BIOLOGI. Lokala Kursplaner och betygskriterier. Ekholmsskolan. Telefon expedition: Telefax: Epostadress: Webbplats:

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BIOLOGI. Lokala Kursplaner och betygskriterier. Ekholmsskolan. Telefon expedition: Telefax: Epostadress: Webbplats:"

Transkript

1 BIOLOGI Lokala Kursplaner och betygskriterier Ekholmsvägen Linköping Telefon expedition: Telefax: Epostadress: Webbplats:

2 Kursplaner i biologi Kursplan för biologi Kurs Moment År 7 Växter Systematik Blommans anatomi Pollination och befruktning Djur 1 Systematik, ryggradslösa djur Grundläggande anatomi Djurens fem grundproblem Djurcellen Djur 2 och fotosyntes Systematik ryggradsdjur Grundläggande anatomi Djurens fem grundproblem Växtanatomi Växtcellen Fotosyntes Förbränning År 8 Människokroppen 1 Cellen Blodet Hjärtat och cirkulationen Andningsorganen Anatomi Fysiologi Människokroppen 2 Matspjälkning Sexualkunskap Anatomi Fysiologi År 9 Människokroppen 3 Nervsystemet Sinnesorganen Anatomi Fysiologi Genetik och evolution Celldelning DNA-molekylen Ärftlighetsregler Genteknik Gen-etik Djur- och växtförädling Evolutionsteorier Människans evolution

3 Betygssättning Allmänt år 7-9 Betygssättning Vilket betyg en elev får vid slutet av en termin eller ett läsår avgörs av: elevens resultat vid prov och läxförhör. elevens laborativa förmåga dvs. förmåga att genomföra och redovisa försök samt dra korrekta slutsatser. hur eleven arbetar under lektionstid (självständighet, koncentration, redovisningsförmåga och aktivitet). hur eleven sköter sina läxor (lämnar in i tid, hur ordentligt läxan är gjord osv.). elevens förmåga till samarbete och kreativitet (tex. i samband med problemlösning såväl praktiskt som teoretiskt). elevens förmåga att hantera skolans laborativa material på ett ansvarsfullt och korrekt sätt. Betyget består av följande nivåer: Godkänd: Väl godkänd: Mycket väl godkänd: Elevens har godkänt eller bättre på flertalet kurser. En elev som har missat något enstaka delmoment kan ändå bli godkänd. Eleven har uppnått målen för godkänt samt har väl godkänt eller bättre på flertalet kurser. Eleven har uppnått målen för väl godkänt samt har klarat flertalet kurser med mycket väl godkänt resultat.

4 Biologi år 7 Växter Växter Biologi, läran om det levande (s.5-7) känna till vad som är utmärkande för liv. kunna handha stereoluppen. Växter (s.11-42, ej svampar) känna till varför Carl von Linné är ett namn som kopplas ihop med växter. känna till de två stora grupperna som växterna delas in i samt kunna ge exempel på växter som tillhör dessa. kunna känna igen och namnge några vanliga växtarter. känna till i grova drag hur sporväxter (kryptogamer) och fröväxter (fanerogamer) förökar sig. kunna identifiera och namnge en fröväxts delar. veta vad som menas med pollination och befruktning. kunna ge flera olika exempel på hur växter kan sprida pollen och sina frön. Krav för VG MVG ha god kännedom om hur växtriket är uppbyggt. kunna förklara skillnaden mellan sporväxter och fröväxter. kunna beskriva hur sporväxter respektive fröväxter förökar sig.

5 Biologi år 7 Djur 1; ryggradslösa djur Ryggradslösa djur (s. 8, 43-79) Djurriket känna till de två stora grupperna som djuren delas in i samt kunna ge exempel på arter av djur från de båda grupperna. kunna mikroskopets delar. kunna handha mikroskopet. kunna tillverka ett eget mikropreparat. Urdjur - enklaste djuren kunna ge exempel på något urdjur. veta hur urdjur förökar sig. kunna ge exempel på någon sjukdom som orsakas av ett urdjur. Nässeldjur djur som kan brännas kunna ge exempel på svenska djur som tillhör gruppen. Maskar djur utan utskott veta vilken nytta daggmasken gör i naturen. känna till hur en mask är uppbyggd. känna till vad som menas med extremitet. kunna ge exempel på parasitmaskar. Tagghudingar hårda organismer kunna ge exempel på djur som tillhör tagghudingarna. veta vad som menas med regenerationsförmåga. Blötdjur mjuka djur kunna ge exempel på djur som tillhör blötdjuren. veta hur man skiljer en snigel från en snäcka. Leddjur den största djurgruppen kunna ge exempel på djur som tillhör gruppen. känna till insekters byggnad i stora drag. känna till begreppen fullständig och ofullständig förvandling. Inlämningsuppgift skriva en rapport med grundläggande fakta om valfritt ryggradslöst djur Krav för VG -MVG Du ska utöver ovanstående ha god kännedom om djurrikets indelning. kunna berätta om fullständig och ofullständig förvandling. ha viss artkännedom om djur från de ryggradslösa grupperna. kunna berätta om någon valfri art av de djur vi läst om. kunna jämföra likheter och skillnader mellan djurgrupperna. lämna in en rapport om valfritt ryggradslöst djur som motsvarar VG- eller MVG-nivå.

6 Biologi år 7 Djur 2 och fotosyntes Ryggradsdjur och fotosyntes Djur 2 (s ) veta vilka djurgrupper som tillhör ryggradsdjuren. känna till hur de olika djurgrupperna löst problemet med andning och blodcirkulation. känna till hur de olika djurgrupperna förökar sig i stora drag. kunna ge exempel på svenska djurarter som tillhör de olika djurgrupperna. kunna fiskens grundläggande anatomi. kunna skilja en groda från en padda. veta hur man skiljer en ödla från en orm. kunna känna igen några vanliga svenska fåglar. kunna ge exempel på hur fåglar anpassats för att kunna flyga. kunna ge exempel på svenska flytt- respektive stannfåglar. veta vad som skiljer däggdjuren från de övriga djuren. skriva en rapport med grundläggande fakta om valfritt ryggradsdjur. Fotosyntesen (s ) kunna växtcellens anatomi. kunna växtens anatomi (tex. kärl, silrör, klyvöppning och rothår) veta vilka råvarorna för fotosyntesen är. känna till ljusets betydelse för fotosyntesen. känna till vad klorofyll är. känna till vad som produceras vid fotosyntesen. känna till grunderna vid förbränning/cellandning. känna till varför fotosyntesen är jordens viktigaste process. kunna formeln för fotosyntesen med svenska namn. Krav för VG MVG Djur 2 ha god kännedom om djurrikets indelning. kunna jämföra likheter och skillnader mellan djurgrupperna. ha viss artkännedom om de djurgrupper vi läst om. kunna ge exempel på olika fortplantningsstrategier hos däggdjuren. ha goda kunskaper om hur djuren löst de fem grundproblemen (att andas, äta och göra sig av med restprodukter, reagera på sin omvärld, rörelseförmåga samt att föröka sig). lämna in en rapport om valfritt ryggradsdjur som motsvarar VGeller MVG-nivå Fotosyntesen kunna beskriva vattentransporten i växten. kunna beskriva gastransporten genom växten. kunna förklara hur fotosyntesen fungerar. kunna förklara hur förbränning fungerar. kunna visa att du förstått de laborativa moment vi genomfört.

7 Biologi år 8 Människokroppen 1 Blod, cirkulation och andning Cellen (s. 8-10, ) kunna cellens viktigaste delar. kunna vad varje levande cell behöver. Hjärtat (s ) kunna hjärtats viktigaste delar och hur blodströmmen går genom hjärtat. veta hjärtats funktion i kroppen. känna till de olika blodkärlen och deras uppgifter. känna till några vanliga sjukdomar som kan drabba hjärtat. Blodet (s ) känna till blodets beståndsdelar. kunna beståndsdelarnas uppgifter. känna till några blodrelaterade sjukdomar. veta vilka olika blodgrupper som finns samt hur blodöverföring mellan dessa kan ske. Andningsorganen (s ) känna till lungornas uppgift. känna till hur lungorna är uppbyggda. veta vad flimmerhår är och vad de är bra till veta var gasutbytet sker i lungorna. känna till några vanliga sjukdomar som kan drabba andningsorganen. Njurarna (s ) veta vilken uppgift njurarna har i kroppen. veta vad som menas med dialys. Krav för VG MVG ha god kännedom om de olika organens placering i kroppen. kunna redogöra för stora och lilla kretsloppet samt hjärtats byggnad. kunna redogöra för vad som händer vid blodets koagulation (levring). kunna redogöra för de olika blodgrupperna samt berätta om vad som skulle kunna hända vid bloddonationer. kunna beskriva och jämföra olika blod- och hjärt-kärlsjukdomar. veta hur andningsorganen fungerar och hur de påverkas av olika ämnen i omgivningen. kunna se helheten och redogöra för hur organen i kroppen samarbetar i olika situationer. kunna beskriva ingående hur immunförsvaret fungerar.

8 Biologi år 8 Människokroppen 2; matspjälkning och sexualitet Matspjälkning, fortplantning och sexualitet Matspjälkningsapparaten (s ) kunna de i maten ingående tre viktigaste näringsämnena samt vad de används till i kroppen. kunna ge exempel på mat där man hittar dessa näringsämnen. kunna matspjälkningsapparatens delar i stora drag. Känna till hur och var näringsämnena sönderdelas. Fortplantning och sexualitet (s ) känna till begreppen inre och yttre befruktning. Puberteten känna till begreppet pubertet. kunna ge exempel på vad som händer med kroppen vid puberteten för pojkar respektive flickor. Könsorganen kunna könsorganens viktigaste delar. känna till könsorganens viktigaste funktioner i grova drag. Menstruationscykeln känna till vad menstruationen innebär för en kvinna. känna till varför kvinnor har menstruation samt hur ofta på ett ungefär. Samlag, befruktning och graviditet veta vad som menas med förspel. veta vad som menas med samlag. känna till vad orgasm innebär för man respektive kvinna. veta vad som menas med befruktning samt var den sker. känna till i grova drag vad som händer efter befruktning. känna till begreppet graviditet. känna till tidiga tecken på graviditet. veta hur lång tid fosterutvecklingen tar. känna till olika metoder för att hjälpa personer som inte kan få barn på naturlig väg. Avbruten graviditet känna till begreppet missfall samt kunna ge något exempel på vad som skulle kunna orsaka det. känna till begreppet abort. Preventivmetoder kunna ge exempel på olika vanliga preventivmetoder för man respektive kvinna samt i stora drag kunna berätta hur de används. Hygien och sjukdomar veta hur en man respektive kvinna bör sköta sin underlivshygien. känna till några vanliga sjukdomar som kan drabba könsorganen. känna till några vanliga sexuellt överförbara sjukdomar (STD) samt veta hur man kan skydda sig mot dem. känna till smittskyddslagen samt vad den innebär. Begrepp att känna till Se stencil med könsord och sexualbegrepp. Krav för VG MVG kunna tändernas anatomi samt funktion i munhålan. kunna beskriva noga vad som händer med maten i matspjälkningsapparaten. kunna beskriva och jämföra några sjukdomar i matspjälkningsorganen. ha god kännedom om könsorganens anatomi. kunna berätta om och göra jämförelser mellan pojkars och flickors pubertet. kunna göra jämförelser och redogöra för könsorganens funktioner. kunna beskriva hur menstruationen fungerar. kunna beskriva hur en befruktning går till. kunna jämföra och beskriva olika preventivmetoder. kunna jämföra och beskriva olika sexuellt överförbara sjukdomar (STD) kunna förklara olika begrepp (se stencil).

9 Biologi år 9 Människokroppen 3, nervsystemet och sinnesorganen Nervsystemet och sinnesorganen Nervsystemet (s ) kunna nervcellens viktigaste delar. känna till de tre olika nervcellstyperna samt deras uppgifter. känna till i grova drag hur en nervsignal transporteras. känna till begreppet centrala nervsystemet. kunna nervsystemets grundläggande anatomi. veta hur hjärnan skyddas mot yttre våld. kunna ge exempel på medfödda och inlärda reflexer. känna till begreppet autonoma nervsystemet. kunna ge exempel på skador och sjukdomar som kan drabba nervsystemet. Sinnesorganen (s ) veta vilka våra olika sinnen är. veta var i kroppen sinnescellerna för de olika sinnena finns. kunna ögats grundläggande anatomi. veta vad ögats sinnesceller heter samt vilka sinnesintryck de tar emot. kunna örats grundläggande anatomi. känna till begreppet hörselben. veta var i örat balansorganen finns. veta vad smaksinnets sinnesceller kallas. känna till de fyra grundsmakerna samt deras placering på tungan. känna till vilka olika känselintryck vi kan uppfatta. Krav för VG -MVG Du ska utöver ovanstående kunna redogöra för hur nervimpulser transporteras och överförs. ha god kännedom om nervsystemets och sinnesorganens anatomi. ha god kännedom om det autonoma nervsystemet. ha kännedom om de olika centra som finns i hjärnan samt hur de samverkar med varandra. kunna redogöra för hypofysens funktion. kunna beskriva hur reflexer fungerar. kunna beskriva uppgiften och funktionen hos de enskilda delarna i sinnesorganen. kunna redogöra för hur synen fungerar och hur olika synfel kan åtgärdas. kunna redogöra för hur hörseln fungerar. kunna redogöra för hur balanssinnet fungerar. kunna beskriva och jämföra de olika receptorerna för känselintryck med varandra. kunna beskriva och jämföra de skador och sjukdomar som kan drabba nervsystemet och sinnesorganen.

10 Biologi år 9 Genetik och evolution Genetik och evolution Genetik (s ) känna till cellens viktigaste delar samt deras funktioner. känna till att nya celler bildas genom celldelning. känna till begreppen vanlig celldelning samt reduktionsdelning. känna till var arvsanlagen finns, känna till hur många kromosomer människor har. känna till begreppen kromosom, gen och DNA-molekyl. veta vilka könskromosomer man respektive kvinna har. veta att varje kromosompar består av en kromosom från mamman och en från pappan. känna till att det finns dominanta och vikande anlag samt hur de betecknas. känna till begreppen homozygot och heterozygot. känna till begreppet mutation. kunna göra ett enkelt nedärvningsexempel med hjälp av rutschema. kunna ge exempel på några vanliga djur och växtförädlingsmetoder. Evolution (s ) veta något om förhållandena på jorden innan livet började. känna till några viktiga steg i livets utveckling, t.ex. utveckling från vattenliv till liv på land. veta något om den första människoapan Australopithecus. kunna ge exempel på ytterligare människotyper mellan Australopithecus och vår människotyp Homo Sapiens. känna till Darwin och vad han är känd för. Krav för VG MVG Du ska utöver ovanstående kunna redogöra för hur vanlig celldelning går till i detalj. kunna jämföra vanlig celldelning med reduktionsdelning. kunna beskriva samt ge exempel på anlag/egenskaper som beror av enbart arv eller miljö eller är en kombination av arv och miljö. kunna redogöra för DNA-molekylens och kromosomens byggnad. kunna.göra svårare nedärvningsexempel med hjälp av rutschema samt kunna tolka resultatet. kunna beskriva grunderna för gentekniken. kunna berätta om HUGO-projektet. kunna berätta om grundteorin för livets uppkomst. kunna redogöra för några viktiga utvecklingssteg i växternas evolution. kunna redogöra för några viktiga utvecklingssteg i djurens evolution. kunna redogöra för några viktiga utvecklingssteg i människans evolution. känna till vilka bevis som förs fram för evolutionen. kunna berätta om Darwins utvecklingslära.

07-03-08. Ordning i Myllret

07-03-08. Ordning i Myllret Moment Ordning i Myllret Studieplan och bedömningsgrunder i Biologi för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen veta att biologin är läran om det levande förstå förutsättningar för liv kunna använda

Läs mer

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter

Läs mer

Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9

Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9 Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9 Årskurs 1 Känna igen och namnge några vanliga växter som eleverna möter i sin vardag. Kunna dela in träden i barr- och lövträd. Kunna namnge människans kroppsdelar.

Läs mer

Biologi Livets utveckling

Biologi Livets utveckling Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur

Läs mer

Betygskriterier DNA/Genetik

Betygskriterier DNA/Genetik Betygskriterier DNA/Genetik Godkänd Du skall Känna till hur DNA molekylen är uppbyggd, vilka de genetiska språket(bokstäverna) är och hur de formar sig i DNA- molekylen Känna till begreppen Gen, Kromosom,

Läs mer

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 2010/2011 Arbetsområde: Livsformer Utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser utvecklar kunnande i de olika arbetssätten inom biologin, som fältobservationer

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Biologi Kunskapens användning

Biologi Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Mål och betygskriterier i Biologi

Mål och betygskriterier i Biologi Mål och betygskriterier i Biologi För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

Genetik, Gen-etik och Genteknik

Genetik, Gen-etik och Genteknik Genetik, Gen-etik och Genteknik Syfte och innehåll Att utveckla kunskap om det genetiska arvet och genteknikens möjligheter. Arbetssätt Vi kommer att varva föreläsningar, diskussioner, arbetsuppgifter

Läs mer

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment Betygskriterier Biologi Åk 7 MÅL Eleven skall kunna principen för vetenskapliga namn skilja på art, släkte och familj känna till egenskaper som är utmärkande för liv samt livets indelning i fem riken känna

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa

Läs mer

"Biologi - blodet, andningen och maten"

Biologi - blodet, andningen och maten "ologi - blodet, andningen och maten" Grundskola 8 1 1 biologiplanering Skapad 2016-09-30 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan" från

Läs mer

Inför nationella proven i Biologi

Inför nationella proven i Biologi Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas

Läs mer

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor

Läs mer

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan Livets utveckling Livet startades för 3,5 miljarder år sedan 4,5 miljarder år sedan: Inget liv på jorden, inget syre, giftigt luft glödande lava och många aktiva vulkaner åskväder hela tiden 3,5 miljarder

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan

Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan jordens skapades för ca 4600 miljoner år sedan. Jordens första atmosfär var giftig: metangas, ammoniak, vattenånga Jorden svalnade alltmer och stelnade. Kometer med is

Läs mer

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen! Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder

Läs mer

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp Kurskoder: LPGG14 Delkurs: 1 Ämnen: Biologi, Kemi Datum: fredagen den 4 november 2016 Tid: 8.15 12.15 (distans 9.00-13.00) Ansvariga lärare: Hjälpmedel:

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum]

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum] Mål att uppnå För stå hur männniskans kropp är uppbyggd i stora drag. Förstå sambandet mellan maten du äter och hur din kropp fungerar. Förstå hjärnans och nervernas betydelse för att vi minns, lär oss

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Jordens liv på ett år! Jorden är ca 4,500,000,000år gammal Tänk dig att jorden endast är 1 år gammalt då skulle vi kunna beskriva jorden som en kalender. 2 Det första livet uppstår (Postulerat) Det första

Läs mer

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING HT 2014

STUDIEHANDLEDNING HT 2014 STUDIEHANDLEDNING HT 2014 Anatomi och Fysiologi Grundnivå 15 högskolepoäng BMA011 Kursbeteckning: Kurskod: Poängtal: Nivå: Kursens webbplats: Anatomi och Fysiologi BMA011 15 högskolepoäng/ects Grundnivå

Läs mer

GENETIK - Läran om arvet

GENETIK - Läran om arvet GENETIK - Läran om arvet Kroppens minsta levande enheter är cellerna I cellkärnorna finns vår arvsmassa - DNA (DNA - Deoxiribonukleinsyra) Proteiner Transportproteiner Strukturproteiner Enzymer Reglerande

Läs mer

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

3. titta i ditt läromedel (boken)

3. titta i ditt läromedel (boken) Sätt dig ner, 1. Kolla planeringen 2. titta i ditt skrivhäfte. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Årskurs 7 NO - Tema: Kretslopp Årskurs

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

BIOLOGI NATURBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

BIOLOGI NATURBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet BIOLOGI NATURBRUK Ämnet biologi naturbruk är naturvetenskapligt och behandlar den biologi som har betydelse för arbete med djur och växter inom naturbruk. Kunskaper om marken och växternas biologi är centrala

Läs mer

Lärarutbildningsnämnden Biologi. Kursplan

Lärarutbildningsnämnden Biologi. Kursplan Dnr: FL2009/21 Lärarutbildningsnämnden Biologi Kursplan Beslut om inrättande av kursen Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden, 2009-02-18 och gäller från höstterminen 2007 vid Karlstads universitet.

Läs mer

Biologi för år 7 del 1

Biologi för år 7 del 1 Biologi för år 7 del 1 Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 Vad ska vi göra? Vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Till exempel: Varför finns det liv på jorden och vad är typiskt för

Läs mer

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) Syfte Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 101,5p Cellen, Metabolismen, Histologi och

Läs mer

Planering. Sexualkunskap

Planering. Sexualkunskap Planering Sexualkunskap Planering Lektion 1: Könsorganens biologi Lektion 2: Varför sex? Lektion 3: sexuellt överförbara sjukdomar och preventivmedel Lektion 4: Prov Könsorganens biologi Kromosomer DNA

Läs mer

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR Kost och hälsa Vad behöver kroppen för att hålla sig frisk? Varför behöver kroppen mat? FÖDA S. 146-152 Vatten Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineraler

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

Genetik- läran om det biologiska arvet

Genetik- läran om det biologiska arvet Genetik- läran om det biologiska arvet Om vi tittar på ett släktfotografi ser vi att vissa ansiktsdrag hos föräldrarna kommer igen hos barnen, från generation till generation. Det kan vara formen på ansiktet,

Läs mer

Navigationsguide till Den fantastiska människokroppen

Navigationsguide till Den fantastiska människokroppen Navigationsguide till Den fantastiska människokroppen Eleven kan med hjälp av guiden och cd:n göra virtuella dissektioner på människokroppen. Guiden är tänkt att användas på samma sätt som en dissektionshandledning.

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5 Inledning Arv och genetik - 9E - läsår 16-17 - v48-v5 Under denna period läser vi om arv, genetik och genteknik: - dels hur mekanismerna fungerar på cell- och individnivå: gener, DNA, kromosomer, celldelning,

Läs mer

Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7

Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7 Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7 Det finns många djur- och växtarter runt omkring oss som vi kanske inte tänker på. Vissa känner du säkert igen och kan namnet på, andra kanske du aldrig

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING HT 2016

STUDIEHANDLEDNING HT 2016 STUDIEHANDLEDNING HT 2016 Anatomi och Fysiologi Grundnivå 15 högskolepoäng BMA011 Kursbeteckning: Anatomi och Fysiologi Kurskod: BMA011 Poängtal: 15 högskolepoäng/ects Nivå: Grundnivå Kursens webbplats:

Läs mer

Namn: Biologi för år 7 del 1

Namn: Biologi för år 7 del 1 Biologi för år 7 del 1 Tornhagsskolan den 18 dec 2016 Vad ska vi göra? I det här arbetsområdet ska vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Varför finns det liv på jorden och vad är typiskt

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Genetik en sammanfattning

Genetik en sammanfattning Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att

Läs mer

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Kroppen del 1 Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Matspjälkningen Begrepp att kunna: Tänder Saliv/spott Tunga Matstrupen Magmun Magsäck Magsaft Tolvfingertarm

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor. Reviderade 2010-07-09

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor. Reviderade 2010-07-09 KRAVNIVÅER Åtvidabergs kommuns grundskolor NO Reviderade 2010-07-09 Förord Välkommen att ta del av Åtvidabergs kommuns kravnivåer och bedömningskriterier för grundskolan. Materialet har tagits fram i ett

Läs mer

Repetition och Fördjupning av grundskolans biologi betyder att du KAN svara på mer än E-nivå

Repetition och Fördjupning av grundskolans biologi betyder att du KAN svara på mer än E-nivå År 7 Biologisk mångfald Repetition och Fördjupning av grundskolans biologi betyder att du KAN svara på mer än E-nivå 1. Studera bilden nedan. Där ser du exempel på liv på olika höjd och djup. Varför kan

Läs mer

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information. BIOLOGI Biologi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Det är läran om livet, dess uppkomst, utveckling, former och villkor.

Läs mer

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Organismer består av celler Likheter mellan olika celler? Skillnaderna mellan dem? svampcell Att alla celler har en cellkärna.

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(12) Älta skolas mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 kunna några vanliga vilda växter i Sverige kunna några vanligt förekommande tamdjur i Sverige, samt namnge deras ungar

Läs mer

Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet

Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den 29 januari 2016 Vi ska sammanfatta och fördjupa grundskolans biologi genom att 1. använda källkritik när du beskriver

Läs mer

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS. Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

Från frö till planta (F-6)

Från frö till planta (F-6) NO-biennal 2015 Från frö till planta (F-6) Britt-Marie Lidesten, Nationellt Resurscentrum för biologi och bioteknik Vi arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i försök med växter och testar praktiska odlingsmetoder.

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

Naturkunskap med ett didaktiskt perspektiv 2

Naturkunskap med ett didaktiskt perspektiv 2 Dnr: BIGLN2/20161 Lärarutbildningsnämnden Biologi Kursplan Naturkunskap med ett didaktiskt perspektiv 2 Kurskod: BIGLN2 Kursens benämning: Naturkunskap med ett didaktiskt perspektiv 2 Science with a didactical

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

Biologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Biologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Biologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer (Ifylles av student) omtentamen TX091X NT-bas Tentamensdatum: to 12 januari 2012 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel:

Läs mer

HJÄRNAN OCH NERVSYSTEMET

HJÄRNAN OCH NERVSYSTEMET HJÄRNAN OCH NERVSYSTEMET NERVSYSTEMET Hjärna Ryggmärg Nerver Nervsystemet enorm dator Ständig ström av elektriska signaler till hjärnan Hjärnan tolkar/bearbetar informa#onen vi ser, hör, känner, luktar

Läs mer

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande Sammanfattning Liv i utveckling En introduktion och diskussion kring vad liv är Vad är levande och vad är inte levande runt oss? Hur har livet utvecklats och hur kommer det sig att just jorden har liv?

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) 1 (5) 2009-01-15 Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) Godkänd Redovisa elementära praktiska och teoretiska kunskaper inom ämnenas olika Väl godkänd Redovisa goda praktiska och teoretiska

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, BIOLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Förmågor som tränas under området. Centrala innehåll som behandlas i området. Arbetsgång skrivuppgifter ska vara klart 2/10

Förmågor som tränas under området. Centrala innehåll som behandlas i området. Arbetsgång skrivuppgifter ska vara klart 2/10 Arbetsområde genetik Vi kommer att arbeta med genetik under de kommande veckorna, jag kommer ha en del genomgångar och ni kommer att få göra laborationer. Området avtestas genom att ni svarar på skriftliga

Läs mer

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Fossiler Jämför skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Alla varelser som lever består av celler. Urdjur består bara av en cell. Cell betyder litet rum och cellerna gör så att man kan leva. Hos encelliga

Läs mer

Hur sitter DNA ihop? DNA betyder Deoxyribonukleinsyra.

Hur sitter DNA ihop? DNA betyder Deoxyribonukleinsyra. DNA betyder Deoxyribonukleinsyra. Hur sitter DNA ihop? DNA består två kedjor som sitter ihop genom att baserna: adenin, tymin, cytosin, och guanin binder till varandra. mar 10 10:42 1 Vad betyder celldifferentiering?

Läs mer

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI 2013

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI 2013 Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen Detta prov återanvänds t.o.m. 2013-06-30. NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI 2013 Det nationella ämnesprovet ger

Läs mer

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari 2015. Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari 2015. Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen Sexualkunskap 8A Pär Leijonhufvud $\ Nyheden BY: 30 januari 2015 C Vad är viktigt inom området? Hur fungerar könsorganen Vad sker i kroppen under puberteten Hur blir ett barn till, från befruktning till

Läs mer

Validering i Sörmland Rev

Validering i Sörmland Rev Validering av kurs: Medicin 1 (150p) Fördjupad kunskapskartläggning Valideringspedagog Validand Mejladress Personnummer Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för teoretisk

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Studiebesök på Naturhistoriska riksmuseet

Studiebesök på Naturhistoriska riksmuseet Studiebesök på Naturhistoriska riksmuseet Augusti 2013 Här är vi 36 nyfikna och förväntansfulla elever som står framför Naturhistoriska riksmuseet. Vi tog en gruppbild som ett minne från denna dag. Vi

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

Biologiprov. 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar.

Biologiprov. 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar. Biologiprov Namn: Lycka till! 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar. (3p) b) I bilden finns delar av cellskelettet

Läs mer

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen HISTORIA: De första levande organismerna på jorden fanns i havet. Detta var alger och bakterier. Med tiden började djur som kunde leva på land att utvecklas. Många tror att människan utvecklats från aporna.

Läs mer

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

lördag den 4 december 2010 Vad är liv? Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år

Läs mer

Kursen NAK1a2. Kursens syfte och centrala innehåll. Pär Leijonhufvud Kursens centrala innehåll

Kursen NAK1a2. Kursens syfte och centrala innehåll. Pär Leijonhufvud Kursens centrala innehåll Kursen NAK1a2 Pär Leijonhufvud CC $\ BY: 2015-12-26 C Kursens syfte och centrala innehåll Skolverket (2015) beskriver ämnets syfte att ge eleverna möjlighet att utvecklas i följande sex punkter (fetstil

Läs mer

Planering i biologi år 7 del 2

Planering i biologi år 7 del 2 Planering i biologi år 7 del 2 Vad ska vi göra? Nu ska vi lära mer om växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda tobak? Hur påverkas hälsan om man använder

Läs mer

Kroppen. - En fördjupande inledning. Ni ska i grupp presentera fördjupa er i ett organsystem med hjälp av Blooms taxonomier.

Kroppen. - En fördjupande inledning. Ni ska i grupp presentera fördjupa er i ett organsystem med hjälp av Blooms taxonomier. Kroppen - En fördjupande inledning Ni ska i grupp presentera fördjupa er i ett organsystem med hjälp av Blooms taxonomier. Ert arbete skall redovisas som en film som syftar till att få ungdomar ett mer

Läs mer

Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012

Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012 Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Människokroppen celler i V34 samarbete V35 V36 V37 V38 V39 V40 V41 V42 V43 Matspjälkning och andning Blodomloppet Huden och våra rörelseorgan

Läs mer

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI VÅREN 2009

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI VÅREN 2009 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning skall detta beaktas. Delprov

Läs mer