TABELLSAMLING ATT ANVÄNDA I SAMBAND MED PROV I KEMI B

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TABELLSAMLING ATT ANVÄNDA I SAMBAND MED PROV I KEMI B"

Transkript

1 TABELLSAMLIG ATT AVÄDA I SAMBAD MED PRV I KEMI B ågra fysikaliska konstanter Atommassenheten 1u = 1, kg Elektronens massa m = 9, kg Protonens massa m p = 1, kg eutronens massa m n = 1, kg Elementarladdningen e = 1, As () Faradays konstant F = 9, As/mol Molvolymen vid 273 K och 1,013 bar V m = 22,414 dm 3 /mol Avogadros tal A = 6, formelenheter/mol Allmänna gaskonstanten R = 8,314 J mol 1 K 1 Absoluta nollpunkten 273,16 o Elektronegativitetsvärden för några vanliga grundämnen Element Elektronegativitet esium 0,7 Kalium 0,8 atrium 0,9 Barium 0,9 Litium 1,0 Kalcium 1,0 Magnesium 1,1 Aluminium 1,5 Kisel 1,8 Väte 2,1 Fosfor 2,1 Jod 2,4 Kol 2,5 Svavel 2,5 Brom 2,8 Kväve 3,0 Klor 3,0 Syre 3,5 Fluor 4,0

2 ågra vanliga joner Katjoner Anjoner amn Formel amn Formel aluminiumjon Al 3+ Acetatjon Ac ammoniumjon + 4 bromidjon Br bariumjon Ba 2+ cyanidjon blyjon Pb 2+ dikromatjon 2 r 2 7 cesiumjon s + divätefosfatjon 2 P 4 järn(ii)jon Fe 2+ fluoridjon F järn(iii)jon Fe 3+ fosfatjon 3 P 4 kadmiumjon d 2+ fosfidjon P 3 kalciumjon a 2+ hydridjon kaliumjon K + hydroxidjon kobolt(ii)jon o 2+ hypokloritjon l koppar(ii)jon u 2+ jodatjon I 3 krom(iii)jon r 3+ jodidjon I litiumjon Li + karbonatjon 2 3 magnesiumjon Mg 2+ kloratjon l 3 mangan(ii)jon Mn 2+ kloritjon l 2 natriumjon a + kloridjon l nickel(ii)jon i 2+ kromatjon 2 r 4 oxoniumjon 3 + manganatjon 2 Mn 4 silver(i)jon Ag + molybdatjon 2 Mo 4 strontiumjon Sr + nitratjon 3 tenn(ii)jon Sn 2+ nitritjon 2 tenn(iv)jon Sn 4+ nitridjon 3 zinkjon Zn 2+ oxidjon 2 perkloratjon l 4 permanganatjon Mn 4 sulfatjon 2 S 4 sulfitjon 2 S 3 sulfidjon S 2 tetrationatjon 2 S 4 6 tiocyanatjon S vätefosfatjon 2 P 4 vätekarbonatjon 2 3 vätesulfatjon S 4 vätesulfitjon S 3

3 Syra basindikatorer Indikator mslagsintervall Färgändring sur basisk tymolblått 1,2 2,8 röd gul metylorange 3,1 4,4 röd gul kongorött 3,0 5,0 blå röd bromkresolgrönt 3,8 5,4 gul blå metylrött 4,2 6,3 röd gul lackmus 5,4 7,9 röd blå bromtymolblått 6,0 7,6 gul blå tymolblått 8,2 9,8 gul blå fenolfthalein 8,2 10,0 färglös röd alizaringult 10,1 13,0 gul violett Syra baskonstanter Syra K a Bas K b oxalsyra , väteoxalatjon 2 4 1, vätesulfatjon S 3 1, sulfatjon 2 S 4 1, fosforsyra 3 P 4 7, divätefosfatjon 2 P 4 1, vätefluorid F 6, fluoridjon F 1, väteoxalatjon 2 4 5, oxalatjon , ättiksyra Ac 1, acetatjon Ac 5, kolsyra 2 3 4, vätekarbonatjon 3 2, divätesulfid 2 S 8, vätesulfidjon S 1, divätefosfatjon 2 P 4 6, vätefosfatjon 2 P 4 1, underklorsyrlighet l 3, hypokloritjon l 3, vätecyanid 6, cyanijon 1, ammoniumjon + 4 5, ammoniak 3 1, vätekarbonatjon 3 4, karbonatjon 2 3 2, vätesulfidjon S 1, sulfidjon S 2 1, vätefosfatjon 2 P 4 4, fosfatjon 3 P 4 2, Spänningsserien i sur miljö K Ba a a Mg Al Zn Fe i Sn Pb u g Ag l Au Pt reducerande förmåga avtar i neutral miljö K Ba a a Mg Al Zn Fe i Sn Pb u g Ag l Au Pt reducerande förmåga avtar

4 ågra viktiga molekyler inom biokemin Aminosyror Dessa kan skrivas på formeln där R är en sidogrupp. 2 R Undantag från denna generella formel är prolin. Amninosyra Förkortning Sidokedja IP ydrofob sidokeja glycin Gly 6,0 alanin Ala 6,0 valin Val 6,0 leucin isoleucin fenylalanin tyrosin Leu Ile Phe Tyr 6,0 5,9 5,5 5,7 tryptofan Trp 5,9 metionin Met S 5,7 prolin Pro 6,3 ydrofil oladdad sidokeja serin Ser 5,7 treonin Thr cystein ys S (5,1) aspargin Asn 2 5,6 5,4

5 Aminosyra Förkortning Sidokedja IP glutamin Gln 5,7 ydrofil laddad sur sidokedja asparginsyra Asp 2,8 glutaminsyra Glu 3,2 ydrofil basisk sidokedja lysin Lys 2 9,6 arginin Arg histidin is 2 11,1 2 7,5 Kvävebaser 2 2 adenin guanin 2 cytosin uracil tymin

6 Den genetiska koden Första basen Andra basen Tredje basen U A G Phe Ser Tyr ys U U Phe Ser Tyr ys Leu Ser Stopp Stopp A Leu Ser Stopp Trp G Leu Pro is Arg U Leu Pro is Arg Leu Pro Gln Arg A Leu Pro Gln Arg G Ile Thr Asn Ser U A Ile Thr Asn Ser Ile Thr Lys Arg A Met/ Thr Lys Arg G start Val Ala Asp Gly U G Val Ala Asp Gly Val Ala Glu Gly A Val Ala Glu Gly G

Studenter i lärarprogrammet LAG F-3 T6. Periodiska systemet, tabell över joner och skrivverktyg. 55 p. Väl godkänd: 41 p

Studenter i lärarprogrammet LAG F-3 T6. Periodiska systemet, tabell över joner och skrivverktyg. 55 p. Väl godkänd: 41 p Kemi 11F360 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Kemi 2,5 hp Studenter i lärarprogrammet LAG F3 T6 22,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 180406 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Periodiska systemet,

Läs mer

Studenter i lärarprogrammet LAG 4-6 T3 och T5

Studenter i lärarprogrammet LAG 4-6 T3 och T5 Kemi 46 Valkurs NO/Teknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Kemi 2,5 hp Studenter i lärarprogrammet LAG 46 T3 och T5 15 högskolepoäng Tentamensdatum: 171025 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Periodiska systemet. Namn:

Periodiska systemet. Namn: Periodiska systemet Namn: Planering Vecka Aktivitet Viktigt 4 Repetition kemiska begrepp 5 Repetition kemiska begrepp + Periodiska systemet 6 Periodiska systemet + balansering av formler 7 Repetition +

Läs mer

VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION

VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KMMUNIKATIN CELLENS KMMUNIKATIN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara följande begrepp: replikation, translation, transkription,

Läs mer

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken Göran Stenman Syror och Baser Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är.. Skyddsglasögon Göran Göran Stenman

Läs mer

Föreläsning 17. Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 F17

Föreläsning 17. Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 F17 Föreläsning 17 Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 1) Introduktion 2) Addition av starka nukleofiler 3) Estrar 4) Amider 5) Nitriler 6) Syraklorider 7) Praktisk användning 1. Introduktion Aldehyder och ketoner

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 2 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas

Läs mer

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen

Läs mer

VI-1. Proteiner VI. PROTEINER. Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988.

VI-1. Proteiner VI. PROTEINER. Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988. Proteiner VI. PTEINE VI-1 Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988. VI-2 Molekylmodellering VI.1. Aminosyra En aminosyra (rättare: α-aminosyra) har strukturen som visas i figur

Läs mer

Jonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén

Jonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén Jonbindning och metallbindning Niklas Dahrén Jonbindning Jonbindning uppstår mellan metaller och ickemetaller Natrium har en valenselektron och klor har 7 valenselektroner. Cl är bra på a< a

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 2 Niklas Dahrén Del 1: Innehåll o Introduktion till jonföreningar och jonbindningar. o Jämförelse mellan jonföreningar och molekylföreningar. o Hur jonföreningar är

Läs mer

Protein en livsviktig byggsten

Protein en livsviktig byggsten Protein en livsviktig byggsten Ingvar Bosaeus Enheten för klinisk nutrition Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg KSLA 2015-02-19 Aminosyra Alpha Amino- grupp Fredrik Bertz Karboxyl- grupp 20 aa

Läs mer

Föreläsning 5. Stereokemi Kapitel 6

Föreläsning 5. Stereokemi Kapitel 6 Föreläsning 5 Stereokemi Kapitel 6 1) Introduktion 2) Definition av begrepp 3) Stereokemi i verkligheten 4) Nomenklatur 5) Flera stereocenter 6) Ringsystem 7) Kirala molekyler utan stereocentra 1. Introduktion

Läs mer

P-U-Csv-Aminosyror på Biochrom 30+

P-U-Csv-Aminosyror på Biochrom 30+ 1(6) P-Aminosyror (NPU09011) U-Aminosyror/Krea (NPU14178) Csv-Aminosyror (NPU09013) Bakgrund, indikation och tolkning Bakgrund: Medfödda metabola sjukdomar är ovanliga genetiska sjukdomar men eftersom

Läs mer

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas

Läs mer

Släktskap mellan människa och några ryggradsdjur

Släktskap mellan människa och några ryggradsdjur Övning: Släktskap mellan människa och några ryggradsdjur sid 1 Övning Släktskap mellan människa och några ryggradsdjur En manuell jämförelse mellan hemoglobinets aminosyrasekvenser hos några organismer

Läs mer

P-U-Csv-Aminosyror på Biochrom 30+

P-U-Csv-Aminosyror på Biochrom 30+ 1(5) P-Aminosyror (NPU09011) U-Aminosyror/Krea (NPU14178) Csv-Aminosyror (NPU09013) Bakgrund, indikation och tolkning Bakgrund: Medfödda metabola sjukdomar är ovanliga genetiska sjukdomar men eftersom

Läs mer

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol? Stökiometri VI 1 Hur många atomer finns det i en molekyl H 2SO 4? 1 2 Skriv kemiska formeln för jonföreningar: 2 a) Kalciumoxid b) Kaliumjodid c) Strontiumhydroxid d) Aluminiumsulfit 3 Ange eller beräkna:

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar Niklas Dahrén Kemiska föreningar kan delas in i 3 huvudtyper Kemiska föreningar Jonföreningar Molekylföreningar Övriga föreningar (metallorganiska, legeringar etc.) Jämförelse

Läs mer

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27 Begrepp Syror och baser Kemiföreläsning 9--7 Några vanliga syror HCl (aq) saltsyra HNO salpetersyra H SO svavelsyra H CO kolsyra H PO fosforsyra HAc ättiksyra (egentligen CH COOH, Ac är en förkortning

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film i serien Area 41 Kemins grunder: 7. Jonföreningar Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken och periodiska

Läs mer

Skriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas.

Skriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas. 1 KemIgen Redoxformler Skriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas. Halvcellsmetoden (sur lösning) Salpetersyra är en stark syra dvs fullständigt

Läs mer

Atomen och periodiska systemet

Atomen och periodiska systemet Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt

Läs mer

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska

Läs mer

Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium. Report issued by Accredited Laboratory. Analysrapport ± 8% SS-EN ISO 13903: g/kg. 21.

Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium. Report issued by Accredited Laboratory. Analysrapport ± 8% SS-EN ISO 13903: g/kg. 21. Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium Report issued by Accredited Laboratory Eurofins Food & Agro Testing Sweden AB Box 887 Sjöhagsg. 3 SE-53119 Lidköping www.eurofins.se Tlf: +46 10 490 8310 Sveriges

Läs mer

Föreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi

Föreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi IFM-Kemi 9NV221, 9NV321, LINVA6 101018 Kemi för NV-lärare Föreläsningsplan 2010 Del 1 Allmän kemi Föreläsn.1 + 2 Kap. 12. Atomer och atommodeller. Föreläsn. 3 Kap. 14 Kemi: Grundämnen och föreningar. Föreläsn.

Läs mer

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning KEMI Ämnen och reaktioner 1+ 1+ 9+ Be 2+ O 2 2 2 + O 2 2 2 O Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning Bertram Stenlund Fridell This w ork is licensed under the Creative

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2006

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2006 UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2006 TEORETISKT PROV 2006-03-15 Provet omfattar 6 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar, om inte annat anges. Konstanter som inte ges i problemtexten, hämtas

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 emins grunder: 1. emikunskap är makt. Atomer och molekyler 3. Grundämnen Uppgifterna är av olika svårighetsgrad

Läs mer

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) 2007-02-15 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: Väg och Vatten-huset Hjälpmedel: Räknare Ansvarig lärare: Leif Holmlid 772

Läs mer

Föreläsning 3. Substituerade kolväten Kapitel 5

Föreläsning 3. Substituerade kolväten Kapitel 5 Substituerade kolväten Kapitel 5 Föreläsning 3 1) Introduktion 2) eteroatomer 3) Nomenklatur 4) Krafter mellan molekyler 5) Syrastyrka 6) Exempel på molekyler Det afrikanska mirakelbäret har en del spännande

Läs mer

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel: Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel eftersom de avger sina valenselektroner

Läs mer

Introduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén

Introduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén Introduktion till det periodiska systemet Niklas Dahrén Det periodiska systemet Vad är det periodiska systemet?: Det periodiska systemet är en tabell där alla kända grundämnen och atomslag ingår. Hur är

Läs mer

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen Mineraler Mineraler Begreppen mineraler och spårämnen Benämningarna för de oorganiska grundämnena och föreningarna är något inexakta. Talspråksmässigt använder vi begreppen mineraler, mineralämnen och

Läs mer

Kemicentrum KEMA02 NOMENKLATUR 1.01 HHTT-20120

Kemicentrum KEMA02 NOMENKLATUR 1.01 HHTT-20120 Kemicentrum KEMA02 NMENKLATUR 1.01 HHTT-20120 2. organisk nomenklatur International Union of Pure and Applied Chemistry (IUPAC) publicerar officiella regler för oorganisk nomenklatur på engelska språket;

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 24 februari 2014 141/2014 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av handels- och industriministeriets förordning om modersmjölksersättning

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Vamin 14 g N/l elektrolytfri infusionsvätska, lösning

PRODUKTRESUMÉ. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Vamin 14 g N/l elektrolytfri infusionsvätska, lösning PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Vamin 14 g N/l elektrolytfri infusionsvätska, lösning 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1000 ml innehåller: Glycin Asparaginsyra Glutaminsyra Alanin Arginin Cystein

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Vamin 14 g N/l elektrolytfri infusionsvätska, lösning

Bipacksedel: Information till användaren. Vamin 14 g N/l elektrolytfri infusionsvätska, lösning Bipacksedel: Information till användaren Vamin 14 g N/l elektrolytfri infusionsvätska, lösning Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som

Läs mer

Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén

Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén Spänningsserien och galvaniska element Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner 0ll andra ämnen p.g.a. låg elektronega.vitet och e3ersom de metalljoner som

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film ur serien Area Kemins grunder: 9. Syror Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

REPETITIONSKURS I KEMI FACIT. Magnus Ehinger

REPETITIONSKURS I KEMI FACIT. Magnus Ehinger KEMI REPETITINSKURS I FAIT Magnus Ehinger 2. Kemins grunder 2.1 a. lösning b. grundämne c. grundämne d. lösning (legering) e. lösning (legering) f. grundämne g. grundämne h. lösning i. lösning j. lösning

Läs mer

A G M K. Supplemental Figure S1.

A G M K. Supplemental Figure S1. G A G M K F I D I G G G L G Supplementl Figure S1. CADC1 MPALGCCVDATVSPPLGYAFSSDSSLPTPEFFSSGVPPMTNAAAGHSHWSPDLSSALYRVD 61 Tocco ADC MPALGCCVDAAVVSPPLSYAFSRDSSLPAPEFFASGVPPTNSAAASHWSPDLSSALYGVD 6 Aridopsis

Läs mer

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Oxidationstal. Niklas Dahrén Oxidationstal Niklas Dahrén Innehåll Förklaring över vad oxidationstal är. Regler för att bestämma oxidationstal. Vad innebär oxidation och reduktion? Oxidation: Ett ämne (atom eller jon) får ett elektronunderskott

Läs mer

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313 Ackrediteringens omfattning Laboratorier Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al ASTM E1086:2014 OES Stål ASTM E1621:2013 XRF

Läs mer

Instuderingsuppgifter

Instuderingsuppgifter Instuderingsuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces Kemisk bindning Uppgiftena är indelade i tre olika kategorier efter svårighetsgrad. bservera dock att det inte går att sätta betyg på en

Läs mer

Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha

Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha Differensen består av Fodergrödor m.a.o soja Här tröskas soja Soja-importen till EU Är värd 200 Miljarder kr per år vilket är en kostnad för jordbruket

Läs mer

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén Identifiera okända ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén Det finns två huvudgrupper av ämnen 1. Jonföreningar (salter): En jonförening är uppbyggd av posi5va och nega5va joner som binder 5ll varandra e:ersom

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor. Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator

Läs mer

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till

Läs mer

Proteinets potential i produktion av foder

Proteinets potential i produktion av foder Proteinets potential i produktion av foder Robin Kalmendal, AgrDr Produktchef och Försäljningschef, Fjäderfäfoder Innehåll Fodermarknadens kännetecken: igår, idag och i framtiden Proteinets betydelse i

Läs mer

Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2

Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Dagens Olika bindningstyper - Jonbindning - Kovalent bindning - Polär kovalent bindning - Metallbindning Elektronegativitet - Jonbindning eller kovalent bindning?

Läs mer

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.

Läs mer

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner till andra ämnen p.g.a. låg elektronegativitet och eftersom de metalljoner som

Läs mer

Galvaniska element. Niklas Dahrén

Galvaniska element. Niklas Dahrén Galvaniska element Niklas Dahrén Galvaniska element/celler ü Olika anordningar som skapar elektrisk energi utifrån kemiska reaktioner (redoxreaktioner) kallas för galvaniska element (eller galvaniska celler).

Läs mer

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén Materia och aggregationsformer Niklas Dahrén Vad är materia? Materia är egentligen allting som vi ser omkring oss! Allt som är uppbyggt av atomer kallas för materia. Materia kännetecknas av att det har

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas

Läs mer

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid. 269 13.1 Vad menas med att en metall ar adel? Den reagerar inte sa latt med andra amnen, den reagerar inte med saltsyra. 13.2 Ge exempel pa tre oadla metaller. Li, Mg, Al, Zn, Fe, Pb 13.3 Ge exempel

Läs mer

% Allmän oorganisk kemi

% Allmän oorganisk kemi Kalkvatten RGNISK Kalkvatten KEMI Koncentrerad svavelsyra % llmän oorganisk kemi Koncentrerad svavelsyra 614. Skriv formeln för magnesiumfosfat.* rmanganat 615. Skriv formeln för a) kalciumoxid b) magnesiumnitrid

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska

Läs mer

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej Ackrediteringens omfattning Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A000089-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Provningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A

Provningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Ackreditengens omfattning Provningslaboratoer Kretslopp och vatten Mölndal Ackreditengsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratoum A000089-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al EPA Method 200.8,

Läs mer

Syror, baser och jonföreningar

Syror, baser och jonföreningar Syror, baser och jonföreningar Joner är laddade byggstenar I en atom är antalet elektroner det samma som antalet protoner i kärnan. En jon är en atom som lämnat ifrån sig eller tagit upp en eller flera

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder: 8. Livets atom Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av

Läs mer

Tentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Tentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Tentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) 2007-03-23 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: örsalslängan A1, B1, B4 jälpmedel: Räknare valfri Ansvarig lärare: Leif olmlid

Läs mer

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära Umeå Universitet Kodnummer... Allmän kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet Lärare: Olle Nygren och Roger Lindahl Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära 29 november

Läs mer

Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén

Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning Niklas Dahrén Proteiner ü Namnet protein härstammar från det grekiska ordet protos som betyder den första. ü Anledningen 5ll namnet är a6 proteiner 7digt

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Glavamin, infusionsvätska, lösning

Bipacksedel: Information till användaren. Glavamin, infusionsvätska, lösning Bipacksedel: Information till användaren Glavamin, infusionsvätska, lösning Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Läs mer

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Proteinrening Jonbindning Peptidgruppens

Läs mer

ATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson

ATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson ATOMER OCH ATOMMODELLEN Lärare: Jimmy Pettersson Grundämnen Atomer och Grundämnen All materia byggs upp av mycket små byggstenar som kallas atomer. Varje typ av atom är byggstenar för varje kemiskt ämne.

Läs mer

Baljväxtakademin. Lund 18 april 2012. Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se

Baljväxtakademin. Lund 18 april 2012. Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se Baljväxtakademin Lund 18 april 2012 Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se Baljväxter, värda sin vikt i guld? Johannesbrödsträdets grekiska namn keration har gett namn åt måttet carat,

Läs mer

L 181/48 Europeiska unionens officiella tidning

L 181/48 Europeiska unionens officiella tidning L 181/48 Europeiska unionens officiella tidning 29.6.2013 BILAGA Unionsteckning som det hänvisas till i artikel 15.1 Kategori av Vitaminer Vitamin A retinol retinylacetat retinylpalmitat betakaroten Vitamin

Läs mer

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar Periodiska systemet Atomens delar och kemiska bindningar Atomens delar I mitten av atomen finns atomkärnan där protonerna finns. Protoner är positivt laddade partiklar Det är antalet protoner som avgör

Läs mer

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen 1. Atomens historia Det har alltid funnits olika teorier om vad allting består av. Under antiken utvecklades läran om de 4 elementen som blev den teorin som användes mest ända fram till modern tid. Teorin

Läs mer

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI INFÖR STUDIERNA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET TESTA DINA FÖRKUNSKAPER. 1 För att kunna koncentrera dig på det väsentliga i undervisningen måste du ha din gymnasiekemi aktuell.

Läs mer

(tetrakloroauratjon) (2)

(tetrakloroauratjon) (2) UTTAGIG TILL KEMIOLYMPIADE 2015 TEORETISKT PROV nr 1 Provdatum: november vecka 45 Provtid: 120 minuter. jälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning och alla svar görs på svarsblanketten

Läs mer

Vilken av följande partiklar är det starkaste reduktionsmedlet? b) Båda syralösningarna har samma ph vid ekvivalenspunkten.

Vilken av följande partiklar är det starkaste reduktionsmedlet? b) Båda syralösningarna har samma ph vid ekvivalenspunkten. 1 (2/0/0) Beräkna trycket i en behållare med volymen 4,50 dm 3, temperaturen 34,5 ºC och som innehåller 5,83 g vätgas samt 11,66 g syrgas. (Gaserna betraktas som ideala gaser.) 2 (1/0/0) Två lika stora

Läs mer

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006 Ackrediteringens omfattning AB Sandvik Materials Technology Sandviken Ackrediteringsnummer 1636 Analyslaboratoriet, 4380 A001539-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp

Läs mer

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider...

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... Tabell 2 Doskoefficienter vid inandning av lösliga eller reaktiva gaser eller

Läs mer

PERIODISKA SYSTEMET. 29 Cu. 27 Co. 26 Fe. 28 Ni. 47 Ag. 45 Rh. 46 Pd. 44 Ru. 76 Os. 77 Ir. 78 Pt. 79 Au. 110 Ds. 109 Mt. 111 Rg. 108 Hs. 65 Tb.

PERIODISKA SYSTEMET. 29 Cu. 27 Co. 26 Fe. 28 Ni. 47 Ag. 45 Rh. 46 Pd. 44 Ru. 76 Os. 77 Ir. 78 Pt. 79 Au. 110 Ds. 109 Mt. 111 Rg. 108 Hs. 65 Tb. UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2019 TEOETISKT POV nr 1 Provdatum: vecka 45, 6-9 november Provtid: 120 minuter. Hjälpmedel: äknare, tabell- och formelsamling. edovisning och alla svar görs på svarsblanketten

Läs mer

Namngivningsschema. Lunds universitet / LTH / Brandingenjörsprogrammet / Allmän kemi. Vad vill du namnge? Grundämne Jon. Komplex -förening.

Namngivningsschema. Lunds universitet / LTH / Brandingenjörsprogrammet / Allmän kemi. Vad vill du namnge? Grundämne Jon. Komplex -förening. Allmän kemi för BI Namngivningsschema Vad vill du namnge? Grundämne Jon Förening Komplex -förening Formel Namn Enkel jonl Samman -satt jon Binär förening Ickebinär förening Neutralt komplex Positivt komplex

Läs mer

RÄTTELSER Övningsuppgifter

RÄTTELSER Övningsuppgifter RÄTTELSER Övningsuppgifter visar var rättelsen finns. 3.12. En behållare på 1,00 dm 3 innehöll från början 0,50 mol ammoniak. är reaktionen 2 3 (g) 2 (g) 3 2 (g) hade gått till jämvikt vid en viss temperatur

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Glavamin, infusionsvätska, lösning. 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1000 ml infusionsvätska innehåller:

PRODUKTRESUMÉ. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Glavamin, infusionsvätska, lösning. 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1000 ml infusionsvätska innehåller: PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Glavamin, infusionsvätska, lösning 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1000 ml infusionsvätska innehåller: Aktiva innehållsämnen Kvantitet, g L-Alanin 16,00 L-Arginin

Läs mer

Kemiprov vecka 51 HT 2012

Kemiprov vecka 51 HT 2012 Namn: Klass: Kemiprov vecka 51 HT 01 Provet består av tre delar, en grön, en lila och en blå del. Den gröna delen ger maximalt och testar endast för betyget E. Du som nöjer dig med betyget E, behöver bara

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

Genetik. Generna finns i DNA-molekylen. DNA=deoxyribonukleinsyra

Genetik. Generna finns i DNA-molekylen. DNA=deoxyribonukleinsyra Hundens evolution, genetik och beteende 7.5 hp HT 2010 Generna finns i DNA-molekylen Genetik Genesis, gennan (grekiska) ursprung, frambringa, alstra Linda Laikre Zoologiska institutionen/populationsgenetik

Läs mer

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Kemins grunder En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Konkreta mål Undervisning Bedömning Centralt innehåll Kunskapskrav Vi ska lära oss Genomgångar: Skriftligt prov Kemin

Läs mer

COMPARATIVE STUDY OF HYDROLYSIS PERFORMED WITH MODERN MICROWAVE TECHNIQUE AND THE TRADITIONAL METHOD

COMPARATIVE STUDY OF HYDROLYSIS PERFORMED WITH MODERN MICROWAVE TECHNIQUE AND THE TRADITIONAL METHOD Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi Biomedicinska analytikerprogrammet Examensarbete, 15 hp COMPARATIVE STUDY OF HYDROLYSIS PERFORMED WITH MODERN MICROWAVE TECHNIQUE AND THE TRADITIONAL

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE , kl Ansvariga lärare: Helena Herbertsson , Lars Ojamäe

NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE , kl Ansvariga lärare: Helena Herbertsson , Lars Ojamäe IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi 1 NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE351 2011-09-19, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel:

Läs mer

CH 3 N. metylamin dimetylamin trimetylamin tetrametylammonium jon primär sekundär!!!!!!!!!!!!! tertiär!!!!!!!!!!!kvartenär

CH 3 N. metylamin dimetylamin trimetylamin tetrametylammonium jon primär sekundär!!!!!!!!!!!!! tertiär!!!!!!!!!!!kvartenär Funktionella grp med kväve, Fö 7-2010 AMIE - 2 amnges med alkyl följt av ordet amin. Indelning: metylamin dimetylamin trimetylamin tetrametylammonium jon primär sekundär!!!!!!!!!!!!! tertiär!!!!!!!!!!!kvartenär

Läs mer

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel 4.2 Starka och svaga elektrolyter 4.3 Lösningskoncentrationer 4.4 Olika slags kemiska reaktioner 4.5 Fällningsreaktioner

Läs mer

02013R0609 SV

02013R0609 SV 02013R0609 SV 11.07.2017 001.001 13 BILAGA Unionsförteckning som det hänvisas till i artikel 15.1 Vitaminer Vitamin A retinol retinylacetat retinylpalmitat betakaroten Vitamin D ergokalciferol kolekalciferol

Läs mer

Beräkna en förenings empiriska formel och molekylformel. Niklas Dahrén

Beräkna en förenings empiriska formel och molekylformel. Niklas Dahrén Beräkna en förenings empiriska formel och molekylformel Niklas Dahrén Uppgifter som jag går igenom i den här filmen: 1. Man förbränner 0,99 g magnesiumpulver i syrgas. Då bildas 1,65 g magnesiumoxid. Beräkna

Läs mer