Redan här finner man alltså att Haröra inte är endast en fluga, utan ett samlingsnamn för flera olika varianter.

Transkript

1 Leif Ehnström Familjen Haröra Traditionell fluga Flugan Hare s Ear Haröra, har varit en favorit för många och ett måste i flugasken sedan slutet av 1800-talet. Men harens päls har använts i flugor långt tidigare. Redan Skues och Halford fiskade med olika varianter av den. Halford använde förstås en torrfluga och Skues, nymffiskets fader, en nymf i form av ett generellt nymfmönster som imiterade många olika nymfer. Det som nu händer med mönstret är att det varieras i det oändliga, inte minst tack vare alla nya flugbindningsmaterial som kommer ut. Det föds ständigt nya medlemmar till familjen och man kan fundera över varför harhår, kanske speciellt det som kommer från harens huvud och öron, är så fångstgivande när det gäller öring och harr. Traditionellt är flugan egentligen en nymf, och binds som en sådan, med stjärtspröt och vingsäck. Den har dock på många håll fått ett mer pupplikt utseende utan vingsäck och stjärtspröt och med mörkare framparti thorax. För det mesta ribbas båda varianterna med tunn guldtråd eller oval guldtinsel vilket givit flugan namnet Guldribbat Haröra - GRHE (Gold Ribbed Hare s Ear). De traditionella färgvarianterna är olika nyanser av beige, brunt och grått eftersom det finns många olika hårfärger på harens öron, dess ansiktsmask och övrig päls. Redan här finner man alltså att Haröra inte är endast en fluga, utan ett samlingsnamn för flera olika varianter. Mönsterbeskrivningen för nymfen blir då: Krok: Våtflugekrok storlek Eventuellt kan flugan förtyngas med koppartråd eller blytråd. Bindtråd: Svart, brun eller gul. Stjärt: Stickelhår från harens päls eller harmask (harens ansikte ). Rib: Fint ovalt guldtinsel eller tunn guldtråd (wire). Bakkropp: Hår från harens öra eller mask. Vingsäck: Fjäderstrålar från en fasantupps stjärtfjäder. Thorax: Som bakkroppen. Ben: Utpetade hårstrån från thoraxdubbingen. LE Flugor och Flugfiske Telefon Internet Leif Ehnström flugfiske@ehnstrom.se Gunnsjövägen Bergshamra

2 Denna modell med vingsäck kallas ofta för Amerikanskt haröra och tillhör standardmönstren på andra sidan atlanten. Det är inte heller ovanligt att man där ser en variant med sjtärtspröt av tupphackel eller fasanstjärtfjäder samt ett lindat hönshackel som ben. Det är inte heller ovanligt att man ser den i betydligt större modeller bundna på förlängd krok. Den enklare puppmodellen (som följdriktigt kallas Europeisk modell) får mönsterbeskrivningen: Krok: Våtflugekrok eller puppkrok storlek Eventuellt kan man lägga på en bly- eller kopparförtyngning på kokens främre del. Bindtråd: Svart, brun eller gul. Bak-kropp: Hår från harens öra eller mask. Rib: Fint ovalt guldtinsel eller tunn guldtråd. Thorax: Mörkare hår från haröra eller mask. Ben: Eventuellt kan hår petas ut från thorax. Det är svårt att se någon skillnad på fångsten oavsett om man använder den amerikanska eller europeiska modellen av haröra. Båda varianterna har många fångade fiskar på sitt samvete. Nya färger I och med att man enkelt kan få tag i harmask och haröron som färgats dyker också olika färgvarianter upp. Man kan nu därför finna rött, orange, svart, brunt, oliveller grönfärgat eller varför inte ett gult haröra som komplement till den vanliga varianten i beigegrå naturfärg. Och faktiskt kan det ge effekt. Harörat är ju ett generellt nymfmönster och blir det i och med de olika färgvarianterna i än högre grad. De olika färgvarianterna binds förstås på samma sätt som originalet. Också fasanstjärtfjädrar finns att få tag på i olika färger, så det är bara att anpassa också den delen av mönstret. Nya modeller Guldkula Haröra med guldkula är kanske den mest förekommande nya modellen. Guldkulan binds vanligen fast närmast krokögat (oftast på puppvarianten) men det finns också en variant med kulan, eller två små kulor, under vingsäcken.

3 Flugan med det annorlunda namnet Double Legs är också en variant med guldkula. Till detta har tillkommit två lindade rapphönehackel. Ett längst bak bildande en spretig stjärt och ett strax bakom guldkulan som placeras närmast krokögat. Double Legs, som kommer från England och dess fiske på inplanterad öring och regnbåge, binds ofta på förlängd krok och förses med en butt av grönt fluorescerande flossilke. Avsikten med detta kan vara för att den ska efterlikna en äggläggande nattslända. Det finns också en variant med bara ett rapphönehackel kragbundet bakom guldkulan Goldhead & Partridge Hare s Ear. Denna är i stället försedd med harhårsstjärt. Flashmaterial Olika glittrande material har också hittat vägen till Harörat. I Flahsback Hare s Ear används pearl flash både som rygg och vingsäck. Flugan får därigenom ett glittrigt intryck som kan ge en signal om kläckande slända. Vem vet vad fisken tror? Flugan fungerar i alla fall bra fiskad i ytan, eller strax under. Alltså utan förtyngning. Samma material kan användas i flugans sidor eller som rib. Olika glittriga dubbingmaterial som Angel Hair kan användas tillsammans med och blandas med haröredubbingen. Lite Bright, Ultra Bright och flera liknade material ger också lite glitter i flugans kropp. Färdiga

4 dubbingblandningar som Crystal Hare s Ear finns också att köpa. Alla dessa dubbingblandningar innehåller dock inte alltid bara harhår. Det är också vanligt med kaninhår i dem. Ett sådant exempel är Hare Tron som är en färgad kaninhårsblandning med inslag av Antron. Oavsett detta fungerar de bra att dubba med och ger möjlighet att skapa enkla flugor i olika färger med glittereffekter. Nya former Det engelska reservoirfisket och antagligen också vårt eget fiske i inplanteringssjöarna har skapat många nya varianter på diverse olika traditionella flugor, däribland Harörat. Det finns numera trollslände- och flicksländemönster bundna med haröredubbing och hår som övervägande material. Det finns också diverse olika s. k. lures, eller streamers, med haröredubbing i kroppen och olikfärgade stjärtar och vingar bestående av täckhår från hare. Här är fältet fritt för experimenterande. Gamla varianter Till de gamla hederliga varianterna av Haröra får man väl räkna Hare s Ear Spider, en fluga med långt mjukt sparsamt hackel och harörekropp, som funnits länge. Ett annat gammalt måstemönster för flugasken är March Brown som ursprungligen bands med kropp av haröredubbing. Den fungerar fortfarande bra både som våtfluga i de norrländska strömmarna och som högt stående torrfluga på de lite lugnare selen.

5 Det skapas alltså hela tiden nya varianter av Harörat, förmodligen beroende på att lystern i harörehåret gör flugan så allmänt insektslik, samt att det är lätt att få tag i och färga materialet. Det är kanske därför som en fluga som Klinkhamer förstås också fått en uppföljare i Hare s Ear Klinkhamer, där bakkroppen bundits av haröredubbing.