt alla

Skapelseberättelsen. Gud skapade världen på sju dagar Han skapade djur och växter (sådana vi ser dem idag) Adam fick ge namn åt alla Vad är evolution? Skapelseberättelsen Gud skapade världen på sju dagar Han skapade djur och växter (sådana vi ser dem idag) Adam fick ge namn åt alla Fossil hittades, 1700-talet Hur förklara dessa? Syndafloden!

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Proteiner. Biomolekyler kap 7 Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända

Läs mer

Olika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken

Olika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken Olika celltyper Indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Den minsta levande enheten? Cellen - encelliga organismer - flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar

Läs mer

Tentamen i Zoo Systematik och Morfologi Torsdagen den 18 januari 2007 Kl

Tentamen i Zoo Systematik och Morfologi Torsdagen den 18 januari 2007 Kl Namn: Kod:. 1 MIUN Sundsvall Institution NAT SA Tentamen i Zoo Systematik och Morfologi Torsdagen den 18 januari 2007 Kl 8.00 13.00 Poäng: Max: VG (70%): Kom ihåg att läsa frågorna noggrant och att svara

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 24 februari 2014 141/2014 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av handels- och industriministeriets förordning om modersmjölksersättning

Läs mer

Ärftliga sjukdomar och egenskaper hos hund

Ärftliga sjukdomar och egenskaper hos hund Engelsk bulldog Tibetansk terrier Västgötaspets Dvärgpinscher Chow chow Foto: Pleple2000 Foto: Flickr user skaty222 Foto: Sören T Eriksson Foto: Entheta Foto:Jurriaan Schulman Alla bilder Wikimedia commons

Läs mer

Är prionproteiner lamarckistiska element?

Är prionproteiner lamarckistiska element? Är prionproteiner lamarckistiska element? Kristina Gawelin Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Prionproteiner

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Jordens liv på ett år! Jorden är ca 4,500,000,000år gammal Tänk dig att jorden endast är 1 år gammalt då skulle vi kunna beskriva jorden som en kalender. 2 Det första livet uppstår (Postulerat) Det första

Läs mer

Simulera evolutionen Ett spel för att lära ut principerna kring evolutionen med hjälp av olika föremål.

Simulera evolutionen Ett spel för att lära ut principerna kring evolutionen med hjälp av olika föremål. bioscience explained 134567 John A. Barker Formerly of the Department of Education and Professional Studies King s College, London Simulera evolutionen Ett spel för att lära ut principerna kring evolutionen

Läs mer

Supplementary Data. Figure S1: EIMS spectrum for (E)-1-(3-(3,7-dimethylocta-2,6-dienyl)-2,4,6-trihydroxyphenyl)butan-1-one (3d) 6'' 7'' 3' 2' 1' 6

Supplementary Data. Figure S1: EIMS spectrum for (E)-1-(3-(3,7-dimethylocta-2,6-dienyl)-2,4,6-trihydroxyphenyl)butan-1-one (3d) 6'' 7'' 3' 2' 1' 6 Supplementary Data H 9'' ' 1' 1 ' ' '' 7'' 8'' 10'' H H Figure S1: EIMS spectrum for (E)-1-(-(,7-dimethylocta-,-dienyl)-,,-trihydroxyphenyl)butan-1-one (d) H 9'' ' 1' 1 ' ' '' 7'' 8'' 10'' H H Figure S:

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

Medicinsk genetik del 5: Huntingtons sjukdom, sicklecellanemi och cystisk fibros. Niklas Dahrén

Medicinsk genetik del 5: Huntingtons sjukdom, sicklecellanemi och cystisk fibros. Niklas Dahrén Medicinsk genetik del 5: Huntingtons sjukdom, sicklecellanemi och cystisk fibros Niklas Dahrén Huntingtons sjukdom, sicklecellanemi och cystisk fibros är genetiska sjukdomar Genetiska sjukdomar orsakas

Läs mer

Anne Fischer 1) och Dean Madden 2)

Anne Fischer 1) och Dean Madden 2) 12467 Anne Fischer 1) och Dean Madden 2) 1) Formerly of the Max Planck Institute for Evolutionary Anthropology, Leipzig 2) NCBE Univ. Reading DNA till Darwin - Guide för lärare En fråga om smak Introduktion

Läs mer

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

Huvudansökan, kandidatprogrammet i molekylära biovetenskaper Urvalsprov kl

Huvudansökan, kandidatprogrammet i molekylära biovetenskaper Urvalsprov kl Huvudansökan, kandidatprogrammet i molekylära biovetenskaper Urvalsprov 26.4.2019 kl. 9.00 13.00 Skriv ditt namn och dina personuppgifter med tryckbokstäver. Skriv ditt namn med latinska bokstäver (abcd...),

Läs mer

Institutionen för biomedicin Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi Läkarprogrammet termin 1

Institutionen för biomedicin Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi Läkarprogrammet termin 1 Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi Läkarprogrammet termin 1 Delförhör 1 i Molekylär cellbiologi 2011-10-21 kl. 09.00-12.00 Namn:.. Personnr:. Detta delförhör har kodnummer OBS! Skriv ditt kodnummer

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Vamin 14 g N/l elektrolytfri infusionsvätska, lösning

PRODUKTRESUMÉ. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Vamin 14 g N/l elektrolytfri infusionsvätska, lösning PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Vamin 14 g N/l elektrolytfri infusionsvätska, lösning 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1000 ml innehåller: Glycin Asparaginsyra Glutaminsyra Alanin Arginin Cystein

Läs mer

Tentamen i organisk kemi, KOKA05 Tisdagen den 26 augusti 2010,

Tentamen i organisk kemi, KOKA05 Tisdagen den 26 augusti 2010, Tentamen i organisk kemi, KKA05 Tisdagen den 26 augusti 2010, 8.00-13.00. Molekylmodeller och miniräknare får medtagas. Var vänlig besvara endast en uppgift per papper. Skriv namn och personnummer på varje

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012 BASÅRET KEMI B BIOKEMI IngMarie Nilsson Biokemi och biofysik Plan 4 Rum 425 Tel. nr: 08-162728 E-post: ingmarie@dbb.su.se LABBAR Lab 11. Amylas lab Rum: K232/242 Huvudansvarig: Gabriela Danielsson Grupp

Läs mer

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 Idéhistoria Cuvier Malthus Lyell

Läs mer

Fråga forskaren PÅ JAKT EFTER GAMMALT DNA. med Erik Ersmark

Fråga forskaren PÅ JAKT EFTER GAMMALT DNA. med Erik Ersmark Fråga forskaren PÅ JAKT EFTER GAMMALT DNA med Erik Ersmark Fråga forskaren för filemn På jakt efter gammalt DNA pågick under vecka 38, den 3-7 september 2018. Här är alla frågor, och Eriks svar, sorterade

Läs mer

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Proteiner. Biomolekyler kap 7 Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända

Läs mer

Molekylärbiologins centrala dogma

Molekylärbiologins centrala dogma Molekylärbiologins centrala dogma m Replikation:Bassekvensen i DNA står för den genetiska informationen. När en cell ska delas måste DNA:tdupliceras man måste få nytt DNA med exakt samma bassekvens som

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) BASÅRET KEMI B BIOKEMI PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) Hur lätt blir det fel i strukturen? ganska stora skillnader i sekvens - ganska lika strukturer proteinerna är bara identiska i 27 av

Läs mer

Skapelsens krona. Människans utveckling

Skapelsens krona. Människans utveckling Skapelsens krona Människans utveckling Mål När vi klara med detta avsnitt skall du kunna: Översiktligt beskriva organismerna systematik och utveckling, speciellt den utveckling som lett fram till människan

Läs mer

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Proteinrening Jonbindning Peptidgruppens

Läs mer

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 De fem rikena Växter Djur Svampar

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Glavamin, infusionsvätska, lösning

Bipacksedel: Information till användaren. Glavamin, infusionsvätska, lösning Bipacksedel: Information till användaren Glavamin, infusionsvätska, lösning Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Läs mer

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Jonbindning Spektroskopisk analys av

Läs mer

Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2002, 8-13

Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2002, 8-13 Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2002, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! 3 Glöm inte att lämna in KURSUTVÄRDERINGEN! Observera att i kursutvärderingen för

Läs mer

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta. EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara

Läs mer

Genetik/Avel Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11

Genetik/Avel Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11 Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11 Introduktion Genetiska kunskaper hos uppfödare är en nödvändighet för att förstå vad till exempel SKKs hälsoprogram innebär och varför

Läs mer

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan: Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120312 Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser:!!! 50-66%! Betyg 3!!!!! 67-83%! Betyg 4!!!!! 84-100%! Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi!!!!

Läs mer

Transkriptionen. Niklas Dahrén

Transkriptionen. Niklas Dahrén Transkriptionen Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Översikt över proteinsyntesen Transkrip1onen Modifiering (bearbetning) av mrna Fler filmer på samma tema: Från gen 1ll protein Den gene1ska

Läs mer

Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna

Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna Bildkälla: http://open.jorum.ac.uk/xmlui/bitstream/handle/10949/918/items/s182_10_section4.html Bildförklaring. Staplarna visar

Läs mer

Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU. ebc.uu.se. Nick Brandt. Populationsgenetik

Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU. ebc.uu.se. Nick Brandt. Populationsgenetik Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU karl.holm@ ebc.uu.se Nick Brandt Populationsgenetik Kursens upplägg Föreläsningar 24/4, 10:15-16:00 Friessalen Introduktion, HWE 27/4, 10:15-16:00 Inavel 28/4, 10:15-16:00

Läs mer

Ke2. Proteiner. Pär Leijonhufvud. Förstå proteinernas och aminosyrornas kemi och betydelse i levande organismer (och samhället) (alanin)

Ke2. Proteiner. Pär Leijonhufvud. Förstå proteinernas och aminosyrornas kemi och betydelse i levande organismer (och samhället) (alanin) Ke2 Proteiner Pär Leijonhufvud CC $\ BY: 26 februari 2014 C Kurs: Ke2, Åre gymnasium VT 2014 Ämne/område: Proteiner Mål: Förstå proteinernas och aminosyrornas kemi och betydelse i levande organismer (och

Läs mer

Kontinenternas förflyttning och arters utbredning. Pangeapussel

Kontinenternas förflyttning och arters utbredning. Pangeapussel Kontinenternas förflyttning och arters utbredning Plattektonikteorin visar kontinenternas fördelning över jordytan under olika geologiska tidsperioder. Växlingar har skett mellan flera mindre kontinenter

Läs mer

30. Undersökning av aminosyror i surkål

30. Undersökning av aminosyror i surkål 30. Undersökning av aminosyror i surkål VAD GÅR LABORATIONEN UT PÅ? Du ska l ära dig tekniken vid tunnskiktskromatografi, TLC undersöka vad som händer med proteinerna och polysackariderna vid mjölksyrajäsning

Läs mer