Läsanvisningar till läroboken, 4:e upplagan, 2008
|
|
- Ingvar Lindgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KOKA01 Läsanvisningar till läroboken, 4:e upplagan, 2008 Kapitel F A-B3 kursivt D läs även svensk version här D5 utgår F kursivt H läs även svensk version här J läses inför kap. 10 L3 viktigt inför laborationen Mohrs salt M3 utgår Nomenklatur För att kunna diskutera kemiska fenomen är det nödvändigt att kunna namnge grundämne och föreninagr av olika slag som t.ex. salter och och molekyler med kemiska tecken och formler dels med namn. Ett kemiskt tecken är en förkortning av grundämnets namn. En formel anger i detta sammanhang sammansättning av ett ett ämne. Ex. Formeln H 2 O anger att vatten består av två väteatomer och en syreatom. Detta är en molekylformel. Ex. Fe 2 O 3 anger att det finns en förening mellan järn och syre med proportionerna Fe:O=2:3. Detta är en jonförening. Ex. Natriumklorat har formeln NaClO 4, och består av natrium, klor och syre i proportionerna 1:1:4, och det är en jonförening som består av natriumjoner och perkloratjoner.
2 Grundämnen (urval) Svenskt namn kemiskt tecken svenskt namn kemiskt tecken bly Pb kvicksilver Hg bor B kväve N brom Br mangan Mn fluor F molybden Mo guld Au platina Pt järn Fe silver Ag kalium K svavel S kisel Si syre O klor Cl tenn Sn kol C volfram W koppar Cu väte H Föreningars stökiometriska sammansättning Ordet stökiometri kommer från grekiskan och betyder att mäta något som inte kan delas. I detta sammanhang är stökiometri olika ämnes sammansättning på en atomär nivå, dvs förhållandet mellan de olika atomerna i föreningen. Antalet atomer eller atomgrupper anges i formler med sifferindex. Antalet molekyler kristallvatten eller dylikt anges med siffror före dessas formel. Ex. NaCl, NaHSO 4, CO, O 2, H 2 SO 4, HCl, HNO 3, H 3 PO 4, NaOH, FeCl 2, CaSO 4. 2H 2 O I namn kan sammansättningrn anges på olika sätt: a) Genom att ange prefix: mono, di, tri, tetra, etc eller för sammansatta uttryck bis, tris, etc. Ex. S 8 oktasvavel O 2 disyre CaSO. 4 H 2 O kalciumsulfatmonohydrat b) Genom att ange oxidationstal Ex. FeCl 2 järn(ii)klorid c) Genom att ange jonladdning Ex. FeCl 2 järn(2+)klorid
3 Binära föreningar I en formel sätts den elektropositgiva beståndsdelen (katjonen) först. För att undvika osäkerhet om ordningen närdet gäller föreningar av två icke-metaller sätts den beståndsdel först, som kommer först i uppräkningen Si, C, P, N, H, Se, I, Br, Cl, O, F I ett namn anges den första beståndsdelen med grundämnets svenska namn den andra benämns med stammen (ev. latinsk) och ändelsen id. Föreningens sammansättning anges antingen med numeriska prefix eller med hjälp av oxidationstal, som anges inom parentes. Ex. NaCl natriunklorid CO kolmonoxid CO 2 koldioxid PH 3 fosfortrihydrid H 2 S divätesulfid För vissa vanliga föreningar föredras trivialnamn Ex. Ex. H 2 O kallas vatten istället för diväteoxid NH 3 kallas ammoniak istället för kvävetrihydrid. Katjoner (positiva joner) Enatomiga katjoner har formel enligt Fe 2+ Al 3+ Na + Cu 2+ H 3 O + NH 4 + järn(ii)jon eller järn(2+)jon aluminiumjon (det finns bara en katjon och då behöver varken oxidationstal eller jonladdning anges). natriumjon koppar(ii) jon eller koppar(2+)jon oxoniumjon (eller hydroniumjon) ammoniumjon Anjoner (negativa joner) En enatomig anjon benämns som den andra beståndsdelen i en binär förening. Ex. F - fluoridjon S 2- sulfidjon H - hydridjon O 2- oxidjon En del sammansatta anjoner har också namn på id Ex. HO - (OH - ) hydroxidjon O 2 2- peroxidjon
4 I 3 - trijodidjon HS - vätesulfidjon Övriga joner betraktas som komplex (se nedan) eller får trivialnamn. Exempel på trivialnamn: SO 4 2- PO 4 3- ClO 4 - sulfatjon SO 3 2- fosfatjon NO 3 - perkloratjon CO 3 2- sulfitjon nitratjon karbonatjon Salter (fasta föreningar) För såväl formel som namn gäller att katjonerna sätts först i bokstavsordning, därefter anjonerna i bokstavsordning och sist kristallvatten och andra solvatmolekyler. Undantag: H +, vätejon, sätts sist bland katjonerna. Syror I formler sätts vätena först och därefter anjonerna. Syrorna ges namn som binära föreninagr eller komplex (se nedan). Flertalet har dock trivialnamn. HCl saltsyra HClO 4 perklorsyra HNO 3 salpetersyra H 2 SO 4 svavelsyra H 2 CO 3 kolsyra H 3 PO 4 fosforsyra Komplex (koordinationsföreningar, sammansatta föreningar) Centralatomen M koordinerar (ordnar) liganderna X, som kan vara enkla atomer eller atomgrupper. I formler sätts centralatomen först och därefter liganderna i alfabetisk ordning. Ofta används hakeparenteser för att markera att en förening betraktas som ett komplex. Ex. [Fe(H 2 O) 6 ] 3+ [SO 4 ] 2- I namn sätts liganderna först i alfabetisk ordning. Anjoniska ligander får ändelsen o eller förkortas enligt F - fluoro O 2- oxo Cl - kloro HO - hydroxo Neutrala eller kajoniska liganders namn används utan ändring. NH 3 kallas ammin och H 2 O akva. Efter liganderena följer centralatomen. I negativa komplex används stammen (ev. Latinsk) och ändelsen at. Centralatomens oxidationstal kan läggas till inom parentes.
5 Ex. [Fe(H 2 O) 6 ] 3+ hexaakvajärn(iii)jon [SO 4 ] 2- [PtCl 2 (NH 3 ) 2 ] tetraoxosulfat(vi)jon (trivialnamn sulfatjon) diammindikloroplatina(ii) Följande exempel skall kunna omvandlas från formel till namn och från namn till formel: Ange namn för följande ämnen: NaCl, NaHSO 4, CO, Al 3+, F -, O 2-, SO 4 2-, HCl, HNO 3, H 2 SO 4, P 3- Ange formel för följande ämnen: koldioxid, fosfortrihydrid, ammoniumjon, sulfidjon, hydroxidjon, nitratjon, karbonatjon, perklorsyra, fosforsyra, kalciumkarbid, kalciumfosfid Reaktionsformler Reaktionsformeln är ett hjälpmedel, som ger oss möjlighet att kortfattat och lättöverskådligt beskriva kemiska förlopp. För att skriva en reaktionsformel måste man på förhand känna till a) reagerande ämnen (reaktanter) b) bildade ämnen (produkter) c) formlerna för dessa. Sedan innebär skrivandet av reaktionsformeln, att man tar reda på hur många formelenheter av de i reaktionen deltagande ämnena, som skall ingå i reaktionsformeln, dvs koefficienterna i denna. Formeln skall alltid uppfylla villkoren materiebalans, dvs säga antalet av varje atomslag skall vara lika båda sidor om pilen och laddningsbalans, dvs laddningssumman skall vara lika båda sidor om pilen. Endast de partikelslag som deltar i den aktuella reaktionen tas med i formeln; åskådarpartiklar utelämnas. Ex. En silvernitratlösning sätts till en natriumkloridlösning varvid det bildas silverklorid. Ag + + Cl - AgCl(s) Natriumjonerna och nitratjonerna är åskådarpartiklar och utelämnas.
6 Aggregationstillstånd, dvs om ämnena är i fasta, flytande, gasformiga eller upplösta anges vid behov inom parentes. Ex. Ag(aq) + + Cl(aq) - AgCl(s) där (aq) står för vattenlösning och (s) för fast fas. Formelskrivning för processer där inte elektronöverföringar förekommer som t ex neutralisationsprocesser och fällningsreaktioner balanseras genom enkel materiebalans. Förbränningsreaktioner med syrgas kan som regel behandlas på samma sätt trots att de är redoxprocesser. Redoxreaktioner En redoxprocess karakteriseras av att elektroner övergår från ett ämne till ett annat. Ex. Cd(s) + 2Fe 3+ Cd Fe 2+ Här har Cd(s) avgivet elektroner till Fe 3+ Redoxprocessen kan delas upp i två delprocesser: oxidation = avgivande av elektroner Cd(s) Cd e - Reduktion= upptagande av elektroner Fe 3+ + e - Fe 2+ Cd är här reduktionsmedel och Fe 3+ oxidationsmedel. Oxidation och reduktion sker alltid samtidigt. Det antal elektroner som avges vid oxidationsprocessen måste vara lika med det antal elektroner, som upptas vid den åtföljande reduktionsprocessen. Det kan vara besvärligt att balansera komplicerade redoxreaktioner om man inte gör det på ett systematiskt sätt. För detta ändamål finns flera metoder och vi skall belysa två av dom. OXIDATIONSTALSMETODEN (OT-metoden) Oxidationstalet (OT) är en formell räknestorhet, som används för att ta fram koefficienter för att balansera reaktionsformler. För beräkning av OT för en atom gäller följande konventioner:
7 1. Summan av OT = partikelns laddning. Härav följer att a) OT för en atom i ett fritt grundämne = 0 b) summan av OT för de i en neutral molekyl ingående atomerna = 0 c) summan av OT för de i en jon ingående atomerna = jonens laddning 2. Syre har i sina föreningar OT = -II, Undantag: peroxider, hyperoxider och syrefluorider. Ex. O i H 2 O har OT = -II, i H 2 O 2 I, i HO 2 1/2 och i OF 2 +II 3. Väte har i sina föreningar OT = +I. Undantag: metallhydrider där OT = -I Ex. CaH 2. OT tecknas med romerska siffror (noll och bråktal skrives med arabiska siffror). En redoxprocess medför en ändring av OT enligt följande princip: Oxidation = ökning av OT Reduktion = minskning av OT Oxidation och reduktion skall balansera varandra. Detta innebär att koefficienterna skall ha sådana värden att ökningen av OT-summan vid oxidationsprocessen = minskningen i OT-summan vid reduktionsprocessen. Koefficienterna för de partikelslag som inte deltar i redoxprocessen (deras OT ändras inte) erhålles genom materiebalans och laddningsbalans efter balanseringen av OT. Reaktionsformler enligt OT-metoden skrivs enligt följande steg 1. Formlerna för reaktanter och produkter skrivs upp med undantag av H +, OH - och H 2 O (såvida inte OT ändras hos dessa). 2. De i redoxprocessen deltagande atomernas OT skrivs upp och ändringarna beräknas. Detta ger koefficienterna för oxidations- och reduktionsmedlen. 3. Övriga atomslag, utom väte och syre, balanseras. 4. Laddningsbalans åstadkommes genom ett lämpligt syra-baspar I sur lösning H + /H 2 O I alkalisk lösning OH - /H 2 O I ammoniaklösning NH 4 + /NH 3 Etc. I från början neutral lösning balanseras med H + eller OH - i högra ledet.
8 5. Väte balanseras. 6. Formeln kontrolleras, t.ex. genom antalet syreatomer. Övningsexempel 1. Upplösning av zink i saltsyra. 2. Upplösning av koppar i utspädd salpetersyra. Det bildas Cu(II) och NO Till en surgjord jodidlösning sätts salpetersyrlighet (HNO 2 ). Det bildas I 2 och NO. 4. Upplösning av zink i natriumhydroxid. Det bildas H 2 och Zn(OH) Nitratjoner reduceras med zink i alkalisk lösning. Det bildas NH 3 och Zn(OH) 2-4. Svar: 1. Zn(s) + 2H + (aq) Zn 2+ (aq) + H 2 (g) 2. Cu(s) + 4H + (aq) + 2NO - 3 (aq) Cu 2+ (aq) + 2NO 2 (g) + 2H 2 O(l) 3. I - (aq) + HNO 2 (aq) + H + (aq) 0,5I 2 (aq) + NO(g) + H 2 O 4. Zn(s) + 2OH - (aq) + 2H 2 O Zn(OH) H 2 (g) 5. NO - 3 (aq) + 4Zn(s) + 7OH - (aq) + 6H 2 O 4Zn(OH) NH 3 METODEN MED DELREAKTIONER I metoden med delreaktioner delas reaktionen upp i två processer, oxidation och reduktion. Som exempel på metoden tar vi reduktion av nitratjoner med zink i alkalisk lösning. a) Reduktion av nitratjon till ammoniak i alkalisk miljö NO H 2 O + e- NH 3 + OH - OT för N går från +V till III dvs 8 steg 8 e- tillförs vänstra ledet, laddning balanseras med OH - och därefter balanseras H med H 2 O och kontroll sker med O NO H 2 O + 8e- NH 3 + 9OH - b) Oxidation av zink i alkalisk miljö
9 Zn + OH - Zn(OH) e - OT för Zn går från 0 till +II, dvs 2 steg 2e- tillförs högra ledet, laddning balanseras med OH- och väte balanseras och O kontrolleras enligt a). Zn + 4OH - Zn(OH) e - Addera delreaktionerna a) och b) med koefficienter så att elektronerna elimineras NO Zn(s) + 7OH - + 6H 2 O NH 3 + 4Zn(OH) 4 2- Kapitel ,8 utgår Radiella fördelningsfunktionen P Kvanttal, n, l, m l, m s Kvanttalens inbördes samband; vilken information bär dom? Atomorbitaler, deras form och utbredning, penetrering och skärmning Flerelektronsystem, aufbau-principen, Hunds regel och Pauliprincipen, degenererade orbitaler Energinivåer i flerelektronsystem (1s<2s<2p< etc för användning av aufbauprincipen) Valenselektroner och skalelektroner Atomradier och jonradier Joniseringsenergi och elektronaffinitet. Trender i periodiska systemet. Kapitel 2 Jonbindning och kovalent bindning Oktettregeln
10 Lewis-strukturer, resonans Formell laddning Elektronegativitet Bindningsstyrka, bindningslängd Kapitel utgår Koordinationstal-koordinationsfigur Koordinationsfigurer för koordinationstal 2-6 VSEPR för koordinationstal 2-6 Beräkna totala antalet valenselektroner och bestäm Lewisstruktur enligt: i. placera centralatom och ligander ii. rita bindande e-par iii. låt liganderna få oktetter genom fria e-par iv. placera resterande fria e-par på centralatomen v. om centralatomen ej uppnått oktett lånar man fria e-par från liganderna och bildar multipelbindningar så att centralaomen får oktett vi. antalet elektrontäta områden omkring centralatomen ger geometrin Förfining av VSEPR modellen, bundna e-par - fria e-par - multippelbindning VSEPR modellen fungerar bäst på p-element Dipolmoment: Skilj på en bindnings polaritet och en molekyls polaritet Valensbindningsteorin Hybridisering: s-p- och s-p-d-hybrider LCAO metoden Tre kriterier för LCAO: symmetri, överlappning, energi MO för H 2
11 Orbitaler in = orbitaler ut MO för X 2 i 2:a perioden, Li 2...F 2 MO för HF σ-bindningar π-bindningar BindningsTal (BT, BO på engelska) Paramagnetism och diamagnetism Bandteori Kapitel utgår Intermolekylära krafter i vätskor Definitioner av kristall, kristallstruktur och gitter: *En kristall är ett fast ämne i vilket materieenheterna är periodiskt anordnade i tre dimensioner. *Den geometriska anordningen av materieenheterna i en kristall kallas dess kristallstruktur. *Identiska punkter är punkter med exakt samma omgivning. *Mängden av alla med varandra identiska punkter kallas ett gitter Molekylära, nätverk-, jon- och metallstrukturer Strukturbeskrivningar för kol (olika modifikationer) Metallstrukturer: *Tätpackningar, hcp, ccp *Enhetscell, kubiska system: Primitiv, rymdcentrerad, ytcentrerad *Packningseffektivitet i kubiska strukturer Jonföreningar: Typstrukturer NaCl och CsCl
12 Översikt över strukturer Ej tätpackade; W, CsCl Tätpackade enligt tabell nedan Stökio- Strukturtyp Tätpackning Typ av hålrum Koord- Koordmetri (atomslag) för katjonen tal figur hcp ccp A Mg Mg 12 Cu Cu 12 AX Wurtzit S tetraedriskt 4:4 tetraeder: ZnS tetraeder Zinkblände S tetraedriskt 4:4 tetraeder: ZnS tetraeder NaCl Cl oktaedriskt 6:6 oktaeder: oktaeder Kapitel utgår 6.10 utgår System och omgivning Tillståndsfunktion Inre energi (U), 1:a huvudsatsen Tryck-volym-arbete Entalpi(H), standard-bildningsentalpi, gitterentalpi, bindningsdissociationsentalpi
13 Hess lag Värmekapacitet, C p och C v Kirchhoffs lag Kapitel utgår 7.11 utgår utgår Entropi (S), 2:a huvudsatsen Gibbs fria energi (G) Standardtillstånd, ΔG o Reaktionsriktning Samband ΔG o K Kapitel utgår utgår Ångtryck Kokpunkt, smältpunkt Fasdiagram för 1-komponentsystem Kapitel 9 Jämviktskonstant, K c och K p Termodynamisk konstant Koncentrationsenheter, M och bar i jämviktsuttrycket, aktivitet för rena ämnen och lösningsmedel
14 Jämviktsläge, Le Chateliers princip Katalys Kapitel Läs härledningarna kursivt, men studera noga figurerna och Syror och baser enligt Brønsted Starka syror och baser Svaga syror och baser Syrakonstant, baskonstant, deras samband i korresponderande syra/bas par Flerprotoniga syror ph- och poh- begreppen, deras samband K w och pk w pk a och pk b, deras samband Kapitel utgår utgår Buffertlösning, bufferteffekt Löslighet Löslighetsprodukt, K s Upplösningsprocesser Komplexbildning: stegvis och over-all, stabilitetskonstanter
15 Kapitel kursivt Galvanisk cell Cellschema Katodreaktion Anodreaktion Cellreaktion Standardvätgaselektrod Normalpotential ΔG = -nfe ΔG o = -nfe o Nernsts ekvation K för redoxförlopp ur normalpotentialer Elektrolys, Faradays lag Kapitel utgår utgår utgår Reaktionshastighet Reaktionsordning Integrerade hastighetslagar(ekvationer), 0:e, och 1:a ordningen Temperatureffekt, Arrheniusekvationen Aktiveringsenergi Katalys
16 Kapitel Dessa kapitel innehåller mängder av fakta av deskriptiv natur. Kapitlen är i princip kursiva men skall läsas så att mina frågor kan besvaras. På föreläsningen ges en översikt över trender i periodiska systemet i huvudgruppselementens egenskaper. 1. Hur brukar 2 H betecknas med en annan symbol? 2. Hur kan man framställa vätgas på laboratoriet? 3. Man brukar skilja mellan tre olika typer av hydrider. Vilka? 4. Vad bildas då natriumhydrid reagerar med vatten? 5. Vad är en vätebindning? Ge exempel. 6. Vilka binära väteföreningar bildas med elementen i grupp 17? 7. Hur framställes metalliskt natrium? 8. Hur reagerar alkalimetaller med vatten? 9. Vad är apatit? 10. Vad är osläckt respektive släckt kalk? 11. Beskriv begreppet diagonaltrend med hjälp av exempel. 12. Hur framställes aluminium? 13. Vad är borsyra? 14. Beskriv strukturen för aluminiumklorid i gasfas. 15. BCl 3 och AlCl 3 är Lewissyror. Vad innebär det? 16. Hur varierar metall-icke metall inom grupp 14? 17. Beskriv den kemiska bindningen i diamant och grafit. Hur överensstämmer bindningsmodellerna med ämnenas mekaniska och elektriska egenskaper? 18. Hur framställes kisel? 19. Vad vet du om nanorör ( nanotubes )? 20. Ange fullständig elektronkonfiguration för en tennatom i grundtillståndet? 21. Ange elektronformel för N Hur varierar karaktären metall-icke metall i grupp Redogör för industriell framställning av salpetersyra enligt Ostwald. 24. Hur kan man framställa fosforsyra? 25. Ge elektronstruktur och geometrisk form för SO Hur framställes svavelsyra industriellt? 27. Ge elektronstruktur och geometrisk form för SF Ange färg och aggregationstillstånd vid normalt tryck och temperatur för halogenerna. 29. Ange elektronstruktur och geometrisk form för XeF 4.
17 Kapitel viktigt läses i princip kursivt utgår kursivt Samband mellan d-elektronkonfiguration och egenskaper Metallkomplex, koordinationsförening, koordinationstal, koordinationsfigur Ligand, donatoratom, centralatom, acceptoratom d-orbitaler Elektronkonfigurationer för d-element: neutrala atomer och joner Entandade och flertandade ligander Kelat och kelatringar Isomerer: enbart cis-trans och mer-fac Kristallfältteori för oktaedriska komplex Färg och magnetiska egenskaper
KOKA20 Läsanvisningar till läroboken, 6. upplagan, 2013
KOKA20 Läsanvisningar till läroboken, 6. upplagan, 2013 Kapitel F A-C, E F kursivt (från fysik och gymnasium förväntas ni kunna: SI-enheter, energi, atomteori, molbegreppet, formelräkningar, omsättningar)
Läs merKOKA01 Läsanvisningar till läroboken, 6. upplagan, 2013
KOKA01 Läsanvisningar till läroboken, 6. upplagan, 2013 Kapitel F A-C, E F kursivt (från fysik och gymnasium förväntas ni kunna: SI-enheter, energi, atomteori, molbegreppet, formelräkningar, omsättningar)
Läs merF1 F d un t amen l a s KEMA00
F1 F d t l F1 Fundamentals KEMA00 A Materia och Energi SI-enheter Mätosäkerhet Potentiell energi Ep = mgh Coulombs lag q1 q2 4 r E p 0 B Grundämnen och atomer Atomnummer z (antal atomer i kärnan) Masstal
Läs meraa + bb cc + dd gäller Q = a c d
Jämviktslära begrepp och samband För en jämviktsreaktion vid ett visst tryck och temperatur så blir riktningen för processen, (dvs. höger eller vänster i reaktionsformeln), framåt, åt höger, om den ger
Läs merFöreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur
Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur Jonbindning. Kap. 3.4. Uppkommer när skillnaden i de ingående ämnenas elektronegativiteter är tillräckligt stor. (Binära föreningar =
Läs merOxidationstal. Niklas Dahrén
Oxidationstal Niklas Dahrén Innehåll Förklaring över vad oxidationstal är. Regler för att bestämma oxidationstal. Vad innebär oxidation och reduktion? Oxidation: Ett ämne (atom eller jon) får ett elektronunderskott
Läs merGöran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken
Göran Stenman Syror och Baser Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är.. Skyddsglasögon Göran Göran Stenman
Läs merRepetitionsuppgifter. gymnasiekemi
Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas
Läs merNamngivningsschema. Lunds universitet / LTH / Brandingenjörsprogrammet / Allmän kemi. Vad vill du namnge? Grundämne Jon. Komplex -förening.
Allmän kemi för BI Namngivningsschema Vad vill du namnge? Grundämne Jon Förening Komplex -förening Formel Namn Enkel jonl Samman -satt jon Binär förening Ickebinär förening Neutralt komplex Positivt komplex
Läs merJonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 2 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas
Läs merKemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning
Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen
Läs merKapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar
Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel 4.2 Starka och svaga elektrolyter 4.3 Lösningskoncentrationer 4.4 Olika slags kemiska reaktioner 4.5 Fällningsreaktioner
Läs merHjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A
Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska
Läs merJoner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175
Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga
Läs merPeriodiska systemet. Namn:
Periodiska systemet Namn: Planering Vecka Aktivitet Viktigt 4 Repetition kemiska begrepp 5 Repetition kemiska begrepp + Periodiska systemet 6 Periodiska systemet + balansering av formler 7 Repetition +
Läs merDen elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén
Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel: Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel eftersom de avger sina valenselektroner
Läs merKemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.
Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström
Läs merProv i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling
Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och
Läs merRättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.
Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator
Läs merJonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén
Jonbindning och metallbindning Niklas Dahrén Jonbindning Jonbindning uppstår mellan metaller och ickemetaller Natrium har en valenselektron och klor har 7 valenselektroner. Cl är bra på a< a
Läs merDen elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén
Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner till andra ämnen p.g.a. låg elektronegativitet och eftersom de metalljoner som
Läs merTentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00
IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel: Miniräknare
Läs merAtomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt
Läs merStudenter i lärarprogrammet LAG F-3 T6. Periodiska systemet, tabell över joner och skrivverktyg. 55 p. Väl godkänd: 41 p
Kemi 11F360 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Kemi 2,5 hp Studenter i lärarprogrammet LAG F3 T6 22,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 180406 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Periodiska systemet,
Läs merTentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)
1 (6) Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 (50 + 40 poäng) Tentamen består av två delar, räkne- respektive teoridel: Del 1: Teoridel. Max poäng: 50 p För godkänt: 28 p Del 2: Räknedel. Max poäng:
Läs merJonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 2 Niklas Dahrén Del 1: Innehåll o Introduktion till jonföreningar och jonbindningar. o Jämförelse mellan jonföreningar och molekylföreningar. o Hur jonföreningar är
Läs merTESTA DINA KUNSKAPER I KEMI
TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI INFÖR STUDIERNA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET TESTA DINA FÖRKUNSKAPER. 1 För att kunna koncentrera dig på det väsentliga i undervisningen måste du ha din gymnasiekemi aktuell.
Läs merKEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från
KEMA00 Magnus Ullner Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från http://www.kemi.lu.se/utbildning/grund/kema00/dold Användarnamn: Kema00 Lösenord: DeltaH0 Repetition F2 Vågfunktion
Läs merJonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas
Läs merKemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2
Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Dagens Olika bindningstyper - Jonbindning - Kovalent bindning - Polär kovalent bindning - Metallbindning Elektronegativitet - Jonbindning eller kovalent bindning?
Läs merMendelevs periodiska system
Mendelevs periodiska system Notera luckorna som betecknar element som var okända vid den tiden. Med hjälp av systement lyckades Mendelev förutsäga dessa grundämnens egenskaper. Vårt nuvarande periodiska
Läs merKapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2
Kapitel 1-18 Repetition inför delförhör Kapitel 1 Innehåll Kapitel 1 Kemisk kinetik Redoxjämvikter Kapitel 1 Definition Kapitel 1 Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel
Läs merKapitel Repetition inför delförhör 2
Kapitel 12-18 Repetition inför delförhör 2 Kapitel 1 Innehåll Kapitel 12 Kapitel 13 Kapitel 14 Kapitel 15 Kapitel 16 Kapitel 17 Kapitel 18 Kemisk kinetik Kemisk jämvikt Syror och baser Syra-basjämvikter
Läs merKonc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Läs merKemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna
Elektrokemi Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna Elektrokemiska spänningsserien: Alla metaller i det periodiska systemet finns
Läs merMaterien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler
Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där
Läs merFöreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi
IFM-Kemi 9NV221, 9NV321, LINVA6 101018 Kemi för NV-lärare Föreläsningsplan 2010 Del 1 Allmän kemi Föreläsn.1 + 2 Kap. 12. Atomer och atommodeller. Föreläsn. 3 Kap. 14 Kemi: Grundämnen och föreningar. Föreläsn.
Läs merRepetition F3. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F3 Oktettregeln Jonbindning och kovalent bindning Lewisstrukturer Elektronegativitet och polariserbarhet bindningskaraktär polära bindningar Bindningsstyrka F4 Molekylstrukturer Enkla molekyler
Läs merMaterien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler
Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där
Läs mer1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3.
Lösning till tentamen 2008 12 15 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. b) Beräkna
Läs mer4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?
Stökiometri VI 1 Hur många atomer finns det i en molekyl H 2SO 4? 1 2 Skriv kemiska formeln för jonföreningar: 2 a) Kalciumoxid b) Kaliumjodid c) Strontiumhydroxid d) Aluminiumsulfit 3 Ange eller beräkna:
Läs merKap. 8. Bindning: Generella begrepp
Kap. 8. Bindning: Generella begrepp 8.1 Kemiska bindningar: olika typer Bindningslängd: avståndet mellan atomer vid energiminimum Bindningsenergi: Energivinsten vid minimum jämfört med fria atomerna, energin
Läs merTentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet
Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) 2007-02-15 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: Väg och Vatten-huset Hjälpmedel: Räknare Ansvarig lärare: Leif Holmlid 772
Läs merFöreläsning 5. Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering
Föreläsning 5 Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering Fleratomiga molekylers geometri. (Kap. 8.1-4) Molekyler eller joner av typ XY n, där X = centralatom, Y = ligand Alla Y
Läs merKap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)
Kap 8 Redox-reaktioner Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Zinkbleck (zinkplåt) i en kopparsulfatlösning Zn (s) + CuSO 4 (aq) Zn (s) + Cu 2+ (aq) + SO 4 2+ (aq) Vad händer? Magnesium brinner i luft Vad
Läs merFöreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar.
Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar. Koncentrationer i vätskelösningar. Kap. 12.2+3. Lösning = lösningsmedel + löst(a) ämne(n)
Läs merTentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13
Lunds Universitet, Kemiska Institutionen Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Tillåtna hjälpmedel är utdelat formelblad och miniräknare. Redovisa alla beräkningar. Besvara varje fråga på ett
Läs merKemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.
Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström
Läs merSyror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén
Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till
Läs merAnalysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén
Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén De flesta ämnen inkl. gifter och droger är antingen molekyl- eller jonföreningar 1. Molekylföreningar: o Molekylföreningar är ämnen
Läs merKapitel 3. Stökiometri
Kapitel 3 Stökiometri Kapitel 3 Innehåll 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 Molmassa 3.5 Problemlösning 3.6 Kemiska föreningar 3.7 Kemiska formler 3.8 Kemiska reaktionslikheter
Läs merSkriv reaktionsformler som beskriver vad som bör hända för följande blandningar: lösning blandas med 50 ml 0,05 H 3 PO 4 lösning.
Lösning till tentamen 95 för Grundläggande kemi hp Sid (5). a) Perklorsyra är en stark syra varför pk a värde saknas i SI Chem Data. Behövs inte heller för phberäkning eftersom HClO 4 H O ClO 4 H 3 O går
Läs merIntroduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén
Introduktion till det periodiska systemet Niklas Dahrén Det periodiska systemet Vad är det periodiska systemet?: Det periodiska systemet är en tabell där alla kända grundämnen och atomslag ingår. Hur är
Läs mer1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206.
1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206. a) Antalet protoner är., antalet neutroner är. och antalet elektroner. hos atomer av isotopen. b) Vilken partikel bildas om en
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator
Läs merKapitel 4. Egenskaper. Reaktioner. Stökiometri. Reaktioner i vattenlösningar. Vattenlösningar. Ett polärt lösningsmedel löser polära molekyler och
Kapitel 4 Innehåll Vattenlösningar Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Egenskaper Reaktioner Stökiometri Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel
Läs merKapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.
Kapitel 3 Innehåll Kapitel 3 Stökiometri 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 Molmassa 3.5 Problemlösning 3.6 3.7 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10 3.11 Copyright Cengage Learning.
Läs merKapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.
Kapitel 3 Stökiometri Kapitel 3 Innehåll 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 3.5 Problemlösning 3.6 Kemiska föreningar 3.7 Kemiska formler 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10
Läs merTABELLSAMLING ATT ANVÄNDA I SAMBAND MED PROV I KEMI B
TABELLSAMLIG ATT AVÄDA I SAMBAD MED PRV I KEMI B ågra fysikaliska konstanter Atommassenheten 1u = 1,66 10 27 kg Elektronens massa m = 9,1096 10 31 kg Protonens massa m p = 1,6726 10 27 kg eutronens massa
Läs mer.Kemiska föreningar. Kap. 3.
Föreläsning 2 Kemiska bindningar Kovalenta, polära kovalenta och jonbindningar. Elektronegativitet. Diatomära molekyler Molekylorbitaler, bindande och antibindande. Bindningstal. Homo- och heteroatomära
Läs merInstuderingsuppgifter
Instuderingsuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces Kemisk bindning Uppgiftena är indelade i tre olika kategorier efter svårighetsgrad. bservera dock att det inte går att sätta betyg på en
Läs merÖVNINGSUPPGIFTER KOKA01
ÖVNINGSUPPGIFTER KOKA01 Övningsuppgifter, rep av gymnasiekurs 1. Vilken eller vilka av föreningarna : Cl 2 (g), HCl(g), NaCl(s), CH 4 (g), H 2 O(l), Na 2 SO 4 (s) innehåller a. Kovalenta bindningar? b.
Läs merKemicentrum KEMA02 NOMENKLATUR 1.01 HHTT-20120
Kemicentrum KEMA02 NMENKLATUR 1.01 HHTT-20120 2. organisk nomenklatur International Union of Pure and Applied Chemistry (IUPAC) publicerar officiella regler för oorganisk nomenklatur på engelska språket;
Läs merKapitel 14. HA HA K a HO A H A. Syror och baser. Arrhenius: Syror producerar H 3 O + -joner i lösningar, baser producerar OH -joner.
Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 14.6 14.7 Flerprotoniga syror 14.8 14.9 Molekylstrukturens inverkan
Läs merATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner
periodiska systemet ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna
Läs merKemi Grundläggande begrepp. Kap. 1. (Se även repetitionskompendiet på hemsidan.)
Föreläsning 1. Kemins indelning Enheter Atomer, isotoper och joner Grundämnen och periodiska systemet Atomernas elektronstruktur och atomorbitaler Periodiska egenskaper Kemi Grundläggande begrepp. Kap.
Läs merNKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE , kl Ansvariga lärare: Helena Herbertsson , Lars Ojamäe
IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi 1 NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE351 2011-09-19, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel:
Läs merKURSPROGRAM Inledande kemi (5)
KURSPROGRAM Inledande kemi 2016 1(5) Föreläsningar Föreläsningar hålls av Johan Reimer Tid Plats Att läsa Innehåll Tisdag 19/1 Kap 2 Upprop/introduktion/repetition/nomenklatur Onsdag 20/1 15-17 Kap 3-5
Läs merKEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning
KEMI Ämnen och reaktioner 1+ 1+ 9+ Be 2+ O 2 2 2 + O 2 2 2 O Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning Bertram Stenlund Fridell This w ork is licensed under the Creative
Läs merVilken av följande partiklar är det starkaste reduktionsmedlet? b) Båda syralösningarna har samma ph vid ekvivalenspunkten.
1 (2/0/0) Beräkna trycket i en behållare med volymen 4,50 dm 3, temperaturen 34,5 ºC och som innehåller 5,83 g vätgas samt 11,66 g syrgas. (Gaserna betraktas som ideala gaser.) 2 (1/0/0) Två lika stora
Läs merHär växer människor och kunskap
Syror och baser 2 - Elektron, -1 - Protoner, +1 Natrium (Na) Valenselektron 1 st Elektronskal 3st 3 Natrium Neon 11 10 Alla ämnen vill ha fullt ytterskal. Så Na försöker efterlikna Ne. 4 Denna elektron
Läs merKURSPROGRAM Inledande kemi (5)
KURSPROGRAM Inledande kemi 2015 1(5) Föreläsningar Föreläsningar hålls av Johan Reimer Tid Plats Att läsa Innehåll Tisdag 20/1 KC:G Kap 2 Upprop/introduktion/repetition/nomenklatur Onsdag 21/1 KC:G Kap
Läs merTrender och deras orsak atomradier, jonradier, joniseringsenergi, elektronaffinitet
Föreläsning 1: Chemical Principles F17-F41, 2.1-2.14, 3.1 Repetition Atomer atomnummer Protoner, neutroner, elektroner Isotoper Periodiska systemet grupper och perioder Block s, p, d, f Metall halvmetall
Läs merGrundläggande Kemi 1
Grundläggande Kemi 1 Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är
Läs merEnergiuppgifter. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi vid en exoterm reaktion? O (s) H 2.
Energiuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Ange ett svenskt ord som är synonymt med termen entalpi. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi
Läs merKapitel 14. Syror och baser
Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 Beräkna ph för en svag syra 14.6 Baser 14.7 Flerprotoniga syror
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F9
KEMA02 Organisk kemi grundkurs F9 Elektrkemi Redxreaktiner ch Galvaniska er 1 Atkins & Jnes kap 13.1 13.5 Översikt kapitel 13.1 13.5 Redxreaktiner Halvreaktiner Balansering av redxreaktiner Galvaniska
Läs merKEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ
KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi
Läs merVAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet
Läs merSpänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén
Spänningsserien och galvaniska element Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner 0ll andra ämnen p.g.a. låg elektronega.vitet och e3ersom de metalljoner som
Läs merMateria och aggregationsformer. Niklas Dahrén
Materia och aggregationsformer Niklas Dahrén Vad är materia? Materia är egentligen allting som vi ser omkring oss! Allt som är uppbyggt av atomer kallas för materia. Materia kännetecknas av att det har
Läs merVAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet
Läs merKapitel 18. Elektrokemi. oxidation-reduktion (redox): innebär överföring av elektroner från ett reduktionsmedel till ett oxidationsmedel.
Kapitel 18 Innehåll Kapitel 18 Elektrokemi 18.1 Balansera Redoxreaktionslikheter 18.2 Galvaniska celler 18.3 Standardreduktionspotentialer 18.4 Cellpotentialer, Elektriskt arbete och Fri energi 18.5 Cellpotentialens
Läs merProtonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen
1. Atomens historia Det har alltid funnits olika teorier om vad allting består av. Under antiken utvecklades läran om de 4 elementen som blev den teorin som användes mest ända fram till modern tid. Teorin
Läs merAlla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.
Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2009-11-19 Sal TER1 Tid 8-12 Kurskod 9NV221 Provkod STN1 Kursnamn/benämning Provnamn/benämning Kemi (16-30) Skriftlig
Läs merStökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd
Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd 1 1 Bestäm atommassan för a) Syre b) Barium c) N 2 d) 8 S 2 2 Bestäm formelmassan för: a) Natriumklorid b) Aluminiumoxid c) Ag 2 SO 4 d) ZnHg(SCN) 4 e) UO 2 (NO
Läs mer% Allmän oorganisk kemi
Kalkvatten RGNISK Kalkvatten KEMI Koncentrerad svavelsyra % llmän oorganisk kemi Koncentrerad svavelsyra 614. Skriv formeln för magnesiumfosfat.* rmanganat 615. Skriv formeln för a) kalciumoxid b) magnesiumnitrid
Läs merTentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära
Umeå Universitet Kodnummer... Allmän kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet Lärare: Olle Nygren och Roger Lindahl Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära 29 november
Läs merAtomer, joner och kemiska reaktioner
Andreas Sandqvist 2015-11-24 Atomer, joner och kemiska reaktioner Namn: Uppgifter Lös uppgifterna med hjälp av läroboken, filmgenomgångarna, ett periodiskt system och internet. Arbeta tillsammans i era
Läs merKEMA02 Föreläsningsant. F1 February 17, 2011
Lewissyra/bas och Brønsted syra/bas Den vidaste de+initionen av en syra, Lewissyra/bas: En syra är en förening som verkar som elektronparsacceptor. En bas är en elektronparsdonator. Exempel på Lewissyra/bas
Läs merKapitel 18. Elektrokemi
Kapitel 18 Elektrokemi Kapitel 18 Innehåll 18.1 Balansera Redoxreaktionslikheter 18.2 Galvaniska celler 18.3 Standardreduktionspotentialer 18.4 Cellpotentialer, Elektriskt arbete och Fri energi 18.5 Cellpotentialens
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 Syror och baser Atkins & Jones kap 11.111.16 Översikt Syror och baser grundläggande egenskaper och begrepp Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph i lösningar av
Läs merJonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Del 1: Innehåll o Introduktion till jonföreningar och jonbindningar. o Jämförelse mellan jonföreningar och molekylföreningar. o Hur jonföreningar är
Läs merTentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0
Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0 Tid Måndag den 9 januari 2012 08 15 13 15 Lärare Gunilla Carlsson tele: 1194, rum: 9D406 0709541566 Krister Svensson tele: 1226,
Läs merIntroduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén
Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar
Läs merLösning till dugga för Grundläggande kemi Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z.
till dugga för Grundläggande kemi 2013-11-29 Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z. 1. a) Ange kvalitativt buffertkapacitetens storlek (stor eller liten, med motivering, dock inga beräkningar)
Läs merAtomer, molekyler och joner
Daltons Atomteori (1808) 1. Grundämnen är sammansa.a av extremt små par4klar kallade atomer. Atomer, molekyler och joner Kapitel 2 2. Alla atomer av e. grundämne är iden4ska, har samma storlek, massa och
Läs merKapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.
Kapitel 3 Stökiometri Kapitel 3 Innehåll 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 3.5 Problemlösning 3.6 Kemiska föreningar 3.7 Kemiska formler 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10
Läs merKap. 8. Bindning: Generella begrepp, fortsättning
Kap. 8. Bindning: Generella begrepp, fortsättning 8.5 Energieffekter i binära joniska föreningar Faktorer som påverkar stabiliteten och strukturen för fasta binära joniska ämnen. Coulomb (elektrostatisk)
Läs mer