Repetition F3. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Repetition F3. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00"

Transkript

1 Repetition F3 Oktettregeln Jonbindning och kovalent bindning Lewisstrukturer Elektronegativitet och polariserbarhet bindningskaraktär polära bindningar Bindningsstyrka

2 F4 Molekylstrukturer Enkla molekyler har väldefinierade geometriska former Den geometriska formen utgörs av en centralatom och dess bundna grannatomer

3 Teorier Det finns olika teorier/metoder för att förklara/förutsäga strukturen hos enkla molekyler VSEPR-modellen Valensbindingsteori Molekylorbitalteori Datorberäkning för att lösa schrödingerekvationen Förenklat Avancerat

4 VSEPR-modellen VSEPR står för Valence-Shell Electron-Pair Repulsion Utgångspunkten är att elektrontäta områden, dvs. bindningar och fria elektronpar, repellerar varandra De elektrontäta områdena försöker komma så långt bort från varandra som möjligt för att få så låg energi som möjligt :O = C = O:

5 Elektronarrangemang Maximal utspridning av elektrontäta områden

6 Elektronarrangemang och geometrisk form Fria elektronpar räknas in vid bestämningen av elektronarrangemang, men inte i den geometriska formen H H N H :

7 Repulsion Olika typer av bindningar (enkel-, dubbel-, trippel-) hanteras lika Repulsionen från fria elektronpar är större än från bindningar Elektronpar tvingar bindningsvinklar att bli mindre än i motsvarande regelbundna elektronarrangemang H H N H : Ammoniak, NH 3

8 Fem elektrontäta områden Elektronarrangemanget för fem elektrontäta områden har trigonal bipyramidal struktur Repulsionen minimeras om fria elektronpar läggs i ekvatoriella positioner

9 Sex elektrontäta områden Elektronarrangemanget för sex elektrontäta områden har oktaedrisk struktur Repulsionen minimeras för två fria elektronpar om de läggs på motstående sidor av molekylen

10 Recept för VSEPR-modellen 1. Avgör antalet bindningar och fria elektronpar från lewisstrukturen för molekylen 2. Identifiera elektronarrangemang 3. Identifiera molekylens geometriska form (titta bara på atomer, ej fria elektronpar) 4. Räkna med att fria elektronpar utövar extra repulsion och stör elektronarrangemangets regelbundna struktur

11 Övning Bestäm elektronarrangemang och geometrisk form för följande molekyler/joner: 1. CO 2 2. H 2 O 3. SO SF 4

12 Svar 1. CO 2 :O = C = O: elektronarrangemang: linjär geometrisk form: linjär 2. H 2 O elektronarrangemang: tetraedrisk geometrisk form: vinklad

13 Svar 3. SO 3 2- elektronarrangemang: tetraedrisk geometrisk form: trigonal pyramidal

14 Svar 4. SF 4 elektronarrangemang: trigonal bipyramidal geometrisk form: gungbräda

15 Polära eller opolära molekyler? De polära bindningarna i en molekyl utgör elektriska dipoler, dvs. har dipolmoment Beroende på hur bindningarna är riktade i molekylen kan de ge upphov till ett dipolmoment för hela molekylen eller ta ut varandra helt och göra molekylen opolär CO 2, opolär H 2 O, polär

16 Polära eller opolära molekyler? polär opolär

17 Polära eller opolära molekyler? Symmetrin bryts om bindningarna inte är ekvivalenta opolär polär CHCl 3

18 Övning Avgör om följande molekyler är polära: 1. NH 3 2. SO 3 3. SO 2

19 Svar bindn./ fria e-par elektronarr. form 1. NH 3 4 tetraedrisk trigonal pyramidal polaritet polär 2. SO 3 3 trigonal plan trigonal plan opolär 3. SO 2 3 trigonal plan vinklad polär

20 Valensbindningsteori Kovalenta bindningar bildas av överlapp av halvfyllda atomorbitaler

21 σ-bindning Cylindrisk symmetri

22 π-bindning Två lober Ett nodplan längs bindningsaxeln

23 Multipelbindningar Enkelbindning: en σ-bindning Dubbelbindning: en σ- och en π-bindning Trippelbindning: en σ- och två π-bindningar N 2, trippelbindning

24 Hybridisering Om man bara kombinerar s- och p-orbitaler till bindningar, kan man inte förklara geometrin Lösningen är att göra linjärkombinationer av atomorbitalerna hybridorbitaler Antalet orbitaler är konstant, dvs. antalet hybridorbitaler är detsamma som antalet atomorbitaler som tagits i anspråk Exempel: sp 3 -orbital h 1 = s + p x + p y + p z

25 Metan, CH 4 sp 3 -hybridisering Kol har fyra valenselektroner 1 s-orbital och 3 p-orbitaler i valensskalet ger fyra sp 3 -orbitaler riktade mot hörnen i en tetraeder De fyra hybridorbitalerna kan få en valenselektron var Eftersom de då är halvfyllda är de alla redo för bindning I metan överlappar de med vätenas s-orbitaler och skapar σ-bindningar Metan har tetraedrisk form

26 Etyn, C 2 H 2 sp-hybridisering 1 s-orbital och 1 p-orbital i valensskalet ger två sp-orbitaler riktade åt var sitt håll (linjärt) Två p-orbitaler blir kvar Alla fyra orbitalerna är halvfyllda I etyn överlappar sp-orbitaler från de båda kolen med varandra och med vätenas s-orbitaler och skapar σ-bindningar p-orbitalerna överlappar och skapar π-bindningar trippelbindning

27 sp x -orbitaler 2 sp-orbitaler, linjär form, lämnar 2 p-orbitaler för π-bindning 3 sp 2 -orbitaler, trigonal plan form, lämnar 1 p-orbital för π-bindning 4 sp 3 -orbitaler, tetraedrisk form

28 sp3dx-orbitaler 5 sp3d-orbitaler, trigonal bipyramidal form 6 sp3d2-orbitaler, oktaedrisk form

29 Molekylorbitalteori Istället för att beskriva kovalent bindning som överlapp mellan (hybridiserade) atomorbitaler, skapas orbitaler från s- och p-orbitaler från olika atomer Dessa nya orbitaler sträcker sig över hela molekylen och kallas därför molekylorbitaler Antalet orbitaler är konstant, dvs. antalet molekylorbitaler är detsamma som antalet atomorbitaler som tagits i anspråk Valenselektronerna placeras i molekylorbitalerna efter stigande energi enligt aufbauprincipen

30 σ-orbitaler Cylindrisk symmetri σ-orbitaler kan bildas av s- eller p-orbitaler antibindande nodplan mellan atomer bindande

31 π-orbitaler Ett nodplan längs bindningsaxeln π-orbitaler kan bildas av p-orbitaler antibindande bindande

32 Energinivåer diatomära molekyler Li 2 till N 2 O 2 och F 2

33 Bindningstal Bindningstal = ½ (antal elektroner i bindande orbitaler antal elektroner i antibindande orbitaler) b = 1 2 (N N * e e )

34 Elektronkonfigurationer b = 3 (trippelbindning) b = 2 (dubbelbindning)

35 Bensen, C 6 H 6 Blandteori: sp 2 -hybridisering σ-bindningar mellan C-C i ringen och C-H molekylorbitaler (π) av p z -orbitalerna

36 Kvantkemiska beräkningsmetoder Uttryck vågfunktionerna som linjärkombinationer av basfunktioner, som inte nödvändigtvis är väteatomorbitaler Lös schrödingerekvationen numeriskt

System. Repetition. Processer. Inre energi, U

System. Repetition. Processer. Inre energi, U Repetition System Snabbgenomgång av föreläsningarna Termodynamik Intermolekylär växelverkan Mätnogrannhet Atom- och molekylstruktur Isolerat ingen växelverkan med omgivningen Slutet utbyte av energi, men

Läs mer

Föreläsning 5. Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering

Föreläsning 5. Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering Föreläsning 5 Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering Fleratomiga molekylers geometri. (Kap. 8.1-4) Molekyler eller joner av typ XY n, där X = centralatom, Y = ligand Alla Y

Läs mer

Allmän kemi. Läromålen. Molekylers geometri. Viktigt i kap 10. 10.1 VSEPR-modellen. 10.1 Molekylers geometri

Allmän kemi. Läromålen. Molekylers geometri. Viktigt i kap 10. 10.1 VSEPR-modellen. 10.1 Molekylers geometri Läromålen Allmän kemi Kap 10 Kemisk bindning 2 Del 1 Molekylers geometri Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n redogöra för atomers och molekylers uppbyggnad och geometri på basal nivå

Läs mer

.Kemiska föreningar. Kap. 3.

.Kemiska föreningar. Kap. 3. Föreläsning 2 Kemiska bindningar Kovalenta, polära kovalenta och jonbindningar. Elektronegativitet. Diatomära molekyler Molekylorbitaler, bindande och antibindande. Bindningstal. Homo- och heteroatomära

Läs mer

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från KEMA00 Magnus Ullner Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från http://www.kemi.lu.se/utbildning/grund/kema00/dold Användarnamn: Kema00 Lösenord: DeltaH0 Repetition F2 Vågfunktion

Läs mer

Kemisk bindning II, A&J kap. 3

Kemisk bindning II, A&J kap. 3 Kemisk bindning II, A&J kap. 3 Varför är vattenmolekylen böjd medan koldioxid är rak? Kan en stabil e 2 molekyl bildas? - Lewisstrukturer Beskriver valenselektronerna i en molekyl (Förra föreläsningen!)

Läs mer

Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2

Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Dagens Olika bindningstyper - Jonbindning - Kovalent bindning - Polär kovalent bindning - Metallbindning Elektronegativitet - Jonbindning eller kovalent bindning?

Läs mer

Kap. 3. Kemisk bindning: kovalenta bindningar

Kap. 3. Kemisk bindning: kovalenta bindningar Kap. 3. Kemisk bindning: kovalenta bindningar 3.1 Ex: H + H H 2 Kovalent kemisk bindning Kovalent bindning: - Elektron(moln) delas av kärnorna - Systemet av elektroner och kärnor söker lägsta energi -

Läs mer

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp Kap. 8. Bindning: Generella begrepp 8.1 Kemiska bindningar: olika typer Bindningslängd: avståndet mellan atomer vid energiminimum Bindningsenergi: Energivinsten vid minimum jämfört med fria atomerna, energin

Läs mer

Molekylorbitaler. Matti Hotokka

Molekylorbitaler. Matti Hotokka Molekylorbitaler Matti Hotokka Betrakta två väteatomer + ( ) ( ) 1s A 1 s B 1 s ( A) 1 s( B) + s 1 ( A) s 1 ( B) ' 1 s ( A) 1 s( B) Vätemolekylens molekylorbitaler När atomerna bildar en molekyl smälter

Läs mer

Kemiska bindningar. Matti Hotokka

Kemiska bindningar. Matti Hotokka Kemiska bindningar Matti Hotokka Definition Praktisk definition En bindning består av ett elektronpar, som befinner sig mellan de bundna atomerna Vardera atom bidrar med en elektron till bindningen H +

Läs mer

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3.

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. Lösning till tentamen 2008 12 15 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. b) Beräkna

Läs mer

Skriv reaktionsformler som beskriver vad som bör hända för följande blandningar: lösning blandas med 50 ml 0,05 H 3 PO 4 lösning.

Skriv reaktionsformler som beskriver vad som bör hända för följande blandningar: lösning blandas med 50 ml 0,05 H 3 PO 4 lösning. Lösning till tentamen 95 för Grundläggande kemi hp Sid (5). a) Perklorsyra är en stark syra varför pk a värde saknas i SI Chem Data. Behövs inte heller för phberäkning eftersom HClO 4 H O ClO 4 H 3 O går

Läs mer

Dipol-dipolbindning. Niklas Dahrén

Dipol-dipolbindning. Niklas Dahrén Dipol-dipolbindning Niklas Dahrén Dipol-dipolbindning är en intermolekylär bindning Kovalent bindning Intramolekylära bindningar Polär kovalent bindning Jonbindning Kemisk bindning Dipol- dipolbindning

Läs mer

Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0

Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0 Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0 Tid Måndag den 9 januari 2012 08 15 13 15 Lärare Gunilla Carlsson tele: 1194, rum: 9D406 0709541566 Krister Svensson tele: 1226,

Läs mer

X. Molekyler. Kvantfysikens grunder,

X. Molekyler. Kvantfysikens grunder, X. Molekyler I en molekyl binds två eller flera atomer till varandra. Bindningen är kovalent, då två atomer delar på två elektroner eller en jonbindning, då två atomjoner med olika laddning attraherar

Läs mer

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler Niklas Dahrén Innehåll ü Opolära kovalenta bindningar ü Polära kovalenta bindningar ü Elektronegativitet ü Paulingskalan ü Elektronformler ü

Läs mer

2. Starka bindningar

2. Starka bindningar 2. Starka bindningar 2. Starka bindningar Kemisk förening: består av två eller flera grundämnen Kemisk bindning: växelverkan mellan olika byggstenar (atomer, joner och molekyler) får dem att dras till

Läs mer

Atom- och molekylorbitaler

Atom- och molekylorbitaler Bild 1 1 Atom- och molekylorbitaler När två blir en... Chang, kapitel 9.1, 9.4, 10.1, 10.3 10.8 Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 1 av 22 Bild 2 ybridisering - bindningsvinklar

Läs mer

Föreläsning 1. Introduktion och repetition kapitel 1 och 2

Föreläsning 1. Introduktion och repetition kapitel 1 och 2 Föreläsning 1 Introduktion och repetition kapitel 1 och 2 1) Upprop 2) Introduktion till organisk kemi 3) Kursprogram 4) Kommentarer kring kursen 5) Atomer 6) Molekyler 7) Joner och radikaler Föreläsning

Läs mer

Hückels metod. Matti Hotokka

Hückels metod. Matti Hotokka Hükels metod Matti Hotokka Konjugerade dubbelbindningar Alternerande enkla oh dubbla bindningar Cykliska föreningar kallas aromatiska Plan geometri Butadien Bensen Naphtalen Konjugerade dubbelbindningar

Läs mer

Schema och lite information för kzu200, moment-2 (struktur, 7.5hp) version:141020

Schema och lite information för kzu200, moment-2 (struktur, 7.5hp) version:141020 Schema och lite information för kzu200, moment-2 (struktur, 7.5hp) version:141020 Lärobok: Burrows, A., Holman, J., Parsons, A., Pilling, G. & Price, G. Chemistry 3 introducing inorganic, organic and physical

Läs mer

Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16),

Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16), Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16), 091017. 1. a) KN Mn 2 b) krom(iii)sulfat alt. dikromtrisulfat (mindre bra) triarsenikpentanitrid alt. arsenik(v)nitrid c) +II +V +III +II 3 Fe 2+ + N 3 - + 4 + 3

Läs mer

Atomer och molekyler, Kap 4. Molekyler. Kapitel 4. Molekyler

Atomer och molekyler, Kap 4. Molekyler. Kapitel 4. Molekyler Kapitel 4. Molekyler 1 Överblick Överblick Så här långt har vi fokuserat på enskilda fria atomer, men i naturen är det egentligen bara ädelgaserna som uppträder som fria atomer. Alla andra grundämnen hittas

Läs mer

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen

Läs mer

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén Olika kovalenta bindningar Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar (intramolekylära)

Läs mer

Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F4 VSEPR-modellen elektronarrangemang och geometrisk form Polära (dipoler) och opolära molekyler Valensbindningsteori σ-binding och π-bindning hybridisering Molekylorbitalteori F6 Gaser Materien

Läs mer

Kemiska bindningar. Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012. Märit Karls

Kemiska bindningar. Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012. Märit Karls Kemiska bindningar Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Vad kan ni redan? Vad händer när man strör koksalt i hett vatten? A) saltet smälter B) saltet löser sig C) bägge alt är rätt,

Läs mer

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén Dipoler och dipoldipolbindningar Del 1 Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop

Läs mer

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén Kovalenta och polära kovalenta bindningar Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar

Läs mer

Kapitel 1. Kapitel 2. Kemiska grundvalar. Atomer, Molekyler och Joner

Kapitel 1. Kapitel 2. Kemiska grundvalar. Atomer, Molekyler och Joner Kapitel 1 Kemiska grundvalar Kapitel 1 1.1 Kemi: en översikt 1.2 Den vetenskapliga metoden 1.3 Storheter och enheter 1.4 Osäkerheter i mätningar 1.5 Signifikanta siffror och beräkningar 1.6 Enhetskonvertering

Läs mer

Instuderingsuppgifter

Instuderingsuppgifter Instuderingsuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces Kemisk bindning Uppgiftena är indelade i tre olika kategorier efter svårighetsgrad. bservera dock att det inte går att sätta betyg på en

Läs mer

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kapitel 11. Kap 11 Intermolekylära krafter. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kapitel 11. Kap 11 Intermolekylära krafter. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: Allmän kemi Kap 11 Intermolekylära krafter Läromålen Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n - redogöra för atomers och molekylers uppbyggnad och geometri på basal nivå samt beskriva

Läs mer

Aromatiska föreningar

Aromatiska föreningar Aromatiska föreningar och aromaticitet tiitt Dan Johnels Kemiska Institutionen Aromatiska föreningar och aromaticitet Vi har lärt oss att konjugation i linjära system alltid leder till stabilisering Om

Läs mer

IV. Atomer och molekyler

IV. Atomer och molekyler Atomer och molekyler IV. Atomer och molekyler IV-1 Källor: - M. W. anna, Quantum Mechanics in Chemistry, Benjamin, Menlo Park, CA, 1969. - M. Karplus och R. N. Porter, Atoms & Molecules. An Introduction

Läs mer

3.14. Periodiska systemet (forts.)

3.14. Periodiska systemet (forts.) 3.14. Periodiska systemet (forts.) [Understanding Physics: 19.14-19.16; 20.1-20.2] En alkaliatom består av en ädelgaskärna med Z 1 elektroner samt en yttre s elektron. Denna yttre elektron (valenselektronen)

Läs mer

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför

Läs mer

Kovalent och polär kovalent bindning. Niklas Dahrén

Kovalent och polär kovalent bindning. Niklas Dahrén Kovalent och polär kovalent bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Intramolekylära bindningar Kovalent bindning Polär kovalent bindning Jonbindning Kemisk bindning Dipol- dipolbindning

Läs mer

KOKA01 Läsanvisningar till läroboken, 6. upplagan, 2013

KOKA01 Läsanvisningar till läroboken, 6. upplagan, 2013 KOKA01 Läsanvisningar till läroboken, 6. upplagan, 2013 Kapitel F A-C, E F kursivt (från fysik och gymnasium förväntas ni kunna: SI-enheter, energi, atomteori, molbegreppet, formelräkningar, omsättningar)

Läs mer

Kap Kort presentation

Kap Kort presentation Kap. 1-11 Kort presentation Sammanfattning kapitel 1 1.1 Kemi en översikt 1.2 Den vetenskapliga metoden 1.3 Storheter och enheter 1.4 Osäkerhet i mätningarm 1.5 Signifikanta siffror i resultat och beräkningar

Läs mer

Allmän och organisk kemi KOKA Ulf Ellervik

Allmän och organisk kemi KOKA Ulf Ellervik Allmän och organisk kemi KKA20 2015-02-09 Ulf Ellervik Föreläsning 1 Översikt av organisk kemi i KKA20 grundläggande kunskap kolväten (K1-4, F1-2) substituerade kolväten (K5, F3) stereokemi (K6, F4) namngivning

Läs mer

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Kapitel 2. Kovalent bindning

Kapitel 2. Kovalent bindning Kapitel 2. Kovalent bindning 2.1 Instuderingsfrågor 2.1.1 Rangordna kväve, fluor, syre, kol och väte efter stigande elektronegativitet. 2.1.2 Vad menas med induktiv effekt? 2.1.3 Vad menas med dipolmoment?

Läs mer

Grundläggande kemi I 10 hp

Grundläggande kemi I 10 hp Grundläggande kemi I 10 hp Sid 1(5) Uppsala universitet Tentamenssdatum Kemi grundutbildning 2014-01-08 Provansvarig: Jan Davidsson Tentamen 2014-01-08 kl 14.00-19.00 TILLÅTNA HJÄLPMEDEL Miniräknare, SI

Läs mer

Inläsningshandledning. Allmän farmaceutisk kemi, 7,5 hp 3FK102 VT Apotekarprogrammet

Inläsningshandledning. Allmän farmaceutisk kemi, 7,5 hp 3FK102 VT Apotekarprogrammet Uppsala universitet 2017-03-22 Inläsningshandledning Allmän farmaceutisk kemi, 7,5 hp 3FK102 VT 2017 Apotekarprogrammet Innehållsförteckning 1. Välkommen till kursen i Allmän farmaceutisk kemi... 2 Datorer

Läs mer

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. F6 Övergångsmetaller och koordinationskemi d-blockskemi

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. F6 Övergångsmetaller och koordinationskemi d-blockskemi KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi F6 Övergångsmetaller och koordinationskemi d-blockskemi Atkins & Jones kap 16 (och 6.1-6.4) KEMA02 F7 2012-11-22 1 D-block- och F-blockselement KEMA02 F7 2012-11-22 2

Läs mer

ORGANISK KEMI. Enkel Dubbel Trippel. En liten jämförelse mellan:

ORGANISK KEMI. Enkel Dubbel Trippel. En liten jämförelse mellan: ORGANISK KEMI Fö12-2013/TFKE52 KOLFÖRENINGANRNAS KEMI Varför Organisk kemi? Alla växter och djur är uppbyggda av kemiska föreningar som innehåller grundämnet kol. För att kunna undersöka och förstå hur

Läs mer

Kraftfält i molekyldynamik

Kraftfält i molekyldynamik Kraftfält i molekyldynamik kand. nat. Thomas Sandberg IFK vid Åbo Akademi e-post: tsandber@abo.fi webb: www.abo.fi/~tsandber Förord Med denna uppsats, skriven under vecka 52 år 2001, har jag velat få en

Läs mer

2. Materials bindning 2.1 Grundämnen och enskilda atomers struktur [mest Callister Ch. 2, Mitchell Ch. 2; också egen forskning]

2. Materials bindning 2.1 Grundämnen och enskilda atomers struktur [mest Callister Ch. 2, Mitchell Ch. 2; också egen forskning] 530117 Materialfysik HT 2010 2. Materials bindning 2.1 Grundämnen och enskilda atomers struktur [mest Callister Ch. 2, Mitchell Ch. 2; också egen forskning] Grundämnen i universum 2 Grundämnen i jordskorpan

Läs mer

Tentamen i allmän och biofysikalisk kemi

Tentamen i allmän och biofysikalisk kemi UPPSALA UNIVERSITET Institutionen for farmaci Tentamen i allmän och biofysikalisk kemi BionnedicUnprograrnnnet Datum: 2011-10-28 Slaivningstid: 8.00-14.00 Ansvarig lärare: Anders Ericsson, O 18-4 714126

Läs mer

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar

Läs mer

Kemi Grundläggande begrepp. Kap. 1. (Se även repetitionskompendiet på hemsidan.)

Kemi Grundläggande begrepp. Kap. 1. (Se även repetitionskompendiet på hemsidan.) Föreläsning 1. Kemins indelning Enheter Atomer, isotoper och joner Grundämnen och periodiska systemet Atomernas elektronstruktur och atomorbitaler Periodiska egenskaper Kemi Grundläggande begrepp. Kap.

Läs mer

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN!

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN! 1 1. Vilken elektronkonfiguration har kväve? What is the ground-state electronic configuration of nitrogen? 1s 2 2s 2 2p x 2p y 2p z 1s 2 2s 2 2p 4 1s 2 2s 2 2p 2 1s 2 2s 2 2p 6 E 1s 2 2s 2 2p 2 x 2p 2

Läs mer

Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter

Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter Kolföreningar Oändliga variationsmöjligheter 1 Mål med avsnittet När vi är färdiga med detta avsnitt skall du kunna: Förklara följande begrepp: alkaner, alkener, alkyner, cykloalkaner, arenor, substituenter

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

Föreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5

Föreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5 Föreläsning 4 Substituerade kolväten Kapitel 5 1) Introduktion 2) eteroatomer 3) Nomenklatur 4) Krafter mellan molekyler 5) Elektroniska modeller 6) Egenskaper hos molekyler 1. Introduktion Det afrikanska

Läs mer

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska

Läs mer

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar?

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar? Organisk kemi Kolföreningar finns i allt levande, i alla organismer. Med organiska ämnen menas föreningar som innehåller kol med undantag för koldioxider och vissa enkla salter, t ex karbonater. Organisk

Läs mer

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet Niklas Dahrén Uppgift 1: Rangordna nedanstående ämnen efter stigande kokpunkt Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas polaritet Molekylernas

Läs mer

Räkneuppgifter i Kemisk struktur och bindning Del 2. Bioinformatik Xbio3

Räkneuppgifter i Kemisk struktur och bindning Del 2. Bioinformatik Xbio3 Räkneuppgifter i Kemisk struktur och bindning Del 2 Bioinformatik Xbio3 Sammanställd av: Nessima Salhi-Benachenhou David Edvardsson Sten Lunell Avdelningen för kvantkemi Uppsala universitet November 2008

Läs mer

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLATOMEN ÄR EN MÅNGSIDIG BYGGSTEN Kolatomen finns i allt levande Kolatomen finns förstås också i allt material tillverkat av sånt som har varit levande t ex papper, plast och kläder

Läs mer

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna Kapitel 9 är hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

Mendelevs periodiska system

Mendelevs periodiska system Mendelevs periodiska system Notera luckorna som betecknar element som var okända vid den tiden. Med hjälp av systement lyckades Mendelev förutsäga dessa grundämnens egenskaper. Vårt nuvarande periodiska

Läs mer

KVANTFYSIK för F Inlämningsuppgifter I6

KVANTFYSIK för F Inlämningsuppgifter I6 CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Mikroteknologi och nanovetenskap Elsebeth Schröder (schroder vid chalmers.se) 29-11-28 (rev: 29-12-2) KVANTFYSIK för F3 29 Inlämningsuppgifter I6 Bedömning: Bedömningen av de

Läs mer

Övergången från gymnasie- till högskolestudier i kemi

Övergången från gymnasie- till högskolestudier i kemi HST Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Övergången från gymnasie- till högskolestudier i kemi - En undersökning av studenternas erfarenheter och färdigheter med fokus på kemisk bindning

Läs mer

C Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper

C Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper 2.1 Materiens uppbyggnad Materia 2.2 Atomen t. ex. en litiumatom (Li) omogent ämne eterogen blandning t. ex. en suspension Rent ämne omogen blandning grundämne kan inte sönderdelas kemisk Ca Ag kemisk

Läs mer

Atomteori. Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls. Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG]

Atomteori. Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls. Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG] Atomteori Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG] http://pingpong.ki.se/public/courseid/7368/lang-sv/publicpage.do Kemibok på nätet: Khans

Läs mer

Med ett materials elektriska egenskaper förstår man helt allmänt dess ledningsförmåga, konduktans, och resistans Ohms lag:

Med ett materials elektriska egenskaper förstår man helt allmänt dess ledningsförmåga, konduktans, och resistans Ohms lag: 530117 Materialfysik Ht 2010 8. Materials elektriska egenskaper 8.1 Bandstruktur 8.1.1. Allmänt Med ett materials elektriska egenskaper förstår man helt allmänt dess ledningsförmåga, konduktans, och resistans

Läs mer

Lösning. ph = -lg 3,99*10-3 = 2,4

Lösning. ph = -lg 3,99*10-3 = 2,4 till tentamen 2013-01-11 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(8) 1. a) Beräkna ph i en 0.20 M lösning av vitamin C (askorbinsyra, pka = 4.10). b) Man vill göra en buffertlösning med ph = 3,3. Följande kemikalier

Läs mer

Föreläsningarnas innehåll och motsvarande avsnitt i läroboken.

Föreläsningarnas innehåll och motsvarande avsnitt i läroboken. Inledande kemi (18,5 hp) KZ2004 Kursen Inledande kemi består av två moment 1) Kemisk jämvikt 10 hp (teori 6,5 hp och laborationer 3,5 hp) och 2) Molekylstruktur 8,5 hp (teori 5 hp och laborationer 3,5

Läs mer

Efternamn:...Mapp nr.. OBS! TEXTA TYDLIGT! Förnamn:... Personnr:... Totalsumma: Resultat: OBS! MYCKET VIKTIGT!! FÖRSE VARJE SIDA MED MAPP NUMMER!

Efternamn:...Mapp nr.. OBS! TEXTA TYDLIGT! Förnamn:... Personnr:... Totalsumma: Resultat: OBS! MYCKET VIKTIGT!! FÖRSE VARJE SIDA MED MAPP NUMMER! KARLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet ALLMÄN RGANISK KEMI SKRIFTLIG RESTDUGGA 1 MÅNDAG DEN 7 NVEMBER 2011, KL. 8.30-10.00 Skrivningen ska inlämnas senast kl. 10.00. Efternamn:...Mapp nr.. BS! TEXTA

Läs mer

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner periodiska systemet ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna

Läs mer

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar Periodiska systemet Atomens delar och kemiska bindningar Atomens delar I mitten av atomen finns atomkärnan där protonerna finns. Protoner är positivt laddade partiklar Det är antalet protoner som avgör

Läs mer

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén De flesta ämnen inkl. gifter och droger är antingen molekyl- eller jonföreningar 1. Molekylföreningar: o Molekylföreningar är ämnen

Läs mer

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från KEMA00 Magnus Ullner Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från http://www.kemi.lu.se/utbildning/grund/kema00/dold Användarnamn: Kema00 Lösenord: DeltaH0 F2 Periodiska systemet

Läs mer

Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur

Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur Jonbindning. Kap. 3.4. Uppkommer när skillnaden i de ingående ämnenas elektronegativiteter är tillräckligt stor. (Binära föreningar =

Läs mer

ORGANISK KEMI Del A-2009

ORGANISK KEMI Del A-2009 KOLFÖRENINGANRNAS KEMI ORGANISK KEMI Del A-2009 Förr ansågs organiska föreningar vara sådana som endast kunde fås från växt-och djurriket. En speciell levande kraft ansågs råda s.k. vitalism, vilket gjorde

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas

Läs mer

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet. Kvantmekanik Aufbau Periodiska systemet

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet. Kvantmekanik Aufbau Periodiska systemet Kapitel 7 Innehåll Kapitel 7 Atomstruktur och periodicitet Kvantmekanik Aufbau Periodiska systemet Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Kapitel 7 Innehåll 7.1 Elektromagnetisk strålning 7.2

Läs mer

Räkneuppgifter, kemisk bindning Kvantmekanik och kemisk bindning I, 1KB501

Räkneuppgifter, kemisk bindning Kvantmekanik och kemisk bindning I, 1KB501 Nessima Salhi Avdelningen för kvantkemi Uppsala universitet 19 november 015 Räkneuppgifter, kemisk bindning Kvantmekanik och kemisk bindning I, 1KB501 1 1 Oberoende partikelmodellen. Spinn. Atomära egenskaper.

Läs mer

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö FUNKTINELLA GUPPE (Ämnesklasser) Fö 3 2010 Ex. 32-l + 2 32- + l Kloretan Etanol Generellt: -l - = - Z = generell kolvätekedja (alkyl) Z= Funktionell grupp, Ex. -l, -, -, -N2 m.fl. 1. Föreningars egenskaper

Läs mer

ORGANISK KEMI Fö

ORGANISK KEMI Fö KOLFÖRENINGANRNAS KEMI ORGANISK KEMI Fö 1-2 2010 Förr ansågs organiska föreningar vara sådana som endast kunde fås från växt-och djurriket. En speciell levande kraft ansågs råda s.k. vitalism, vilket gjorde

Läs mer

Reaktionsmekanismer. Kap 6

Reaktionsmekanismer. Kap 6 Reaktionsmekanismer Kap 6 Karbokatjoner är elektrofila intermediärer Innehåll Kvalitativa resonemang hur och varför kemiska reaktioner sker Exempel på energiomsättningar vid olika slags organiska reaktioner.

Läs mer

Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén

Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén Van der Waalsbindning är en intermolekylär bindning Kovalent bindning Intramolekylära bindningar Polär kovalent bindning Jonbindning Kemisk bindning

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER KOKA01

ÖVNINGSUPPGIFTER KOKA01 ÖVNINGSUPPGIFTER KOKA01 Övningsuppgifter, rep av gymnasiekurs 1. Vilken eller vilka av föreningarna : Cl 2 (g), HCl(g), NaCl(s), CH 4 (g), H 2 O(l), Na 2 SO 4 (s) innehåller a. Kovalenta bindningar? b.

Läs mer

http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236

http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 http://sv.wikipedia.org/wiki/petroleum http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 Alkaner C n H 2n+2 metan etan propan butan pentan hexan heptan oktan nonan

Läs mer

8-10 Sal F Generellt om kursen/utbildningen. Exempel på nanofenomen runt oss

8-10 Sal F Generellt om kursen/utbildningen. Exempel på nanofenomen runt oss Upplägg och planering för NanoIntro 15; Lars Samuelson (lars.samuelson@ftf.lth.se): Måndag 31/8: Presentationer av deltagarna 8-10 Sal F Generellt om kursen/utbildningen. Exempel på nanofenomen runt oss

Läs mer

FACIT till ÖVNINGSUPPGIFTER Sven Larsson FYSIKALISK KEMI. Kap. 1 BAKGRUND

FACIT till ÖVNINGSUPPGIFTER Sven Larsson FYSIKALISK KEMI. Kap. 1 BAKGRUND FACIT till ÖVNINGSUPPGIFTER Sven Larsson FYSIKALISK KEMI.(a) E = 3.983 ev. Kap. BAKGRUND.(a) 6s-orbitalen har två elektroner i grundtillståndet för Pb +. Vi vet ej om andra joner finns i liten mängd.,3

Läs mer

Klorerade alifater. Ämnesgrupper Kemiska och fysikaliska egenskaper Nedbrytning. På säker grund för hållbar utveckling

Klorerade alifater. Ämnesgrupper Kemiska och fysikaliska egenskaper Nedbrytning. På säker grund för hållbar utveckling Klorerade alifater Ämnesgrupper Kemiska och fysikaliska egenskaper Nedbrytning På säker grund för hållbar utveckling Tre grupper Klorerade etener 2 kol och en dubbelbindning PCE TCE DCE VC Starka kovalenta

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER KOKA20

ÖVNINGSUPPGIFTER KOKA20 ÖVNINGSUPPGIFTER KOKA20 Övningsuppgifter, rep av gymnasiekurs 1. Vilken eller vilka av föreningarna : Cl 2 (g), HCl(g), NaCl(s), CH 4 (g), H 2 O(l), Na 2 SO 4 (s) innehåller a. Kovalenta bindningar? b.

Läs mer

Kemiska reaktioner. Biologisk kemi Medicinsk Teknik vt 2012 Märit Karls. Läs Kemibok på nätet

Kemiska reaktioner. Biologisk kemi Medicinsk Teknik vt 2012 Märit Karls. Läs Kemibok på nätet Kemiska reaktioner Biologisk kemi Medicinsk Teknik vt 2012 Märit Karls Läs Kemibok på nätet Länkar från seminarium 2011 Kemibok på nätet: Virtual textbook visionlearning.com Svensk kemikurs, interaktiv

Läs mer

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet Kapitel 7 Atomstruktur och periodicitet Avsnitt 7.1 Elektromagnetisk strålning Fyrverkeri i olika färger Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Avsnitt 7.2 Materians karaktär Illuminerad saltgurka

Läs mer

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Pia Björkenheim Kontakt: WILMA pia.bjorkenheim@mattliden.fi Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och

Läs mer

ANDREAS REJBRAND NV2ANV Kemi Kemisk bindning

ANDREAS REJBRAND NV2ANV Kemi  Kemisk bindning ANDREAS REJBRAND NV2ANV 2004-10-30 Kemi http://www.rejbrand.se Kemisk bindning Innehållsförteckning KEMISK BINDNING... 1 INNEÅLLSFÖRTEKNING... 2 INLEDNING... 3 KRAFTER PÅ LADDNINGAR... 4 GRUNDLÄGGANDE

Läs mer

1. INLEDNING 2. TEORI. Arbete A4 Ab initio

1. INLEDNING 2. TEORI. Arbete A4 Ab initio Arbete A4 Ab initio 1. INLEDNING Med Ab inition-metoder kan man, utgående från kvantmekanikens grundlagar, beräkna egenskaper som t.ex. elektronisk energi, jämviktskonformation eller dipolmoment för atomära

Läs mer

Andra föreläsningen kapitel 7. Patrik Lundström

Andra föreläsningen kapitel 7. Patrik Lundström Andra föreläsningen kapitel 7 Patrik Lundström Kvantisering i klassisk fysik: Uppkomst av heltalskvanttal För att en stående våg i en ring inte ska släcka ut sig själv krävs att den är tillbaka som den

Läs mer

Lämpliga uppgifter: 2.3, 2.7, 2.9, 2.10, 2.17, 2.19, 2.21, 20.1, 20.3, 20.4,

Lämpliga uppgifter: 2.3, 2.7, 2.9, 2.10, 2.17, 2.19, 2.21, 20.1, 20.3, 20.4, KEMB12 översikt (Housecroft & Sharp 4th ed.) Bindningsteori 1. Kvanttal n, l, ms (s. 9-10, 15, 17); orbitaler (s. 12-15) 2. MO-diagram för diatomära molekyler (s. 48-51) 3. MO-diagram för polyatomära molekyler

Läs mer