Taxonomi = beskriver släktskap

Transkript

1 Taxonomi = beskriver släktskap Konstruerat av människor som ett sätt att organisera omvärlden. Delas in i grupper baserat på likhet (som ska återspegla släktskap, dock finns det flera fall där genetiska studier visat att två utseendemässigt liknande arter som placerats inom samma släkte inte alls är nära släkt). Eukaryota Animalia Chordata Understam: Vertebrata Mammalia Primates (primater) Hominidae (hominider) Homo (människa) sapiens (intelligent) Eukaryota Animalia (djur) Chordata (ryggsträngsdjur) Understam: Vertebrata (ryggradsdjur) Mammalia (däggdjur) Carnivora (rovdjur) Ursidae (björnar) Ailuropoda (kattfoting) melanoleuca (svartvit)

2 Fylogeni = visar släktskap Dvs: Taxonomiskt släktträd, där varje delning innebär en sista gemensam anfader/släkting (last common ancestor)

3 Finns en enorm diversitet, men vi kommer fokusera på några enstaka grupper. Anledningen till att studera just dessa är flera: Relativt vanliga (många går att hitta i både Sverige och Estland) Avslöjar åldern på berget Avslöjar hur klimatet och miljön var Viktiga för att förstå större principer, som hur evolution fungerar, eller hur ekosystem kan vara uppbyggda

4 Vad är viktigt? Namn När levde de? Var levde de? (dvs miljö) Hur levde de? Hur ser de ut? Phylum/Klass/Ordning Från till Typisk för Hav (kust/öppet vatten, grunt/djupt) vs land (skog/slätt/berg/etc) Klimat (varmt/kallt) Aktiv förflyttning (simma, gå) vs passiv förflyttning (flyta/blåsa omkring) vs ingen förflyttning (=sessila) Storlek Morfologi Material Hur skiljer de sig från andra fylum/klasser/etc?

5 Fossilbildning Ursprungligt material Material ersatt med annat material Yttre avtryck Inre avtryck (stenkärna) Spårfossil Förkolning Bärnsten Torv Frysning Mumifiering Tafonomi = vad som händer med en organism efter döden

6 Rike Rhizaria Fylum Foraminifera (forameniferer/skalamöbor) Formen och materialet på skalet används för att bestämma vilken art det är = över arter (varav runt 1800 fossila). Foraminifera är en bergartsbyggande grupp. Skalen, som består av kalciumkarbonat, samlas på botten när de dör, och bildar med tiden kalksten (som använts bla för att bygga pyramiderna) Isotoper i skalet för att analysera paleoklimatet (tex O18), andra ämnen för att analysera hur havsströmmarna gick, hur mycket kontinenterna vittrar, den biologiska aktiviteten i haven. Används också för att identifiera potentiella oljefyndigheter (visar om det varit rätt temp för olja att bildas). Viktiga indexfossil/ledfossil. Före Trias: Bentiska (=bottenlevande) Efter Trias: Planktoniska (=lever fritt i vattnet) användbara som indexfossil! Kambrium (Trias) - nutid

7 Rike Rhizaria Fylum Foraminifera (forameniferer/skalamöbor) Består av en eller flera små hål i skalet som ett s.k. pseudopodial net kommer ut genom strömmas i båda riktningar. Används för att fånga mat, förflyttning, etc. Lever ofta i symbios med alger (tex gröna, röda, guld, diatomer, dinoflagellater)

8 Eukaryota Rhizaria Foraminifera Rike Rhizaria Fylum Foraminifera (forameniferer/skalamöbor) Encelliga 100 µm - 20 cm (oftast under 1 mm) Marina (oftast) i tropiska till arktiska hav De flesta är bentiska = lever på eller i sedimenten på havsbotten Vissa är planktoniska = lever fritt i vattnet bra indexfossil! m djup (ner till 4000 m) Skal av kalciumkarbonat Obs! Foraminifera är inget djur, men heller ingen växt eller svamp! De tillhöret riket Rhizaria, som är en stor grupp encelliga amöbaliknande varelser. Kambrium (Trias) - nutid

9 Eukaryota Animalia Fylum Porifera (svampdjur) Porifera Mycket basala djur saknar organ (tex cirkulationssystem, mage, nerver, muskler, hjärna) Dess celler är inte så specialiserade som våra, kan tex pressas genom en sil och bygga ihop sig igen Växer långsamt och blir mycket gamla, kan bli över 5000 år Består av en kropp full av porer och kanaler, och genom att vatten passerar igenom dessa tar svampdjuret upp näringsämnen. Har överlevt i över 580 miljoner år, trots att de varken kan fly eller har ett hårt skal som skydd. Detta beror delvis på att de producerar några väldigt speciella ämnen som gör dem antibakteriella, och även skyddar mot virus- och svampangrepp. De har även visat sig ha effekt mot cancer, inflammatoriska sjukdomar, HIV, m. fl, och är alltså mycket intressanta ur medicinsk synpunkt. Nackdelen är att de växer oerhört långsamt, vilket gör det väldigt svårt att odla dem i de mängder som krävs för att tillräckliga mängder av de medicinskt verksamma ämnena ska kunna utvinnas. Störst artrikedom i tropiska vatten, men finns på alla latituder ända upp till polerna. Vissa arter lever i mycket djupt vatten, andra på grunt vatten. Nästan alla svampdjur är marina. Finns flera klasser, men vi fokuserar endast på en av dem, Stromatoporoidea. Ediacaran (dvs perioden före kambrium, ca 580 miljoner år sedan) - nutid

10 Eukaryota Animalia Porifera Fylum Porifera Klass Stromatoporoidea Stromatoporoidea Fanns mellan kambrium och krita, men vanliga under ordovicium och jättevanliga under silur och devon! Viktiga revbyggare (dvs viktiga för dåtidens ekosystem) Känns igen på: - Ingen symmetri = växer som oregelbundna klumpar - Laminerade = växer genom att bygga lager efter lager av kalcit - Mameloner = små upphöjningar (med stjärnformade öppningar/hål som dock sällan syns/bevaras) Används för att avslöja avsättningsmiljön - Hög Stromatoporoidea = snabb sedimentation (växer uppåt för att inte bli begravd) - Platt Stromatoporoidea = långsam sedimentation, breder ut sig på bredden istället för på höjden Kambrium - krita

11 Eukaryota Animalia Fylum Cnidaria (nässeldjur) Cnidaria Storlek: 5 mm 2 m i diameter och 75 m i längd Marina, oftast i grundare vatten längs kusterna Sessila eller frisimmande beroende på art och livscykel Ofta endosymbiotiska med alger Varför viktiga: Mycket vanliga fossil från ordovicium (Dalarna) och silur (Gotland) Äldsta fossil från flercellig organism?? prekambrium (580 Ma) - nutid

12 Fylum Cnidaria (nässeldjur) Radiärsymmetri (radial symmetry) = ett djurs delar är uppbyggda från en mittpunkt. Ger en rund form när sedd ovanifrån, där alla delar är varandras spegelbilder, tex en blomkruka. Bilateralsymmetri = två likadana sidor, tex människor eller en spade. (Cool fakta: de minsta (hydra) (sötvatten) åldras inte = dör inte av hög ålder) Radiärsymmetri = uppbyggda från en mittpunkt Mun omgiven av tentakler

13 Fylum Cnidaria (nässeldjur) Nulevande nässeldjur inkluderar bland annat maneter och koraller, och särskilt korallerna har en särskilt viktig roll i och med att de är revbyggare. Detta innebär att de med hjälp av sina skelett formar en miljö både för sig själva och för en mängd andra djur. och dessa korallrev blir därför områden med en mycket hög biologisk mångfald. Rev har haft samma viktiga funktion ända sedan de först uppstod MEN själva revbyggarna har varierat över tid.

14 Eukaryota Animalia Fylum Cnidaria Klass Anthozoa (koralldjur) Cnidaria Anthozoa Saknar medusa-stadium i livscykeln!? prekambrium (580 Ma) - nutid

15 Fylum Cnidaria Eukaryota Animalia Cnidaria Klass Anthozoa (koralldjur) Ordning Rugosa (tetrakorall) Anthozoa Rugosa ~0,5 cm - 14 cm i diameter, upp till 1 m långa Solitära eller koloniala Bentiska - fastsittande med hjälp av rotliknade utskott, eller fritt liggande på havsbotten Skelett av kalcit (CaCO 3 ) En viktig karaktär är deras välutvecklade septa Mycket vanliga på bland annat Gotland Varje individ (=polyp) har ett mer eller mindre koppformat skelett Ordovicium - Perm

16 Eukaryota Animalia Cnidaria Anthozoa Tabulata Fylum Cnidaria Klass Anthozoa Ordning Tabulata (tabulat korall) Koloniala, en individ i varje kammare Enskild individ oftast mindre än en rugos korall, men hela kolonin kan vara från några mm upp till flera meter Kamrarna saknar tydliga septa men har välutvecklade golv (tabulae), därav namnet Tabulata Viktiga revbyggare Karaktäristiska för de grunda siluriska haven Varierande form, kan vara platta, koniska, eller sfäriska. En polyps skelett = coralite. Har ofta en hexagonal form. Levde ofta i symbios med alger, som moderna koraller. Ordovicium - Perm

17 Eukaryota Fylum Brachiopoda (armfotingar) Animalia Brachiopoda Dorsalskal (brachialskal) och ventralskal (pedikelskal) Pedikel = foten håller fast brachiopoden i underlaget Lophophor= armen, ett matorgan, filtrerar vattnet efter mat Viktigt kännetecken: Det dorsala valvet ser inte likadant ut som det ventrala valvet Storlek varierar från 1 mm upp till ~40 cm Sessila och marina Mycket viktiga och vanliga under paleozoikum! Kambrium - nutid

18 Fylum Brachiopoda (armfotingar) Kom ihåg symmetriplanet! Det dorsala skalet ser inte likadant ut som det ventrala skalet!

19 Eukaryota Fylum Brachiopoda Subfylum Rhynchonelliformea (Articulata) Animalia Brachiopoda Subfylum Rhynchonelliformea Har låsmekanism - tänder och tandgropar Skal av kalciumkarbonat Har pedikel och pedikelöppning Muskler öppnar och sluter skalhalvorna Inre skelett, brachidium, som utgör stöd för lophophoren Viktig fossil grupp - ca fossila arter beskrivna, endast 200 nulevande Grupp med hög diversitet samtliga makroskopiska kambrium - nutid

20 Fylum Brachiopoda Subfylum Rhynchonelliformea Tänder Muskler (muskelfästen) öppna och stänga Lägg märke till olikheterna mellan dorsalskal och ventralskal kambrium - nutid

21 Fylum Brachiopoda Eukaryota Subfylum Craniiformea (Inarticulata) Animalia Brachiopoda Subfylum Craniiformea Saknar lås med tänder, skalen hålls ihop med muskler. Separerar när djuret dör. Skal av kalciumkarbonat med cementerande ventralskal, sitter fast i underlaget. Reducerad eller ingen pedikel Ingen brachidium kambrium - nutid

22 Eukaryota Fylum Brachiopoda Subfylum Linguliformea (Inarticulata) Animalia Brachiopoda Subfylum Linguliformea Saknar lås med tänder, skalen hålls ihop med muskler. Separerar när djuret dör. Skal av kalciumfosfat (glansigt, ser nästan lite fett ut jämfört med kalciumkarbonat, skiljer sig mot den omgivande bergarten) Skalet är ofta ganska slätt, men om man kikar noga ser man fina tillväxtlinjer (kalciumfosfat fossil kan bevaras med mycket hög detaljrikedom!) Har pedikel och pedikelöppning kambrium - nutid

23 Brachiopoda Två eller tre subfylum? Rhynchonelliformea Kalciumkarbonat Pedikel och pedikelöppning Har låsmekanism med tänder och tandgropar Craniiformea Kalciumkarbonat Ingen pedikel eller pedikelöppning Inga tänder skalet hålls ihop med muskler Linguliformea Kalciumfosfat Pedikel och pedikelöppning Inga tänder skalet hålls ihop med muskler Articulata Inarticulata Hur de olika brachiopoderna är besläktade är fortfarande oklart. Hur de delas upp beror på hur mycket vikt man fäster vid de olika karaktärerna. Är materialet som skalet är gjort av en viktig karaktär som skiljer dem åt? Isåfall linguliformea unik. Eller spelar materialet ingen större roll? Kan det vara det där med tänder och låsmekanism som avslöjar deras släktskap? Isåfall dela in i articulata och inarticulata. Båda systemen används fortfarande, och vilket som betraktas som troligast skiftar i och med att nya fossil med nya detaljer bevarade upptäcks.

24 Eukaryota Animalia Mollusca Fylum Mollusca (blötdjur) Mollusker inkluderar bla snäckor, sniglar, bläckfiskar, som de flesta känner till. Är en mycket stor grupp i modern tid, och har så varit ända sedan Kambrium. Kommer gå igenom sex olika grupper; musslor, snäckor, samt fyra olika bläckfiskar. Oftast marina (vissa i sötvatten eller på land) Skal av kalciumkarbonat, oftast aragonit (pärlemor), ibland aragonit + kalcit Stor grupp med hög diversitet i storlek, utseende, beteende och habitat totalt tio klasser (varav två utdöda) (tidig) kambrium - nutid

25 Eukaryota Animalia Fylum Mollusca Klass Bivalvia (musslor) Mollusca Bivalvia Marina eller lakustrina Filtrerare Storlek 0,5 mm >1 m (oftast under 10 cm) (en utdöd grupp kunde bli upp till 3 m!) Skal av kalciumkarbonat Skalen sitter ihop via en låsrand ( gångjärn ) Skalen är identiska men spegelvända! Har evolverat bort sitt huvud. Bivalvia, dvs musslor, kan vid första ögonkastet likna brachiopoderna, men att de kan tyckas likna varandra beror mer på att de har ungefär samma livsstil snarare än att de är nära släkt. Om man kikar närmare på dem ser man snart att det finns flera skillnader. (tidig) kambrium - nutid

26 Fylum Mollusca Klass Bivalvia (musslor) Brachiopod eller mussla? Kom ihåg symmetriplanet! Går oftast(obs!) mellan skalen!

27 Fylum Mollusca Klass Bivalvia (musslor) Låsrand ( gångjärn ) med låständer på båda valven Två muskelärr på vardera valv Valven hålls ihop vid låsranden med ett ligament passivt öppnande av skalen Två (oftast) adduktormuskler (anterior och posterior) jobbar mot ligamentet för att stänga valven

28 Fylum Mollusca Klass Bivalvia (musslor) Musslorna och brachiopoderna uppkom under samma tidsperiod (Kambrium) och har en liknande livsstil (sessila filtrerare), men brachiopoderna var betydligt mer framgångsrika under paleozoikum (kambrium-perm). Massutdöendet i slutet av perm drabbade både musslorna och brachiopoderna, men musslorna klarade sig något bättre både under utdöendet och efteråt. Under Trias började de diversifieras (öka i mångfald) igen och kom därmed snart att ta över allt mer på bekostnad av brahiopoderna. Anledning till övertagande: Ev. bättre anpassade (tex kräver mindre mängd energi än brachiopoder och kunde gräva ner sig i sedimenten för att skydda sig mot fiender), men verkar snarare ha varit slumpen

29 Fylum Mollusca Eukaryota Animalia Mollusca Gastropoda Klass Gastropoda (snäckor, gastropoda = magfoting) Marina, lakustrina och landlevande, återfinns i nästan alla tänkbara miljöer Majoriteten har vridet skal, vissa saknar skal helt En kammare i skalet där kroppen sitter Har huvud med sinnesorgan och radula Skal av aragonit = ett relativt instabilt mineral gastropoder bevaras ofta som stenkärnor (inre avtryck) Bonusinfo: Den största klassen av mollusker, och näststörsta klassen av alla (bara insekterna innehåller fler arter). Runt beskrivna arter, verkligt antal uppskattningsvis kring arter. Hittills har arter identifierats utifrån fossil. Finns i (trädgård, skog, öken, berg, sjöar, floder, längs kusterna, i djuphaven, vid hydrotermala öppningar, som parasiter, m.fl.) Manteln utsöndrar komplexa proteiner (conchiolin) som tillsammans med polysaccharider bildar en mikromiljö, där aragonit kan kristalliseras och växa. Manteln utsöndrar även det kalciumkarbonat som krävs, men det är alltså conchiolinet som får kalciumkarbonatet att kristallisera (som aragonit snarare än kalcit). (sen) kambrium - nutid

30 Fylum Mollusca Klass Gastropoda (snäckor) Kan bevaras som ett avtryck i sedimenten, i det ursprungliga materialet (eller med aragoniten utbyt mot något mer stabilt), eller som ett inre avtryck (dvs insidan har fyllts med sediment, vartefter skalet lösts upp och försvunnit: kvar är en avgjutning av insidan)

31 Fylum Mollusca Klass Gastropoda (snäckor) Paleozoikum Gastropoda var en förhållandevis liten och primitiv klass. Fossil från tidig paleozoikum är i regel dåligt bevarade. Mesozoikum Gastropoderna blir allt vanligare, och föregångarna till de nulevande grupperna uppstår. Fossilen är bättre bevarade och visar att de under krita lyckades kolonisera land. Cenozoikum Gastropoderna diversifieras snabbt i början av denna period. Många av dessa nya arter var nära släkt med de nulevande. Fossil är mycket vanliga och används bland annat för att pleistocena istiderna (dvs hur ett ekosystem påverkades av ismassornas avancerade och retirerade).

32 Fylum Mollusca Eukaryota Animalia Mollusca Cephalopoda Klass Cephalopoda (bläckfiskar) Marina, från grunt till djupt vatten Koniskt skal som är rakt, böjt eller spiralvridet Skal av aragonit Skalet är uppbyggt av flera kamrar som står i förbindelse genom en siphunkel, en sorts tub som tillåter bläckfisken att reglera flytförmågan. Mellan kamrarna finns skiljeväggar, septa. Vartefter bläckfisken växte lades nya kammare till. Endast den yttersta beboddes. Välutvecklat tydligt huvud, därav namnet Cephalopoda (huvudfoting) SIPHUNKELTUBEN fylldes med luft, vilket gjorde det möjligt för de tidiga cephalopoderna att hålla balansen medan de kravlade omkring på botten (kunde ännu inte simma). Under kambrium var cephalopoderna mycket lika sina nära släktingar gastropoderna. Skiljer på dessa två med hjälp av siphunkeltuben kambrium - nutid

33 Eukaryota Fylum Mollusca (blötdjur) Klass Cephalopoda Underklass Nautiloidea (fyrgälade bläckfiskar) Animalia Mollusca Cephalopoda Underklass Nautiloidea Enkla suturlinjer raka eller något böjda Skalen kan vara raka, böjda eller vridna Ordovicium - nutid

34 Eukaryota Animalia Fylum Mollusca (blötdjur) Klass Cephalopoda Underklass Nautiloidea (fyrgälade bläckfiskar) Ordning Orthocerida Mollusca Cephalopoda Underklass Nautiloidea Orthocerida Orthocerider mycket vanliga under ordovicium, fossil finns i rikliga mängder i ordovicisk kalksten (tex i Västergötland) Storleken mellan 1 10 cm i diameter, upp till tio meter i längd (men oftast kortare) Levde nära botten. Kunde simma åt båda hållen, långsamt framåt och snabbt bakåt (med skalet först). ordovicium - trias

35 Fylum Mollusca (blötdjur) Klass Cephalopoda Underklass Nautiloidea (fyrgälade bläckfiskar) Ordning Orthocerida Enkla/raka suturlinjer = märken efter kamrarnas skiljeväggar (septa), när skalet försvunnit Siphunkeltub ofta (inte alltid!) centralt placerad Skalen är ofta raka, kan dock vara något böjda

36 Fylum Mollusca Klass Cephalopoda Underklass Ammonoidea devon - krita

37 Eukaryota Animalia Fylum Mollusca Klass Cephalopoda Underklass Ammonoidea Mollusca Cephalopoda Underklass Ammonoidea Komplicerade suturer - viktigt karaktärsdrag inte att förväxla med avtryck från skalet! Suturlinje = där skiljeväggarna (septa) fäster vid skalet Ventral siphunkeltub Ofta någon slags extrakaraktär på det yttre skalets ventrala sida (= magsidan ) Skal av aragonit Ofta (inte alltid!) planispirala skal (=spiral i ett plan) Viktiga ledfossil (index fossil) devon - krita

38 Fylum Mollusca Klass Cephalopoda Underklass Ammonoidea Komplicerade suturer - viktigt karaktärsdrag

39 Fylum Mollusca Klass Cephalopoda Underklass Ammonoidea Ofta någon slags extrakaraktär på det yttre skalets ventrala sida

40 Fylum Mollusca Klass Cephalopoda Underklass Ammonoidea BONUSINFO: Under Krita blir ammonoiderna alltmer komplexa och testar alla möjliga former på skalen. I slutet av Krita förändrades klimatet hastigt, och i samma veva dog samtliga ammonoidea bläckfiskar ut (tillsammans med många andra djur, tex alla dinosaurier (förutom fåglarna!))

41 Eukaryota Animalia Fylum Mollusca (blötdjur) Klass Cephalopoda Underklass Coleoidea Ordning Belemnoidea Mollusca Cephalopoda Underklass Coleoidea Belemnoidea Alla nutida bläckfiskar (utom Nautilus) tillhör underklassen Coleoidea Belemniterna är karaktäristiska för en öppen havsmiljö Vanliga som fossil devon krita (Coeloidea karbon - nutid)

42 Fylum Mollusca (blötdjur) Klass Cephalopoda Underklass Coleoidea Ordning Belemnoidea Inre skal, phragmocon med kamrar och siphunkeltub, placerad i en massiv kropp av kalcit, rostrum, som bevaras relativt lätt Slät yta inga synbara suturlinjer!

43 Slut på första föreläsningen Fossildags! Förslag på hurman kan studera fossil Hur är den bevarad? Har den deformerats? Vad är det för material? Är fossilen komplett eller saknas något? Är fossilen slät eller ornamenterad? Är det djurets utsida eller insida som man ser? Finns synliga tillväxtlinjer? Kan man se fler detaljer med lupp? Var går symmetriplanet?

44 Fossilövning del 2

45 Foraminifera Porifera Stromatoporoidea Cnidaria Anthozoa Rugosa Cnidaria Anthozoa Tabulata Brachiopoda Rhynchonelliformea Brachiopoda Craniiformea Brachiopoda Linguliformea Arthropoda Crustacea Ostracoda Arthropoda Trilobita Echinodermata Crinoidea Echinodermata Cystoidea Echinodermata Echinodea Hemichordata Graptolithina Dentroidea Hemichordata Graptolithina Graptoloidea Mollusca Bivalvia Mollusca Gastropoda Mollusca Cephalopoda Mollusca Cephalopoda Nautiloidea Mollusca Cephalopoda Nautiloidea Orthocerida Mollusca Cephalopoda Ammonoidea Mollusca Cephalopoda Coleoidea Belemnoidea

46 Eukaryota Fylum Arthropoda (leddjur) Animalia Arthropoda Arthropoder utgör majoriteten (över 80%) av alla kända nulevande arter! Insekter, kräftdjur,spindlar, tusenfotingar Ett yttre skelett uppbyggt av kitin + protein (+kalciumkarbonat för de flesta vattenlevande arthropoderna), som ömsas när djuret växer Segmenterad kropp Ledade extremiteter (Arthropoda = ledade ben) De flesta har facettögon och/eller punktögon Finns alla slags miljöer och storlekar! kambrium - nutid

47 Fylum Arthropoda Arthropoder och stem-group arthropods mycket vanliga redan under kambrium Hårt skal hög bevaringspotential Varför viktiga? Tidsbestämning Tolkning av miljön Visar hur evolutionen fungerade för ~500 miljoner år sedan kan till och med ha drivit på den! Visar hur djurens beteende utvecklats och blivit allt mer komplext

48 Eukaryota Animalia Fylum Arthropoda Subfylum Crustacea (kräftdjur) Arthropoda Subfylum Crustacea Crustacea inkluderar kräftor, krabbor, räkor, humrar, gråsuggor m. fl. De flesta är akvatiska - majoriteten är marina De flesta kan röra sig fritt, vissa är dock sessila, några är parasiter Storlek 0,1 mm - ~4 m Klassen Crustacea har liksom andra arthropoder ett hårt men flexibelt exoskelett kambrium - nutid

49 Eukaryota Animalia Fylum Arthropoda Subfylum Crustacea Klass Ostracoda (musselkräftor) Arthropoda Subfylum Crustacea Ostracoda Ostrakoder är små - vanligtvis ~1 mm stora Hårt tvåskaligt kalkskal (carapace) utan tillväxtlinjer Skalen hålls samman med ett lås (ovansidan) Muskelfästen och låsrand används ofta för identifikation De fossila resterna består (oftast) av skalet och genom att studera dess utseende, kemiska komposition och fyndplats kan man bl. a bestämma vattendjup, salthalt, sedimentation, vattentemperatur och temperatur under organismens levnad ordovicium - nutid

50 Eukaryota Animalia Fylum Arthropoda Klass Trilobita Arthropoda Trilobita Namnet trilobit betyder tre lober och syftar på djurets tre kroppsdelar Kring beskrivna arter - trilobiterna utgör den största gruppen av fossila djur, och de var en av de mest framgångsrika tidiga djurgrupperna (överlevde i över 270 miljoner år!) Samtliga marina, oftast i grundare vatten Olika arter hade olika livsstilar Rovdjur, asätare, filtrerare Simma, promenera, gräva Oftast mellan 3 och 10 cm långa (minsta 1,5 mm största 75 cm) När trilobiterna dyker upp under kambrium är de redan artrika (diversifierade) och utspridda över hela världen. Tros dock ha uppstått i Sibirien. Kambrium - perm

51 Trilobiten har en segmenterad kropp som består av: Cephalon (huvud) Thorax (mittpartiet, 2-40 segment) Pygidium (stjärtpartiet) Ömsar skal - delar upp sig mellan huvud och thorax, exuvierna vanliga fossil Glabella - det upphöjda partiet i mitten på huvudet

52 Majoriteten av trilobiterna hade facettögon, ofta uppbyggda av flertalet linser (från en till tusentals) Ögonen var unika då de bestod av linser med klara kalcitkristaller (CaCO 3 ), vilket skiljer dem från de flesta andra arthropoder som har mjukare ögon. Fynd av trilobitens extremiteter är inte så vanliga, men de hade tvågrenade ben, liksom nutida kräftdjur och många andra fossila leddjur.

53 Högst diversitet under kambrium och ordovicium, men vanliga fram tills devon, då de drabbades av en serie utdöenden Endast en grupp (ordning Proetida) överlevde in i karbon och perm Under perm minskade även Proetida i artrikedom, och de få kvarvarande arterna dog i slutet av perm när nästan alla andra djurarter också gick under

54 Eukaryota Animalia Fylum Echinodermata (tagghudingar) Echinodermata Echinodermata består av marina, oftast bentiska (bottenlevande) djur. Lever på alla djup, från tidvattenzoner till djuphav, beroende på art Radialsymmetriska (pentagonala) som vuxna (enstaka undantagfinns), men bilaterala som larver! Fylumet karaktäriseras av: Ett inre system av vattenfyllda kanaler (ambulakralsystem) Tubfötter (används för förflyttning, transportera mat, m.m.) Endoskelett av kalcitplattor, sammanbundna av ett nätverk av kollagen (tidig) kambrium - nutid

55 Fylum Echinodermata (tagghudingar) Exoskelett = skelett på utsidan Endoskelett = skelett på insidan

56 Fylum Echinodermata Klass Crinoidea (sjöliljor) kambrium - nutid

57 Eukaryota Animalia Fylum Echinodermata Klass Crinoidea (sjöliljor) Echinodermata Crinoidea Den primitiva crinoiden bestod generellt av en stjälk, en bägarliknande kropp, calyx, och 5 armar (brachioler). Moderna crinoider saknar ofta stjälk, medan armarna delats upp ( 10 armar 20 armar, osv) Utskott på armarna (pinnulae), fångar partiklar i vattnet och för till munnen som sitter på ovansidan av calyx, omringad av armarna Bottenlevande de flesta nutida crinoider är stjälklösa och rör sig fritt i vattnet, till skillnad mot deras paleozoiska släktingar som oftast var sessila Filtrerare som kunde forma marina skogar Efter perm-utdöendet de med flexibla armar tog över, var motila (dvs inte sessila). Återfick dock aldrig den morfologiska mångfald som de haft under paleozoikum. Med stjälk ofta djupt vatten. Utan stjälk ofta grunt vatten. kambrium - nutid

58 Fylum Echinodermata Klass Crinoidea (sjöliljor) Stjälken består av kalcitringar som lätt faller isär när djuret dött. Även dess rötter och calyx kan dock bevaras. Kunde bli upp till 40 m långa

59 Eukaryota Animalia Fylum Echinodermata Klass Cystoidea (kristalläpplen) Echinodermata Cystoidea Cystoidea liknar Crinoidea, men med några viktiga skillnader: Kroppen (theca) var rund, medan sjöliljornas calyx var mer cup-shaped Kraftigt skelett bestående av plattor av kalciumkarbonat som genomborras av porer (inte alltid synliga i fossil) Kortare och färre armar (brachioler) Mycket kort stjälk, ibland ingen alls Efter att de dött kan kroppen fyllas med kalcitkristaller, därav det svenska namnet kristalläpplen Cystoideerna var mycket vanliga under ordovicium och silur Ordovicium - perm

60 Fylum Echinodermata Klass Echinoidea (sjöborrar) Lever på alla djup och på alla breddgrader Sjöborrar är mobila, går med hjälp av taggarna Oftast mellan 3 och 10 cm (taggar upp till 30 cm!) Fossil från paleozoikum är oftast i dåligt skick och består i regel av enstaka kalkplattor och lösa taggar men det finns undantag! Fossil från mesozoikum är mycket vanligare och mycket bättre bevarade, särskilt i krita-kalksten i England och Frankrike. Hittas dock oftast utan taggar Bevaras oftast utan taggar Från över ordovicium (450 ma) Minskade i antal under karbon, och fortsatte att minska under perm. Endast sex arter överlevde perm

61 Eukaryota Animalia Fylum Echinodermata Klass Echinoidea (sjöborrar) Echinodermata Echinoidea Reguljär sjöborre Irreguljär sjöborre Reguljära sjöborrar lever ofta på hårda bottnar, födan skrapas loss. Anus är placerat på ovansidan och munnen på undersidan, och kroppen täcks av långa taggar Irreguljära sjöborrar uppstod först under jura och lever på mjuka bottnar. De gräver efter föda, och har munnen i kroppens främre del och anus i den bakre. Taggarna är i regel korta Under mesozoikum blomstrade antalet arter, men är mycket vanliga än idag ordovicium - nutid

62 Eukaryota Fylum Hemichordata (svalgsträngsdjur) Animalia Hemichordata Små och filtrerande organismer, finns endast i ett hundratal arter Hemichordata delar flera men inte alla - karaktärer med ryggradsdjuren (chordata) Delas in i 3 klasser 1) Enteropneusta 2) Pterobranchia 3) Graptolithina (kambrium-karbon) kambrium - nutid

63 Eukaryota Animalia Hemichordata Graptolithina Kolonilevande marina filtrerare Fylum Hemichordata Klass Graptolithina (graptoliter) Koloniskelettet (av kitin) kallas rhabdosom Varje rhabdosom består av grenar Från grenarnautvecklas thecae (boningskammare) I varje theca bor en zooid (individ i graptolitkolonin) - alla zooider är sammankopplade via en ryggsträng som löper genom hela rhabdosomet kambrium - karbon

64 Fylum Hemichordata Klass Graptolithina (graptoliter) Bevaras ofta som svart kolfilm i skiffer, nästan alltid tillplattade Kan påminna om sågblad eller nät vid första anblick Mer sällsynt: pyritiserade (med den ursprungliga formen bevarad!) Används för att uppskatta temperatur och vattendjup, samt som zonfossil (under ordovicium och silur) Kol i skiffer vad indikerar det? finkorning = mkt låg energi = djupt, kol = syrefritt). Mindre vanligt i kalksten etc, inte för att de inte levde där utan för att andra djur ätit upp den när de dött och singlat ner på botten. Ogillar kallare vatten dog nästan ut under den mycket omfattande istiden i slutet av ordovicium

65 Eukaryota Animalia Hemichordata Graptolithina Dendroidea Fylum Hemichordata Klass Graptolithina Ordning Dendroidea Förgrenade (nätliknande) graptoliter Bentiska (bottenlevande) Inom ordningen dendroidea har graptoliterna ofta två sorters theca: autotheca och bitheca (är dock för små för att se med blotta ögat) Grenarna är sammankopplade med varandra via små bryggor kambrium - karbon

66 Eukaryota Animalia Fylum Hemichordata Klass Graptolithina Ordning Graptoloidea Hemichordata Graptolithina Graptoloidea Planktoniska och pelagiska (levde fritt i öppna vatten) En till fyra rader av theca (endast autotheca!) på rhabdosomet Rhabdosomet kan bestå av en eller flera grenar dock så gott som alltid betydligt färre än hos dendroidea Grenarna är kopplade till huvudstammen saknar bryggor till varandra Utmärkta zonfossil eftersom de, till skillnad mot många andra djurgrupper, inte har några problem med att spridas över världen i och med att de inte lever kustnära ordovicium - devon