Introduktion till laborationen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Introduktion till laborationen"

Transkript

1 Introduktion till laborationen Komp del D NKEA07-ht07 N 2 EtAc + +! N anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra Lösliga i 1M 1 N2 (org) + l (aq) N3 + l-(aq) Tillsats av Na ger: N3 + l- (aq) N2 (org) Lösliga i 2M Na Starka syror: (org) + Na (aq) Svaga syror: - Na+(aq) + 2 Ar- (org) + Na (aq) Ar-- Na+ (aq) + 2 Tillsats av konc. l ger: - Na+(aq) Ar-- Na+ (aq) (org) Ar- (org) Lösliga i 1M Na3 Starka syror: (org) + Na3 (aq) ) - Na+(aq) Tillsats av l ger: - Na+(aq) (org) (aq) = vattenfas (org) = organisk fas

2 KMATGAFISKA PINIPE Kromatografi är ett samlingsnamn på ett antal analysmetoder där man skiljer ämnen med hjälp av deras specifika fysikaliska egenskaper såsom löslighet och polaritet Ursprungligen användes metoden för att skilja färgade ämnen, där av namnet kromatografi. Grekiskans kroma, färg, och grafein, skriva, sattes samman En mängd av olika metoder finns för att separera och identifiera ämnen som bygger på principen att olika ämnen interagerar olika med varandra genom absorption eller fördelning mellan olika faser. Schemat nedan visas hur man kan dela upp kromatografin enligt olika interaktionsprinciper och metoder. KMATGAFI ADSPTIN (fast stationär fas) FÖDELNING (vätska stationär fas) örlig fas: Vätska (A) Gas (B) Vätska () Gas (D) A: Tunnskiktskromatografi (TL), Kolonnkromatografi, PL Jonbyteskromatografi, Gelfiltrering B, D: Gaskromatografi (packad kolonn resp. kapillärkolonn) : TL, Kolonnkromatografi, PL, Papperkromatografi A: Adsoption B. Fördelning Stationär fast fas!!!!!!!!!!örlig fas Stationär fas!!!!!!!!!!!!!!örlig fas S i 2 Icke-polär 1 8 Polär 3 3 Ökad elueringshastighet: Mer polär rörlig fas Mer opolär rörlig fas polär halv polär 3 polär A: Absorption:Polaritetsordning (ökande elueringshastighet med kiselgel som fast fas): Vatten > etanol > acetonitril > etylacetat > dietyl eter > metylenklorid > toluen > hexan B: Fördelning: Elueringsordning för "reversed-phase" ex. PL med 18-kolonn: Tetrahydrofuran > isopropanol > etanol > acetonitril > metanol > vatten.

3 DEIVAT AV KABXYLSY: 1) ESTE Framställning ättiksyra ' Syra etanol Funktionell grupp - Änderlse: -yl -oat etylacetat Namngivning 2 Alkoholens alkylgrupp följt av syrasaltets namn alkyl alkanoat etyletanoat etylbutanoat pentylacetat etylacatat (persika lukt) (banan lukt) N 2 Br 2-brompropyl-3-nitrobutanoat Många enkla estrar med rel. korta kolkedjor har angenäm doft. Basisk hydrolys: Saponifiering (förtvålning av fetter) ' + ydrolys: + ' Saponifiering Na Na glycerylstearat 2 glycerol natrium stearat "tvål"

4 2) AMID N 2 N ' N ' '' N 2 Ändelse: metanamid -amid formamid 2 N 2 N 2 etanamid propanamid acetamid propionamid Sekundära och tertiära amider namnges som N-alkyl substituerade primära amider N Br N N N-metyletanamid N,N-dimetylmetanamid N,N-dimetylformamid (DMF) N,N-dietyl-3-brombutanamid Framställning: + '-N 2 N ' + 2 Ex.vis Peptdbindning esonans: N 2 N 2 Amidkvävet är mindre basiskt jämfört med aminer (- 2 -N 2 ) Något mindre vanliga karboxylsyraderivat är: 3) SYAKLID 4) KABXYLSYA ANYDID och 5) NITILE --l N

5 EAKTINE MED KABXYLSYA DEIVAT L L= lämnande grp Nukleofil substitution: Generell mekanism för karboxylsyra derivat Nu + L L Nu Addition + elimination ger totalt en substitution Nu + L L L A. Syraklorid l l B. Karboxylsyraanhydrid. Karboxylsyra D. Ester E. Amid ' N ' N 2 educerad reaktivitet För hög reaktivitet: Lämnande grp ska vara en svag bas Karbonylkolet ska vara så positiv elektrofil som möjligt Alla A E ovan kan med lämpliga reagens överföras i varandra i olika reaktioner. Gäller inte för: Aldehyde Ketone ' Dåliga lämnande grp pga mycket starka baser

6 lika reaktioner på karboxylsyra derivat: 1. Ester 1. Från karboxylsyra Syrakatalyserad jämviktsreaktion: + 2 / Mekanism A: / (- 2 2 ) Proton byte 2 Jämviktsreaktion: ög [] eller borttagande av 2 ökad ester bildn. ög [2] minskad ester bildning (= Sur ester hydrolys) K ofta 1 (ex. etyl acetat bildningen ovan) Överkurs: /2. Från syraklorider l + N 3 Från karboxylsyraanhydrider N l Båda reaktionerna i 2) och 3) ovan ger irreversibla reaktioner i bra utbyte. Ger estrar med steriskt hindrade -grupper i karboxylsyran and alkoholer. eagerar även med fenoler som generellt är oreaktiva /

7 Basisk hydrolys av estrar Na Na + 2 Mekanism B: Et + Et + 2 Irreversibelt steg = 1 8 (Syreisotop 18) + 2 Sista steget är irreversibelt (i motsats till den reversibla syra katalyserade hydrolysen) Sur hydrolys av estrar : är den samma som reversibla esterbildningen ovan. Mekanism : / Proton byte Laktoner = yklsika estrar / 2 En lakton yklisk ester Exempel på känd lakton: Vitamin

8 2. Amid Viktig bindningstyp hos proteiner inom biokemin Amid från reaktion då ester reagerar med amin ' + N 3 N 2 + '- pss med N 2 ' och N 2 N' resp. N 2 ' Mekanism D: ' + N 3 N 2 N 2 N 2 + '- 1. ' N 3 ' + N 3 + N BS! + 2 N- + 3 N- Syra-bas jämvikt mellan karboxylsyra och amid. N En Laktam = cyklisk amid, ingår exempelvis i penicilliner Amider kan bildas enkelt från reaktiva syraklorider och karboxylsyraanhydrider Ex. N 2 N + l + -l Anilin Etansyraklorid Acetylklorid N-Fenyletanamid Acetylanilid Se även Labhandledning för motsvarande reaktion med bensoesyra anhydrid.

9 3. Syraklorid l (andra halogenider än klorid är för reaktiva) Framställs ofta från karboxylsyran: Sl l + S 2 + l Tionyl klorid Propionsyraklorid 4. Karboxylsyraanhydrid Kan fås genom att karboxylsyra reagerar med syraklorid 5. Nitril -N (inget egentligt karbonylderivat men närbesläkat) Br N N N 2 + Alkylhalid Nitril Amid Värme Karboxylsyra = ydrolys: surt: + / 2 eller basiskt: - / 2 6. Karboxylsyra 1) xidation av a. alkener: KMn4 b. prim. alkoholer, Nar 2 7 c. alkylbensener KMn 4 (se karboxylsyror ovan) 2) ydrolys av nitriler (se ovan) och andra karboxylsyra derivat.

10 Överskurs.: Grignardreaktioner på karboxylsyraderivat: Syra klorid Ester Nitril ' N l + 2' MgX + 2' MgX Koldioxid 2 (s) + ' MgX uvudprodukt efter hydrolys: ' + ' MgX ' ' ' tert. alkohol keton karboxylsyra esumé: mfunktionalisering mellan olika funktionella grupper

11 Universitetet i Linköping KEMI Icke systematiska namn (Trivialnamn) Etylen 2=2 Acetylen Bensen Bifenyl Naftalen Antracen Fenantren Toluen Ph-3 o-xylen Trotyl N 2 N 2 Isopren N 2 Styren Vinylklorid Allylbromid Kloroform Koltetraklorid Metylenklorid Anilin Ph-=2 2=-l 2=-2Br l3 l4 2l2 Ph-N2

12 Fenol Bensylalkohol Etylenglykol, Glykol Glycerol, Glycerin Eter Aceton Formaldehyd Ph Ph () Formiat - Myrsyra Acetaldehyd 3 Acetat 3 - Ättiksyra Propionaldehyd 3 32 Propionat 32 - Propionsyra Butyraldehyd Butyrat Smörsyra Bensaldehyd Bensoesyra Etylacetat Ättiksyraanhydrid 322 Ph- Ph

13 Supporting material: AID AND BASES Brönsted-Lowry : Acids donates protons Bases accepts protons. Lewis : Acids are electron pair acceptors Bases are electron pair donators. Acetic acid Aniline N N 3 + Dissociation constant Ka: K eq = [ 3 + ] [ - ] [ ][ 2 ] K a = K eq [ 2 ] = [ 3 + ] [ - ] [ ] = 1,76 x 10-5 pk a = -log K a =4,76 The stronger acid - the weaker conjugate base. Base strength can be related to the pka for it s conjugate acid: The greater pka value for the conjugate acid -the stronger base. AID pka onj BASE Strongest acid SbF6 >-12 SbF6 - Weakest base l - 7 l - arboxylic Acid Amine 3-N N2 Phenol Ph- 10 Ph ,7 - Alcohol (3)3-18 (3)3 - N3 33 N2 - Weakest acid Strongest base

14 Factors that influence the acid strength 1-The bonding strength to the proton -F < -l < -Br < -I Increased acid strength with pka: 3, reduced bonding strength F - > l - > Br - > I - Increased base strength 2 < 2S < 2Se Increased acid strength - > S - > Se - Increased base strength 2- Acid strength increase with higher electronegativity 4 < N3 < 2 < F Electronegativity affect both polarity and the relative stability of the anion. 3- Acid strength increase with increased s-character in the hybridisation. 3-3 < 2=2 < Increased acid strength sp 3 sp 2 sp pka: The more s-character - the lower energy and higher stability of the anion. Increased s-character will bind the electrons tight to the atom nuclei. E.g. N 3 + N2 + N 3 pk a = 25 pk a = Inductive effects polarisation of electrons 2 l 2 pk a!!!!!!!!!16!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 4,8!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!2,9 l 2 "electron withdrawing" pk a l- 2! 2.9 l l The effect is transfered through the space and is decreased by distance. Electron with-drawing groups : X (F, l, Br, I), -N2, -N, --, -Ph Electron donating groups: alkylgroups

15 Supporting material 2 Intermolecular bonding A. Ionic/Electrostatic Interactions also bondings in crystalline states contribute -5 to -10 kcal/mole B. Ion Dipole Interactions contributes -3 to -7 kcal/. Dipole-Dipole Interactions Interactions between permanent dipoles contribute -1 to -5 kcal/mole D. ydrogen bonds Donor: X- Acceptor: Y (or an anion) X is electronegative, removes electron density from the to form a dipole along X- Y contains lone pairs (valance electrons not in covalent bonds), N, S, F contribute -1 to -7 kcal/mole

16 E. Van der Waals/London-Dispersion forces Instantaneous dipole-induced dipole interactions ften work in concert with the hydrophobic effect Instantaneous dipole is due to a transient nonsymmetric distribution of electrons around a nucleus: temporary dipole. these temporary dipoles induce opposite dipoles on surrounding molecules. ontribute approx kcal/mole per interaction between methylene groups.

ALDEHYDER och KETONER Del D-2007

ALDEHYDER och KETONER Del D-2007 ALDEYDE och KETNE Del D-2007 Karbonyl grupp: -# +# dipol, sp 2, 120 o vinkel Aldehyd ändelse: - al metanal formaldehyd 3 etanal acetaldehyd 3 2 propanal propionaldehyd bensaldehyd akrolein mrering av kolkedja:

Läs mer

CH 3 N. metylamin dimetylamin trimetylamin tetrametylammonium jon primär sekundär!!!!!!!!!!!!! tertiär!!!!!!!!!!!kvartenär

CH 3 N. metylamin dimetylamin trimetylamin tetrametylammonium jon primär sekundär!!!!!!!!!!!!! tertiär!!!!!!!!!!!kvartenär Funktionella grp med kväve, Fö 7-2010 AMIE - 2 amnges med alkyl följt av ordet amin. Indelning: metylamin dimetylamin trimetylamin tetrametylammonium jon primär sekundär!!!!!!!!!!!!! tertiär!!!!!!!!!!!kvartenär

Läs mer

REAKTIONER : A. ADDITION Crowe p REAKTIONER: Del D-2009 Generella typer : 1. Addition 2. Substitution 3. Elimination 4.

REAKTIONER : A. ADDITION Crowe p REAKTIONER: Del D-2009 Generella typer : 1. Addition 2. Substitution 3. Elimination 4. EAKTINE: Del D-009 Generella typer : 1. Addition. Substitution. Elimination 4. Kondensation EAKTINSINTEMEDIÄE och MEKANISME rowe 1.-1. MYS ETEYS KABKATJN KABANJN eaktioner innebär att kovalenta bindningar

Läs mer

KARBOKATJON KARBANJON

KARBOKATJON KARBANJON EAKTINE: Generella typer : 1. Addition Fö D-2010 (rowe Kap 17-18) 2. Substitution 3. Elimination 4. Kondensation EAKTINSINTEMEDIÄE och MEKANISME Z MLYS + Z ADIKALE Z ETELYS KABKATJN + Z Vanligast + Z KABANJN

Läs mer

Föreläsning 17. Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 F17

Föreläsning 17. Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 F17 Föreläsning 17 Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 1) Introduktion 2) Addition av starka nukleofiler 3) Estrar 4) Amider 5) Nitriler 6) Syraklorider 7) Praktisk användning 1. Introduktion Aldehyder och ketoner

Läs mer

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö FUNKTINELLA GUPPE (Ämnesklasser) Fö 3 2010 Ex. 32-l + 2 32- + l Kloretan Etanol Generellt: -l - = - Z = generell kolvätekedja (alkyl) Z= Funktionell grupp, Ex. -l, -, -, -N2 m.fl. 1. Föreningars egenskaper

Läs mer

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser)

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) FUKTIELLA GUPPE (Ämnesklasser) Fö2-2011/EMM Ex. 32-l + 2 32- + l Kloretan Etanol Generellt: -l - = - Z = generell kolvätekedja (alkyl) eller Ar = aromat Z= Funktionell grupp, Ex. -l, -, -, -2 m.fl. 1.

Läs mer

Vanliga flervärdiga alkoholer. 1,2,3-Propantriol Glycerol Ingår i fett (ogiftig) Etandiol Etylenglykol Antifrysvätska (giftig)

Vanliga flervärdiga alkoholer. 1,2,3-Propantriol Glycerol Ingår i fett (ogiftig) Etandiol Etylenglykol Antifrysvätska (giftig) Funktionella grp med Syre. Fö 6-2010 ALKLE - Funktionell grupp - (alifatisk bunden) Derivat av kolväte där - byts ut mot - Namnges genom att -ol läggs till motsvarande kolväte (-an -anol) 3 Metanol Träsprit

Läs mer

Olika typer av kolväten

Olika typer av kolväten INTDUKTIN TILL GANISK KEMI KABNYLGUPPSKEMI Föreläsning v16 Nina Kann lika typer av kolväten alifatiska - alkaner - alkener - alkyner aromatiska 1 Funktionella grupper alken alkohol l alkylhalid S tiol

Läs mer

Föreläsning 16. Karbonylkolets kemi I Kapitel 16 F16

Föreläsning 16. Karbonylkolets kemi I Kapitel 16 F16 Föreläsning 16 Karbonylkolets kemi I Kapitel 16 1) Introduktion 2) Addition av nukleofiler till karbonylgrupper A) Addition av hydridjoner B) Addition av metallorganiska reagens C) Addition av alkoholer

Läs mer

O O EtOAc. anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra

O O EtOAc. anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra Linköping 2009-10-25 IFM/Kemi Linköpings universitet För NKEA07 ht2009 SS Syntes av N-fenylbensamid Inledning: Amider, som tillhör gruppen karboxylsyraderivat, kan framställas från aminer och syraanhydrider.

Läs mer

Vanliga funktionella grupper i organisk kemi

Vanliga funktionella grupper i organisk kemi Ex. FUKTIELLA GUPPE (Ämnesklasser) Del B-2009 32-l + 2! 32- + l Kloretan Etanol Exempelstrukturer på ämnesklasserna 1-17: l 3 1. 2. 3. 4. Generellt: -l - = - Z = generell kolvätekedja (alkyl) Z= Funktionell

Läs mer

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö 9-10 Del B-2010

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö 9-10 Del B-2010 FUKTIELLA GUPPE (Ämnesklasser) Fö 9-10 Del B-2010 Ex. 32-l + 2 ¾ 32- + l Kloretan Etanol Generellt: -l - = - Z = generell kolvätekedja (alkyl) Z= Funktionell grupp, Ex. -l, -, -, -2 m.fl. 1. Föreningars

Läs mer

2. SUBSTITUTION (Nukleofil substitution) S N 2

2. SUBSTITUTION (Nukleofil substitution) S N 2 . SUBSTITUTION (Nukleofil substitution) Alkylhalider är generellt reaktiva pga att den elektronegativa haliden gör att bindningen till kol polariseras, man får en dipol. Kolet blir elektrofilt (elektronfattigare

Läs mer

NOMENKLATUR (kort version)

NOMENKLATUR (kort version) 1 IFM/Kemi 050821 MEKLATU (kort version) ALKAE mättade alifatiska kolväten Acykliska: n2n+2 amn Molekylformel amn Molekylformel Metan 4 Etan 2 6 Propan 3 8 Butan 4 10 Pentan 5 12 exan 6 14 eptan 7 16 ktan

Läs mer

ALKOHOLER Del C Metanol. Etanol. 2-propanol isopropanol

ALKOHOLER Del C Metanol. Etanol. 2-propanol isopropanol ALKLE Del C-2007 - Funktionell grupp - (alifatisk bunden) Derivat av kolväte där - byts ut mot - amnges genom att -ol läggs till motsvarande kolväte (-an -anol) C 3 Metanol C 3 C 2 C 3 C C 3 Etanol 2-propanol

Läs mer

Namngivning av organiska föreningar del 2. Niklas Dahrén

Namngivning av organiska föreningar del 2. Niklas Dahrén Namngivning av organiska föreningar del 2 Niklas Dahrén Namnge alkoholer 4 3 2 1 1. Ta reda på stamkolvätet: Leta upp molekylens längsta kolkedja 3ll vilken hydroxylgruppen är bunden. Antalet kolatomer

Läs mer

Tentamen i Organisk Kemi 2 (KD1100/3B1760) Torsdagen den 27 augusti, kl Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller

Tentamen i Organisk Kemi 2 (KD1100/3B1760) Torsdagen den 27 augusti, kl Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller Tentamen i rganisk Kemi 2 (KD1100/3B1760) Torsdagen den 27 augusti, kl 14.00-19.00 Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller Periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor, pk a -värden och MR-skift är

Läs mer

Totalt 10 uppgifter, vardera värd 10p (totalt 100p). För godkänt fordras minst 50p, för 4:a minst 66p och för 5:a minst 83p.

Totalt 10 uppgifter, vardera värd 10p (totalt 100p). För godkänt fordras minst 50p, för 4:a minst 66p och för 5:a minst 83p. Tentamen i rganisk Kemi 2 (3B1760) Tisdagen den 28 augusti 2007, kl. 08.00-13.00 Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller Periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor, pk a -värden och M-skift är bifogade

Läs mer

Totalt 10 uppgifter, vardera värd 10p (totalt 100p). För godkänt fordras minst 50p, för 4:a minst 66p och för 5:a minst 83p.

Totalt 10 uppgifter, vardera värd 10p (totalt 100p). För godkänt fordras minst 50p, för 4:a minst 66p och för 5:a minst 83p. Tentamen i rganisk Kemi 2 (3B1760) nsdagen den 23 maj 2007, kl. 08.00-13.00 Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller Periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor, pk a -värden och M-skift är bifogade

Läs mer

Det finns alltså tre isomera pentaner. Dessa har olika fysikaliska egenskaper, t.ex. kokpunkt.

Det finns alltså tre isomera pentaner. Dessa har olika fysikaliska egenskaper, t.ex. kokpunkt. 1 IFM/Kemi 071021 MEKLATU (kort version) ALKAE mättade alifatiska kolväten Acykliska: n2n+2 amn Molekylformel amn Molekylformel Metan 4 exan 6 14 Etan 2 6 eptan 7 16 Propan 3 8 ktan 8 18 Butan 4 10 onan

Läs mer

TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng Organisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, 2013 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 11 Januari, 2016 Tid: 9:00-13:00 jälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Föreläsning 2. Kolväten Kapitel 3 och delar av 4. 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Omättade kolväten 4) Aromatiska föreningar

Föreläsning 2. Kolväten Kapitel 3 och delar av 4. 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Omättade kolväten 4) Aromatiska föreningar Föreläsning 2 Kolväten Kapitel 3 och delar av 4 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) mättade kolväten 4) Aromatiska föreningar 1. Introduktion Varför är olivolja flytande medan margarin är fast? Frågor:

Läs mer

Organiska ämnen (2) s

Organiska ämnen (2) s Organiska ämnen (2) s126-154 Haloalkaner kolförening med en halogen ( F, Cl, Br, I ) bundna till kolatomer är reaktiva dvs de reagerar lätt med andra ämnen. (p g a den elektronegativa halogenatomen) används

Läs mer

Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16),

Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16), Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16), 091017. 1. a) KN Mn 2 b) krom(iii)sulfat alt. dikromtrisulfat (mindre bra) triarsenikpentanitrid alt. arsenik(v)nitrid c) +II +V +III +II 3 Fe 2+ + N 3 - + 4 + 3

Läs mer

Föreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5

Föreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5 Föreläsning 4 Substituerade kolväten Kapitel 5 1) Introduktion 2) eteroatomer 3) Nomenklatur 4) Krafter mellan molekyler 5) Elektroniska modeller 6) Egenskaper hos molekyler 1. Introduktion Det afrikanska

Läs mer

Tentamen i Organisk kemi 25/5 2011,

Tentamen i Organisk kemi 25/5 2011, Tentamen i rganisk kemi 25/5 2011, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: N-fak ECTS LT (T) G 40-59p E 40-41p 3 40-54p VG 60-90p D 42-50p

Läs mer

1. Introduktion. Vad gör senapsgas så farlig?

1. Introduktion. Vad gör senapsgas så farlig? Föreläsning 9 Reaktionslära II Kapitel 9.1-9.6 1) Introduktion 2) Monomolekylära nukleofila substitutioner 3) Parametrar 4) Sammanfattning 5) Exempel 1. Introduktion Vad gör senapsgas så farlig? 2. Nukleofila

Läs mer

Föreläsning 10. Alkener I Kapitel 10 F10

Föreläsning 10. Alkener I Kapitel 10 F10 Föreläsning 10 Alkener I Kapitel 10 1) Introduktion 2) Monomolekylära eliminationer 3) Bimolekylära eliminationer 4) Alkyner 5) Sammanfattning av joniska reaktioner 6) Exempel 1. Introduktion Bimolekylär

Läs mer

Föreläsning 7. Alkoholer, aminer och alkylhalogenider Kapitel 8. 1) Introduktion 2) Alkoholer 3) Aminer 4) Alkylhalogenider

Föreläsning 7. Alkoholer, aminer och alkylhalogenider Kapitel 8. 1) Introduktion 2) Alkoholer 3) Aminer 4) Alkylhalogenider Föreläsning 7 Alkoholer, aminer och alkylhalogenider Kapitel 8 1) Introduktion 2) Alkoholer 3) Aminer 4) Alkylhalogenider 1. Introduktion Varför blir man berusad av alkohol? nervsignalen överförs via elektriska

Läs mer

Totalt 10 uppgifter, vardera värd 10p (totalt 100p). För godkänt fordras minst 50p, för 4:a minst 66p och för 5:a minst 83p.

Totalt 10 uppgifter, vardera värd 10p (totalt 100p). För godkänt fordras minst 50p, för 4:a minst 66p och för 5:a minst 83p. Tentamen i rganisk Kemi 2 (3B1760) måndagen den 29 maj 2006, kl. 08.00-14.00 Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller Periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor och pka-värden är bifogade efter frågorna

Läs mer

Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet?

Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet? Organisk kemi 1 Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet? Sant: ett atomslag är viktigare än alla andra för att bygga liv vilket? Kolatomen är nödvändig för liv! Viktig byggsten

Läs mer

AKTA HÄNDERNA. Välj rätt skyddshandskar mot kemikalier

AKTA HÄNDERNA. Välj rätt skyddshandskar mot kemikalier AKTA HÄNDERNA Välj rätt skyddshandskar mot kemikalier Använd skyddshandskar när du arbetar med kemikalier! Att arbeta med farliga kemiska ämnen är riskfyllt. För att åstadkomma en säker arbetsmiljö gäller

Läs mer

Inga hjälpmedel är tillåtna. För att få godkänd kurs måste man få minst 40 poäng på examen.

Inga hjälpmedel är tillåtna. För att få godkänd kurs måste man få minst 40 poäng på examen. Organisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TK061B Bt11-Bt2 7,5 högskolepoäng NAMN Personnummer Tentamensdatum: 28 augusti 2012 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna Totalt

Läs mer

Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng rganisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A100TG Tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 15 Januari, 2016 Tid: 9:00-13:00 jälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna

Läs mer

Filterguide. Innovation. Välj rätt filter- och använd filtren korrekt! Vet du inte vilket filter du skall välja? Bläddra till nästa sida!

Filterguide. Innovation. Välj rätt filter- och använd filtren korrekt! Vet du inte vilket filter du skall välja? Bläddra till nästa sida! Filterguide Välj rätt filter- och använd filtren korrekt! www.personskydd.se Vet du inte vilket filter du skall välja? Bläddra till nästa sida! Innovation Följande måste beaktas när du använder Filterguiden!

Läs mer

NMR Nuclear Magnetic Resonance = Kärnmagnetisk resonans

NMR Nuclear Magnetic Resonance = Kärnmagnetisk resonans NMR Nuclear Magnetic Resonance = Kärnmagnetisk resonans Nuclear Magnetic Resonance Viktiga kärnor: 1 and 13 NMR används för strukturanalys av organiska föreningar Väteatomer med olika omgivning tar upp

Läs mer

Separation av Yamadas universalindikator med TC

Separation av Yamadas universalindikator med TC För eleven Separation av Yamadas universalindikator med TC Vilka färgämnen ingår i Yamada? Syftet med laborationen: Att identifiera komponenterna i en universalindikator med hjälp av tunnskiktskromatografi.

Läs mer

Tentamen i Organisk kemi, 7.5 hp (KO3003) FACIT

Tentamen i Organisk kemi, 7.5 hp (KO3003) FACIT Tentamen i rganisk kemi, 7.5 hp (K3003) 1. (10 p) a) Ange om molekylerna 1 och/eller 2 är aromatiska. (1 p) b) Namnge föreningarna 1 och 2. (1 p) c) Vilken förening är starkast bas av 3 och 4? (2 p) d)

Läs mer

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN!

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN! 1 1. Vilken elektronkonfiguration har kväve? What is the ground-state electronic configuration of nitrogen? 1s 2 2s 2 2p x 2p y 2p z 1s 2 2s 2 2p 4 1s 2 2s 2 2p 2 1s 2 2s 2 2p 6 E 1s 2 2s 2 2p 2 x 2p 2

Läs mer

Föreläsning 15. Aromater III - andra reaktioner Kapitel 15

Föreläsning 15. Aromater III - andra reaktioner Kapitel 15 Föreläsning 15 Aromater III - andra reaktioner Kapitel 15 1) Introduktion 2) Sammanfattning av EAS 3) Aromatiska alkholer - fenoler 4) Aromatiska aminer 5) Aromatiska halider 6) Andra reaktioner 7) Praktiska

Läs mer

http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236

http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 http://sv.wikipedia.org/wiki/petroleum http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 Alkaner C n H 2n+2 metan etan propan butan pentan hexan heptan oktan nonan

Läs mer

Organiska ämnen (2) s

Organiska ämnen (2) s Organiska ämnen (2) s126-154 Haloalkaner kolförening med en halogen ( F, Cl, Br, I ) bundna till kolatomer är reaktiva dvs de reagerar lätt med andra ämnen. (p g a den elektronegativa halogenatomen) används

Läs mer

Ange längst upp på omslaget ett referensnummer (6 tecken, t.ex. bilnummer) om du vill kunna se resultatet på kurshemsidan när rättningen är klar.

Ange längst upp på omslaget ett referensnummer (6 tecken, t.ex. bilnummer) om du vill kunna se resultatet på kurshemsidan när rättningen är klar. Tentamen i organisk kemi, KK05 nsdagen den 25 maj 2011, 8.00-13.00. nge längst upp på omslaget ett referensnummer (6 tecken, t.ex. bilnummer) om du vill kunna se resultatet på kurshemsidan när rättningen

Läs mer

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (Magister) TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI FREDAGEN DEN 1 FEBRUARI 2008, 08.30-11.00 och 12.00-14.30 Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor

Läs mer

Tentamen i Organisk Kemi 2 (KD1100) Onsdagen den 21 maj 2008, kl Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller

Tentamen i Organisk Kemi 2 (KD1100) Onsdagen den 21 maj 2008, kl Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller Tentamen i rganisk Kemi 2 (KD1100) nsdagen den 21 maj 2008, kl. 08.00-13.00 Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller Periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor, pk a -värden och MR-skift är bifogade

Läs mer

Föreläsning 14. Aromater II - elektrofil aromatisk substitution Kapitel 14 F14

Föreläsning 14. Aromater II - elektrofil aromatisk substitution Kapitel 14 F14 Föreläsning 14 Aromater II - elektrofil aromatisk substitution Kapitel 14 1) Introduktion 2) Generell reaktion 3) Framställning av elektrofiler 4) Påverkan av substituenter 5) Praktiska aspekter 1. Introduktion

Läs mer

Skrivning i Oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2, KOK080

Skrivning i Oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2, KOK080 Kemi- och bioteknik, CT 12 mars, 2011 1(16) Skrivning i organisk och organisk kemi för Bt3 och K2, KK080 Tid: Lördagen den 19 mars 2011, kl 14-18. Plats: V Lärare: Nina Kann, tel: 0705 162172 eller anknytning

Läs mer

Rutiner för utsläpp av flytande kemikalierester i avlopp

Rutiner för utsläpp av flytande kemikalierester i avlopp Sida 1 (7) Syfte Rutinerna ska visa vilka flytande kemikalierester från laborationer som kan hällas ut i det kommunala avloppet. Omfattning Rutinerna omfattar laborativ forskning och undervisning inom

Läs mer

Syfte Riktlinjerna ska visa vilka flytande kemikalierester från laborationer som kan hällas ut i det kommunala avloppet.

Syfte Riktlinjerna ska visa vilka flytande kemikalierester från laborationer som kan hällas ut i det kommunala avloppet. Sida 1 av 1 Syfte Riktlinjerna ska visa vilka flytande kemikalierester från laborationer som kan hällas ut i det kommunala avloppet. Omfattning Riktlinjerna omfattar laborativ forskning och undervisning

Läs mer

Lösningsförslag: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06,

Lösningsförslag: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06, Lösningsförslag: Tentamen i rganisk kemi 2, TFKE06, 2009-10-23 1.a) Vilken förening i följande par har surast väte? Ge kort förklaring till svaret. (2 p/delsvar) a) F 2 l 2 2 3 c) d) a) Fluoriden mer elektronegativ

Läs mer

Det organiska stamträdet. funktionella grupper avgör egenskaperna

Det organiska stamträdet. funktionella grupper avgör egenskaperna Det organiska stamträdet funktionella grupper avgör egenskaperna 1 Mål med avsnittet När vi är färdiga med detta avsnitt skall du kunna: Förklara följande funktionella grupper: en-, tvåoch trevärda alkoholer,

Läs mer

#"bindning Vanliga exempel

#bindning Vanliga exempel ALKENE mättade kolväten med dubbelbindning Generell formel: n2n Ändelsen -an ändras till -en Komp Del B 2007-10-25 ETEN (etylen) Plan struktur med 120 o vinkel sp 2 -hybridisering av 2s 2px 2py 3 st. sp

Läs mer

Tentamen i Organisk Kemi 2 (KD1100/3B1760) Onsdagen den 20 maj 2009, kl Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller

Tentamen i Organisk Kemi 2 (KD1100/3B1760) Onsdagen den 20 maj 2009, kl Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller Tentamen i rganisk Kemi 2 (KD1100/3B1760) nsdagen den 20 maj 2009, kl. 08.00-13.00 Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller Periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor, pk a -värden och MR-skift är

Läs mer

Reaktionsmekanismer. Kap 6

Reaktionsmekanismer. Kap 6 Reaktionsmekanismer Kap 6 Karbokatjoner är elektrofila intermediärer Innehåll Kvalitativa resonemang hur och varför kemiska reaktioner sker Exempel på energiomsättningar vid olika slags organiska reaktioner.

Läs mer

Kapitel 2. Kovalent bindning

Kapitel 2. Kovalent bindning Kapitel 2. Kovalent bindning 2.1 Instuderingsfrågor 2.1.1 Rangordna kväve, fluor, syre, kol och väte efter stigande elektronegativitet. 2.1.2 Vad menas med induktiv effekt? 2.1.3 Vad menas med dipolmoment?

Läs mer

Akta händerna. välj rätt skyddshandskar mot kemikalier

Akta händerna. välj rätt skyddshandskar mot kemikalier Akta händerna välj rätt skyddshandskar mot kemikalier Använd skyddshandskar när du arbetar med kemikalier Det är riskfyllt att arbeta med farliga kemiska ämnen. För att det ska vara möjligt att skapa en

Läs mer

Analysera gifter, droger och andra ämnen med HPLC och GC. Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och andra ämnen med HPLC och GC. Niklas Dahrén Analysera gifter, droger och andra ämnen med HPLC och GC Niklas Dahrén Vad står förkortningarna GC och HPLC för? GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. HPLC= high performance liquid chromatography

Läs mer

Tentamen i Organisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA01),

Tentamen i Organisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA01), Tentamen i rganisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA01), 13-08-19 1) Molekylmodeller är tillåtet hjälmedel. ) Besvara varje fråga på separat ark. Korta och koncisa svar uppskattas! 3) Skriv namn och och personnummer

Läs mer

Inför provet Kolföreningarnas kemi

Inför provet Kolföreningarnas kemi Inför provet Kolföreningarnas kemi 8A $\ Pär Leijonhufvud BY: 23 oktober 2014 C När är provet? Provet blir på fredag den 24/10. Vad kommer med på provet? Några frågor på repetitionen om grundämnen och

Läs mer

Rutiner för hantering av flytande kemikalierester och vattenlösningar

Rutiner för hantering av flytande kemikalierester och vattenlösningar Sida 1 (7) Syfte Rutinerna ska visa vilka flytande kemikalierester från laboratorier som kan hällas ut i det kommunala avloppet och vilka som måste tas omhand som farligt avfall. Omfattning Rutinerna omfattar

Läs mer

Provsvar: Analys av flyktiga föreningar i inomhusluft

Provsvar: Analys av flyktiga föreningar i inomhusluft Provsvar: Analys av flyktiga föreningar i inomhusluft Prov från kontor i Borgsala uttaget av Skade Utredare AB Fukt & Lukt Provplatsen kontor 101 och provet var märkt A. Provnummer hos anozona 07-XXX-001.

Läs mer

Kemi A. Kap 9: kolföreningar

Kemi A. Kap 9: kolföreningar Kemi A Kap 9: kolföreningar Organisk kemi kol och kolföreningar Kolföreningar är mycket viktiga ämnen Kol finns i allt levande men också i saker som inte är levande, ex: Bensin Alkohol Kläder Smink Det

Läs mer

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och

Läs mer

Organisk kemi. Till provet ska du

Organisk kemi. Till provet ska du Organisk kemi Till provet ska du Känna till de tre vanligaste formerna av grundämnet kol och kunna berätta något om deras egenskaper Grafit atomerna sitter ihop i lösa lager, finns i t.ex. blyertspennor

Läs mer

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.

Läs mer

Efternamn:...Mapp nr.. OBS! TEXTA TYDLIGT! Förnamn:... Personnr:... Totalsumma: Resultat: OBS! MYCKET VIKTIGT!! FÖRSE VARJE SIDA MED MAPP NUMMER!

Efternamn:...Mapp nr.. OBS! TEXTA TYDLIGT! Förnamn:... Personnr:... Totalsumma: Resultat: OBS! MYCKET VIKTIGT!! FÖRSE VARJE SIDA MED MAPP NUMMER! KARLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet ALLMÄN RGANISK KEMI SKRIFTLIG RESTDUGGA 1 MÅNDAG DEN 7 NVEMBER 2011, KL. 8.30-10.00 Skrivningen ska inlämnas senast kl. 10.00. Efternamn:...Mapp nr.. BS! TEXTA

Läs mer

Det finns alltså tre isomera pentaner. Dessa har olika fysikaliska egenskaper, t.ex. kokpunkt.

Det finns alltså tre isomera pentaner. Dessa har olika fysikaliska egenskaper, t.ex. kokpunkt. 1 IFM/Kemi 100921 MEKLATU (kort version) ALKAE mättade alifatiska kolväten Acykliska: n2n+2 amn Molekylformel amn Molekylformel Metan 4 exan 6 14 Etan 2 6 eptan 7 1 6 Propan 3 8 ktan 8 1 8 Butan 4 10 onan

Läs mer

ORGANISK KEMI Del A-2009

ORGANISK KEMI Del A-2009 KOLFÖRENINGANRNAS KEMI ORGANISK KEMI Del A-2009 Förr ansågs organiska föreningar vara sådana som endast kunde fås från växt-och djurriket. En speciell levande kraft ansågs råda s.k. vitalism, vilket gjorde

Läs mer

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI: FACIT

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI: FACIT KALINSKA INSTITUTET Biomedicinutbildningen TENTAMEN I ALLMÄN C GANISK KEMI: FACIT MÅNDAGEN DEN 12 JANUAI 2004, 08.30-11.00 och 12.00-14.30. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för

Läs mer

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar Lärare: Jimmy Pettersson Kol och kolföreningar Rent kol Grafit Den vanligaste formen av rent kol. Bindningar mellan de olika lagerna är svaga. Slits lätt som spetsen på blyertspennor som består av grafit.

Läs mer

Övningsuppgifter. till Sterner; Förgiftningar och miljöhot. Studentlitteratur, 2003 FÖRSTA UPPLAGAN. Olov Sterner

Övningsuppgifter. till Sterner; Förgiftningar och miljöhot. Studentlitteratur, 2003 FÖRSTA UPPLAGAN. Olov Sterner Övningsuppgifter till Sterner; Förgiftningar och miljöhot Studentlitteratur, 2003 Olov Sterner 2004 FÖRSTA UPPLAGAN 1 Innehållsförteckning 1. Livet i kemiska termer 3 2. Det kemiska språket, glosor och

Läs mer

Förslag på svar till skrivning i oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2, KOK080

Förslag på svar till skrivning i oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2, KOK080 Kemi- och bioteknik, CT 10 mars, 2009 1(15) Förslag på svar till skrivning i oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2, KK080 Tid: Fredagen den 13 mars 2009, 14 00-18 00. Plats: Lärare:. Tel: 772 3071

Läs mer

0,9 1,2 1,4 1,8. Panel utan skarvkant

0,9 1,2 1,4 1,8. Panel utan skarvkant Elastoseal EPDM Geomembran produkter Elastoseal T EPDM EPDM-duk i rullvara för prefabricering med värmekil till stora paneler. För prefabricerare och installatörer som tillverkar stora paneler. Elastoseal

Läs mer

Föreläsning 3. Substituerade kolväten Kapitel 5

Föreläsning 3. Substituerade kolväten Kapitel 5 Substituerade kolväten Kapitel 5 Föreläsning 3 1) Introduktion 2) eteroatomer 3) Nomenklatur 4) Krafter mellan molekyler 5) Syrastyrka 6) Exempel på molekyler Det afrikanska mirakelbäret har en del spännande

Läs mer

Övningsuppgifter. till Ellervik, Sterner; Organisk Kemi. Studentlitteratur, 2004

Övningsuppgifter. till Ellervik, Sterner; Organisk Kemi. Studentlitteratur, 2004 Övningsuppgifter till Ellervik, Sterner; rganisk Kemi Studentlitteratur, 2004 Magnus Berglund, Johan Billing, Ulf Ellervik, Mårten Jacobsson, Richard Johnsson, Karolina Larsson, Jakob Nilsson, Ulf Nilsson,

Läs mer

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI KARLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet TENTAMEN I ALLMÄN CH RGANISK KEMI NSDAGEN DEN 28 FEBRUARI 2007, 09.00-11.30 och 12.30-15.00. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för varje

Läs mer

8.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.2 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.3 a) Skrivsättet innebär följande strukturformel

8.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.2 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.3 a) Skrivsättet innebär följande strukturformel Kapitel 8 är hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop

Läs mer

Tentamen i organisk kemi, KEMB01, 15 hp, fredagen den 13 januari 2012,

Tentamen i organisk kemi, KEMB01, 15 hp, fredagen den 13 januari 2012, Tentamen i organisk kemi, KEMB01, 15 hp, fredagen den 13 januari 2012, 9.00-15.00. Molekylmodeller, miniräknare, punktgruppstabell och spektroskopibok får medtagas. Var vänlig besvara endast en uppgift

Läs mer

1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. 1p S 2 O H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l)

1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. 1p S 2 O H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l) Tentamen 1 Baskemi 2 2011.05.02 1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. S 2 O 2-3 + 2H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l) 2 Vad är a. ett intermediär? b. en radikal? c. en amfojon 3 Vi studerar

Läs mer

ORGANISK KEMI. Övningsuppgifter. Ulf Ellervik. Nina Kann. Olov Sterner

ORGANISK KEMI. Övningsuppgifter. Ulf Ellervik. Nina Kann. Olov Sterner RGANISK KEMI Övningsuppgifter Ulf Ellervik Nina Kann lov Sterner Kapitel 1. Kemisk bindning 1.1 Instuderingsfrågor 1.1.1 ur är en atom uppbyggd? 1.1.2 Vad menas med en isotop? 1.1.3 ur många valenselektroner

Läs mer

Skrivning i Oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2 KOK081, , Lärare: Lars Öhrström, 2871, Jerker Mårtensson, Nina Kann

Skrivning i Oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2 KOK081, , Lärare: Lars Öhrström, 2871, Jerker Mårtensson, Nina Kann Kemi- och bioteknik, T 2013-03-16 1(15) Skrivning i organisk och organisk kemi för Bt3 och K2 KK081, 130316, 08.30-12.30 Lärare: Lars Öhrström, 2871, Jerker Mårtensson, Nina Kann jälpmedel: Molekylmodeller

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2 UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2 Provet omfattar 19 uppgifter Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare, tabell- och formelsamling. 2012-03-14 Till uppgifterna 1-15 skall du endast ge svar.

Läs mer

ORGANISK KEMI. Enkel Dubbel Trippel. En liten jämförelse mellan:

ORGANISK KEMI. Enkel Dubbel Trippel. En liten jämförelse mellan: ORGANISK KEMI Fö12-2013/TFKE52 KOLFÖRENINGANRNAS KEMI Varför Organisk kemi? Alla växter och djur är uppbyggda av kemiska föreningar som innehåller grundämnet kol. För att kunna undersöka och förstå hur

Läs mer

8. Organisk kemi Man kan enkelt visa strukturen för ett kolväte med en s.k. streckformel. För 3-metylhexan,

8. Organisk kemi Man kan enkelt visa strukturen för ett kolväte med en s.k. streckformel. För 3-metylhexan, 8. rganisk kemi 8.1. ur ändras alkanernas kokpunkt med ökat antal kolatomer i kedjan ökad förgrening av kolkedjan (totala antalet kolatomer är konstant)? 8.2. Vad menas med en substituent en alkylgrupp

Läs mer

Föreläsning 21. Sammanfattning F21. 1) Introduktion 2) Upprening 3) Karaktärisering. 4) Beräkningskemi 5) Mer organisk kemi 6) Forskning

Föreläsning 21. Sammanfattning F21. 1) Introduktion 2) Upprening 3) Karaktärisering. 4) Beräkningskemi 5) Mer organisk kemi 6) Forskning Föreläsning 21 Sammanfattning 1) Introduktion 2) Upprening 3) Karaktärisering A) Fysikaliska data B) Sammansättning C) Spektroskopiska metoder 4) Beräkningskemi 5) Mer organisk kemi 6) Forskning 1. Introduktion

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Pia Björkenheim Kontakt: WILMA pia.bjorkenheim@mattliden.fi Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och

Läs mer

Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)

Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.) Allmän Kemi (NKEA4 m.fl.) --4 Uppgift a) K c [NO] 4 [H O] 6 /([NH ] 4 [O ] 5 ) eller K p P(NO) 4 P(H O) 6 /(P(NH ) 4 P(O ) 5 ) Om kärlets volym minskar ökar trycket och då förskjuts jämvikten åt den sida

Läs mer

SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap

SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi F3 SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap 11.11-11.18 KEMA02 MJ 2012-11-13 1 ÖVERSIKT - Syror och baser grundläggande egenskaper - Svaga syror och baser - ph i lösningar

Läs mer

C Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper

C Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper 2.1 Materiens uppbyggnad Materia 2.2 Atomen t. ex. en litiumatom (Li) omogent ämne eterogen blandning t. ex. en suspension Rent ämne omogen blandning grundämne kan inte sönderdelas kemisk Ca Ag kemisk

Läs mer

Tentamen i organisk kemi, KOKA05 Måndagen den 22 augusti 2011,

Tentamen i organisk kemi, KOKA05 Måndagen den 22 augusti 2011, Tentamen i organisk kemi, KKA05 Måndagen den 22 augusti 2011, 8.00-13.00. Molekylmod och miniräknare får medtagas. Var vänlig besvara endast en uppgift per papper. Skriv namn och personnummer på varje

Läs mer

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna Kapitel 9 är hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) BASÅRET KEMI B BIOKEMI PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) Hur lätt blir det fel i strukturen? ganska stora skillnader i sekvens - ganska lika strukturer proteinerna är bara identiska i 27 av

Läs mer

Kiralitet former som är spegelbilder av varandra men ej identiska. Jämför med händer.

Kiralitet former som är spegelbilder av varandra men ej identiska. Jämför med händer. Organisk kemi i denna kurs KIRALITET NUKLEOFIL SUBSTITUTION Föreläsning v17 Nina Kann v16 karbonylgruppens kemi =O v17 nukleofil substitution (alkylhaliders reaktivitet), kiralitet v18 alkener, karbokatjoner,

Läs mer

Mål och betygskriterier för kemi

Mål och betygskriterier för kemi Mål och betygskriterier för kemi För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 Syror och baser Atkins & Jones kap 11.111.16 Översikt Syror och baser grundläggande egenskaper och begrepp Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph i lösningar av

Läs mer

Beständighetstabell. B = Lindrig påverkan. Oftast användbar. C = Kraftig påverkan. Användbar endast i vissa fall. D = Olämplig.

Beständighetstabell. B = Lindrig påverkan. Oftast användbar. C = Kraftig påverkan. Användbar endast i vissa fall. D = Olämplig. 10:1 Förkortningar för gummimaterial NR = Naturgummi och srytenbutadiengummi NBR = Nitrilgummi CR = Kloroprengummi EPDM = Eten-propengummi IIR = Butylgummi Q = Silikongummi FPM = Flourgummi U = Polyuretangummi

Läs mer

Några enkla organiska föreningar

Några enkla organiska föreningar Vätesulfid, eller svavelväte H 2 S Vätesulfid är svavelanalogen till vatten. Vätesulfid har helt andra egenskaper än vatten. Den är en illaluktande, giftig gas. Då levande material ruttnar bildas vätesulfid.

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför

Läs mer