RÄTTELSER Övningsuppgifter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RÄTTELSER Övningsuppgifter"

Transkript

1 RÄTTELSER Övningsuppgifter visar var rättelsen finns En behållare på 1,00 dm 3 innehöll från början 0,50 mol ammoniak. är reaktionen 2 3 (g) 2 (g) 3 2 (g) hade gått till jämvikt vid en viss temperatur fanns 0,60 mol vätgas i behållaren. Beräkna jämviktskonstanten Vid 700 o är jämviktskonstanten K 9,0 för reaktionen S 2 (g) 2 (g S 3 (g) (g) Man förde in 3, mol svaveldioxid och 3, mol kvävedioxid i en behållare på 1,00 dm 3. Sedan fick jämvikt ställa in sig vid 700 o. Vilken var substansmängden svaveltrioxid vid jämvikt? 3.23.* Vid K är jämviktskonstanten K 4,40 för jämvikten 2 (g) 2 (g) 2 (g) (g) Man blandar 1,00 mol av vardera vätgas, koldioxid, vatten och kolmonoxid i ett reaktionskärl med volymen 3,00 dm 3. Blandningen upphettas till K och jämvikt får ställa in sig. ur stor substansmängd av de olika ämnena finns i jämviktsblandningen? Ange uppbyggnaden av följande förening med symbolerna P i och S samt basernas beteckningar. P P 1 2 G a) Vilka baspar kan bildas i en DA-molekyl? b) Studera basparen i figur 13.8 i läroboken och se efter hur många vätebindningar som finns i de två basparen. Vilket av basparen tror du är starkast? 8.20.* Ange om följande reaktioner är additions-, eliminations-, kondensations-, substitutions- eller polymerisationsreaktioner. a) 6 5 Li 6 5 Li b) c) d) e) f) g) 3 3 ()() h) 3 S 3 2 Br 3 S 2 3 Br * Identifiera ämnena A, B,, D, E och F som bildas i följande reaktionsserier: Etanol konc. 2 S kondensation konc. 2 S elimination A B l 2 addition l elimination D polymerisation E polymerisation F

2 RÄTTELSER till övningsuppgifterna visar var rättelsen finns. m handen är riktad uppåt är svaret nyskrivet kpa pv nrt p nrt / V n( 2 ) m / M 16 g / 32 g mol 1 0,50 mol nrt 0,50 mol 8,31 J/(mol K) 291 K p( 2 ) V m 3 48, J / m 3 48, m / m 3 48, / m 2 48, Pa 48 kpa dm 3 syrgas Reaktionsformeln ger substans- mängdförhållandet n( 2 ) / n(s 2 ) 1/2, dvs. n( 2 ) 0,5 n(s 2 ). Då är enligt Avogadros lag också V( 2 ) 0,5 V(S 2 ) 0,5 40 dm 3 20 dm Koncentrationen hade varit dubbelt så stor för både och 2. Eftersom reaktionshastigheten är proportionell mot båda ämnenas koncentration hade reaktionshastigheten fyrdubblats. Kvävemonoxiden skulle ha bildats med hastigheten 4x mol/s. Exempel 1: [] a/v och [ 2 ] b/v. Då är v k [] [ 2 ] k a/v b/v kab/v 2 x mol/s Exempel 2: [] a/(v/2) 2a/V och [ 2 ] 2b/V ger v k [] [ 2 ] k 2a/V 2b/V 4kab/V 2 4x mol/s K 0,059 mol/dm 3 Pl 5 Pl 3 l 2 Substansmängd vid jämv. 5,00 13,8 208,5 137,5 Koncentration vid jämv. 5,00 13,8 208,5 3,0 137,5 3,0 Jämviktsekvationen är 2,98 71,0 2,98 71,0 3,0 mol mol/dm 3 [Pl 3] [l 2] K [Pl 5] ,8 2,98 208,5 3,0 mol/dm mol/dm K 137,5 3,0 71,0 3,0 5,00 3 mol/dm K 0,0586 mol/dm Vi antar att systemet A B D är en gasjämvikt. a) avsett om systemet är i jämvikt eller inte kan man skriva upp följande uttryck för ämnenas koncentrationer: [] [D] [A] [B] Kvoten mellan produkterna kallas för koncentrationskvoten och betecknas Q. m systemet är i jämvikt är kvoten Q lika med jämviktskonstanten K. b) ettoreaktionen är den reaktion som blir resultatet av de båda motsatta reaktionerna, alltså reaktionerna och. Vi antar att reaktion har hastigheten v 1 och reaktion hastigheten v 2. Då går nettoreaktionen åt samma håll som den snabbaste reaktionen med hastigheten v 1 v 2 i riktning och med hastigheten v 2 v 1 i riktning. c) m q K är systemet i jämvikt. m Q < K går nettoreaktionen åt höger tills jämvikt har uppnåtts. m Q > K går nettoreaktionen åt vänster tills jämvikt har uppnåtts a) Jämvikten förskjuts åt höger (nettoreaktion ) b) Jämvikten förskjuts åt vänster (nettoreaktion ) c) Jämvikten förskjuts åt vänster (nettoreaktion ) d) Trycket påverkar inte jämviktsläget e) Jämvikten förskjuts åt höger (nettoreaktion ) f) En katalysator påverkar inte jämviktsläget a) eutral lösning l saknar syrabasegenskaper eftersom l är en mycket stark syra. b) (Starkt) basisk lösning: S 2 2 S c) (Starkt) basisk lösning: P P 2 4 d) (Svagt) sur lösning: e) eutral lösning: l 4 saknar syrabasegenskaper eftersom l 4 är en mycket stark syra. f) (Svagt) sur lösning: Den hydratiserade järn(iii)jonen är en svag syra Fe( 2 ) Fe()( 2 ) g) Praktiskt taget neutral lösning: S 2 4 -jonen är en mycket svag bas (se tabell 4.3) a) Fe 2, c) Zn och e) 2 De ingår som redformer i redoxpar med lägre e o än 1,0 V. Redoxparen är Fe 3 /Fe 2, Zn 2 /Zn och / 2. För redoxparen Mn 2 / Mn 2, Mn 4 / Mn 2 och 2 / 2 är e o > 1,0 V a) En radikal är en partikel med en oparad (ensam) elektron. b) l och 3 2 c) ll energi l l 3 3 l 3 2 l 3 2 ll 3 2 l l osv. en kedjereaktion a) b) Vätejonen i I dras mot dubbelbindningen, dvs. I gör en elektrofil attack. Då bildas framför allt den sekundära karbokatjonen 3 ( 3 ) 2 därför att aktiveringsenergin är lägre för bildning av en sekundär karbokatjon än för en primär. c) Jodidjonen binds till den positivt laddade kolatomen i den sekundära karbokatjonen. d) 2 ( 3 ) 2 I 3 ( 3 ) 2 I 3 I( 3 ) 2 2-jod-3-metylbutan a) 0 b) 1 c) 2 d) 1 2

3 a) b) // // a) 3 2 b) c) a) b) c) a) 3 2 b) 3 2 c) a) 2 P c) edbrytningen sker i matspjälkningskanalen genom inverkan av enzymer i saliven, i magen och i början av tarmkanalen a) Med blodet till olika celler i kroppen, huvudsakligen i levern. b) Genom cellmembranet, via särskilda enzymer, s.k. pumpar, in i cellerna Se figur 11.2 i läroboken a) I andningskedjan b) 2AD 2 2 6ADP 6P i 2 2 2AD 6ATP ATP-molekylen består av en adeninrest, en ribosrest och tre sammankopplade fosfatrester a) Koenzym A, oa b) Acetyl-oA a) b) SoA 3 SoA a) b) / / 2 2 \\ \\ P a) Pyruvatjoner, 3 b) ellplasman (cytoplasman) a) Dihydroxiacetonfosfatet omvandlas till glyceral- dehyd-3-fosfat och går sedan in i glykolysen. Slutprodukten är pyruvat. b) 1 mol ATP och 2 mol (AD ) Först går det åt 1 mol ATP för att omvandla 1 mol glycerol till glycerol-3-fosfat. Sedan bildas 1 mol (AD ) när 1 mol glycerolfosfat oxideras till dihydroxiacetonfosfat. Det isomeriseras till glyceraldehyd-3-fosfat. Sedan bildas 1 mol pyruvatjoner genom de fem stegen i glykolysen. Då bildas 2 mol ATP och 1 mol (AD ). b) Kolvätekedjorna och är hydrofoba. Den högra delen i formeln ovan med fosfat- och etanolaminresterna är hydrofila a) xidation av näringsämnen. b) energi a) ellernas nedbrytning av näringsämnen. b) Reaktionerna då cellerna bygger upp nya ämnen. c) Den totala ämnesomsättningen, dvs. både de nedbrytande och de uppbyggande reaktionerna a) Kolhydrater, proteiner (och nukleinsyror, fast i mindre mängder). (Fetter är inte makromolekyler.). b) Monosackarider, aminosyror och peptider, fettsyror a) AD och FAD b) FAD tar bort 2 -atomer från gruppen 2 2 så att det blir en dubbelbindning mellan kolatomerna,. Sedan adderas en molekyl 2. Då bildas gruppen 2. Den oxideras av AD till en karbonylgrupp a) Det bildas en FAD 2 -molekyl per varv och (en AD-molekyl en -jon). b) Av en molekyl palmitinsyra, 15 31, bildas 7 molekyler FAD 2, 7 AD och 8 acetyl-oa. Det krävs 7 varv för att bryta ned en molekyl palmitinsyra i det sjunde varvet ger en kedja med fyra kolatomer två molekyler acetyl-oa. 3

4 fenylalanin pyrodruvsyra fenylpyrodruvsyra alanin a) 3AD 3 b) 1 FAD 2 c) 1 ATP d) a) Andningskedjan eller elektrontransportkedjan b) I mitokondriernas inre membran c) Proteinkomplexen sitter i ett membran som bildar ett mellanrum till yttermembranet. I komplex I oxideras en AD-molekyl till AD varvid två elektroner förs över till elektronbäraren koenzym Q och vidare till komplex III. Två -joner pumpas samtidigt från det inre rummet till membranmellanrummet. Komplex III (cytokrom c reduktas) pumpar två -joner till mellanrummet och för över elektroner via elektronbäraren cytokrom c till komplex IV (cytokrom c oxidas). Där lämnas elektronerna till reaktionen 2 2 e ½ 2 2. Samtidigt pumpas två -joner till mellanrummet. De sex -jonerna går tillbaka från mellanrummet till det inre rummet via ett stort membranprotein, ATP-syntas. Då frigörs energi så att tre ATP-molekyler bildas. (Komplex II är det membranprotein som tar upp elektroner från FAD 2 och lämnar dem vidare till komplex III). d) är sex -joner strömmar från mitokondriens membranmellanrum till dess inre genom ATP-syntas avges energi som används för att bilda ATP. 6 -joner ger 3 ATP-molekyler a) M 507 g/mol (för den oprotolyserade formen) Adenin, 5 5 5, M 135 g/mol, ribos, , M 150 g/mol, trifosforsyra, 5 P 3 10, M 258 g/mol. Vid sammankopplingen spjälkas 2 mol 2 av. b) a 117 kg ATP Det behövs ( / ) 2, mol ATP per dygn. Massan blir (2, ) g 117 kg a) Insulin b) Adrenalin (bildas när energi behövs snabbt) c) Brist på (verksamt) insulin för diabetes typ 1 eller ungdomsdiabetes, och brist på fungerande insulinreceptorer för diabetes typ 2 eller åldersdiabetes a) ATP och ADP. b) De bidrar med energi och väteatomer när glukos bildas i mörkerreaktionen. c) I kloroplasternas inre membran, dvs. i tylakoiderna. d) Det finns två fotosystem för ljusreaktionerna. Fotosystem II kan splittra vattenmolekyler till syreatomer, protoner och elektroner. Fotosystem I överför elektroner och protoner till ADP som reduceras till ADP. Båda systemen innehåller grupper som kan ta upp och avge elektroner och flera elektronbärare förbinder systemen med varandra. ADP används i mörkerreaktionen för att bilda glukos. Både FS I och FS II består av komplicerade membranproteiner med många peptidkedjor som sträcker sig över tylakoidmembranet. Fotosystemen har också grupper som kan förflytta protoner över membranet från dess utsida till insidan. Därigenom uppstår en protongradient över membranet. är den utjämnas frigörs energi, se uppgift e) Enzymkomplexet som är aktivt då vattenmolekyler spjälkas innehåller manganjoner (och antagligen kalciumjoner) ATP bildas när protongradienten över tylakoidmembranet utjämnas genom att protoner flödar genom ATP-syntetaset från membranets insida till dess utsida. Då frigörs energi som används för att bilda ATP av ADP och fosfat. Det blir ungefär två ATP-molekyler per elektronpar a) ADP är en slutprodukt. Det finns ett antal andra molekyler som är mellanprodukter i olika reaktioner, t.ex. Q 2. b) Vattenmolekyler spjälkas i väteatomer ( e ) och syreatomer och därefter används vätet till att reducera ADP. c) 2 ljusenergi 2 2e ½ 2 och ADP 2 2e ADP a) b) c) Ser-Gly eller SG d) 2 2 Förkortat Gly-Ser eller GS 2 e) Kondensationsreaktion a) Trypsin klyver peptidkedjan efter Lys och Arg. Därför får vi bitarna Ala-Asp-is-Lys, Val-Phe-Lys och Asn-Tyr-Gly-Gly där den sista är -terminal. b) Kymotrypsin klyver peptidkedjan efter de aromatiska aminosyrorna Phe och Tyr. Med kymotrypsin blir därför bitarna Ala-Asp-is-Lys-Val-Phe, Lys-Asn- Tyr och Gly-Gly, där Gly-Gly är -terminal Vi börjar med att konstatera att det finns 9 aminosyror i peptiden. Det är klart att peptiden slutar med Lys-Gly- Asn, eftersom Asn inte är en brytningspunkt för någon av enzymerna. Vidare finns sekvensen Ala-Tyr-Lys som bildat två av fragmenten. Från de två resterande fragmenten kan vi sluta oss till att sekvensen Lys-Val-Ser- Phe-Lys finns i peptiden. Den måste vara i mitten eftersom den börjar med Lys (vi fick ju inget fritt lysin med trypsin). Ala-Tyr-Lys är därför -terminal. Peptidens sekvens är Ala-Tyr-Lys-Val-Ser-Phe-Lys-Gly-Asn. Vi kan nu rita in de ställen där trypsin respektive kymotrypsin har spjälkat peptiden och konstatera att allt stämmer. 4

5 a) Vätebindningar mellan grupperna och på lämpliga avstånd i kedjan. b) För keratin framför allt med disulfidbryggor mellan cysteinrester i de parallella kedjorna. c) Med vätebindningar mellan grupperna och i de parallella kedjorna a) Substrat b) E S ES E P enzym substrat enzymsubstrat- enzym produkt komplex fta ingår flera substrat i reaktionen. Det kan också bildas flera olika produkter a) Adenin. Andra exempel är guanin, cytosin, uracil och tymin a). b) 13.6 a) b) En ribonukleosid är en förening som bildats av sockerarten ribos och en kvävebas. Ribonukleotiden bildas genom att ribonukleosiden bildar en ester med fosforsyra. c) Adenosinfosfat, dvs. en förening som bildats av ribos, adenin och fosforsyra. 5 P P P 1 1 b) a) b) G c) A P i S P i S S BS! Adenosin är en nukleosid Det finns fyra di-deoxiribonukleotider. Det kan bildas två 5-fosfater och två 3-fosfater: A G G A 5P i SP i S och 5P i SP i S respektive A G G A SP i SP i 3 och SP i SP i DA RA Sockerart: Deoxiribos Ribos Kvävebaser: A,, G och T A,, G och U Form: Dubbelsträng Enkelsträng Den normala β-kedjan har glutaminsyra i position 6. os personer med sickle-cell-anemi har β-kedjan i stället valin i position 6. Glu och Val har följande kodoner i mra-kedjan (se tabell 13.3). Glu har kodonerna 5GAA3 och 5GAG3. Val har kodonerna 5GUU3, 5GU3, 5GUA3 och 5GUG3. Eftersom DA-kedjan går i motsatt riktning mot mra-kedjan ska tripletterna i DA-kedjans gen läses i riktningen 3 5. Då blir motsvarande tripletter i DA-kedjan: för Glu: 3TT5 och 3T5. för Val: 3AA5, 3AG5, 3AT5 och 3A5. Felet i β-kedjan kan ha uppstått på två sätt. Mittersta T i 3TT5-tripletten kan ha bytts ut A. Den nya tripletten 3AT5 ger kodonen 5GUA3, dvs. aminosyran Val. Det kan också vara så att T bytts ut mot A i 3T5tripletten. Då får genen tripletten 3A5. Den ger kodonen 5GUG3 som också svarar mot aminosyran Val. är man bestämde bassekvensen i β-kedjan fann man att en normal β-kedja har tripletten 3T5 i position 6 medan den felaktiga β-kedjan har 3A5. Det är alltså denna mutation (en substitution) som ger sjukdomen sickle-cell-anemi. c) P 2 deoxitymidinfosfat 3 5

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4.1. Skriv fullständiga formler för följande reaktioner som kan gå i båda riktningarna (alla ämnen är i gasform): a) Kolmonoxid + kvävedioxid

Läs mer

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257, Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: 223-230 Metabolism: 230-232, 243-249,252-253,257,259-261 Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande) Katabola

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos

Läs mer

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln

Läs mer

Jämviktsuppgifter. 2. Kolmonoxid och vattenånga bildar koldioxid och väte enligt följande reaktionsformel:

Jämviktsuppgifter. 2. Kolmonoxid och vattenånga bildar koldioxid och väte enligt följande reaktionsformel: Jämviktsuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Vid upphettning sönderdelas etan till eten och väte. Vid en viss temperatur har följande jämvikt ställt in sig i ett slutet kärl. C 2 H 6

Läs mer

1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. 1p S 2 O H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l)

1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. 1p S 2 O H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l) Tentamen 1 Baskemi 2 2011.05.02 1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. S 2 O 2-3 + 2H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l) 2 Vad är a. ett intermediär? b. en radikal? c. en amfojon 3 Vi studerar

Läs mer

Del A. Endast kortfattade svar krävs. Helt rätt svar ger 1p annars 0p. 1. I ett experiment har man följande jämviktsblandning:

Del A. Endast kortfattade svar krävs. Helt rätt svar ger 1p annars 0p. 1. I ett experiment har man följande jämviktsblandning: Namn:... Grupp:... Poäng:... Uppsala universitet, Tekniskt-naturvetenskapligt basår 07/08 Håkan Rensmo Lennart Norén Raul Miranda Tentamen i Kemi B, 2008-03-19 kl. 13-17 Hjälpmedel: Miniräknare, tabell

Läs mer

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna Kapitel 9 är hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) BASÅRET KEMI B BIOKEMI PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) Hur lätt blir det fel i strukturen? ganska stora skillnader i sekvens - ganska lika strukturer proteinerna är bara identiska i 27 av

Läs mer

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.

Läs mer

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2006

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2006 UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2006 TEORETISKT PROV 2006-03-15 Provet omfattar 6 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar, om inte annat anges. Konstanter som inte ges i problemtexten, hämtas

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot

Läs mer

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska

Läs mer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4 Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper

Läs mer

För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p

För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p Tentamen i kemi för Basåret, OKEOOl :2 den 20 april 2012 Skrivtid: 8.00-1300 Plats. 8132 Hjälpmedel: Räknare och tabell För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p

Läs mer

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Metabolism och energi Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Intermediär metabolism Escherichia coli som exempel Fler än

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar

Läs mer

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys.

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys. 3. a) En enzymkatalyserad reaktion påverkas bland annat av mängden substrat. Ju högre halt av substrat, desto snabbare går reaktionen till jämvikt. Men vid tillräckligt höga halter av substrat så sker

Läs mer

Kapitel Var är vi i kursen???

Kapitel Var är vi i kursen??? Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys

Läs mer

(tetrakloroauratjon) (2)

(tetrakloroauratjon) (2) UTTAGIG TILL KEMIOLYMPIADE 2015 TEORETISKT PROV nr 1 Provdatum: november vecka 45 Provtid: 120 minuter. jälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning och alla svar görs på svarsblanketten

Läs mer

Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. - gen = en bassekvens i DNA, som innehåller information om aminosyrasekvensen för en polypeptidkedja, Se sidan 195 (161) i boken. - genom = allt

Läs mer

Användning av kol och energikällor

Användning av kol och energikällor Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka

Läs mer

VI-1. Proteiner VI. PROTEINER. Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988.

VI-1. Proteiner VI. PROTEINER. Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988. Proteiner VI. PTEINE VI-1 Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988. VI-2 Molekylmodellering VI.1. Aminosyra En aminosyra (rättare: α-aminosyra) har strukturen som visas i figur

Läs mer

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Celler omvandlar energi från olika källor till ett fåtal former som är användbara som energivaluta i dess metabolism. Alla celler, från bakterie

Läs mer

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 Provet omfattar 8 uppgifter, till vilka du endast ska ge svar, samt 3 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar. Inga konstanter och atommassor ges

Läs mer

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10 Isomerer Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri Båda har molekylformeln C 4 10 rganiska syror Alla organiska syror innehåller en karboxylgrupp (C) C = m man oxiderar en alkohol

Läs mer

DNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid.

DNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid. Genetik Ärftlighetslära - hur går det till när egenskaper går i arv? Molekylär genetik - information i DNA och RNA Klassisk genetik - hur olika egenskaper ärvs Bioteknik - Hur DNA flyttas mellan olika

Läs mer

Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent

Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent Kapitel 6 6.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 6.3 Se lärobokens svar och anvisningar. 6. Se lärobokens svar och anvisningar. 6.5 Kalcium reagerar med vatten på samma sätt som natrium. Utgångsämnena

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236

http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 http://sv.wikipedia.org/wiki/petroleum http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 Alkaner C n H 2n+2 metan etan propan butan pentan hexan heptan oktan nonan

Läs mer

Kemiolympiaden 2014 En tävling i regi av Svenska Kemistsamfundet

Kemiolympiaden 2014 En tävling i regi av Svenska Kemistsamfundet KEMILYMPIADE SVERIGE Kemiolympiaden 2014 En tävling i regi av Svenska Kemistsamfundet Till alla elever u är det dags för årets kemiolympiad. Kemiolympiaden är en tävling för gymnasieelever som inte fyllt

Läs mer

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas

Läs mer

KARBOKATJON KARBANJON

KARBOKATJON KARBANJON EAKTINE: Generella typer : 1. Addition Fö D-2010 (rowe Kap 17-18) 2. Substitution 3. Elimination 4. Kondensation EAKTINSINTEMEDIÄE och MEKANISME Z MLYS + Z ADIKALE Z ETELYS KABKATJN + Z Vanligast + Z KABANJN

Läs mer

4.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 4.2 För reaktionen 2ICl(g) I 2 (g) + Cl 2 (g) gäller att. För reaktionen I 2 (g) + Cl 2 (g) 2ICl(g) gäller 2

4.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 4.2 För reaktionen 2ICl(g) I 2 (g) + Cl 2 (g) gäller att. För reaktionen I 2 (g) + Cl 2 (g) 2ICl(g) gäller 2 apitel 4 Här hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER

REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER KEMI REPETITIONSKURS I LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER Magnus Ehinger Fullständiga lösningar till beräkningsuppgifterna. Kemins grunder.10 Vi antar att vi har 10 000 Li-atomer. Av dessa är då 74 st 6 Li

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 8 Bioteknik För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng för både A- och B-delen av provet.

Läs mer

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27 Begrepp Syror och baser Kemiföreläsning 9--7 Några vanliga syror HCl (aq) saltsyra HNO salpetersyra H SO svavelsyra H CO kolsyra H PO fosforsyra HAc ättiksyra (egentligen CH COOH, Ac är en förkortning

Läs mer

2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen

2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen 2003-06-03 24-hour Metabolism Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003 Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen Handledare: Tom Taylor Supervisor: Stefan Knight Inlämnat: Den 3 juni 2003 24-hour metabolism, Vad

Läs mer

Kemisk jämvikt. Kap 3

Kemisk jämvikt. Kap 3 Kemisk jämvikt Kap 3 En reaktionsformel säger vilka ämnen som reagerar vilka som bildas samt förhållandena mellan ämnena En reaktionsformel säger inte hur mycket som reagerar/bildas Ingen reaktion ger

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng

Läs mer

a) 55,8 g/mol b) 183,8 g/mol c) 255,6 g/mol d) 303,7 g/mol 2. Galliumnitrid används i lysdioder. Vilken kemisk formel har galliumnitrid?

a) 55,8 g/mol b) 183,8 g/mol c) 255,6 g/mol d) 303,7 g/mol 2. Galliumnitrid används i lysdioder. Vilken kemisk formel har galliumnitrid? UTTAGNING TILL KEMILYMPIADEN 2016 TERETISKT PRV nr 1 Provdatum: november vecka 45 Provtid: 120 minuter. Hjälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning och alla svar görs på svarsblanketten

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Kemisk jämvikt. Kap 3

Kemisk jämvikt. Kap 3 Kemisk jämvikt Kap 3 En reaktionsformel säger vilka ämnen som reagerar vilka som bildas samt förhållandena mellan ämnena En reaktionsformel säger inte hur mycket som reagerar/bildas Ingen reaktion ger

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

lördag den 4 december 2010 Vad är liv? Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år

Läs mer

Räkna kemi 1. Kap 4, 7

Räkna kemi 1. Kap 4, 7 Räkna kemi 1 Kap 4, 7 Ex vi vill beräkna hur mkt koldioxid en bil släpper ut / mil Bränsle + syre koldioxid + vatten. Vi vet mängden bränsle som går åt Kan vi räkna ut mängden koldioxid som bildas? Behöver

Läs mer

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna

Läs mer

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner periodiska systemet ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna

Läs mer

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi.

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi. UMEÅ UIVERSITET TETAME Kemiska Institutionen Tentamensdatum 2012-01-19 BE, KP Studiekurs: Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet, 15 hp. Kurskod: KE004 Tentamen: Moment 2, organisk kemi (sid 1-3) och Moment

Läs mer

Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot

Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot METABOLT SCHEMA: Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot uracil. Dessa molekyler är så energirika

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop

Läs mer

Info r prov i cellbiologi Biologi B

Info r prov i cellbiologi Biologi B Info r prov i cellbiologi Biologi B 1. Samma typer av biomolekyler i alla celler s.23-28, 30 a. Lipider, hur det är byggda och egenskaper. Miceller. - Lipider = ej vattenlösliga, fetter och fettliknande

Läs mer

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2008

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2008 UTTAGIG TILL KEMIOLYMPIADE 008 TEORETISKT PROV 008-03-11 Provet omfattar 14 uppgifter Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare, tabell- och formelsamling. Till uppgifterna 1-10 skall du endast ge

Läs mer

Institutionen för Laboratoriemedicin

Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Laboratoriemedicin VÄTTERNRUNDAN Skapat för Tandläkarutbildningen, Termin 1, Kemi av Hans-Erik Claesson 020903 Modifierat av Åke Rökaeus 050908, Birgitta Agerberth 030903, Märit Karls

Läs mer

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol? Stökiometri VI 1 Hur många atomer finns det i en molekyl H 2SO 4? 1 2 Skriv kemiska formeln för jonföreningar: 2 a) Kalciumoxid b) Kaliumjodid c) Strontiumhydroxid d) Aluminiumsulfit 3 Ange eller beräkna:

Läs mer

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p) Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken

Läs mer

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%.

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%. Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%. 1. a) Vad krävs för att en (kemisk) reaktion ska kunna ske spontant?

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor. Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator

Läs mer

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Läs mer

kolhydrat Kolhydrater är en grupp av organiska ämnen med stora molekyler som finns både i maten och i kroppen.

kolhydrat Kolhydrater är en grupp av organiska ämnen med stora molekyler som finns både i maten och i kroppen. Begreppen fotosyntes Fotosyntesen är reaktionen där växterna tar upp energi från solljuset och lagrar den i energirikt socker. Se bilden på sidan 189. Själva reaktionsformeln ser ut så här: vatten + koldioxid

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2011

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2011 UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2011 TEORETISKT PROV 2011-03-15 Provet omfattar 11 uppgifter Provtid: 180 minuter. jälpmedel: Miniräknare, tabell- och formelsamling. Till uppgifterna 1-7 skall du endast

Läs mer

KEMIOLYMPIADEN 2007 Uttagning

KEMIOLYMPIADEN 2007 Uttagning KEMILYMPIADEN 2007 Uttagning 1 2006-10-19 Provet omfattar 5 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar, om inte annat anges. Inga konstanter och atommassor ges i problemtexten. Dessa hämtas

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför

Läs mer

Föreläsning 12. Alkener III Kapitel 12 F12

Föreläsning 12. Alkener III Kapitel 12 F12 Föreläsning 12 Alkener III Kapitel 12 1) Introduktion 2) Allyliska system 3) Fleromättade kolväten 4) Färg och seende 5) Reaktioner 6) Sammanfattning och framåtblick 1. Introduktion Varför ser man bättre

Läs mer

REPETITIONSKURS I KEMI FACIT. Magnus Ehinger

REPETITIONSKURS I KEMI FACIT. Magnus Ehinger KEMI REPETITINSKURS I FAIT Magnus Ehinger 2. Kemins grunder 2.1 a. lösning b. grundämne c. grundämne d. lösning (legering) e. lösning (legering) f. grundämne g. grundämne h. lösning i. lösning j. lösning

Läs mer

Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry

Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes Bilder från McMurry Namn Efternamn 26 februari 2011 2 Varje DNA molekyl är uppbyggd av många gener induviduella DNA segmant som innehåller instruktioner för syntes

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2004

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2004 UTTAGNING TILL KEMILYMPIADEN 2004 TERETISKT PRV 20040323 Provet omfattar 6 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar, om inte annat anges. Inga konstanter ges i problemtexten. Dessa hämtas

Läs mer

TKK, TTY, LTY, OY, TY, VY, ÅA / Ingenjörsavdelningarna Inträdesförhör i kemi

TKK, TTY, LTY, OY, TY, VY, ÅA / Ingenjörsavdelningarna Inträdesförhör i kemi TKK, TTY, LTY, Y, TY, VY, ÅA / Ingenjörsavdelningarna Inträdesförhör i kemi 1.5.006 1. Framställningen av uranmetall ur renad urandioxidmalm sker via följande reaktionssteg: (1) U (s) + 4 HF (g) UF 4 (s)

Läs mer

CH 3 N. metylamin dimetylamin trimetylamin tetrametylammonium jon primär sekundär!!!!!!!!!!!!! tertiär!!!!!!!!!!!kvartenär

CH 3 N. metylamin dimetylamin trimetylamin tetrametylammonium jon primär sekundär!!!!!!!!!!!!! tertiär!!!!!!!!!!!kvartenär Funktionella grp med kväve, Fö 7-2010 AMIE - 2 amnges med alkyl följt av ordet amin. Indelning: metylamin dimetylamin trimetylamin tetrametylammonium jon primär sekundär!!!!!!!!!!!!! tertiär!!!!!!!!!!!kvartenär

Läs mer

Aggregationstillstånd

Aggregationstillstånd 4. Gaser Aggregationstillstånd 4.1 Förbränning En kemisk reaktion mellan ett ämne och syre. Fullständig förbränning (om syre finns i överskott), t.ex. etanol + syre C2H6OH (l) +3O2 (g) 3H2O (g) + 2CO2

Läs mer

Fig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner

Fig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner Kapitel 1-4 Kapitel 1 Introduction to Cells Fig 1-1 Komplexa levande organismer Några få grundämnen C + O + H Kolhydrater och fetter + N + S Proteiner + P Nukleinsyror (DNA och RNA) + spårämnen, metaller,

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen

Läs mer

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP A Absoluta nollpunkten: Temperaturen 0 K eller -273,15 o C. Kallare än så kan det inte bli. Alkalimetaller: Metallerna i grupp 1 i det periodiska systemet. Har en valenselektron

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen

Läs mer

Föreläsning 17. Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 F17

Föreläsning 17. Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 F17 Föreläsning 17 Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 1) Introduktion 2) Addition av starka nukleofiler 3) Estrar 4) Amider 5) Nitriler 6) Syraklorider 7) Praktisk användning 1. Introduktion Aldehyder och ketoner

Läs mer

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas

Läs mer

Skriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas.

Skriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas. 1 KemIgen Redoxformler Skriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas. Halvcellsmetoden (sur lösning) Salpetersyra är en stark syra dvs fullständigt

Läs mer

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419).

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Ke2. Komvux, Lund. Prov 2. Övning. Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca 1330-1500. Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Övningsprovet innehåller

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) 2007-02-15 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: Väg och Vatten-huset Hjälpmedel: Räknare Ansvarig lärare: Leif Holmlid 772

Läs mer

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar.

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar. Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar. Koncentrationer i vätskelösningar. Kap. 12.2+3. Lösning = lösningsmedel + löst(a) ämne(n)

Läs mer

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng) 1 (6) Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 (50 + 40 poäng) Tentamen består av två delar, räkne- respektive teoridel: Del 1: Teoridel. Max poäng: 50 p För godkänt: 28 p Del 2: Räknedel. Max poäng:

Läs mer

Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret. Niklas Dahrén

Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret. Niklas Dahrén Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret Niklas Dahrén Blodsocker= glukos ü Vårt blodsocker utgörs nästan enbart av sockerarten glukos. Det beror framförallt på a8 de komplexa kolhydrater vi

Läs mer

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2015 TEORETISKT PROV nr 2

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2015 TEORETISKT PROV nr 2 UTTAGNING TILL KEMILYMPIADEN 2015 TERETISKT PRV nr 2 Provdatum: tisdagen den 10 mars 2015 Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Provet omfattar 14 uppgifter. Alla uppgifter

Läs mer

KEMI 3. Övningsprov finns på Matteus. Brådskande ärenden sköts via Wilma.

KEMI 3. Övningsprov finns på Matteus. Brådskande ärenden sköts via Wilma. KEMI 3 Saana Ruotsala saana.ruotsala@mattliden.fi Kursbok Kaila, Meriläinen et al. : Kemi 3 - Reaktioner och energi + MAOL!!! Övningsprov finns på Matteus. Brådskande ärenden sköts via Wilma. Kursinnehåll

Läs mer

Frå n åminosyror till proteiner

Frå n åminosyror till proteiner Frå n åminosyror till proteiner Table of Contents Generellt om aminosyror... 2 Struktur och klassificering av aminosyror... 2 Alifatiska... 2 Aromatiska... 2 Polära, oladdade... 2 Positivt laddade... 2

Läs mer

Övningstentamen i Biologi 2, Basåret.

Övningstentamen i Biologi 2, Basåret. Övningstentamen i Biologi 2, Basåret. Cellbiologi (15p) 1. Ge 4 kortfattade exempel på vad proteiner kan ha för funktioner i kroppen. (2p) Svar: De kan ha funktioner som: Struktur- cellmembran, kollagen

Läs mer

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %).

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %). Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %). Öppna inte kuvertet förrän klartecken ges och allt lagts undan, utom tillåtna hjälpmedel

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata

Läs mer

GYMNASIEKEMI FÖR LÄKARSTUDENTER

GYMNASIEKEMI FÖR LÄKARSTUDENTER 2014-04-19 GYMNASIEKEMI FÖR LÄKARSTUDENTER Material Freja Renhammar, Uddevalla Gymnasieskola Mustafa Al-Attar, Linköpings Universitet antonfsvensson mamma doktor Sammanställning, renskrivning och komplettering

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010:

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: 1. Beskriv den molekylära strukturen på det vi i dagligt tal kallar fett (1 p) 2. Hur bryts stärkelse ned i saliven och magen? Kan även cellulosa brytas

Läs mer