KARBOKATJON KARBANJON

Save this PDF as:
Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KARBOKATJON KARBANJON"

Transkript

1 EAKTINE: Generella typer : 1. Addition Fö D-2010 (rowe Kap 17-18) 2. Substitution 3. Elimination 4. Kondensation EAKTINSINTEMEDIÄE och MEKANISME Z MLYS + Z ADIKALE Z ETELYS KABKATJN + Z Vanligast + Z KABANJN eaktioner innebär att kovalenta bindningar bryts och bildas. Under reaktionen bildas ofta intermediärer (reaktiva övergångstillstånd) med mycket kort livslängd innan de reagerar vidare till produkt. Karbokatjon och radikaler är elektronfatttiga intermediärer, och är s.k. elektrofiler dvs elektron-sökande reagens som strävar efter att få full oktett. Karbanjon är vanligen starka baser och bra nukleofiler, dvs elektronpars donatorer eller Lewis baser som vill neutralisera sin negativa laddning mot en vätejon eller positivt laddat center. De flesta reaktioner inom organisk kemi är joniska eller radikalreaktioner, och sker uni- eller bimolekyärt, dvs antingen reagerar en eller två molekyler/joner samtidigt. Genom att analysera en reaktion som en sekvens av uni- och bimolekylära reaktionssteg får man en beskrivande bild av hur bindningar bryts och bildas under reaktionens gång. Detta kallas en EAKTINSMEKANISM. Denna är en bildmodell av hur en reaktion sker mikroskopiskt. En mekanism går inte fullständigt bevisas, men kan bekräftas med olika experimentella iakttagelser såsom kinetik, produktsammansättning och variationer på reaktionsbetingelser. Några typmekanismer kommer att tas upp i kursen på viktiga fundamentala reaktioner. En mekanism skrivs med sk mekanismpilar, som beskriver elektronparförflyttning då bindningar bryts (energi åtgår) och då bindningar bildas (energi frigörs) Nu + E Nu E Nukleofil Elektronrik Elektrofil Elektronfattig Ny bindning N 2 + l N 3 l Mekanismpilens riktning går alltid från elektronrik till elektronfattig (Nu till E). (dvs från elektronpar eller π-bindning till elektropositiv atom ex.vis karbokatjon)

2 EAKTINE : A. ADDITIN Addition av Br till alken row Br 2 + Br 2 2 Br + Propen! 0% > 90 % Mekanism i två steg: steg 1. steg 2. 2 Br steg stabil primär karbokatjon Sekundär stabilare karbokatjon Markovnikovs regel: reaktionen går via den stabilaste karbokatjonen Mekanism en stegvis beskrivning av ett reaktionsförlopp med intermediära strukturer och elektronflöden (krökt pil, med riktning från negativ/elektronrik Nu till positivt/elektronfattig E) Karbokatjon stabilitet: > > Tertiär Sekundär Primär Ökad stabilitet Varför är en tertiär karbokatjon bättre än en primär? e - -grupper donerar (skjuter till) elektroner och stabiliserar karbokatjonen Ju fler -grupper ju bättre stabilisering och lägre energi på karbokatjonen. Ex. Addition av vatten till 2-metylpropen: % Går via tertiär karbokatjon till tertiär alkohol.. Primär alkohol bildas ej. + är katalysator för reaktionen.

3 B. SUBSTITUTIN (Nukleofil substitution) rowe Alkylhalider är generellt reaktiva pga att den elektronegativa haliden gör att bindningen till kol polariseras, man får en dipol. Kolet blir elektrofilt (elektronfattigare och elektropositivt) och kan reagera med nukleofiler (elektronparsdonatorer) genom en substitutionsreaktion. +! -! Nu + X Nu + X Nukleofil Alkylhalid (elektrofil) Produkt alid jon Lämnande grupp Det finns två generella mekanismtyper för substitution: S N 2 Substitution Nukleofil Bimolekylär Direkt substitution i ett steg Metylklorids reaktion med hydroxidjon Mekanism l -! -! l " Transition state + l Liten sterisk hindring vid substitutionskolet gynnar reaktionens hastighet: Metyl > Primär > Sekundär >>>Tertiär S N 1 Substitution Nukleofil Unimolekylär Substitution i flera steg via karbokatjon Tert-butylklorids reaktion med vatten: 3 Mekanism Långsamt l astighets + l steg (=DS) bestämmande 3 Snabbt steg Nukleofil attack 3 Snabbt steg Syra-bas jämvikt + 3 Ju stabilare karbokatjon - ju snabbare reaktion: Tertiär + >Sekundär + >> Primär + Den intermediära karbokatjonen är plan och akiral och kan attackeras framifrån eller bakifrån

4 mvandling av funktionella grupper mha S N 2-reaktioner: Ett stort antal reaktioner är möjliga för att erhålla nya funktionella grupper: X = Me, prim eller sek X= l, Br, I - - S - S - N - - S S N ALKL ETE TIL TIETE NITIL ESTE. ELIMINATIN rowe X Z (- Z-X) Genom elimination erhålls omättade föreningar. De vanligaste reaktionstyperna för elimination är: E1 och E2 E2-reaktionen bimolekylär elimination elimination i ett steg Isopropylbromids reaktion med basen etoxidjon* m man istället för nukleofil använder en stark bas kan en E2-reaktion ske. Br Br 2 5 eaktionen sker i ett steg och hastigheten beror på både Basen och -X (bimolekylär) E2 tävlar med SN2: Bra bas kan även vara bra nukelofil Ex. Metoxidjon - och Etoxidjon 2 Primär Alkylhalid gynnar SN2 över E2 (dvs liten sterisk hindring gynnar SN2) Alkylhalid som är grenad eller sterisk hindrad bas (tertiär) gynnar E2 över SN2 Ex. på bra bas som är sterisk hindrad (dålig nukleofi): t-butoxidjon: Alkoxidbaser* görs av alkohol och natrium: Na(s) Na + 2 (g) Etanol Natrium Etoxid Na

5 E1-reaktionen unimolekylär elimination elimination i två steg via karbokatjon Tert-Butylklorids reaktion i syra Ac l Intermediär katjon + l E1 tävlar med SN1 E1 reaktionen bildar samma karbokatjon som vid SN1. Grenad alkylhalid är gynnsamt: då den ger Stabil + -jon, dvs tert > sek > prim. + E1 erhålls om lösningsmedlet är en syra (= dålig nukleofil), ex. Ac, 3P4, 2S4. Zaitzevs regel: Den mest alkylerade alkenen bildas (= den stabilaste alkenen).. Ex. Br 2 S st alkyl grp på alkenen 1 st alkyl grp på alkenen Summering med typexempel på reaktionerna: S N 1, S N 2, E1 och E2 uvudprodukt / eaktionstyp (anm) Br 2 5 Na E2 stark bas tert. -X (sterisk) Br S N 1 ygglig Nu som är svag bas tertiär + möjlig 2 5 Br Br 2 5 Na S N 2 Liten sterisk hindring + bra Nu (trots = bra bas) E1 Ingen bra Nu, tert. -X tertiär + möjlig

6 4. KNDENSATIN eaktioner med karboxylsyraderivat. rowe L L= lämnande grp Generell mekanism för reaktion mellan karboxylsyraderivaten A-E sker enligt: Nukleofil substitution: Nu + steg1 steg 2 L L Nu Steg 1: Addition + Steg 2: elimination ger totalt en substitutionsreaktion Nu + L lika karboxylsyraderivat och reaktivitet: Tabell: eaktiviteten för kaboxylsyraderivat L L A. Syraklorid l l B. Karboxylsyraanhydrid. Karboxylsyra D. Ester E. Amid ' N ' N 2 educerad reaktivitet L= Starkare bas För hög reaktivitet: Lämnande grp ska vara en svag bas (stabil som anjon, uppåt i tabellen Det går lätt att göra en amid från en karboxylsyraanhydrid eller syraklorid (uppifrån och neråt), Men det är svårt att göra någon av A D från en amid (nerifrån och uppåt i tabellen) Karboxylsyror görs generellt om till t.ex karboxylsyra anhydrid (B) eller Syraklorid (A) för att kunna få effektiv reaktion med högt utbyte till ester eller amid.

7 Några reaktioner på karboxylsyra-derivat: 1. Ester Från karboxylsyra Syrakatalyserad esterfiering / Karboxylsyra Alkohol Ester + 2 Basisk hydrolys av estrar (saponifiering = förtvålning)) 2 + Na 2 Na + 2 Mekanism: Addition Elimination Et + Et + 2 Irreversibelt steg Syra-bassteg + 2 Biodiesel från vegetabiliska oljor: tex rapsolja Glyceryl tristerarat Metanol Glycerol Metyl sterarat triester alkohol alkohol ester ex.vis apsolja = Biodiesel Estern glyceryl tristearat omförestras med metanol till metyl stearat, vilken kan användas som drivmedel. Vanlig diesel är mättade kolväten i fraktionen

8 2. Amider Viktig bindningstyp (peptid) i proteiner inom biokemin Amider kan bildas enkelt från reaktiva syraklorider och karboxylsyraanhydrider Ex. N 2 N l Anilin Ättiksyraanhydrid N-Fenyletanamid Acetylanilid Mekanism sker enligt den generella mekanismen: Mekanism för amidsyntes, ex. Anilin + ättiksyraanhydrid till N-fenyletanamid 3 Ph N 2 3 N Ph Additionssteg Bas* Eliminations steg 3 N Ph 3 N Ph + syra-bas steg Bas Bas* = ex.vis Ph-N 2 Se även Labhandledning för motsvarande reaktion med bensoesyraanhydrid. Peptider är amidbindningar mellan olika aminosyror som sker med enzymer: 2 N Enzymer + 2 N 2 N N 2 2 Ph Ph 3 Alanin Fenylalanin en dipeptid Ala-Phe BS! Amider kan ej göras direkt från karboxylsyra: N Syra Bas N Syra-bas jämvikt sker mellan karboxylsyra och amin. Dvs ingen reaktion till amid sker normalt.

REAKTIONER : A. ADDITION Crowe p REAKTIONER: Del D-2009 Generella typer : 1. Addition 2. Substitution 3. Elimination 4.

REAKTIONER : A. ADDITION Crowe p REAKTIONER: Del D-2009 Generella typer : 1. Addition 2. Substitution 3. Elimination 4. EAKTINE: Del D-009 Generella typer : 1. Addition. Substitution. Elimination 4. Kondensation EAKTINSINTEMEDIÄE och MEKANISME rowe 1.-1. MYS ETEYS KABKATJN KABANJN eaktioner innebär att kovalenta bindningar

Läs mer

2. SUBSTITUTION (Nukleofil substitution) S N 2

2. SUBSTITUTION (Nukleofil substitution) S N 2 . SUBSTITUTION (Nukleofil substitution) Alkylhalider är generellt reaktiva pga att den elektronegativa haliden gör att bindningen till kol polariseras, man får en dipol. Kolet blir elektrofilt (elektronfattigare

Läs mer

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö FUNKTINELLA GUPPE (Ämnesklasser) Fö 3 2010 Ex. 32-l + 2 32- + l Kloretan Etanol Generellt: -l - = - Z = generell kolvätekedja (alkyl) Z= Funktionell grupp, Ex. -l, -, -, -N2 m.fl. 1. Föreningars egenskaper

Läs mer

CH 3 N. metylamin dimetylamin trimetylamin tetrametylammonium jon primär sekundär!!!!!!!!!!!!! tertiär!!!!!!!!!!!kvartenär

CH 3 N. metylamin dimetylamin trimetylamin tetrametylammonium jon primär sekundär!!!!!!!!!!!!! tertiär!!!!!!!!!!!kvartenär Funktionella grp med kväve, Fö 7-2010 AMIE - 2 amnges med alkyl följt av ordet amin. Indelning: metylamin dimetylamin trimetylamin tetrametylammonium jon primär sekundär!!!!!!!!!!!!! tertiär!!!!!!!!!!!kvartenär

Läs mer

Omättade kolväten med dubbelbindning Generell formel: CnH2n Ändelsen -an ändras till -en

Omättade kolväten med dubbelbindning Generell formel: CnH2n Ändelsen -an ändras till -en ALKENER mättade kolväten med dubbelbindning Generell formel: n2n Ändelsen -an ändras till -en Del B ETEN (etylen) Plan struktur med 120 o vinkel sp 2 -hybridisering av 2s 2px 2py 3 st. sp 2 -orbitaler

Läs mer

ALDEHYDER och KETONER Del D-2007

ALDEHYDER och KETONER Del D-2007 ALDEYDE och KETNE Del D-2007 Karbonyl grupp: -# +# dipol, sp 2, 120 o vinkel Aldehyd ändelse: - al metanal formaldehyd 3 etanal acetaldehyd 3 2 propanal propionaldehyd bensaldehyd akrolein mrering av kolkedja:

Läs mer

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer Niklas Dahrén 7 olika reaktionstyper 1. Substitutionsreaktioner 2. Additionsreaktioner 3. Eliminationsreaktioner 4. Kondensationsreaktioner

Läs mer

#"bindning Vanliga exempel

#bindning Vanliga exempel ALKENE mättade kolväten med dubbelbindning Generell formel: n2n Ändelsen -an ändras till -en Komp Del B 2007-10-25 ETEN (etylen) Plan struktur med 120 o vinkel sp 2 -hybridisering av 2s 2px 2py 3 st. sp

Läs mer

Reaktionsmekanismer. Kap 6

Reaktionsmekanismer. Kap 6 Reaktionsmekanismer Kap 6 Karbokatjoner är elektrofila intermediärer Innehåll Kvalitativa resonemang hur och varför kemiska reaktioner sker Exempel på energiomsättningar vid olika slags organiska reaktioner.

Läs mer

Olika typer av kolväten

Olika typer av kolväten INTDUKTIN TILL GANISK KEMI KABNYLGUPPSKEMI Föreläsning v16 Nina Kann lika typer av kolväten alifatiska - alkaner - alkener - alkyner aromatiska 1 Funktionella grupper alken alkohol l alkylhalid S tiol

Läs mer

Föreläsning 11. Alkener II Kapitel 11 F11

Föreläsning 11. Alkener II Kapitel 11 F11 Föreläsning 11 Alkener II Kapitel 11 1) Introduktion 2) Addition av elektrofila reagens 3) ydrogenering 4) ydroborering 5) Radikaladdition 6) Polymerisering 7) xidation 1. Introduktion ur gör man cancermedicinen

Läs mer

Reaktionsmekanismer. Kap 6

Reaktionsmekanismer. Kap 6 Reaktionsmekanismer Kap 6 Rep. Kemiska reaktioner https://laughingsquid.com/a-ted-ed-animation-explaining-howall-sorts-of-different-chemical-reactions-are-triggered/ Karbokatjoner är elektrofila intermediärer

Läs mer

Efterarbete: LÖSNINGSFÖRSLAG TILL UPPGIFTER - O +

Efterarbete: LÖSNINGSFÖRSLAG TILL UPPGIFTER - O + Linköping 10-03-15 IFM/Kemi Linköpings universitet TFKE51/GAN-SS Efterarbete: LÖSNINGSFÖRSLAG TILL UPPGIFTER Kap. 1-4 1. N - N + - + N - + N 2. Den första resonansstrukturen är stabilast. Kom ihåg: Ju

Läs mer

1. Introduktion. Vad gör senapsgas så farlig?

1. Introduktion. Vad gör senapsgas så farlig? Föreläsning 9 Reaktionslära II Kapitel 9.1-9.6 1) Introduktion 2) Monomolekylära nukleofila substitutioner 3) Parametrar 4) Sammanfattning 5) Exempel 1. Introduktion Vad gör senapsgas så farlig? 2. Nukleofila

Läs mer

Föreläsning 10. Alkener I Kapitel 10 F10

Föreläsning 10. Alkener I Kapitel 10 F10 Föreläsning 10 Alkener I Kapitel 10 1) Introduktion 2) Monomolekylära eliminationer 3) Bimolekylära eliminationer 4) Alkyner 5) Sammanfattning av joniska reaktioner 6) Exempel 1. Introduktion Bimolekylär

Läs mer

Föreläsning 8. Reaktionslära I Kapitel

Föreläsning 8. Reaktionslära I Kapitel Föreläsning 8 Reaktionslära I Kapitel 9.1-9.3 1) Introduktion 2) Nukleofila substitutioner 3) Parametrar 4) Praktisk användning 5) Elektrofiler och biologi 1. Introduktion Varför gråter vi när vi hackar

Läs mer

Reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén Reaktionsmekanismer Niklas Dahrén 7 olika reaktionstyper 1. Subs'tu'onsreak'oner 2. Addi'onsreak'oner 3. Elimina'onsreak'oner 4. Syra-bas-reak'oner 5. Kondensa'onsreak'oner 6. Hydrolysreak'oner 7. Redoxreak'oner

Läs mer

2. Transitions state theory för att jämföra relativa reaktiviteten hos olika substrat

2. Transitions state theory för att jämföra relativa reaktiviteten hos olika substrat 2. Transitions state theory för att jämföra relativa reaktiviteten hos olika substrat Ex: baskatalyserad hydrolys av en ester jmf substraten p-nitrofenylacetat och fenylacetat OH - attackerar karbonylkolet

Läs mer

Föreläsning 16. Karbonylkolets kemi I Kapitel 16 F16

Föreläsning 16. Karbonylkolets kemi I Kapitel 16 F16 Föreläsning 16 Karbonylkolets kemi I Kapitel 16 1) Introduktion 2) Addition av nukleofiler till karbonylgrupper A) Addition av hydridjoner B) Addition av metallorganiska reagens C) Addition av alkoholer

Läs mer

Kiralitet former som är spegelbilder av varandra men ej identiska. Jämför med händer.

Kiralitet former som är spegelbilder av varandra men ej identiska. Jämför med händer. Organisk kemi i denna kurs KIRALITET NUKLEOFIL SUBSTITUTION Föreläsning v17 Nina Kann v16 karbonylgruppens kemi =O v17 nukleofil substitution (alkylhaliders reaktivitet), kiralitet v18 alkener, karbokatjoner,

Läs mer

Föreläsning 17. Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 F17

Föreläsning 17. Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 F17 Föreläsning 17 Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 1) Introduktion 2) Addition av starka nukleofiler 3) Estrar 4) Amider 5) Nitriler 6) Syraklorider 7) Praktisk användning 1. Introduktion Aldehyder och ketoner

Läs mer

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna Kapitel 9 är hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

TENTAMEN i ORGANISK KEMI 2 (TFKE06) ,

TENTAMEN i ORGANISK KEMI 2 (TFKE06) , TETAME i RGAISK KEMI 2 (TFKE06) 2012-10-23, 14.00-18.00 Lösningsförslag: 1. Vilken förening i respektive par a)-d) har surast väte? Ge kort förklaring till svaret. (10 p) a) b) F C 2 C Cl C 2 C c) d) 3

Läs mer

Inga hjälpmedel är tillåtna. För att få godkänd kurs måste man få minst 40 poäng på examen.

Inga hjälpmedel är tillåtna. För att få godkänd kurs måste man få minst 40 poäng på examen. Organisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TK061B Bt11-Bt2 7,5 högskolepoäng NAMN Personnummer Tentamensdatum: 28 augusti 2012 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna Totalt

Läs mer

Tentamen i organisk kemi, KOKA05 Måndagen den 22 augusti 2011,

Tentamen i organisk kemi, KOKA05 Måndagen den 22 augusti 2011, Tentamen i organisk kemi, KKA05 Måndagen den 22 augusti 2011, 8.00-13.00. Molekylmod och miniräknare får medtagas. Var vänlig besvara endast en uppgift per papper. Skriv namn och personnummer på varje

Läs mer

Tentamen i Organisk kemi, 7.5 hp (KO3003) FACIT

Tentamen i Organisk kemi, 7.5 hp (KO3003) FACIT Tentamen i rganisk kemi, 7.5 hp (K3003) 1. (10 p) a) Ange om molekylerna 1 och/eller 2 är aromatiska. (1 p) b) Namnge föreningarna 1 och 2. (1 p) c) Vilken förening är starkast bas av 3 och 4? (2 p) d)

Läs mer

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi.

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi. UMEÅ UIVERSITET TETAME Kemiska Institutionen Tentamensdatum 2012-01-19 BE, KP Studiekurs: Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet, 15 hp. Kurskod: KE004 Tentamen: Moment 2, organisk kemi (sid 1-3) och Moment

Läs mer

H 3 C. 5. Förklara varför fenol (se ovan) är en starkare syra än cyklohexanol (pk a =18).

H 3 C. 5. Förklara varför fenol (se ovan) är en starkare syra än cyklohexanol (pk a =18). Linköping 12-08-15 IFM/Kemi Linköpings universitet TFKE06/GAN-ss Efterarbete av föreläsningar inom rganisk kemi 2 Uppgifter kap. 1-3 1. Rita resonansformler för N,N-dimetyl-3-aminopropenal! 3 3 N 2. Ange

Läs mer

TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng Organisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, 2013 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 11 Januari, 2016 Tid: 9:00-13:00 jälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Tentamen i Organisk kemi AK 2/6 2005,

Tentamen i Organisk kemi AK 2/6 2005, Tentamen i rganisk kemi AK 2/6 2005, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: 3:a minst 40 poäng 4:a minst 55 poäng 5:a minst 75 poäng Skriv

Läs mer

Föreläsning 12. Alkener III Kapitel 12 F12

Föreläsning 12. Alkener III Kapitel 12 F12 Föreläsning 12 Alkener III Kapitel 12 1) Introduktion 2) Allyliska system 3) Fleromättade kolväten 4) Färg och seende 5) Reaktioner 6) Sammanfattning och framåtblick 1. Introduktion Varför ser man bättre

Läs mer

Ange längst upp på omslaget ett referensnummer (6 tecken, t.ex. bilnummer) om du vill kunna se resultatet på kurshemsidan när rättningen är klar.

Ange längst upp på omslaget ett referensnummer (6 tecken, t.ex. bilnummer) om du vill kunna se resultatet på kurshemsidan när rättningen är klar. Tentamen i organisk kemi, KK05 nsdagen den 25 maj 2011, 8.00-13.00. nge längst upp på omslaget ett referensnummer (6 tecken, t.ex. bilnummer) om du vill kunna se resultatet på kurshemsidan när rättningen

Läs mer

Organiska ämnen (2) s

Organiska ämnen (2) s Organiska ämnen (2) s126-154 Haloalkaner kolförening med en halogen ( F, Cl, Br, I ) bundna till kolatomer är reaktiva dvs de reagerar lätt med andra ämnen. (p g a den elektronegativa halogenatomen) används

Läs mer

Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng rganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12 Januari, 2017 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Inga

Läs mer

Organiska ämnen (2) s

Organiska ämnen (2) s Organiska ämnen (2) s126-154 Organiska stamträdet Ämnesklasser- reaktionstyper/reaktionsvägar) Haloalkaner kolförening med en halogen ( F, Cl, Br, I ) bundna till kolatomer är reaktiva dvs de reagerar

Läs mer

Föreläsning 14. Aromater II - elektrofil aromatisk substitution Kapitel 14 F14

Föreläsning 14. Aromater II - elektrofil aromatisk substitution Kapitel 14 F14 Föreläsning 14 Aromater II - elektrofil aromatisk substitution Kapitel 14 1) Introduktion 2) Generell reaktion 3) Framställning av elektrofiler 4) Påverkan av substituenter 5) Praktiska aspekter 1. Introduktion

Läs mer

Kapitel 2. Kovalent bindning

Kapitel 2. Kovalent bindning Kapitel 2. Kovalent bindning 2.1 Instuderingsfrågor 2.1.1 Rangordna kväve, fluor, syre, kol och väte efter stigande elektronegativitet. 2.1.2 Vad menas med induktiv effekt? 2.1.3 Vad menas med dipolmoment?

Läs mer

Tentamen i Organisk kemi 25/5 2011,

Tentamen i Organisk kemi 25/5 2011, Tentamen i rganisk kemi 25/5 2011, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: N-fak ECTS LT (T) G 40-59p E 40-41p 3 40-54p VG 60-90p D 42-50p

Läs mer

Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng rganisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A100TG Tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 15 Januari, 2016 Tid: 9:00-13:00 jälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna

Läs mer

Skrivning i Oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2 KOK081, , Lärare: Lars Öhrström, 2871, Jerker Mårtensson, Nina Kann

Skrivning i Oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2 KOK081, , Lärare: Lars Öhrström, 2871, Jerker Mårtensson, Nina Kann Kemi- och bioteknik, T 2013-03-16 1(15) Skrivning i organisk och organisk kemi för Bt3 och K2 KK081, 130316, 08.30-12.30 Lärare: Lars Öhrström, 2871, Jerker Mårtensson, Nina Kann jälpmedel: Molekylmodeller

Läs mer

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI: FACIT

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI: FACIT KALINSKA INSTITUTET Biomedicinutbildningen TENTAMEN I ALLMÄN C GANISK KEMI: FACIT MÅNDAGEN DEN 12 JANUAI 2004, 08.30-11.00 och 12.00-14.30. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för

Läs mer

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (Magister) TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI FREDAGEN DEN 1 FEBRUARI 2008, 08.30-11.00 och 12.00-14.30 Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor

Läs mer

http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236

http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 http://sv.wikipedia.org/wiki/petroleum http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 Alkaner C n H 2n+2 metan etan propan butan pentan hexan heptan oktan nonan

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Organisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik.

7,5 högskolepoäng. Organisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik. rganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12 Januari, 2018 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Inga

Läs mer

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN!

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN! 1. Vilket grundämne har följande elektroniska konfiguration: Which element has the following ground-state electronic configuration: 1s 2 2s 2 2p x 2p y 2p z? 1 kol / carbon kväve / nitrogen syre / oxygen

Läs mer

Skrivning i Oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2, KOK080

Skrivning i Oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2, KOK080 Kemi- och bioteknik, CT 12 mars, 2011 1(16) Skrivning i organisk och organisk kemi för Bt3 och K2, KK080 Tid: Lördagen den 19 mars 2011, kl 14-18. Plats: V Lärare: Nina Kann, tel: 0705 162172 eller anknytning

Läs mer

Namnge och rita organiska föreningar - del 5

Namnge och rita organiska föreningar - del 5 Namnge och rita organiska föreningar - del 5 Etrar, aldehyder, ketoner, tioler, fenoler, nitroföreningar, aminer, amider Niklas Dahrén Etrar Etrar har en etergrupp: Vid namngivning lägger man till ändelsen

Läs mer

Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16),

Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16), Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16), 091017. 1. a) KN Mn 2 b) krom(iii)sulfat alt. dikromtrisulfat (mindre bra) triarsenikpentanitrid alt. arsenik(v)nitrid c) +II +V +III +II 3 Fe 2+ + N 3 - + 4 + 3

Läs mer

Tentamen i Organisk kemi 28/5 2013,

Tentamen i Organisk kemi 28/5 2013, Tentamen i rganisk kemi 28/5 2013, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: Lycka till! /Ulf -fak LT (T) G 40-59p 3 40-54p VG 60-90p 4 55-74p

Läs mer

Mål och betygskriterier för kemi

Mål och betygskriterier för kemi Mål och betygskriterier för kemi För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför

Läs mer

Totalt 10 uppgifter, vardera värd 10p (totalt 100p). För godkänt fordras minst 50p, för 4:a minst 66p och för 5:a minst 83p.

Totalt 10 uppgifter, vardera värd 10p (totalt 100p). För godkänt fordras minst 50p, för 4:a minst 66p och för 5:a minst 83p. Tentamen i rganisk Kemi 2 (3B1760) måndagen den 29 maj 2006, kl. 08.00-14.00 Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller Periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor och pka-värden är bifogade efter frågorna

Läs mer

TENTAMEN i FYSIKALISK-ORGANISK KEMI 7,5 hp, NKEC , kl

TENTAMEN i FYSIKALISK-ORGANISK KEMI 7,5 hp, NKEC , kl TENTAMEN i FYSIKALISK-RGANISK KEMI 7,5 hp, NKEC63. 2008-05-30, kl. 08.00-13.00 1. Följande epoxider reagerar med de reagens som anges för reaktionerna A D och ger givna utbyten och produktförhållanden.

Läs mer

Introduktion till laborationen

Introduktion till laborationen Introduktion till laborationen Komp del D NKEA07-ht07 N 2 EtAc + +! N anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra Lösliga i 1M 1 N2 (org) + l (aq) N3 + l-(aq) Tillsats av Na ger: N3 + l- (aq)

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop

Läs mer

Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar Niklas Dahrén Alkoholer är organiska ämnen med en eller flera OH-grupper Alkoholer innehåller OH-grupper: Alkoholer är organiska

Läs mer

Hastighet HOCH 2. *Enzymer är Katalysatorer. *Påverkar inte jämvikten

Hastighet HOCH 2. *Enzymer är Katalysatorer. *Påverkar inte jämvikten Enzymer, Katalys och Kinetik MNXA10/12 Hans-Erik Åkerlund Hastighet Reglerbarhet *Enzymer är Katalysatorer Påskyndar reaktioner utan att själv förbrukas. Kan ingå i delreaktioner men återbildas alltid

Läs mer

1 Ange lämpliga reagens till följande reaktioner. Inga mekanismer behövs.

1 Ange lämpliga reagens till följande reaktioner. Inga mekanismer behövs. Tentamen i rganisk Kemi 2 (3B1760) Tisdagen den 31 maj 2005, kl. 08.00-14.00 Tillåtna hjälpmedel: molekylmodeller, miniräknare (periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor och pk a -värden är bifogade

Läs mer

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp Kap. 8. Bindning: Generella begrepp 8.1 Kemiska bindningar: olika typer Bindningslängd: avståndet mellan atomer vid energiminimum Bindningsenergi: Energivinsten vid minimum jämfört med fria atomerna, energin

Läs mer

Skrivning i Oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2 KOK080, ,

Skrivning i Oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2 KOK080, , Kemi- och bioteknik, T 2012-03-07 1(14) Skrivning i organisk och organisk kemi för Bt3 och K2 KK080, 120310, 14.00-18.00 Lärare: Lars Öhrström, 2871, Jerker Mårtensson, Nina Kann jälpmedel: Molekylmodeller

Läs mer

Lösningsförslag: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06,

Lösningsförslag: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06, Lösningsförslag: Tentamen i rganisk kemi 2, TFKE06, 2009-10-23 1.a) Vilken förening i följande par har surast väte? Ge kort förklaring till svaret. (2 p/delsvar) a) F 2 l 2 2 3 c) d) a) Fluoriden mer elektronegativ

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 Syror och baser Atkins & Jones kap 11.111.16 Översikt Syror och baser grundläggande egenskaper och begrepp Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph i lösningar av

Läs mer

LARS ERIK ANDREAS EHNBOM

LARS ERIK ANDREAS EHNBOM GAISK KEMI FÖELÄSIGA T 06 LAS EIK ADEAS EBM rganisk kemi - kolföreningarnas kemi * kan framställas från organismer (1828) * behövdes ingen livskraft (1860) Kolföreningar består av ett kolskelett Grupp,

Läs mer

Tentamen i Organisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA01),

Tentamen i Organisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA01), Tentamen i rganisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA01), 13-08-19 1) Molekylmodeller är tillåtet hjälmedel. ) Besvara varje fråga på separat ark. Korta och koncisa svar uppskattas! 3) Skriv namn och och personnummer

Läs mer

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner periodiska systemet ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna

Läs mer

O O EtOAc. anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra

O O EtOAc. anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra Linköping 2009-10-25 IFM/Kemi Linköpings universitet För NKEA07 ht2009 SS Syntes av N-fenylbensamid Inledning: Amider, som tillhör gruppen karboxylsyraderivat, kan framställas från aminer och syraanhydrider.

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.

Läs mer

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser)

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) FUKTIELLA GUPPE (Ämnesklasser) Fö2-2011/EMM Ex. 32-l + 2 32- + l Kloretan Etanol Generellt: -l - = - Z = generell kolvätekedja (alkyl) eller Ar = aromat Z= Funktionell grupp, Ex. -l, -, -, -2 m.fl. 1.

Läs mer

Organiska ämnen (2) s

Organiska ämnen (2) s Organiska ämnen (2) s126-154 Haloalkaner kolförening med en halogen ( F, Cl, Br, I ) bundna till kolatomer är reaktiva dvs de reagerar lätt med andra ämnen. (p g a den elektronegativa halogenatomen) används

Läs mer

Föreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5

Föreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5 Föreläsning 4 Substituerade kolväten Kapitel 5 1) Introduktion 2) eteroatomer 3) Nomenklatur 4) Krafter mellan molekyler 5) Elektroniska modeller 6) Egenskaper hos molekyler 1. Introduktion Det afrikanska

Läs mer

Tentamen i organisk kemi, KEMB01, 15 hp, fredagen den 13 januari 2012,

Tentamen i organisk kemi, KEMB01, 15 hp, fredagen den 13 januari 2012, Tentamen i organisk kemi, KEMB01, 15 hp, fredagen den 13 januari 2012, 9.00-15.00. Molekylmodeller, miniräknare, punktgruppstabell och spektroskopibok får medtagas. Var vänlig besvara endast en uppgift

Läs mer

Namnge och rita organiska föreningar - del 4 Alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 4 Alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén Namnge och rita organiska föreningar - del 4 Alkoholer, karboxylsyror och estrar Niklas Dahrén Alkoholer är kolväten med en eller flera OH-grupper Alkoholer innehåller OH-grupper: Om man byter ut en av

Läs mer

Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller Periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor och pka-värden är bifogade efter frågorna

Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller Periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor och pka-värden är bifogade efter frågorna Tentamen i rganisk Kemi 2 (3B1760) Tisdagen den 29 Augusti 2006, kl. 08.00-14.00 Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller Periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor och pka-värden är bifogade efter

Läs mer

1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. 1p S 2 O H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l)

1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. 1p S 2 O H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l) Tentamen 1 Baskemi 2 2011.05.02 1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. S 2 O 2-3 + 2H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l) 2 Vad är a. ett intermediär? b. en radikal? c. en amfojon 3 Vi studerar

Läs mer

Lite basalt om enzymer

Lite basalt om enzymer Enzymer: reaktioner, kinetik och inhibering Biokatalysatorer Reaktion: substrat omvandlas till produkt(er) Påverkar reaktionen så att jämvikten ställer in sig snabbare, dvs hastigheten ökar Reaktionen

Läs mer

KEMI 3. Övningsprov finns på Matteus. Brådskande ärenden sköts via Wilma.

KEMI 3. Övningsprov finns på Matteus. Brådskande ärenden sköts via Wilma. KEMI 3 Saana Ruotsala saana.ruotsala@mattliden.fi Kursbok Kaila, Meriläinen et al. : Kemi 3 - Reaktioner och energi + MAOL!!! Övningsprov finns på Matteus. Brådskande ärenden sköts via Wilma. Kursinnehåll

Läs mer

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10 Isomerer Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri Båda har molekylformeln C 4 10 rganiska syror Alla organiska syror innehåller en karboxylgrupp (C) C = m man oxiderar en alkohol

Läs mer

Organisk kemi AK KOK Ulf Ellervik

Organisk kemi AK KOK Ulf Ellervik rganisk kemi AK KK012 2013-01-29 Ulf Ellervik Föreläsning 3 Kolvätens egenskaper Kapitel 4 1) Introduktion 2) Konformationsanalys 3) Sura kolväten 4) Kolvätens reaktioner 1. Introduktion Vad händer egentligen

Läs mer

Efternamn:...Mapp nr.. OBS! TEXTA TYDLIGT! Förnamn:... Personnr:... Totalsumma: Resultat: OBS! MYCKET VIKTIGT!! FÖRSE VARJE SIDA MED MAPP NUMMER!

Efternamn:...Mapp nr.. OBS! TEXTA TYDLIGT! Förnamn:... Personnr:... Totalsumma: Resultat: OBS! MYCKET VIKTIGT!! FÖRSE VARJE SIDA MED MAPP NUMMER! KARLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet ALLMÄN RGANISK KEMI SKRIFTLIG RESTDUGGA 1 TISDAG DEN 12 NVEMBER 2012, KL. 8.30-10.00 Skrivningen ska inlämnas senast kl. 10.00. Efternamn:...Mapp nr.. BS! TEXTA

Läs mer

Övningsfrågor inför dugga 3 och tentamen

Övningsfrågor inför dugga 3 och tentamen Övningsfrågor inför dugga 3 och tentamen Biomedicinare HT 006. MBB, K.I. Mats Hamberg Ge reaktionsformel för Fentonreaktionen! Följande frågor rör den nedan avbildade föreningen. a) Ange i vilken typ av

Läs mer

8.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.2 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.3 a) Skrivsättet innebär följande strukturformel

8.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.2 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.3 a) Skrivsättet innebär följande strukturformel Kapitel 8 är hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

Tentamen i organisk kemi, KOKA05, 5 hp, Måndagen den 1 juni 2009, 14.00-19.00.

Tentamen i organisk kemi, KOKA05, 5 hp, Måndagen den 1 juni 2009, 14.00-19.00. Tentamen i organisk kemi, KKA05, 5 hp, Måndagen den 1 juni 2009, 14.00-19.00. Molekylmodeller och miniräknare får medtagas. Var vänlig besvara endast en uppgift per papper. Skriv namn och personnummer

Läs mer

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar Lärare: Jimmy Pettersson Kol och kolföreningar Rent kol Grafit Den vanligaste formen av rent kol. Bindningar mellan de olika lagerna är svaga. Slits lätt som spetsen på blyertspennor som består av grafit.

Läs mer

Tentamen i Organisk Kemi (3B1760) Tisdagen den 30 augusti 2005, kl

Tentamen i Organisk Kemi (3B1760) Tisdagen den 30 augusti 2005, kl Tentamen i rganisk Kemi (3B1760) Tisdagen den 30 augusti 2005, kl. 08.00-14.00 Tillåtna hjälpmedel: molekylmodeller, miniräknare (periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor och pk a -värden är

Läs mer

SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap

SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi F3 SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap 11.11-11.18 KEMA02 MJ 2012-11-13 1 ÖVERSIKT - Syror och baser grundläggande egenskaper - Svaga syror och baser - ph i lösningar

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Pia Björkenheim Kontakt: WILMA pia.bjorkenheim@mattliden.fi Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och

Läs mer

Organisk kemi. Till provet ska du

Organisk kemi. Till provet ska du Organisk kemi Till provet ska du Känna till de tre vanligaste formerna av grundämnet kol och kunna berätta något om deras egenskaper Grafit atomerna sitter ihop i lösa lager, finns i t.ex. blyertspennor

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet?

Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet? Organisk kemi 1 Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet? Sant: ett atomslag är viktigare än alla andra för att bygga liv vilket? Kolatomen är nödvändig för liv! Viktig byggsten

Läs mer

Kap 2 Reaktionshastighet. Reaktionshastighet - mängd bildat eller förbrukat ämne per tidsenhet

Kap 2 Reaktionshastighet. Reaktionshastighet - mängd bildat eller förbrukat ämne per tidsenhet Kap 2 Reaktionshastighet Reaktionshastighet - mängd bildat eller förbrukat ämne per tidsenhet Vilka faktorer påverkar reaktionshastigheten? Exempel: zink i saltsyra Zink i saltsyra: https://www.youtube.com/watch?v=x0qzv92smbm

Läs mer

Inför provet Kolföreningarnas kemi

Inför provet Kolföreningarnas kemi Inför provet Kolföreningarnas kemi 8A $\ Pär Leijonhufvud BY: 23 oktober 2014 C När är provet? Provet blir på fredag den 24/10. Vad kommer med på provet? Några frågor på repetitionen om grundämnen och

Läs mer

dess energi ökar (S blir mer instabilt) TS sker tidigare i reaktionen strukturen på TS blir mer lik S (2p).

dess energi ökar (S blir mer instabilt) TS sker tidigare i reaktionen strukturen på TS blir mer lik S (2p). Dugga 1 TFE44 2012 1. Vad innebär the Hammond postulate - om det finns ett instabilt intermediat under reaktionen, kommer transition state att likna strukturen av intermediatet (1p). Vad menas med the

Läs mer

AOT/AOP Avancerade OxidationsProcesser

AOT/AOP Avancerade OxidationsProcesser AOT/AOP Avancerade OxidationsProcesser Klas Hedman, Sweco Environment 1 H 2 HO 2 O/O 2 /O 3 /UV 3 H 2 O 2 /UV Fenton OH O 3 /UV Superkritisk vattenoxidation Fotokatalytisk oxidation H 2 O 2 /O 3 /UV 1987

Läs mer

ALKOHOLER Del C Metanol. Etanol. 2-propanol isopropanol

ALKOHOLER Del C Metanol. Etanol. 2-propanol isopropanol ALKLE Del C-2007 - Funktionell grupp - (alifatisk bunden) Derivat av kolväte där - byts ut mot - amnges genom att -ol läggs till motsvarande kolväte (-an -anol) C 3 Metanol C 3 C 2 C 3 C C 3 Etanol 2-propanol

Läs mer

Kap 2 McMurry Viktiga Begrepp

Kap 2 McMurry Viktiga Begrepp Kap 2 McMurry Viktiga Begrepp Funktionella grupper Alkaner Isomerer Nomenklatur Konformerer Sågbocks- och Newmanprojektioner Cykloalkaner Cis- och trans- Axiell och ekvatoriell Funktionella grupper En

Läs mer

Tentamen i Organisk kemi (KEGA01/KEGAH0/KEGAO0/KEGAOO/KEGAAK) (KEGL01/BIGLN3) 20 januari 2016, kl

Tentamen i Organisk kemi (KEGA01/KEGAH0/KEGAO0/KEGAOO/KEGAAK) (KEGL01/BIGLN3) 20 januari 2016, kl Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper Karlstads universitet Tentamen i Organisk kemi (KEGA01/KEGAH0/KEGAO0/KEGAOO/KEGAAK) (KEGL01/BIGLN3) 20 januari 2016, kl 08.15 13.15 Betygsgränser: respektive:

Läs mer

Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter

Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter Kolföreningar Oändliga variationsmöjligheter 1 Mål med avsnittet När vi är färdiga med detta avsnitt skall du kunna: Förklara följande begrepp: alkaner, alkener, alkyner, cykloalkaner, arenor, substituenter

Läs mer

Förslag på svar till skrivning i oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2, KOK080

Förslag på svar till skrivning i oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2, KOK080 Kemi- och bioteknik, CT 10 mars, 2009 1(15) Förslag på svar till skrivning i oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2, KK080 Tid: Fredagen den 13 mars 2009, 14 00-18 00. Plats: Lärare:. Tel: 772 3071

Läs mer

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar

Läs mer