INSIKTER OM INSEKTER DEL 1. Lärare: Dave Karlsson, Station Linné Pav Johnsson, Ölands folkhögskola
|
|
- Eva Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 INSIKTER OM INSEKTER DEL 1 Lärare: Dave Karlsson, Station Linné Pav Johnsson, Ölands folkhögskola
2 ALDRIG ALDRIG ELLER ALLTID!
3 Varför har insekterna blivit så framgångsrika? Mobila (vingar) Kort generationstid (blir snabbt många) Exoskelett (skydd och styrka) Konkurrensfördelar (larv och vuxen konkurrerar ej om samma mat och habitat) Anpassningsbara (finns överallt)
4 Arthropoda Leddjur (t.ex. insekter, spindeldjur, mångfotingar och kräftdjur) Parvisa, ledade bihang Segmenterad kropp Yttre skelett av kitin Ventralt nervsystem Öppet cirkulationssystem Arthropoda Onychophora Annelida De äldsta leddjursfossilen är ~400 miljoner år gamla Man har funnit 300 miljoner år gamla fossil av kackerlackor, dagsländor och syrsor Redan för 200 miljoner år sedan fanns alla dagens insektsordningar ingen har dött ut!
5 INSEKTER Tagmosis: kroppens är uppdelad i tre huvudsakliga partier: huvud mellankropp bakkropp Tre par ben ett par antenner ofta med vingar i alla miljöer >1 miljon beskrivna arter; uppskattat verkligt antal arter är 5-30 miljoner
6
7 Genomskärning av en insekts kroppssegment. Varje segment består ursprungligen av fyra olika skleriter (eller plåtar) Tergum* Pleurum Sternum Substantiv Tergum* Pleurum Sternum Diminutiv Tergit Pleurit Sternit * Även notum eller scutum
8
9 Framvinge Fasettöga Antenn Huvud Framben Bakvinge Mellankropp** Mellanben Bakkropp* Bakben * Även abdomen och metasoma ** Även thorax och mesosoma fram- mellan- bak- = pro- meso- meta-
10
11 Mundelar: Bitande Sugande Stickande-(sugande) Bitande-(slickande) T.ex.: Skalbaggar Fjärilar Skinnbaggar Bin
12 Flagellomere
13
14
15 Mellankroppen, thorax, mesosoma metathorax mesothorax prothorax bakvinge framvinge bakben mellanben framben
16 Vingribbornas nomenklatur Costa (C) Första longitudinella vingribban, ofta i vingens absoluta framkant Subcosta (Sc) andra longitudinella vingribban (bakom costa) Radius* (R) tredje longitudinella vingribban, ofta grenad Media (M) fjärde longitudinella vingribban, ofta grenad Cubitus (Cu) femte longitudinella vingribban, ofta grenad Analribbor (A1, A2, A3) oftast ogrenade longitudinella vingribbor i vingens bakkant * Radius förgrenar sig ofta nära vingbasen och den bakre vingribban heter då radius sector.
17
18 simma gräva springa/ hoppa polleninsamling
19
20
21 INSIKTER OM INSEKTER DEL 2 Lärare: Dave Karlsson, Station Linné Pav Johnsson, Ölands folkhögskola
22 Systematisk nivå Antal i Sverige Latin Svenska Rike Animalia Djurriket Fylum Artropoda Leddjur Klass Insecta Insekter Ordning 26 Lepidoptera Fjärilar Familj ~400 Sphingidae Svärmare Släkte ~1.100 Sphinx Svärmare Art ~ ligustri Ligustersvärmare
23 Vetenskapligt namn (EJ latin!) Detsamma över hela världen Skrivs ALLTID i kursivt! Sphinx ligustri (L.) Ligustersvärmare Auktor (auctor); personen som beskrev arten första gången och vilket år det gjordes Släktnamn; alltid med stor bokstav artnamn; alla bokstäver små Populärvetenskapligt namn Lokalt. Inga regler.
24 Acerbia alpina (Quensel, 1802) Nordisk igelkottspinnare Acerbia alpina (Quensel in Acerby, 1802) ACERBI, J., 1802: Travels through Sweden, Finland and Lapland, to the North Cape 1798 & : 1-380, pl. I- III, London.
25 Etikettering En insekt utan etikett har inget värde! Att samla insekter utan att etikettera det insamlade djuret är fullständigt värdelöst! Insekterna måste etiketteras så snart som möjligt efter fångsten. Hellre en snabb handskriven tillfällig lapp än en snygg efter en vecka. Informationen på insamlingsetiketten ska åtminstone inkludera (land) landskap, närmaste ort, lokal, datum och namn på insamlaren. Notera gärna också kartkoordinater, insamlingsmetod och substrat. Använd aldrig färgade etiketter. Sätt på en ytterligare etikett med uppgifter om artbestämning och om vem som gjort den. Leg. = vem som samlat (latin) Coll. = från vilken samling (collector/collection) Det. = vem som bestämt exemplaret (determinator)
26 Sveriges 26 insektsordningar Entognatha (urinsekter) Insecta (egentliga insekter) 4 megadiversa ordningar 5 insektsordningar till att ha koll på Archaeognatha (hoppborstsvansar) Blattodea (kackerlackor) Coleoptera (skalbaggar) Collembola (hoppstjärtar) Dermaptera (tvestjärtar) Diplura (larvborstsvansar) Diptera (tvåvingar) Ephemeroptera (dagsländor) Hemiptera (halvvingar) Hymenoptera (steklar) Lepidoptera (fjärilar) Mecoptera (näbbsländor) Megaloptera (vattennätvingar) Neuroptera (nätvingar) Odonata (trollsländor) Orthoptera (hopprätvingar) Phthiraptera (djurlöss) Plecoptera (bäcksländor) Protura (trevfotingar) Psocoptera (stövsländor) Raphidioptera (halssländor) Siphonaptera (loppor) Strepsiptera (vridvingar) Thysanoptera (tripsar) Trichoptera (nattsländor) Zygentoma (silverborstsvansar)
27 Hemimetabola och holometabola livscykler De hemimetabola insekterna genomgår ofullständig förvandling, vilket innebär att de saknar puppstadium. Från ägget kläcks en nymf, som är en liten kopia av en vuxen individ och som efter varje hudömsning (instar) får större och större vingrudiment. Men det är bara hos de könsmogna (adulta) djuren som vingarna är fullt utvecklade. Efter det att individen blivit adult så slutar den att växa. I exemplet här till vänster en hemiptera.
28 Hemimetabola och holometabola livscykler Hos de holometabola insekterna, sker en fullständig förvandling, vilket innebär att det ur ägget kläcks en larv som helt skiljer sig i både utseende och levnadssätt från de adulta individerna. Efter larvstadiet infaller ett vilostadie, eller puppstadie, ur vilken den färdigutvecklade insekten kläcks. I exemplet till höger fjäril.
29 Neuoptera Nätvingar Odonata Trollsländor Orthoptera Hopprätvingar Dermaptera Tvestjärtar Coleoptera Skalbaggar Diptera Tvåvingar Nematocera myggor Brachycera flugor Hemiptera Skinnbaggar och Växtsugare Hymenoptera Steklar Lepidoptera Fjärilar
30 De pterygota (vingade), äkta insekterna Hemimetabola insekter (ofullständig förvandling) Palaeoptera (Vingarna kan ej hållas mot kroppen) Odonata Trollsländor Två par stora vingar med ett rikt ribbnät, stora fasettögon, små antenner och smal bakkropp. Hos de egentliga trollsländorna hålls vingarna i vila rakt ut medan de hos jungfrusländorna och flicksländorna hålls snett bakåtriktade över kroppen. Ca 60 Svenska arter.
31 De pterygota (vingade), äkta insekterna Hemimetabola insekter (ofullständig förvandling) Neoptera (Vingarna hålls i vila mot kroppen) Orthoptera Hopprätvingar Hit hör familjerna syrsor, vårtbitare och gräshoppor av vilka några kan bli oerhört talrika! Långa bakben med kraftiga lår samt stor, sadelformad halssköld. En framträdande karaktär är att de kan åstadkomma ljud (sång). Ca 40 svenska arter.
32 De pterygota (vingade), äkta insekterna Hemimetabola insekter (ofullständig förvandling) Neoptera (Vingarna hålls i vila mot kroppen) Dermaptera Tvestjärtar Slanka, platta insekter med cerci utformade som en tång. Tången, som är mest krumböjd hos hanen, gör att de inte går att förväxla med någon annan insekt. Fyra svenska arter i två familjer.
33 De pterygota (vingade), äkta insekterna Hemimetabola insekter (ofullständig förvandling) Neoptera (Vingarna hålls i vila mot kroppen) Hemiptera Skinnbaggar och växtsugare Mycket små till medelstora insekter av mycket olika form och levnadssätt. Alla har dock stickande, sugande mundelar med vilka de kan suga växtsaft eller djurs kroppsvätskor. De flesta hemipterer lever på och av växter, och bland dessa finns ett stort antal skadedjur inom såväl lantbruk som trädgårdsodling. Främst gäller detta bladlöss, sköldlöss och stritar, vilka inte bara skada växterna direkt genom sitt ätande utan också överför virussjukdomar. I heterogena miljöer hålls dock normalt antalet skadedjur någorlunda nere av olika rovinsekter och parasitsteklar. Även väderleken och växternas friskhetstillstånd har stor betydelse. I monokulturer utan refuger och vägrenar kan de ödelägga hela skördar om de inte bekämpas kemiskt eller biologiskt! Ordningen kan delas upp i två grupper; Heteroptera (Skinnbaggar) och Homoptera (växtsugare) 1600 kända svenska arter.
34 De pterygota (vingade), äkta insekterna Holometabola insekter (fullständig förvandling); Endopterygota Neuoptera Nätvingar Långsmal kropp. Vingar ungefär lika stora, i vila taklagda. Antennerna ofta relativt långa och tunna. Viktiga skadedjursbekämpare. 60 svenska arter
35 De pterygota (vingade), äkta insekterna Holometabola insekter (fullständig förvandling); Endopterygota Coleoptera Skalbaggar Mycket små till mycket stora insekter med två par vingar, av vilka framvingarna är styva, hårda eller läderartade täckvingar som i vila möts längs mittlinjen. Bakvingarna är membranösa och vanligen sammanvikta och dolda under täckvingarna. Mundelarna är alltid bitanda (jfr hemiptera). Saknar alltid cerci. Skalbaggarna är först och främst bundna till markytan och förnalagret samt de nedre delarna av vegetationen. Ordningen omfattar en mängd växtätare, rovdjur, parasiter, arter som lever av dött material och dessutom en mängd kända skadegörare så som coloradoskalbagge, fläskänger, museiänger, ollonborre, mjölbagge, husbock, granbarkborre, almsplintborre, snytbagge mfl mfl kända arter i Sverige.
36 De pterygota (vingade), äkta insekterna Holometabola insekter (fullständig förvandling); Endopterygota Hymenoptera Steklar Mycket små till mycket stora insekter med två par hinnartade vingar av vilka det främre är störst. Dock finns arter som är vinglösa (t.ex. myror) eller har vinglösa former. Förmodligen är detta den största faktiska ordningen men hittills är bara drygt arter beskrivna, vilket gör steklarna till den tredje största ordningen. Ordningens medlemmar är högst olika i form, storlek och levnadssätt, men de kan fördelas i två väl avgränsade underordningar: Symphyta (Växtsteklar) som saknar midja och Apocrita (Midjesteklar). Symphyta som är de ursprungliga steklarna innehåller bl.a. blad- och vedsteklar, medan Apocrita omfattar parasitsteklar och gaddsteklar, som är avancerade och specialiserade insekter. I denna enorma grupp finns givetvis både nyttodjur och skadedjur representerade arter beskrivna i Sverige.
37 De pterygota (vingade), äkta insekterna Holometabola insekter (fullständig förvandling); Endopterygota Diptera Tvåvingar Tvåvingarna delas upp i två underordningar; Nematocera (myggor) som i de flesta fall är slanka och har mångledade antenner, och Brachycera (flugor) som för det mesta är relativt kraftigt byggda och har fåledade antenner. Gemensamt för dem är att det främre vingparet är välutvecklat medan det bakre är ombildat till klubblika svängkolvar som fungerar som balansorgan under flygningen. Vissa parasitiska tvåvingar saknar vingar helt. En oerhört artrik grupp med nästan arter enbart i Sverige
38 De pterygota (vingade), äkta insekterna Holometabola insekter (fullständig förvandling); Endopterygota Lepidoptera Fjärilar Fjärilarnas vingar är oftast vackert beklädda med fjäll och är därför lätta att känna igen. Fjällen, som lätt faller av, är tillplattade hår som ligger taktegellikt lagda över hela vingytan hos de flesta arterna. Även fjärilarnas mundelar avviker från andra insekter då de är omvandlade till en lång sugsnabel som i vila ligger urfjäderlikt hoprullad under huvudet. Några arter, t.ex. kålfjäril och frostfjäril kan uppträda som skadedjur. I Sverige har arter påträffats.
39 Etikettering En insekt utan etikett har inget värde! Att samla insekter utan att etikettera det insamlade djuret är fullständigt värdelöst! Insekterna måste etiketteras så snart som möjligt efter fångsten. Hellre en snabb handskriven tillfällig lapp än en snygg efter en vecka. Informationen på insamlingsetiketten ska åtminstone var (land) landskap, närmaste ort, lokal, datum och namn på insamlaren. Använd också gärna kartkoordinater och notera även insamlingsmetod och substrat. Använd aldrig färgade etiketter. Sätt på en ytterligare etikett med uppgifter om artbestämning och om vem som gjort den. Leg. = vem som samlat (latin) Coll. = från vilken samling (collector/collection) Det. = vem som bestämt exemplaret (determinator)
40 REKOMMENDERADE LÄNKAR Sveriges entomologiska förening Station Linne Artportalen
Lärarhandledning. Presenterat av
Lärarhandledning Presenterat av Inledning H uvudrollerna i filmen Insekter spelas av en bönsyrsa och en dagfjäril. De har fått behålla sina latinska namn, Hierodula sp. och Papilio sp. De kläcks i samma
Läs merPå spaning efter trollsländor i Skarpnäs blivande naturreservat.
3.6 2018 På spaning efter trollsländor i Skarpnäs blivande naturreservat. En varm och vindstilla junidag, perfekt för att få se trollsländor i full aktivitet. Vi började vid Svartpotten, där solen gassade
Läs merTrollsländor är stora insekter som lättast känns
Trollsländans förvandling t e x t: l i n d a s t r a n d f o t o: m a g n u s j o h a n s s o n Trollsländor är stora insekter som lättast känns igen på att de har långsmal kropp och vackra färger. De
Läs merBiologi Livets utveckling
Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur
Läs mera. Uppvisar något, eller några, av dessa träd ett motsägande fylogenetiskt samband? Om ja; ange vilket/vilka. Om nej; skriv nej.
Välkommen till Uppsamlingsomtenta till kursen Organismernas mångfald och fylogeni (Djurdelen) BL2023 (2018-06-09) Totalt 20 frågor (inkl. delfrågor) med max. 50 poäng varav 30 poäng (60%) är nödvändiga
Läs mertisdag 8 oktober 13 Ryggradsdjur
Ryggradsdjur Ryggradsdjur Ryggrads djur har som ni förstår en ryggrad. Ryggradsdjur Ryggrads djur har som ni förstår en ryggrad. De har dessutom alla ben inne i sin kropp. Endoskelett Ryggradsdjur Ryggrads
Läs merLIV I SJÖ OM SMÅDJUR I SÖTVATTEN
LIV I SJÖ OM SMÅDJUR I SÖTVATTEN Text: Eva-Lena Larsson 1988 Reviderad: Anders Nilsson 2007 INNEHÅLL MASKAR...5 Iglar...5 Virvelmaskar...5 Rundmaskar/nematoder...6 Tagelmaskar...6 Glattmaskar...7 BLÖTDJUR...8
Läs merDÄGGDJUR. Utter. Utter
REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet
Läs merHotade limniska smådjur. Ulf Bjelke. Foto: Tommy Karlsson
Hotade limniska smådjur Ulf Bjelke Foto: Tommy Karlsson Grupp Svenskt namn Antal arter i Sverige Antal rödlistade Porifera Svampdjur 3 Cnidaria nässeldjur 5 Turbellaria Virvelmaskar 15 Monogena Monogena
Läs merAllt började med att jag en dag slentriankikade
Mytomspunna vridvingar om en dröm som gick i uppfyllelse Ett tips på Facebook vägledde zoologen Johan Lind till hans livs entomologiska dröm, nämligen att få se och fotografera vridvingar. Dessa sällan
Läs merLIV I SJÖ OM SMÅDJUR I SÖTVATTEN
LIV I SJÖ OM SMÅDJUR I SÖTVATTEN Text: Eva-Lena Larsson 1988 Reviderad: Anders Nilsson 2007 Copyright Göteborgs Naturhistoriska Museum Box 7283 402 35 Göteborg INNEHÅLL MASKAR...5 Iglar...5 Virvelmaskar...5
Läs merorganismerna Biologi A på Netkurs
Översikt över de levande organismerna Biologi A på Netkurs Systematisk indelning Exemplet varg Indelning Svenskt namn Latinskt namn RIKE Djurriket Animalia STAM (FYLUM) Ryggsträngsdjur Chordata KLASS Däggdjur
Läs merLIV I LÖV. om markens småkryp. Text: Göran Andersson Illustrationer: Eva-Lena Larsson. Göteborgs Naturhistoriska Museum
LIV I LÖV om markens småkryp Text: Göran Andersson Illustrationer: Eva-Lena Larsson Göteborgs Naturhistoriska Museum Innehåll Inledning 1 Inte bara löv 2 Lämplig utrustning 3 Hur man använder ett förnasåll
Läs merSå gör djur - tre avsnitt
Så gör djur - tre avsnitt Filmhandledning Handledningen innehåller tre separata handledningar med två sidor med övningsuppgifter av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till
Läs merEVERTEBRATER SYSTEMATIK
EVERTEBRATER SYSTEMATIK MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med djursystematiken skall du kunna: Förklara grunderna för uppdelningen av djurriket Beskriva utmärkande karaktärer för de grupper som beskrivs
Läs merÖsterlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar
Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar KLAMMERSBÄCK Klammersbäck vid Lödahus Utsikt från väg 9 söderut mot Klammersbäck Klammersbäck uppströms Torup Faunistiska fakta: Klammersbäck har en renvattenfauna
Läs merVuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva
Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss
Läs mer252-201 miljoner år före nutid
Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution TRIAS 252-201 miljoner år före nutid Stora steg Den här perioden utmärkts av kräldjurens snabba utveckling. I haven simmar fisködlor och svanödlornas
Läs mer485-443 miljoner år före nutid
TE Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution ORDOVICIUM 485-443 miljoner år före nutid Stora steg Djur med skelett av ben dyker upp för första gången under den här tidsperioden. Det är
Läs merKAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid
T Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid Stora steg Kambrium är en omvälvande tidsperiod i djurlivets historia. Den biologiska mångfalden ökar
Läs merFjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.
Fjärilsspelet Foto Göran Andersson Fjärilsspelet är en lättsam, fartfylld och rolig lek som hjälper eleverna att fundera över artbevarande, biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Spelet passar från
Läs merSMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola
SMÅKRYP I SÖTVATTEN Innehåll Innehåll... 1 Buksimmare... 2 Dykare... 2 Flickslända... 3 Gråsuggor... 3 Iglar... 4 Klodyvel... 5 Ryggsimmare... 6 Sävslända... 6 Sötvattensmärla... 7 Tordyvel... 7 Trollslända...
Läs merLeken som pedagogiskt verktyg A26 Ute är inne 2015
Leken som pedagogiskt verktyg A26 Ute är inne 2015 Våra tankar kring leken i undervisningen Leken är naturlig i barns lärande, ger variation i undervisningen, ger rörelseaktivitet och det är roligt. Både
Läs merSMÅKRYP. För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!
SMÅKRYP För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik till personal
Läs merStora alvarets sfirart ur entomologisk synpunkt
Stora alvarets sfirart ur entomologisk synpunkt Coulianos, C.-C. och Sylv6n, E.: Stora alvarets serart ur entomologisk synpunkt. [The distinctive character of the Great Alvar loland, Sweden) from an entomological
Läs merRedan här finner man alltså att Haröra inte är endast en fluga, utan ett samlingsnamn för flera olika varianter.
Leif Ehnström 2008-08-16 http://flugfiske.ehnstrom.se Familjen Haröra Traditionell fluga Flugan Hare s Ear Haröra, har varit en favorit för många och ett måste i flugasken sedan slutet av 1800-talet. Men
Läs merNjut av att vara utomhus. Hur du skyddar dig mot mygg och knott samt minskar risken för fästingbett.
Njut av att vara utomhus Hur du skyddar dig mot mygg och knott samt minskar risken för fästingbett. Visste du det här om mygg? Han myggor dricker endast växtsafter och sticks inte. Det berömda stickandet
Läs merMetod. Sammanfattning av resultat. Beskrivning av de inventerade dammarna
Introduktion Nacka Golfklubb beställde under våren 2014 en inventering av sina småvatten för att förbättra kunskapsläget kring faunan i de på golfbanan belägna småvattnen. Inventeringen utfördes i Juni
Läs merTentamen för Zoologisk systematik 15 hp, HT 2010, SU,
Tentamen för Zoologisk systematik 15 hp, HT 2010, SU, 2010-12-20 Skrivningstid: 9.00-14.00; OBS! Skriv namn på alla papper (rättas av olika lärare). Om utrymmet mellan frågorna inte räcker till, fortsätt
Läs merNyttodjur i odlingen. En kort beskrivning av de viktigaste grupperna av naturliga nyttodjur i Sverige. Rapport 2013:88
Nyttodjur i odlingen En kort beskrivning av de viktigaste grupperna av naturliga nyttodjur i Sverige Rapport 2013:88 Rapportnr: 2013:88 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Kirsten Jensen Foto: Kirsten Jensen
Läs merSKOGSLEKAR I TYRESTA
SKOGSLEKAR I TYRESTA I DET HÄR HÄFTET FINNS NÅGRA ÖVNINGAR SOM HANDLAR OM SKOGEN OCH ÄR ANPASSADE FÖR BARN I FÖRSKOLAN. TANKEN ÄR ATT BARNEN SKA UPPTÄCKA OCH LÄRA KÄNNA SKOGEN GENOM ATT BEKANTA SIG MED
Läs merNÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage,
NÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage, muskler och enkla ögon. Hjärta, blodomlopp och andningsorgan
Läs merREDEs pysseldjur Beskrivningar av hur de olika djuren är gjorda
REDEs pysseldjur Beskrivningar av hur de olika djuren är gjorda Garn, gult och svart Flirtkula Påskägg i cellplast Piprensare Knappar Plastfolie Tejp, textil- eller frystejp Koppartråd Lim Avbitartång
Läs merBiologiskt datamaterial från småvatten och våtmarker
Biologiskt datamaterial från småvatten och våtmarker - samband mellan miljöfaktorer och evertebratsamhällets utseende 1 Denna kortfattade sammanställning är gjord för att belysa det datamaterial från biologiska
Läs merFrågor om nyckelpigor
Frågorna är inskickade av deltagande klasser i Nyckelpigeförsöket och besvarade av Miroslav Valan, forskare på Naturhistoriska riksmuseet och Savantic AB. Frågor om nyckelpigor Hur andas nyckelpigor? Fullvuxna
Läs merNILS ERICSON & SVEN HELLQVIST
Bestämningsnyckel till svenska Empidoidea Bestämningsnyckel till nordiska släkten av dansflugor och närstående familjer (Diptera: Empidoidea) NILS ERICSON & SVEN HELLQVIST Ericson, N & Hellqvist, S: Bestämningsnyckel
Läs merENKEL Biologi. Vad är biologi? Art nr 516. Tengnäs Läromedel. Allt levande består av celler
ENKEL Biologi 1 Vad är biologi? Till allt levande hör bland annat alla djur och växter. Att lära sig om ämnet biologi, betyder att man studerarar allt som är levande på jorden. Ordet biologi betyder just
Läs merÖsterlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar
Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar RÖRUMS SÖDRA Å Rörums södra å uppströms Forse Rörums södra å ned Sträntemölla Faunistiska fakta: Rörums södra å har en renvattenfauna som är art- och individrik
Läs mer443-419 miljoner år före nutid
Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution SILUR 443-419 miljoner år före nutid Stora steg Under silur utvecklas de första kärlväxterna. De är förgångare till nästan alla dagens landväxter
Läs merskelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)
Fossiler Jämför skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Alla varelser som lever består av celler. Urdjur består bara av en cell. Cell betyder litet rum och cellerna gör så att man kan leva. Hos encelliga
Läs merFakta om pollinatörer
Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,
Läs merVad ska ni kunna om djur?
Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre
Läs merÖsterlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar
Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar RÖRUMS NORRA Å Rörums norra å nedströms Skogsdala Faunistiska fakta: Rörums norra å med biflöden har en renvattenfauna som är artrik och mycket individrik
Läs merBiologisk mångfald på spåren. Magnus Larsson, Sofia Larsson
Biologisk mångfald på spåren Magnus Larsson, Sofia Larsson Faunistica Specialister inom miljö och naturvård Bredd Verksamhet Naturinventering Fysisk planering Utbildning och coachning Projektet Syfte Påvisa
Läs merVård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter
Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Den extremt hotade strandärtmotten på ett Strandvialblad i Sandö. Sandstränderna i området är insekternas habitat I Skärgårdshavet bl.a. på Sandö
Läs merÅsnebyns Naturliga nyttodjursslinga
Åsnebyns Naturliga nyttodjursslinga En vandring i naturlandskapet med information om några av de nyttodjur som finns där och vilka miljöer som gynnar dem Till detta häfte finns också en ljudfil med guidning
Läs mer1. Kungsörn X. Fiskgjuse 2. Havsörn.
1 Här har vi Sveriges största rovfågel! Det kanske räcker som information? För er som inte är ornitologer (fågelskådare) kan vi ge lite ytterligare info. Längden är 77 95cm. Vingspannet mäktiga 190 240
Läs merKonsten att använda Internet som bestämningslitteratur
Konsten att använda Internet som bestämningslitteratur Av Eva Hedström Idag har de flesta av oss tillgång till dator med Internet-uppkoppling. Men hur gör man för att hitta rätt information? Oavsett om
Läs merBygginstruktion Extra 300 EPP 830mm
Bygginstruktion Extra 300 EPP 830mm 1. Kapa till och limma 5x0,5mm kolfiberlist på vingens framkant. Tejpa även vingspetsarna för att få bättre hållfasthet. Behandla med UHUPor först. Tejpen fäster ej
Läs merBiologi. Livet på jorden
Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många
Läs merNymffiske. Dagsländenymfer
Nymffiske Nymffiske har det skrivits hela böcker om, så det som får plats här är av begränsad omfattning. Vill man läsa mer finns tex böckerna "Öring" - Nils Färnström, "Med fluga" - Gunnar Johnson, "Fiske
Läs merSMÅKRYP PÅ LAND. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013
SMÅKRYP PÅ LAND Innehåll Daggmask... 2 Fästing... 3 Gråsugga... 3 Jordlöpare... 5 Mångfotingar (Tusenfotingar)... 6 Dubbelfoting... 6 Enkelfoting... 6 Snigel... 7 Snäcka... 8 Tordyvel... 9 Vargspindel...
Läs merÖversikt över de levande organismerna. Allt liv är släkt! Systematik
Översikt över de levande organismerna Allt liv är släkt! Systematik Allt liv är släkt! Systematik Rike Stam (fylum) Klass Ordning Familj Släkte Art Djurriket Ryggsträngsdjur Däggdjur Rovdjur Hunddjur Hundar
Läs merBäckslända Vuxen st. 1-3
Bäckslända Vuxen st. 1-3 Titta på filmerna innan du väljer en beskrivning av något specifikt mönster. De visar hur du använder Kroppsbindarnål, Vingbrännare och Vingmaterial, samt hur man binder in Vingar/Ving-anlag
Läs merMyrvapenfluga Clitellaria ephippium (Fabricius 1775) överraskande fynd i Småland
Myrvapenfluga Clitellaria ephippium (Fabricius 1775) överraskande fynd i Småland ROGER KARLSSON I samband med min pågående inventering av blomflugor, Syrphidae, i Stenberga socken, Småland, gjorde jag
Läs merVad är en art? morfologiska artbegreppet
Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på
Läs merSTÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år
Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta
Läs merBzzzz hur konstigt det än kan låta
Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit
Läs merLivets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan
Livets utveckling Livet startades för 3,5 miljarder år sedan 4,5 miljarder år sedan: Inget liv på jorden, inget syre, giftigt luft glödande lava och många aktiva vulkaner åskväder hela tiden 3,5 miljarder
Läs merFörslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally
Syfte: Skapa intresse och förståelse för olika småkryp. Visa att insekterna fyller flera viktiga funktioner och är avgörande för att våra ekosystem ska fungera och vi människor få mat. Mål: Att skapa fler
Läs merSMAK- PROV. Utkommer till ht 14
SMAK- PROV Utkommer till ht 14 Tankar om biologi I KAPITLET FÅR DU LÄRA DIG: { något om vad biologi är ( hur man vet det man vet idag u hur man sorterar växter och djur och ger dem namn hur man gör en
Läs merBibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?
Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra
Läs merPlask och plums! EKOSYSTEMTJÄNSTER VAD NATUREN GÖR FÖR DIG
Plask och plums! Allt levande behöver vatten. Vi människor behöver vatten för att odla mat, tvätta och för att våra kroppar ska fungera. Vatten är också viktigt för djur och växter. I vattenmiljöer som
Läs merÅrskurs 7 - Biologi. Djurvärlden
Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa
Läs merFilmhandledning. Vem bor i skogen? CINEBOX En del av Swedish Film AB
Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med övningsuppgifter av olika svårighetsgrad och två sidor med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 16 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Zoologi
Läs merMin fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.
Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Av Abborre Abborren är en av våra allra vanligaste sötvattenfiskar. Hon-abborren kan väga över 4,5 kilo medan hanarna sällan
Läs merNattfjärilar En studiecirkel i Hallsbergs naturskyddsförening 2011 Text och foto där inget annat anges: Sture Hermansson
Nattfjärilar En studiecirkel i Hallsbergs naturskyddsförening 2011 Text och foto där inget annat anges: Sture Hermansson Vi studerar nattfjärilarna vid 4 tillfällen. En gång vår/försommar och en gång sensommar
Läs merInsekters mångfald och betydelse för ekosystemets funktion i strömmande vatten. Björn Malmqvist, Ekologi, Miljö och Geovetenskap, Umeå Universitet
Insekters mångfald och betydelse för ekosystemets funktion i strömmande vatten Björn Malmqvist, Ekologi, Miljö och Geovetenskap, Umeå Universitet Vattendagarna, Stockholm 20-22 nov 2007 300,000 km vattendrag
Läs merTorrflugefiske. I strömmande vatten. I stilla vatten
Torrflugefiske Torrflugefisket är ju ett fiske framförallt ovanpå vattnet, men på senare tid kan man, tycker jag, också lägga till fisket i ytan, d v s fiske med kläckare och flytande nymfer. I strömmande
Läs merBedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation
Bedömningsstöd Biologi 1-6 Lärarinformation Lärarhandledning I den här uppgiften bedöms elevens förmåga att beskriva näringskedjor. Beskrivning av uppgiften Enligt det centrala innehållet i kursplanen
Läs merRapport 2011:19. Nyttodjur i odlingen. En kort beskrivning av de viktigaste grupperna av naturliga nyttodjur i Sverige
Rapport 2011:19 Nyttodjur i odlingen En kort beskrivning av de viktigaste grupperna av naturliga nyttodjur i Sverige Rapportnr: 2011:19 ISSN: 1403-168X Text och bild: Kirsten Jensen Utgivare: Länsstyrelsen
Läs merGynna pollinatörer och andra nyttodjur
Gynna pollinatörer och andra nyttodjur Brunnby 2014-10-23 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Vad är ekosystemtjänster? Pollineringskris?
Läs merPELLE MAGNUSSON, MATTIAS FORSHAGE, KAJSA GLEMHORN & DAVE KARLSSON
Tre anmärkningsvärda nya brokparasitsteklar (Ichneumonidae) för Sverige från Svenska Malaisefälleprojektet PELLE MAGNUSSON, MATTIAS FORSHAGE, KAJSA GLEMHORN & DAVE KARLSSON Magnusson, P., Forshage, M.,
Läs mer13 praktiska allmänna skötselråd
13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning
Läs merVeckans Bild i Gästriklands Tidning, maj-augusti 2018
Veckans Bild i Gästriklands Tidning, maj-augusti 2018 Gästriklands Tidning har varje fredag en återkommande vinjett, Veckans Bild. Ungefär varannan gång består Veckans Bild av ett foto och en kort text
Läs merSkogen + Naturen på hösten. Åk 4
Skogen + Naturen på hösten Åk 4 Vad innehåller detta område! Biologi Olika sorters skogar Planterad skog/urskog Vanliga träd Användning av träd Svamp Vanliga svampar Nedbrytning Nedbrytare: myra och daggmask
Läs merKvalitetsarbete Myran
Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens
Läs merBiologisk bekämpning i skogsplantskolor
Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut Biologisk bekämpning i skogsplantskolor Birger Eriksson Ingela Lindkvist Arbetsrapport nr 317 1996 SkogForsk, Glunten, 751 83 UPPSALA Tel: 018-18 85 00 Fax: 018-18
Läs merJordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås
Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.
Läs merInsekternas litteraturhistoria, del 22 Att samla insekter i poesin den biologiska mångfalden hos Tranströmer
Natur i Norr, Umeå Årgång 23 (2004), häfte 2:29-35 Insekternas litteraturhistoria, del 22 Att samla insekter i poesin den biologiska mångfalden hos Tranströmer GÖRAN SJÖBERG & ANDERS N NILSSON Under de
Läs merBiologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
Läs merANPASSNINGAR FACIT A. ANIMATIONEN. Frågor: Vilket djur var det? Vad finns det för likheter mellan oss och fiskarna?
A. ANIMATIONEN Vilket sorts djur är vår äldsta släkting som flyttade upp på land? Frågor: Vilket djur var det? Vad finns det för likheter mellan oss och fiskarna? Vissa tidiga fiskar hade fenor med ett
Läs merGrodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de
Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns
Läs merRapport 2010:24. Rapport 2001:01
Rapport 010:4 Rapport 001:01 Bottenfaunainventering - 14 lokaler i Stockholms län 009 Rapport 010:4 Bottenfaunainventering - 14 lokaler i Stockholms län 009 Utgivningsår: 010 ISBN: 978-91-781-4-6 Länsstyrelsen
Läs merDjur i Sverige A-Ö Läraranvisning
Djur i Sverige A-Ö Läraranvisning HTML-bok och taktila bilder med text i stor stil Best.nr 11882 Läraranvisningens innehåll Läraranvisningen är till för att du som undervisande lärare ska få information
Läs merBland vattenfisar och virvelmaskar i Vattenriket
Bland vattenfisar och virvelmaskar i Vattenriket Bland vattenfisar och virvelmaskar i Vattenriket - en liten skrift om vanliga småkryp i Kristianstads Vattenrikes vattendrag Bland vattenfisar och virvelmaskar
Läs merBlommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren
ELEVBLAD - Blommor Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren 1. Djurkort Tag fram ditt djurkort och fundera på: Är detta en trivsam plats för ditt djur? Skulle djuret kunna bygga ett bo
Läs merFritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik
Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik Provmoment: Ekologi och artkunskap, 2,5 hp Ladokkod: 11GF50 TE08 Tentamen ges för: 11GF50 ht 2018, Borås (Examination 1) Tentamensdatum: 2018-10-05 Tid:
Läs merUnga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!
Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning
Läs mermiljoner år före nutid
Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution KARBON 360-300 miljoner år före nutid Stora steg Nu dyker jordens första flygande djur upp. De är insekter, några av dem riktigt stora. En annan
Läs merKARATE 2.5 WG. 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005. Bekämpningsmedel mot skadedjur. Hälsoskadlig Miljöfarlig
KARATE 2.5 WG Bekämpningsmedel mot skadedjur 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005 Aktiv substans: lambda cyhalotrin 25 g/l Preparattyp: WG Hälsoskadlig Miljöfarlig Användningsändamål: För bekämpning
Läs merFaunistiska fakta: Julebodaån med biflöden har en renvattenfauna som är mycket artrik i nedre loppet
JULEBODAÅN Julebodaån vid Blåherremölla Faunistiska fakta: Julebodaån med biflöden har en renvattenfauna som är mycket artrik i nedre loppet Summa påträffade taxa 1977 2011: 92 taxa (7 lokaler) Summa påträffade
Läs merVäxter och djur i regnskogen
Faktablad tropisk skog Växter och djur i regnskogen De tropiska skogarna täcker inte mer än ungefär sju procent av jordens landareal men ändå lever kanske två tredjedelar av alla växter och djur i denna
Läs merObjudna gäster i hemmet
Objudna gäster i hemmet Identifiering och bekämpning av skadeinsekter Innehåll sida Objudna gäster i hemmet 3 Allmänt 4 Skala och förklaring av beteckningarna 5 Textilskadedjur 6 Vågbandad pälsänger 7
Läs merVal av provtagningsområde
Bottendjur - en del av v vatt attendr endrag agens ekosy osystem På bottnen av älvar, åar, bäckar och diken lever många slags djur. Blötdjur och kräftdjur tillbringar hela sitt liv i vattnet. Hos många
Läs merLäs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.
I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste
Läs merEn liten krysslista för stora och små
En liten krysslista för stora och små Träd 1. ASP Aspen får sprakande höstfärger. De har en mycket rak stam och det finns aspar som blivit hela 35 meter höga. Det brukar heta att asplöven darrar och det
Läs merBiologi Livets utveckling
Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur
Läs mer9 Vattenytans mästare
Skräddare (Gerridae) är som grupp välkänd för de flesta men kunskapen om de enskilda arterna har varit förvånansvärt bristfällig i Sverige. Denna artikel och en ny digital artnyckel (artnyckeln.se) är
Läs merPetter Bohman & Fältbiologerna 2008 Figur 1.
Nycklarna gäller endast för honor eftersom det är dem man oftast stöter på. Karaktärerna för hannar skiljer sig från de för honorna. För att kunna använda den här bestämningsnyckeln är det därför viktigt
Läs mer