NÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage,"

Transkript

1 NÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage, muskler och enkla ögon. Hjärta, blodomlopp och andningsorgan saknas.

2 Maneter är genomskinliga och färgsprakande rovdjur. Maneter ser nästan ut som gelé, men de är farliga rovdjur med långa (kan bli 40 meter) brännande trådar. Bränntrådarna har nässellceller som innehåller ett gift som förlamar bytet. Maneter äter mest små växter och djur som svävar fritt i vattnet och kallas plankton.

3 Koralldjur sitter fast Koralldjur är nässeldjur som sitter fast. En del lever ensamma som havsanemonerna, medan stenkorallerna bildar stora kolonier som kallas korallrev. Korallreven består av kalksten som bildas av koralldjuren, ungefär som ett skelett. Reven har fantastiska färger och finns i varma och grunda hav kring ekvatorn

4 Ringmaskar Maskar är bra för de bryter ner vissna växtdelar och blandar om jorden. Ringmaskarna pumpar sig framåt Daggmaskar och iglar är ringmaskar som lever i jord eller i vatten. De är mjuka, saknar skelett och uppbyggda av ringar med muskler som kallas segment. Med hjälp av musklerna kan ringmasken röra sig framåt, ett segment i taget. Många ringmaskar har också borst på huden för att få bra fäste mot marken när de tar sig fram. Ringmaskar har många hjärtan och blodkärl som pumpar och leder blodet genom kroppen. De har en liten hjärna och nervtrådar som styr rörelserna. På deras hud finns speciella celler som är känsliga för beröring, ljus och dofter. Daggmaskar är hermafroditer med äggstockar och sädesblåsa, vilket betyder att de är både honor och hanar.

5 Daggmaskar lever i jorden Daggmaskar andas genom huden som alltid måste vara fuktig. Om huden torkar, kvävs masken. Daggmaskar lever i fuktig, näringsrik jord där de bryter ner löv och andra växtdelar. Samtidigt blandar de om jorden. Genom deras gångar i marken får växterna rötter luft och tillgång till vatten och näring. Det finns daggmaskar som är rovdjur och de äter insekter och andra småkryp i jorden. Många andra djur som fåglar, grävlingar, igelkottar, näbbmöss och kopparödlor, ser daggmaskar som delikatesser.

6 Iglar lever i vatten Iglar hittar man ofta i dammar och de har ett bra luktsinne som gör att de kan känna lukten av föda på långt håll. De flesta iglar är rovdjur som äter små djur t.ex. insekter och spindlar. Iglar kan simma fritt eller dra sig fram med sina sugproppar. Blodiglar suger blod från fiskar och andra ryggradsdjur. Blodiglar är sällsynta i Sverige

7 Kan du? 1. Var kan man hitta nässeldjur? 2. Vad använder nässeldjuren sina nässelceller till? 3. Var kan man lätt hitta daggmaskar? 4. På vad vis gör daggmaskar nytta i naturen? 5. Vad äter iglar?

8 Blötdjur Blötdjur kallas musslor, snäckor och bläckfiskar. De har mjuk kropp och ofta hårt skal. Musslor har ett hårt skal som består av två halvor som sitter ihop med ett gångjärn. Snäckor har ofta ett spiralvridet skal, men det finns också snäckor utan skal. Bläckfiskarna hör till blötdjuren, de har inget synligt skal men det finns ett skal inuti kroppen. Musslor lever i hav och sjöar och längs Sveriges kuster kan man hitta många olika sorters musslor. Hjärtmussla, blåmussla och sandmussla hör till de vanligaste arterna. I sötvatten finner man till exempel dammussla i sjöar och flodpärlmussla i rinnande vatten. Alla musslor andas med gälar eftersom de lever i vatten, så när musslan öppnar skalet strömmar vatten genom gälarna som tar upp syre från vattnet. Musslorna använder även gälarna att fånga födan och fungerar då som ett nät där plankton fastnar.

9 Snäckor har ett vridet skal Snäckor har anpassat sig till ett liv både på land och i vatten. Snäckor på land andas med enkla lungor och de som lever i vatten andas med gälar. Skalet är ofta spiralvridet men det finns också snäckor helt utan. Sniglar är snäckor utan skal och lever i fuktiga skogsmarker och trädgårdar. Landsnäckorna får inte torka ut så de behöver fukt. De som har ett skal drar in sig i skalet vid torka eller fara och stänger till öppningen med ett slemlock. Alla landsnäckor bildar slem som förhindrar dem från att torka ut och slemmet gör det även lättare för dem att glida fram över underlaget.

10 Bläckfiskar försvarar sig med bläck. Bläckfiskar lever bara i saltvatten. De är rovdjur som äter musslor, fiskar och kräftdjur. Med hjälp av sina långa armar och sugproppar kan de ta ett hårt tag kring bytet och med sina kraftiga käkar, som liknar en papegojnäbb, sprutar de ofta in ett gift som förlamar eller dödar bytet. De största bläckfiskarna, de tioarmade jättebläckfiskarna, kan vara 18 meter långa och väga två ton. Bläckfiskar har ett mörkt bläck som de kan spruta ut för att störa om de blir angripna. Många bläckfiskar som lever på stora djup har ett självlysande bläck som då förvirrar och bländar angriparen. På så sätt kan bläckfisken kanske kunna hinna simma undan.

11 Kan blötdjur tänka? Bläckfiskar ser väldigt bra med ögon som liknar våra. Musslor och snäckor kan skilja på ljus och mörker. Snäckornas ögon sitter längst ut på två tentakler, ögon som sitter på skaft. Många bläckfiskar har en bra utvecklad hjärna och ett bra minne, för det har tester visat att de lärt sig hitta i labyrinter. Härmarbläckfisken kan se ut som en plattfisk, en orm eller som en brännande korall. Den känner igen olika angripare och anpassar sin härmning

12 Kan du? 1. Till vilken grupp av blötdjuren hör sniglarna? 2. Hur andas blötdjur som lever i vatten? 3. Varför har snäckor ett skal? 4. Vad äter bläckfiskar?

13 Leddjur, sex, åtta, tio eller hundratals ben Insekter har sex ben och spindlar har åtta. Kräftdjur har tio gångben och mångfotingar har väldigt många ben. Insekter, spindlar, mångfotingar och kräftdjur är leddjur. De är ganska olika men alla har ben som har flera leder, liksom kroppen. Lederna är nödvändiga för att de ska kunna böja på benen och röra sig. Leddjuren hoppar, kryper, gräver, simmar, slåss, försvarar sig och fångar byten med sina många ben. Leddjuren har ett skal som fungerar både som ett yttre skelett, skydd och fäste för musklerna. Skalet växer de ur och måste krypa ur det och sedan bildas det ett nytt. Många leddjur byter skal flera gånger och en del byter även utseende. Fjärilarnas larver ser helt annorlunda ut än de vuxna fjärilarna. Detta kallas fullständig förvandling. De leddjur ser nästan likadana ut hela livet, de blir bara större och det kallas ofullständig förvandling.

14 Ofullständig förvandling Ägget kläcks till en nymf som liknar den vuxna insekten. Nymfen ömsar hud medan den växer, samtidigt som den blir mer och mer lik en insekt.

15 Fullständig förvandling Ägget kläcks till en larv. När larven har vuxit färdigt omvandlas den till en puppa där inne förvandlas insekten till den vuxna insekten, spricker och kommer fram.

16 Först i hav och sedan på land. De första leddjuren levde i vattnet, i havet där de utvecklades och så småningom dök det upp arter som kunde leva på land. Idag finns leddjuren nästan överallt. Leddjuren har några egenskaper som har gjort att de har funnits länge på jorden, och att det finns så många olika arter.

17 Framgångsrika egenskaper hos leddjuren Varje hona producerar massor av ägg under sitt korta liv, vilket gör att arten har stor chans att överleva. Hudskelettet ger skydd, är lätt, vattentätt och hindrar uttorkning, så därför kan leddjuren leva på land också. Många leddjur har vingar så att de lätt kan flytta eller fly från faror. Bikupor och myrstackar är samhällen där en del sociala arter lever och hjälps åt.

18 Insekter Av alla organismer på jorden som biologer känner till är mer än hälften insekter. Vi känner till nästan 1 miljon insektsarter, men det kan finnas mer än 25 miljoner arter. Exempelvis finns det ca 2000 arter mygg bara i Sverige och minst myggarter i hela världen. Insekterna har en avgörande roll i jordens ekosystem. Utan humlor och bin så skulle inte vi ha blommor.

19 Vingar, antenner och sex ben. De vuxna insekterna har sex ben som de förflyttar sig med och håller fast födan med. De flesta insekter har därför klor eller som flugor klibbiga skivor längst ut på benen. Du förstår du nu varför flugor är så bra på att gå på fönsterrutor och i taket. Nästan alla insekter har vingar och kan flyga. För att kunna känna sig för och lukta har insekter antenner längst ut på huvudet. Ben och kropp är ledad hos insekterna för att de ska kunna röra sig.

20 Insekter har fasettögon, de andas med trakéer, en del bygger samhällen. Insekter har mycket speciella ögon som kallas fasettögon. Det är stora ögon som är sammansatta av många små delögon. De kan se ljus och färger och även ultraviolett ljus som vi människor inte kan se. Trollsländan är en fruktad jägare med små delögon i fasettögonen. De ser superbra. Insekter andas med trakéer och det är luftrör inuti kroppen som de andas med. Trakéerna börjar i bakkroppen och när insekterna pumpar med bakkroppen kommer luften in och ut. Till de sociala insekterna räknas myror, termiter, bin och getingar. De bildar välorganiserade samhällen där alla hjälper varandra att skaffa föda och försvara sig. Honungsbiet har varit människans husdjur i tusentals år. I samhället finns en stor drottning och hon lägger alla ägg och kan ha döttrar. Dessa kallas arbetare och tillverkar honung av blommornas nektar.

21 Myrstack i genomskärning där mer än en miljon myror kan leva. Du ser bara toppen för den största delen finns under marken.

22 Getingar är rovdjur och använder sin giftgadd till att förlama andra insekter som de sedan matar sina larver med. Vuxna getingar gillar växtsafter och ditt saftglas.

23 Spindeldjur Spindlar kan spinna nät och sväva i luften med sina spinntrådar. De kan klättra uppför lodräta väggar och springa upp och ner i taket med hjälp av små klor på fötterna. Spindlarna är leddjur, rovdjur som väntar på sina byten. Bytena är oftast insekter som fångats i nät, men ibland springer spindeln ifatt sitt byte, sprutar in saliv som innehåller ett gift som förlamar och löser upp djurets kropp till en flytande vätska. Detta dricker de upp och skalet blir kvar. Spindlar har god syn och kan känna smak och vibrationer. De har andning med trakéer och ett slags lungor. Spinnvårtor sitter längst bak och de bildar en klibbig vätska som stelnar snabbt och blir en tunn silkestråd.

24 Kvalster och skorpioner Kvalster är små släktingar till spindlarna. Några är rovdjur medan andra äter växter, svampar eller bakterier. Det finns de kvalster som lever som parasiter och som sprider sjukdomar. De mest kända är fästingarna som suger blod från däggdjur. Det är viktigt att om du blir biten av en fästing få bort den för det finns fästingar som kan sprida farliga sjukdomar som ger muskelvärk och hjärnhinneinflammation. Skabb orsakas av skabbkvalster som lever under huden. Rävar är hårt drabbade av skabb, men även varg, lo, hund och människa kan bli smittade. Skorpioner lever i torra miljöer som exempelvis öknar. De är rovdjur med åtta ben och klor och de äter insekter och spindlar. Några har ett så starkt gift att de kan döda en människa med sin gifttagg som sitter ytterst på bakkroppen.

25 Mångfotingar Mångfotingar har många ben och ibland kallas de för tusenfotingar. Världsrekordet är faktiskt 700 stycken ben. De delas in i dubbelfotingar och enkelfotingar. De flesta lever i tropikerna, men det finns också många arter i Sverige. Enkelfotingarna är snabba rovdjur som jagar småkryp på natten. Dubbelfotingarna lever som nedbrytare och har fyra ben på varje segment.

26 Kräftdjur De första leddjuren levde i haven och tillhörde gruppen kräftdjur. Idag lever många fortfarande kvar i haven, kräftor, räkor, humrar och krabbor medan vi har exempelvis gråsuggor på land. Nordhavsräkor föds som hanar och när de blir äldre byter de kön till honor, därför är det honor du köper i butiken.

27 Kan du? 1. I vilka fyra grupper delar man in leddjuren? 2. Hur många ben har en insekt? 3. Hur många ben har en spindel? 4. Var levde de första leddjuren? 5. Nämn några sociala insekter? 6. Vad äter spindlar? 7. Varför är det viktigt att ta bort en fästing så fort som möjligt? 8. Vad har alla leddjur gemensamt?

28 Tagghudingar- sjöstjärnor, sjögurkor och sjöborrar De finns bara i salta hav. De har ett slags skelett i form av hårda kalkplattor och lever på havets botten, både på grunt vatten och i de stora havsdjupen.

29 Huvudlösa djur Sjöstjärnor är färggranna rovdjur som gärna äter musslor och kräftdjur. Sjögurkorna hittar man ofta på stora djup där de lever på resterna av döda organismer som sjunker till botten. Sjöborrar kan vi se som betesdjur eftersom de äter alger och håller klipporna rena. Tagghudingarna har sinnesorgan och ett nervsystem, men ingen hjärna. Deras kropp är byggd av fem likadana delar som i en cirkel och hos sjöstjärnorna ser de ut som armar. För att ta sig fram och hålla sina byten använder de sina sugfötter och taggar. Taggarna har de även för att skydda sig mot fiender. Sjöstjärnan rör sig långsamt men har starka och uthålliga muskler som hålla på med att bända upp en mussla i flera timmar. Om musslan ger efter bara någon millimeter och öppnar skalet så vänder sjöstjärnan ut sin mage och sticker in den i musslan. Magsaften dödar och löser upp musslan.

30 Kan du? 1. Var kan man träffa på tagghudingar? 2. Vad äter sjöstjärnan? 3. Vad används taggarna till? 4. Vad är gemensamt för alla tagghudingar?

31 Fiskar Fiskarna var de första djuren på jorden som hade ett skelett med ryggrad inuti kroppen. De hade en ryggrad av brosk och saknade käkar. Idag har de flesta både käkar och ryggrad av ben. Hajar har ett skelett av brosk.

32 Benfiskar De har skelett av ben, huden täckt av fjäll, gällock av ben, yttre befruktning och de har simblåsa Broskfiskar De har skelett av brosk, hudtänder av ben, flera gälöppningar, inre befruktning och saknar simblåsa.

33 Fiskarna var de första ryggradsdjuren De första ryggradsdjuren levde i haven för 500 miljoner år sedan. Ryggmärgen skyddades av ryggraden och hjärnan skyddades av skallbenet och detta skydd gjorde att hjärnan kunde utvecklas enormt. Ryggraden och alla ben i kroppen ger stöd åt musklerna så att de kan bli mycket större än de ryggradslösa djuren. Under årmiljonerna som följde så utvecklades ryggradsdjuren och några anpassade sig till ett liv på land. Dagens groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur kommer från dessa djur.

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa

Läs mer

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Fossiler Jämför skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Alla varelser som lever består av celler. Urdjur består bara av en cell. Cell betyder litet rum och cellerna gör så att man kan leva. Hos encelliga

Läs mer

Biologi Livets utveckling

Biologi Livets utveckling Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur

Läs mer

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan Livets utveckling Livet startades för 3,5 miljarder år sedan 4,5 miljarder år sedan: Inget liv på jorden, inget syre, giftigt luft glödande lava och många aktiva vulkaner åskväder hela tiden 3,5 miljarder

Läs mer

NÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage,

NÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage, NÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage, muskler och enkla ögon. Hjärta, blodomlopp och andningsorgan

Läs mer

3. titta i ditt läromedel (boken)

3. titta i ditt läromedel (boken) Sätt dig ner, 1. Kolla planeringen 2. titta i ditt skrivhäfte. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Årskurs 7 NO - Tema: Kretslopp Årskurs

Läs mer

Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan

Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan jordens skapades för ca 4600 miljoner år sedan. Jordens första atmosfär var giftig: metangas, ammoniak, vattenånga Jorden svalnade alltmer och stelnade. Kometer med is

Läs mer

tisdag 8 oktober 13 Ryggradsdjur

tisdag 8 oktober 13 Ryggradsdjur Ryggradsdjur Ryggradsdjur Ryggrads djur har som ni förstår en ryggrad. Ryggradsdjur Ryggrads djur har som ni förstår en ryggrad. De har dessutom alla ben inne i sin kropp. Endoskelett Ryggradsdjur Ryggrads

Läs mer

DÄGGDJUR. Utter. Utter

DÄGGDJUR. Utter. Utter REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet

Läs mer

Fiskarna var de första ryggradsdjuren

Fiskarna var de första ryggradsdjuren Fiskar Fiskar är de första ryggradsdjuren andas med gälar och har inga lungor är växelvarma har en yttre- eller inre befruktning. de flesta är rovdjur och äter plankton Fiskarna var de första ryggradsdjuren

Läs mer

SMÅKRYP PÅ LAND. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013

SMÅKRYP PÅ LAND. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013 SMÅKRYP PÅ LAND Innehåll Daggmask... 2 Fästing... 3 Gråsugga... 3 Jordlöpare... 5 Mångfotingar (Tusenfotingar)... 6 Dubbelfoting... 6 Enkelfoting... 6 Snigel... 7 Snäcka... 8 Tordyvel... 9 Vargspindel...

Läs mer

443-419 miljoner år före nutid

443-419 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution SILUR 443-419 miljoner år före nutid Stora steg Under silur utvecklas de första kärlväxterna. De är förgångare till nästan alla dagens landväxter

Läs mer

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola SMÅKRYP I SÖTVATTEN Innehåll Innehåll... 1 Buksimmare... 2 Dykare... 2 Flickslända... 3 Gråsuggor... 3 Iglar... 4 Klodyvel... 5 Ryggsimmare... 6 Sävslända... 6 Sötvattensmärla... 7 Tordyvel... 7 Trollslända...

Läs mer

Ryggradsdjur - Vertebrater. Skelettet inuti kroppen.

Ryggradsdjur - Vertebrater. Skelettet inuti kroppen. Ryggradsdjur - Vertebrater Skelettet inuti kroppen. Ryggsträngsdjur - Sjöpungar och lansettfiskar. - Alla ryggradsdjurs föregångare. - Ryggsträng (korda) som fungerar som skelett (tillbakabildas hos vuxna

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss

Läs mer

Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme

Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme 57:59 Första fågeln 59:58 Första mänskliga förfadern 59:59 Första moderna människan 57:07 Första däggdjuret 00:01Jordskorpan bildas 57:01 Första dinosaurierna

Läs mer

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4 Skogen + Naturen på hösten Åk 4 Vad innehåller detta område! Biologi Olika sorters skogar Planterad skog/urskog Vanliga träd Användning av träd Svamp Vanliga svampar Nedbrytning Nedbrytare: myra och daggmask

Läs mer

Biologi Livets utveckling

Biologi Livets utveckling Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur

Läs mer

485-443 miljoner år före nutid

485-443 miljoner år före nutid TE Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution ORDOVICIUM 485-443 miljoner år före nutid Stora steg Djur med skelett av ben dyker upp för första gången under den här tidsperioden. Det är

Läs mer

Skapelsens krona. Människans utveckling

Skapelsens krona. Människans utveckling Skapelsens krona Människans utveckling Mål När vi klara med detta avsnitt skall du kunna: Översiktligt beskriva organismerna systematik och utveckling, speciellt den utveckling som lett fram till människan

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

organismerna Biologi A på Netkurs

organismerna Biologi A på Netkurs Översikt över de levande organismerna Biologi A på Netkurs Systematisk indelning Exemplet varg Indelning Svenskt namn Latinskt namn RIKE Djurriket Animalia STAM (FYLUM) Ryggsträngsdjur Chordata KLASS Däggdjur

Läs mer

Ormar. Malmö Naturskola

Ormar. Malmö Naturskola Ormar Ormarna är kräldjur och alltså släktingar till dinosaurierna som levde på jorden förr. Andra kräldjurssläktingar är ödlor, sköldpaddor och krokodiler. De är växelvarma liksom till exempel grodor

Läs mer

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Organismer består av celler Likheter mellan olika celler? Skillnaderna mellan dem? svampcell Att alla celler har en cellkärna.

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2014/2015 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov

Läs mer

De rätta svaren presenteras nedan

De rätta svaren presenteras nedan Många deltog i vår Fiskspaning under påsklovet, bra jobbat alla som var med! GRATTIS! En vinnare är nu framlottad bland de rätta svaren och kontaktas via telefon eller mejl. De rätta svaren presenteras

Läs mer

UNDER YTAN. Lärarhandledning

UNDER YTAN. Lärarhandledning UNDER YTAN Lärarhandledning 1 Gör en upptäcktsfärd från det kalla Västerhavet till varma tropiska oceaner. Genom att jämföra olika egenskaper lär ni er att sortera och se skillnader såväl som likheter

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Uppdrag: SPINDELNS KROPP

Uppdrag: SPINDELNS KROPP SP I LAR D N Korsspindlar spinner stora vackra nät. Nätets mönster ser ut som ett cykelhjul med ekrar. Många spindlar som spinner den här typen av nät tillhör gruppen hjulspindlar. Spindlar finns i nästan

Läs mer

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson Språkstart NO Facit NO för nyanlända Hans Persson Levande eller inte? s. 6-7 3. Sortera orden. VÄXTER en ros gräs en ormbunke en mossa ett träd DJUR en katt en ödla en björn en fisk en mask Olika material

Läs mer

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta

Läs mer

6 Djur en myllrande mångfald

6 Djur en myllrande mångfald 6 Djur en myllrande mångfald 6.1 OH1 Djurens släktträd 1 Djur finns överallt 2 Ryggrad eller inte? 3 Ägg med skal en anpassning till landliv 4 Växelvarm eller jämnvarm? 6.3 5 Snäckor och sniglar i terrarium

Läs mer

Så gör djur - tre avsnitt

Så gör djur - tre avsnitt Så gör djur - tre avsnitt Filmhandledning Handledningen innehåller tre separata handledningar med två sidor med övningsuppgifter av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till

Läs mer

miljoner år före nutid

miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution KARBON 360-300 miljoner år före nutid Stora steg Nu dyker jordens första flygande djur upp. De är insekter, några av dem riktigt stora. En annan

Läs mer

KROPPEN Kunskapskrav:

KROPPEN Kunskapskrav: Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Av Abborre Abborren är en av våra allra vanligaste sötvattenfiskar. Hon-abborren kan väga över 4,5 kilo medan hanarna sällan

Läs mer

Njut av att vara utomhus. Hur du skyddar dig mot mygg och knott samt minskar risken för fästingbett.

Njut av att vara utomhus. Hur du skyddar dig mot mygg och knott samt minskar risken för fästingbett. Njut av att vara utomhus Hur du skyddar dig mot mygg och knott samt minskar risken för fästingbett. Visste du det här om mygg? Han myggor dricker endast växtsafter och sticks inte. Det berömda stickandet

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

252-201 miljoner år före nutid

252-201 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution TRIAS 252-201 miljoner år före nutid Stora steg Den här perioden utmärkts av kräldjurens snabba utveckling. I haven simmar fisködlor och svanödlornas

Läs mer

UNDER YTAN. Lärarhandledning

UNDER YTAN. Lärarhandledning UNDER YTAN Lärarhandledning 1 Gör en upptäcktsfärd från det kalla Västerhavet till varma tropiska oceaner. Genom att jämföra olika egenskaper lär ni er att se skillnader och likheter mellan olika havslevande

Läs mer

Kännetecken. Mjölkkörtlarna producerar mjölk till nyfödda ungar, som diar sin mor.

Kännetecken. Mjölkkörtlarna producerar mjölk till nyfödda ungar, som diar sin mor. Däggdjur Däggdjur Alla däggdjur är jämnvarma, ger ungar di (mjölk) och alla utom kloakdjuren föder levande ungar (till skillnad från att lägga ägg). För närvarande är omkring 5 400 arter kända. De flesta

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken? Vuxen 1 Daggmasken lever under jorden där den bryter ned gamla löv och annat till ny fin jord, samtidigt som den rör om i jorden. Men hur blir det nya maskar? 1. Daggmasken är tvåkönad och kan para sig

Läs mer

Stora öron och långa fingrar

Stora öron och långa fingrar Stora öron och långa fingrar 1 Läs meningarna och dra streck till rätt slut. En plats där ett djur bor är djurets Ökenräven har stora öron för att Fingerdjuret bor på Fjällugglan har Havsleguaner Japanska

Läs mer

Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7

Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7 Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7 Det finns många djur- och växtarter runt omkring oss som vi kanske inte tänker på. Vissa känner du säkert igen och kan namnet på, andra kanske du aldrig

Läs mer

DJUR I HAVET. Lärarhandledning

DJUR I HAVET. Lärarhandledning DJUR I HAVET Lärarhandledning 1 Möt världshavens invånare, som hajar, rockor och sjöstjärnor, och få en inblick i livet i både kalla och varma vatten. Uppdragen innehåller spännande uppgifter om djurlivet

Läs mer

Kortare än texten Använd egna ord Nosa rätt på det viktigaste

Kortare än texten Använd egna ord Nosa rätt på det viktigaste På 1940-talet tog människor med den amerikanska bävern till den argentinska ön Tierra del Fuego. Bävrarna föddes upp för sin päls men när pälsindustrin lades ner så släpptes bävrarna ut i det fria. 1990

Läs mer

Tusen funderingar. Sporrens utvärdering ht16/vt17

Tusen funderingar. Sporrens utvärdering ht16/vt17 Tusen funderingar Sporrens utvärdering ht16/vt17 Fokus under året Det här läsåret har vi pedagoger på Sporren valt att fokusera på småkryp och biologi. Vi har tidigare år arbetat med naturvetenskap med

Läs mer

Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation

Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation Bedömningsstöd Biologi 1-6 Lärarinformation Lärarhandledning I den här uppgiften bedöms elevens förmåga att beskriva näringskedjor. Beskrivning av uppgiften Enligt det centrala innehållet i kursplanen

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

ENKEL Biologi. Vad är biologi? Art nr 516. Tengnäs Läromedel. Allt levande består av celler

ENKEL Biologi. Vad är biologi? Art nr 516. Tengnäs Läromedel. Allt levande består av celler ENKEL Biologi 1 Vad är biologi? Till allt levande hör bland annat alla djur och växter. Att lära sig om ämnet biologi, betyder att man studerarar allt som är levande på jorden. Ordet biologi betyder just

Läs mer

EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår

EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING Utveckling pågår ALLT LEVANDE PÅ JORDEN HAR ETT GEMENSAMT URSPRUNG. DET BETYDER ATT ALLA ORGANISMER BAKTERIER, SVAMPAR, VÄXTER OCH DJUR ÄR SLÄKT MED VARANDRA. ORGANISMER

Läs mer

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen HISTORIA: De första levande organismerna på jorden fanns i havet. Detta var alger och bakterier. Med tiden började djur som kunde leva på land att utvecklas. Många tror att människan utvecklats från aporna.

Läs mer

EVERTEBRATER SYSTEMATIK

EVERTEBRATER SYSTEMATIK EVERTEBRATER SYSTEMATIK MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med djursystematiken skall du kunna: Förklara grunderna för uppdelningen av djurriket Beskriva utmärkande karaktärer för de grupper som beskrivs

Läs mer

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du?

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Spännande fakta om Kattegatt och några av de djur och växter man hittar i havet. Havet vid den svenska västkusten kallas Västerhavet. Det består av två delar, Skagerrak

Läs mer

Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan

Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan Naturen på hösten Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan Kunskapskrav Centralt innehåll Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband, t.ex. nedbrytning, pollinering

Läs mer

KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid

KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid T Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid Stora steg Kambrium är en omvälvande tidsperiod i djurlivets historia. Den biologiska mångfalden ökar

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan.

Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Jorden Bildas Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Det var en gång en måne som kallades gubben i månen för han var typ en levande måne som åkte omkring i rymden och skapade saker. Han var gud över allting

Läs mer

Du får en kallsup i laxarnas älv. Smakar det salt? Skräniga fåglar dyker efter småfisk i Östersjön. Mitt i namnet finns ett Å. Vad heter fågeln?

Du får en kallsup i laxarnas älv. Smakar det salt? Skräniga fåglar dyker efter småfisk i Östersjön. Mitt i namnet finns ett Å. Vad heter fågeln? Öronmaneter finns i Östersjön. Bränns de? Du får en kallsup i laxarnas älv. Smakar det salt? Skräniga fåglar dyker efter småfisk i Östersjön. Mitt i namnet finns ett Å. Vad heter fågeln? Djur med hårda,

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik

Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik Provmoment: Ekologi och artkunskap, 2,5 hp Ladokkod: 11GF50 TE08 Tentamen ges för: 11GF50 ht 2018, Borås (Examination 1) Tentamensdatum: 2018-10-05 Tid:

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Filmhandledning. Vem bor i skogen? CINEBOX En del av Swedish Film AB

Filmhandledning. Vem bor i skogen? CINEBOX En del av Swedish Film AB Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med övningsuppgifter av olika svårighetsgrad och två sidor med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 16 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Zoologi

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2013/2014 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov

Läs mer

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder

Läs mer

BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL

BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL Välkommen att följa bidrottningen Bibbis färd till blommor och fruktodlingar. På vägen får du bland annat träffa Bibbis vänner Asta och Otto. Du hittar genom att följa

Läs mer

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen! Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i

Läs mer

SMAK- PROV. Utkommer till ht 14

SMAK- PROV. Utkommer till ht 14 SMAK- PROV Utkommer till ht 14 Tankar om biologi I KAPITLET FÅR DU LÄRA DIG: { något om vad biologi är ( hur man vet det man vet idag u hur man sorterar växter och djur och ger dem namn hur man gör en

Läs mer

Lärarhandledning. Presenterat av

Lärarhandledning. Presenterat av Lärarhandledning Presenterat av Inledning H uvudrollerna i filmen Insekter spelas av en bönsyrsa och en dagfjäril. De har fått behålla sina latinska namn, Hierodula sp. och Papilio sp. De kläcks i samma

Läs mer

MITT I NATUREN. Lärarhandledning

MITT I NATUREN. Lärarhandledning MITT I NATUREN Lärarhandledning 1 På en vandring genom Sverige upplever ni olika växter och djur på nära håll. Genom att jämföra egenskaper lär ni er att se skillnader och likheter mellan olika arter.

Läs mer

SMÅKRYP. För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!

SMÅKRYP. För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! SMÅKRYP För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik till personal

Läs mer

Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter

Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter Olika fiskar har olika former och färger. Platta, runda, långsmala, tjock och kompakta. Fenorna är också olika i form, antal och storlek. Alla fiskar är utvecklade

Läs mer

RYGGRADSDJUR. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 322

RYGGRADSDJUR. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 322 RYGGRADSDJUR Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s. 30-48 och 322 RYGGSTRÄNGSDJUR - Ryggradsdjur. - Manteldjur. - Lansettfiskar. - Ryggsträng och ihåligt nervrör. - 48000 nu levande arter.

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING ANPASSNINGAR. Välkomna till utställningen Djuret människan

LÄRARHANDLEDNING ANPASSNINGAR. Välkomna till utställningen Djuret människan Välkomna till utställningen Djuret människan Det här är ett pedagogiskt material för ett aktivt lärande där eleverna kommer att få röra på sig och reflektera över anpassningar och hur våra organ fungerar.

Läs mer

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen 1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?

Läs mer

Boken om biologi, arbetsbok Läraranvisning Textview. Verksnummer: 40025

Boken om biologi, arbetsbok Läraranvisning Textview. Verksnummer: 40025 Boken om biologi, arbetsbok Läraranvisning Textview Verksnummer: 40025 Läraranvisningens innehåll Läraranvisningen är till för att du som undervisande lärare ska få information om hur den pedagogiskt anpassade

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2014/2015 Biologi Delprov B. Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov

Läs mer

DJUR OCH VÄXTER I SVERIGE. Lärarhandledning

DJUR OCH VÄXTER I SVERIGE. Lärarhandledning DJUR OCH VÄXTER I SVERIGE Lärarhandledning 1 Välkomna till Vattnets väg, en levande modell av Sverige. Ni upptäcker landets olika naturtyper och möter svenska djur och växter på nära håll. Eleverna får

Läs mer

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen Naturens kopior Titta på Naturteaterns film och lyssna noga. 1. Skriv ner fem sätt hur djuren kan röra sig på. Människan Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Läs mer

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... Malmö Naturskola FISKAR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... 5 1 Abborre Abborren är en av de vanligaste fiskarna i Sverige.

Läs mer

6.3 Andningen fixar syre till cellerna

6.3 Andningen fixar syre till cellerna 6.3 Andningen fixar syre till cellerna Förutom att äta och dricka behöver vi andas också. Ca 4 miljoner liter luft/år andas vi in Hur når syret från luften ut till alla celler i kroppen? 1. Luften passerar

Läs mer

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Kroppen del 1 Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Matspjälkningen Begrepp att kunna: Tänder Saliv/spott Tunga Matstrupen Magmun Magsäck Magsaft Tolvfingertarm

Läs mer

ANPASSNINGAR FACIT A. ANIMATIONEN. Frågor: Vilket djur var det? Vad finns det för likheter mellan oss och fiskarna?

ANPASSNINGAR FACIT A. ANIMATIONEN. Frågor: Vilket djur var det? Vad finns det för likheter mellan oss och fiskarna? A. ANIMATIONEN Vilket sorts djur är vår äldsta släkting som flyttade upp på land? Frågor: Vilket djur var det? Vad finns det för likheter mellan oss och fiskarna? Vissa tidiga fiskar hade fenor med ett

Läs mer

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Facit till Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 3

Facit till Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 3 Facit Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 3 Till dig som använder detta facit: Sidnumren hänvisar till sidan i boken. På en del frågor står det Elevens eget svar i facit. Det beror på att eleven kan svara

Läs mer

Frågor till Kroppen del 2

Frågor till Kroppen del 2 Frågor till Kroppen del 2 Läs sidan 32 i Koll på NO 1. Vilka är kroppens två stora reningsverk? Levern och njurarna 2. Varför behöver vi ha dessa reningsverk? Vi behöver dessa två reningsverk för de bryter

Läs mer

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3 MÄNNISKOKROPPEN Biologi - V46- V3 CELLEN Cellerna är aktiva hela livet, non stop. Encelliga organismer består av endast en cell. Hos människor finns det massa olika typer av celler. Muskelceller, ögonceller,

Läs mer

Översikt över de levande organismerna. Allt liv är släkt! Systematik

Översikt över de levande organismerna. Allt liv är släkt! Systematik Översikt över de levande organismerna Allt liv är släkt! Systematik Allt liv är släkt! Systematik Rike Stam (fylum) Klass Ordning Familj Släkte Art Djurriket Ryggsträngsdjur Däggdjur Rovdjur Hunddjur Hundar

Läs mer

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering. Fjärilsspelet Foto Göran Andersson Fjärilsspelet är en lättsam, fartfylld och rolig lek som hjälper eleverna att fundera över artbevarande, biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Spelet passar från

Läs mer

1. Vart är trattkantarellen mindre vanlig? 2. Hur växer trattkantarellen? 3. Hur ser den ut?

1. Vart är trattkantarellen mindre vanlig? 2. Hur växer trattkantarellen? 3. Hur ser den ut? Faktakort 1 Kantarellen är en av dom vanligaste svamparna. Dom kan man äta. Dom finns i hela Sverige, i löv och barrskogar. Kantarellen är gul. Kantarellen är en skivsvamp, den har skivor under hatten.

Läs mer

Sammanfattning skelettet och muskler

Sammanfattning skelettet och muskler Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp.

Läs mer