Föreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5
|
|
- Sebastian Martinsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Föreläsning 4 Substituerade kolväten Kapitel 5 1) Introduktion 2) eteroatomer 3) Nomenklatur 4) Krafter mellan molekyler 5) Elektroniska modeller 6) Egenskaper hos molekyler
2 1. Introduktion Det afrikanska mirakelbäret har en del spännande egenskaper m du tuggar mirakelbär kommer allt surt att smaka sött ur går detta till?
3 2. eteroatomer En heteroatom är vilken atom som helst, utom kol och väte ofta, N eller halogen heteroatomer ger ofta helt andra egenskaper propan, C38, kokpunkt -42 C dimetyleter, C26, kokpunkt -25 C etanol, C26, kokpunkt 78 C
4 3. Nomenklatur lika grupper är olika viktiga Vissa substituenter anges alltid med prefix (figur 5.1) F fluor- N 2 nitro- R alkoxi- Cl klor- N S R nitroso- alkyltio- Br I brom- jod- N 3 azido- fenyl- fenoxi-
5 3. Nomenklatur lika grupper är olika viktiga uvudfunktionen i en molekyl anges med suffix (ändelse) prioritet formel suffix (utan kol) suffix (med kol) prefix (med kol) -syra -karboxylsyra karboxy- butan CN -nitril -karbonitril cyano- -al -on -karbaldehyd formyl- oxo- butansyra propankarboxylsyra -ol hydroxi- karboxypropan N 2 -amin amino-
6 3. Nomenklatur Föreningar med huvudgrupper huvudfunktionen i en molekyl anges med suffix om det finns flera huvudfunktioner i en molekyl anges bara den viktigaste med suffix övriga grupper anges med prefix
7 3. Nomenklatur Föreningar med huvudgrupper Gör så här: 1) bestäm vilken funktionell grupp som är viktigast 2) välj huvudkolkedja där den funktionella gruppen ingår 3) namnge huvudkolkedjan efter antalet kolatomer 4) numrera kolatomerna så att den funktionella gruppen får så lågt nummer som möjligt 5) ordna alla prefix i alfabetisk ordning (engelska)
8 4. Krafter mellan molekyler Jon-jonbindning jon-jonbindningar är mycket starka (500 kj/mol) gör att salter har mycket höga smältpunkter exempel: NaCl: 801 C KCl: 776 C Na Cl
9 4. Krafter mellan molekyler Jon-dipolinteraktioner interaktioner mellan joner och dipoler är medelstarka dessa interaktioner är viktiga vid upplösning av salter i vatten Cl δ δ δ Na
10 4. Krafter mellan molekyler Dipol-dipolinteraktioner dipol-dipolinteraktioner är oftast svaga (5 kj/mol) dessa interaktioner är mycket viktiga i organisk kemi kokpunkt, lösningsmedelsegenskaper, reaktivitet δ δ
11 4. Krafter mellan molekyler Dipol-dipolinteraktioner ε polariteten beskrivs med dielektricitetskonstanten, ε vatten dimetylsulfoxid (DMS) 2 S dimetylformamid (DMF) NMe 2 37 acetonitril C 3 CN 36 metanol C 3 33 etanol C 3 C 2 25 aceton 21 metylenklorid C 2 Cl 2 9 ättiksyra 6 dietyleter 4 bensen 2 heptan 2
12 4. Krafter mellan molekyler Vätebindningar vätebindningar är ett specialfall av dipol-dipolinteraktioner krävs väteatom som är bunden till, N eller F svag till medelstark interaktion (5-40 kj/mol) dimetyleter, C26, kokpunkt -25 C etanol, C26, kokpunkt 78 C
13 4. Krafter mellan molekyler Vätebindningar vätebindningar är extremt viktiga i biologi och fysiologi
14 4. Krafter mellan molekyler Sammanfattning (avsnitt 21.5) 21.5 Krafter inom och mellan molekyler Interaktion Styrka Typ Exempel Övrigt Jon-jonbindning Mycket stark (mer än 500 kj/mol, NaCl, NaAc, K2C3 De starka bindningarna inom kristaller gör att smältpunkten för joniska föreningar blir mycket beroende av Cl Na hög ( C). (1.4) kristallstrukturen) Kovalent bindning Stark (~ kj/mol) C 3 C 3 C 3 I - (435kJ/mol) C3-C3 (368 kj/mol) C3-I (234 kj/mol) Finns i alla molekyler. Två atomer delar elektronpar för att uppnå full oktett. Styrkan hos bindningen beror på hur bra överlappet är mellan orbitalerna. (1.5) Jon-dipolinteraktion Medelstark Na Salter upplösta i vatten Viktig vid upplösning av joner i polära lösningsmedel (opolära lösningsmedel löser oftast joner dåligt). (5.3.1) Dipol-dipolinteraktion Vätebindning Dispersionskrafter (Londonkrafter eller van der Waalsinteraktioner) Svag (ofta mindre än 5 kj/mol, vätebindningar undantagna) Svag till medelstark (5 40 kj/mol) Varierande (beror på molvikt och utseende) Aceton, metylklorid, dimetylformamid 2, Et, F, N3 Metan, heptan Styrkan av dipol-dipolinteraktionen är beroende av polariteten hos föreningen. Polariteteten mäts som dipolmoment. ög polaritet ger höga kokpunkter (t.ex. DMF, DMS). (5.3.2) Vätebindning är en form av stark dipoldipolinteraktion som bildas mellan väteatomer bundna till kraftigt elektronegativa atomer (,N,F) och fria elektronpar på dessa atomer. Ger höga kokpunkter (t.ex. Et 78 C, MeMe- 25 C). Mycket viktig i biologiska system. (5.3.3) Inducerade dipoler ger svaga interaktioner som gör att även opolära ämnen kan kondenseras. Storleken på interaktionerna beror på föreningens polariserbarhet och utseende. Långa molekyler har högre kokpunkt än kompakta (t.ex. n-butan, 138 C och t-butan, 160 C). (4.2)
15 5. Elektroniska modeller Resonans resonans är en modell för att förstå p- och π-orbitaler används sällan för σ-orbitaler exempel 1: bensen
16 5. Elektroniska modeller Resonans resonans är en modell för att förstå p- och π-orbitaler används sällan för σ-orbitaler exempel 2: dimetylformamid N 2 N 2 rotationsbarriär: 18 kj/mol rotationsbarriär: 90 kj/mol
17 5. Elektroniska modeller Induktiva effekter induktiva effekter används för att förstå σ-orbitaler ger polarisering av bindningar F
18 Kokpunkt 6. Egenskaper kokpunkten är beroende av intermolekylära krafter Vätesulfid Smältpunkt -82 C Kokpunkt -60 C Vatten Smältpunkt 0 C Kokpunkt 100 C Metan Smältpunkt -182 C Kokpunkt -161 C
19 Kokpunkt 6. Egenskaper kokpunkten är beroende av intermolekylära krafter exempel: vatten
20 Kokpunkt 6. Egenskaper kokpunkten är beroende av intermolekylära krafter C 4 N 3 2 F Kp = 161 C Kp = 33 C Kp = +100 C Kp = +20 C inga vätebindningabindningabindningabindningar svaga väte- starka väte- starka väte- i nätverk Si 4 P 3 2 S Cl Kp = 112 C Kp = 88 C Kp = 60 C Kp = 85 C
21 Vad är en syra? 6. Egenskaper Brønsteds definition (1923) En syra är en protondonator En bas är en protonacceptor + NMe 3 + NMe 3 Johannes Brønsted ( )
22 6. Egenskaper Syrastyrka A A K e = [ 3 ] [A ] [A][ 2 ] K a = K e [ 2 ] = [ 3 ] [A ] [A] pk a = - 10 lg K a ju lägre pka, desto starkare syra
23 6. Egenskaper Syrastyrka syrastyrkan beror på vilket grundämne väte är bundet till syrastyrkan ökar åt höger i periodiska systemet pka C4 N3 2 F ,5 3,0 3,5 4,0
24 6. Egenskaper Syrastyrka syrastyrkan beror på vilket grundämne väte är bundet till syrastyrkan ökar nedåt i periodiska systemet F 3 pka 4,0 Cl Br I ,0 2,8 2,5
25 6. Egenskaper Syrastyrka syrastyrkan beror på vilket grundämne väte är bundet till C 4 50 N F 3 2 S Cl Se Br 4-9 I -10
26 Syrastyrka 6. Egenskaper syrastyrkan påverkas av induktiva effekter elektrondragande grupper stabiliserar anjoner pka = 5 F 3 C + 2 F 3 C + 3
27 6. Egenskaper Syrastyrka syrastyrkan påverkas av induktiva effekter elektrondonerande grupper stabiliserar katjoner N N pka = 9,2 3 C N C N 2 + 3
28 6. Egenskaper Syrastyrka vilket pka har myrsyra?
29 6. Egenskaper Syrastyrka varför är karboxylsyror sura? förklaringsmodell 1: induktiva effekter förklaringsmodell 2: resonans
30 Avsnitt Egenskaper 20.7 Viktiga pk a -värden syra pka kommentarer I I jodvätesyra 2 S 4 S svavelsyra Br Br + -9 bromvätesyra Cl Cl + -7 saltsyra S S + -6 p-toluensulfonsyra, ptsa, viktig syra, löslig i många organiska lösningsmedel oxoniumjon N 3 N salpetersyra F 3 C F F + R F 3 C + N 3 N 2 + R 2 C 3 C trifluorättiksyra 3 fluorvätesyra varning, djupa frätskador! 3 5 aromatiska ammoniumjoner 4 5 karboxylsyror 6 natriumvätekarbonat vanlig vid extraktion N 4 N ammoniumjon fenol 9 mycket sur på grund av två elektrondragande grupper syra pka kommentarer C 3 N 2 C 2 N nitrometan, relativt sur på grund av induktiv effekt från nitrogruppen RN 3 RN alifatiska ammoniumjoner cyklopentadien blir aromatisk vid deprotonering 16 natriumhydroxid är en viktig bas R R natriummetoxid är en vanlig bas ketoner + C 3 CN C 2 CN + Et Et N 3 N 2 + C 4 C nitriler är relativt sura på grund av cyanogruppen 25 estrar är mindre sura + är ketoner + 25 alkyner är relativt sura på grund av sp-hybridisering 35 natriumhydrid är en vanlig bas 38 litiumamid är en vanlig bas 44 alkener är surare än alkaner på grund av sp 2 -hybridisering 48 många metallorganiska reagens är kraftiga baser och nukleofiler, exempelvis MeMgBr och MeLi
31 6. Egenskaper Syra-basjämvikter hur kan man förutsäga utfallet av en syra-basreaktion? Gör så här: 1) rensa bort alla åskådarjoner, t.ex. Na 2) rita upp jämvikten 3) ta reda på pka-värdena för båda syrorna 4) det bildas alltid en svagare syra och en svagare bas
32 Syra-basjämvikter exempel 1: natriumhydroxid och ättiksyra blandas 6. Egenskaper Gör så här: 1) rensa bort alla åskådarjoner, t.ex. Na 2) rita upp jämvikten 3) ta reda på pka-värdena för båda syrorna 4) det bildas alltid en svagare syra och en svagare bas + Na
33 Syra-basjämvikter exempel 2: aceton och natriumamid blandas 6. Egenskaper Gör så här: 1) rensa bort alla åskådarjoner, t.ex. Na 2) rita upp jämvikten 3) ta reda på pka-värdena för båda syrorna 4) det bildas alltid en svagare syra och en svagare bas + NaN2
34 Syra-basjämvikter exempel 3: heptan och natriummetoxid blandas 6. Egenskaper Gör så här: 1) rensa bort alla åskådarjoner, t.ex. Na 2) rita upp jämvikten 3) ta reda på pka-värdena för båda syrorna 4) det bildas alltid en svagare syra och en svagare bas + NaMe
35 Syra-basjämvikter exempel 4: fenol och natriumfluorid blandas 6. Egenskaper Gör så här: 1) rensa bort alla åskådarjoner, t.ex. Na 2) rita upp jämvikten 3) ta reda på pka-värdena för båda syrorna 4) det bildas alltid en svagare syra och en svagare bas + NaF
36 Syra-basjämvikter exempel 5: acetylen och butyllitium blandas 6. Egenskaper Gör så här: 1) rensa bort alla åskådarjoner, t.ex. Na 2) rita upp jämvikten 3) ta reda på pka-värdena för båda syrorna 4) det bildas alltid en svagare syra och en svagare bas Li
37 6. Egenskaper Vad ska detta vara bra för? organisk syntes: vilket väte är surast? används för att förutsäga reaktivitet pka = 20 pka = 9 biologi/medicin: hur ser ett läkemedel ut i kroppen? p i blodet är 7,4, p i urinen är 6,5 proteiner innehåller grupper som kan vara laddade
Organisk kemi AK KOK Ulf Ellervik
rganisk kemi AK KK012 2013-01-29 Ulf Ellervik Föreläsning 3 Kolvätens egenskaper Kapitel 4 1) Introduktion 2) Konformationsanalys 3) Sura kolväten 4) Kolvätens reaktioner 1. Introduktion Vad händer egentligen
Läs merFöreläsning 3. Substituerade kolväten Kapitel 5
Substituerade kolväten Kapitel 5 Föreläsning 3 1) Introduktion 2) eteroatomer 3) Nomenklatur 4) Krafter mellan molekyler 5) Syrastyrka 6) Exempel på molekyler Det afrikanska mirakelbäret har en del spännande
Läs merFöreläsning 8. Reaktionslära I Kapitel
Föreläsning 8 Reaktionslära I Kapitel 9.1-9.3 1) Introduktion 2) Nukleofila substitutioner 3) Parametrar 4) Praktisk användning 5) Elektrofiler och biologi 1. Introduktion Varför gråter vi när vi hackar
Läs merKapitel 2. Kovalent bindning
Kapitel 2. Kovalent bindning 2.1 Instuderingsfrågor 2.1.1 Rangordna kväve, fluor, syre, kol och väte efter stigande elektronegativitet. 2.1.2 Vad menas med induktiv effekt? 2.1.3 Vad menas med dipolmoment?
Läs merFöreläsning 2. Kolväten Kapitel 3 och delar av 4. 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Omättade kolväten 4) Aromatiska föreningar
Föreläsning 2 Kolväten Kapitel 3 och delar av 4 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) mättade kolväten 4) Aromatiska föreningar 1. Introduktion Varför är olivolja flytande medan margarin är fast? Frågor:
Läs merOrganiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén
Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet Niklas Dahrén Uppgift 1: Rangordna nedanstående ämnen efter stigande kokpunkt Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas polaritet Molekylernas
Läs merOrganiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas storlek Molekylernas geometriska form Molekylernas polaritet
Läs merFUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö
FUNKTINELLA GUPPE (Ämnesklasser) Fö 3 2010 Ex. 32-l + 2 32- + l Kloretan Etanol Generellt: -l - = - Z = generell kolvätekedja (alkyl) Z= Funktionell grupp, Ex. -l, -, -, -N2 m.fl. 1. Föreningars egenskaper
Läs merIntermolekylära krafter
Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop
Läs merIntermolekylära krafter
Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför
Läs merPolära och opolära ämnen, lösningsmedel och löslighet. Niklas Dahrén
Polära och opolära ämnen, lösningsmedel och löslighet Niklas Dahrén Polära och opolära ämnen Polära ämnen/molekyler (dipoler): Polära ämnen är (i de flesta fall) dipoler, vilket innebär att en sida/del
Läs mervan der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén
van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta
Läs merVätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén
Vätebindningar och Hydro-FON-regeln Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar
Läs merKolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter
Kolföreningar Oändliga variationsmöjligheter 1 Mål med avsnittet När vi är färdiga med detta avsnitt skall du kunna: Förklara följande begrepp: alkaner, alkener, alkyner, cykloalkaner, arenor, substituenter
Läs merFöreläsning 16. Karbonylkolets kemi I Kapitel 16 F16
Föreläsning 16 Karbonylkolets kemi I Kapitel 16 1) Introduktion 2) Addition av nukleofiler till karbonylgrupper A) Addition av hydridjoner B) Addition av metallorganiska reagens C) Addition av alkoholer
Läs merNamnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén
Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar Niklas Dahrén Organisk kemi är kolföreningarnas kemi Organisk kemi: Organisk kemi är vetenskapen
Läs merRepetition F6. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F6 Tillståndsvariabler: P, V, T, n Ideal gas ingen växelverkan allmänna gaslagen: PV = nrt Daltons lag: P = P A + P B + Kinetisk gasteori trycket följer av kollisioner från gaspartiklar i ständig
Läs merIntroduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén
Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar
Läs mer2. Starka bindningar
2. Starka bindningar 2. Starka bindningar Kemisk förening: består av två eller flera grundämnen Kemisk bindning: växelverkan mellan olika byggstenar (atomer, joner och molekyler) får dem att dras till
Läs merKemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning
Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen
Läs merVad bestämmer ett ämnes kokpunkt? Niklas Dahrén
Vad bestämmer ett ämnes kokpunkt? Niklas Dahrén Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas storlek Molekylernas geometriska form Molekylernas polaritet ü Molekylernas storlek har betydelse
Läs merOlika typer av kolväten
INTDUKTIN TILL GANISK KEMI KABNYLGUPPSKEMI Föreläsning v16 Nina Kann lika typer av kolväten alifatiska - alkaner - alkener - alkyner aromatiska 1 Funktionella grupper alken alkohol l alkylhalid S tiol
Läs merOrganiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar Niklas Dahrén Alkoholer är organiska ämnen med en eller flera OH-grupper Alkoholer innehåller OH-grupper: Alkoholer är organiska
Läs merFöreläsning 3. Kolvätens egenskaper! Kapitel 3 och 4
Kolvätens egenskaper Kapitel 3 och 4 Föreläsning 3 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Konformationsanalys 4) Omättade kolväten 5) Reaktivitet 1. Introduktion Vad händer egentligen här? Vad har det
Läs merFöreläsning 17. Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 F17
Föreläsning 17 Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 1) Introduktion 2) Addition av starka nukleofiler 3) Estrar 4) Amider 5) Nitriler 6) Syraklorider 7) Praktisk användning 1. Introduktion Aldehyder och ketoner
Läs merOrganiska föreningar del 1: Introduktion till organiska föreningar. Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 1: Introduktion till organiska föreningar Niklas Dahrén Organisk kemi är kolföreningarnas kemi Organisk kemi och organiska föreningar: Organisk kemi är vetenskapen om kolföreningarnas
Läs merNämn ett ämne som kan omvandlas till diamant a, granit b, meteoritmineral c, kol d, grafit
1 Vad använder man kol till? Ge exempel. Energi, diamant, 1 Vad kallas en alkohol med två OH grupper? Ge exempel. Etandiol 1 Har kan diamant vara så hårt? För att lagrerna har bindningar mellan varandra
Läs merALDEHYDER och KETONER Del D-2007
ALDEYDE och KETNE Del D-2007 Karbonyl grupp: -# +# dipol, sp 2, 120 o vinkel Aldehyd ändelse: - al metanal formaldehyd 3 etanal acetaldehyd 3 2 propanal propionaldehyd bensaldehyd akrolein mrering av kolkedja:
Läs merVan der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén
Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén Van der Waalsbindning är en intermolekylär bindning Kovalent bindning Intramolekylära bindningar Polär kovalent bindning Jonbindning Kemisk bindning
Läs mer7,5 högskolepoäng. Organisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik.
rganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12 Januari, 2018 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Inga
Läs mer1. Introduktion. Vad gör senapsgas så farlig?
Föreläsning 9 Reaktionslära II Kapitel 9.1-9.6 1) Introduktion 2) Monomolekylära nukleofila substitutioner 3) Parametrar 4) Sammanfattning 5) Exempel 1. Introduktion Vad gör senapsgas så farlig? 2. Nukleofila
Läs merFöreläsning 5. Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering
Föreläsning 5 Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering Fleratomiga molekylers geometri. (Kap. 8.1-4) Molekyler eller joner av typ XY n, där X = centralatom, Y = ligand Alla Y
Läs merOrganiska föreningar del 2: Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 2: Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar Niklas Dahrén Rita organiska föreningar Rita elektronformler och strukturformler Elektronformel: En elektronformel
Läs merVarför kan kolatomen bilda så många olika föreningar?
Organisk kemi Kolföreningar finns i allt levande, i alla organismer. Med organiska ämnen menas föreningar som innehåller kol med undantag för koldioxider och vissa enkla salter, t ex karbonater. Organisk
Läs merOrganisk kemi. Till provet ska du
Organisk kemi Till provet ska du Känna till de tre vanligaste formerna av grundämnet kol och kunna berätta något om deras egenskaper Grafit atomerna sitter ihop i lösa lager, finns i t.ex. blyertspennor
Läs merAllmän kemi. Läromålen. Viktigt i kapitel 11. Kap 11 Intermolekylära krafter. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:
Allmän kemi Kap 11 Intermolekylära krafter Läromålen Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n - redogöra för atomers och molekylers uppbyggnad och geometri på basal nivå samt beskriva
Läs merFöreläsning 10. Alkener I Kapitel 10 F10
Föreläsning 10 Alkener I Kapitel 10 1) Introduktion 2) Monomolekylära eliminationer 3) Bimolekylära eliminationer 4) Alkyner 5) Sammanfattning av joniska reaktioner 6) Exempel 1. Introduktion Bimolekylär
Läs merKemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén
Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer Niklas Dahrén 7 olika reaktionstyper 1. Substitutionsreaktioner 2. Additionsreaktioner 3. Eliminationsreaktioner 4. Kondensationsreaktioner
Läs merFöreläsning 4. Stereokemi Kapitel 6
Stereokemi Kapitel 6 Föreläsning 4 1) Introduktion 2) Definition av begrepp 3) Stereokemi i verkligheten 4) enklatur 5) Trivialnamn 6) Systematiska namn 7) Substitutiv nomenklatur 1. Introduktion Vad händer
Läs merKEMA02 Föreläsningsant. F1 February 17, 2011
Lewissyra/bas och Brønsted syra/bas Den vidaste de+initionen av en syra, Lewissyra/bas: En syra är en förening som verkar som elektronparsacceptor. En bas är en elektronparsdonator. Exempel på Lewissyra/bas
Läs merNamnge och rita organiska föreningar - del 4 Alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén
Namnge och rita organiska föreningar - del 4 Alkoholer, karboxylsyror och estrar Niklas Dahrén Alkoholer är kolväten med en eller flera OH-grupper Alkoholer innehåller OH-grupper: Om man byter ut en av
Läs merFöreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar.
Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar. Koncentrationer i vätskelösningar. Kap. 12.2+3. Lösning = lösningsmedel + löst(a) ämne(n)
Läs merDipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén
Dipoler och dipoldipolbindningar Del 1 Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar
Läs merTentamen i Organisk kemi AK 2/6 2005,
Tentamen i rganisk kemi AK 2/6 2005, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: 3:a minst 40 poäng 4:a minst 55 poäng 5:a minst 75 poäng Skriv
Läs merSAMMANFATTNING AV NOMENKLATUR
SAMMAFATTG AV MEKLATUR REGLER FÖR SYSTEMATSK AMGVG: Kolvätekedjan: 1. Längsta kolkedjan bildar basnamn. 2. Kolatomerna numreras från den ände ssom ger lägst nummer åt första substituenten. 3. Substituent
Läs merATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner
periodiska systemet ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna
Läs merVad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet?
Organisk kemi 1 Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet? Sant: ett atomslag är viktigare än alla andra för att bygga liv vilket? Kolatomen är nödvändig för liv! Viktig byggsten
Läs merInga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng
rganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12 Januari, 2017 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Inga
Läs merLösningsförslag: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06,
Lösningsförslag: Tentamen i rganisk kemi 2, TFKE06, 2009-10-23 1.a) Vilken förening i följande par har surast väte? Ge kort förklaring till svaret. (2 p/delsvar) a) F 2 l 2 2 3 c) d) a) Fluoriden mer elektronegativ
Läs merAlla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.
Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.
Läs merKonc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Läs merEfterarbete: LÖSNINGSFÖRSLAG TILL UPPGIFTER - O +
Linköping 10-03-15 IFM/Kemi Linköpings universitet TFKE51/GAN-SS Efterarbete: LÖSNINGSFÖRSLAG TILL UPPGIFTER Kap. 1-4 1. N - N + - + N - + N 2. Den första resonansstrukturen är stabilast. Kom ihåg: Ju
Läs merhttp://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236
http://sv.wikipedia.org/wiki/petroleum http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 Alkaner C n H 2n+2 metan etan propan butan pentan hexan heptan oktan nonan
Läs merNästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).
Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och
Läs merFöreläsning 13. Aromater I Kapitel 13 F13. 1) Introduktion 2) Bensens struktur och egenskaper 3) Aromaticitet 4) Aromatiska föreningar
Föreläsning 13 Aromater I Kapitel 13 1) Introduktion 2) Bensens struktur och egenskaper 3) Aromaticitet 4) Aromatiska föreningar 1. Introduktion π-system ger stabilisering allyliska radikaler och karbokatjoner
Läs merFöreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi
IFM-Kemi 9NV221, 9NV321, LINVA6 101018 Kemi för NV-lärare Föreläsningsplan 2010 Del 1 Allmän kemi Föreläsn.1 + 2 Kap. 12. Atomer och atommodeller. Föreläsn. 3 Kap. 14 Kemi: Grundämnen och föreningar. Föreläsn.
Läs merKovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén
Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler Niklas Dahrén Innehåll ü Opolära kovalenta bindningar ü Polära kovalenta bindningar ü Elektronegativitet ü Paulingskalan ü Elektronformler ü
Läs merC Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper
2.1 Materiens uppbyggnad Materia 2.2 Atomen t. ex. en litiumatom (Li) omogent ämne eterogen blandning t. ex. en suspension Rent ämne omogen blandning grundämne kan inte sönderdelas kemisk Ca Ag kemisk
Läs merKEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ
KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Pia Björkenheim Kontakt: WILMA pia.bjorkenheim@mattliden.fi Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och
Läs merFöreläsning 20. Sammanfattning F20. 1) Introduktion 2) Organiska reaktioner 3) Mekanismer. 4) Reaktioner och reagens
Föreläsning 20 Sammanfattning 1) Introduktion 2) rganiska reaktioner 3) Mekanismer A) adikalreaktioner B) Joniska reaktioner 4) eaktioner och reagens 1. Introduktion Grundläggande kunskap 21.1 rganisk-kemisk
Läs merTentamen i Organisk kemi 16/ ,
Tentamen i rganisk kemi 16/12 2013, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: N-fak LT (T) G 40-59p 3 40-54p VG 60-90p 4 55-74p 5 75-90p 1) Besvara
Läs merKEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från
KEMA00 Magnus Ullner Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från http://www.kemi.lu.se/utbildning/grund/kema00/dold Användarnamn: Kema00 Lösenord: DeltaH0 Repetition F2 Vågfunktion
Läs merTentamen i Organisk kemi 28/5 2013,
Tentamen i rganisk kemi 28/5 2013, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: Lycka till! /Ulf -fak LT (T) G 40-59p 3 40-54p VG 60-90p 4 55-74p
Läs merSYROR OCH BASER Atkins & Jones kap
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi F2 SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap 11.1-11.10 KEMA02 MJ 2012-11-08 1 ÖVERSIKT Syror och baser grundläggande egenskaper Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph
Läs merORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI
KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLATOMEN ÄR EN MÅNGSIDIG BYGGSTEN Kolatomen finns i allt levande Kolatomen finns förstås också i allt material tillverkat av sånt som har varit levande t ex papper, plast och kläder
Läs merAromatiska föreningar
Aromatiska föreningar och aromaticitet tiitt Dan Johnels Kemiska Institutionen Aromatiska föreningar och aromaticitet Vi har lärt oss att konjugation i linjära system alltid leder till stabilisering Om
Läs merHjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A
Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska
Läs merRepetition kemi och instuderings/övningsfrågor
Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor Repetition c = n/v m= M?n mol / liter Ex Saltlösning c1 = 5,0 M v1 = x v2 = 1 liter c2 = 0,20 M v1 = c2? v2 / c1 v1= 0,2? 1,0 / 5,0 v1 = 0,04 liter = 40 ml
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 Syror och baser Atkins & Jones kap 11.111.16 Översikt Syror och baser grundläggande egenskaper och begrepp Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph i lösningar av
Läs merOrganiska föreningar del 6: Rita och namnge etrar, aldehyder, ketoner, tioler och disulfider. Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 6: Rita och namnge etrar, aldehyder, ketoner, tioler och disulfider Niklas Dahrén Etrar Etrar har en etergrupp (eterbindning): R-grupperna är två identiska eller två olika kolvätegrupper/kolvätekedjor
Läs merKapitel 14. HA HA K a HO A H A. Syror och baser. Arrhenius: Syror producerar H 3 O + -joner i lösningar, baser producerar OH -joner.
Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 14.6 14.7 Flerprotoniga syror 14.8 14.9 Molekylstrukturens inverkan
Läs merFöreläsning 7. Alkoholer, aminer och alkylhalogenider Kapitel 8. 1) Introduktion 2) Alkoholer 3) Aminer 4) Alkylhalogenider
Föreläsning 7 Alkoholer, aminer och alkylhalogenider Kapitel 8 1) Introduktion 2) Alkoholer 3) Aminer 4) Alkylhalogenider 1. Introduktion Varför blir man berusad av alkohol? nervsignalen överförs via elektriska
Läs merNamnge och rita organiska föreningar - del 5
Namnge och rita organiska föreningar - del 5 Etrar, aldehyder, ketoner, tioler, fenoler, nitroföreningar, aminer, amider Niklas Dahrén Etrar Etrar har en etergrupp: Vid namngivning lägger man till ändelsen
Läs merKOKA20 Läsanvisningar till läroboken, 6. upplagan, 2013
KOKA20 Läsanvisningar till läroboken, 6. upplagan, 2013 Kapitel F A-C, E F kursivt (från fysik och gymnasium förväntas ni kunna: SI-enheter, energi, atomteori, molbegreppet, formelräkningar, omsättningar)
Läs merFöreläsning 15. Aromater III - andra reaktioner Kapitel 15
Föreläsning 15 Aromater III - andra reaktioner Kapitel 15 1) Introduktion 2) Sammanfattning av EAS 3) Aromatiska alkholer - fenoler 4) Aromatiska aminer 5) Aromatiska halider 6) Andra reaktioner 7) Praktiska
Läs merRepetition F3. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F3 Oktettregeln Jonbindning och kovalent bindning Lewisstrukturer Elektronegativitet och polariserbarhet bindningskaraktär polära bindningar Bindningsstyrka F4 Molekylstrukturer Enkla molekyler
Läs merALKOHOLER Del C Metanol. Etanol. 2-propanol isopropanol
ALKLE Del C-2007 - Funktionell grupp - (alifatisk bunden) Derivat av kolväte där - byts ut mot - amnges genom att -ol läggs till motsvarande kolväte (-an -anol) C 3 Metanol C 3 C 2 C 3 C C 3 Etanol 2-propanol
Läs merKap 2 McMurry Viktiga Begrepp
Kap 2 McMurry Viktiga Begrepp Funktionella grupper Alkaner Isomerer Nomenklatur Konformerer Sågbocks- och Newmanprojektioner Cykloalkaner Cis- och trans- Axiell och ekvatoriell Funktionella grupper En
Läs merKapitel 14. Syror och baser
Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 Beräkna ph för en svag syra 14.6 Baser 14.7 Flerprotoniga syror
Läs merKEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ
KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi
Läs merKemi A. Kap 9: kolföreningar
Kemi A Kap 9: kolföreningar Organisk kemi kol och kolföreningar Kolföreningar är mycket viktiga ämnen Kol finns i allt levande men också i saker som inte är levande, ex: Bensin Alkohol Kläder Smink Det
Läs merFöreläsning 6. Namngivning Kapitel 3-6 samt kompendium
Föreläsning 6 Namngivning Kapitel 3-6 samt kompendium 1) Trivialnamn 2) Systematiska namn 3) Substitutiv nomenklatur a) kolkedjor b) cykliska föreningar c) estrar d) etrar e) aromatiska föreningar 4) Exempel
Läs merO O EtOAc. anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra
Linköping 2009-10-25 IFM/Kemi Linköpings universitet För NKEA07 ht2009 SS Syntes av N-fenylbensamid Inledning: Amider, som tillhör gruppen karboxylsyraderivat, kan framställas från aminer och syraanhydrider.
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator
Läs merJonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas
Läs merKARBOKATJON KARBANJON
EAKTINE: Generella typer : 1. Addition Fö D-2010 (rowe Kap 17-18) 2. Substitution 3. Elimination 4. Kondensation EAKTINSINTEMEDIÄE och MEKANISME Z MLYS + Z ADIKALE Z ETELYS KABKATJN + Z Vanligast + Z KABANJN
Läs merInför provet Kolföreningarnas kemi
Inför provet Kolföreningarnas kemi 8A $\ Pär Leijonhufvud BY: 23 oktober 2014 C När är provet? Provet blir på fredag den 24/10. Vad kommer med på provet? Några frågor på repetitionen om grundämnen och
Läs merOrganiska föreningar del 3: Rita och namnge alkaner, alkener och alkyner. Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 3: Rita och namnge alkaner, alkener och alkyner Niklas Dahrén Alkaner, alkener och alkyner Alkaner (enbart enkelbindningar) Alkener (minst 1 dubbelbindning) Alkyner (minst 1 trippelbindning)
Läs merAllmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)
Allmän Kemi (NKEA4 m.fl.) --4 Uppgift a) K c [NO] 4 [H O] 6 /([NH ] 4 [O ] 5 ) eller K p P(NO) 4 P(H O) 6 /(P(NH ) 4 P(O ) 5 ) Om kärlets volym minskar ökar trycket och då förskjuts jämvikten åt den sida
Läs merJoner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175
Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga
Läs merNamnge och rita organiska föreningar - del 2 Alkaner, alkener, alkyner. Niklas Dahrén
Namnge och rita organiska föreningar - del 2 Alkaner, alkener, alkyner Niklas Dahrén Alkaner Alkaner är s.k. mättade kolväten vilket betyder att de har fullt med väteatomer (och därför enbart enkelbindningar).
Läs merLärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar
Lärare: Jimmy Pettersson Kol och kolföreningar Rent kol Grafit Den vanligaste formen av rent kol. Bindningar mellan de olika lagerna är svaga. Slits lätt som spetsen på blyertspennor som består av grafit.
Läs merPeriodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar
Periodiska systemet Atomens delar och kemiska bindningar Atomens delar I mitten av atomen finns atomkärnan där protonerna finns. Protoner är positivt laddade partiklar Det är antalet protoner som avgör
Läs merDipoler och dipol-dipolbindningar Del 2. Niklas Dahrén
Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 2 Niklas Dahrén Uppgift 1: Är nedanstående molekyler dipoler? På bild a) är det ganska tydligt att vi får en negativ sida där -atomerna sitter och en positiv sida
Läs merAnalysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén
Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén De flesta ämnen inkl. gifter och droger är antingen molekyl- eller jonföreningar 1. Molekylföreningar: o Molekylföreningar är ämnen
Läs merKemiska bindningar. Matti Hotokka
Kemiska bindningar Matti Hotokka Definition Praktisk definition En bindning består av ett elektronpar, som befinner sig mellan de bundna atomerna Vardera atom bidrar med en elektron till bindningen H +
Läs merAnalysera gifter, droger och läkemedel med gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén
Analysera gifter, droger och läkemedel med gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén Både GC och HPLC är vanliga analysmetoder GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. HPLC= high performance liquid
Läs merFöreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw
Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012 N molekyler V Repetition Fö2.2 Entropi är ett mått på sannolikhet W i = 1 N S = k lnw Föreläsning 2.3 Fysikaliska reaktioner 2V DS = S f S i = Nkln2 Björn Åkerman
Läs merKiralitet former som är spegelbilder av varandra men ej identiska. Jämför med händer.
Organisk kemi i denna kurs KIRALITET NUKLEOFIL SUBSTITUTION Föreläsning v17 Nina Kann v16 karbonylgruppens kemi =O v17 nukleofil substitution (alkylhaliders reaktivitet), kiralitet v18 alkener, karbokatjoner,
Läs merKapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler. Krafter som håller grupper av atomer samman och får dem att fungera som en enhet.
Kapitel 8 Innehåll Kapitel 8 och 9 Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler 8.1 lika typer av kemisk bindning 8.2 Elektronegativitet 8.3 Polära bindningar och dipolmoment 8.4 Joner: elektronkonfiguration
Läs mer