Phylum Sarcodina. kambrium - nutid

Transkript

1 Phylum Sarcodina Klass Foraminifera (skalamöbor) Encelliga, oftast små, ibland stora boningskammare Tropiska och tempererade hav m djup Symbios med fotosyntetiserande alger Skal av kalciumkarbonat Viktiga inom stratigrafi och paleoklimatologi kambrium - nutid

2 Phylum Sarcodina Klass Foraminifera kambrium - nutid

3 Phylum Cnidaria (nässeldjur) Radiärsymmetri Mycket vanliga fossil från ordovicium (Dalarna) och silur (Gotland) Avtryck i prekambriska sediment eventuella spårfossil från medusor? prekambrium - nutid

4 Phylum Cnidaria Klass Anthozoa (koralldjur) Ordning Rugosa (bägarkorall) Solitära eller koloniala Fastsittande med hjälp av rotliknade utskott, eller fritt liggande på havsbotten Välutvecklade septa- viktig karaktär ordovicium- perm

5 Phylum Cnidaria Klass Anthozoa Ordning Tabulata (bordskorall) Koloniala Saknar tydliga septa men har väl synliga golv (tabulae), därav namnet Tabulata Viktiga revbyggare ordovicium - perm

6 Phylum Brachiopoda (armfotingar) Dorsalskal (brachialskal) och ventralskal (pedikelskal) Pedikel = foten Lophophor = armen Skalen liksidigt symmetriska kambrium - nutid

7 Phylum Brachiopoda Klass Craniiformea (Inarticulata) Saknar lås med tänder Kalkskal med cementerande ventralskal Reducerad eller ingen pedikel kambrium - nutid

8 Phylum Brachiopoda Klass Rhynchonelliformea (Articulata) Har låsmekanism- tänder och tandgropar Skal av kalciumkarbonat Muskler som öppnar och sluter valven Inre skelett, brachidium som utgör stöd för lophophoren Viktig fossil grupp- ca fossila arter beskrivna, endast 200 nulevande kambrium - nutid

9 Phylum Brachiopoda Klass Rhynconelliformea kambrium - nutid

10 Phylum Mollusca (blötdjur) Mantel, skal, fot Skal av kalciumkarbonat, oftast aragonit, ibland aragonit + kalcit kambrium - nutid

11 Phylum Mollusca Klass Bivalvia (musslor) Skal av aragonit (pärlemor) Symmetriplanet går emellan skalen, högeroch vänsterskal (oftast) Låsrand gångjärn, låständer och främre och bakre muskelärr Ligamentet som håller ihop skalen öppnar skalen när djuret dör kambrium - nutid

12 Phylum Mollusca Klass Gastropoda (snäckor) Majoriteten har vridet skal, vissa saknar skal helt En kammare Har huvud med sinnesorgan och rasptunga Skal av aragonit- instabilt mineral, gastropoder bevaras ofta som stenkärnor (inre avtryck) kambrium - nutid

13 Phylum Mollusca Klass Cephalopoda (bläckfiskar) Bilateralsymmetriskt, koniskt skal som är rakt, böjt eller spiralvridet Aragonit Skalet är uppbyggt av kamrar som står i förbindelse genom ett siphonalrör, en mekanism som ger bläckfisken en förmåga att reglera flytförmågan. Mellan kamrarna finns skiljeväggar, septa Välutvecklat tydligt huvud, därav namnet Cephalopoda kambrium - nutid

14 Phylum Mollusca (blötdjur) Klass Cephalopoda Underklass Nautiloidea Enkla suturlinjer Siphonaltub centralt placerad Recenta Nautilus och fossila orthoceratiter och endoceratiter kambrium - nutid

15 Phylum Mollusca Klass Cephalopoda Underklass Ammonoidea Komplicerade suturer- viktigt karaktärsdrag Siphonaltuben vanligen ventralt placerad Skal av aragonit devon - krita

16 Phylum Mollusca (blötdjur) Klass Cephalopoda Underklass Coleoidea Alla nutida bläckfiskar (utom Nautilus) Belemniterna, vanligt förekommande fossil hör till denna underklass Inre skal, phragmocon med kamrar och siphonaltub, placerad i en massiv kropp av kalcit, rostrum, som bevaras relativt lätt karbon- nutid

17 Slut del 1

18 Phylum Arthropoda (leddjur) Ett yttre skelett uppbyggt av kitin + protein Segmenterad kropp Ett par ledade extremiteter (Arthropoda = ledade ben) för varje kroppssegment De flesta har facettögon Extremt artrik grupp! Lever i alla slags miljöer kambrium - nutid

19 Phylum Arthropoda Klass Crustacea (kräftdjur) Klassen Crustacea innefattar kräftor, krabbor, räkor, humrar m.fl. De flesta är akvatiska - majoriteten är marina arter Klassen Crustacea har liksom andra arthropoder ett hårt men flexibelt exoskelett. kambrium -nutid

20 Phylum Arthropoda Klass Crustacea Underklass Ostracoda (musselkräftor) Ostrakoder ( ostrakon är grekiska för ett skal ) är små - vanligtvis 1 mm stora, vissa större Hårt tvåskaligt kalkskal (carapace) Skalen hålls samman med ett lås (ovansidan) Muskelfästen och låsrand används ofta för identifikation De fossila resterna består av skalet och genom att studera dess utseende och fyndplats kan man bl. a bestämma vattendjup, salthalt, sedimentation och temperatur under organismens levnad kambrium -nutid

21 Phylum Arthropoda Klass Trilobita Namnet TRILOBIT kommer från dess tre lober och syftar på att kroppen delas in i en central axiallob och två pleurallober vid sidorna Cephalon (huvud), thorax (mittpartiet, 2-40 segment) och pygidium (stjärtpartiet) bygger upp den segmenterade kroppen Ömsar skal - delar upp sig mellan huvud och thorax Glabella - det upphöjda partiet i mitten på huvudet Över beskrivna arter- trilobiterna utgör den största gruppen av fossila leddjur kambrium - perm

22 Phylum Arthropoda Klass Trilobita Trilobitens fasettöga Bananflugas öga Majoriteten av trilobiterna hade facettögon, ofta uppbyggda av flertalet linser (från en till tusentals) Ögonen var unika då de bestod av linser med klara kalcitkristaller (CaCo3), vilket skiljer dem från de flesta andra arthropoder som har mjuka ögon. F y n d a v t r i l o b i t e n s extremiteter är inte så vanliga. De lägre extremiteterna tolkas dock som gemensamma för gång och andning kambrium - perm

23 Trilobiternas levnadsmiljö och diversitet Majoriteten av trilobiterna levde i relativt grunda vatten Flertalet var bottnenlevande (bentiska) och levde troligtvis på detritus En del trilobiter var pelagiska och simmade fritt kambrium - perm

24 Phylum Echinodermata (tagghudingar) Phylat består av marina, oftast bottenlevande djur som antingen är fastsittande eller rör sig fritt Femtalig (pentagonal) symmetri Ett inre system av vattenfyllda kanaler (ambulakralsystem) Skelettet är uppbyggt av kalcitplattor, där varje platta består av en kalcitkristall och karaktäristisk porkonstruktion (stereom) De har även ett tunt endoskelett kambrium -nutid

25 Phylum Echinodermata Klass Crinoidea (sjöliljor) Crinoiden består generellt av en stjälk, en bägarliknande kroppcalyx, och av 5 armar Utskott på armarna (pinnulae), fångar partiklar i vattnet och för till munnen som sitter på ovansidan av calyx, omringad av armarna Bottenlevande men nutida crinoider är ofta stjälklösa och rör sig fritt i vattnet Stjälken består av kalcitringar som lätt faller isär när djuret dött kambrium - nutid

26 Phylum Echinodermata Klass Cystoidea (kristalläpplen) Organismer uppbyggda av en rund eller säckliknande theca (boningskammare) Thecan består av flertalet kalkplattor med porer Armar (brachioler) fångar föda som förs in i munnen ovanpå calyx Kort stjälk Efter att de dött kan skelettets inre fyllas med kalcitkristaller, därav det svenska namnet kristalläpplen Cystoideerna var mycket vanliga under ordovicium och silur kambrium -devon

27 Phylum Echinodermata Klass Echinoidea (sjöborrar) Irreguljär sjöborre Reguljär sjöborre Rör sig fritt över havsbotten j Reguljära sjöborrar lever ofta på hårda bottnar, födan skrapas loss, exoskelettet har taggar/utskott, anus är placerat på ovansidan och munnen på undersidan Irreguljära sjöborrar lever på mjuka bottnar och är grävande, munnen i främre del och anus i den bakre delen. Anus migration during the Jurassic Under mesozoikum blomstrade antalet arter, idag är de fortfarande mycket vanliga ordovicium - nutid kroppens

28 Phylum Hemichordata (halvsträngsdjur) Enteropneusta Pterobranchia Graptolithina Små och filtrerande organismer, finns endast i ett hundratal arter Hemichordat betyder halvsträng då de delar flera men inte alla - karaktärer med ryggradsdjuren Delas in i 3 klasser 1) Enteropneusta (ollonmaskar) 2) Pterobranchia 3) Graptolithina (kambrium-karbon) kambrium - nutid

29 Phylum Hemichordata Klass Graptolithina (graptoliter) Kolonilevande filtrerande marina organismer Koloniskelettet kallas rhabdosom Varje rhabdosom bestod utav grenar Ifrån grenarna utvecklas thecae (boningskammare) I varje theca bor en zooid (individ i graptolitkolonin) Kolonin bildades från en sicula som utsöndrades från den första zooiden i kolonion Stora thecae kallas autotheca Små thecae kallas bitheca kambrium - karbon

30 Phylum Hemichordata Klass Graptolithina Ordning Dendroidea Förgrenade graptoliter Inom ordningen dendroidea har graptoliterna ofta två thecae; autotheca och bitheca De flesta var bottenlevande, Dictyonema var dock pseudoplanktonisk kambrium - karbon

31 Phylum Hemichordata Klass Graptolithina Ordning Graptoloidea Planktoniska eller pseudoplanktoniska stor spridning De har bara en eller ett fåtal grenar på rhabdosomet Endast autotheca Koloniernas utseende varierar från en enkel rak gren till spiralvridna former Inom biostratigrafin är de mycket viktiga och hittas vanligtvis i skiffrar ordovicium - devon

32