RÄTTELSER Övningsuppgifter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RÄTTELSER Övningsuppgifter"

Transkript

1 RÄTTELSER Övningsuppgifter visar var rättelsen finns En behållare på 1,00 dm 3 innehöll från början 0,50 mol ammoniak. är reaktionen 2 3 (g) 2 (g) 3 2 (g) hade gått till jämvikt vid en viss temperatur fanns 0,60 mol vätgas i behållaren. Beräkna jämviktskonstanten Vid 700 o är jämviktskonstanten K 9,0 för reaktionen S 2 (g) 2 (g S 3 (g) (g) Man förde in 3, mol svaveldioxid och 3, mol kvävedioxid i en behållare på 1,00 dm 3. Sedan fick jämvikt ställa in sig vid 700 o. Vilken var substansmängden svaveltrioxid vid jämvikt? 3.23.* Vid K är jämviktskonstanten K 4,40 för jämvikten 2 (g) 2 (g) 2 (g) (g) Man blandar 1,00 mol av vardera vätgas, koldioxid, vatten och kolmonoxid i ett reaktionskärl med volymen 3,00 dm 3. Blandningen upphettas till K och jämvikt får ställa in sig. ur stor substansmängd av de olika ämnena finns i jämviktsblandningen? Ange uppbyggnaden av följande förening med symbolerna P i och S samt basernas beteckningar. P P 1 2 G a) Vilka baspar kan bildas i en DA-molekyl? b) Studera basparen i figur 13.8 i läroboken och se efter hur många vätebindningar som finns i de två basparen. Vilket av basparen tror du är starkast? 8.20.* Ange om följande reaktioner är additions-, eliminations-, kondensations-, substitutions- eller polymerisationsreaktioner. a) 6 5 Li 6 5 Li b) c) d) e) f) g) 3 3 ()() h) 3 S 3 2 Br 3 S 2 3 Br * Identifiera ämnena A, B,, D, E och F som bildas i följande reaktionsserier: Etanol konc. 2 S kondensation konc. 2 S elimination A B l 2 addition l elimination D polymerisation E polymerisation F

2 RÄTTELSER till övningsuppgifterna visar var rättelsen finns. m handen är riktad uppåt är svaret nyskrivet kpa pv nrt p nrt / V n( 2 ) m / M 16 g / 32 g mol 1 0,50 mol nrt 0,50 mol 8,31 J/(mol K) 291 K p( 2 ) V m 3 48, J / m 3 48, m / m 3 48, / m 2 48, Pa 48 kpa dm 3 syrgas Reaktionsformeln ger substans- mängdförhållandet n( 2 ) / n(s 2 ) 1/2, dvs. n( 2 ) 0,5 n(s 2 ). Då är enligt Avogadros lag också V( 2 ) 0,5 V(S 2 ) 0,5 40 dm 3 20 dm Koncentrationen hade varit dubbelt så stor för både och 2. Eftersom reaktionshastigheten är proportionell mot båda ämnenas koncentration hade reaktionshastigheten fyrdubblats. Kvävemonoxiden skulle ha bildats med hastigheten 4x mol/s. Exempel 1: [] a/v och [ 2 ] b/v. Då är v k [] [ 2 ] k a/v b/v kab/v 2 x mol/s Exempel 2: [] a/(v/2) 2a/V och [ 2 ] 2b/V ger v k [] [ 2 ] k 2a/V 2b/V 4kab/V 2 4x mol/s K 0,059 mol/dm 3 Pl 5 Pl 3 l 2 Substansmängd vid jämv. 5,00 13,8 208,5 137,5 Koncentration vid jämv. 5,00 13,8 208,5 3,0 137,5 3,0 Jämviktsekvationen är 2,98 71,0 2,98 71,0 3,0 mol mol/dm 3 [Pl 3] [l 2] K [Pl 5] ,8 2,98 208,5 3,0 mol/dm mol/dm K 137,5 3,0 71,0 3,0 5,00 3 mol/dm K 0,0586 mol/dm Vi antar att systemet A B D är en gasjämvikt. a) avsett om systemet är i jämvikt eller inte kan man skriva upp följande uttryck för ämnenas koncentrationer: [] [D] [A] [B] Kvoten mellan produkterna kallas för koncentrationskvoten och betecknas Q. m systemet är i jämvikt är kvoten Q lika med jämviktskonstanten K. b) ettoreaktionen är den reaktion som blir resultatet av de båda motsatta reaktionerna, alltså reaktionerna och. Vi antar att reaktion har hastigheten v 1 och reaktion hastigheten v 2. Då går nettoreaktionen åt samma håll som den snabbaste reaktionen med hastigheten v 1 v 2 i riktning och med hastigheten v 2 v 1 i riktning. c) m q K är systemet i jämvikt. m Q < K går nettoreaktionen åt höger tills jämvikt har uppnåtts. m Q > K går nettoreaktionen åt vänster tills jämvikt har uppnåtts a) Jämvikten förskjuts åt höger (nettoreaktion ) b) Jämvikten förskjuts åt vänster (nettoreaktion ) c) Jämvikten förskjuts åt vänster (nettoreaktion ) d) Trycket påverkar inte jämviktsläget e) Jämvikten förskjuts åt höger (nettoreaktion ) f) En katalysator påverkar inte jämviktsläget a) eutral lösning l saknar syrabasegenskaper eftersom l är en mycket stark syra. b) (Starkt) basisk lösning: S 2 2 S c) (Starkt) basisk lösning: P P 2 4 d) (Svagt) sur lösning: e) eutral lösning: l 4 saknar syrabasegenskaper eftersom l 4 är en mycket stark syra. f) (Svagt) sur lösning: Den hydratiserade järn(iii)jonen är en svag syra Fe( 2 ) Fe()( 2 ) g) Praktiskt taget neutral lösning: S 2 4 -jonen är en mycket svag bas (se tabell 4.3) a) Fe 2, c) Zn och e) 2 De ingår som redformer i redoxpar med lägre e o än 1,0 V. Redoxparen är Fe 3 /Fe 2, Zn 2 /Zn och / 2. För redoxparen Mn 2 / Mn 2, Mn 4 / Mn 2 och 2 / 2 är e o > 1,0 V a) En radikal är en partikel med en oparad (ensam) elektron. b) l och 3 2 c) ll energi l l 3 3 l 3 2 l 3 2 ll 3 2 l l osv. en kedjereaktion a) b) Vätejonen i I dras mot dubbelbindningen, dvs. I gör en elektrofil attack. Då bildas framför allt den sekundära karbokatjonen 3 ( 3 ) 2 därför att aktiveringsenergin är lägre för bildning av en sekundär karbokatjon än för en primär. c) Jodidjonen binds till den positivt laddade kolatomen i den sekundära karbokatjonen. d) 2 ( 3 ) 2 I 3 ( 3 ) 2 I 3 I( 3 ) 2 2-jod-3-metylbutan a) 0 b) 1 c) 2 d) 1 2

3 a) b) // // a) 3 2 b) c) a) b) c) a) 3 2 b) 3 2 c) a) 2 P c) edbrytningen sker i matspjälkningskanalen genom inverkan av enzymer i saliven, i magen och i början av tarmkanalen a) Med blodet till olika celler i kroppen, huvudsakligen i levern. b) Genom cellmembranet, via särskilda enzymer, s.k. pumpar, in i cellerna Se figur 11.2 i läroboken a) I andningskedjan b) 2AD 2 2 6ADP 6P i 2 2 2AD 6ATP ATP-molekylen består av en adeninrest, en ribosrest och tre sammankopplade fosfatrester a) Koenzym A, oa b) Acetyl-oA a) b) SoA 3 SoA a) b) / / 2 2 \\ \\ P a) Pyruvatjoner, 3 b) ellplasman (cytoplasman) a) Dihydroxiacetonfosfatet omvandlas till glyceral- dehyd-3-fosfat och går sedan in i glykolysen. Slutprodukten är pyruvat. b) 1 mol ATP och 2 mol (AD ) Först går det åt 1 mol ATP för att omvandla 1 mol glycerol till glycerol-3-fosfat. Sedan bildas 1 mol (AD ) när 1 mol glycerolfosfat oxideras till dihydroxiacetonfosfat. Det isomeriseras till glyceraldehyd-3-fosfat. Sedan bildas 1 mol pyruvatjoner genom de fem stegen i glykolysen. Då bildas 2 mol ATP och 1 mol (AD ). b) Kolvätekedjorna och är hydrofoba. Den högra delen i formeln ovan med fosfat- och etanolaminresterna är hydrofila a) xidation av näringsämnen. b) energi a) ellernas nedbrytning av näringsämnen. b) Reaktionerna då cellerna bygger upp nya ämnen. c) Den totala ämnesomsättningen, dvs. både de nedbrytande och de uppbyggande reaktionerna a) Kolhydrater, proteiner (och nukleinsyror, fast i mindre mängder). (Fetter är inte makromolekyler.). b) Monosackarider, aminosyror och peptider, fettsyror a) AD och FAD b) FAD tar bort 2 -atomer från gruppen 2 2 så att det blir en dubbelbindning mellan kolatomerna,. Sedan adderas en molekyl 2. Då bildas gruppen 2. Den oxideras av AD till en karbonylgrupp a) Det bildas en FAD 2 -molekyl per varv och (en AD-molekyl en -jon). b) Av en molekyl palmitinsyra, 15 31, bildas 7 molekyler FAD 2, 7 AD och 8 acetyl-oa. Det krävs 7 varv för att bryta ned en molekyl palmitinsyra i det sjunde varvet ger en kedja med fyra kolatomer två molekyler acetyl-oa. 3

4 fenylalanin pyrodruvsyra fenylpyrodruvsyra alanin a) 3AD 3 b) 1 FAD 2 c) 1 ATP d) a) Andningskedjan eller elektrontransportkedjan b) I mitokondriernas inre membran c) Proteinkomplexen sitter i ett membran som bildar ett mellanrum till yttermembranet. I komplex I oxideras en AD-molekyl till AD varvid två elektroner förs över till elektronbäraren koenzym Q och vidare till komplex III. Två -joner pumpas samtidigt från det inre rummet till membranmellanrummet. Komplex III (cytokrom c reduktas) pumpar två -joner till mellanrummet och för över elektroner via elektronbäraren cytokrom c till komplex IV (cytokrom c oxidas). Där lämnas elektronerna till reaktionen 2 2 e ½ 2 2. Samtidigt pumpas två -joner till mellanrummet. De sex -jonerna går tillbaka från mellanrummet till det inre rummet via ett stort membranprotein, ATP-syntas. Då frigörs energi så att tre ATP-molekyler bildas. (Komplex II är det membranprotein som tar upp elektroner från FAD 2 och lämnar dem vidare till komplex III). d) är sex -joner strömmar från mitokondriens membranmellanrum till dess inre genom ATP-syntas avges energi som används för att bilda ATP. 6 -joner ger 3 ATP-molekyler a) M 507 g/mol (för den oprotolyserade formen) Adenin, 5 5 5, M 135 g/mol, ribos, , M 150 g/mol, trifosforsyra, 5 P 3 10, M 258 g/mol. Vid sammankopplingen spjälkas 2 mol 2 av. b) a 117 kg ATP Det behövs ( / ) 2, mol ATP per dygn. Massan blir (2, ) g 117 kg a) Insulin b) Adrenalin (bildas när energi behövs snabbt) c) Brist på (verksamt) insulin för diabetes typ 1 eller ungdomsdiabetes, och brist på fungerande insulinreceptorer för diabetes typ 2 eller åldersdiabetes a) ATP och ADP. b) De bidrar med energi och väteatomer när glukos bildas i mörkerreaktionen. c) I kloroplasternas inre membran, dvs. i tylakoiderna. d) Det finns två fotosystem för ljusreaktionerna. Fotosystem II kan splittra vattenmolekyler till syreatomer, protoner och elektroner. Fotosystem I överför elektroner och protoner till ADP som reduceras till ADP. Båda systemen innehåller grupper som kan ta upp och avge elektroner och flera elektronbärare förbinder systemen med varandra. ADP används i mörkerreaktionen för att bilda glukos. Både FS I och FS II består av komplicerade membranproteiner med många peptidkedjor som sträcker sig över tylakoidmembranet. Fotosystemen har också grupper som kan förflytta protoner över membranet från dess utsida till insidan. Därigenom uppstår en protongradient över membranet. är den utjämnas frigörs energi, se uppgift e) Enzymkomplexet som är aktivt då vattenmolekyler spjälkas innehåller manganjoner (och antagligen kalciumjoner) ATP bildas när protongradienten över tylakoidmembranet utjämnas genom att protoner flödar genom ATP-syntetaset från membranets insida till dess utsida. Då frigörs energi som används för att bilda ATP av ADP och fosfat. Det blir ungefär två ATP-molekyler per elektronpar a) ADP är en slutprodukt. Det finns ett antal andra molekyler som är mellanprodukter i olika reaktioner, t.ex. Q 2. b) Vattenmolekyler spjälkas i väteatomer ( e ) och syreatomer och därefter används vätet till att reducera ADP. c) 2 ljusenergi 2 2e ½ 2 och ADP 2 2e ADP a) b) c) Ser-Gly eller SG d) 2 2 Förkortat Gly-Ser eller GS 2 e) Kondensationsreaktion a) Trypsin klyver peptidkedjan efter Lys och Arg. Därför får vi bitarna Ala-Asp-is-Lys, Val-Phe-Lys och Asn-Tyr-Gly-Gly där den sista är -terminal. b) Kymotrypsin klyver peptidkedjan efter de aromatiska aminosyrorna Phe och Tyr. Med kymotrypsin blir därför bitarna Ala-Asp-is-Lys-Val-Phe, Lys-Asn- Tyr och Gly-Gly, där Gly-Gly är -terminal Vi börjar med att konstatera att det finns 9 aminosyror i peptiden. Det är klart att peptiden slutar med Lys-Gly- Asn, eftersom Asn inte är en brytningspunkt för någon av enzymerna. Vidare finns sekvensen Ala-Tyr-Lys som bildat två av fragmenten. Från de två resterande fragmenten kan vi sluta oss till att sekvensen Lys-Val-Ser- Phe-Lys finns i peptiden. Den måste vara i mitten eftersom den börjar med Lys (vi fick ju inget fritt lysin med trypsin). Ala-Tyr-Lys är därför -terminal. Peptidens sekvens är Ala-Tyr-Lys-Val-Ser-Phe-Lys-Gly-Asn. Vi kan nu rita in de ställen där trypsin respektive kymotrypsin har spjälkat peptiden och konstatera att allt stämmer. 4

5 a) Vätebindningar mellan grupperna och på lämpliga avstånd i kedjan. b) För keratin framför allt med disulfidbryggor mellan cysteinrester i de parallella kedjorna. c) Med vätebindningar mellan grupperna och i de parallella kedjorna a) Substrat b) E S ES E P enzym substrat enzymsubstrat- enzym produkt komplex fta ingår flera substrat i reaktionen. Det kan också bildas flera olika produkter a) Adenin. Andra exempel är guanin, cytosin, uracil och tymin a). b) 13.6 a) b) En ribonukleosid är en förening som bildats av sockerarten ribos och en kvävebas. Ribonukleotiden bildas genom att ribonukleosiden bildar en ester med fosforsyra. c) Adenosinfosfat, dvs. en förening som bildats av ribos, adenin och fosforsyra. 5 P P P 1 1 b) a) b) G c) A P i S P i S S BS! Adenosin är en nukleosid Det finns fyra di-deoxiribonukleotider. Det kan bildas två 5-fosfater och två 3-fosfater: A G G A 5P i SP i S och 5P i SP i S respektive A G G A SP i SP i 3 och SP i SP i DA RA Sockerart: Deoxiribos Ribos Kvävebaser: A,, G och T A,, G och U Form: Dubbelsträng Enkelsträng Den normala β-kedjan har glutaminsyra i position 6. os personer med sickle-cell-anemi har β-kedjan i stället valin i position 6. Glu och Val har följande kodoner i mra-kedjan (se tabell 13.3). Glu har kodonerna 5GAA3 och 5GAG3. Val har kodonerna 5GUU3, 5GU3, 5GUA3 och 5GUG3. Eftersom DA-kedjan går i motsatt riktning mot mra-kedjan ska tripletterna i DA-kedjans gen läses i riktningen 3 5. Då blir motsvarande tripletter i DA-kedjan: för Glu: 3TT5 och 3T5. för Val: 3AA5, 3AG5, 3AT5 och 3A5. Felet i β-kedjan kan ha uppstått på två sätt. Mittersta T i 3TT5-tripletten kan ha bytts ut A. Den nya tripletten 3AT5 ger kodonen 5GUA3, dvs. aminosyran Val. Det kan också vara så att T bytts ut mot A i 3T5tripletten. Då får genen tripletten 3A5. Den ger kodonen 5GUG3 som också svarar mot aminosyran Val. är man bestämde bassekvensen i β-kedjan fann man att en normal β-kedja har tripletten 3T5 i position 6 medan den felaktiga β-kedjan har 3A5. Det är alltså denna mutation (en substitution) som ger sjukdomen sickle-cell-anemi. c) P 2 deoxitymidinfosfat 3 5

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4 Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Användning av kol och energikällor

Användning av kol och energikällor Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka

Läs mer

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 Provet omfattar 8 uppgifter, till vilka du endast ska ge svar, samt 3 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar. Inga konstanter och atommassor ges

Läs mer

Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent

Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent Kapitel 6 6.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 6.3 Se lärobokens svar och anvisningar. 6. Se lärobokens svar och anvisningar. 6.5 Kalcium reagerar med vatten på samma sätt som natrium. Utgångsämnena

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Info r prov i cellbiologi Biologi B

Info r prov i cellbiologi Biologi B Info r prov i cellbiologi Biologi B 1. Samma typer av biomolekyler i alla celler s.23-28, 30 a. Lipider, hur det är byggda och egenskaper. Miceller. - Lipider = ej vattenlösliga, fetter och fettliknande

Läs mer

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2004

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2004 UTTAGNING TILL KEMILYMPIADEN 2004 TERETISKT PRV 20040323 Provet omfattar 6 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar, om inte annat anges. Inga konstanter ges i problemtexten. Dessa hämtas

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1. Läkemedel

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1. Läkemedel UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1 Provdatum: torsdagen den 15 november Provtid: 120 minuter Hjälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning görs på svarsblanketten som

Läs mer

Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén

Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning Niklas Dahrén Proteiner ü Namnet protein härstammar från det grekiska ordet protos som betyder den första. ü Anledningen 5ll namnet är a6 proteiner 7digt

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata

Läs mer

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;

Läs mer

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1 Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Frå n åminosyror till proteiner

Frå n åminosyror till proteiner Frå n åminosyror till proteiner Table of Contents Generellt om aminosyror... 2 Struktur och klassificering av aminosyror... 2 Alifatiska... 2 Aromatiska... 2 Polära, oladdade... 2 Positivt laddade... 2

Läs mer

GYMNASIEKEMI FÖR LÄKARSTUDENTER

GYMNASIEKEMI FÖR LÄKARSTUDENTER 2014-04-19 GYMNASIEKEMI FÖR LÄKARSTUDENTER Material Freja Renhammar, Uddevalla Gymnasieskola Mustafa Al-Attar, Linköpings Universitet antonfsvensson mamma doktor Sammanställning, renskrivning och komplettering

Läs mer

Kroppens påverkan av fysisk aktivitet

Kroppens påverkan av fysisk aktivitet Kroppens påverkan av fysisk aktivitet och vad som påverkar prestationen Kroppen är en komplicerad helhet som måste fungera in i minsta detalj för att vi ska kunna leva ett normalt liv utan sjukdomar. Som

Läs mer

Göran Petersson januari 2009 Professor i Kemisk Miljövetenskap Kemi- och Bioteknik, Chalmers goranp@chalmers.se ANTIOXIDANTER

Göran Petersson januari 2009 Professor i Kemisk Miljövetenskap Kemi- och Bioteknik, Chalmers goranp@chalmers.se ANTIOXIDANTER Göran Petersson januari 2009 Professor i Kemisk Miljövetenskap Kemi- och Bioteknik, Chalmers goranp@chalmers.se Enzymer Liponsyra Tokoferoler Flavonoider Glutation Ubikinol Askorbinsyra Karotenoider ANTIXIDANTER

Läs mer

HEMTENTAMEN BIOKEMI 1, 6 hp 15-21 mars kl 9.00 2011 Grupp 2

HEMTENTAMEN BIOKEMI 1, 6 hp 15-21 mars kl 9.00 2011 Grupp 2 Bilaga 2 HEMTENTAMEN BIOKEMI, 6 hp 5-2 mars kl 9.00 20 Grupp 2 . a) Vid punkt (I) föreligger glycin främst i helt protoniserad form eftersom lösningens ph vid denna punkt är lägre än glycins båda pka-värden.

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) BASÅRET KEMI B BIOKEMI GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) DNA/RNA, Transkription, Translation VAR I CELLEN SKER DETTA? Replikation - kopiering av DNA, sker i cellkärnan Transkription - avläsa

Läs mer

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Besvara varje fråga på separat papper! Ange tydligt längst upp på varje papper både

Läs mer

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 Näringslära Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 NÄRINGSÄMNEN - UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 2 KOLHYDRATER... 2 FETT... 3 PROTEIN... 3 MAKROMINERALÄMNEN OCH SPÅRELEMENT...

Läs mer

Protein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans

Protein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans Proteiner Protein Struktur Transport Enzymer kanaler och pumpar PROTEINER Hormoner syrabasbalans Vätskebalans Antikroppar Proteinbehov hos idrottare Ökad muskeltillväxt, både b styrkeidrotter och uthållighet

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Integrerad metabolism

Integrerad metabolism Integrerad metabolism Table of Contents Återkommande intermediärer... 2 Fosfat... 2 Aktiverade bärare... 2 NADH och NADPH... 2 NADPH... 2 Coenzym A... 2 Vägen till Acetyl CoA... 3 Glykogenes... 3 Glykogenolys...

Läs mer

Rättningsmall fråga 1: a) b) mellan N och Ca (0.5p); Ca och C (0.5p). c) vid ph 5: NH 3 + ------ COOH (0.5p); vid ph 9: NH 2 ------ COO - (0.

Rättningsmall fråga 1: a) b) mellan N och Ca (0.5p); Ca och C (0.5p). c) vid ph 5: NH 3 + ------ COOH (0.5p); vid ph 9: NH 2 ------ COO - (0. Tentamen Bke1, 10p, 25e Maj 1999. Riktmärke för godkänt 50% (53p av totalt 106 möjliga). Börja svara på varje fråga på ett nytt papper (detta underlättar rättningen av skrivningarna)! Glöm ej kodnummer

Läs mer

Afrika- i svältens spår

Afrika- i svältens spår Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2014 TEORETISKT PROV nr 2

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2014 TEORETISKT PROV nr 2 UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 204 TEORETISKT PROV nr 2 Provdatum: torsdagen den 3 mars 204 Provtid: 80 minuter. Hjälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Provet omfattar 2 uppgifter. Alla uppgifter

Läs mer

Medquiz Nutrition, metabolism & elimination HT 2012 MEDQUIZ. T2 Nutrition, metabolism & elimination

Medquiz Nutrition, metabolism & elimination HT 2012 MEDQUIZ. T2 Nutrition, metabolism & elimination MEDQUIZ T2 Nutrition, metabolism & elimination Innehåll MEDQUIZ... 1 Cellbiologi kap 6 Cellmembran... 2 Cellbiologi kap 8-12 Organeller... 3 Cellbiologi kap 25 Kolhydratmetabolismen... 3 Cellbiologi kap

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Framkalla fingeravtryck med superlim. Niklas Dahrén

Framkalla fingeravtryck med superlim. Niklas Dahrén Framkalla fingeravtryck med superlim Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Kemin bakom framkallning med superlim inklusive betydelsen av atomernas elektronega6vitet Vanligt superlim kan framkalla

Läs mer

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén Blodsockret regleras av insulin och glukagon Niklas Dahrén Insulin och glukagon hjälps åt att reglera blodsockret Insulin sänker Blodsockerkoncentra-onen Glukagon höjer Insulin sänker blodsockret ü Insulin

Läs mer

Proteiner 2012-10-22. Äggvitan består av proteinet ovalbumin. Farmaceutisk biokemi. Insulin är ett proteinhormon. Gly. Arg. Met. Cys. His. Gly.

Proteiner 2012-10-22. Äggvitan består av proteinet ovalbumin. Farmaceutisk biokemi. Insulin är ett proteinhormon. Gly. Arg. Met. Cys. His. Gly. Proteiner Farmaceutisk biokemi Gly Arg His Ala Lys His Met Gly Asn Pro Cys Phe Lys Maria Norlin Kjell Wikvall Insulin är ett proteinhormon Äggvitan består av proteinet ovalbumin Image: Simon Howden / FreeDigitalPhotos.net

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

Bethanie Carney Almroth och Anna Lennquist

Bethanie Carney Almroth och Anna Lennquist Bethanie Carney Almroth och Anna Lennquist Zoofysiologi, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, Box 463, 405 30 Göteborg, Sverige Antioxidanter- hälsosamt eller skadligt? Vad är antioxidanter?

Läs mer

Sammanfattning biokemi

Sammanfattning biokemi Sammanfattning biokemi Grunderna i biokemi Bindningsavstånd kovalent - vätebindning - elektrostatiska interaktioner van der Waals interaktioner 1,54 Å 2,4-3,5 Å 3 Å 3,5-4,5 Å Kväve och syre kan fungera

Läs mer

Protein en livsviktig byggsten

Protein en livsviktig byggsten Protein en livsviktig byggsten Ingvar Bosaeus Enheten för klinisk nutrition Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg KSLA 2015-02-19 Aminosyra Alpha Amino- grupp Fredrik Bertz Karboxyl- grupp 20 aa

Läs mer

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas

Läs mer

Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset. Mitokondriella sjukdomar. Behandling

Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset. Mitokondriella sjukdomar. Behandling Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset Mitokondriella sjukdomar Behandling Krav för att visa effekt av ny behandling Prospektiv Framåtblickande, planerad på förhand Randomiserad Slumpmässigt utvalda

Läs mer

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné Carl Von Linné Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Taxonomi:

Läs mer

Syror, baser och jonföreningar

Syror, baser och jonföreningar Syror, baser och jonföreningar Joner är laddade byggstenar I en atom är antalet elektroner det samma som antalet protoner i kärnan. En jon är en atom som lämnat ifrån sig eller tagit upp en eller flera

Läs mer

Om syror baser och ph

Om syror baser och ph Om syror baser och ph Att syra och mumifiera är praktisk antik kunskap Syror och baser har man känt till mycket länge. Ättikan var den första syran man kunde framställa (ur vin). Ättiksyrabakterien är

Läs mer

Proteinstruktur samt Hemoglobin

Proteinstruktur samt Hemoglobin Proteinstruktur samt Hemoglobin Biochemistry Kapitel 2 Kapitel 3 Structure and Function of the Human Body Kapitel 12 Proteinstrukturer Primärstruktur - ordningen på aminosyrorna (peptidbindningen) Sekundärstruktur

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2001

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2001 UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2001 TEORETISKT PROV 2001-04-03 Provet omfattar 6 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar, om inte annat anges. Du får poäng för korrekt löst deluppgift, även

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt. Därför skall namn och

Läs mer

Hur håller molekyler ihop?

Hur håller molekyler ihop? ur håller molekyler ihop? I förra modulen mötte du kemiska föreningar som bestod mest av kolatomer och väteatomer, kolväten, som inte alls vill blanda sig med vatten. Kolväten beskrev vi som opolära molekyler

Läs mer

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3.

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. Lösning till tentamen 2008 12 15 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. b) Beräkna

Läs mer

Kemiskafferiet modul 6 kemiteori. Bränslen och energi.

Kemiskafferiet modul 6 kemiteori. Bränslen och energi. Bränslen och energi. Det här avsnittet handlar om energi, ett begrepp vi har berört många gånger i samband med ämnens aggregationstillstånd, salters upplösning i vatten mm. Vi har diskuterat t ex vattenmolekyler

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum: Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den

Läs mer

Räkneuppgifter. Lösningsberedning. 1. Vilka joner finns i vattenlösning av. a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c) Na 2 C 2 O 4 (s) d) (NH 4 ) 2 SO 4 (s)

Räkneuppgifter. Lösningsberedning. 1. Vilka joner finns i vattenlösning av. a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c) Na 2 C 2 O 4 (s) d) (NH 4 ) 2 SO 4 (s) BIOMEDICINSKA ANALYTIKERUTBILDNINGEN INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN SAROLTA PAP 2010-01-11 Räkneuppgifter Lösningsberedning 1. Vilka joner finns i vattenlösning av a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c)

Läs mer

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriella sjukdomar Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriell sjukdom Definition Oxidativ fosforylering Genetik och ärftlighet Biokemisk utredning av mitokondriefunktion

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

a) 25 mol% b) 33 mol% c) 50 mol% d) 67 mol% e) 75 mol%

a) 25 mol% b) 33 mol% c) 50 mol% d) 67 mol% e) 75 mol% 2012-03-13 Provet omfattar 18 uppgifter Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare, tabell- och formelsamling. Till uppgifterna 1-15 skall du endast ge svar. Svara på bifogad svarsblankett. Svenskt

Läs mer

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och

Läs mer

530117 Materialfysik vt 2014. 3. Materials struktur 3.8 Biomaterials struktur. [Mitchell 1.5, Poole-Owens: Introduction to Nanotechnology mm.

530117 Materialfysik vt 2014. 3. Materials struktur 3.8 Biomaterials struktur. [Mitchell 1.5, Poole-Owens: Introduction to Nanotechnology mm. 530117 Materialfysik vt 2014 3. Materials struktur 3.8 Biomaterials struktur [Mitchell 1.5, Poole-Owens: Introduction to Nanotechnology mm.] Biomaterial Med biomaterial avses material som Är en del av

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis? .9 Föda Besvara följande frågor med hjälp av läroboken. 1. Hur stor del av kroppen består av vatten? 2. Vad kan man enkelt säga att kolhydrater är?. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket

Läs mer

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet Hur du använder den patenterade aminosyrakombinationen MAP TM för att få ut mer av din fysiska träning. MAP utvecklades av International Nutrition Research Center och är nu tillgänglig genom Royal BodyCare

Läs mer

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg. Kemi Partikelmodellen Allt runt omkring oss är gjort av olika ämnen. Vissa ämnen är i ren form, som guld och silver, andra ämnen är blandningar, som plast eller sockerkaka. Atomer kallas de små byggstenar

Läs mer

ANDREAS REJBRAND NV3ANV 2006-04-08 Biokemi http://www.rejbrand.se. Organisk kemi och biokemi

ANDREAS REJBRAND NV3ANV 2006-04-08 Biokemi http://www.rejbrand.se. Organisk kemi och biokemi ADREAS REJBRAD V3AV 2006-04-08 Biokemi http://www.rejbrand.se rganisk kemi och biokemi rganisk kemi och biokemi Innehållsförteckning RGAISK KEMI BIKEMI... 1 IEÅLLSFÖRTEKIG... 2 ILEDIG... 3 RGAISK KEMI...

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2005

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2005 UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 005 TEORETISKT PROV 005-0-14 Provet omfattar 6 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar, om inte annat anges. Konstanter som inte ges i problemtexten, hämtas

Läs mer

Fysikaliska modeller

Fysikaliska modeller Fysikaliska modeller Olika syften med fysiken Grundforskarens syn Finna förklaringar på skeenden i naturen Ställa upp lagar för fysikaliska skeenden Kritiskt granska uppställda lagar Kontrollera uppställda

Läs mer

Näringsämnen i matvaror

Näringsämnen i matvaror Introduktion För att kunna leva behöver varje levande organism näringen. Människor får näring via maten. Det finns flera olika näringsämnen, men de viktigaste för oss är de energirika ämnen kolhydrater,

Läs mer

Proteinsyntesen. Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet

Proteinsyntesen. Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet Proteinsyntesen Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet Ett fundament i proteinsyntesen är strukturen av nukleinsyror. F. Crick, J. Watson & Wilkins Nobelpris i medicin 1962 Wikipedia

Läs mer

förstå din hunds maghälsa

förstå din hunds maghälsa förstå din hunds maghälsa Det är inte ovanligt Mag-tarmsjukdomar (vanligtvis associerade med t.ex. kräkningar och/eller diarré) är några av de mest förekommande anledningarna till att man tar hundar till

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls. Bra länk om lipider

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls. Bra länk om lipider Lipider Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls Bra länk om lipider Lipidfamiljen FETT Fig. 24.1 s. 758 Def: Naturprodukter som är lösliga i opolära lösningsmedel, men olösliga i vatten Ex. på lipider:

Läs mer

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform. Van der Waals gas Introduktion Idealgaslagen är praktisk i teorin men i praktiken är inga gaser idealgaser Den lättaste och vanligaste modellen för en reell gas är Van der Waals gas Van der Waals modell

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

Proteinstruktur och Hemoglobin

Proteinstruktur och Hemoglobin Proteinstruktur och Hemoglobin Biochemistry Kapitel 2 och 3 Structure and Function of the Human Body Kapitel 12 Proteinstrukturer Primärstruktur - ordningen på aminosyrorna (peptidbindningen) Sekundärstruktur

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

Laboration: cellskada/celldöd

Laboration: cellskada/celldöd Laboration: cellskada/celldöd Läkarprogrammet termin 3 Basgrupp 2 Therese Enenge Amanda Amanda Karlsson Erik Andersson Johansson Niklas Åkesson Ebba Gabrielson Emil Saghamre Salik Hamid 2014-02-06 1 Inledning;

Läs mer

Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna...

Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna... Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... Veta vad atomer är för något, rita upp en modell av en atom. Veta skillnaden mellan en atom och en jon. Känna till

Läs mer

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0] Namn: Område: Elektromagnetism Datum: 13 Oktober 2014 Tid: 100 minuter Hjälpmedel: Räknare och formelsamling. Betyg: E: 25. C: 35, 10 på A/C-nivå. A: 45, 14 på C-nivå, 2 på A-nivå. Tot: 60 (34/21/5). Instruktioner:

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning! Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering

Läs mer

UPPGIFT 1 TVÅPOTENSER. UPPGIFT 2 HISSEN I LUSTIGA HUSET.

UPPGIFT 1 TVÅPOTENSER. UPPGIFT 2 HISSEN I LUSTIGA HUSET. UPPGIFT 1 TVÅPOTENSER. 2 ½ ¾ = 5575186299632655785383929568162090376495104 n = 142 är det minsta värde på n för vilket 2 Ò inleds med siffrorna 55. Uppgiften består i att skriva ett program som tar emot

Läs mer

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden PROVET I BIOLOGI 16.9.2013 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning.

Läs mer

Preliminärprov i kemi, vår 2011 - FACIT

Preliminärprov i kemi, vår 2011 - FACIT Preliminärprov i kemi, vår 2011 - FACIT 1. Redogör för den kemiska bakgrunden till tre ur följande fem fenomen: a) tvål förstärker tvätteffekten, b)marmorstatyer korroderar utomhus, c)murbruk hårdnar i

Läs mer

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTALLISERING

ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTALLISERING KRISTLLISERING V LYSOZYM ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTLLISERING Laboration i kursen Experimentell Kemi Gävle 15:e augusti 2013 Handledare: nna Frick, Göteborgs Universitet (anna.frick@chem.gu.se) KRISTLLISERING

Läs mer

Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande?

Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande? Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande? De består av levande enheter som kallas celler. Och cellerna förökar sig genom celldelning. De kan föröka sig. Nya individer föds och gamla

Läs mer

Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3

Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3 Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3 Laborationsdatum: 17 22 november 2010 Grupp: 2 Projekt: Rening och

Läs mer

Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101

Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101 Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101 23 oktober, 2009 kl. 8.00-13.00 Uppsala universitet Svara på svenska eller engelska. Skriv ditt namn på varje sida. För resultat, kontakta

Läs mer

Artificiell fotosyntes. Energi från sol och vatten

Artificiell fotosyntes. Energi från sol och vatten Artificiell fotosyntes Energi från sol och vatten Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ned via www.energimyndigheten.se eller beställas genom att skicka e-post till energimyndigheten@cm.se

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2009

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2009 UTTAGNING TILL KEMILYMPIADEN 2009 TERETISKT PRV 20090310 Provet omfattar 14 uppgifter Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare, tabell och formelsamling. Till uppgifterna 110 skall du endast ge svar.

Läs mer