Skriv reaktionsformler som beskriver vad som bör hända för följande blandningar: lösning blandas med 50 ml 0,05 H 3 PO 4 lösning.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skriv reaktionsformler som beskriver vad som bör hända för följande blandningar: lösning blandas med 50 ml 0,05 H 3 PO 4 lösning."

Transkript

1 Lösning till tentamen 95 för Grundläggande kemi hp Sid (5). a) Perklorsyra är en stark syra varför pk a värde saknas i SI Chem Data. Behövs inte heller för phberäkning eftersom HClO 4 H O ClO 4 H 3 O går fullständigt åt höger. [H 3 O ] =,8 M ph =, b) Syran till N H 4 är hydraziniumjon, N H 5. pk a (N H 5 ) = 7,98 (tabell ). pk b (N H 4 ) = 4, 7,98 = 6,. N H 4 H O N H 5 OH Från början,9 M Ändring x M x M x M Vid jämvikt (,9x) M x M x M x x Jämviktsekv: = 6,, 9 x Försumma x jämfört med,9 i nämnaren. x =[OH ] =,93 4 M (försumning OK inom räknenoggrannheten). [H 3 O ] = 3,4 M ph =,5. Skriv reaktionsformler som beskriver vad som bör hända för följande blandningar: a) Till vatten sätts, mol ättikssyra och, mol natriumoxid. b) 5 ml,5 M HFlösning blandas med 5 ml,5 M NH 3 lösning. c) Till vatten sätts svaveltrioxid. d) 5 ml,5 M PO 4 3 lösning blandas med 5 ml,5 H 3 PO 4 lösning. a) Natruimoxid innehåller den starka basen O som reagerar fullständigt med syran ättiksyra: O CH 3 COOH OH CH 3 COO (acetatjon). b) pk a (HF) = 3,7 pk a (NH 4 ) = 9,4 Betyder att HF NH 3 F NH 4 går praktiskt taget fullständigt åt höger. c) SO 3 är en sur oxid. SO 3 H O H SO 4 H HSO 4. d) pk a (H 3 PO 4 ) =,5 pk a (HPO 4 ) =,38 Betyder att H 3 PO 4 PO 4 3 H PO 4 HPO 4 går praktiskt taget fullständigt åt höger.

2 3. Den elektrokemiska cellen Mg(s) H O(l) AgCl(s), Ag(s) lagras torr och aktiveras genom tillsats av vatten (H O(l) i cellschemat). Cellen förekommer i viss livräddningsutrustning till sjöss. Cellreaktionen är, Mg(s) AgCl(s) Mg (aq) Ag(s) Cl (aq). a) Beräkna E i volt för cellen vid 5 C. b) Beräkna E i volt vid 5 C om elektrolyten är havsvatten där [Cl ] =,5 M och [Mg ] =,5 M. Sid (5) a) Använd lämpligen formelsamlingens uppställning (44). E värden från tabell. Höger, katod, reduktion x AgCl(s) e Ag(s) Cl E =, V Vänster, anod, oxidation Mg(s) Mg e E = (,36) V Cellprocess: AgCl(s) Mg(s) Ag(s) Cl Mg E = E E =,58 V Anm: Katodprocessen har multiplicerats med så att elektronantalet kommer att stämma med anodprocessen. Detta påverkar inte E värdet eftersom detta inte beror av mängd. 8, b) Nernsts ekv, formel 43. E =,58 ln 96485, 5, 5 =,64 V. 4. Temperaturberoendet av den syrakatalyserade hydrolysen av pencilin har undersökts och följande data över hur hastighetskonstantens värde varierar med temperaturen har erhållits: Temperatur / o C k /s. 7. x x x x 3 a) Ge en kvalitativ förklaring till varför hastighetskonstanten påverkas av temperaturen. b) Beräkna aktiveringsenergin. c) Beräkna hastighetskonstanen vid 45 o C. a) Molekylernas kinetiska energi ökar med temperaturen vilket gör att fraktionen av molekyler med tillräckligt mycket energi för att komma över energibarriären (aktiveringsenergin) ökar vilket i sin tur ger en ökad reaktionshastighet och därmed en större hastighetskonstant.

3 Sid 3(5) b) Plott av ln k mot /T ger en lutning på 6.3 x 3 K. Ea = R x lutningen vilket ger en aktiveringsenergi på 5.8 kj/mol. /T x 3 K ln k c) Formelsamlingens formel 5 ger k= 3,7 3 s 5. Svaren till nedanstående uppgifter skall motiveras med hjälp av någon modell, regel eller annat kemiskt resonemang. Svar utan motivering eller endast hänvisning till tabelldata (som går att hitta i flera fall) ger inga poäng. a) Vilken eller vilka av följande binära föreningar bör klassificeras som salt (jonförening)? BaO, MgF, NO, KCl, SiC b) Vilken av följande molekyler bör vara mest polär? CO, F, HF, HCl, N, NO c) I vilken av nedanstående molekyler bör man hitta den kortaste kovalenta bindningen? F, N, O d) Vilken av nedanstånde molekyler bör ha den starkaste bindningen (störst bindningsenergi) mellan kolatomerna? C H, C H 4, C H 6 e) I vilket salt finner man den största gitterentalpin (lattice enthalpy)? CsBr, LiCl, RbBr, RbCl a) BaO, MgF och KCl är salter. Tillräckligt stor elektronegativitetsskilllnad mellan atomslagen (> på Paulings skala, se tabell ) ger joner och jonbindning b) HF. Klart störst elektronegativitetsskilllnad mellan atomslagen (tabell, se även dipolmomentdata i tabell 5) c) N som har trippelbindning. O har dubbelbindning, F enkelbindning. Visserligen blir atomerna mindre åt höger i en period men bindningstalet är avgörande. d) C H har trippelbindning, C H 4 dubbelbindning och C H 6 enkelbindning mellan kolatomerna. Högre bindningstal ger starkare bindning. e) LiCl. Gitterentalpi (se tabell 7) beror av joners laddning och joners storlek. Här är alla laddningar och och alltså inte avgörande. Li är den minsta av katjonerna och Cl den minsta av anjonerna (jonstorlekar, se tabell 4). 6. a) Beräkna H och S vid 5 ºC för reaktionen

4 Sid 4(5) CO (g, p=3 mbar) H O(l) H (aq, ph=8) HCO 3 (aq, c=, mm) b) Beräkna jämviktskonstanten K för reaktionen vid 5 C. c) Är reaktionen termodynamiskt möjlig vid de koncentrationer som anges? a) Värden ur SIData tabell 5. ΔHº = ΔHº f H (aq) ΔHº f HCO 3 (aq) ΔHº f CO (g) ΔHº f H O(l) = = (69) (394) (86) = kj mol ΔSº = Sº f H (aq) Sº f HCO 3 (aq) Sº f CO (g) Sº f H O(l) = = = 86 J K mol b) ΔGº = ΔHº T ΔSº = 3 (98 (86)) = 45,4 kj mol K = e ( ΔGº/RT) =, 8 c) ΔG < för spontan reaktion och ΔG = ΔGº RTlnQ (formel 35) Q = [H (aq)] [HCO 3 (aq)] / p(co (g)) ΔG = ΔGº RTln Q = ,34 98 ln 8, 3 /3 3 = = ,34 98 ln 3,33 = ,34 98 (4,) =.44 4 J mol < Reaktionen termodynamiskt möjlig. 7. a) Använd Lewismodellen och VSEPR för att finna Lewisstruktur (elektronstrukturformel) och geometri för O 3 (ozon). Eventuella resonansstrukturer skall redovisas. Vilket är bindningstalet för de kovalenta bindningarna? b) Nedan visas tre resonansstrukturer för cyanatjon, NCO. Använd formell laddning för att avgöra vilket av de tre förslagen som bör vara stabilast. c) Vad avses med begreppet hybridisering inom teorin för kemisk bindning? Vilka slutsatser kan dras om elektronfördelning och molekylgeometri kring en kväveatom som anges vara sp 3 hybridiserad? a) Ozon, O 3 : Tre elektrontäthetsriktningar kring centrala O, vinklad molekylgeometri, två resonansformer ger bindningstal () / =,5.

5 Sid 5(5) b) Formella laddningar så nära noll som möjligt och negativ laddning på den mest elektronegativa atomen (O) gör att det högra förslaget skall väljas. c) Man blandar atomorbitaler (matematiskt) på lämpligt sätt för att åstadkomma nya atomorbitaler anpassade till aktuell geometri. T ex ger st sorbital och 3 st porbitaler kombinerade på lämpligt sätt 4 st likformade och energetiskt likvärda sp 3 orbitaler vars lober har tetraedervinklar (ca 9,5 ) mot varandra. För en sp 3 hybridiserad Natom beskrivs således de 4 elektrontäthetsriktningarna (elektronpar) av varsin sp 3 orbital med tetraedervinklar i förhållande till varandra. Elektronparen kan vara delade eller odelade; t ex NH 4 (alla par delade, tetraedrisk molekylgometri), NH 3 ( odelat par, trigonalt pyramidal molekylgeometri), NH ( odelade par, vinklad molekylgeometri) och NH (3 odelade par). 8. a) fenol; tertiär amin; 3 eter; 4 alken; 5 tertiär alkohol (hydroxigrupp) b) C 5 H 33 NO 4 c) (fenol) d) (tertiär amin) e) 4 (alken) f) 4 (alken)

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Läs mer

Lösning till dugga för Grundläggande kemi Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z.

Lösning till dugga för Grundläggande kemi Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z. till dugga för Grundläggande kemi 2013-11-29 Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z. 1. a) Ange kvalitativt buffertkapacitetens storlek (stor eller liten, med motivering, dock inga beräkningar)

Läs mer

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3.

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. Lösning till tentamen 2008 12 15 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. b) Beräkna

Läs mer

Grundläggande kemi I 10 hp

Grundläggande kemi I 10 hp Grundläggande kemi I 10 hp Sid 1(5) Uppsala universitet Tentamenssdatum Kemi grundutbildning 2014-01-08 Provansvarig: Jan Davidsson Tentamen 2014-01-08 kl 14.00-19.00 TILLÅTNA HJÄLPMEDEL Miniräknare, SI

Läs mer

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng) 1 (6) Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 (50 + 40 poäng) Tentamen består av två delar, räkne- respektive teoridel: Del 1: Teoridel. Max poäng: 50 p För godkänt: 28 p Del 2: Räknedel. Max poäng:

Läs mer

Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2

Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Dagens Olika bindningstyper - Jonbindning - Kovalent bindning - Polär kovalent bindning - Metallbindning Elektronegativitet - Jonbindning eller kovalent bindning?

Läs mer

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27 Begrepp Syror och baser Kemiföreläsning 9--7 Några vanliga syror HCl (aq) saltsyra HNO salpetersyra H SO svavelsyra H CO kolsyra H PO fosforsyra HAc ättiksyra (egentligen CH COOH, Ac är en förkortning

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 Syror och baser Atkins & Jones kap 11.111.16 Översikt Syror och baser grundläggande egenskaper och begrepp Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph i lösningar av

Läs mer

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Lunds Universitet, Kemiska Institutionen Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Tillåtna hjälpmedel är utdelat formelblad och miniräknare. Redovisa alla beräkningar. Besvara varje fråga på ett

Läs mer

KEMI 5. KURSBEDÖMNING: Kursprov: 8 uppgifter varav eleven löser max. 7 Tre av åtta uppgifter är från SE max. poäng: 42 gräns för godkänd: 12

KEMI 5. KURSBEDÖMNING: Kursprov: 8 uppgifter varav eleven löser max. 7 Tre av åtta uppgifter är från SE max. poäng: 42 gräns för godkänd: 12 KEMI 5 Saana Ruotsala saana.ruotsala@mattliden.fi Kursbok Kaila, Meriläinen et al.: Kemi 5 Reaktioner och jämvikt All kursinfo (t. ex. lektionsanteckningar, eventuella övningsprov...) finns på Matteus.

Läs mer

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2 Kapitel 1-18 Repetition inför delförhör Kapitel 1 Innehåll Kapitel 1 Kemisk kinetik Redoxjämvikter Kapitel 1 Definition Kapitel 1 Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel

Läs mer

Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)

Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.) Allmän Kemi (NKEA4 m.fl.) --4 Uppgift a) K c [NO] 4 [H O] 6 /([NH ] 4 [O ] 5 ) eller K p P(NO) 4 P(H O) 6 /(P(NH ) 4 P(O ) 5 ) Om kärlets volym minskar ökar trycket och då förskjuts jämvikten åt den sida

Läs mer

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från KEMA00 Magnus Ullner Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från http://www.kemi.lu.se/utbildning/grund/kema00/dold Användarnamn: Kema00 Lösenord: DeltaH0 Repetition F2 Vågfunktion

Läs mer

Kapitel Repetition inför delförhör 2

Kapitel Repetition inför delförhör 2 Kapitel 12-18 Repetition inför delförhör 2 Kapitel 1 Innehåll Kapitel 12 Kapitel 13 Kapitel 14 Kapitel 15 Kapitel 16 Kapitel 17 Kapitel 18 Kemisk kinetik Kemisk jämvikt Syror och baser Syra-basjämvikter

Läs mer

Repetition F3. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F3. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F3 Oktettregeln Jonbindning och kovalent bindning Lewisstrukturer Elektronegativitet och polariserbarhet bindningskaraktär polära bindningar Bindningsstyrka F4 Molekylstrukturer Enkla molekyler

Läs mer

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp, fortsättning

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp, fortsättning Kap. 8. Bindning: Generella begrepp, fortsättning 8.5 Energieffekter i binära joniska föreningar Faktorer som påverkar stabiliteten och strukturen för fasta binära joniska ämnen. Coulomb (elektrostatisk)

Läs mer

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp Kap. 8. Bindning: Generella begrepp 8.1 Kemiska bindningar: olika typer Bindningslängd: avståndet mellan atomer vid energiminimum Bindningsenergi: Energivinsten vid minimum jämfört med fria atomerna, energin

Läs mer

Kapitel 14. Syror och baser

Kapitel 14. Syror och baser Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 Beräkna ph för en svag syra 14.6 Baser 14.7 Flerprotoniga syror

Läs mer

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler Niklas Dahrén Innehåll ü Opolära kovalenta bindningar ü Polära kovalenta bindningar ü Elektronegativitet ü Paulingskalan ü Elektronformler ü

Läs mer

Kapitel 14. HA HA K a HO A H A. Syror och baser. Arrhenius: Syror producerar H 3 O + -joner i lösningar, baser producerar OH -joner.

Kapitel 14. HA HA K a HO A H A. Syror och baser. Arrhenius: Syror producerar H 3 O + -joner i lösningar, baser producerar OH -joner. Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 14.6 14.7 Flerprotoniga syror 14.8 14.9 Molekylstrukturens inverkan

Läs mer

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer Niklas Dahrén 7 olika reaktionstyper 1. Substitutionsreaktioner 2. Additionsreaktioner 3. Eliminationsreaktioner 4. Kondensationsreaktioner

Läs mer

NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE , kl Ansvariga lärare: Helena Herbertsson , Lars Ojamäe

NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE , kl Ansvariga lärare: Helena Herbertsson , Lars Ojamäe IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi 1 NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE351 2011-09-19, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel:

Läs mer

Föreläsning 5. Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering

Föreläsning 5. Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering Föreläsning 5 Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering Fleratomiga molekylers geometri. (Kap. 8.1-4) Molekyler eller joner av typ XY n, där X = centralatom, Y = ligand Alla Y

Läs mer

Allmän kemi. Läromålen. Molekylers geometri. Viktigt i kap 10. 10.1 VSEPR-modellen. 10.1 Molekylers geometri

Allmän kemi. Läromålen. Molekylers geometri. Viktigt i kap 10. 10.1 VSEPR-modellen. 10.1 Molekylers geometri Läromålen Allmän kemi Kap 10 Kemisk bindning 2 Del 1 Molekylers geometri Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n redogöra för atomers och molekylers uppbyggnad och geometri på basal nivå

Läs mer

Kap. 3. Kemisk bindning: kovalenta bindningar

Kap. 3. Kemisk bindning: kovalenta bindningar Kap. 3. Kemisk bindning: kovalenta bindningar 3.1 Ex: H + H H 2 Kovalent kemisk bindning Kovalent bindning: - Elektron(moln) delas av kärnorna - Systemet av elektroner och kärnor söker lägsta energi -

Läs mer

Kapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler. Krafter som håller grupper av atomer samman och får dem att fungera som en enhet.

Kapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler. Krafter som håller grupper av atomer samman och får dem att fungera som en enhet. Kapitel 8 Innehåll Kapitel 8 och 9 Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler 8.1 lika typer av kemisk bindning 8.2 Elektronegativitet 8.3 Polära bindningar och dipolmoment 8.4 Joner: elektronkonfiguration

Läs mer

Lösning. ph = -lg 3,99*10-3 = 2,4

Lösning. ph = -lg 3,99*10-3 = 2,4 till tentamen 2013-01-11 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(8) 1. a) Beräkna ph i en 0.20 M lösning av vitamin C (askorbinsyra, pka = 4.10). b) Man vill göra en buffertlösning med ph = 3,3. Följande kemikalier

Läs mer

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska

Läs mer

1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. 1p S 2 O H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l)

1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. 1p S 2 O H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l) Tentamen 1 Baskemi 2 2011.05.02 1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. S 2 O 2-3 + 2H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l) 2 Vad är a. ett intermediär? b. en radikal? c. en amfojon 3 Vi studerar

Läs mer

Kapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler

Kapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler Kapitel 8 och 9 Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler Kapitel 8 Innehåll 8.1 Olika typer av kemisk bindning 8.2 Elektronegativitet 8.3 Polära bindningar och dipolmoment 8.4 Joner: elektronkonfiguration

Läs mer

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2 UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2 Provet omfattar 19 uppgifter Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare, tabell- och formelsamling. 2012-03-14 Till uppgifterna 1-15 skall du endast ge svar.

Läs mer

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.

Läs mer

aa + bb cc + dd gäller Q = a c d

aa + bb cc + dd gäller Q = a c d Jämviktslära begrepp och samband För en jämviktsreaktion vid ett visst tryck och temperatur så blir riktningen för processen, (dvs. höger eller vänster i reaktionsformeln), framåt, åt höger, om den ger

Läs mer

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap

SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi F3 SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap 11.11-11.18 KEMA02 MJ 2012-11-13 1 ÖVERSIKT - Syror och baser grundläggande egenskaper - Svaga syror och baser - ph i lösningar

Läs mer

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas

Läs mer

F1 F d un t amen l a s KEMA00

F1 F d un t amen l a s KEMA00 F1 F d t l F1 Fundamentals KEMA00 A Materia och Energi SI-enheter Mätosäkerhet Potentiell energi Ep = mgh Coulombs lag q1 q2 4 r E p 0 B Grundämnen och atomer Atomnummer z (antal atomer i kärnan) Masstal

Läs mer

.Kemiska föreningar. Kap. 3.

.Kemiska föreningar. Kap. 3. Föreläsning 2 Kemiska bindningar Kovalenta, polära kovalenta och jonbindningar. Elektronegativitet. Diatomära molekyler Molekylorbitaler, bindande och antibindande. Bindningstal. Homo- och heteroatomära

Läs mer

Kapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler

Kapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler Kapitel 8 Innehåll Kapitel 8 och 9 Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler 8.1 Olika typer av kemisk bindning 8.2 Elektronegativitet 8.3 Polära bindningar och dipolmoment 8.4 Joner: elektronkonfiguration

Läs mer

TENTAMEN KEM 011, DEL A och B

TENTAMEN KEM 011, DEL A och B TENTAMEN KEM 011, DEL A och B Göteborgs Universitet Institutionen för Kemi Kurs: KEM 011 VT2011 Datum: Tid: Sal: Kursansvarig: Övriga lärare: 2011-03-24 8.30-14.30 V-huset, se anslagstavla Per Hall (tel.

Läs mer

REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER

REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER KEMI REPETITIONSKURS I LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER Magnus Ehinger Fullständiga lösningar till beräkningsuppgifterna. Kemins grunder.10 Vi antar att vi har 10 000 Li-atomer. Av dessa är då 74 st 6 Li

Läs mer

Kemisk bindning II, A&J kap. 3

Kemisk bindning II, A&J kap. 3 Kemisk bindning II, A&J kap. 3 Varför är vattenmolekylen böjd medan koldioxid är rak? Kan en stabil e 2 molekyl bildas? - Lewisstrukturer Beskriver valenselektronerna i en molekyl (Förra föreläsningen!)

Läs mer

Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16),

Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16), Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16), 091017. 1. a) KN Mn 2 b) krom(iii)sulfat alt. dikromtrisulfat (mindre bra) triarsenikpentanitrid alt. arsenik(v)nitrid c) +II +V +III +II 3 Fe 2+ + N 3 - + 4 + 3

Läs mer

KEMA02 Föreläsningsant. F1 February 17, 2011

KEMA02 Föreläsningsant. F1 February 17, 2011 Lewissyra/bas och Brønsted syra/bas Den vidaste de+initionen av en syra, Lewissyra/bas: En syra är en förening som verkar som elektronparsacceptor. En bas är en elektronparsdonator. Exempel på Lewissyra/bas

Läs mer

Kapitel 15. Syra-basjämvikter

Kapitel 15. Syra-basjämvikter Kapitel 15 Syra-basjämvikter Kapitel 15 Innehåll 15.1 Lösningar med gemensam jon 15.2 Bufferlösningar 15.3 Bufferkapacitet 15.4 Titrering och ph-kurvor 15.5 Copyright Cengage Learning. All rights reserved

Läs mer

SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap

SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi F2 SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap 11.1-11.10 KEMA02 MJ 2012-11-08 1 ÖVERSIKT Syror och baser grundläggande egenskaper Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4 KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4 Jämvikt i lösning Atkins & Jones kap 11.17 11.19 & 12.1 12.7 Översikt kap 11.17 11.19 & 12.1 12.7 Fördelningsdiagram ph i utspädda lösningar Blandade lösningar och buffertar

Läs mer

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén Olika kovalenta bindningar Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar (intramolekylära)

Läs mer

För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p

För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p Tentamen i kemi för Basåret, OKEOOl :2 den 20 april 2012 Skrivtid: 8.00-1300 Plats. 8132 Hjälpmedel: Räknare och tabell För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p

Läs mer

KOKA20 Läsanvisningar till läroboken, 6. upplagan, 2013

KOKA20 Läsanvisningar till läroboken, 6. upplagan, 2013 KOKA20 Läsanvisningar till läroboken, 6. upplagan, 2013 Kapitel F A-C, E F kursivt (från fysik och gymnasium förväntas ni kunna: SI-enheter, energi, atomteori, molbegreppet, formelräkningar, omsättningar)

Läs mer

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel 4.2 Starka och svaga elektrolyter 4.3 Lösningskoncentrationer 4.4 Olika slags kemiska reaktioner 4.5 Fällningsreaktioner

Läs mer

Kap 2 Reaktionshastighet. Reaktionshastighet - mängd bildat eller förbrukat ämne per tidsenhet

Kap 2 Reaktionshastighet. Reaktionshastighet - mängd bildat eller förbrukat ämne per tidsenhet Kap 2 Reaktionshastighet Reaktionshastighet - mängd bildat eller förbrukat ämne per tidsenhet Vilka faktorer påverkar reaktionshastigheten? Exempel: zink i saltsyra Zink i saltsyra: https://www.youtube.com/watch?v=x0qzv92smbm

Läs mer

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Oxidationstal. Niklas Dahrén Oxidationstal Niklas Dahrén Innehåll Förklaring över vad oxidationstal är. Regler för att bestämma oxidationstal. Vad innebär oxidation och reduktion? Oxidation: Ett ämne (atom eller jon) får ett elektronunderskott

Läs mer

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och

Läs mer

KURSPROGRAM Inledande kemi (5)

KURSPROGRAM Inledande kemi (5) KURSPROGRAM Inledande kemi 2016 1(5) Föreläsningar Föreläsningar hålls av Johan Reimer Tid Plats Att läsa Innehåll Tisdag 19/1 Kap 2 Upprop/introduktion/repetition/nomenklatur Onsdag 20/1 15-17 Kap 3-5

Läs mer

Kemiska bindningar. Matti Hotokka

Kemiska bindningar. Matti Hotokka Kemiska bindningar Matti Hotokka Definition Praktisk definition En bindning består av ett elektronpar, som befinner sig mellan de bundna atomerna Vardera atom bidrar med en elektron till bindningen H +

Läs mer

Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna

Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna Elektrokemi Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna Elektrokemiska spänningsserien: Alla metaller i det periodiska systemet finns

Läs mer

KURSPROGRAM Inledande kemi (5)

KURSPROGRAM Inledande kemi (5) KURSPROGRAM Inledande kemi 2015 1(5) Föreläsningar Föreläsningar hålls av Johan Reimer Tid Plats Att läsa Innehåll Tisdag 20/1 KC:G Kap 2 Upprop/introduktion/repetition/nomenklatur Onsdag 21/1 KC:G Kap

Läs mer

Skrivning i termodynamik och jämvikt, KOO081, KOO041,

Skrivning i termodynamik och jämvikt, KOO081, KOO041, Skrivning i termodynamik och jämvikt, K081, K041, 2008-12-15 08.30-10.30 jälpmedel: egen miniräknare. Konstanter mm delas ut med skrivningen För godkänt krävs minst 15 poäng och för VG och ett bonuspoäng

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Periodiska systemet. Namn:

Periodiska systemet. Namn: Periodiska systemet Namn: Planering Vecka Aktivitet Viktigt 4 Repetition kemiska begrepp 5 Repetition kemiska begrepp + Periodiska systemet 6 Periodiska systemet + balansering av formler 7 Repetition +

Läs mer

Diplomingenjörs - och arkitektutbildningens gemensamma antagning 2017 Urvalsprov i DI-kemi 31.5.

Diplomingenjörs - och arkitektutbildningens gemensamma antagning 2017 Urvalsprov i DI-kemi 31.5. Diplomingenjörs - och arkitektutbildningens gemensamma antagning 2017 Urvalsprov i DI-kemi 31.5. Modellsvar Räknefel och slarvfel, - ½ p. Halvpoäng upphöjas inte. Till exempel om totalpoäng är 2½ p. slutpoäng

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför

Läs mer

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén Kovalenta och polära kovalenta bindningar Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar

Läs mer

Tentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Tentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Tentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) 2007-03-23 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: örsalslängan A1, B1, B4 jälpmedel: Räknare valfri Ansvarig lärare: Leif olmlid

Läs mer

Övningar Homogena Jämvikter

Övningar Homogena Jämvikter Övningar Homogena Jämvikter 1 Tiocyanatjoner, SCN -, och järn(iii)joner, Fe 3+, reagerar med varandra enligt formeln SCN - + Fe 3+ FeSCN + färglös svagt gul röd Vid ett försök sätter man en liten mängd

Läs mer

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 Provet omfattar 8 uppgifter, till vilka du endast ska ge svar, samt 3 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar. Inga konstanter och atommassor ges

Läs mer

Studenter i lärarprogrammet LAG F-3 T6. Periodiska systemet, tabell över joner och skrivverktyg. 55 p. Väl godkänd: 41 p

Studenter i lärarprogrammet LAG F-3 T6. Periodiska systemet, tabell över joner och skrivverktyg. 55 p. Väl godkänd: 41 p Kemi 11F360 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Kemi 2,5 hp Studenter i lärarprogrammet LAG F3 T6 22,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 180406 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Periodiska systemet,

Läs mer

Vilken av följande partiklar är det starkaste reduktionsmedlet? b) Båda syralösningarna har samma ph vid ekvivalenspunkten.

Vilken av följande partiklar är det starkaste reduktionsmedlet? b) Båda syralösningarna har samma ph vid ekvivalenspunkten. 1 (2/0/0) Beräkna trycket i en behållare med volymen 4,50 dm 3, temperaturen 34,5 ºC och som innehåller 5,83 g vätgas samt 11,66 g syrgas. (Gaserna betraktas som ideala gaser.) 2 (1/0/0) Två lika stora

Läs mer

Tentamen i allmän och biofysikalisk kemi

Tentamen i allmän och biofysikalisk kemi UPPSALA UNIVERSITET Institutionen for farmaci Tentamen i allmän och biofysikalisk kemi BionnedicUnprograrnnnet Datum: 2011-10-28 Slaivningstid: 8.00-14.00 Ansvarig lärare: Anders Ericsson, O 18-4 714126

Läs mer

Reaktionsmekanismer. Kap 6

Reaktionsmekanismer. Kap 6 Reaktionsmekanismer Kap 6 Karbokatjoner är elektrofila intermediärer Innehåll Kvalitativa resonemang hur och varför kemiska reaktioner sker Exempel på energiomsättningar vid olika slags organiska reaktioner.

Läs mer

Tentamensskrivning i FYSIKALISK KEMI Bt (Kurskod: KFK 162) den 19/ kl

Tentamensskrivning i FYSIKALISK KEMI Bt (Kurskod: KFK 162) den 19/ kl Tentamensskrivning i FYSIKALISK KEMI Bt (Kurskod: KFK 162) den 19/10 2010 kl 08.30-12.30 Observera! Börja på nytt ark för varje ny deluppgift. Tillåtna hjälpmedel 1. Miniräknare av valfri typ. 2. Utdelad

Läs mer

Aggregationstillstånd

Aggregationstillstånd 4. Gaser Aggregationstillstånd 4.1 Förbränning En kemisk reaktion mellan ett ämne och syre. Fullständig förbränning (om syre finns i överskott), t.ex. etanol + syre C2H6OH (l) +3O2 (g) 3H2O (g) + 2CO2

Läs mer

Kapitel 16. Löslighet och komplex

Kapitel 16. Löslighet och komplex Kapitel 16 Löslighet och komplex Kapitel 16 Innehåll 16.1 Löslighetsjämvikter och löslighetsprodukt 16.2 Utfällning och kvalitativ analys 16.3 Jämvikter med lösningskomplex Copyright Cengage Learning.

Läs mer

JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3)

JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3) KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3) mer löslighetsprodukt! Repetition Henderson-Hasselbach ekvationen för beräkning av ph i buffert - OK att använda - viktigast

Läs mer

Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor

Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor Repetition c = n/v m= M?n mol / liter Ex Saltlösning c1 = 5,0 M v1 = x v2 = 1 liter c2 = 0,20 M v1 = c2? v2 / c1 v1= 0,2? 1,0 / 5,0 v1 = 0,04 liter = 40 ml

Läs mer

JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2)

JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2) KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2) mer löslighetsprodukt! 12.9 The common ion effect utsaltning[utfällning] genom tillsats av samma jonslag BAKGRUND Många metalljoner

Läs mer

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012 N molekyler V Repetition Fö2.2 Entropi är ett mått på sannolikhet W i = 1 N S = k lnw Föreläsning 2.3 Fysikaliska reaktioner 2V DS = S f S i = Nkln2 Björn Åkerman

Läs mer

Kemisk reaktionskinetik. (Kap ej i kurs.)

Kemisk reaktionskinetik. (Kap ej i kurs.) Kemisk reaktionskinetik. (Kap. 14.1-4. 14.5-6 ej i kurs.) Reaktionshastighet kemisk jämvikt. Reaktionshastighet avgör tiden att komma till jämvikt. Ett system i jämvikt reagerar inte. Jämviktsläge avgörs

Läs mer

5.1 Den korresponderande basen till en syra är den partikel du får då en proton har avgivits. a) Br - b) HCO 3. c) H 2 PO 4.

5.1 Den korresponderande basen till en syra är den partikel du får då en proton har avgivits. a) Br - b) HCO 3. c) H 2 PO 4. apitel 5 Här hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till

Läs mer

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) 2007-02-15 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: Väg och Vatten-huset Hjälpmedel: Räknare Ansvarig lärare: Leif Holmlid 772

Läs mer

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen

Läs mer

Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0

Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0 Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0 Tid Måndag den 9 januari 2012 08 15 13 15 Lärare Gunilla Carlsson tele: 1194, rum: 9D406 0709541566 Krister Svensson tele: 1226,

Läs mer

TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng Organisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, 2013 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 11 Januari, 2016 Tid: 9:00-13:00 jälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4.1. Skriv fullständiga formler för följande reaktioner som kan gå i båda riktningarna (alla ämnen är i gasform): a) Kolmonoxid + kvävedioxid

Läs mer

Kapitel 16. Lägre magtarmkanalen. Löslighet och komplex

Kapitel 16. Lägre magtarmkanalen. Löslighet och komplex Kapitel 16 Löslighet och komplex Kapitel 16 Innehåll 16.1 16.2 Utfällning och kvalitativ analys 16.3 Jämvikter med lösningskomplex Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Lägre magtarmkanalen

Läs mer

Räkneuppgifter. Lösningsberedning. 1. Vilka joner finns i vattenlösning av. a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c) Na 2 C 2 O 4 (s) d) (NH 4 ) 2 SO 4 (s)

Räkneuppgifter. Lösningsberedning. 1. Vilka joner finns i vattenlösning av. a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c) Na 2 C 2 O 4 (s) d) (NH 4 ) 2 SO 4 (s) BIOMEDICINSKA ANALYTIKERUTBILDNINGEN INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN SAROLTA PAP 2010-01-11 Räkneuppgifter Lösningsberedning 1. Vilka joner finns i vattenlösning av a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c)

Läs mer

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén Vätebindningar och Hydro-FON-regeln Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar

Läs mer

2. Starka bindningar

2. Starka bindningar 2. Starka bindningar 2. Starka bindningar Kemisk förening: består av två eller flera grundämnen Kemisk bindning: växelverkan mellan olika byggstenar (atomer, joner och molekyler) får dem att dras till

Läs mer

TENTAMEN I KEMI TFKE16 (4 p)

TENTAMEN I KEMI TFKE16 (4 p) Linköpings Universitet IFM-Kemi. Kemi för Y, M. m. fl. (TFKE16) TENTMEN I KEMI TFKE16. 2007-10-16 Lokal: TER2. Skrivtid: 14.00 18.00 nsvariga lärare: Nils-la Persson, tel. 1387, alt 070-517 1088. Stefan

Läs mer

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19 Tentamen i Kemisk Termodynamik 2009-12-16 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla

Läs mer

Elektrokemi. KEMA02 VT2012, Kemiska Institutionen LU /KEBergquist F9

Elektrokemi. KEMA02 VT2012, Kemiska Institutionen LU /KEBergquist F9 Elektrokemi 1 anod (oxida0on) och katod (reduk0on) halvcellsreak0on cellreak0on cellpoten0al a8 teckna cellschema standard- vätgascellen och standardpoten0aler galvaniskt element vs. elektroly0sk cell

Läs mer

Kemisk jämvikt. Kap 3

Kemisk jämvikt. Kap 3 Kemisk jämvikt Kap 3 En reaktionsformel säger vilka ämnen som reagerar vilka som bildas samt förhållandena mellan ämnena En reaktionsformel säger inte hur mycket som reagerar/bildas Ingen reaktion ger

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

Reaktionsmekanismer. Kap 6

Reaktionsmekanismer. Kap 6 Reaktionsmekanismer Kap 6 Rep. Kemiska reaktioner https://laughingsquid.com/a-ted-ed-animation-explaining-howall-sorts-of-different-chemical-reactions-are-triggered/ Karbokatjoner är elektrofila intermediärer

Läs mer

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F12 Kolligativa egenskaper lösning av icke-flyktiga ämnen beror främst på mängd upplöst ämne (ej ämnet självt) o Ångtryckssänkning o Kokpunktsförhöjning o Fryspunktssänkning o Osmotiskt tryck

Läs mer