Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2"

Transkript

1 Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2

2 Dagens Olika bindningstyper - Jonbindning - Kovalent bindning - Polär kovalent bindning - Metallbindning Elektronegativitet - Jonbindning eller kovalent bindning? Lewisstrukturer - Oktettregeln - Resonansstrukturer - Formell laddning Nästa vecka -VSEPR (valence shell electron pair repulsion). Beskriver geometrin hos molekyler. - Hybridorbitaler Linjär kombination av atomorbitaler (från samma atom) genererar s.k. hybridorbitaler vilka beskriver en molekyls geometri. - MOT - (Molecular Orbital Theory) Atomorbitaler från olika atomer bildar s.k. molekylorbitaler. Beskriver en molekyls bindingsenergier och stabilitet

3 Vad är en kemisk bindning?

4 Kemisk bindning - Energi och avstånd Potentiell energi r Bindningslängd r Repulsion Attraktion Attraktion Bindningsenergi Stabilt tillstånd

5 Jonbindning Attraktion mellan positiva joner (katjoner) och negativa joner (anjoner) E P,12 = z 1e z 2 e 4πε 0 r 12 = 2.307z 1z 2 r J r 12 i nm

6 E P,12 = z 1 e z 2 e 4πε 0 r 12 = 2.307z 1 z 2 r J

7 Jonbindning Vilka joner kan bildas? - De som får ädelgaskonfiguration - Ädelgaskonfiguration + d-skal - De som dessutom har ett inert par

8 Joner Inert par - e - - 3e - In In + In 3+

9 Jonbindning Övergångsmetallerna kan förlorar en eller flera elektroner. I d-blocket har (n-1)d-elektronerna nu lägre energi än (n)s elektronerna. (T.ex. 3d har lägre energi än 4s för Fe) Övergångsmetallkatjonerna M k+ får därför alltid konfigurationen [ädelgas](n-1)d m (n)s 0 Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Y Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd La-Lu Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg

10 Vanliga katjoner och anjoner 1+ H Li N a K Rb Cs Fr 2+ Be C a Sr Ba Ra Sc Ti V C r M n F e C o N i C u Y Zr Nb M o Tc Ru Rh Pd Ag Lu Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Lr 2+ Hg 2 2+ B C N O F Al S i P S C l Z n Ga Ge A s S e B r C d In S n Sb Te I Hg Tl P b Bi Po At He Ne Ar Kr Xe Rn Elektronkonfiguration för Cu +? [Ar]3d 10

11 Nitridjon - Elektronkonfiguration N + 3e - N 3-

12 Lewisstrukturer och kovalent bindning Ett delat elektronpar - elektronparbindning

13 När delas elektroner och när får vi joner? Tumregel: jonbindningsinslaget är dominerande när skillnaden i elektronegativitet är >2 ( χ > 2)

14 Elektronegativitet

15 Elektronegativitet Linus Pauling beräknade elektronegativiteter från bindningsenergier Men de kan också fås från joniseringsenergier och elektronaffiniteter. Kan alltså i princip beräknas med hjälp av elektronkonfigurationerna och det periodiska systemet

16 Lewisstruktur Elektronparbindningar tecknas med streck

17 Hur man ritar Lewisstrukturer -Räkna antalet valenselektroner. Glöm inte att ta hänsyn till ev. laddning. Dela med två för att få antal elektronpar. -Rita ut atomerna i den ordning de sitter ihop. Om du inte vet, gör ett rimligt antagande. -Bind ihop atomerna med elektronpar. -Gör kompletta oktetter för alla atomer genom att placera ut de återstående elektronparen. -Tar elektronerna slut, gör dubbelbindningar för att uppnå 8 elektroner runt varje atom. Rita Lewisstrukturen för ättiksyra!!

18 Lewisstrukturen för ättiksyra

19 Hur ser Lewisstrukturen ut för ättiksyraanjonen? Resonansstrukturer! Ättiksyraanjonen (acetatjonen) kan sägas vara en blandning av dessa två Lewisstrukturer

20 Resonansstrukturer Resonansstrukturer innebär att en enda Lewisstruktur inte ger en rättvisande bild av molekylen Nitratjonen t.ex. har tre lika långa N-O bindningar

21 Resonansstrukturer Strukturer med flera resonansformer är mer stabila (lägre energi)

22 Formell laddning (på viss atom) = V - (L + 0.5S) Där Formell laddning V = antal valenselektroner på den fria atomen L = antal fria elektroner S = antal delade elektroner Den mest stabila strukturen (lägst energi) ges av den Lewisstruktur som har formell laddning närmast noll på alla atomer Hur ser tiocyanatjonen ut? SCN -, CNS - eller CSN -?

23 Hur ser tiocyanatjonen ut? Valenselektroner N: 5 st C: 4 st S: 6 st Ladd: 1 st 16 st (totalt 8 elektronpar) Bäst med negativa laddningar på mest elektronegativa atomerna

24 Problem med oktettregeln? Lewisstrukturer för PCl 4, PCl 6 - och PCl 5? P måste få ha mer än 8 elektroner, hur?

25 Problem med oktettregeln? Fyll på med d-elektroner om det finns lediga platser! Stort gap Litet gap P

26 Hur mycket energi som behövs för att bryta en bindning

27 Kortare bindning = starkare?

28 Kovalenta atomradier

29 Bindningsstyrka Ökar med bindningsordningen (enkel, dubbel osv). Minskar med ökat antal fria elektronpar på grannatomerna Minskar när atomradierna ökar. Resonans stabiliserar molekyler, dvs den totala bindningsstyrkan ökar

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från KEMA00 Magnus Ullner Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från http://www.kemi.lu.se/utbildning/grund/kema00/dold Användarnamn: Kema00 Lösenord: DeltaH0 Repetition F2 Vågfunktion

Läs mer

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp Kap. 8. Bindning: Generella begrepp 8.1 Kemiska bindningar: olika typer Bindningslängd: avståndet mellan atomer vid energiminimum Bindningsenergi: Energivinsten vid minimum jämfört med fria atomerna, energin

Läs mer

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen

Läs mer

Kap. 3. Kemisk bindning: kovalenta bindningar

Kap. 3. Kemisk bindning: kovalenta bindningar Kap. 3. Kemisk bindning: kovalenta bindningar 3.1 Ex: H + H H 2 Kovalent kemisk bindning Kovalent bindning: - Elektron(moln) delas av kärnorna - Systemet av elektroner och kärnor söker lägsta energi -

Läs mer

Repetition F3. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F3. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F3 Oktettregeln Jonbindning och kovalent bindning Lewisstrukturer Elektronegativitet och polariserbarhet bindningskaraktär polära bindningar Bindningsstyrka F4 Molekylstrukturer Enkla molekyler

Läs mer

Kemisk bindning II, A&J kap. 3

Kemisk bindning II, A&J kap. 3 Kemisk bindning II, A&J kap. 3 Varför är vattenmolekylen böjd medan koldioxid är rak? Kan en stabil e 2 molekyl bildas? - Lewisstrukturer Beskriver valenselektronerna i en molekyl (Förra föreläsningen!)

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder:. Kemiska reaktioner. Fast, flytande och gas. Kemispråket Uppgifterna är av olika svårighetsgrad

Läs mer

Nmr-spektrometri. Matti Hotokka Fysikalisk kemi

Nmr-spektrometri. Matti Hotokka Fysikalisk kemi Nmr-spektrometri Matti Hotokka Fysikalisk kemi Impulsmoment Storlek = impulsmomentvektorns längd, kvanttalet L Riktning, kvanttalet m Vektorn precesserar Kärnans spinnimpulsmoment Kvanttalet betecknas

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film i serien Area 41 Kemins grunder: 7. Jonföreningar Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken och periodiska

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film ur serien Area Kemins grunder: 9. Syror Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder: 8. Livets atom Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av

Läs mer

Allmän kemi. Läromålen. Molekylers geometri. Viktigt i kap 10. 10.1 VSEPR-modellen. 10.1 Molekylers geometri

Allmän kemi. Läromålen. Molekylers geometri. Viktigt i kap 10. 10.1 VSEPR-modellen. 10.1 Molekylers geometri Läromålen Allmän kemi Kap 10 Kemisk bindning 2 Del 1 Molekylers geometri Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n redogöra för atomers och molekylers uppbyggnad och geometri på basal nivå

Läs mer

.Kemiska föreningar. Kap. 3.

.Kemiska föreningar. Kap. 3. Föreläsning 2 Kemiska bindningar Kovalenta, polära kovalenta och jonbindningar. Elektronegativitet. Diatomära molekyler Molekylorbitaler, bindande och antibindande. Bindningstal. Homo- och heteroatomära

Läs mer

Föreläsning 5. Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering

Föreläsning 5. Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering Föreläsning 5 Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering Fleratomiga molekylers geometri. (Kap. 8.1-4) Molekyler eller joner av typ XY n, där X = centralatom, Y = ligand Alla Y

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i strålskyddsförordningen (1988:293); SFS 2000:809 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 19 oktober 2000. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. F6 Övergångsmetaller och koordinationskemi d-blockskemi

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. F6 Övergångsmetaller och koordinationskemi d-blockskemi KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi F6 Övergångsmetaller och koordinationskemi d-blockskemi Atkins & Jones kap 16 (och 6.1-6.4) KEMA02 F7 2012-11-22 1 D-block- och F-blockselement KEMA02 F7 2012-11-22 2

Läs mer

Tentamen ges för: Kemiingenjör tillämpad bioteknik, startår 2014

Tentamen ges för: Kemiingenjör tillämpad bioteknik, startår 2014 Allmän och oorganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: 4K4A Tentamen ges för: Kemiingenjör tillämpad bioteknik, startår 4 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:

Läs mer

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska

Läs mer

System. Repetition. Processer. Inre energi, U

System. Repetition. Processer. Inre energi, U Repetition System Snabbgenomgång av föreläsningarna Termodynamik Intermolekylär växelverkan Mätnogrannhet Atom- och molekylstruktur Isolerat ingen växelverkan med omgivningen Slutet utbyte av energi, men

Läs mer

Kemiska bindningar. Matti Hotokka

Kemiska bindningar. Matti Hotokka Kemiska bindningar Matti Hotokka Definition Praktisk definition En bindning består av ett elektronpar, som befinner sig mellan de bundna atomerna Vardera atom bidrar med en elektron till bindningen H +

Läs mer

Allmänna anvisningar: Fullständiga uträkningar och svar krävs för full poäng på samtliga beräkningsuppgifter.

Allmänna anvisningar: Fullständiga uträkningar och svar krävs för full poäng på samtliga beräkningsuppgifter. Grundläggande laboratorieteknik med mätvärdesanalys Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A4TG TGKEB6h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 6--4 Tid: 9:-3: Hjälpmedel: Valfri räknare

Läs mer

Hjälpmedel: Valfri räknare. Periodiskt system är bifogat. Enkelt lexikon från modersmål till svenska

Hjälpmedel: Valfri räknare. Periodiskt system är bifogat. Enkelt lexikon från modersmål till svenska Allmän och oorganisk kemi I Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 4K4A Kemiingenjör tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 6--4 Tid: 4:-8: Hjälpmedel: Valfri räknare.

Läs mer

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om införsel och utförsel samt

Läs mer

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler Niklas Dahrén Innehåll ü Opolära kovalenta bindningar ü Polära kovalenta bindningar ü Elektronegativitet ü Paulingskalan ü Elektronformler ü

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

Föreläsning 1. Introduktion och repetition kapitel 1 och 2

Föreläsning 1. Introduktion och repetition kapitel 1 och 2 Föreläsning 1 Introduktion och repetition kapitel 1 och 2 1) Upprop 2) Introduktion till organisk kemi 3) Kursprogram 4) Kommentarer kring kursen 5) Atomer 6) Molekyler 7) Joner och radikaler Föreläsning

Läs mer

Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe

Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe H He Li Be B C N O F Ne Na Mg Al Si P S Cl Ar K Ca Rb Sr Cs Ba La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Lu Hf Sc Y Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I

Läs mer

Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur

Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur Jonbindning. Kap. 3.4. Uppkommer när skillnaden i de ingående ämnenas elektronegativiteter är tillräckligt stor. (Binära föreningar =

Läs mer

Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0

Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0 Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0 Tid Måndag den 9 januari 2012 08 15 13 15 Lärare Gunilla Carlsson tele: 1194, rum: 9D406 0709541566 Krister Svensson tele: 1226,

Läs mer

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar

Läs mer

Skriv reaktionsformler som beskriver vad som bör hända för följande blandningar: lösning blandas med 50 ml 0,05 H 3 PO 4 lösning.

Skriv reaktionsformler som beskriver vad som bör hända för följande blandningar: lösning blandas med 50 ml 0,05 H 3 PO 4 lösning. Lösning till tentamen 95 för Grundläggande kemi hp Sid (5). a) Perklorsyra är en stark syra varför pk a värde saknas i SI Chem Data. Behövs inte heller för phberäkning eftersom HClO 4 H O ClO 4 H 3 O går

Läs mer

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén Dipoler och dipoldipolbindningar Del 1 Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar

Läs mer

Kemiska bindningar. Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012. Märit Karls

Kemiska bindningar. Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012. Märit Karls Kemiska bindningar Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Vad kan ni redan? Vad händer när man strör koksalt i hett vatten? A) saltet smälter B) saltet löser sig C) bägge alt är rätt,

Läs mer

Allmänna anvisningar: Fullständiga uträkningar och svar krävs för full poäng på samtliga beräkningsuppgifter.

Allmänna anvisningar: Fullständiga uträkningar och svar krävs för full poäng på samtliga beräkningsuppgifter. Grundläggande laborationsteknik med mätvärdesanalys Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 4K3A TGKEB5h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 5--6 Tid: 9:-3: Hjälpmedel: Valfri räknare

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 emins grunder: 1. emikunskap är makt. Atomer och molekyler 3. Grundämnen Uppgifterna är av olika svårighetsgrad

Läs mer

Instuderingsuppgifter

Instuderingsuppgifter Instuderingsuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces Kemisk bindning Uppgiftena är indelade i tre olika kategorier efter svårighetsgrad. bservera dock att det inte går att sätta betyg på en

Läs mer

Kursansvarig: Björn Åkerman

Kursansvarig: Björn Åkerman Vad skall du bli när du blir stor? Jag vill bli ingenjör när jag blir stor, det är ett roligt arbete och lätt. Därför finns det så många ingenjörer idag, och varje dag blir det fler. Ingenjörer behöver

Läs mer

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Prislista effektiv from 2015-01-01 rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder

Prislista effektiv from 2015-01-01 rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder Prislista effektiv from 2015-01-01 rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder Svar sker enligt av er önskade element. Tillägg i efterhand av element i lista nedan ingen extra kostnad. Teckna

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas

Läs mer

Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén

Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén Spänningsserien och galvaniska element Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner 0ll andra ämnen p.g.a. låg elektronega.vitet och e3ersom de metalljoner som

Läs mer

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3.

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. Lösning till tentamen 2008 12 15 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. b) Beräkna

Läs mer

Molekylorbitaler. Matti Hotokka

Molekylorbitaler. Matti Hotokka Molekylorbitaler Matti Hotokka Betrakta två väteatomer + ( ) ( ) 1s A 1 s B 1 s ( A) 1 s( B) + s 1 ( A) s 1 ( B) ' 1 s ( A) 1 s( B) Vätemolekylens molekylorbitaler När atomerna bildar en molekyl smälter

Läs mer

Mendelevs periodiska system

Mendelevs periodiska system Mendelevs periodiska system Notera luckorna som betecknar element som var okända vid den tiden. Med hjälp av systement lyckades Mendelev förutsäga dessa grundämnens egenskaper. Vårt nuvarande periodiska

Läs mer

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från KEMA00 Magnus Ullner Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från http://www.kemi.lu.se/utbildning/grund/kema00/dold Användarnamn: Kema00 Lösenord: DeltaH0 F2 Periodiska systemet

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter (SSMFS 2008:44) om rökdetektorer som innehåller radioaktivt ämne

Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter (SSMFS 2008:44) om rökdetektorer som innehåller radioaktivt ämne Radioaktiva ämnen [6301] Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter (SSMFS 2008:44) om rökdetektorer som innehåller radioaktivt ämne Strålsäkerhetsmyndigheten föreskriver följande med stöd av 2 andra stycket,

Läs mer

Aromatiska föreningar

Aromatiska föreningar Aromatiska föreningar och aromaticitet tiitt Dan Johnels Kemiska Institutionen Aromatiska föreningar och aromaticitet Vi har lärt oss att konjugation i linjära system alltid leder till stabilisering Om

Läs mer

Hückels metod. Matti Hotokka

Hückels metod. Matti Hotokka Hükels metod Matti Hotokka Konjugerade dubbelbindningar Alternerande enkla oh dubbla bindningar Cykliska föreningar kallas aromatiska Plan geometri Butadien Bensen Naphtalen Konjugerade dubbelbindningar

Läs mer

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider...

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... Tabell 2 Doskoefficienter vid inandning av lösliga eller reaktiva gaser eller

Läs mer

Schema och lite information för kzu200, moment-2 (struktur, 7.5hp) version:141020

Schema och lite information för kzu200, moment-2 (struktur, 7.5hp) version:141020 Schema och lite information för kzu200, moment-2 (struktur, 7.5hp) version:141020 Lärobok: Burrows, A., Holman, J., Parsons, A., Pilling, G. & Price, G. Chemistry 3 introducing inorganic, organic and physical

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS: 2010:2 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om hantering av radioaktivt avfall och utsläpp från verksamhet med öppna strålkällor

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 2 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas

Läs mer

KE02: Kemins mikrovärld

KE02: Kemins mikrovärld KE02: Kemins mikrovärld Annika Nyberg annika.nyberg@mattliden.fi samt wilma! Kursbok: Kaila et al KEMI 2 Kemins mikrovärld Bedömning Prov: 80% Inlämningsuppgifter: 20% Period 1: KE02 Period 3: KE04 (KE05

Läs mer

Fasta Tillståndets Fysik - Elektroniska material

Fasta Tillståndets Fysik - Elektroniska material Fasta Tillståndets Fysik Elektroniska material Formelsamling 00 Elektroner klassiskt F q( E+ v B) U R I, J σe N J ( e)v V d Lorentzkraft Ohms lag v d ee τ m Drifthastighet τ kollisionstid md + dt τ v F

Läs mer

NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE , kl Ansvariga lärare: Helena Herbertsson , Lars Ojamäe

NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE , kl Ansvariga lärare: Helena Herbertsson , Lars Ojamäe IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi 1 NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE351 2011-09-19, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel:

Läs mer

Tentamen i allmän och biofysikalisk kemi

Tentamen i allmän och biofysikalisk kemi UPPSALA UNIVERSITET Institutionen for farmaci Tentamen i allmän och biofysikalisk kemi BionnedicUnprograrnnnet Datum: 2011-10-28 Slaivningstid: 8.00-14.00 Ansvarig lärare: Anders Ericsson, O 18-4 714126

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS: 2011:2 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om friklassning av material, lokaler, byggnader och mark vid verksamhet

Läs mer

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén Olika kovalenta bindningar Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar (intramolekylära)

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Varifrån kommer partiklarna?

Varifrån kommer partiklarna? 0 Åke Sjödin, IVL Däck, dubb, vägslitage, bromsar, avgaser... 3 PM 10 i svenska tätorter 2001-2010 25 20 15 µg/m3 10 5 0 2001/2002 2002/2003 2003/2004 2004/2005 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009

Läs mer

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén Kovalenta och polära kovalenta bindningar Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar

Läs mer

SEI LABORATORIET RAPPORT. Statens geotekniska institut 581 93 Linköping, telefon 013-20 18 00, telefax 013-20 19 14. Totalhalt

SEI LABORATORIET RAPPORT. Statens geotekniska institut 581 93 Linköping, telefon 013-20 18 00, telefax 013-20 19 14. Totalhalt I SEI LABORATORIET RAPPORT Sida 1(1) Beställare: Uppdrag: Provbeteckning: Maria Carling, SGI, 581 93 Linköping KIlfaIlsfäItet 1401A Registrerad Lab. undersökning Datum Datum Av 20 13-05-08 2013-06-17 Totalhalt

Läs mer

Prislista effektiv from rev. 5 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder

Prislista effektiv from rev. 5 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder Prislista effektiv from 2017-06-01 rev. 5 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder Svar sker enligt av er önskade element. Tillägg i efterhand av element i lista nedan ingen extra kostnad. Teckna

Läs mer

Kovalent och polär kovalent bindning. Niklas Dahrén

Kovalent och polär kovalent bindning. Niklas Dahrén Kovalent och polär kovalent bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Intramolekylära bindningar Kovalent bindning Polär kovalent bindning Jonbindning Kemisk bindning Dipol- dipolbindning

Läs mer

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar Periodiska systemet Atomens delar och kemiska bindningar Atomens delar I mitten av atomen finns atomkärnan där protonerna finns. Protoner är positivt laddade partiklar Det är antalet protoner som avgör

Läs mer

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns. Facit till Kap 13 Grundboken s. 341-355 och Lightboken s. 213 222 (svart bok) även facit finalen. Testa Dig Själv 13.1TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda

Läs mer

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner till andra ämnen p.g.a. låg elektronegativitet och eftersom de metalljoner som

Läs mer

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén Identifiera okända ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén Det finns två huvudgrupper av ämnen 1. Jonföreningar (salter): En jonförening är uppbyggd av posi5va och nega5va joner som binder 5ll varandra e:ersom

Läs mer

Atomteori. Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls. Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG]

Atomteori. Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls. Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG] Atomteori Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG] http://pingpong.ki.se/public/courseid/7368/lang-sv/publicpage.do Kemibok på nätet: Khans

Läs mer

Kemi Grundläggande begrepp. Kap. 1. (Se även repetitionskompendiet på hemsidan.)

Kemi Grundläggande begrepp. Kap. 1. (Se även repetitionskompendiet på hemsidan.) Föreläsning 1. Kemins indelning Enheter Atomer, isotoper och joner Grundämnen och periodiska systemet Atomernas elektronstruktur och atomorbitaler Periodiska egenskaper Kemi Grundläggande begrepp. Kap.

Läs mer

Urvalsprovet i kemi vid universiteten i Helsingfors, Jyväskylä och Uleåborg Onsdagen den kl

Urvalsprovet i kemi vid universiteten i Helsingfors, Jyväskylä och Uleåborg Onsdagen den kl 1 Urvalsprovet i kemi vid universiteten i Helsingfors, Jyväskylä och Uleåborg Onsdagen den 11.6. 2014 kl. 10-13 Allmänna anvisningar 1. Kontrollera att knippet med uppgiftspapper innehåller alla sidorna

Läs mer

c = λ ν Vågrörelse Kap. 1. Kvantmekanik och den mikroskopiska världen Kvantmekanik 1.1 Elektromagnetisk strålning

c = λ ν Vågrörelse Kap. 1. Kvantmekanik och den mikroskopiska världen Kvantmekanik 1.1 Elektromagnetisk strålning Kap. 1. Kvantmekanik och den mikroskopiska världen Modern teori för atomer/molekyler kan förklara atomers/molekylers egenskaper: Kvantmekanik I detta och nästa kapitel: atomers egenskaper och periodiska

Läs mer

Grundläggande kemi I 10 hp

Grundläggande kemi I 10 hp Grundläggande kemi I 10 hp Sid 1(5) Uppsala universitet Tentamenssdatum Kemi grundutbildning 2014-01-08 Provansvarig: Jan Davidsson Tentamen 2014-01-08 kl 14.00-19.00 TILLÅTNA HJÄLPMEDEL Miniräknare, SI

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter m.m. om icke kärnenergianknutet

Läs mer

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet. Kvantmekanik Aufbau Periodiska systemet

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet. Kvantmekanik Aufbau Periodiska systemet Kapitel 7 Innehåll Kapitel 7 Atomstruktur och periodicitet Kvantmekanik Aufbau Periodiska systemet Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Kapitel 7 Innehåll 7.1 Elektromagnetisk strålning 7.2

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop

Läs mer

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian Atomen - Periodiska systemet Kap 3 Att ordna materian Av vad består materian? 400fKr (före år noll) Empedokles: fyra element, jord, eld, luft, vatten Demokritos: små odelbara partiklar! -------------------------

Läs mer

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi PERIODISKA SYSTEMET Atomkemi Atomhistorik 400 f.kr nämner den grekiske filosofen Demokritos att materiens minsta delar är odelbara atomer. 300 f.kr så strider Aristoteles mot Demokritos och säger att materia

Läs mer

Dipol-dipolbindning. Niklas Dahrén

Dipol-dipolbindning. Niklas Dahrén Dipol-dipolbindning Niklas Dahrén Dipol-dipolbindning är en intermolekylär bindning Kovalent bindning Intramolekylära bindningar Polär kovalent bindning Jonbindning Kemisk bindning Dipol- dipolbindning

Läs mer

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna Kapitel 9 är hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

Atom- och molekylorbitaler

Atom- och molekylorbitaler Bild 1 1 Atom- och molekylorbitaler När två blir en... Chang, kapitel 9.1, 9.4, 10.1, 10.3 10.8 Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 1 av 22 Bild 2 ybridisering - bindningsvinklar

Läs mer

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner periodiska systemet ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna

Läs mer

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén De flesta ämnen inkl. gifter och droger är antingen molekyl- eller jonföreningar 1. Molekylföreningar: o Molekylföreningar är ämnen

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén

Atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén Atomens uppbyggnad Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Atomens uppbyggnad Elektronkonfigura5on Valenselektroner Ädelgasstruktur Elektronformler Atomens uppbyggnad Alla atomer består av

Läs mer

Kärnkraftverkens höga skorstenar

Kärnkraftverkens höga skorstenar Kärnkraftverkens höga skorstenar Om jag frågar våra tekniskt mest kunniga studenter och lärare på en teknisk högskola varför kärnkraftverken har så höga skorstenar, får jag olika trevande gissningar som

Läs mer

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. Deskriptiv Kemi Huvudgrupperna Atkins & Jones kap 15

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. Deskriptiv Kemi Huvudgrupperna Atkins & Jones kap 15 KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi F6 Deskriptiv Kemi Huvudgrupperna Atkins & Jones kap 15 Motivering Kemisk allmänkunskap Trender Förutsäga egenskaper Användningsområden Vad finns?/vad finns inte? Biologiska

Läs mer

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Oxidationstal. Niklas Dahrén Oxidationstal Niklas Dahrén Innehåll Förklaring över vad oxidationstal är. Regler för att bestämma oxidationstal. Vad innebär oxidation och reduktion? Oxidation: Ett ämne (atom eller jon) får ett elektronunderskott

Läs mer

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet Kapitel 7 Atomstruktur och periodicitet Avsnitt 7.1 Elektromagnetisk strålning Fyrverkeri i olika färger Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Avsnitt 7.2 Materians karaktär Illuminerad saltgurka

Läs mer

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN!

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN! 1 1. Vilken elektronkonfiguration har kväve? What is the ground-state electronic configuration of nitrogen? 1s 2 2s 2 2p x 2p y 2p z 1s 2 2s 2 2p 4 1s 2 2s 2 2p 2 1s 2 2s 2 2p 6 E 1s 2 2s 2 2p 2 x 2p 2

Läs mer

2. Materials bindning 2.1 Grundämnen och enskilda atomers struktur [mest Callister Ch. 2, Mitchell Ch. 2; också egen forskning]

2. Materials bindning 2.1 Grundämnen och enskilda atomers struktur [mest Callister Ch. 2, Mitchell Ch. 2; också egen forskning] 530117 Materialfysik HT 2010 2. Materials bindning 2.1 Grundämnen och enskilda atomers struktur [mest Callister Ch. 2, Mitchell Ch. 2; också egen forskning] Grundämnen i universum 2 Grundämnen i jordskorpan

Läs mer

Lösning. ph = -lg 3,99*10-3 = 2,4

Lösning. ph = -lg 3,99*10-3 = 2,4 till tentamen 2013-01-11 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(8) 1. a) Beräkna ph i en 0.20 M lösning av vitamin C (askorbinsyra, pka = 4.10). b) Man vill göra en buffertlösning med ph = 3,3. Följande kemikalier

Läs mer

Koppars korrosion i ultrarent vatten: Sammanfattning från förra mötet

Koppars korrosion i ultrarent vatten: Sammanfattning från förra mötet Sidan 1 av 1 Koppars korrosion i ultrarent vatten: Sammanfattning från förra mötet Dep.of Materials Chemistry Uppsala a University, Sweden I de experiment där tryck har mätts har noterats en tryckökning

Läs mer

Trender och deras orsak atomradier, jonradier, joniseringsenergi, elektronaffinitet

Trender och deras orsak atomradier, jonradier, joniseringsenergi, elektronaffinitet Föreläsning 1: Chemical Principles F17-F41, 2.1-2.14, 3.1 Repetition Atomer atomnummer Protoner, neutroner, elektroner Isotoper Periodiska systemet grupper och perioder Block s, p, d, f Metall halvmetall

Läs mer

8. Atomfysik - flerelektronatomer

8. Atomfysik - flerelektronatomer Flerelektronatomer På motsvarande sätt som för väteatomen kommer elektronerna i atomerna hos grundämnen som har två eller fler elektroner också att vara instängda inom ett litet område runt kärnan. Det

Läs mer

Föreläsning 5 Att bygga atomen del II

Föreläsning 5 Att bygga atomen del II Föreläsning 5 Att bygga atomen del II Moseleys Lag Pauliprincipen Det periodiska systemet Kemi på sidor Vad har vi lärt hittills? En elektron hör till ett skal med ett kvanttal n Varje skal har en specifik

Läs mer

Kapitel 1. Kapitel 2. Kemiska grundvalar. Atomer, Molekyler och Joner

Kapitel 1. Kapitel 2. Kemiska grundvalar. Atomer, Molekyler och Joner Kapitel 1 Kemiska grundvalar Kapitel 1 1.1 Kemi: en översikt 1.2 Den vetenskapliga metoden 1.3 Storheter och enheter 1.4 Osäkerheter i mätningar 1.5 Signifikanta siffror och beräkningar 1.6 Enhetskonvertering

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 2 Niklas Dahrén Del 1: Innehåll o Introduktion till jonföreningar och jonbindningar. o Jämförelse mellan jonföreningar och molekylföreningar. o Hur jonföreningar är

Läs mer

Övergången från gymnasie- till högskolestudier i kemi

Övergången från gymnasie- till högskolestudier i kemi HST Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Övergången från gymnasie- till högskolestudier i kemi - En undersökning av studenternas erfarenheter och färdigheter med fokus på kemisk bindning

Läs mer

Galvaniska element. Niklas Dahrén

Galvaniska element. Niklas Dahrén Galvaniska element Niklas Dahrén Galvaniska element/celler ü Olika anordningar som skapar elektrisk energi utifrån kemiska reaktioner (redoxreaktioner) kallas för galvaniska element (eller galvaniska celler).

Läs mer