Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU. ebc.uu.se. Nick Brandt. Populationsgenetik
|
|
- Viktor Ivarsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU ebc.uu.se Nick Brandt Populationsgenetik
2 Kursens upplägg Föreläsningar 24/4, 10:15-16:00 Friessalen Introduktion, HWE 27/4, 10:15-16:00 Inavel 28/4, 10:15-16:00 Genetisk drift 29/4, 08:15-12:00 Genetisk struktur 4/5, 10:15-16:00 Selektion 12/5, 08:15-09:00 Lindahlsalen Frågestund Material (Studentportalen) PDF från föreläsningar, Övningsuppgifter med facit Övningstenta Formelsamling Tenta 13/5,
3 Populationsgenetik: introduktion VAD? Definition, teoretisk och tillämpad populationsgenetik VARFÖR? Exempel på hur populationsgenetiken kommit till användning HUR? Grundläggande begrepp och en standardmodell för evolution i populationer
4 Vad är populationsgenetik? Läran om populationers genetiska sammansättning och de faktorer som påverkar den över tid. En kvantitativ modell för evolution. I teoretisk populationsgenetik används simuleringar och teoretiska modeller för att bättre förstå hur evolutionära processer påverkar gener i populationer över tid. I tillämpad populationsgenetik används genetiska markörer för att dra slutsatser om populationens struktur, historia, släktskap och selektion, samt för att beskriva geners funktion.
5 Varför populationsgenetik? Modern populationsgenetik har kraftigt påverkats av tre stora omvälvningar inom de biologiska vetenskaperna: Konceptuellt: Betrakta populationer och gener ur ett evolutionärt historiskt perspektiv Empiriskt/datadrivet: 1. Sammanställandet av flera arters fullständiga genom. 2. Sekvenseringsteknologi för att upptäcka polymorfier, markörer. 3. Tekniker för att snabbt och kostnadseffektivt genotypa* och sekvensera ett stort antal individer. Datorkraft för lagring/hantering/analys av data: En lane Illumina sekvensering generar (idag) 500 millioner fragment av 101 bp längd ( baser = 17 mänskliga genom) till en kostnad av ca Skr. *sammanställa ett stort antal markörer i en individs genom
6 Nyttan av populationsgenetik? Användningsområden inom olika biologiska forskningsfält: EVOLUTION: studiet av artbildning och naturlig selektion EKOLOGI: information om populationers historia, struktur, spridning och migration NATURVÅRD: skattning av populationers/arters storlek för bevarandet av genetisk variation och livskraft ODLING/AVEL: teori och metodik för att ta fram livskraftiga varianter i olika miljöer MEDICIN: modern teori och metodik för att finna kandidatgener för genetiskt nedärvda sjukdomar och hur dessa gener samverkar med andra gener och med miljön
7 Tillämpad populationsgenetik Exempel: Hotade populationer
8 Genetisk variation i den svenska vargpopulationen Övervakning av den svenska vargpopulationen med hjälp av genetiska markörer. Populationen grundas av två vargar. Ytterligare en varg migrerar in.
9 Inavel i den svenska vargpopulationen Inavelskoefficienten (graden av släktskap mellan enskilda individer) uppskattad från släktträd. Standardiserad heterozygositet är ett mått på den genetiska variationen i populationen.
10 Grundläggande begrepp DNA -AGCCTATTTGACG- -AGCGTATTTGCCGpolymorfier Gen Den grundläggande fysiska och funktionella enheten av DNA som går i arv, dvs för information vidare från en generation till nästa.
11 Locus (pl. loci) Känd plats i genomet där en gen är lokaliserad. Alleler (A och a) Allel De olika varianter av en gen som kan förekomma vid ett bestämt locus (A och a). A a Locus Heterozygot En diploid individ är heterozygot vid ett locus om allelerna vid detta locus är olika (Aa). Homozygot En diploid individ är homozygot vid ett locus om... (AA eller aa)? Homologa kromosomer
12 Genotyp Uppsättningen alleler vid ett lokus hos en individ (AA/Aa/aa). Alleler (röd och blå) Fenotyp Uttryckt form eller variant av en karaktär hos en specifik individ (röd eller blå). A a Lokus för färg Dominant allel En allel som uttrycker sin fenotypiska effekt även om den förekommer heterozygot med en recessiv allel. Recessiv allel En allel vars fenotyp inte uttrycks i en heterozygot. Allel (A och a) Homozygot Homologa kromosomer (AA eller aa) Heterozygot (Aa) Genotyp (AA/Aa/aa) Fenotyp (röd/blå)
13 Den centrala doktrinen i molekylärbiologi the central dogma Genotypen lagras i DNA och går i arv. Proteinfunktionen påverkar individens fenotyp.
14 Mendelsk nedärvning Egenskaper (fenotyper) nedärvs genom distinkta partiklar (alleler). Alleler förekommer i par (hos diploida individer) där en allel kommer från vardera förälder. Gregor Mendel ( ) Mendels två lagar: 1. Allelerna segregerar slumpmässigt, dvs när haploida könsceller bildas så kan vilken som av de två allelerna hos den heterozygota föräldern ingå i en specifik könscell (gamet). 2. Gener för olika egenskaper (fenotyper) nedärvs oberoende av varandra. Detta gäller bara för icke-länkade gener!
15 Mendelsk nedärvning, exempel: Hur många är allelerna? Vilka är fenotyperna och genotyperna i föräldragenrationen och F1- generationen? Vilka proportioner av fenotyperna respektive genotyperna förväntas i F2-generationen? Vilken, om någon, allel är dominant över den andre? Vad kallas denna nedärvning?
16 Kvantitativa egenskaper: många gener som samverkar En gen, två alleler Två gener, två alleler Tre gener, två alleler Kan vi få samma spridning i fenotypen med bara en gen? Många gener, två alleler Exempel på fenotyper: längd, blomningstid, fitness/ överlevnad?
17 Grundläggande evolutionära processer: Varifrån kommer variationen? Mutationer Migration Vart tar den vägen? Drift Inavel Selektion
18 Grundläggande evolutionära processer: Mutationer Punktmutationer (SNP = single nucleotide polymorphisms) Genetisk markör En variation (mutation) i DNA-sekvensen av något slag vars plats i genomet vi känner till, antingen definitivt, eller relativt andra markörer. Typer av genetiska markörer Mikrosatelliter RFLP (restriction enzyme polymorphism) SNPs (punktmutationer) - den idag mest förekommande och använda
19 Några mått på genetisk variation (genetisk diversitet) Heterozygositet (H) H = antalet heterozygoter totala antalet individer Allelisk diversitet (A) A = totala antalet alleler i alla loci antalet loci Frekvensen polymorfa loci (P) P = antalet polymorfa loci totala antalet loci
20 Genetisk diversitet i några olika arter (hotade och ickehotade) H A n Människa Schimpans Prärievarg Etiopisk varg Alligator Komodovaran H = heterozygositet, A = allelisk diversitet, n = sampelstorlek
21 Allelefrekvenser och genotypfrekvenser - vad är det? När vi vill beskriva den genetiska variationen i en population, så räknar vi intuitivt data. Antag ett locus i följande population som består av 10 diploida individer: A1A1 A1A2 Genotyper: A1A1 A1A2 A2A2 A1A2 A1A1 A1A1 Antal: A1A2 A2A2 A2A2 Alleler: A1 A2 A1A2 A1A1 Antal
22 Hur beräknar vi allel- och genotypfrekvenser? Istället för att använda räknedata från ett specifikt exempel, så kan vi generalisera förhållandet mellan alleler och genotyper med relativa frekvenser (p): A1A1 Genotyper: A1A1 A1A2 A2A2 A1A2 A1A2 A1A1 A1A1 Antal: A1A2 A2A2 A2A2 Notation: X11 X12 X22 1 A1A2 A1A1 Relativa frekvenser (genotyper): Frekvensdefinition av f Den relativa frekvensen av A1-alleler bland alla alleler i populationen: p(a1) = X11 + 1/2 X12 = /2 0.4 = Sannolikhetsdefinition av p a) Dra slumpmässigt en individ ur populationen b) Dra slumpmässigt en allel från den individen p(a1) = X X12 1/2 + X22 0 = / = 0.6 A1A1 A1A2 A2A2
23 Varför använder vi dessa frekvenser och hur kan förhållandet mellan dem illustreras? 1. Att räkna med frekvenser inbjuder oss att tänka i termer av sannolikheter (de är egentligen samma sak!). Detta har visat sig mycket användbart inom populationsgenetiken. 2. Givet att vissa specifika förhållanden råder i populationen vi studerar, så gäller ett enkelt samband mellan proportionerna av allel- och genotypfrekvenserna i en population: Detta samband kallas Hardy-Weinbergs lag, och det specifika förhållande som måste gälla är att inga evolutionära krafter verkar i populationen.
24 Hardy-Weinbergs lag/jämvikt (HWE) Vad är HWE? En av de mest använda principerna/grundmodellerna inom populationsgenetiken. Används för att identifiera inavel, parningssystem och populationsstruktur i verkliga populationer. Beskriver det förväntade förhållandet mellan genotypfrekvenser och allelfrekvenser i en ideal population.
25 Hardy-Weinbergs lag/jämvikt (HWE) Vad är en ideal population - förutsättningarna för HWE? 1. Slumpmässig parning 2. Oändligt stor populationsstorlek 3. Ingen migration 4. Inga mutationer 5. Ingen selektion Kort sagt: en population där inga evolutionära krafter verkar! Övriga: diploid organism med sexuell reproduktion; icke-överlappande generationer, osv
26 Hardy-Weinbergs lag/jämvikt (HWE) Alleler: A och a Allelfrekvenser: p + q = 1 Genotyper: AA, Aa, aa Genotypfrekvenser: p 2 + 2pq + q 2 = 1
27 Hardy-Weinbergs lag/jämvikt (HWE) Vad händer med allel- och genotypfrekvenser i en HWE population? Allelfrekvenserna förändras inte. Genotypfrekvenserna kan beräknas utifrån allelfrekvenserna. Om vi har ett två-allelslokus, med allel A i frekvensen p och allel a i frekvensen q = 1 - p, då gäller: Genotyper AA Aa aa Förväntade frekvenser p^2 2pq q^2 där allelfrekvenserna: p + q = 1 och genotypfrekvenserna: p 2 + 2pq + q 2 = 1
28 HWE och förväntad heterozygotigrad (= genetisk diversitet, He) HWE: Genotyper AA Aa aa Frekvens p 2 + 2pq + q 2 = 1 Den totala frekvensen homozygoter (F): F = kx i=1 p 2 i där k = antalet alleler i lokuset och pi = allelfrekvensen för allel i Analogt, så är förväntad heterozygotigrad den förväntade frekvensen heterozygoter (He) i en population i HWE: H e =1 F =1 kx i=1 p 2 i jmfr. med observerad heterozygotigrad: antalet heterozygoter H = totala antalet individer
29 Hardy-Weinberg proportioner Vid vilken allelfrekvens är heterozygotigraden maximerad? I vilken genotyp hittar vi lågfrekventa (sällsynta) alleler?
30 Test av Hardy-Weinberg proportioner i en population 1(4) Ett lokus för röda blodkroppar undersöktes hos 1000 engelska blodgivare: Genotyp AA Aa aa Observerat antal =1000 Förväntat antal??? =1000 Är populationen i HWE vid detta lokus? Allelfrekvenser vid ett tvåallelslokus: p + q = 1 Förväntade genotypfrekvenser vid HWE: p 2 + 2pq + q 2 = 1
31 Test av Hardy-Weinberg proportioner i en population 2(4) Är populationen i HWE vid detta lokus? Genotyp AA Aa aa Observerat antal =1000 Förväntat antal??? =1000 Allelfrekvenser: p + q = 1; förväntade genotypfrekvenser vid HWE: p 2 + 2pq + q 2 = 1 1. Beräkna allelfrekvenserna: p(a) = frekvens(a) = ((2 298) + 489) / (2 1000) = q(a) = 1 - p(a) = = Beräkna föväntade genotypfrekvenser (om population i HWE): Förväntad frekvens (AA) = p 2 = = Förväntad frekvens (Aa) = 2pq = = Förväntad frekvens (aa) = 1 - (p 2 + 2pq) = Beräkna föväntat antal från genotypfrekvenserna: Förväntat antal (AA) = p = Förväntat antal (Aa) = 2pq 1000 = Förväntat antal (aa) = q = 209.3
32 Test av Hardy-Weinberg proportioner i en population 3(4) Är populationen i HWE vid detta lokus? Genotyp AA Aa aa Observerat antal =1000 Förväntat antal =1000 Överenstämmelse mellan observerat- och förväntat antal testas med ett X 2 -test (chi-2) med nollhypotesen H0: Ingen skillnad föreligger mellan observerat och förväntat antal; population i HWE. 2 = kx (o e) 2 e X 2 = teststatistik O = observerat antal e = förväntat antal k = antalet genotypklasser χ 2 = 2 2 ( ,3) ( ,4) ( ,3) 294, , ,3 2 = 0, 22
33 Test av Hardy-Weinberg proportioner i en population 4(4) Vår beräknade teststatistik för X 2 = 0.22 kontrolleras mot tabell: Frihetsgrader = k ep ger df = = 1 k = antalet klasser av data (varav 2 är fria att variera av 3) ep = antal parametrar estimerade från data (p) Från tabell: X ; 1df = < 3.841, H0 kan inte förkastas, dvs genotypfrekvenserna avviker inte signifikant från HWE proportioner. Populationen befinner sig i HWE.
34 Sammanfattning Populationsgenetiken är den bästa modell vi har för evolutionära processer. Populationsgenetik används för att nå ökad förståelse för evolutionära och demografiska processer. Hardy-Weinbergs lag är en central princip inom populationsgenetiken. Hardy-Weinberg jämvikt: Allelfrekvenser förändras inte över tiden. Allelerna kombineras slumpvis. Genotypfrekvenserna kan beräknas utifrån allelfrekvenserna (p + q = 1): Genotyper AA Aa aa Frekvenser p 2 2pq q 2
Genetik II. Jessica Abbott
Genetik II Jessica Abbott Nukleosid Sockergrupp + kvävebas Kvävebaser: Puriner (adenin, guanin) Pyrimidiner (cytosin, thymin i DNA, uracil i RNA) Basparning A=T G C Packning av DNA i eukaryot cellkärna
Läs merHardy-Weinberg jämnvikt Processer som minskar genetisk variation: Inavel Genetisk drift
Populationsgenetik Hardy-Weinberg jämnvikt Processer som minskar genetisk variation: Inavel Genetisk drift Processer som ökar genetisk variation: Mutationer Migration Miljömässiga förändringar Balancen
Läs mer1. Vilka faktorer kan påverka frekvensen av en allel i en population?
Problemlösning : Gener i populationer. Vilka faktorer kan påverka frekvensen av en allel i en population? 2. Beräkna allelfrekvenser och den observerade och förväntade heterozygotigraden i de följande
Läs merMångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som
Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som
Läs merTentamen, Genetik (och Evolution), 14/ (NBIA24, 91BI11, 91BI17, 92BI11, 92BI17 och TFBI11)
Tentamen, Genetik (och Evolution), 14/3 2017 (NBIA24, 91BI11, 91BI17, 92BI11, 92BI17 och TFBI11) Sist i häftet hittar du svarsblanketten. Fyll i rätt svar på denna och lämna in. Betygsgränser: NBIA24,
Läs merMångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som
Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som
Läs merSkrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p.
Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Namn: Adress: Resultat: Betyg: Hjälpmedel: Miniräknare. Formelblad med tabell. Skrivtid: 9.00-13.00. Beräkningar och svar ska vara motiverade.
Läs merPedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik
Centralt innehåll Genetik Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dnareplikation och mutationer. Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper,
Läs merEvolution, del 2: Evolutionsprocesser och förändringar i det genetiska materialet. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi
Evolution, del 2: Evolutionsprocesser och förändringar i det genetiska materialet Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi Naturlig selektion Alleler som ger bättre överlevnad och/eller reproduktionsförmåga
Läs merDen evolutionära scenen
Den evolutionära scenen Det finns en del att förklara Där allt händer Skapande Evolutionsteorin Gibboner Orangutang Gorilla Människa Schimpans Bonobo Naturligt urval Artbildning Livet har en historia Gemensamt
Läs merFörökning och celldelning. Kap 6 Genetik
Förökning och celldelning Kap 6 Genetik Obs! fel i boken: Sid 215, stycket längst ner står systerkromatider, skall stå homologa kromosomer Sid 217, fjärde raden andra stycket: står eller zygoter vilket
Läs merTentamen Biologi BI1112 Termin och år: ad Klockan:
Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120831ad Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser: 50-66% Betyg 3 67-83% Betyg 4 84-100% Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi Skriv svar
Läs merTensta Gymnasium Per Anderhag 2005 Biologi A Naturligt urval Selektionstryck på Björkmätare 1
Naturligt urval Selektionstryck på Björkmätare 1 Laborationen bygger på den evolution som skett på nattfjärilen björkmätare (Biston betularia) i England. Fjärilen sitter på trädstammar och finns i två
Läs mer*****************************************************************
Umeå universitet EMG Barbara Giles Kod nummer: Tentamensformalia Kursens namn: 5BI110 Genetik och evolution 15 hp, moment evolution HT12 Datum: 2012-12-21 Tid: 09.00-14.00 Tillåtna hjälpmedel: miniräknare
Läs merTidiga erfarenheter av arvets mysterier
Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före
Läs merFörädling och genbevarande två sidor av samma mynt
Förädling och genbevarande två sidor av samma mynt Bengt Andersson Gull Nordgen Temadag 9 oktober, Stockholm Upplägg Lite statistik Förädlingsprogrammen Genetiska vinster Genetisk variation och genbevarande
Läs merEvolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner
Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 Idéhistoria Cuvier Malthus Lyell
Läs merSBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare
Drottningodling för nybörjare Introduktion till drottningodling -kursöversikt Biologin bakom drottningodlingen Förädling och avel Utrustning Metoder till husbehov och yrkesmässigt Parning och drönarsamhällen
Läs merEvolution, del 1: Evolution och naturlig selektion. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi
Evolution, del 1: Evolution och naturlig selektion Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi Kanada Peterborough liftlocks Johnson Hall University of Guelph Lund Ekologihuset Erik Svensson Ischnura elegans
Läs merTentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:
Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120312 Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser:!!! 50-66%! Betyg 3!!!!! 67-83%! Betyg 4!!!!! 84-100%! Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi!!!!
Läs merDNA-ordlista. 16S: Egentligen 16S rrna. Mitokondriell gen med förhållandevis liten variation som ofta används för att artbestämma DNA från däggdjur.
DNA-ordlista 16S: Egentligen 16S rrna. Mitokondriell gen med förhållandevis liten variation som ofta används för att artbestämma DNA från däggdjur. Alignment: Att placera DNA-sekvenser intill varandra.
Läs merEvolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner
Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 1. Eukaryoter Tre domäner 2.
Läs merINSTITUTIONEN FÖR MARINA VETENSKAPER
INSTITUTIONEN FÖR MARINA VETENSKAPER MAR105 Grundläggande evolutionära och ekologiska principer, 7,5 högskolepoäng Basic principles in Fastställande Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetsnämnden
Läs merEvolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner
Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 De fem rikena Växter Djur Svampar
Läs merSyfte? Naturliga populationer i Trollsvattnen. Otoliter för åldersbestämning. Vävnadsprover för genetisk analys
Syfte? Inblick i vanlig genotypbestämningsmetod Allozymer har ofta använts som genetisk markör vid populationsgenetiska studier Studera genetisk variation inom och mellan populationer används inom bevarandebiologin
Läs merDNA-ordlista. Amplifiera: Att kopiera och på så sätt mångfaldiga en DNA-sekvens med hjälp av PCR.
DNA-ordlista Alignment: Att placera DNA-sekvenser intill varandra. Detta gör att man kan urskilja var och hur mycket de skiljer sig från varandra, vilket är ett av de mest grundläggande sätten att analysera
Läs merGenetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar
Genetik Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma Hunden har 78st kromosomer i varje cellkärna, förutom i könscellerna (ägg och spermier) där antalet är hälften, dvs 39st. Då en spermie och
Läs merMiljöövervakning av genetisk mångfald. Linda Laikre Stockholms universitet
Miljöövervakning av genetisk mångfald Linda Laikre Stockholms universitet Genetisk variation osynliga verktyg för överlevnad och anpassning Genetisk variation = förekomst av varianter av enskilda gener/arvsanlag
Läs merF5 Introduktion Anpassning Korstabeller Homogenitet Oberoende Sammanfattning Minitab
Repetition: Gnuer i (o)skyddade områden χ 2 -metoder, med koppling till binomialfördelning och genetik. Matematik och statistik för biologer, 10 hp Fredrik Jonsson Januari 2012 Endast 2 av de 13 observationerna
Läs merEVOLUTIONENS DRIVKRAFTER ARTBILDNING
EVOLUTIONENS DRIVKRAFTER ARTBILDNING Evolutionen på 60 sek https://www.youtube.com/watch?v=oiwde6opvz U Vad är evolutionen (8 min)? https://www.youtube.com/watch?v=ghhojc4oxh8 Hur fungerar evolutionen
Läs merPROVGENOMGÅNG AVSNITT 1.2 BIOLOGI 1
PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1.2 BIOLOGI 1 63 % RESULTAT 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 E C A POÄNGSNITT 24,67 ATT GÖRA ETT BRA
Läs merMedicinsk genetik del 1: Introduktion till genetik och medicinsk genetik. Niklas Dahrén
Medicinsk genetik del 1: Introduktion till genetik och medicinsk genetik Niklas Dahrén Vad menas med genetik och medicinsk genetik? Genetik: Genetik är det samma som ärftlighetslära och handlar om hur
Läs merAnvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.
Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor
Läs mer5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.
BIOLOGI Biologi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Det är läran om livet, dess uppkomst, utveckling, former och villkor.
Läs merKlinisk genetik en introduktion
Klinisk genetik en introduktion Ulf Kristoffersson Överläkare, docent Genetiska kliniken Labmedicin Skåne, Lund Vad ska en sjuksköterska kunna om ärftlighet? Ta en familjeanamnes och rita ett enkelt släktträd
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel # of Questions: 15 Question #: 1 I denna uppgift ska du läsa en vetenskaplig artikel (CHCHD2 mutations in autosomal dominant late-onset Parkinson s disease: a genome-wide
Läs merGENETIK - Läran om arvet
GENETIK - Läran om arvet Kroppens minsta levande enheter är cellerna I cellkärnorna finns vår arvsmassa - DNA (DNA - Deoxiribonukleinsyra) Proteiner Transportproteiner Strukturproteiner Enzymer Reglerande
Läs merTentamen: Biologi 1TV001 Termin och år: VT08
Tentamen: Biologi 1TV001 Termin och år: VT08 7/3-08, klockan 08.00-13.00 Skriv svar på alla frågor på separata papper, märk varje papper med kod: Betygsgränser: 50-66% Betyg 3 67-83% Betyg 4 84-100 % Betyg
Läs merMolekylärbiologi: Betygskriterier
Molekylärbiologi: Betygskriterier De obligatoriska momenten laboration och presentationsövningar examineras separat (endast G). Se separat utdelade anvisningar. Betygskriterier för teoridelen (se nedan).
Läs merGenetik/Avel Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11
Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11 Introduktion Genetiska kunskaper hos uppfödare är en nödvändighet för att förstå vad till exempel SKKs hälsoprogram innebär och varför
Läs merTotalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.
EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara
Läs merKod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV DIN KOD PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi 2015-02-02 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden
Läs merGenetik, Gen-etik och Genteknik
Genetik, Gen-etik och Genteknik Syfte och innehåll Att utveckla kunskap om det genetiska arvet och genteknikens möjligheter. Arbetssätt Vi kommer att varva föreläsningar, diskussioner, arbetsuppgifter
Läs merMitos - vanlig celldelning
Mitos - vanlig celldelning Interfas Cellens normala tillstånd kopiering sker. Enskilda kromosomer kan inte urskiljas Profas DNA molekylerna packar ihop sig i tydliga kromosomer Metafas Cellkärnans membran
Läs merTolkning av resultat för genetiskt test av LPN1
Tolkning av resultat för genetiskt test av LPN1 Fri (N/N): En fri hund har två kopior av den normala genen (även kallat homozygot normal). Men detta resultat utesluter inte möjligheten att en hund kan
Läs merProvmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Biologi A basår Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: on 24 oktober 2012 Tid: 9.00-13.00
Läs merGenetik - Läran om det biologiska Arvet
Genetik - Läran om det biologiska Arvet Uppgift Arv eller miljö Våra egenskaper formas både av vårt arv och den miljö vi växer upp i. Hurdan är du och hur ser du ut? Vad beror på arv och vad beror på miljö?.
Läs merGenetik. Generna finns i DNA-molekylen. DNA=deoxyribonukleinsyra
Hundens evolution, genetik och beteende 7.5 hp HT 2010 Generna finns i DNA-molekylen Genetik Genesis, gennan (grekiska) ursprung, frambringa, alstra Linda Laikre Zoologiska institutionen/populationsgenetik
Läs merHeritabilitetsskattningar och avelsvärderingsmetodik för kvantitativa egenskaper. Erling Strandberg Inst för husdjursgenetik, SLU
Heritabilitetsskattningar och avelsvärderingsmetodik för kvantitativa egenskaper Erling Strandberg Inst för husdjursgenetik, SLU Typ av eg. Bakgrund Fenotyper Exempel Kvalitativa Olika typer av egenskaper
Läs merGenetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6
Genetik - cellens genetik - individens genetik Kap 6 Vad bestämmer hur en organism (cell) ser ut och fungerar? Generna (arvsanlagen) och miljön Hur går det till? En gen är en ritning för hur ett protein
Läs merSammanfattning Arv och Evolution
Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept
Läs merCell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:
Läs merMetoder för att identifiera genetisk sjukdomar
Hunden människans sjukaste vän Olof Vadell Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Hunden har varit en
Läs merInavel i den skandinaviska fjällrävspopulationen?
Inavel i den skandinaviska fjällrävspopulationen? Foto: L. Liljemark Karin Norén Zoologiska institutionen Stockholms universitet Inavel Parning mellan nära släktingar En gen möter sig själv Carlos II (1661-1700)
Läs merKodnummer: 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3)
Bi 75hp / Lärarprogrammet Tentamen i BL2018 CMB; Molekylär cellbiologi & genetik, 10,5 hp 2018-01-13 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3) Bi 60hp Tentamen i
Läs merMärkning av odlad lax är DNA ett alternativ? Stefan Palm, Sötvattenslaboratoriet, SLU Aqua Nationellt smoltkompensationsseminarium
Märkning av odlad lax är DNA ett alternativ? Stefan Palm, Sötvattenslaboratoriet, SLU Aqua Nationellt smoltkompensationsseminarium 2017-02-23 A 1 // A 1 A 1 // A 1 A 1 // A 2 A 2 // A 2 A 2 // A 2 A
Läs merLokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
Läs merLPP Nervsystemet, hormoner och genetik
LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett
Läs merGenetik en sammanfattning
Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att
Läs merSchema för Genetik 7,5 hp
Schema för Kursperiod: 2011-11-17 till 2011-12-16 OBS! Lunch 11.30-12.30 Lokaler: Föreläsningssal: E306 Datasal: D406 och D334 Salar för Räkneövning och laborationen Polygent arv är inte bestämda ännu.
Läs merGrundläggande Idéer Algoritmens komponenter Numerisk optimering Genetisk Programmering. Genetiska Algoritmer
Genetiska Algoritmer 1 Grundläggande Idéer 2 3 4 Exempel Parallell optimering inspirerad av biologisk evolution Parallell optimering inspirerad av biologisk evolution Population av hypoteser Urvalprocess
Läs merDatorlaboration 5: Genetisk populationsstruktur
Datorlaboration 5: Genetisk populationsstruktur Syftet med denna laboration är att ni ska få prova på några vanligt förekommande statistiska analysmetoder som används vid studier av genetisk populationsstruktur.
Läs merMedicinsk genetik del 2: Uppkomst och nedärvning av genetiska sjukdomar. Niklas Dahrén
Medicinsk genetik del 2: Uppkomst och nedärvning av genetiska sjukdomar Niklas Dahrén Genetiska sjukdomar Genetiska sjukdomar orsakas av mutationer (förändringar) i DNA:t. I vissa fall är mutationerna
Läs merGenetik och Avel. eller. man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle
Genetik och Avel eller man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle Biet är en enastående organism för vilken evolutionen fram till idag slutat i ett mycket avancerat
Läs merAn#bio#karesistens Kan det vara e2 sä2 a2 undervisa om naturligt urval?
An#bio#karesistens Kan det vara e2 sä2 a2 undervisa om naturligt urval? Gustav Bohlin Visuellt Lärande och Kommunika#on Medie- och Informa#onsteknik Ins#tu#onen för Teknik och Naturvetenskap E2 ökande
Läs merELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 3
ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK Del 3 av Maria Grönkvist Efter det att jag i förra numret av HR skrev en lista på den genetiska koden för en del färgvarianter har jag fått en fråga som lyder: hur får man
Läs merINSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP
INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP BIO214 Dynamik i naturliga populationer - från individ till ekosystem, 15 högskolepoäng Dynamics of natural populations - from individuals to ecosystems, 15
Läs merDatorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar
GA N AT ION ALCTAC ATCA G ENOMI CSGT INFR A S T RU CTURE Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Adam Ameur Bioinformatiker SciLifeLab Uppsala, 13e Maj 2014 Introduktion till bioinformatik
Läs merEn bioinformatisk genjakt
En bioinformatisk genjakt Jämförelser av olika arters genom I den här aktiviteten kan en elev självständigt undersöka det mänskliga genomet samt göra en jämförelse med andra arters genom. Målet för den
Läs merGenetik vid polyneuropatier. Christina Jern
Genetik vid polyneuropatier Christina Jern Information lagras i DNA 2 m DNA i varje cell Bara 3 cm kodar för protein Det humana genomet februari 2001 The International Human Genome Mapping Consortium
Läs merDiskrepans mellan APC-Resistens och faktor V Leiden mutationen Några patientfall
Diskrepans mellan APC-Resistens och faktor V Leiden mutationen Några patientfall EQUALIS-möte i koagulation 27-28 januari 2011 Marianne Dahlberg Överläkare Klinisk kemi Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Läs merBiologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:
Biologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer (Ifylles av student) omtentamen TX091X NT-bas Tentamensdatum: to 12 januari 2012 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel:
Läs merDepartment of Mathematics Uppsala University
Optimering av metodiken vid genotypning av stora DNA-material Karin Jensevik U.U.D.M. Project Report 003:14 Examensarbete i matematisk statistik, 0 poäng Handledare: Lars Berglund, UCR, Uppsala universitet
Läs merGenetik. Ur kursplanen. Genetik
Genetik - Får dinosaurier fågelungar? Genetik Far! Får fårfår? Nej! Får fårinte får. -Får får lamm! Bild ur Genesis nr 2 1997 Nej! Dinosaurier får dinosaurier! Ur kursplanen Centralt innehåll: Evolutionens
Läs merBevarandegenetik och de svenska nationalraserna: lägesrapport. Mija Jansson
Bevarandegenetik och de svenska nationalraserna: lägesrapport Mija Jansson Inavel F = 0.125 Sjuka/friska hundraser, inavel Förlust av genetisk varation: Founder Genom Ekvivalenter 1 FGE Sjuka/friska hundraser,
Läs merGen Transkripterbar del. promotor exon intron exon intron exon Slut på transkription. av transkription, fixar rätt tid och rätt mängd.
Gener är viktiga i biologin och idag ett aktuellt ämne. Genetik = läran om arvbarhet. Startade på 1860-talet med munken Gregor Mendel, som påvisade det som vi kallar gener. Genetik = läran om gener. Gen
Läs merSKRIVELSE Ärendenr: NV
1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2013-01-10 Ärendenr: NV-05519-12 Regeringskansliet Miljödepartementet Registrator 103 33 Stockholm miljodepartementet.registrator
Läs merAnpassningar: i variabla miljöer & Livshistorier och evolutionär fitness Kap. 9&10
Anpassningar: i variabla miljöer & Livshistorier och evolutionär fitness Kap. 9&10 Jätte-stora röda sammetskvalstret Förutsättningar för naturligt urval som leder till evolution: * Avkommeproduktion >
Läs merDiagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén
Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys Niklas Dahrén Sicklecellsanemi Erytrocyterna ser ut som skäror : Sjukdomen innebär a0 de röda blodkropparna (erytrocyterna) ser ut som skäror (eng. sickle)
Läs merDatorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar
Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Adam Ameur Bioinformatiker Lund, 26e November 2014 Introduktion till bioinformatik Bioinformatik - en tvärvetenskaplig disciplin där algoritmer
Läs merCoalescent trees in phylogenetic inference
Serik Sagitov Matematiska Vetenskaper, Chalmers Coalescent trees in phylogenetic inference 1 Example of a species tree and 3 gene trees Species tree S Gene trees G 2 Liang Liu and Dennis K. Pearl Systematic
Läs merVI ÄR ALLA OLIKA INDIVIDENS GENETIK
VI ÄR LL OLIK INDIVIDENS GENETIK MÅL MED DETT VSNITT När vi klr med denn lektion skll du kunn: Förklr följnde begrepp: genotyp, fenotyp, lleler, multipl lleler, dominnt, recessiv, homozygot, heterozygot,
Läs mer2. Vad menas med en livshistorietabell (life history table)? Vilken information kan man få ur en sådan? Vilka olika typer finns?
Ekologi och populationsgenetik. Exempel på tentamen ** Besvara varje fråga på nytt papper, och skriv namn eller kod på alla papper. ** Räknedosa och populationsgenetisk formelsamling får användas. ** Ange
Läs merMedicinsk genetik del 3: Könsbunden nedärvning av färgblindhet och blödarsjuka. Niklas Dahrén
Medicinsk genetik del 3: Könsbunden nedärvning av färgblindhet och blödarsjuka Niklas Dahrén Människans kromosomer Antalet kromosomer: Människan har 22 homologa kromosompar och 1 par könskromosomer ( eller
Läs merPROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?
För essäsvaren 1 2 kan den sökande få högst 9 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de exakta sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa kan den sökande få högst 7 poäng. Dessutom får
Läs merPROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?
För essäsvaren 1 2 kan den sökande få högst 9 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de exakta sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa kan den sökande få högst 7 poäng. Dessutom 1. Hur
Läs merHur vet vi hur inavlade djuren är? - jämförelse av olika metoder
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hur vet vi hur inavlade djuren är? - jämförelse av olika metoder Lisa Brändström Examensarbete / SLU, Institutionen för
Läs merGener i hälsa och sjukdom
Gener i hälsa och sjukdom Upplägg Genetiska sjukdomar Introduktion Kromosomavvikelser Monogena sjukdomar Multifaktoriella (komplexa) sjukdomar Kristina Lagerstedt-Robinson Peter Gustavsson Artikel Exome
Läs merGenetik och genteknik
Genetik: Läran om det biologiska arvet. Genteknik: Att undersöka och förflytta hela DNA-molekyler eller DNA-segment (=delar av DNA) Bioteknik: Använder levande celler till olika tekniska tillämpningar.
Läs merInformation om index för HD och ED
www.skk.se/uppfödning 1 januari 2013 Information om index för HD och ED Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande hos många hundraser. För ett effektivare avelsarbete för bättre
Läs merBootstrapping i fall-/kontrollstudier av genetiska markörer
Bootstrapping i fall-/kontrollstudier av genetiska markörer Håkan Lövkvist RSKC 2011-03-09 Vad är bootstrapping? Bootstrap = stövelstropp Annan översättning: Ta sig i kragen, vara självbärande Litterär
Läs merDNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén
DNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys Niklas Dahrén Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys Cystisk fibros Vad innebär sjukdomen?: Sjukdomen innebär att de epitelceller
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merEn bioinformatisk genjakt I
En bioinformatisk genjakt I -jämförelser av olika arters genom I den här aktiviteten kan en elev självständigt undersöka det mänskliga genomet genom att hämta information från en databas på nätet. Målet
Läs merEvolution i molekylärbiologiskt perspektiv
Nutidens upptäcktsfärder går till organismernas minsta beståndsdelar. Evolution i molekylärbiologiskt perspektiv En viktig milstolpe i vetenskapens historia är sekvenseringen av det mänskliga genomet.
Läs mer8FA224. Medicinsk genetik, 7,5 hp. Medical Genetics. Fristående kurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2014 HT. Kursplan
8FA224 Medicinsk genetik, 7,5 hp Medical Genetics Fristående kurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2014 HT Kursplan Fastställd av Grundutbildningsnämnden Fastställandedatum 2013-10-30 Reviderad Diarienummer
Läs merAvelsplanering, med fokus på genetisk variation. Sofia Malm
Avelsplanering, med fokus på genetisk variation Sofia Malm Avelskonferens SÄK, 12 augusti 2016 Hur bedrivs hundavel? Uppdelning i ett stort antal hundraser Många små populationer och subpopulationer Enskilda
Läs merSimulering av evolutionär anpassing En studie om hur arters anpassningsförmåga varierar med mutationsfrekvens.
Simulering av evolutionär anpassing En studie om hur arters anpassningsförmåga varierar med mutationsfrekvens. Christian Lie NV3C Polhemsgymnasiet Göteborg 1 Innehållsförteckning: Sammanfattning Inledning
Läs mer8MEA07. Medicinsk genetik, 7,5 hp. Medical Genetics. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2017 HT PRELIMINÄR. Kursplan
8MEA07 Medicinsk genetik, 7,5 hp Medical Genetics Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2017 HT PRELIMINÄR Kursplan Fastställd av Grundutbildningsnämnden Fastställandedatum 2012-12-07 Reviderad
Läs merSläkttavlor i genetiken
Släkttavlor i genetiken I den här övningen får du följa hur olika egenskaper och sjukdomar hos människan går i arv från generation till generation. Alla egenskaper och sjukdomar som är med i övningen bestäms
Läs mer