KEMA02 Föreläsningsant. F1 February 17, 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KEMA02 Föreläsningsant. F1 February 17, 2011"

Transkript

1 Lewissyra/bas och Brønsted syra/bas Den vidaste de+initionen av en syra, Lewissyra/bas: En syra är en förening som verkar som elektronparsacceptor. En bas är en elektronparsdonator. Exempel på Lewissyra/bas BF 3 + F - -> BF 4 - BF 3 är en elektronparsacceptor Lewissyra F - är en elektronparsdonator Lewisbas BF 3 O(CH 2 CH 3 ) 2 bortri1luorideterat - typisk kemikalie på 1laska i organisk-kemi lab Lewissyra/bas och Brønsted syra/bas Brønsted syra/bas proton donator/proton acceptor En syra är en förening som verkar som elektronparsacceptor, en bas, en elektronparsdonator. En förening som kan donera H + kallas en Brønsted syra HOAc(aq) + H 2 O <-> OAc - (aq) + H 3 O + (HOAc ättiksyra) En förening som kan binda H + kallas en Brønsted bas NH 3 (aq) + H 2 O <-> NH 4+ (aq) + OH - (Arrhenius syra/bas donerar H + /OH - i vattenlösning.) 1

2 Brønsted syra/bas Brønsted syra/bas HA/B och kojugatbas/syra A - /BH + För alla Brønsted syror HA i vattenlösning skriver vi protolysen allmänt som HA + H 2 O <-> A - + H 3 O + K a = [A - ][H 3 O + ] / [HA] där K a är syrakonstanten För alla Brønsted baser B i vattenlösning skriver vi protoneringen allmänt B + H 2 O <-> BH + + HO - K b = [BH + ][HO - ] / [B] där K b är baskonstanten Dock deninieras en syras konjugatbas så att syra + H 2 O <-> konjugatbas + H 3 O + (teckna bas/konj.syra) syran HA har konjugatbasen A - A - + H 2 O <-> HA + OH - basen B har konjugatsyran BH + BH + + H 2 O <-> B + H 3 O + - Vattens autoprotolys 2H 2 O <-> OH - + H 3 O + K w = [OH - ][H 3 O + ] I vattenlösningar utgår vi alltid ifrån vattnets autoprotolys. Det är grundkunskap men förtjänar en kort re+lektion här. För vattnets autoprotolys 2H 2 O <-> OH - + H 3 O + gäller jämvikten K w = [OH - ][H 3 O + ]/1 där K w = 1, Vattnets autoprotolyskonstant I rent vatten är [OH - ] = [H 3 O + ] = 1, (Uppmätt) -log 10 [H 3 O + ] anges som ph - > ph = 7,00 i rent vatten (pss. poh = 7,00) Vi kan skriva - ph + poh = pk w (pk w = -log 10 [K w ]) 2

3 - Vattens autoprotolys Vilket värde har pk a för vatten? Vi betraktar H 2 O som en svag syra HA. Generellt gäller HA(aq) + H 2 O <-> A - + H 3 O + K a = [A - ][H 3 O + ] / [HA] Med HA = H 2 O => K a = [A - ][H 3 O + ] / [HA] = [OH - ][H 3 O + ]/1 = K w pk a (för vatten) = pk w = 14,00 (Vilket värde har pk b för vatten?) Brønsted syra/bas Stark syra, svag syra och svagare syra I kursen så behandlar vi nästan uteslutande vattenlösningar för syra- basjämvikter och i vattenlösningar har vi ph som mått på syrans eller basens inverkan. Syrans K a är avgörande för om syran skall betraktas som stark eller svag. (Att använda graden av deprotonering som mått på syrastyrka kan bli förvillande.) Svagare syra mindre K a, starkare syra - större K a. En syra benämnd stark syra protolyseras alltid fullständigt i vattenlösning och ges ibland den formella beteckningen HX. 3

4 - Svaga syror A&J Table Svaga syror A&J Table 11.1 continued 4

5 - Svaga syror Stark syra, svag syra och svagare syra Syrors relativa styrka bestäms enbart av den relativa storleken på K a. Från tabellen ovan får vi (svaga syror): borsyra, B(OH) 3 K a = mycket svagare än ättiksyra, AcOH K a = svagare än myrsyra, HCOOH K a = lite svagare än fosfosyra, H 3 PO 4 K a = svavelsyra, H 2 SO 4 K a = stark syra En syra benämnd stark syra protolyseras alltid fullständigt i vattenlösning och ges ibland den formella beteckningen HX - Svaga syror Stark syra, svag syra och svagare syra Protolyseringsgraden hos en syra i vatten är ett dåligt mått på syrastyrkan. [A - ] / [HA] initialt = "degree op deprotonation" Protolyseringsgraden beror enbart på förhållandet mellans syrans initialkoncentration och K a. Exempel: Protolysgraden 10% erhålles för 1.62 mm ättiksyra, 16.2 mm myrsyra och 0.68 M fosforsyra Med K a = [A - ][H 3 O + ] / [HA] och F= [HA] init / K a erhålls för HA + H 2 O <-> A - + H 3 O + => protolysgrad 5

6 - Svag syra HA Protolysgrad (%) relativt log 10 [HA] init / K a log 10 [HA] init /K a [HA] init /K a > 400 => protolys < 5% Protolysgrad (%) [HA] init /K a < 0.01 fullständig protolys 99% - Svag syra HA Vilket ph erhålles i 18 mm ättiksyra, (K a = )? HA + H 2 O <-> A - + H 3 O + Initialt (M) Vid jämv. (M) x x x K a = [A - ][H 3 O + ] / [HA] K a = x. x / ( x) dvs. Antag x << => förenkling K a = x 2 / x = (K a ) 1/2 =

7 - Svag syra HA Vilket ph erhålles i 18 mm ättiksyra, (K a = )? HA + H 2 O <-> A - + H 3 O + Vid jämv. (M) x x x K a = x. x / ( x) Antag x << x = Kontroll x << / = => Ok! < 5% Kan förutsägas! [HA] init /K a = 1000 => protolys < 5% [H 3 O + ] = ph = - log ph = 3.24 ( exakt räknat => ph = 3.26) -- Svag syra HA Vilket ph erhålles i 840 mm mjölksyra, (K a = )? HA + H 2 O <-> A - + H 3 O + Initialt (M) Vid jämv. (M) x x x K a = [A - ][H 3 O + ] / [HA] K a = x 2 / ( x) Om syran är protolyserad < 5% kan [HA] approximeras med [HA] init K a = x 2 / x = (K a ) 1/2 = (Protolysgrad / = 0.032) [H 3 O + ] = ph =

8 -- Svag syra HA K a och ph versus protolysgrad HA + H 2 O <-> A - + H 3 O + Initialt (M) [HA] init 0 0 Vid jämv. (M) [HA] init - x x x K a = [A - ][H 3 O + ] / [HA] K a = x 2 / ([HA] init - x) 18 mm ättiksyra, (K a = ) ph = 3.24 protolys 3.2% 840 mm mjölksyra, (K a = ) ph = 1.58 protolys 3.2% (18 mm mjölksyra, (K a = ) ph = 2.46 protolys 20%) -- Svag syra HA Vilket ph erhålles i 18 mm mjölksyra, (K a = )? ([HA] init /K a = 21 HA + H 2 O <-> A - + H 3 O + Initialt (M) [HA] init 0 0 Vid jämv. (M) [HA] init - x x x K a = [A - ][H 3 O + ] / [HA] K a = x 2 / ([HA] init - x) K a = x 2 / ( x) [HA] init /K a = 21 => x ej försumbart x 2 + x. K a - K a = 0 (x + K a /2) 2 - (K a /2) 2 - K a = 0 x = M (» 20% protolys ej försumbar) [H 3 O + ] = M ph =

9 -- Svag syra HA Starkt utspädd lösning av svag syra I biologiska system är koncentrationen av syror eller baser i de Nlesta fall mycket låga och koncentrationen av oxoniumjoner och hydroxidjoner blir beroende av vattnets autoprotolys: H 2 O + H 2 O <-> OH - + H 3 O + K w = [OH - ][H 3 O + ] = 1, Allmänt gäller för lösningar av syra: Om ph < 6 kan vattnets autoprotolys bortses från. För starkt utspädda lösningar av svaga syror med ph > 6 måste hänsyn tas till den konkurrerande autoprotolysen som också ger oxoniumjoner I HA + H 2 O <-> A - + H 3 O + K a = [A - ][H 3 O + ] / [HA] II H 2 O + H 2 O <-> OH - + H 3 O + K w = [OH - ][H 3 O + ] = 1, Vattnets autoprotolys kommer att skjuta syrans jämvikt åt vänster! -- Svag syra HA Starkt utspädd lösning av svag syra kopplade rektioner I HA + H 2 O <-> A - + H 3 O + K a = [A - ][H 3 O + ] / [HA] II H 2 O + H 2 O <-> OH - + H 3 O + K w = [OH - ][H 3 O + ] = 1, III [HA] init = [HA] + [A - ] (materialbalans) IV [H 3 O + ] = [A - ] + [OH - ] (laddningsbalans ) => Omskrivning => [H 3 O + ] 3 + K a. [H 3 O + ] 2 - (K w + K a. [HA] init ). [H 3 O + ] - K a. K w = 0 (En fullständig härledning av ekvationen ges i A&J.) 9

10 -- Svag syra HA Starkt utspädd lösning av svag syra kopplade rektioner Att lära av detta [H 3 O + ] 3 + K a. [H 3 O + ] 2 - (K w + K a. [HA] init ). [H 3 O + ] - K a. K w = 0 [H 3 O + ] = [A - ] + [OH - ] (laddningsbalans ) Två kopplade syra- basjämvikter - 3:e-gradsekvation för en fullständig analytisk lösning. När ph < 6 dominerar syrans jämviktsreaktion och jämvikten för denna huvudreaktion kan beräknas. Därefter beräknas den andra reaktionens jämviktskoncentrationer utifrån detta resultat. (I lösning av syra med ph < 6 påverkas inte [H 3 O + ] av vattnets autoprotolys, men [OH - ] kan bestämmas från beräknad [H 3 O + ] med hjälp av K w.) Vid en syras protolysjämvikt i vatten bidrar vattnet till [H 3 O + ] precis lika med [OH - ]. (se laddningsbalansen) - Svag syra HA vid ph>6 Uppskattning av ph för en mycket utspädd lösning av en svag syra med ph > 6 För svaga syror i sådan koncentration att syrans bidrag till ph är större än bidraget från vattnets autoprotolys kan vi göra en uppskattning av ph som är bättre än 6 < ph < 7. [H 3 O + ] = [A - ] + [OH - ] (laddningsbalans ) Minimum [H 3 O + ] då vattnets bidrag försummas [H 3 O + ] min ur Maximum [OH - ] max = K w / [H 3 O + ] min Maximum [H 3 O + ] [H 3 O + ] max = [H 3 O + ] min + K w / [H 3 O + ] min Uppskattning av ph -log [H 3 O + ] max < ph < -log [H 3 O+ ] min Uppskattningen blir naturligtvis bättre ju större bidrag vi får från syran. 10

11 - Svag syra HA vid ph>6 A&J Example Beräkna ph för en 0.10 mm aq. fenol. K a = [H 3 O + ] min då [HA] init /K a > 1000 Kontroll > vattnets autoprotolys ph max = -log = 6.94 [OH - ] max = K w / [H 3 O + ] min = / = [H 3 O + ] max = = ph min = -log = 6.70 Uppskattning 6.70 < ph < 6.94 (Anal.ber. ph = 6.82) - Stark syra HX vid ph>6 Beräkna ph i en mycket utspädd vattenlösning av en stark syra. För starka syror, HX, gäller alltid, per deninition, att de protolyseras fullständigt och ger [H 3 O + ] = [HX] init. I mycket utspädd vattenlösning måste naturligtvis vattnets bidrag till ph och [H 3 O + ] beaktas. Starka syran protolys HX + H 2 O <-> X - + H 3 O + Fullst. protolys (M) 0 [HX] init [HX] init [H 3 O + ] = [X - ] + [OH - ] (vattnets autoprotolys och laddningsbalansen) [H 3 O + ] = [HX] init + K w / [H 3 O + ] med x = [H 3 O + ] erhålles x 2 - x. [HX] init - K w = 0 (x - [HX] init /2) 2 - ([HX] init /2) 2 - K w = 0 11

12 - Stark syra HX vid ph>6 A&J Example Beräkna ph för M HCl Starka syran protolys HX + H 2 O <-> X - + H 3 O + Fullst. protolys (M) 0 [HX] init [HX] init [H 3 O + ] = [X - ] + [OH - ] [H 3 O + ] = [HX] init + K w / [H 3 O + ] [H 3 O + ] = ph = 6.83 Starka och svaga baser i vattenlösning Starka och svaga baser i vattenlösning behandlas helt analogt med syrorna och beräkningar göres på baskonstanten K b, [OH - ] och poh Om alla beräkningar göres utifrån K b och [OH - ] så kommer samtliga uppställningar att bli identiska med de för syror B + H 2 O <-> BH + + OH - Initialt (M) [B] init 0 0 Jämvikt (M) [B] init - x x x K b = [BH + ][OH - ] / [B] Efter beräkning av poh beräknas ph = 14 - poh 12

13 Starka och svaga baser i vattenlösning A&J Table 11.2 Starka och svaga baser i vattenlösning A&J Table

14 Syrastyrkan hos binära syror som Binära syror Oxosyror och Karboxylsyror Sammanfattning i A&J Table 11.7 NH 3, H 2 O, HF, HCl, HBr och HI (pk a 32, 14, 3, starka syror) beror på hur väl anjonens laddning stabiliseras, dvs. på elektronafniniteten hos det anjoniska elementet och hur lätt anjonen solvatiseras i vatten. Paulings Elektronegtivitet A&J Figure 2.12 Binära syror Oxosyror och Karboxylsyror Sammanfattning i A&J Table 11.7 Syrastyrkan hos de binära syrorna i serien HF < HCl < HBr < HI beror främst av den lägre bindningsenergin DH B (H-X) ner i gruppen och är avgörande för den relativa syrastyrkan med HI som den starkaste syran och HF som en svag syra med pk a = 3.45, inte mycket starkare än ättiksyra, pk a = (Se A&J Table 11.4 ) A&J Figure 2.19 Dissociationsenergi DH B (H-X) 14

15 Binära syror Oxosyror och Karboxylsyror Sammanfattning i A&J Table 11.7 Oxosyror har O-H som den polariserade bindningen som protolyseras till anjon och proton. (Se A&J Table 11.5 o 11.6) Syra Elektroneg. pk a Underklorsyrlighet Cl-O-H Underbromsyrlighet Br-O-H Underjodsyrlighet I-O-H Den elektrondragande effekten hos elementet som är bundet till syret polariserar bindningen mellan syre och väte och ökar surheten hos syran med ökad elektronegativitet. Binära syror Oxosyror och Karboxylsyror Sammanfattning i A&J Table 11.7 Oxosyror har O-H som den polariserade bindningen som protolyseras till anjon och proton. (Se A&J Table 11.5 o 11.6) Dator beräknad elektronfördelning, (ab inotio beräknade), med elektrondensiteten i färgskala: röd > grön > blå!!"#$%&'(&() $*%()+, 15

16 Binära syror Oxosyror och Karboxylsyror Sammanfattning i A&J Table 11.7 Oxosyror har O-H som den polariserade bindningen som protolyseras till anjon och proton. (Se A&J Table 11.5 o 11.6) Syra Oxidationstal pk a Underklorsyrlighet ClO-H Klorsyrlighet OClO-H Klorsyra O 2 ClO-H +5 stark Perklorsyra O 3 ClO-H +7 stark Oxidationstillståndet för klor eller annat element som är bundet till syret i O-H polariserar bindningen mellan syre och väte och ökar surheten hos syran med ökat oxidationstal. konjugatbas/konjugatsyra Syrans konjugatbas och basens konjugatsyra För alla par av syra HA och dess konjugatbas A -, HA/A- HA + H 2 O <-> A - + H 3 O + K a = [A - ][H 3 O + ] / [HA] A - + H 2 O <-> HA + HO - K b = [HA][HO - ] / [A - ] K a. K b = [A - ][H 3 O + ] / [HA]. [HA][HO - ] / [A - ] = [H 3 O + ][OH - ] = K w K a. K b = K w => pk a + pk b = pk w På samma sätt visas för basen B/BH + pk a + pk b = pk w Från pk a (HA) + pk b (A - ) = 14 pk b (B) + pk a (BH + ) = 14 kan vi läsa att en mycket svag syra har en relativt stark konjugatbas och den starkare syran har en svagare konjugatbas. (A&J Tab. 11.3) 16

KEMA02 Föreläsningsant. F2 February 18, 2011

KEMA02 Föreläsningsant. F2 February 18, 2011 Syra/Bas-jämvikter - Svag syra HA vid ph>6 Uppskattning av ph för en mycket utspädd lösning av en svag syra med ph > 6 För svaga syror i sådan koncentration att syrans bidrag till ph är större än bidraget

Läs mer

Kapitel 14. HA HA K a HO A H A. Syror och baser. Arrhenius: Syror producerar H 3 O + -joner i lösningar, baser producerar OH -joner.

Kapitel 14. HA HA K a HO A H A. Syror och baser. Arrhenius: Syror producerar H 3 O + -joner i lösningar, baser producerar OH -joner. Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 14.6 14.7 Flerprotoniga syror 14.8 14.9 Molekylstrukturens inverkan

Läs mer

Kapitel 14. Syror och baser

Kapitel 14. Syror och baser Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 Beräkna ph för en svag syra 14.6 Baser 14.7 Flerprotoniga syror

Läs mer

SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap

SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi F2 SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap 11.1-11.10 KEMA02 MJ 2012-11-08 1 ÖVERSIKT Syror och baser grundläggande egenskaper Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 Syror och baser Atkins & Jones kap 11.111.16 Översikt Syror och baser grundläggande egenskaper och begrepp Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph i lösningar av

Läs mer

SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap

SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi F3 SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap 11.11-11.18 KEMA02 MJ 2012-11-13 1 ÖVERSIKT - Syror och baser grundläggande egenskaper - Svaga syror och baser - ph i lösningar

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F2

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F2 KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F2 Syror och baser Atkins & Jones kap 11.1 11.12 Översikt Syror och baser grundläggande egenskaper och begrepp Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph i lösningar av

Läs mer

Mer om syra- basjämvikter

Mer om syra- basjämvikter Mer om syra- basjämvikter Salt av svaga syror och svaga baser Buffertlösningar Titrering Polypro4ska syror KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 1 Salt av svaga syror NaOAc - natriumsaltet

Läs mer

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27 Begrepp Syror och baser Kemiföreläsning 9--7 Några vanliga syror HCl (aq) saltsyra HNO salpetersyra H SO svavelsyra H CO kolsyra H PO fosforsyra HAc ättiksyra (egentligen CH COOH, Ac är en förkortning

Läs mer

Syror och Baser. Syror och baser. Förväntade studieresultat. Syrors och basers egenskaper

Syror och Baser. Syror och baser. Förväntade studieresultat. Syrors och basers egenskaper Förväntade studieresultat Redogöra för p-begreppet samt syrors och basers grundläggande egenskaper Redogöra för enklare kemiska jämvikter och buffertsystem Syror och Baser Utföra enklare beräkningar på

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4 KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4 Jämvikt i lösning Atkins & Jones kap 11.17 11.19 & 12.1 12.7 Översikt kap 11.17 11.19 & 12.1 12.7 Fördelningsdiagram ph i utspädda lösningar Blandade lösningar och buffertar

Läs mer

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till

Läs mer

Syra-basjämvikter. (Kap. 16.1-5)

Syra-basjämvikter. (Kap. 16.1-5) Syra-basjämvikter. (Kap. 16.1-5) Endast vattenlösningar i denna kurs. Definitioner (16.1) Syra (enl. Brönsted & Lowry): Protongivare. HA(aq) + H 2 O(l) H 3 O + (aq) + A (aq) (Protolysreaktion) H 3 O +

Läs mer

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Lunds Universitet, Kemiska Institutionen Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Tillåtna hjälpmedel är utdelat formelblad och miniräknare. Redovisa alla beräkningar. Besvara varje fråga på ett

Läs mer

Kapitel Repetition inför delförhör 2

Kapitel Repetition inför delförhör 2 Kapitel 12-18 Repetition inför delförhör 2 Kapitel 1 Innehåll Kapitel 12 Kapitel 13 Kapitel 14 Kapitel 15 Kapitel 16 Kapitel 17 Kapitel 18 Kemisk kinetik Kemisk jämvikt Syror och baser Syra-basjämvikter

Läs mer

5.1 Den korresponderande basen till en syra är den partikel du får då en proton har avgivits. a) Br - b) HCO 3. c) H 2 PO 4.

5.1 Den korresponderande basen till en syra är den partikel du får då en proton har avgivits. a) Br - b) HCO 3. c) H 2 PO 4. apitel 5 Här hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2 Kapitel 1-18 Repetition inför delförhör Kapitel 1 Innehåll Kapitel 1 Kemisk kinetik Redoxjämvikter Kapitel 1 Definition Kapitel 1 Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel

Läs mer

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys - Ett standardiseringsförfarande En primär standard En substans som genomgår EN reaktion med en annan reaktant av intresse. Massan

Läs mer

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys - Ett standardiseringsförfarande En primär standard En substans som genomgår EN reaktion med en annan reaktant av intresse. Massan

Läs mer

Sura och basiska ämnen Syror och baser. Kap 5:1-5:3, (kap 9)

Sura och basiska ämnen Syror och baser. Kap 5:1-5:3, (kap 9) Sura och basiska ämnen Syror och baser Kap 5:1-5:3, (kap 9) Syror / sura lösningar En sur lösning - har överskott på vätejoner, H + (protoner) En syra: - smakar surt - färgar BTB gult - reagerar med oädla

Läs mer

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Läs mer

aa + bb cc + dd gäller Q = a c d

aa + bb cc + dd gäller Q = a c d Jämviktslära begrepp och samband För en jämviktsreaktion vid ett visst tryck och temperatur så blir riktningen för processen, (dvs. höger eller vänster i reaktionsformeln), framåt, åt höger, om den ger

Läs mer

Titrering av en stark syra med en stark bas

Titrering av en stark syra med en stark bas Titrering av en stark syra med en stark bas Titrering av en svag syra med en stark bas Titrering av en svag bas med en stark syra Bestämning av en svag syras pka-värde Titrering av oxalsyra (tvåprotonig

Läs mer

Kemisk jämvikt. Kap 3

Kemisk jämvikt. Kap 3 Kemisk jämvikt Kap 3 En reaktionsformel säger vilka ämnen som reagerar vilka som bildas samt förhållandena mellan ämnena En reaktionsformel säger inte hur mycket som reagerar/bildas Ingen reaktion ger

Läs mer

Kapitel 15. Syra-basjämvikter

Kapitel 15. Syra-basjämvikter Kapitel 15 Syra-basjämvikter Kapitel 15 Innehåll 15.1 Lösningar med gemensam jon 15.2 Bufferlösningar 15.3 Bufferkapacitet 15.4 Titrering och ph-kurvor 15.5 Copyright Cengage Learning. All rights reserved

Läs mer

Kemisk jämvikt. Kap 3

Kemisk jämvikt. Kap 3 Kemisk jämvikt Kap 3 Vilken info ger en reaktionsformel? En reaktionsformel säger - vilka ämnen som reagerar, - vilka som bildas - samt förhållandena mellan ämnena som reagerar/bildas En reaktionsformel

Läs mer

Kemisk jämvikt. Kap 3

Kemisk jämvikt. Kap 3 Kemisk jämvikt Kap 3 En reaktionsformel säger vilka ämnen som reagerar vilka som bildas samt förhållandena mellan ämnena En reaktionsformel säger inte hur mycket som reagerar/bildas Ingen reaktion ger

Läs mer

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Syror och baser 2 - Elektron, -1 - Protoner, +1 Natrium (Na) Valenselektron 1 st Elektronskal 3st 3 Natrium Neon 11 10 Alla ämnen vill ha fullt ytterskal. Så Na försöker efterlikna Ne. 4 Denna elektron

Läs mer

KEMI 5. KURSBEDÖMNING: Kursprov: 8 uppgifter varav eleven löser max. 7 Tre av åtta uppgifter är från SE max. poäng: 42 gräns för godkänd: 12

KEMI 5. KURSBEDÖMNING: Kursprov: 8 uppgifter varav eleven löser max. 7 Tre av åtta uppgifter är från SE max. poäng: 42 gräns för godkänd: 12 KEMI 5 Saana Ruotsala saana.ruotsala@mattliden.fi Kursbok Kaila, Meriläinen et al.: Kemi 5 Reaktioner och jämvikt All kursinfo (t. ex. lektionsanteckningar, eventuella övningsprov...) finns på Matteus.

Läs mer

Beräkningar av ph för enprotoniga syror och baser

Beräkningar av ph för enprotoniga syror och baser Beräkningar av ph för enprotoniga syror och baser Lars Eriksson (lars.eriksson@mmk.su.se) 31 juli 2013 Innehåll 1 Inledning 1 2 Nödvändigheten av protolysvillkor 1 3 ph för en vattenlösning av en svag

Läs mer

På samma sätt ges ph för en lösning av en svag bas och dess salt av:

På samma sätt ges ph för en lösning av en svag bas och dess salt av: Kemiska beräkningar HT 2008 - Laboration 2 Syrabastitrering Syftet med den här laborationen är att ge laboranten insikt i användandet av phmeter vid ph-titreringar, samt förstå hur titrerkurvor för starka,

Läs mer

Löslighetsjämvikter svårlösliga salter

Löslighetsjämvikter svårlösliga salter Löslighetsjämvikter svårlösliga salter Löslighet för salter Löslighetsprodukten Molära lösligheten Gemensam jon effekt Reak4onskvoten och uqällning Komplexbildningskonstanten Huvudreak4onsmetoden (här

Läs mer

REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER

REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER KEMI REPETITIONSKURS I LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER Magnus Ehinger Fullständiga lösningar till beräkningsuppgifterna. Kemins grunder.10 Vi antar att vi har 10 000 Li-atomer. Av dessa är då 74 st 6 Li

Läs mer

Skriv reaktionsformler som beskriver vad som bör hända för följande blandningar: lösning blandas med 50 ml 0,05 H 3 PO 4 lösning.

Skriv reaktionsformler som beskriver vad som bör hända för följande blandningar: lösning blandas med 50 ml 0,05 H 3 PO 4 lösning. Lösning till tentamen 95 för Grundläggande kemi hp Sid (5). a) Perklorsyra är en stark syra varför pk a värde saknas i SI Chem Data. Behövs inte heller för phberäkning eftersom HClO 4 H O ClO 4 H 3 O går

Läs mer

Organisk kemi AK KOK Ulf Ellervik

Organisk kemi AK KOK Ulf Ellervik rganisk kemi AK KK012 2013-01-29 Ulf Ellervik Föreläsning 3 Kolvätens egenskaper Kapitel 4 1) Introduktion 2) Konformationsanalys 3) Sura kolväten 4) Kolvätens reaktioner 1. Introduktion Vad händer egentligen

Läs mer

Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor

Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor Repetition c = n/v m= M?n mol / liter Ex Saltlösning c1 = 5,0 M v1 = x v2 = 1 liter c2 = 0,20 M v1 = c2? v2 / c1 v1= 0,2? 1,0 / 5,0 v1 = 0,04 liter = 40 ml

Läs mer

1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206.

1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206. 1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206. a) Antalet protoner är., antalet neutroner är. och antalet elektroner. hos atomer av isotopen. b) Vilken partikel bildas om en

Läs mer

Vilken av följande partiklar är det starkaste reduktionsmedlet? b) Båda syralösningarna har samma ph vid ekvivalenspunkten.

Vilken av följande partiklar är det starkaste reduktionsmedlet? b) Båda syralösningarna har samma ph vid ekvivalenspunkten. 1 (2/0/0) Beräkna trycket i en behållare med volymen 4,50 dm 3, temperaturen 34,5 ºC och som innehåller 5,83 g vätgas samt 11,66 g syrgas. (Gaserna betraktas som ideala gaser.) 2 (1/0/0) Två lika stora

Läs mer

Lösning till dugga för Grundläggande kemi Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z.

Lösning till dugga för Grundläggande kemi Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z. till dugga för Grundläggande kemi 2013-11-29 Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z. 1. a) Ange kvalitativt buffertkapacitetens storlek (stor eller liten, med motivering, dock inga beräkningar)

Läs mer

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer Niklas Dahrén 7 olika reaktionstyper 1. Substitutionsreaktioner 2. Additionsreaktioner 3. Eliminationsreaktioner 4. Kondensationsreaktioner

Läs mer

Föreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5

Föreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5 Föreläsning 4 Substituerade kolväten Kapitel 5 1) Introduktion 2) eteroatomer 3) Nomenklatur 4) Krafter mellan molekyler 5) Elektroniska modeller 6) Egenskaper hos molekyler 1. Introduktion Det afrikanska

Läs mer

Övningsuppgifter Syror och baser

Övningsuppgifter Syror och baser Övningsuppgifter Syror och baser Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Beräkna ph i en lösning med vätejonkoncentrationen: a) 0,036 mol/dm 3 b) 2 10-5 mol/dm 3 c) 2,0 mol/dm 3 d) 2,35 10-8 mol/dm

Läs mer

F1 F d un t amen l a s KEMA00

F1 F d un t amen l a s KEMA00 F1 F d t l F1 Fundamentals KEMA00 A Materia och Energi SI-enheter Mätosäkerhet Potentiell energi Ep = mgh Coulombs lag q1 q2 4 r E p 0 B Grundämnen och atomer Atomnummer z (antal atomer i kärnan) Masstal

Läs mer

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen "varning frätande".

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen varning frätande. Syror och baser En syra är ämne som lämnar eller kan lämna ifrån sig en vätejon (H + ). Detta gör att det finns fria vätejoner i lösningen. Lösningen blir därmed sur. En stark syra lämnar alltid ifrån

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film ur serien Area Kemins grunder: 9. Syror Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken

Läs mer

Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)

Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.) Allmän Kemi (NKEA4 m.fl.) --4 Uppgift a) K c [NO] 4 [H O] 6 /([NH ] 4 [O ] 5 ) eller K p P(NO) 4 P(H O) 6 /(P(NH ) 4 P(O ) 5 ) Om kärlets volym minskar ökar trycket och då förskjuts jämvikten åt den sida

Läs mer

Namnge och rita organiska föreningar - del 4 Alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 4 Alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén Namnge och rita organiska föreningar - del 4 Alkoholer, karboxylsyror och estrar Niklas Dahrén Alkoholer är kolväten med en eller flera OH-grupper Alkoholer innehåller OH-grupper: Om man byter ut en av

Läs mer

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Namngivningsschema. Lunds universitet / LTH / Brandingenjörsprogrammet / Allmän kemi. Vad vill du namnge? Grundämne Jon. Komplex -förening.

Namngivningsschema. Lunds universitet / LTH / Brandingenjörsprogrammet / Allmän kemi. Vad vill du namnge? Grundämne Jon. Komplex -förening. Allmän kemi för BI Namngivningsschema Vad vill du namnge? Grundämne Jon Förening Komplex -förening Formel Namn Enkel jonl Samman -satt jon Binär förening Ickebinär förening Neutralt komplex Positivt komplex

Läs mer

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel 4.2 Starka och svaga elektrolyter 4.3 Lösningskoncentrationer 4.4 Olika slags kemiska reaktioner 4.5 Fällningsreaktioner

Läs mer

JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3)

JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3) KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3) mer löslighetsprodukt! Repetition Henderson-Hasselbach ekvationen för beräkning av ph i buffert - OK att använda - viktigast

Läs mer

JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2)

JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2) KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2) mer löslighetsprodukt! 12.9 The common ion effect utsaltning[utfällning] genom tillsats av samma jonslag BAKGRUND Många metalljoner

Läs mer

1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. 1p S 2 O H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l)

1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. 1p S 2 O H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l) Tentamen 1 Baskemi 2 2011.05.02 1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. S 2 O 2-3 + 2H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l) 2 Vad är a. ett intermediär? b. en radikal? c. en amfojon 3 Vi studerar

Läs mer

Kemiolympiaden 2014 En tävling i regi av Svenska Kemistsamfundet

Kemiolympiaden 2014 En tävling i regi av Svenska Kemistsamfundet KEMILYMPIADE SVERIGE Kemiolympiaden 2014 En tävling i regi av Svenska Kemistsamfundet Till alla elever u är det dags för årets kemiolympiad. Kemiolympiaden är en tävling för gymnasieelever som inte fyllt

Läs mer

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken Göran Stenman Syror och Baser Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är.. Skyddsglasögon Göran Göran Stenman

Läs mer

O O EtOAc. anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra

O O EtOAc. anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra Linköping 2009-10-25 IFM/Kemi Linköpings universitet För NKEA07 ht2009 SS Syntes av N-fenylbensamid Inledning: Amider, som tillhör gruppen karboxylsyraderivat, kan framställas från aminer och syraanhydrider.

Läs mer

Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura.

Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura. FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV TESTA DIG SJÄLV 4.1 syra Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura. bas Baser är ämnen som kan ta bort det sura från syror. neutral lösning En neutral lösning

Läs mer

GRUNDARBETEN I KEMI I

GRUNDARBETEN I KEMI I GRUNDARBETEN I KEMI I ARBETSBESKRIVNING NAMN: INLÄMNAD: GODKÄND: 2 3 ARBETE I. GASBRÄNNARE OCH LÅGREAKTIONER Resultat Undersökt förening Lågans färg Uppgifter 1. Förklara kort varför lågorna har olika

Läs mer

Syror, baser och jonföreningar

Syror, baser och jonföreningar Syror, baser och jonföreningar Joner är laddade byggstenar I en atom är antalet elektroner det samma som antalet protoner i kärnan. En jon är en atom som lämnat ifrån sig eller tagit upp en eller flera

Läs mer

Grundläggande kemi I 10 hp

Grundläggande kemi I 10 hp Grundläggande kemi I 10 hp Sid 1(5) Uppsala universitet Tentamenssdatum Kemi grundutbildning 2014-01-08 Provansvarig: Jan Davidsson Tentamen 2014-01-08 kl 14.00-19.00 TILLÅTNA HJÄLPMEDEL Miniräknare, SI

Läs mer

(tetrakloroauratjon) (2)

(tetrakloroauratjon) (2) UTTAGIG TILL KEMIOLYMPIADE 2015 TEORETISKT PROV nr 1 Provdatum: november vecka 45 Provtid: 120 minuter. jälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning och alla svar görs på svarsblanketten

Läs mer

Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar Niklas Dahrén Alkoholer är organiska ämnen med en eller flera OH-grupper Alkoholer innehåller OH-grupper: Alkoholer är organiska

Läs mer

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng) 1 (6) Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 (50 + 40 poäng) Tentamen består av två delar, räkne- respektive teoridel: Del 1: Teoridel. Max poäng: 50 p För godkänt: 28 p Del 2: Räknedel. Max poäng:

Läs mer

Övningar Homogena Jämvikter

Övningar Homogena Jämvikter Övningar Homogena Jämvikter 1 Tiocyanatjoner, SCN -, och järn(iii)joner, Fe 3+, reagerar med varandra enligt formeln SCN - + Fe 3+ FeSCN + färglös svagt gul röd Vid ett försök sätter man en liten mängd

Läs mer

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2 UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2 Provet omfattar 19 uppgifter Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare, tabell- och formelsamling. 2012-03-14 Till uppgifterna 1-15 skall du endast ge svar.

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas

Läs mer

Tentamen i Organisk kemi 28/5 2013,

Tentamen i Organisk kemi 28/5 2013, Tentamen i rganisk kemi 28/5 2013, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: Lycka till! /Ulf -fak LT (T) G 40-59p 3 40-54p VG 60-90p 4 55-74p

Läs mer

Löslighetsjämvikter - beräkningsexempel

Löslighetsjämvikter - beräkningsexempel Löslighetsjämvikter - beräkningsexempel ph = ½(pK a1 + pk a2 ) A&J sid 456 Erodering av kalksten i surt regn Tandemalj (apa4t) och ph KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F6 : 1 Huvudreak4onsmetoden

Läs mer

van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén

van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

KURSPROGRAM Inledande kemi (5)

KURSPROGRAM Inledande kemi (5) KURSPROGRAM Inledande kemi 2016 1(5) Föreläsningar Föreläsningar hålls av Johan Reimer Tid Plats Att läsa Innehåll Tisdag 19/1 Kap 2 Upprop/introduktion/repetition/nomenklatur Onsdag 20/1 15-17 Kap 3-5

Läs mer

Repetition av grundbegrepp för kursen i Kemi (TFKE16).

Repetition av grundbegrepp för kursen i Kemi (TFKE16). IFM-Kemi 100802 TFKE16 Repetition av grundbegrepp för kursen i Kemi (TFKE16). (Motsvarar en del av gymnasieskolans A-kurs i kemi.) Grundbegrepp och stökiometri. Atomer består av kärna och elektroner. Kärnan,

Läs mer

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande.

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Syror och baser Lösningar Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Om man blandar en syra och en bas kan man få det att bli neutralt.

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F9

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F9 KEMA02 Organisk kemi grundkurs F9 Elektrkemi Redxreaktiner ch Galvaniska er 1 Atkins & Jnes kap 13.1 13.5 Översikt kapitel 13.1 13.5 Redxreaktiner Halvreaktiner Balansering av redxreaktiner Galvaniska

Läs mer

Vatten har: 1. Stor ytspänning. 2. Hög kokpunkt. 3. Högt ångbildningsvärme. 4. Stor dielektricitetskonstant.

Vatten har: 1. Stor ytspänning. 2. Hög kokpunkt. 3. Högt ångbildningsvärme. 4. Stor dielektricitetskonstant. VATTEN Vatten är nödvändigt för liv i den form vi känner det. Vatten har som lösningsmedel alldeles unika egenskaper som det inte delar med andra ämnen som vi brukar kalla lösningsmedel. Vatten har: 1.

Läs mer

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner till andra ämnen p.g.a. låg elektronegativitet och eftersom de metalljoner som

Läs mer

KURSPROGRAM Inledande kemi (5)

KURSPROGRAM Inledande kemi (5) KURSPROGRAM Inledande kemi 2015 1(5) Föreläsningar Föreläsningar hålls av Johan Reimer Tid Plats Att läsa Innehåll Tisdag 20/1 KC:G Kap 2 Upprop/introduktion/repetition/nomenklatur Onsdag 21/1 KC:G Kap

Läs mer

Räkneuppgifter. Lösningsberedning. 1. Vilka joner finns i vattenlösning av. a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c) Na 2 C 2 O 4 (s) d) (NH 4 ) 2 SO 4 (s)

Räkneuppgifter. Lösningsberedning. 1. Vilka joner finns i vattenlösning av. a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c) Na 2 C 2 O 4 (s) d) (NH 4 ) 2 SO 4 (s) BIOMEDICINSKA ANALYTIKERUTBILDNINGEN INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN SAROLTA PAP 2010-01-11 Räkneuppgifter Lösningsberedning 1. Vilka joner finns i vattenlösning av a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c)

Läs mer

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel: Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel eftersom de avger sina valenselektroner

Läs mer

Reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén Reaktionsmekanismer Niklas Dahrén 7 olika reaktionstyper 1. Subs'tu'onsreak'oner 2. Addi'onsreak'oner 3. Elimina'onsreak'oner 4. Syra-bas-reak'oner 5. Kondensa'onsreak'oner 6. Hydrolysreak'oner 7. Redoxreak'oner

Läs mer

Föreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi

Föreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi IFM-Kemi 9NV221, 9NV321, LINVA6 101018 Kemi för NV-lärare Föreläsningsplan 2010 Del 1 Allmän kemi Föreläsn.1 + 2 Kap. 12. Atomer och atommodeller. Föreläsn. 3 Kap. 14 Kemi: Grundämnen och föreningar. Föreläsn.

Läs mer

Tentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Tentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Tentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) 2007-03-23 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: örsalslängan A1, B1, B4 jälpmedel: Räknare valfri Ansvarig lärare: Leif olmlid

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Organisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik.

7,5 högskolepoäng. Organisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik. rganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12 Januari, 2018 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Inga

Läs mer

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI INFÖR STUDIERNA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET TESTA DINA FÖRKUNSKAPER. 1 För att kunna koncentrera dig på det väsentliga i undervisningen måste du ha din gymnasiekemi aktuell.

Läs mer

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) 2007-02-15 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: Väg och Vatten-huset Hjälpmedel: Räknare Ansvarig lärare: Leif Holmlid 772

Läs mer

Periodiska systemet. Namn:

Periodiska systemet. Namn: Periodiska systemet Namn: Planering Vecka Aktivitet Viktigt 4 Repetition kemiska begrepp 5 Repetition kemiska begrepp + Periodiska systemet 6 Periodiska systemet + balansering av formler 7 Repetition +

Läs mer

Citronsyra i sura frukter

Citronsyra i sura frukter Laboration Citronsyra i sura frukter Citronsyra används som surhetsreglerande medel och konserveringsmedel inom livsmedelsindustrin och betecknas då med koden E 0. Citronsyra används också som rengöringsmedel,

Läs mer

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och

Läs mer

För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p

För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p Tentamen i kemi för Basåret, OKEOOl :2 den 20 april 2012 Skrivtid: 8.00-1300 Plats. 8132 Hjälpmedel: Räknare och tabell För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p

Läs mer

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3.

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. Lösning till tentamen 2008 12 15 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. b) Beräkna

Läs mer

Huvudansökan, kandidatprogrammet i kemi Urvalsprov kl

Huvudansökan, kandidatprogrammet i kemi Urvalsprov kl Huvudansökan, kandidatprogrammet i kemi Urvalsprov 10.5.2019 kl. 10.00 13.00 Skriv ditt namn och dina personuppgifter med tryckbokstäver. Skriv ditt namn med latinska bokstäver (abcd...), inte till exempel

Läs mer

Buffertlösningar. Niklas Dahrén

Buffertlösningar. Niklas Dahrén Buffertlösningar Niklas Dahrén Syror, baser och ph-värde Syror: Syror avger vätejoner (protoner) och ger i va4enlösningar upphov 9ll oxoniumjoner (H 3 O + ) e@ersom va4enmolekyler plockar upp vätejoner.

Läs mer

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI KARLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet TENTAMEN I ALLMÄN CH RGANISK KEMI NSDAGEN DEN 28 FEBRUARI 2007, 09.00-11.30 och 12.30-15.00. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för varje

Läs mer

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar.

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar. Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar. Koncentrationer i vätskelösningar. Kap. 12.2+3. Lösning = lösningsmedel + löst(a) ämne(n)

Läs mer

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

Kap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)

Kap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Kap 8 Redox-reaktioner Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Zinkbleck (zinkplåt) i en kopparsulfatlösning Zn (s) + CuSO 4 (aq) Zn (s) + Cu 2+ (aq) + SO 4 2+ (aq) Vad händer? Magnesium brinner i luft Vad

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2014 TEORETISKT PROV nr 2

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2014 TEORETISKT PROV nr 2 UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 204 TEORETISKT PROV nr 2 Provdatum: torsdagen den 3 mars 204 Provtid: 80 minuter. Hjälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Provet omfattar 2 uppgifter. Alla uppgifter

Läs mer