KEMA02 Föreläsningsant. F1 February 17, 2011
|
|
- Per-Olof Lindgren
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lewissyra/bas och Brønsted syra/bas Den vidaste de+initionen av en syra, Lewissyra/bas: En syra är en förening som verkar som elektronparsacceptor. En bas är en elektronparsdonator. Exempel på Lewissyra/bas BF 3 + F - -> BF 4 - BF 3 är en elektronparsacceptor Lewissyra F - är en elektronparsdonator Lewisbas BF 3 O(CH 2 CH 3 ) 2 bortri1luorideterat - typisk kemikalie på 1laska i organisk-kemi lab Lewissyra/bas och Brønsted syra/bas Brønsted syra/bas proton donator/proton acceptor En syra är en förening som verkar som elektronparsacceptor, en bas, en elektronparsdonator. En förening som kan donera H + kallas en Brønsted syra HOAc(aq) + H 2 O <-> OAc - (aq) + H 3 O + (HOAc ättiksyra) En förening som kan binda H + kallas en Brønsted bas NH 3 (aq) + H 2 O <-> NH 4+ (aq) + OH - (Arrhenius syra/bas donerar H + /OH - i vattenlösning.) 1
2 Brønsted syra/bas Brønsted syra/bas HA/B och kojugatbas/syra A - /BH + För alla Brønsted syror HA i vattenlösning skriver vi protolysen allmänt som HA + H 2 O <-> A - + H 3 O + K a = [A - ][H 3 O + ] / [HA] där K a är syrakonstanten För alla Brønsted baser B i vattenlösning skriver vi protoneringen allmänt B + H 2 O <-> BH + + HO - K b = [BH + ][HO - ] / [B] där K b är baskonstanten Dock deninieras en syras konjugatbas så att syra + H 2 O <-> konjugatbas + H 3 O + (teckna bas/konj.syra) syran HA har konjugatbasen A - A - + H 2 O <-> HA + OH - basen B har konjugatsyran BH + BH + + H 2 O <-> B + H 3 O + - Vattens autoprotolys 2H 2 O <-> OH - + H 3 O + K w = [OH - ][H 3 O + ] I vattenlösningar utgår vi alltid ifrån vattnets autoprotolys. Det är grundkunskap men förtjänar en kort re+lektion här. För vattnets autoprotolys 2H 2 O <-> OH - + H 3 O + gäller jämvikten K w = [OH - ][H 3 O + ]/1 där K w = 1, Vattnets autoprotolyskonstant I rent vatten är [OH - ] = [H 3 O + ] = 1, (Uppmätt) -log 10 [H 3 O + ] anges som ph - > ph = 7,00 i rent vatten (pss. poh = 7,00) Vi kan skriva - ph + poh = pk w (pk w = -log 10 [K w ]) 2
3 - Vattens autoprotolys Vilket värde har pk a för vatten? Vi betraktar H 2 O som en svag syra HA. Generellt gäller HA(aq) + H 2 O <-> A - + H 3 O + K a = [A - ][H 3 O + ] / [HA] Med HA = H 2 O => K a = [A - ][H 3 O + ] / [HA] = [OH - ][H 3 O + ]/1 = K w pk a (för vatten) = pk w = 14,00 (Vilket värde har pk b för vatten?) Brønsted syra/bas Stark syra, svag syra och svagare syra I kursen så behandlar vi nästan uteslutande vattenlösningar för syra- basjämvikter och i vattenlösningar har vi ph som mått på syrans eller basens inverkan. Syrans K a är avgörande för om syran skall betraktas som stark eller svag. (Att använda graden av deprotonering som mått på syrastyrka kan bli förvillande.) Svagare syra mindre K a, starkare syra - större K a. En syra benämnd stark syra protolyseras alltid fullständigt i vattenlösning och ges ibland den formella beteckningen HX. 3
4 - Svaga syror A&J Table Svaga syror A&J Table 11.1 continued 4
5 - Svaga syror Stark syra, svag syra och svagare syra Syrors relativa styrka bestäms enbart av den relativa storleken på K a. Från tabellen ovan får vi (svaga syror): borsyra, B(OH) 3 K a = mycket svagare än ättiksyra, AcOH K a = svagare än myrsyra, HCOOH K a = lite svagare än fosfosyra, H 3 PO 4 K a = svavelsyra, H 2 SO 4 K a = stark syra En syra benämnd stark syra protolyseras alltid fullständigt i vattenlösning och ges ibland den formella beteckningen HX - Svaga syror Stark syra, svag syra och svagare syra Protolyseringsgraden hos en syra i vatten är ett dåligt mått på syrastyrkan. [A - ] / [HA] initialt = "degree op deprotonation" Protolyseringsgraden beror enbart på förhållandet mellans syrans initialkoncentration och K a. Exempel: Protolysgraden 10% erhålles för 1.62 mm ättiksyra, 16.2 mm myrsyra och 0.68 M fosforsyra Med K a = [A - ][H 3 O + ] / [HA] och F= [HA] init / K a erhålls för HA + H 2 O <-> A - + H 3 O + => protolysgrad 5
6 - Svag syra HA Protolysgrad (%) relativt log 10 [HA] init / K a log 10 [HA] init /K a [HA] init /K a > 400 => protolys < 5% Protolysgrad (%) [HA] init /K a < 0.01 fullständig protolys 99% - Svag syra HA Vilket ph erhålles i 18 mm ättiksyra, (K a = )? HA + H 2 O <-> A - + H 3 O + Initialt (M) Vid jämv. (M) x x x K a = [A - ][H 3 O + ] / [HA] K a = x. x / ( x) dvs. Antag x << => förenkling K a = x 2 / x = (K a ) 1/2 =
7 - Svag syra HA Vilket ph erhålles i 18 mm ättiksyra, (K a = )? HA + H 2 O <-> A - + H 3 O + Vid jämv. (M) x x x K a = x. x / ( x) Antag x << x = Kontroll x << / = => Ok! < 5% Kan förutsägas! [HA] init /K a = 1000 => protolys < 5% [H 3 O + ] = ph = - log ph = 3.24 ( exakt räknat => ph = 3.26) -- Svag syra HA Vilket ph erhålles i 840 mm mjölksyra, (K a = )? HA + H 2 O <-> A - + H 3 O + Initialt (M) Vid jämv. (M) x x x K a = [A - ][H 3 O + ] / [HA] K a = x 2 / ( x) Om syran är protolyserad < 5% kan [HA] approximeras med [HA] init K a = x 2 / x = (K a ) 1/2 = (Protolysgrad / = 0.032) [H 3 O + ] = ph =
8 -- Svag syra HA K a och ph versus protolysgrad HA + H 2 O <-> A - + H 3 O + Initialt (M) [HA] init 0 0 Vid jämv. (M) [HA] init - x x x K a = [A - ][H 3 O + ] / [HA] K a = x 2 / ([HA] init - x) 18 mm ättiksyra, (K a = ) ph = 3.24 protolys 3.2% 840 mm mjölksyra, (K a = ) ph = 1.58 protolys 3.2% (18 mm mjölksyra, (K a = ) ph = 2.46 protolys 20%) -- Svag syra HA Vilket ph erhålles i 18 mm mjölksyra, (K a = )? ([HA] init /K a = 21 HA + H 2 O <-> A - + H 3 O + Initialt (M) [HA] init 0 0 Vid jämv. (M) [HA] init - x x x K a = [A - ][H 3 O + ] / [HA] K a = x 2 / ([HA] init - x) K a = x 2 / ( x) [HA] init /K a = 21 => x ej försumbart x 2 + x. K a - K a = 0 (x + K a /2) 2 - (K a /2) 2 - K a = 0 x = M (» 20% protolys ej försumbar) [H 3 O + ] = M ph =
9 -- Svag syra HA Starkt utspädd lösning av svag syra I biologiska system är koncentrationen av syror eller baser i de Nlesta fall mycket låga och koncentrationen av oxoniumjoner och hydroxidjoner blir beroende av vattnets autoprotolys: H 2 O + H 2 O <-> OH - + H 3 O + K w = [OH - ][H 3 O + ] = 1, Allmänt gäller för lösningar av syra: Om ph < 6 kan vattnets autoprotolys bortses från. För starkt utspädda lösningar av svaga syror med ph > 6 måste hänsyn tas till den konkurrerande autoprotolysen som också ger oxoniumjoner I HA + H 2 O <-> A - + H 3 O + K a = [A - ][H 3 O + ] / [HA] II H 2 O + H 2 O <-> OH - + H 3 O + K w = [OH - ][H 3 O + ] = 1, Vattnets autoprotolys kommer att skjuta syrans jämvikt åt vänster! -- Svag syra HA Starkt utspädd lösning av svag syra kopplade rektioner I HA + H 2 O <-> A - + H 3 O + K a = [A - ][H 3 O + ] / [HA] II H 2 O + H 2 O <-> OH - + H 3 O + K w = [OH - ][H 3 O + ] = 1, III [HA] init = [HA] + [A - ] (materialbalans) IV [H 3 O + ] = [A - ] + [OH - ] (laddningsbalans ) => Omskrivning => [H 3 O + ] 3 + K a. [H 3 O + ] 2 - (K w + K a. [HA] init ). [H 3 O + ] - K a. K w = 0 (En fullständig härledning av ekvationen ges i A&J.) 9
10 -- Svag syra HA Starkt utspädd lösning av svag syra kopplade rektioner Att lära av detta [H 3 O + ] 3 + K a. [H 3 O + ] 2 - (K w + K a. [HA] init ). [H 3 O + ] - K a. K w = 0 [H 3 O + ] = [A - ] + [OH - ] (laddningsbalans ) Två kopplade syra- basjämvikter - 3:e-gradsekvation för en fullständig analytisk lösning. När ph < 6 dominerar syrans jämviktsreaktion och jämvikten för denna huvudreaktion kan beräknas. Därefter beräknas den andra reaktionens jämviktskoncentrationer utifrån detta resultat. (I lösning av syra med ph < 6 påverkas inte [H 3 O + ] av vattnets autoprotolys, men [OH - ] kan bestämmas från beräknad [H 3 O + ] med hjälp av K w.) Vid en syras protolysjämvikt i vatten bidrar vattnet till [H 3 O + ] precis lika med [OH - ]. (se laddningsbalansen) - Svag syra HA vid ph>6 Uppskattning av ph för en mycket utspädd lösning av en svag syra med ph > 6 För svaga syror i sådan koncentration att syrans bidrag till ph är större än bidraget från vattnets autoprotolys kan vi göra en uppskattning av ph som är bättre än 6 < ph < 7. [H 3 O + ] = [A - ] + [OH - ] (laddningsbalans ) Minimum [H 3 O + ] då vattnets bidrag försummas [H 3 O + ] min ur Maximum [OH - ] max = K w / [H 3 O + ] min Maximum [H 3 O + ] [H 3 O + ] max = [H 3 O + ] min + K w / [H 3 O + ] min Uppskattning av ph -log [H 3 O + ] max < ph < -log [H 3 O+ ] min Uppskattningen blir naturligtvis bättre ju större bidrag vi får från syran. 10
11 - Svag syra HA vid ph>6 A&J Example Beräkna ph för en 0.10 mm aq. fenol. K a = [H 3 O + ] min då [HA] init /K a > 1000 Kontroll > vattnets autoprotolys ph max = -log = 6.94 [OH - ] max = K w / [H 3 O + ] min = / = [H 3 O + ] max = = ph min = -log = 6.70 Uppskattning 6.70 < ph < 6.94 (Anal.ber. ph = 6.82) - Stark syra HX vid ph>6 Beräkna ph i en mycket utspädd vattenlösning av en stark syra. För starka syror, HX, gäller alltid, per deninition, att de protolyseras fullständigt och ger [H 3 O + ] = [HX] init. I mycket utspädd vattenlösning måste naturligtvis vattnets bidrag till ph och [H 3 O + ] beaktas. Starka syran protolys HX + H 2 O <-> X - + H 3 O + Fullst. protolys (M) 0 [HX] init [HX] init [H 3 O + ] = [X - ] + [OH - ] (vattnets autoprotolys och laddningsbalansen) [H 3 O + ] = [HX] init + K w / [H 3 O + ] med x = [H 3 O + ] erhålles x 2 - x. [HX] init - K w = 0 (x - [HX] init /2) 2 - ([HX] init /2) 2 - K w = 0 11
12 - Stark syra HX vid ph>6 A&J Example Beräkna ph för M HCl Starka syran protolys HX + H 2 O <-> X - + H 3 O + Fullst. protolys (M) 0 [HX] init [HX] init [H 3 O + ] = [X - ] + [OH - ] [H 3 O + ] = [HX] init + K w / [H 3 O + ] [H 3 O + ] = ph = 6.83 Starka och svaga baser i vattenlösning Starka och svaga baser i vattenlösning behandlas helt analogt med syrorna och beräkningar göres på baskonstanten K b, [OH - ] och poh Om alla beräkningar göres utifrån K b och [OH - ] så kommer samtliga uppställningar att bli identiska med de för syror B + H 2 O <-> BH + + OH - Initialt (M) [B] init 0 0 Jämvikt (M) [B] init - x x x K b = [BH + ][OH - ] / [B] Efter beräkning av poh beräknas ph = 14 - poh 12
13 Starka och svaga baser i vattenlösning A&J Table 11.2 Starka och svaga baser i vattenlösning A&J Table
14 Syrastyrkan hos binära syror som Binära syror Oxosyror och Karboxylsyror Sammanfattning i A&J Table 11.7 NH 3, H 2 O, HF, HCl, HBr och HI (pk a 32, 14, 3, starka syror) beror på hur väl anjonens laddning stabiliseras, dvs. på elektronafniniteten hos det anjoniska elementet och hur lätt anjonen solvatiseras i vatten. Paulings Elektronegtivitet A&J Figure 2.12 Binära syror Oxosyror och Karboxylsyror Sammanfattning i A&J Table 11.7 Syrastyrkan hos de binära syrorna i serien HF < HCl < HBr < HI beror främst av den lägre bindningsenergin DH B (H-X) ner i gruppen och är avgörande för den relativa syrastyrkan med HI som den starkaste syran och HF som en svag syra med pk a = 3.45, inte mycket starkare än ättiksyra, pk a = (Se A&J Table 11.4 ) A&J Figure 2.19 Dissociationsenergi DH B (H-X) 14
15 Binära syror Oxosyror och Karboxylsyror Sammanfattning i A&J Table 11.7 Oxosyror har O-H som den polariserade bindningen som protolyseras till anjon och proton. (Se A&J Table 11.5 o 11.6) Syra Elektroneg. pk a Underklorsyrlighet Cl-O-H Underbromsyrlighet Br-O-H Underjodsyrlighet I-O-H Den elektrondragande effekten hos elementet som är bundet till syret polariserar bindningen mellan syre och väte och ökar surheten hos syran med ökad elektronegativitet. Binära syror Oxosyror och Karboxylsyror Sammanfattning i A&J Table 11.7 Oxosyror har O-H som den polariserade bindningen som protolyseras till anjon och proton. (Se A&J Table 11.5 o 11.6) Dator beräknad elektronfördelning, (ab inotio beräknade), med elektrondensiteten i färgskala: röd > grön > blå!!"#$%&'(&() $*%()+, 15
16 Binära syror Oxosyror och Karboxylsyror Sammanfattning i A&J Table 11.7 Oxosyror har O-H som den polariserade bindningen som protolyseras till anjon och proton. (Se A&J Table 11.5 o 11.6) Syra Oxidationstal pk a Underklorsyrlighet ClO-H Klorsyrlighet OClO-H Klorsyra O 2 ClO-H +5 stark Perklorsyra O 3 ClO-H +7 stark Oxidationstillståndet för klor eller annat element som är bundet till syret i O-H polariserar bindningen mellan syre och väte och ökar surheten hos syran med ökat oxidationstal. konjugatbas/konjugatsyra Syrans konjugatbas och basens konjugatsyra För alla par av syra HA och dess konjugatbas A -, HA/A- HA + H 2 O <-> A - + H 3 O + K a = [A - ][H 3 O + ] / [HA] A - + H 2 O <-> HA + HO - K b = [HA][HO - ] / [A - ] K a. K b = [A - ][H 3 O + ] / [HA]. [HA][HO - ] / [A - ] = [H 3 O + ][OH - ] = K w K a. K b = K w => pk a + pk b = pk w På samma sätt visas för basen B/BH + pk a + pk b = pk w Från pk a (HA) + pk b (A - ) = 14 pk b (B) + pk a (BH + ) = 14 kan vi läsa att en mycket svag syra har en relativt stark konjugatbas och den starkare syran har en svagare konjugatbas. (A&J Tab. 11.3) 16
KEMA02 Föreläsningsant. F2 February 18, 2011
Syra/Bas-jämvikter - Svag syra HA vid ph>6 Uppskattning av ph för en mycket utspädd lösning av en svag syra med ph > 6 För svaga syror i sådan koncentration att syrans bidrag till ph är större än bidraget
Läs merKapitel 14. HA HA K a HO A H A. Syror och baser. Arrhenius: Syror producerar H 3 O + -joner i lösningar, baser producerar OH -joner.
Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 14.6 14.7 Flerprotoniga syror 14.8 14.9 Molekylstrukturens inverkan
Läs merKapitel 14. Syror och baser
Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 Beräkna ph för en svag syra 14.6 Baser 14.7 Flerprotoniga syror
Läs merSYROR OCH BASER Atkins & Jones kap
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi F2 SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap 11.1-11.10 KEMA02 MJ 2012-11-08 1 ÖVERSIKT Syror och baser grundläggande egenskaper Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 Syror och baser Atkins & Jones kap 11.111.16 Översikt Syror och baser grundläggande egenskaper och begrepp Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph i lösningar av
Läs merSYROR OCH BASER Atkins & Jones kap
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi F3 SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap 11.11-11.18 KEMA02 MJ 2012-11-13 1 ÖVERSIKT - Syror och baser grundläggande egenskaper - Svaga syror och baser - ph i lösningar
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F2
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F2 Syror och baser Atkins & Jones kap 11.1 11.12 Översikt Syror och baser grundläggande egenskaper och begrepp Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph i lösningar av
Läs merMer om syra- basjämvikter
Mer om syra- basjämvikter Salt av svaga syror och svaga baser Buffertlösningar Titrering Polypro4ska syror KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 1 Salt av svaga syror NaOAc - natriumsaltet
Läs merSyror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27
Begrepp Syror och baser Kemiföreläsning 9--7 Några vanliga syror HCl (aq) saltsyra HNO salpetersyra H SO svavelsyra H CO kolsyra H PO fosforsyra HAc ättiksyra (egentligen CH COOH, Ac är en förkortning
Läs merSyror och Baser. Syror och baser. Förväntade studieresultat. Syrors och basers egenskaper
Förväntade studieresultat Redogöra för p-begreppet samt syrors och basers grundläggande egenskaper Redogöra för enklare kemiska jämvikter och buffertsystem Syror och Baser Utföra enklare beräkningar på
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4 Jämvikt i lösning Atkins & Jones kap 11.17 11.19 & 12.1 12.7 Översikt kap 11.17 11.19 & 12.1 12.7 Fördelningsdiagram ph i utspädda lösningar Blandade lösningar och buffertar
Läs merSyror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén
Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till
Läs merSyra-basjämvikter. (Kap. 16.1-5)
Syra-basjämvikter. (Kap. 16.1-5) Endast vattenlösningar i denna kurs. Definitioner (16.1) Syra (enl. Brönsted & Lowry): Protongivare. HA(aq) + H 2 O(l) H 3 O + (aq) + A (aq) (Protolysreaktion) H 3 O +
Läs merTentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13
Lunds Universitet, Kemiska Institutionen Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Tillåtna hjälpmedel är utdelat formelblad och miniräknare. Redovisa alla beräkningar. Besvara varje fråga på ett
Läs merKapitel Repetition inför delförhör 2
Kapitel 12-18 Repetition inför delförhör 2 Kapitel 1 Innehåll Kapitel 12 Kapitel 13 Kapitel 14 Kapitel 15 Kapitel 16 Kapitel 17 Kapitel 18 Kemisk kinetik Kemisk jämvikt Syror och baser Syra-basjämvikter
Läs mer5.1 Den korresponderande basen till en syra är den partikel du får då en proton har avgivits. a) Br - b) HCO 3. c) H 2 PO 4.
apitel 5 Här hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart
Läs merKapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2
Kapitel 1-18 Repetition inför delförhör Kapitel 1 Innehåll Kapitel 1 Kemisk kinetik Redoxjämvikter Kapitel 1 Definition Kapitel 1 Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel
Läs merBestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys
Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys - Ett standardiseringsförfarande En primär standard En substans som genomgår EN reaktion med en annan reaktant av intresse. Massan
Läs merBestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys
Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys - Ett standardiseringsförfarande En primär standard En substans som genomgår EN reaktion med en annan reaktant av intresse. Massan
Läs merSura och basiska ämnen Syror och baser. Kap 5:1-5:3, (kap 9)
Sura och basiska ämnen Syror och baser Kap 5:1-5:3, (kap 9) Syror / sura lösningar En sur lösning - har överskott på vätejoner, H + (protoner) En syra: - smakar surt - färgar BTB gult - reagerar med oädla
Läs merKonc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Läs meraa + bb cc + dd gäller Q = a c d
Jämviktslära begrepp och samband För en jämviktsreaktion vid ett visst tryck och temperatur så blir riktningen för processen, (dvs. höger eller vänster i reaktionsformeln), framåt, åt höger, om den ger
Läs merTitrering av en stark syra med en stark bas
Titrering av en stark syra med en stark bas Titrering av en svag syra med en stark bas Titrering av en svag bas med en stark syra Bestämning av en svag syras pka-värde Titrering av oxalsyra (tvåprotonig
Läs merKemisk jämvikt. Kap 3
Kemisk jämvikt Kap 3 En reaktionsformel säger vilka ämnen som reagerar vilka som bildas samt förhållandena mellan ämnena En reaktionsformel säger inte hur mycket som reagerar/bildas Ingen reaktion ger
Läs merKapitel 15. Syra-basjämvikter
Kapitel 15 Syra-basjämvikter Kapitel 15 Innehåll 15.1 Lösningar med gemensam jon 15.2 Bufferlösningar 15.3 Bufferkapacitet 15.4 Titrering och ph-kurvor 15.5 Copyright Cengage Learning. All rights reserved
Läs merKemisk jämvikt. Kap 3
Kemisk jämvikt Kap 3 Vilken info ger en reaktionsformel? En reaktionsformel säger - vilka ämnen som reagerar, - vilka som bildas - samt förhållandena mellan ämnena som reagerar/bildas En reaktionsformel
Läs merKemisk jämvikt. Kap 3
Kemisk jämvikt Kap 3 En reaktionsformel säger vilka ämnen som reagerar vilka som bildas samt förhållandena mellan ämnena En reaktionsformel säger inte hur mycket som reagerar/bildas Ingen reaktion ger
Läs merSyror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén
Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till
Läs merHär växer människor och kunskap
Syror och baser 2 - Elektron, -1 - Protoner, +1 Natrium (Na) Valenselektron 1 st Elektronskal 3st 3 Natrium Neon 11 10 Alla ämnen vill ha fullt ytterskal. Så Na försöker efterlikna Ne. 4 Denna elektron
Läs merKEMI 5. KURSBEDÖMNING: Kursprov: 8 uppgifter varav eleven löser max. 7 Tre av åtta uppgifter är från SE max. poäng: 42 gräns för godkänd: 12
KEMI 5 Saana Ruotsala saana.ruotsala@mattliden.fi Kursbok Kaila, Meriläinen et al.: Kemi 5 Reaktioner och jämvikt All kursinfo (t. ex. lektionsanteckningar, eventuella övningsprov...) finns på Matteus.
Läs merBeräkningar av ph för enprotoniga syror och baser
Beräkningar av ph för enprotoniga syror och baser Lars Eriksson (lars.eriksson@mmk.su.se) 31 juli 2013 Innehåll 1 Inledning 1 2 Nödvändigheten av protolysvillkor 1 3 ph för en vattenlösning av en svag
Läs merPå samma sätt ges ph för en lösning av en svag bas och dess salt av:
Kemiska beräkningar HT 2008 - Laboration 2 Syrabastitrering Syftet med den här laborationen är att ge laboranten insikt i användandet av phmeter vid ph-titreringar, samt förstå hur titrerkurvor för starka,
Läs merLöslighetsjämvikter svårlösliga salter
Löslighetsjämvikter svårlösliga salter Löslighet för salter Löslighetsprodukten Molära lösligheten Gemensam jon effekt Reak4onskvoten och uqällning Komplexbildningskonstanten Huvudreak4onsmetoden (här
Läs merREPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER
KEMI REPETITIONSKURS I LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER Magnus Ehinger Fullständiga lösningar till beräkningsuppgifterna. Kemins grunder.10 Vi antar att vi har 10 000 Li-atomer. Av dessa är då 74 st 6 Li
Läs merSkriv reaktionsformler som beskriver vad som bör hända för följande blandningar: lösning blandas med 50 ml 0,05 H 3 PO 4 lösning.
Lösning till tentamen 95 för Grundläggande kemi hp Sid (5). a) Perklorsyra är en stark syra varför pk a värde saknas i SI Chem Data. Behövs inte heller för phberäkning eftersom HClO 4 H O ClO 4 H 3 O går
Läs merOrganisk kemi AK KOK Ulf Ellervik
rganisk kemi AK KK012 2013-01-29 Ulf Ellervik Föreläsning 3 Kolvätens egenskaper Kapitel 4 1) Introduktion 2) Konformationsanalys 3) Sura kolväten 4) Kolvätens reaktioner 1. Introduktion Vad händer egentligen
Läs merRepetition kemi och instuderings/övningsfrågor
Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor Repetition c = n/v m= M?n mol / liter Ex Saltlösning c1 = 5,0 M v1 = x v2 = 1 liter c2 = 0,20 M v1 = c2? v2 / c1 v1= 0,2? 1,0 / 5,0 v1 = 0,04 liter = 40 ml
Läs mer1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206.
1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206. a) Antalet protoner är., antalet neutroner är. och antalet elektroner. hos atomer av isotopen. b) Vilken partikel bildas om en
Läs merVilken av följande partiklar är det starkaste reduktionsmedlet? b) Båda syralösningarna har samma ph vid ekvivalenspunkten.
1 (2/0/0) Beräkna trycket i en behållare med volymen 4,50 dm 3, temperaturen 34,5 ºC och som innehåller 5,83 g vätgas samt 11,66 g syrgas. (Gaserna betraktas som ideala gaser.) 2 (1/0/0) Två lika stora
Läs merLösning till dugga för Grundläggande kemi Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z.
till dugga för Grundläggande kemi 2013-11-29 Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z. 1. a) Ange kvalitativt buffertkapacitetens storlek (stor eller liten, med motivering, dock inga beräkningar)
Läs merKemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén
Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer Niklas Dahrén 7 olika reaktionstyper 1. Substitutionsreaktioner 2. Additionsreaktioner 3. Eliminationsreaktioner 4. Kondensationsreaktioner
Läs merFöreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5
Föreläsning 4 Substituerade kolväten Kapitel 5 1) Introduktion 2) eteroatomer 3) Nomenklatur 4) Krafter mellan molekyler 5) Elektroniska modeller 6) Egenskaper hos molekyler 1. Introduktion Det afrikanska
Läs merÖvningsuppgifter Syror och baser
Övningsuppgifter Syror och baser Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Beräkna ph i en lösning med vätejonkoncentrationen: a) 0,036 mol/dm 3 b) 2 10-5 mol/dm 3 c) 2,0 mol/dm 3 d) 2,35 10-8 mol/dm
Läs merF1 F d un t amen l a s KEMA00
F1 F d t l F1 Fundamentals KEMA00 A Materia och Energi SI-enheter Mätosäkerhet Potentiell energi Ep = mgh Coulombs lag q1 q2 4 r E p 0 B Grundämnen och atomer Atomnummer z (antal atomer i kärnan) Masstal
Läs merSyror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen "varning frätande".
Syror och baser En syra är ämne som lämnar eller kan lämna ifrån sig en vätejon (H + ). Detta gör att det finns fria vätejoner i lösningen. Lösningen blir därmed sur. En stark syra lämnar alltid ifrån
Läs merDe delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film ur serien Area Kemins grunder: 9. Syror Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken
Läs merAllmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)
Allmän Kemi (NKEA4 m.fl.) --4 Uppgift a) K c [NO] 4 [H O] 6 /([NH ] 4 [O ] 5 ) eller K p P(NO) 4 P(H O) 6 /(P(NH ) 4 P(O ) 5 ) Om kärlets volym minskar ökar trycket och då förskjuts jämvikten åt den sida
Läs merNamnge och rita organiska föreningar - del 4 Alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén
Namnge och rita organiska föreningar - del 4 Alkoholer, karboxylsyror och estrar Niklas Dahrén Alkoholer är kolväten med en eller flera OH-grupper Alkoholer innehåller OH-grupper: Om man byter ut en av
Läs merHjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A
Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska
Läs merKemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.
Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström
Läs merNamngivningsschema. Lunds universitet / LTH / Brandingenjörsprogrammet / Allmän kemi. Vad vill du namnge? Grundämne Jon. Komplex -förening.
Allmän kemi för BI Namngivningsschema Vad vill du namnge? Grundämne Jon Förening Komplex -förening Formel Namn Enkel jonl Samman -satt jon Binär förening Ickebinär förening Neutralt komplex Positivt komplex
Läs merKapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar
Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel 4.2 Starka och svaga elektrolyter 4.3 Lösningskoncentrationer 4.4 Olika slags kemiska reaktioner 4.5 Fällningsreaktioner
Läs merJÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3)
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3) mer löslighetsprodukt! Repetition Henderson-Hasselbach ekvationen för beräkning av ph i buffert - OK att använda - viktigast
Läs merJÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2)
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2) mer löslighetsprodukt! 12.9 The common ion effect utsaltning[utfällning] genom tillsats av samma jonslag BAKGRUND Många metalljoner
Läs mer1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. 1p S 2 O H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l)
Tentamen 1 Baskemi 2 2011.05.02 1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. S 2 O 2-3 + 2H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l) 2 Vad är a. ett intermediär? b. en radikal? c. en amfojon 3 Vi studerar
Läs merKemiolympiaden 2014 En tävling i regi av Svenska Kemistsamfundet
KEMILYMPIADE SVERIGE Kemiolympiaden 2014 En tävling i regi av Svenska Kemistsamfundet Till alla elever u är det dags för årets kemiolympiad. Kemiolympiaden är en tävling för gymnasieelever som inte fyllt
Läs merGöran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken
Göran Stenman Syror och Baser Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är.. Skyddsglasögon Göran Göran Stenman
Läs merO O EtOAc. anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra
Linköping 2009-10-25 IFM/Kemi Linköpings universitet För NKEA07 ht2009 SS Syntes av N-fenylbensamid Inledning: Amider, som tillhör gruppen karboxylsyraderivat, kan framställas från aminer och syraanhydrider.
Läs merSyror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura.
FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV TESTA DIG SJÄLV 4.1 syra Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura. bas Baser är ämnen som kan ta bort det sura från syror. neutral lösning En neutral lösning
Läs merGRUNDARBETEN I KEMI I
GRUNDARBETEN I KEMI I ARBETSBESKRIVNING NAMN: INLÄMNAD: GODKÄND: 2 3 ARBETE I. GASBRÄNNARE OCH LÅGREAKTIONER Resultat Undersökt förening Lågans färg Uppgifter 1. Förklara kort varför lågorna har olika
Läs merSyror, baser och jonföreningar
Syror, baser och jonföreningar Joner är laddade byggstenar I en atom är antalet elektroner det samma som antalet protoner i kärnan. En jon är en atom som lämnat ifrån sig eller tagit upp en eller flera
Läs merGrundläggande kemi I 10 hp
Grundläggande kemi I 10 hp Sid 1(5) Uppsala universitet Tentamenssdatum Kemi grundutbildning 2014-01-08 Provansvarig: Jan Davidsson Tentamen 2014-01-08 kl 14.00-19.00 TILLÅTNA HJÄLPMEDEL Miniräknare, SI
Läs mer(tetrakloroauratjon) (2)
UTTAGIG TILL KEMIOLYMPIADE 2015 TEORETISKT PROV nr 1 Provdatum: november vecka 45 Provtid: 120 minuter. jälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning och alla svar görs på svarsblanketten
Läs merOrganiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar Niklas Dahrén Alkoholer är organiska ämnen med en eller flera OH-grupper Alkoholer innehåller OH-grupper: Alkoholer är organiska
Läs merTentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)
1 (6) Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 (50 + 40 poäng) Tentamen består av två delar, räkne- respektive teoridel: Del 1: Teoridel. Max poäng: 50 p För godkänt: 28 p Del 2: Räknedel. Max poäng:
Läs merÖvningar Homogena Jämvikter
Övningar Homogena Jämvikter 1 Tiocyanatjoner, SCN -, och järn(iii)joner, Fe 3+, reagerar med varandra enligt formeln SCN - + Fe 3+ FeSCN + färglös svagt gul röd Vid ett försök sätter man en liten mängd
Läs merRepetitionsuppgifter. gymnasiekemi
Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas
Läs merUTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2
UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2 Provet omfattar 19 uppgifter Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare, tabell- och formelsamling. 2012-03-14 Till uppgifterna 1-15 skall du endast ge svar.
Läs merJonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas
Läs merTentamen i Organisk kemi 28/5 2013,
Tentamen i rganisk kemi 28/5 2013, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: Lycka till! /Ulf -fak LT (T) G 40-59p 3 40-54p VG 60-90p 4 55-74p
Läs merLöslighetsjämvikter - beräkningsexempel
Löslighetsjämvikter - beräkningsexempel ph = ½(pK a1 + pk a2 ) A&J sid 456 Erodering av kalksten i surt regn Tandemalj (apa4t) och ph KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F6 : 1 Huvudreak4onsmetoden
Läs mervan der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén
van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta
Läs merJoner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175
Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga
Läs merKURSPROGRAM Inledande kemi (5)
KURSPROGRAM Inledande kemi 2016 1(5) Föreläsningar Föreläsningar hålls av Johan Reimer Tid Plats Att läsa Innehåll Tisdag 19/1 Kap 2 Upprop/introduktion/repetition/nomenklatur Onsdag 20/1 15-17 Kap 3-5
Läs merRepetition av grundbegrepp för kursen i Kemi (TFKE16).
IFM-Kemi 100802 TFKE16 Repetition av grundbegrepp för kursen i Kemi (TFKE16). (Motsvarar en del av gymnasieskolans A-kurs i kemi.) Grundbegrepp och stökiometri. Atomer består av kärna och elektroner. Kärnan,
Läs merLösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande.
Syror och baser Lösningar Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Om man blandar en syra och en bas kan man få det att bli neutralt.
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F9
KEMA02 Organisk kemi grundkurs F9 Elektrkemi Redxreaktiner ch Galvaniska er 1 Atkins & Jnes kap 13.1 13.5 Översikt kapitel 13.1 13.5 Redxreaktiner Halvreaktiner Balansering av redxreaktiner Galvaniska
Läs merVatten har: 1. Stor ytspänning. 2. Hög kokpunkt. 3. Högt ångbildningsvärme. 4. Stor dielektricitetskonstant.
VATTEN Vatten är nödvändigt för liv i den form vi känner det. Vatten har som lösningsmedel alldeles unika egenskaper som det inte delar med andra ämnen som vi brukar kalla lösningsmedel. Vatten har: 1.
Läs merDen elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén
Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner till andra ämnen p.g.a. låg elektronegativitet och eftersom de metalljoner som
Läs merKURSPROGRAM Inledande kemi (5)
KURSPROGRAM Inledande kemi 2015 1(5) Föreläsningar Föreläsningar hålls av Johan Reimer Tid Plats Att läsa Innehåll Tisdag 20/1 KC:G Kap 2 Upprop/introduktion/repetition/nomenklatur Onsdag 21/1 KC:G Kap
Läs merRäkneuppgifter. Lösningsberedning. 1. Vilka joner finns i vattenlösning av. a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c) Na 2 C 2 O 4 (s) d) (NH 4 ) 2 SO 4 (s)
BIOMEDICINSKA ANALYTIKERUTBILDNINGEN INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN SAROLTA PAP 2010-01-11 Räkneuppgifter Lösningsberedning 1. Vilka joner finns i vattenlösning av a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c)
Läs merDen elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén
Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel: Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel eftersom de avger sina valenselektroner
Läs merReaktionsmekanismer. Niklas Dahrén
Reaktionsmekanismer Niklas Dahrén 7 olika reaktionstyper 1. Subs'tu'onsreak'oner 2. Addi'onsreak'oner 3. Elimina'onsreak'oner 4. Syra-bas-reak'oner 5. Kondensa'onsreak'oner 6. Hydrolysreak'oner 7. Redoxreak'oner
Läs merFöreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi
IFM-Kemi 9NV221, 9NV321, LINVA6 101018 Kemi för NV-lärare Föreläsningsplan 2010 Del 1 Allmän kemi Föreläsn.1 + 2 Kap. 12. Atomer och atommodeller. Föreläsn. 3 Kap. 14 Kemi: Grundämnen och föreningar. Föreläsn.
Läs merTentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet
Tentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) 2007-03-23 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: örsalslängan A1, B1, B4 jälpmedel: Räknare valfri Ansvarig lärare: Leif olmlid
Läs mer7,5 högskolepoäng. Organisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik.
rganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12 Januari, 2018 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Inga
Läs merTESTA DINA KUNSKAPER I KEMI
TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI INFÖR STUDIERNA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET TESTA DINA FÖRKUNSKAPER. 1 För att kunna koncentrera dig på det väsentliga i undervisningen måste du ha din gymnasiekemi aktuell.
Läs merTentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet
Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) 2007-02-15 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: Väg och Vatten-huset Hjälpmedel: Räknare Ansvarig lärare: Leif Holmlid 772
Läs merPeriodiska systemet. Namn:
Periodiska systemet Namn: Planering Vecka Aktivitet Viktigt 4 Repetition kemiska begrepp 5 Repetition kemiska begrepp + Periodiska systemet 6 Periodiska systemet + balansering av formler 7 Repetition +
Läs merCitronsyra i sura frukter
Laboration Citronsyra i sura frukter Citronsyra används som surhetsreglerande medel och konserveringsmedel inom livsmedelsindustrin och betecknas då med koden E 0. Citronsyra används också som rengöringsmedel,
Läs merProv i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling
Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och
Läs merFör godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p
Tentamen i kemi för Basåret, OKEOOl :2 den 20 april 2012 Skrivtid: 8.00-1300 Plats. 8132 Hjälpmedel: Räknare och tabell För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p
Läs mer1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3.
Lösning till tentamen 2008 12 15 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. b) Beräkna
Läs merHuvudansökan, kandidatprogrammet i kemi Urvalsprov kl
Huvudansökan, kandidatprogrammet i kemi Urvalsprov 10.5.2019 kl. 10.00 13.00 Skriv ditt namn och dina personuppgifter med tryckbokstäver. Skriv ditt namn med latinska bokstäver (abcd...), inte till exempel
Läs merBuffertlösningar. Niklas Dahrén
Buffertlösningar Niklas Dahrén Syror, baser och ph-värde Syror: Syror avger vätejoner (protoner) och ger i va4enlösningar upphov 9ll oxoniumjoner (H 3 O + ) e@ersom va4enmolekyler plockar upp vätejoner.
Läs merTENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI
KARLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet TENTAMEN I ALLMÄN CH RGANISK KEMI NSDAGEN DEN 28 FEBRUARI 2007, 09.00-11.30 och 12.30-15.00. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för varje
Läs merFöreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar.
Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar. Koncentrationer i vätskelösningar. Kap. 12.2+3. Lösning = lösningsmedel + löst(a) ämne(n)
Läs merSmälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera
Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende
Läs merKap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)
Kap 8 Redox-reaktioner Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Zinkbleck (zinkplåt) i en kopparsulfatlösning Zn (s) + CuSO 4 (aq) Zn (s) + Cu 2+ (aq) + SO 4 2+ (aq) Vad händer? Magnesium brinner i luft Vad
Läs merUTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2014 TEORETISKT PROV nr 2
UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 204 TEORETISKT PROV nr 2 Provdatum: torsdagen den 3 mars 204 Provtid: 80 minuter. Hjälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Provet omfattar 2 uppgifter. Alla uppgifter
Läs mer