KOKA20 Läsanvisningar till läroboken, 6. upplagan, 2013

Transkript

1 KOKA20 Läsanvisningar till läroboken, 6. upplagan, 2013 Kapitel F A-C, E F kursivt (från fysik och gymnasium förväntas ni kunna: SI-enheter, energi, atomteori, molbegreppet, formelräkningar, omsättningar) D (ej D5) läs även svensk version här H se även föreläsning I, J läses inför kap. 11 o 12 L3 viktigt inför laborationen Mohrs salt Nomenklatur För att kunna diskutera kemiska fenomen är det nödvändigt att kunna namnge grundämne och föreningar av olika slag som t.ex. salter och molekyler med kemiska tecken och formler dels med namn. Ett kemiskt tecken är en förkortning av grundämnets namn. En formel anger i detta sammanhang sammansättning av ett ämne. Ni skall kunna de formler och namn som finns i namnlistan. Ex. Antalet atomer eller atomgrupper anges i formler med sifferindex. Formeln H 2 O anger att vatten består av två väteatomer och en syreatom. Detta är en molekylformel. Ex. Fe 2 O 3 anger att det finns en förening mellan järn och syre med proportionerna Fe:O=2:3. Detta är en jonförening. Ex. Natriumklorat har formeln NaClO 4, och består av natrium, klor och syre i proportionerna 1:1:4, och det är en jonförening som består av natriumjoner och perkloratjoner. Ex. Antalet molekyler kristallvatten eller dylikt anges med siffror före dessas formel. CaSO 4. 2H 2 O I namn kan sammansättningar anges på olika sätt: Genom att ange prefix: mono, di, tri, tetra, etc eller för sammansatta uttryck bis, tris, etc. Ex. S 8 oktasvavel O 2 disyre CaSO. 4 H 2 O kalciumsulfatmonohydrat Genom att ange oxidationstal Ex. FeCl 2 järn(ii)klorid Genom att ange jonladdning Ex. FeCl 2 järn(2+)klorid

2 Binära föreningar. I en formel sätts den elektropositiva beståndsdelen (katjonen) först. För att undvika osäkerhet om ordningen närdet gäller föreningar av två icke-metaller sätts den beståndsdel först, som kommer först i uppräkningen Si, C, P, N, H, I, Br, Cl, O, F I ett namn anges den första beståndsdelen med grundämnets svenska namn den andra benämns med stammen (ev. latinsk) och ändelsen id. Föreningens sammansättning anges antingen med numeriska prefix eller med hjälp av oxidationstal, som anges inom parentes. Ex. NaCl natriumklorid CO 2 koldioxid PH 3 fosfortrihydrid H 2 S divätesulfid För vissa vanliga föreningar föredras trivialnamn Ex. H 2 O kallas vatten istället för diväteoxid. NH 3 kallas ammoniak istället för kvävetrihydrid. Salter (fasta föreningar). För såväl formel som namn gäller att katjonerna sätts först i bokstavsordning, därefter anjonerna i bokstavsordning och sist kristallvatten och andra solvatmolekyler. Undantag: H +, vätejon, sätts sist bland katjonerna. Syror. I formler sätts vätena först och därefter anjonerna. Syrorna ges namn som binära föreninagr eller komplex (se nedan). Flertalet har dock trivialnamn (se namnlistan) Komplex (koordinationsföreningar, sammansatta föreningar). Centralatomen M koordinerar (ordnar) liganderna X, som kan vara enkla atomer eller atomgrupper. I formler sätts centralatomen först och därefter liganderna i alfabetisk ordning. Ofta används hakeparenteser för att markera att en förening betraktas som ett komplex. Ex. [Fe(H 2 O) 6 ] 3+ [SO 4 ] 2- I namn sätts liganderna först i alfabetisk ordning. Anjoniska ligander får ändelsen o eller förkortas enligt: F - fluoro O 2- oxo Cl - kloro HO - hydroxo Neutrala eller kajoniska liganders namn används utan ändring. NH 3 kallas ammin och H 2 O akva. Efter liganderna följer centralatomen. I negativa

3 komplex används stammen (ev. Latinsk) och ändelsen at. Centralatomens oxidationstal kan läggas till inom parentes. Ex. [Fe(H 2 O) 6 ] 3+ hexaakvajärn(iii)jon [SO 4 ] 2- tetraoxosulfat(vi)jon (trivialnamn sulfatjon) [PtCl 2 (NH 3 ) 2 ] diammindikloroplatina(ii) Kapitel kursivt. Kapitel 2 Viktiga begrepp: Kvanttal, n, l, m l, m s, kvanttalens inbördes samband; vilken information bär de? Atomorbitaler, deras form och utbredning, penetrering och skärmning Flerelektronsystem, aufbau-principen, Hunds regel och Pauliprincipen, degenererade orbitaler, energinivåer i flerelektronsystem (1s<2s<2p< etc för användning av aufbauprincipen), valenselektroner och skalelektroner, atomradier och jonradier, joniseringsenergi och elektronaffinitet. Trender i periodiska systemet. Kapitel 3 Viktiga begrepp: Jonbindning och kovalent bindning, oktettregeln, Lewisstrukturer, resonans, formell laddning, elektronegativitet, bindningsstyrka, bindningslängd Kapitel utgår Viktiga begrepp: Koordinationstal-koordinationsfigur, koordinationsfigurer för koordinationstal 2-6 VSEPR för koordinationstal 2-6: Beräkna totala antalet valenselektroner och bestäm Lewisstruktur enligt: i. placera centralatom och ligander ii. rita bindande e-par iii. låt liganderna få oktetter genom fria e-par iv. placera resterande fria e-par på centralatomen v. om centralatomen ej uppnått oktett lånar man fria e-par från liganderna och bildar multipelbindningar så att centralatomen får oktett vi. antalet elektrontäta områden omkring centralatomen ger geometrin Förfining av VSEPR modellen, bundna e-par - fria e-par -, multippelbindning VSEPR modellen fungerar bäst på p-element Dipolmoment: Skilj på en bindnings polaritet och en molekyls polaritet

4 Valensbindningsteorin, Hybridisering: s-p- och s-p-d-hybrider LCAO metoden, Tre kriterier för LCAO: symmetri, överlappning, energi MO för H 2, Orbitaler in = orbitaler ut, MO för X 2 i 2:a perioden, σ-bindningar!-bindningar, BindningsTal (BT, BO på engelska), paramagnetism och diamagnetism Kapitel 8 8.7, 8.9, 8.10 utgår Viktiga begrepp: system och omgivning, tillståndsfunktion, inre energi (U), 1:a huvudsatsen, tryck-volym-arbete, entalpi(h), standard-bildningsentalpi, gitterentalpi, bindningsdissociationsentalpi, Hess lag, Kirchhoffs lag Kapitel 9 9.6, utgår Viktiga begrepp: Entropi (S), 2:a huvudsatsen, Gibbs fria energi (G), standardtillstånd, ΔG o, reaktionsriktning, samband ΔG o K Kapitel utgår utgår Viktiga begrepp: ångtryck, kokpunkt, smältpunkt, fasdiagram för 1- komponentsystem Kapitel utgår Viktiga begrepp: jämviktskonstant, termodynamisk konstant, koncentrationsenheter, M och bar i jämviktsuttrycket, aktivitet för rena ämnen och lösningsmedel, jämviktsläge, Le Chateliers princip, katalys (diskuteras i sb med kinetik) Kapitel Läs kursivt, men studera och förstå figurerna och Viktiga begrepp: syror och baser enligt Brønsted/Lewis, starka syror och baser, svaga syror och basers syrakonstant, baskonstant, deras samband i korresponderande, syra/bas par, flerprotoniga syror, ph- och pohbegreppen, deras samband, K w och pk w, pk a och pk b deras samband Kapitel , 13.11, utgår Viktiga begrepp: buffertlösning, bufferteffekt, löslighet, löslighetsprodukt, K s, upplösningsprocesser

5 Kapitel , 15.9, 15.12, utgår Viktiga begrepp: reaktionshastighet, reaktionsordning, hastighetskonstant, hastighetslag, integrerade hastighetslagar(ekvationer) för 0:e och 1:a ordningen, temperatureffekt, Arrheniusekvationen, aktiveringsenergi, katalys, reaktionsmekanism Kapitel 19 och 20 info kommer WEN dec 2014