Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU. ebc.uu.se. Nick Brandt. Populationsgenetik

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU. ebc.uu.se. Nick Brandt. Populationsgenetik"

Transkript

1 Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU ebc.uu.se Nick Brandt Populationsgenetik

2 Kursens upplägg Föreläsningar 24/4, 10:15-16:00 Friessalen Introduktion, HWE 27/4, 10:15-16:00 Inavel 28/4, 10:15-16:00 Genetisk drift 29/4, 08:15-12:00 Genetisk struktur 4/5, 10:15-16:00 Selektion 12/5, 08:15-09:00 Lindahlsalen Frågestund Material (Studentportalen) PDF från föreläsningar, Övningsuppgifter med facit Övningstenta Formelsamling Tenta 13/5,

3 Populationsgenetik: introduktion VAD? Definition, teoretisk och tillämpad populationsgenetik VARFÖR? Exempel på hur populationsgenetiken kommit till användning HUR? Grundläggande begrepp och en standardmodell för evolution i populationer

4 Vad är populationsgenetik? Läran om populationers genetiska sammansättning och de faktorer som påverkar den över tid. En kvantitativ modell för evolution. I teoretisk populationsgenetik används simuleringar och teoretiska modeller för att bättre förstå hur evolutionära processer påverkar gener i populationer över tid. I tillämpad populationsgenetik används genetiska markörer för att dra slutsatser om populationens struktur, historia, släktskap och selektion, samt för att beskriva geners funktion.

5 Varför populationsgenetik? Modern populationsgenetik har kraftigt påverkats av tre stora omvälvningar inom de biologiska vetenskaperna: Konceptuellt: Betrakta populationer och gener ur ett evolutionärt historiskt perspektiv Empiriskt/datadrivet: 1. Sammanställandet av flera arters fullständiga genom. 2. Sekvenseringsteknologi för att upptäcka polymorfier, markörer. 3. Tekniker för att snabbt och kostnadseffektivt genotypa* och sekvensera ett stort antal individer. Datorkraft för lagring/hantering/analys av data: En lane Illumina sekvensering generar (idag) 500 millioner fragment av 101 bp längd ( baser = 17 mänskliga genom) till en kostnad av ca Skr. *sammanställa ett stort antal markörer i en individs genom

6 Nyttan av populationsgenetik? Användningsområden inom olika biologiska forskningsfält: EVOLUTION: studiet av artbildning och naturlig selektion EKOLOGI: information om populationers historia, struktur, spridning och migration NATURVÅRD: skattning av populationers/arters storlek för bevarandet av genetisk variation och livskraft ODLING/AVEL: teori och metodik för att ta fram livskraftiga varianter i olika miljöer MEDICIN: modern teori och metodik för att finna kandidatgener för genetiskt nedärvda sjukdomar och hur dessa gener samverkar med andra gener och med miljön

7 Tillämpad populationsgenetik Exempel: Hotade populationer

8 Genetisk variation i den svenska vargpopulationen Övervakning av den svenska vargpopulationen med hjälp av genetiska markörer. Populationen grundas av två vargar. Ytterligare en varg migrerar in.

9 Inavel i den svenska vargpopulationen Inavelskoefficienten (graden av släktskap mellan enskilda individer) uppskattad från släktträd. Standardiserad heterozygositet är ett mått på den genetiska variationen i populationen.

10 Grundläggande begrepp DNA -AGCCTATTTGACG- -AGCGTATTTGCCGpolymorfier Gen Den grundläggande fysiska och funktionella enheten av DNA som går i arv, dvs för information vidare från en generation till nästa.

11 Locus (pl. loci) Känd plats i genomet där en gen är lokaliserad. Alleler (A och a) Allel De olika varianter av en gen som kan förekomma vid ett bestämt locus (A och a). A a Locus Heterozygot En diploid individ är heterozygot vid ett locus om allelerna vid detta locus är olika (Aa). Homozygot En diploid individ är homozygot vid ett locus om... (AA eller aa)? Homologa kromosomer

12 Genotyp Uppsättningen alleler vid ett lokus hos en individ (AA/Aa/aa). Alleler (röd och blå) Fenotyp Uttryckt form eller variant av en karaktär hos en specifik individ (röd eller blå). A a Lokus för färg Dominant allel En allel som uttrycker sin fenotypiska effekt även om den förekommer heterozygot med en recessiv allel. Recessiv allel En allel vars fenotyp inte uttrycks i en heterozygot. Allel (A och a) Homozygot Homologa kromosomer (AA eller aa) Heterozygot (Aa) Genotyp (AA/Aa/aa) Fenotyp (röd/blå)

13 Den centrala doktrinen i molekylärbiologi the central dogma Genotypen lagras i DNA och går i arv. Proteinfunktionen påverkar individens fenotyp.

14 Mendelsk nedärvning Egenskaper (fenotyper) nedärvs genom distinkta partiklar (alleler). Alleler förekommer i par (hos diploida individer) där en allel kommer från vardera förälder. Gregor Mendel ( ) Mendels två lagar: 1. Allelerna segregerar slumpmässigt, dvs när haploida könsceller bildas så kan vilken som av de två allelerna hos den heterozygota föräldern ingå i en specifik könscell (gamet). 2. Gener för olika egenskaper (fenotyper) nedärvs oberoende av varandra. Detta gäller bara för icke-länkade gener!

15 Mendelsk nedärvning, exempel: Hur många är allelerna? Vilka är fenotyperna och genotyperna i föräldragenrationen och F1- generationen? Vilka proportioner av fenotyperna respektive genotyperna förväntas i F2-generationen? Vilken, om någon, allel är dominant över den andre? Vad kallas denna nedärvning?

16 Kvantitativa egenskaper: många gener som samverkar En gen, två alleler Två gener, två alleler Tre gener, två alleler Kan vi få samma spridning i fenotypen med bara en gen? Många gener, två alleler Exempel på fenotyper: längd, blomningstid, fitness/ överlevnad?

17 Grundläggande evolutionära processer: Varifrån kommer variationen? Mutationer Migration Vart tar den vägen? Drift Inavel Selektion

18 Grundläggande evolutionära processer: Mutationer Punktmutationer (SNP = single nucleotide polymorphisms) Genetisk markör En variation (mutation) i DNA-sekvensen av något slag vars plats i genomet vi känner till, antingen definitivt, eller relativt andra markörer. Typer av genetiska markörer Mikrosatelliter RFLP (restriction enzyme polymorphism) SNPs (punktmutationer) - den idag mest förekommande och använda

19 Några mått på genetisk variation (genetisk diversitet) Heterozygositet (H) H = antalet heterozygoter totala antalet individer Allelisk diversitet (A) A = totala antalet alleler i alla loci antalet loci Frekvensen polymorfa loci (P) P = antalet polymorfa loci totala antalet loci

20 Genetisk diversitet i några olika arter (hotade och ickehotade) H A n Människa Schimpans Prärievarg Etiopisk varg Alligator Komodovaran H = heterozygositet, A = allelisk diversitet, n = sampelstorlek

21 Allelefrekvenser och genotypfrekvenser - vad är det? När vi vill beskriva den genetiska variationen i en population, så räknar vi intuitivt data. Antag ett locus i följande population som består av 10 diploida individer: A1A1 A1A2 Genotyper: A1A1 A1A2 A2A2 A1A2 A1A1 A1A1 Antal: A1A2 A2A2 A2A2 Alleler: A1 A2 A1A2 A1A1 Antal

22 Hur beräknar vi allel- och genotypfrekvenser? Istället för att använda räknedata från ett specifikt exempel, så kan vi generalisera förhållandet mellan alleler och genotyper med relativa frekvenser (p): A1A1 Genotyper: A1A1 A1A2 A2A2 A1A2 A1A2 A1A1 A1A1 Antal: A1A2 A2A2 A2A2 Notation: X11 X12 X22 1 A1A2 A1A1 Relativa frekvenser (genotyper): Frekvensdefinition av f Den relativa frekvensen av A1-alleler bland alla alleler i populationen: p(a1) = X11 + 1/2 X12 = /2 0.4 = Sannolikhetsdefinition av p a) Dra slumpmässigt en individ ur populationen b) Dra slumpmässigt en allel från den individen p(a1) = X X12 1/2 + X22 0 = / = 0.6 A1A1 A1A2 A2A2

23 Varför använder vi dessa frekvenser och hur kan förhållandet mellan dem illustreras? 1. Att räkna med frekvenser inbjuder oss att tänka i termer av sannolikheter (de är egentligen samma sak!). Detta har visat sig mycket användbart inom populationsgenetiken. 2. Givet att vissa specifika förhållanden råder i populationen vi studerar, så gäller ett enkelt samband mellan proportionerna av allel- och genotypfrekvenserna i en population: Detta samband kallas Hardy-Weinbergs lag, och det specifika förhållande som måste gälla är att inga evolutionära krafter verkar i populationen.

24 Hardy-Weinbergs lag/jämvikt (HWE) Vad är HWE? En av de mest använda principerna/grundmodellerna inom populationsgenetiken. Används för att identifiera inavel, parningssystem och populationsstruktur i verkliga populationer. Beskriver det förväntade förhållandet mellan genotypfrekvenser och allelfrekvenser i en ideal population.

25 Hardy-Weinbergs lag/jämvikt (HWE) Vad är en ideal population - förutsättningarna för HWE? 1. Slumpmässig parning 2. Oändligt stor populationsstorlek 3. Ingen migration 4. Inga mutationer 5. Ingen selektion Kort sagt: en population där inga evolutionära krafter verkar! Övriga: diploid organism med sexuell reproduktion; icke-överlappande generationer, osv

26 Hardy-Weinbergs lag/jämvikt (HWE) Alleler: A och a Allelfrekvenser: p + q = 1 Genotyper: AA, Aa, aa Genotypfrekvenser: p 2 + 2pq + q 2 = 1

27 Hardy-Weinbergs lag/jämvikt (HWE) Vad händer med allel- och genotypfrekvenser i en HWE population? Allelfrekvenserna förändras inte. Genotypfrekvenserna kan beräknas utifrån allelfrekvenserna. Om vi har ett två-allelslokus, med allel A i frekvensen p och allel a i frekvensen q = 1 - p, då gäller: Genotyper AA Aa aa Förväntade frekvenser p^2 2pq q^2 där allelfrekvenserna: p + q = 1 och genotypfrekvenserna: p 2 + 2pq + q 2 = 1

28 HWE och förväntad heterozygotigrad (= genetisk diversitet, He) HWE: Genotyper AA Aa aa Frekvens p 2 + 2pq + q 2 = 1 Den totala frekvensen homozygoter (F): F = kx i=1 p 2 i där k = antalet alleler i lokuset och pi = allelfrekvensen för allel i Analogt, så är förväntad heterozygotigrad den förväntade frekvensen heterozygoter (He) i en population i HWE: H e =1 F =1 kx i=1 p 2 i jmfr. med observerad heterozygotigrad: antalet heterozygoter H = totala antalet individer

29 Hardy-Weinberg proportioner Vid vilken allelfrekvens är heterozygotigraden maximerad? I vilken genotyp hittar vi lågfrekventa (sällsynta) alleler?

30 Test av Hardy-Weinberg proportioner i en population 1(4) Ett lokus för röda blodkroppar undersöktes hos 1000 engelska blodgivare: Genotyp AA Aa aa Observerat antal =1000 Förväntat antal??? =1000 Är populationen i HWE vid detta lokus? Allelfrekvenser vid ett tvåallelslokus: p + q = 1 Förväntade genotypfrekvenser vid HWE: p 2 + 2pq + q 2 = 1

31 Test av Hardy-Weinberg proportioner i en population 2(4) Är populationen i HWE vid detta lokus? Genotyp AA Aa aa Observerat antal =1000 Förväntat antal??? =1000 Allelfrekvenser: p + q = 1; förväntade genotypfrekvenser vid HWE: p 2 + 2pq + q 2 = 1 1. Beräkna allelfrekvenserna: p(a) = frekvens(a) = ((2 298) + 489) / (2 1000) = q(a) = 1 - p(a) = = Beräkna föväntade genotypfrekvenser (om population i HWE): Förväntad frekvens (AA) = p 2 = = Förväntad frekvens (Aa) = 2pq = = Förväntad frekvens (aa) = 1 - (p 2 + 2pq) = Beräkna föväntat antal från genotypfrekvenserna: Förväntat antal (AA) = p = Förväntat antal (Aa) = 2pq 1000 = Förväntat antal (aa) = q = 209.3

32 Test av Hardy-Weinberg proportioner i en population 3(4) Är populationen i HWE vid detta lokus? Genotyp AA Aa aa Observerat antal =1000 Förväntat antal =1000 Överenstämmelse mellan observerat- och förväntat antal testas med ett X 2 -test (chi-2) med nollhypotesen H0: Ingen skillnad föreligger mellan observerat och förväntat antal; population i HWE. 2 = kx (o e) 2 e X 2 = teststatistik O = observerat antal e = förväntat antal k = antalet genotypklasser χ 2 = 2 2 ( ,3) ( ,4) ( ,3) 294, , ,3 2 = 0, 22

33 Test av Hardy-Weinberg proportioner i en population 4(4) Vår beräknade teststatistik för X 2 = 0.22 kontrolleras mot tabell: Frihetsgrader = k ep ger df = = 1 k = antalet klasser av data (varav 2 är fria att variera av 3) ep = antal parametrar estimerade från data (p) Från tabell: X ; 1df = < 3.841, H0 kan inte förkastas, dvs genotypfrekvenserna avviker inte signifikant från HWE proportioner. Populationen befinner sig i HWE.

34 Sammanfattning Populationsgenetiken är den bästa modell vi har för evolutionära processer. Populationsgenetik används för att nå ökad förståelse för evolutionära och demografiska processer. Hardy-Weinbergs lag är en central princip inom populationsgenetiken. Hardy-Weinberg jämvikt: Allelfrekvenser förändras inte över tiden. Allelerna kombineras slumpvis. Genotypfrekvenserna kan beräknas utifrån allelfrekvenserna (p + q = 1): Genotyper AA Aa aa Frekvenser p 2 2pq q 2

Genetik II. Jessica Abbott

Genetik II. Jessica Abbott Genetik II Jessica Abbott Nukleosid Sockergrupp + kvävebas Kvävebaser: Puriner (adenin, guanin) Pyrimidiner (cytosin, thymin i DNA, uracil i RNA) Basparning A=T G C Packning av DNA i eukaryot cellkärna

Läs mer

Hardy-Weinberg jämnvikt Processer som minskar genetisk variation: Inavel Genetisk drift

Hardy-Weinberg jämnvikt Processer som minskar genetisk variation: Inavel Genetisk drift Populationsgenetik Hardy-Weinberg jämnvikt Processer som minskar genetisk variation: Inavel Genetisk drift Processer som ökar genetisk variation: Mutationer Migration Miljömässiga förändringar Balancen

Läs mer

1. Vilka faktorer kan påverka frekvensen av en allel i en population?

1. Vilka faktorer kan påverka frekvensen av en allel i en population? Problemlösning : Gener i populationer. Vilka faktorer kan påverka frekvensen av en allel i en population? 2. Beräkna allelfrekvenser och den observerade och förväntade heterozygotigraden i de följande

Läs mer

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p.

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Namn: Adress: Resultat: Betyg: Hjälpmedel: Miniräknare. Formelblad med tabell. Skrivtid: 9.00-13.00. Beräkningar och svar ska vara motiverade.

Läs mer

Den evolutionära scenen

Den evolutionära scenen Den evolutionära scenen Det finns en del att förklara Där allt händer Skapande Evolutionsteorin Gibboner Orangutang Gorilla Människa Schimpans Bonobo Naturligt urval Artbildning Livet har en historia Gemensamt

Läs mer

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik Centralt innehåll Genetik Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dnareplikation och mutationer. Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper,

Läs mer

Evolution, del 2: Evolutionsprocesser och förändringar i det genetiska materialet. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi

Evolution, del 2: Evolutionsprocesser och förändringar i det genetiska materialet. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi Evolution, del 2: Evolutionsprocesser och förändringar i det genetiska materialet Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi Naturlig selektion Alleler som ger bättre överlevnad och/eller reproduktionsförmåga

Läs mer

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som

Läs mer

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som

Läs mer

Tensta Gymnasium Per Anderhag 2005 Biologi A Naturligt urval Selektionstryck på Björkmätare 1

Tensta Gymnasium Per Anderhag 2005 Biologi A Naturligt urval Selektionstryck på Björkmätare 1 Naturligt urval Selektionstryck på Björkmätare 1 Laborationen bygger på den evolution som skett på nattfjärilen björkmätare (Biston betularia) i England. Fjärilen sitter på trädstammar och finns i två

Läs mer

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: ad Klockan:

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: ad Klockan: Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120831ad Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser: 50-66% Betyg 3 67-83% Betyg 4 84-100% Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi Skriv svar

Läs mer

*****************************************************************

***************************************************************** Umeå universitet EMG Barbara Giles Kod nummer: Tentamensformalia Kursens namn: 5BI110 Genetik och evolution 15 hp, moment evolution HT12 Datum: 2012-12-21 Tid: 09.00-14.00 Tillåtna hjälpmedel: miniräknare

Läs mer

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

Förädling och genbevarande två sidor av samma mynt

Förädling och genbevarande två sidor av samma mynt Förädling och genbevarande två sidor av samma mynt Bengt Andersson Gull Nordgen Temadag 9 oktober, Stockholm Upplägg Lite statistik Förädlingsprogrammen Genetiska vinster Genetisk variation och genbevarande

Läs mer

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 Idéhistoria Cuvier Malthus Lyell

Läs mer

DNA-ordlista. 16S: Egentligen 16S rrna. Mitokondriell gen med förhållandevis liten variation som ofta används för att artbestämma DNA från däggdjur.

DNA-ordlista. 16S: Egentligen 16S rrna. Mitokondriell gen med förhållandevis liten variation som ofta används för att artbestämma DNA från däggdjur. DNA-ordlista 16S: Egentligen 16S rrna. Mitokondriell gen med förhållandevis liten variation som ofta används för att artbestämma DNA från däggdjur. Alignment: Att placera DNA-sekvenser intill varandra.

Läs mer

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 1. Eukaryoter Tre domäner 2.

Läs mer

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 De fem rikena Växter Djur Svampar

Läs mer

Evolution, del 1: Evolution och naturlig selektion. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi

Evolution, del 1: Evolution och naturlig selektion. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi Evolution, del 1: Evolution och naturlig selektion Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi Kanada Peterborough liftlocks Johnson Hall University of Guelph Lund Ekologihuset Erik Svensson Ischnura elegans

Läs mer

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan: Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120312 Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser:!!! 50-66%! Betyg 3!!!!! 67-83%! Betyg 4!!!!! 84-100%! Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi!!!!

Läs mer

Syfte? Naturliga populationer i Trollsvattnen. Otoliter för åldersbestämning. Vävnadsprover för genetisk analys

Syfte? Naturliga populationer i Trollsvattnen. Otoliter för åldersbestämning. Vävnadsprover för genetisk analys Syfte? Inblick i vanlig genotypbestämningsmetod Allozymer har ofta använts som genetisk markör vid populationsgenetiska studier Studera genetisk variation inom och mellan populationer används inom bevarandebiologin

Läs mer

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar Genetik Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma Hunden har 78st kromosomer i varje cellkärna, förutom i könscellerna (ägg och spermier) där antalet är hälften, dvs 39st. Då en spermie och

Läs mer

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor

Läs mer

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information. BIOLOGI Biologi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Det är läran om livet, dess uppkomst, utveckling, former och villkor.

Läs mer

GENETIK - Läran om arvet

GENETIK - Läran om arvet GENETIK - Läran om arvet Kroppens minsta levande enheter är cellerna I cellkärnorna finns vår arvsmassa - DNA (DNA - Deoxiribonukleinsyra) Proteiner Transportproteiner Strukturproteiner Enzymer Reglerande

Läs mer

Klinisk genetik en introduktion

Klinisk genetik en introduktion Klinisk genetik en introduktion Ulf Kristoffersson Överläkare, docent Genetiska kliniken Labmedicin Skåne, Lund Vad ska en sjuksköterska kunna om ärftlighet? Ta en familjeanamnes och rita ett enkelt släktträd

Läs mer

Tentamen: Biologi 1TV001 Termin och år: VT08

Tentamen: Biologi 1TV001 Termin och år: VT08 Tentamen: Biologi 1TV001 Termin och år: VT08 7/3-08, klockan 08.00-13.00 Skriv svar på alla frågor på separata papper, märk varje papper med kod: Betygsgränser: 50-66% Betyg 3 67-83% Betyg 4 84-100 % Betyg

Läs mer

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta. EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara

Läs mer

Genetik/Avel Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11

Genetik/Avel Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11 Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11 Introduktion Genetiska kunskaper hos uppfödare är en nödvändighet för att förstå vad till exempel SKKs hälsoprogram innebär och varför

Läs mer

Molekylärbiologi: Betygskriterier

Molekylärbiologi: Betygskriterier Molekylärbiologi: Betygskriterier De obligatoriska momenten laboration och presentationsövningar examineras separat (endast G). Se separat utdelade anvisningar. Betygskriterier för teoridelen (se nedan).

Läs mer

Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV DIN KOD PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD.

Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV DIN KOD PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD. STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi 2015-02-02 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Biologi A basår Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: on 24 oktober 2012 Tid: 9.00-13.00

Läs mer

Mitos - vanlig celldelning

Mitos - vanlig celldelning Mitos - vanlig celldelning Interfas Cellens normala tillstånd kopiering sker. Enskilda kromosomer kan inte urskiljas Profas DNA molekylerna packar ihop sig i tydliga kromosomer Metafas Cellkärnans membran

Läs mer

Tolkning av resultat för genetiskt test av LPN1

Tolkning av resultat för genetiskt test av LPN1 Tolkning av resultat för genetiskt test av LPN1 Fri (N/N): En fri hund har två kopior av den normala genen (även kallat homozygot normal). Men detta resultat utesluter inte möjligheten att en hund kan

Läs mer

Heritabilitetsskattningar och avelsvärderingsmetodik för kvantitativa egenskaper. Erling Strandberg Inst för husdjursgenetik, SLU

Heritabilitetsskattningar och avelsvärderingsmetodik för kvantitativa egenskaper. Erling Strandberg Inst för husdjursgenetik, SLU Heritabilitetsskattningar och avelsvärderingsmetodik för kvantitativa egenskaper Erling Strandberg Inst för husdjursgenetik, SLU Typ av eg. Bakgrund Fenotyper Exempel Kvalitativa Olika typer av egenskaper

Läs mer

Genetik, Gen-etik och Genteknik

Genetik, Gen-etik och Genteknik Genetik, Gen-etik och Genteknik Syfte och innehåll Att utveckla kunskap om det genetiska arvet och genteknikens möjligheter. Arbetssätt Vi kommer att varva föreläsningar, diskussioner, arbetsuppgifter

Läs mer

Metoder för att identifiera genetisk sjukdomar

Metoder för att identifiera genetisk sjukdomar Hunden människans sjukaste vän Olof Vadell Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Hunden har varit en

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Inavel i den skandinaviska fjällrävspopulationen?

Inavel i den skandinaviska fjällrävspopulationen? Inavel i den skandinaviska fjällrävspopulationen? Foto: L. Liljemark Karin Norén Zoologiska institutionen Stockholms universitet Inavel Parning mellan nära släktingar En gen möter sig själv Carlos II (1661-1700)

Läs mer

Genetik och Avel. eller. man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle

Genetik och Avel. eller. man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle Genetik och Avel eller man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle Biet är en enastående organism för vilken evolutionen fram till idag slutat i ett mycket avancerat

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

Datorlaboration 5: Genetisk populationsstruktur

Datorlaboration 5: Genetisk populationsstruktur Datorlaboration 5: Genetisk populationsstruktur Syftet med denna laboration är att ni ska få prova på några vanligt förekommande statistiska analysmetoder som används vid studier av genetisk populationsstruktur.

Läs mer

Genetik en sammanfattning

Genetik en sammanfattning Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att

Läs mer

Genetik vid polyneuropatier. Christina Jern

Genetik vid polyneuropatier. Christina Jern Genetik vid polyneuropatier Christina Jern Information lagras i DNA 2 m DNA i varje cell Bara 3 cm kodar för protein Det humana genomet februari 2001 The International Human Genome Mapping Consortium

Läs mer

Diskrepans mellan APC-Resistens och faktor V Leiden mutationen Några patientfall

Diskrepans mellan APC-Resistens och faktor V Leiden mutationen Några patientfall Diskrepans mellan APC-Resistens och faktor V Leiden mutationen Några patientfall EQUALIS-möte i koagulation 27-28 januari 2011 Marianne Dahlberg Överläkare Klinisk kemi Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Biologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Biologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Biologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer (Ifylles av student) omtentamen TX091X NT-bas Tentamensdatum: to 12 januari 2012 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel:

Läs mer

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 3

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 3 ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK Del 3 av Maria Grönkvist Efter det att jag i förra numret av HR skrev en lista på den genetiska koden för en del färgvarianter har jag fått en fråga som lyder: hur får man

Läs mer

Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén

Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys Niklas Dahrén Sicklecellsanemi Erytrocyterna ser ut som skäror : Sjukdomen innebär a0 de röda blodkropparna (erytrocyterna) ser ut som skäror (eng. sickle)

Läs mer

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar GA N AT ION ALCTAC ATCA G ENOMI CSGT INFR A S T RU CTURE Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Adam Ameur Bioinformatiker SciLifeLab Uppsala, 13e Maj 2014 Introduktion till bioinformatik

Läs mer

Anpassningar: i variabla miljöer & Livshistorier och evolutionär fitness Kap. 9&10

Anpassningar: i variabla miljöer & Livshistorier och evolutionär fitness Kap. 9&10 Anpassningar: i variabla miljöer & Livshistorier och evolutionär fitness Kap. 9&10 Jätte-stora röda sammetskvalstret Förutsättningar för naturligt urval som leder till evolution: * Avkommeproduktion >

Läs mer

Gen Transkripterbar del. promotor exon intron exon intron exon Slut på transkription. av transkription, fixar rätt tid och rätt mängd.

Gen Transkripterbar del. promotor exon intron exon intron exon Slut på transkription. av transkription, fixar rätt tid och rätt mängd. Gener är viktiga i biologin och idag ett aktuellt ämne. Genetik = läran om arvbarhet. Startade på 1860-talet med munken Gregor Mendel, som påvisade det som vi kallar gener. Genetik = läran om gener. Gen

Läs mer

2. Vad menas med en livshistorietabell (life history table)? Vilken information kan man få ur en sådan? Vilka olika typer finns?

2. Vad menas med en livshistorietabell (life history table)? Vilken information kan man få ur en sådan? Vilka olika typer finns? Ekologi och populationsgenetik. Exempel på tentamen ** Besvara varje fråga på nytt papper, och skriv namn eller kod på alla papper. ** Räknedosa och populationsgenetisk formelsamling får användas. ** Ange

Läs mer

Hur vet vi hur inavlade djuren är? - jämförelse av olika metoder

Hur vet vi hur inavlade djuren är? - jämförelse av olika metoder Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hur vet vi hur inavlade djuren är? - jämförelse av olika metoder Lisa Brändström Examensarbete / SLU, Institutionen för

Läs mer

SKRIVELSE Ärendenr: NV

SKRIVELSE Ärendenr: NV 1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2013-01-10 Ärendenr: NV-05519-12 Regeringskansliet Miljödepartementet Registrator 103 33 Stockholm miljodepartementet.registrator

Läs mer

Gener i hälsa och sjukdom

Gener i hälsa och sjukdom Gener i hälsa och sjukdom Upplägg Genetiska sjukdomar Introduktion Kromosomavvikelser Monogena sjukdomar Multifaktoriella (komplexa) sjukdomar Kristina Lagerstedt-Robinson Peter Gustavsson Artikel Exome

Läs mer

Information om index för HD och ED

Information om index för HD och ED www.skk.se/uppfödning 1 januari 2013 Information om index för HD och ED Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande hos många hundraser. För ett effektivare avelsarbete för bättre

Läs mer

Simulering av evolutionär anpassing En studie om hur arters anpassningsförmåga varierar med mutationsfrekvens.

Simulering av evolutionär anpassing En studie om hur arters anpassningsförmåga varierar med mutationsfrekvens. Simulering av evolutionär anpassing En studie om hur arters anpassningsförmåga varierar med mutationsfrekvens. Christian Lie NV3C Polhemsgymnasiet Göteborg 1 Innehållsförteckning: Sammanfattning Inledning

Läs mer

Varken homo- eller heterozygot. En gen förekommer i enkel upplaga hos en i övrigt diploid individ. Män är hemizygota för gener på X-kromosomen.

Varken homo- eller heterozygot. En gen förekommer i enkel upplaga hos en i övrigt diploid individ. Män är hemizygota för gener på X-kromosomen. G 1: NAMN... Definiera och redogör kortfattat följande begrepp: ( Varje delfråga ger 1 poäng) a. Hemizygot Varken homo- eller heterozygot. En gen förekommer i enkel upplaga hos en i övrigt diploid individ.

Läs mer

Evolution i molekylärbiologiskt perspektiv

Evolution i molekylärbiologiskt perspektiv Nutidens upptäcktsfärder går till organismernas minsta beståndsdelar. Evolution i molekylärbiologiskt perspektiv En viktig milstolpe i vetenskapens historia är sekvenseringen av det mänskliga genomet.

Läs mer

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Adam Ameur Bioinformatiker Lund, 26e November 2014 Introduktion till bioinformatik Bioinformatik - en tvärvetenskaplig disciplin där algoritmer

Läs mer

En bioinformatisk genjakt I

En bioinformatisk genjakt I En bioinformatisk genjakt I -jämförelser av olika arters genom I den här aktiviteten kan en elev självständigt undersöka det mänskliga genomet genom att hämta information från en databas på nätet. Målet

Läs mer

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider? För essäsvaren 1 2 kan den sökande få högst 9 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de exakta sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa kan den sökande få högst 7 poäng. Dessutom 1. Hur

Läs mer

8FA224. Medicinsk genetik, 7,5 hp. Medical Genetics. Fristående kurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2014 HT. Kursplan

8FA224. Medicinsk genetik, 7,5 hp. Medical Genetics. Fristående kurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2014 HT. Kursplan 8FA224 Medicinsk genetik, 7,5 hp Medical Genetics Fristående kurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2014 HT Kursplan Fastställd av Grundutbildningsnämnden Fastställandedatum 2013-10-30 Reviderad Diarienummer

Läs mer

8MEA07. Medicinsk genetik, 7,5 hp. Medical Genetics. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2017 HT PRELIMINÄR. Kursplan

8MEA07. Medicinsk genetik, 7,5 hp. Medical Genetics. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2017 HT PRELIMINÄR. Kursplan 8MEA07 Medicinsk genetik, 7,5 hp Medical Genetics Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2017 HT PRELIMINÄR Kursplan Fastställd av Grundutbildningsnämnden Fastställandedatum 2012-12-07 Reviderad

Läs mer

Biologiskt kön i ett evolutionärt perspektiv

Biologiskt kön i ett evolutionärt perspektiv Biologiskt kön i ett evolutionärt perspektiv inte så statiskt som vi tror? Sören Nylin, Zoologi Are boys and girls really that different? Twenty years ago, doctors and researchers didn t think so. It's

Läs mer

Information om SKK:s index för HD och ED

Information om SKK:s index för HD och ED Information om SKK:s index för HD och ED Text: Sofia Malm Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande i många, framförallt storvuxna, hundraser. Trots mångåriga hälsoprogram orsakar

Läs mer

Evolution, del 3: Arter och artbildning. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi

Evolution, del 3: Arter och artbildning. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi Evolution, del 3: Arter och artbildning Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi Vad är en art? Linné: endast klassificering Darwin: finns arter på riktigt när en art kan ändras med tiden? Artbegrepp

Läs mer

Program för forskning om biologisk mångfald

Program för forskning om biologisk mångfald Kommittén för forskning om biologisk mångfald 2005-01-21 Program för forskning om biologisk mångfald Inledning I budgetpropositionen för 2002 aviserade regeringen ett permanent tillskott till bland annat

Läs mer

Avelsplanering, med fokus på genetisk variation. Sofia Malm

Avelsplanering, med fokus på genetisk variation. Sofia Malm Avelsplanering, med fokus på genetisk variation Sofia Malm Avelskonferens SÄK, 12 augusti 2016 Hur bedrivs hundavel? Uppdelning i ett stort antal hundraser Många små populationer och subpopulationer Enskilda

Läs mer

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 4

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 4 ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK Del 4 av Maria Grönkvist Hur fungerar ärftlighetslagarna när det är två genpar med i leken? Slumpens rutmönster utökas då till 16 rutor, dvs det finns 16 olika möjligheter

Läs mer

Släktskap mellan människa och några ryggradsdjur

Släktskap mellan människa och några ryggradsdjur Övning: Släktskap mellan människa och några ryggradsdjur sid 1 Övning Släktskap mellan människa och några ryggradsdjur En manuell jämförelse mellan hemoglobinets aminosyrasekvenser hos några organismer

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

Konsekvenser av inavel under många generationer Populationsgenetiska mekanismer

Konsekvenser av inavel under många generationer Populationsgenetiska mekanismer Konsekvenser av inavel under många generationer Populationsgenetiska mekanismer Consequences of inbreeding during many generations Population genetic mechanisms Carita Johansson Självständigt arbete 15

Läs mer

Farmakogenetik/genomik

Farmakogenetik/genomik Farmakogenetik/genomik HT-2013 Lars Westberg Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet lars.westberg@pharm.gu.se Översikt Introduktion Definitioner

Läs mer

Kodominans Codominance Kodominans är när båda fenotyoerna får genomslag även om allelerna är heterozygota.

Kodominans Codominance Kodominans är när båda fenotyoerna får genomslag även om allelerna är heterozygota. Gloslista Svenska engelska Förklaring Allel Allele en variant av en gen, gener styr egenskaper. De flesta gener finns i olika varianter. De olika varianterna kallas alleler. Aminosyra Amino acid En aminosyra

Läs mer

Crafoordpriset i biovetenskaper 2015

Crafoordpriset i biovetenskaper 2015 RAFOORDPRISE I BIOVEENSKAPER 2015 POPULÄRVEENSKAPLI INFORMAION rafoordpriset i biovetenskaper 2015 rafoordpriset i biovetenskaper 2015 går till genetikerna Richard Lewontin, USA, och omoko Ohta, Japan,

Läs mer

Genetik. Gregor Mendel onsdag 12 september 12

Genetik. Gregor Mendel onsdag 12 september 12 Gregor Mendel 1822-1884 1 Mendel valde ärtor för att undersöka hur arvet förs vidare från föräldrar till avkomma, alltså hur exempelvis utseende ärvs mellan generationer. Med ärtorna kunde han styra sina

Läs mer

Läsanvisningar och exempelfrågor del 2: genetik

Läsanvisningar och exempelfrågor del 2: genetik Läsanvisningar och exempelfrågor del 2: genetik Sidhänvisningarna avser den officiella kursboken, Karlsson, Krigsman, Molander, Wickman: Biologi A med Naturkunskap A, upplaga -05. Hänvisningar ges även

Läs mer

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik

Läs mer

Schema: Bevarandebiologi 15 hp, VT 2009 Kursen arrangeras av Avdelningen för populationsgenetik, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet

Schema: Bevarandebiologi 15 hp, VT 2009 Kursen arrangeras av Avdelningen för populationsgenetik, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet 2009-02-20 OBS: Ändringar kan bli aktuella Schema: Bevarandebiologi 15 hp, VT 2009 Kursen arrangeras av Avdelningen för populationsgenetik, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet Lärare: Linda

Läs mer

Lessons sparvpapegojor genetik och mutationer

Lessons sparvpapegojor genetik och mutationer Lessons sparvpapegojor genetik och mutationer Latinskt namn: Forpus coelestis coelestis Engelskt namn: Lesson s Parrotlet / Pacific Parrotlet / Celestial Parrotlet Färger och mutationer: röna fåglar Naturfärg.

Läs mer

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5 Inledning Arv och genetik - 9E - läsår 16-17 - v48-v5 Under denna period läser vi om arv, genetik och genteknik: - dels hur mekanismerna fungerar på cell- och individnivå: gener, DNA, kromosomer, celldelning,

Läs mer

Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar. Kerstin Lindblad-Toh

Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar. Kerstin Lindblad-Toh Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar Kerstin Lindblad-Toh Målsättning med min forskning Att hitta människors sjukdomsgener via: - djurmodeller - en bättre förståelse av arvsmassan - storskalig

Läs mer

Genetiska metoder för att kartlägga den anatomiskt moderna människans expansion

Genetiska metoder för att kartlägga den anatomiskt moderna människans expansion Genetiska metoder för att kartlägga den anatomiskt moderna människans expansion Linnéa Sandell Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, vårterminen 2013 Institutionen för biologisk

Läs mer

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga

Läs mer

Bio_kemi_intern_110110, 2011-01-13 1/8

Bio_kemi_intern_110110, 2011-01-13 1/8 Bio_kemi_intern_110110, 2011-01-13 1/8 Innehåll Organismen Bakterieidentifiering Mikroorganismer Cellen Genetik/DNA Genetik med bananflugor Kriminalteknologi med Pyrosekvensering (kort) Kriminalteknologi

Läs mer

Genetik och inavel hos den Svenska vargen

Genetik och inavel hos den Svenska vargen Genetik och inavel hos den Svenska vargen Robert Aspgren Degree project in biology, Master of science (2 years), 2012 Examensarbete i biologi 30 hp till masterexamen, 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning

Läs mer

1-3 C/A 1-6 onsdag vecka 6

1-3 C/A 1-6 onsdag vecka 6 I det här häftet finns de uppgifter som ligger till grund för min bedömning av din kunskapsutveckling i DNA och genetik. Alla ska göra uppgifterna (1),(2) och (A). I uppgift (1) och (A) är uppgiften indelad

Läs mer

PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap

PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap Helsingfors universitet Urvalsprovet 29.5.2013 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap Den sökandes namn: Personbeteckning: För essäsvaren 1-3 kan

Läs mer

Arv och miljö, eller kineser, koreaner och japaner

Arv och miljö, eller kineser, koreaner och japaner Arv och miljö, eller kineser, koreaner och japaner Som vi vet styrs de egenskaper vi får, av vilka egenskaper våra förfäder hade. Vi har sett tabellen (Punettdiagram) med kaninerna. Nu ska vi använda våra

Läs mer

Bestämning av antalet aktiva CYP2D6 genkopior (CNV) med Pyrosequencing. Anna-Lena Zackrisson PhD. anna-lena.zackrisson@rmv.se

Bestämning av antalet aktiva CYP2D6 genkopior (CNV) med Pyrosequencing. Anna-Lena Zackrisson PhD. anna-lena.zackrisson@rmv.se Bestämning av antalet aktiva CYP2D6 genkopior (CNV) med Pyrosequencing Anna-Lena Zackrisson PhD INTRODUKTION LINKÖPINGSENHETEN RÄTTSMEDICIN RÄTTSKEMI RÄTTSGENETIK INTRODUKTION Sammanställa genetisk information

Läs mer

Genetiska Algoritmer. 10 mars 2014

Genetiska Algoritmer. 10 mars 2014 Genetiska Algoritmer Johan Sandberg Jsg11008@student.mdh.se 10 mars 2014 Niklas Strömberg Nsg11001@student.mdh.se 1 SAMMANFATTNING Genetiska algoritmer är en sorts sökalgoritm som är till för att söka

Läs mer

Bevarandegenetisk analys för den svenska lantrasen Västgötaspets

Bevarandegenetisk analys för den svenska lantrasen Västgötaspets Bevarandegenetisk analys för den svenska lantrasen Västgötaspets Mija Jansson 2015-01-12 I det vilda är det viktigt att en art har genetisk variation för att den ska kunna anpassa sig till förändringar

Läs mer

Föreläsning G60 Statistiska metoder

Föreläsning G60 Statistiska metoder Föreläsning 8 Statistiska metoder 1 Dagens föreläsning o Chi-två-test Analys av enkla frekvenstabeller Analys av korstabeller (tvåvägs-tabeller) Problem med detta test o Fishers exakta test 2 Analys av

Läs mer

Synopsis spridning, vandring och habitatutnyttjande

Synopsis spridning, vandring och habitatutnyttjande Synopsis spridning, vandring och habitatutnyttjande 1 Djurs rumsliga fördelning Slumpmässigt Jämnt Agregation 1.1 Faktorer som påverkar avstånd mellan djur Konkurrens Resursfördelning Predation Behov av

Läs mer

FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen

FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen 1(5) FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen Målsättning Syftet med detta faktablad är att ge en översikt av den genetiska provtagningen som tillämpas vid rovdjursinventeringen i Sverige

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer