Grundfärger. Både svart och brunt (moorit) pigment är s.k. eumelanin. Hos många får finns dock ett gulare pigment, FAKTABLAD
|
|
- Dan Bergman
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FAKTABLAD Grundfärger Detta är andra delen i en artikelserie om nedärvning av ullfärg och horn. Den första delen som publicerades i Gutefåret nr 3/2012 behandlade lite om grunderna i genetik och de olika pigmenttyperna som förekommer och påverkar pälsfärgen. Text & Foto: Per Abrahamsson Både svart och brunt (moorit) pigment är s.k. eumelanin. Hos många får finns dock ett gulare pigment, s.k. faeomelanin, främst i de lite grövre hårstråna. Det svarta eller bruna eumelaninet kan lagras in lika bra i tunna ullfibrer som i grova hårstrån, men det gula faeomelaninet verkar endast kunna lagras in i större mängd i grova hår, dvs i ansiktet, på benen eller i de grova täckhåren i ullfällen. Fördelningen mellan eumelanin och faeomelanin hos får bestäms av A locus och E locus. A locus På A locus finns den största variationen av färger bland får. Det största arbetet med att utreda hur dessa färger nedärvs har gjorts av Stefan Adalsteinsson (1970).
2 Vit gute med ett anlag för vitt (A wt A g ) och svart gute med anlag för svart ( ). Bilden ovan. Två som båda bär genen A wt, dvs vit eller gul. Det främre ålandset har full utbredning av gult faeomelanin över hela kroppen. Det bakre guteet har bara gult faeomelanin i nacken. Genen A wt Anlaget för avsaknad av svart (eller brunt) eumelanin är den mest dominanta allelen på A locus och betecknas Awt (w och t av engelskans White resp Tan=vit resp gulbrun eller solbränd). Dessa får kan därför endast lagra in gult faeomelanin i pälsen. Ett får som helt saknar ullfibrer och bara har hår i pälsen, som t.ex. en hel del afrikanska och asiatiska raser, blir gula och ibland t.o.m. mörkt rödbruna när de bär genen A wt. Nordiska kortsvansfår däremot har ull. Det gör att de kan födas gulröda, eftersom ens födelsepäls ofta består av stor andel hår. Efterhand som ullen växer ut blir en vitare, och som vuxna har de bara kvar den gula färgen i ansiktet, på benen och i de enstaka grova hårstrån som kan finnas i ullen. Man har dock under många generationer avlat fåren för att få vit ull. Det har gjort att sådana får som haft mycket gula fibrer i ullen har slaktats, medan sådana som haft rent vit ull har sparats. Därför är det numera mycket ovanligt med gula får. Flertalet får som bär genen A wt är vita. En del vita av de mer håriga raserna, som t.ex. ryafår och gutefår föds dock med en liten rödgul fläck i nacken. Emellanåt föds dock fortfarande enstaka helt rödgula, främst inom de mest ursprungliga lantraserna. Genen A wt hindrar som redan nämnts produktion av eumelanin. Det gör att det kan vara svårt att hos ett vitt får avgöra om det bär genen för svart B +, eller genen för brunt B b. I vissa fall går det dock eftersom en del andra gener på helt andra locus kan inverka och ge pigmenterade fläckar även hos i övrig vita får. Fåret kan t.ex. ha pigmenterad nos, klövar eller små pigmenterade fläckar i ull, ansikte eller på benen där eumelanin lagrats in. En brun fläck i ansiktet behöver dock inte nödvändigtvis vara brunt eumelanin som innebär att fåret har generna B b B b på B locus. Den bruna fläcken kan mycket väl vara mörkt faeomelanin som beror på den vita genen A wt. En egenskap som finns hos vissa får är att de har färg på de ullfria delarna av ansikte och ben trots att de bär genen Awt. Utbredningen av färgen kan variera. En del får, tex får av rasen suffolk är helt svarta i hela ansiktet, medan det skotska hedfåret blackface ofta är fläckig i ansikte och på ben. Vilka gener som styr utbredningen av färgen på dessa får är dock inte helt klarlagt. Genen Anlaget för full utbredning av svart eller brunt eumelanin betecknas. Det är den mest recessiva genen på A locus. Det krävs därför alltid två sådana gener, en från modern och en från fadern, för att ett får skall bli svart eller brunt beroende på denna gen. Många svarta och bruna får blir dock gråhåriga när de blir äldre, vilket gör att en del fibrer i ullen är vita när de blivit några år gamla. De skall dock inte förväxlas med äkta grå får. Intermediära A-alleler Utöver dessa två tidigare nämnda generna för vit och svart färg finns en mängd ytterligare alleler på
3 VIT TACKA A wt A wt A wt A wt Homozygot vitt A wt Heterozygot vitt VIT BAGGE A wt Heterozygot vitt lam AaAa Homozygot svart Korsningsschema 2. Korsningsschema vid parning mellan bagge och tacka som båda är heterozygot vita (A w t ) på A locus. För enkelhetens skull förutsätter vi att åtminstone den ena är homozygot svart på B locus (B + B + ) så att man inte kan förvänta sig några bruna avkommor. Resultatet av parningen mellan dessa två får blir med en statistisk fördelning på 75% vita och 25% svarta. A locus som reglerar hur mycket av djuret som skall vara pigmenterat med svart eller brunt (eumelanin) och hur mycket som skall vara ofärgat eller gult (faeomelanin). Förutom grått, som är en vanlig färg bland svenska lantrasfår, är de flesta andra alleler ganska ovanliga i Sverige numera. Det har gjort att namnen på dessa färger har försvunnit ur svenskt språkbruk. På Shetlandsöarna och Island är dock dessa färger fortfarande vanliga, och de gamla nordiska namnen på dessa färger finns kvar. På Shetlandsöarna använder man faktiskt fortfarande de nordiska namnen på färgerna trots att språket i övrigt numera är engelska. Genen A g En vanlig färg hos de nordiska kortsvansfåren, speciellt hos gutefår, gotlandsfår och norsk villsau, är den grå färgen. Denna grå färg beror inte på att håren och ullfibrerna är grå, utan på att fällen består av en blandning av svarta (eller bruna) och vita fibrer. Ju fler vita fibrer, ju ljusare grått blir fåret. Ofta är de färgade fibrerna inte jämnt färgade i hela sin längd, utan den delen av fibern som vuxit ut under sommar och höst färgad, medan den nya tillväxten som skett under slutet av vinter och under våren är vit. Många grå får har en hel del gult faeomelanin i hår på ben och i ansikte. Detta gäller särskilt de ljusgrå individerna. Ett riktigt ljust grått får har ofta varit nästan rådjursfärgat pga faeomelanin då det fötts. Enligt vissa forskare beror de olika nyanserna av grått på olika alleler på A locus, medan andra menar att det är en enda allel, A g, som i sin tur påverkas av andra gener på andra loci som gör färgen mörkare eller ljusare. Så länge vi inte vet hur många alleler det är, är det enklast att beteckna alla eventuellt olika alleler för grå färg med A g. Genen A t En del får har ljus mage, ljusa fält på benen, på hakan, ögonbryn, insidan av öronen samt ljus akterspegel. Färgen kallas emellanåt för vitbuk och betecknas A t. Bokstaven t kommer av det engelska ordet tan eftersom färgen internationellt kallas black and tan (vanlig färg även hos hundar och kaniner). Emellanåt kallas den även för mufflonfärgad (mouflon pattern på engelska) eftersom den påminner om den färgteckning som finns hos de vilda mufflonfåren. Det ursprungliga nordiska namnet på denna färg bör ha varit gulmagad, eftersom den kallas gulmoget på shetländska. Svart gulmagad gutebagge A t A t Hos vuxna får är visserligen magen vit, men hos nyfödda är den i allmänhet gul, därav namnet. Färgen förekommer inom de flesta fårraser även om den inte är särskilt vanlig. Ho-
4 mozygota får med genuppsättningen A t A t, eller får med generna A t blir svarta med ljus mage osv om de bär genen B + på B locus. Om de istället har generna B b B b blir de bruna med ljus mage. Genen A gt Det finns ytterligare en allel som ger gulmagade får. Den är mest känd från isländska får och bör kallas grå gulmagad eftersom dess effekt är en blandning av grått och gulmagad. Den betecknas A gt och ger en grå (eller gråbrun) färg med ljus mage, ljusa fält på benen, på hakan, ögonbryn, insidan av öronen samt ljus akterspegel. Mörkt tårfläckat gutetack som även bär genen för svart A eb. Svartbukigt korsningsfår med de karaktäristiska mörka fälten i ansiktet, över ögon och nos, en färg som beror på genen A b. Foto Jan Gosselman. Generna A b och A eb Vissa får har vita fläckar i tårkanalen. Detta utseende kallas för grelut på norska och katmogett på shetländska, och anses vara en och samma färg oberoende hur ljusa eller mörka de är. Vetenskapligt delar man dock numera upp det i åtminstone två grundfärger, som på engelska betecknas badgerface (A b ) och English blue (A eb ) (grävlingsansikte och engelsk blå). Får med genen A b skulle man kunna kalla för svartbuk eller svartmagad på svenska eftersom dessa får har svart mage och akterspegel (eller brun om de är homozygot B b B b ). Ansiktet har två mörka linjer över ögonen och mörk nos och haka, benen är huvudsakligen mörka. I övrigt är dessa får ljusa på ryggen och sidorna. Får med genen A eb saknar bra namn på svenska. Färgen påminner om den grå färgen, men skiljer sig från den genom att den alltid ger de karakteristiska vita fläckarna i tårkanalerna. Fläckarna syns bra på mörka individer men mycket dåligt på ljusa. I brist på bättre äldre svenskt namn kan färgen kallas blå för att skilja färgen från vanliga grå får, alternativt tårfläckad pga de vita fläckarna nedanför ögonen. Ytterligare ett flertal gener på A locus som orsakar ytterligare färgvariation har rapporterats från studier inom olika raser. Roger Lundie (2004) beskriver många av dessa färger. Flera av dem har stora likheter med den svartmagade och den blå färgen, dvs de har vita fläckar i tårkanalen, men i övrigt varierar utbredningen av de färgade partierna. De ovan nämnda färgerna är dock de som man troligen har störst möjlighet att upptäcka hos får i de nordiska länderna. Ljusgrått tack med bläs. Detta har dock inget anlag för grå färg, utan istället är färgen resultatet av kombinationen av generna för tårfläckad och gulmagad (A eb A t ).
5 Intermediär effekt De ovan nämnda allelerna; grå, gulmagad, tårfläckad, osv, är recessiva till vitt (A wt ) och dominanta över svart och brunt ( ). De är sinsemellan intermediära, dvs de är varken dominanta eller recessiva. Färgen hos ett heterozygot får blir därför en blandning av de olika allelernas effekt. Ett får med generna A g A t har en gen som kodar för grå och en gen som kodar för gulmagad, dvs svart med ljus mage. Resultatet blir mitt emellan, dvs ett får som är grått med ljus mage. GULMAGAD BAGGE A t GRÅ GULMAGAD BAGGE A t A g GRÅ TACKA A g A t A g Grått gulmagat A t Svart gulmagat A g Grått Svart Korsningsschema 3 Korsningsschema vid parning mellan bagge som är heterozygot gulmagad (A t ) och tacka som är heterozygot grå (A g ). A eb TÅRFLÄCKAD TACKA A t A eb Blå gulmagad, dvs grå med ljus buk och tårfläckar A t Svart gulmagad A g A eb Grå tårfläckad A g Grå Korsningsschema 4 Korsningsschema vid parning mellan bagge som är grå gulmagad (A t A g ) och tacka som är heterozygot tårfläckad (A eb ). Tabell 1. Sammanfattning av Alocus Allel Utseende A wt Vit eller gul A g Grå eller gråbrun A t Svart eller brun med ljus buk, akterspegel, haka och ögonbryn A gt Grå eller gråbrun med ljus buk, akterspegel, haka och ögonbryn A eb Mörk med vita fläckar i tåkanalen A b Ljus med vita fläckar i tårkanalen, svart eller brun buk,akterspegel, samt grävlingsteckning i ansiktet E locus De flesta svenska får har anlaget E +, vilket yttrar sig så att generna på A locus får fullt genomslag och därmed bestämmer fårens grundfärg. Vissa får, däribland enstaka svenska finullsfår, ålandsfår och finsk lantras kan ha genen E d. Denna gen är dominant över E + och gör att fåren blir helt svarta eller helt bruna oberoende av vilka gener som finns på A locus. Får med genuppsättningen E + E + får följaktligen den färg som fårets gener på A locus kodar för. Får med genuppsättningen E d E + eller E d E d blir alltid helt svarta eller helt bruna även om de på A locus kan ha genen Awt som kodar för helt vit. Dock kan sådana får givetvis vara skäckar eller ha vita tecken. Genen E d finns som redan nämnts hos bl.a. enstaka svarta finullsfår, men är i övrigt ganska ovanlig bland europeiska fårraser. Inget gutefår har ännu med säkerhet konstaterats bära denna gen. De europeiska raser som är mest kända
6 för att ha denna gen är de brittiska raserna black welsh mountain och jakobfår samt den holländska rasen schwartzbles. Genen förekommer främst bland vissa afrikanska och asiatiska fårraser t.ex. karakul där den är mycket vanlig. Eftersom genen E d är dominant ger den sig alltid till känna hos de får som bär den. Det gör att i raser där man under flera generationer enbart avlat på helt vita djur har man kunnat utrota den. Därför kan man vara säker på att ett svart merinofår i Australien inte kan bära genen E d, utan måste vara svart pga genen, eftersom denna gen kunnat ligga dold hos heterozygot vita får (A wt ). I raser där det alltid funnits färgade får kan den svarta färgen bero på antingen eller E d. Vilken gen det rör sig om går inte att avgöra bara genom att titta på fåret. Då krävs testparning med andra får där man redan vet vilka gener de har. Om man skulle få ett vitt när man parar två svarta får är det dock frågan om genen E d på E locus som gör åtminstone den ena föräldern svart, eftersom denna gen kan dölja genen A wt på A locus. Tre grå tackor där färgen i ansiktet varierar mellan de vänstra sommarbilderna och de högra vinterbilderna. Årstidsvariationer De färger hos får som är effekten av en kombination av eumelanin och faeomelanin varierar ofta kraftigt över året. Det rör sig om de färger som beror på andra gener på A locus än vit (A wt ) och svart ( ). Effekten märks särskilt väl i ansiktet. Mängden eumelanin i förhållande till faeomelanin varierar såtillvida att de mörkare partiernas utbredning är större på vinterhalvåret, och mindre under sommaren. Detta illustreras av de tre tackorna som fotograferats på sommaren respektive vintern. De är alla homozygot grå (A g A g ). Den första mörkgrå tackan har betydligt större område med vitt kring mulen på den vänstra sommarbilden. Den andra tackan, som också har bläs, saknar nästan helt svart pigment i ansiktet på sommaren. Den tredje tackan blir även hon betydligt ljusare sommartid. q LITTERATUR Adalsteinsson, S Colour inheritance in Icelandic sheep and relation between colour, fertility and fertilization. J.Agric.Res.Icel. 2 (1) s Lundie, R The genetics of colour in sheep some basics. Editor: Lundie & Wilkinson. The world of coloured sheep. 6th world congress on coloured sheep. New Zealand. s Hemsida: E-post: info@gutefar.se
Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar
Genetik Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma Hunden har 78st kromosomer i varje cellkärna, förutom i könscellerna (ägg och spermier) där antalet är hälften, dvs 39st. Då en spermie och
Läs merFör att komma till källan måste man gå mot strömmen
För att komma till källan måste man gå mot strömmen D GENETICA FÄRGER OCH HÅRLAG HOS BELGISK VALLHUND Belgisk vallhund omfattar de fyra raserna malinois, laekenois, tervueren och groenendael. I ursprungslandet
Läs merELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 5
ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK Del 5 av Maria Grönkvist Det har blivit dags för den sista delen av min artikelserie. Denna gång tänkte jag delge er läsare mina funderingar angående en del färger, ge ett
Läs merGRÅTT, BLÅTT & SILVER
GRÅTT, BLÅTT & SILVER Kristina Sahlström, kennel Dandy-Lion s Silver storpudelvalp Blå storpudelvalp Det är nog många som, i likhet med mig, tycker att silver är den kanske vackraste pudelfärgen av alla.
Läs merNymfkakaduans färgvariationer och mutationer
Nymfkakaduans färgvariationer och mutationer Fjädrarnas pigment skapar fåglarnas färger genom att reflektera eller absorbera ljus. Papegojfåglar är kända för att ha många vackra färger, men kakaduorna
Läs merNymfkakaduans färgvariationer och mutationer
Nymfkakaduans färgvariationer och mutationer Fjädrarnas pigment skapar fåglarnas färger genom att reflektera eller absorbera ljus. Papegojfåglar är kända för att ha många vackra färger, men kakaduorna
Läs merELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 3
ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK Del 3 av Maria Grönkvist Efter det att jag i förra numret av HR skrev en lista på den genetiska koden för en del färgvarianter har jag fått en fråga som lyder: hur får man
Läs merMönstringsrekommendationer för får (bild och text omskrivna från fårkontroll s handboken) Vad är mönstring? Kroppsbedömning på får
Mönstringsrekommendationer för får (bild och text omskrivna från fårkontroll s handboken) Vad är mönstring? Mönstring är samma som lammbedömning och utförs för att lättare kunna välja ut lämpliga djur
Läs merLessons sparvpapegojor genetik och mutationer
Lessons sparvpapegojor genetik och mutationer Latinskt namn: Forpus coelestis coelestis Engelskt namn: Lesson s Parrotlet / Pacific Parrotlet / Celestial Parrotlet Färger och mutationer: röna fåglar Naturfärg.
Läs merHur man avlar fram friska vita siameser
Början I England, runt 1960, såg Patricia Turner, en berömd kattgenetiker, ett överexponerat foto av en lilamaskad siames. Vissa säger att den bilden gav henne inspiration till att starta upp ett avelsprogram
Läs merWachtelhundens färger
Wachtelhundens färger Som uppfödare kan man ibland förundras över valparnas olika pälsfärger. Om man är intresserad av genetik är hundens färger ett intressant ämne, färger rymmer mycket av nedärvningens
Läs merFörökning och celldelning. Kap 6 Genetik
Förökning och celldelning Kap 6 Genetik Obs! fel i boken: Sid 215, stycket längst ner står systerkromatider, skall stå homologa kromosomer Sid 217, fjärde raden andra stycket: står eller zygoter vilket
Läs merFärgglad tabell. n - svart a - blå d - röd e - creme f - svartsköldpadd g - blåsköldpadd s - silver/smoke
Färgglad tabell Här är en lathund (latkatt?) för att snabbt se vilka färger kattungarna kan få, när man vet föräldrarnas färger. Alla färger är skrivna med FIFe:s EMS-koder: n - svart a - blå d - röd e
Läs merGutefårens pälsfärger och horn
Gutefårens pälsfärger och horn genetisk mångfald hos gutefår Björn Hjernquist Innehåll Inledning 3 Fårets päls består av olika sorts ull 5 Hur ser fibrerna ut? 7 Ullfibrer hos olika fårraser 10 Vad är
Läs merMitos - vanlig celldelning
Mitos - vanlig celldelning Interfas Cellens normala tillstånd kopiering sker. Enskilda kromosomer kan inte urskiljas Profas DNA molekylerna packar ihop sig i tydliga kromosomer Metafas Cellkärnans membran
Läs merSammanfattning Arv och Evolution
Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept
Läs merRedan här finner man alltså att Haröra inte är endast en fluga, utan ett samlingsnamn för flera olika varianter.
Leif Ehnström 2008-08-16 http://flugfiske.ehnstrom.se Familjen Haröra Traditionell fluga Flugan Hare s Ear Haröra, har varit en favorit för många och ett måste i flugasken sedan slutet av 1800-talet. Men
Läs merAlla dessa nya färger. Publicerad i SVEMUS medlemstidning HUSMUSEN nr 3 2006. Alla dessa nya färger i albinoserien
Alla dessa nya färger Publicerad i SVEMUS medlemstidning HUSMUSEN nr 3 2006. Alla dessa nya färger i albinoserien Nu finns det en mängd roliga färger som alla baseras på olika c-gener, dvs man kan säga
Läs merPäls med många funktioner
Foto: Wikimedia Commons Rådjurskidet har en fläckig päls för att bättre smälta in i bakgrunden och undvika att bli upptäckt. Päls med många funktioner Övning till Bi-lagan nr 2 2017, månadsuppslaget för
Läs merMERLE. fascinerande, förbryllande och förskräckande
MERLE fascinerande, förbryllande och förskräckande Det finns en pälsfärg hos hundar som aldrig undgår att väcka uppmärksamhet. Den liknar ingenting annat. Det handlar om det som hos flera vallhundsraser
Läs merTentamen Biologi BI1112 Termin och år: ad Klockan:
Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120831ad Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser: 50-66% Betyg 3 67-83% Betyg 4 84-100% Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi Skriv svar
Läs merKOOIKERHONDJE. Grupp 8. FCI-nummer 314 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté
Grupp 8 FCI-nummer 314 Originalstandard 1989-03-10 FCI-Standard 1990-01-31; engelska SKKs Standardkommitté 1995-09-12 KOOIKERHONDJE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk
Läs merTolkning av resultat för genetiskt test av LPN1
Tolkning av resultat för genetiskt test av LPN1 Fri (N/N): En fri hund har två kopior av den normala genen (även kallat homozygot normal). Men detta resultat utesluter inte möjligheten att en hund kan
Läs merBÄRARE: Hunden har genmutationen för PLL i enkel uppsättning, den andra genen är normal (Nm)
Primär Lins Luxation(PLL) TESTRESULTAT Ett forskarteam viduniversity of Missouri, College of Veterinary Medicine i USA fann under 2009 genmutationen för PLL och bara en kort tid senare meddelade Animal
Läs merRÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN
VÅRA VILDA DJUR RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN Rävens ungar föds på våren. Det blir mellan 3-6 ungar och ibland ända upp till 12 ungar i grytet. Rävar bor i skogen i ett hål i marken som kallas gryt.
Läs merGenetik, Gen-etik och Genteknik
Genetik, Gen-etik och Genteknik Syfte och innehåll Att utveckla kunskap om det genetiska arvet och genteknikens möjligheter. Arbetssätt Vi kommer att varva föreläsningar, diskussioner, arbetsuppgifter
Läs merEVOLUTIONENS DRIVKRAFTER ARTBILDNING
EVOLUTIONENS DRIVKRAFTER ARTBILDNING Evolutionen på 60 sek https://www.youtube.com/watch?v=oiwde6opvz U Vad är evolutionen (8 min)? https://www.youtube.com/watch?v=ghhojc4oxh8 Hur fungerar evolutionen
Läs merPopulationsgenetik med bevarandebiologi 10p. Fördjupningsarbere 2p. Arvsgång och uttryck av gener som kodar för pälsfärger hos tamhund
Populationsgenetik med bevarandebiologi 10p. Fördjupningsarbere 2p. Arvsgång och uttryck av gener som kodar för pälsfärger hos tamhund Text och foto av: Anna Laufersweiler, vt 2003 Arvsgång och uttryck
Läs merGRIFFON D ARRET À POIL DUR / KORTHALS
Grupp 7 FCI-nummer 107 Originalstandard 1964-05-06; franska FCI-Standard 2000-03-03; franska SKKs Standardkommitté 2002-03-20 GRIFFON D ARRET À POIL DUR / KORTHALS Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub
Läs merLANCASHIRE HEELER. Grupp 1. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté
Grupp 1 FCI-nummer - Originalstandard 1999-05-18 SKKs Standardkommitté 2002-06-05 LANCASHIRE HEELER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben
Läs merWELSH CORGI PEMBROKE
Grupp 1 FCI-nummer 39 FCI-standard på engelska publicerad 2010-12-01 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-11-04 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-12-22 WELSH CORGI
Läs merENGELSK SETTER (English Setter)
Grupp 7 FCI-nummer 2 Originalstandard 1987-06-14 FCI-Standard 1987-06-14; engelska SKKs Standardkommitté 1995-06-20, ändrad 2004-09-01 ENGELSK SETTER (English Setter) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel
Läs merMedicinsk genetik del 3: Könsbunden nedärvning av färgblindhet och blödarsjuka. Niklas Dahrén
Medicinsk genetik del 3: Könsbunden nedärvning av färgblindhet och blödarsjuka Niklas Dahrén Människans kromosomer Antalet kromosomer: Människan har 22 homologa kromosompar och 1 par könskromosomer ( eller
Läs merA,B AMIGURUMI KATT, MUS, HUND, KÖTTBEN & MATSKÅL
Version 3 15-03. A,B AMIGURUMI KATT, MUS, HUND, KÖTTBEN & MATSKÅL GARNKVALITÉ Soft Cotton MÅTT/KATT & HUND Längd ca 17 cm x höjd ca 12 cm HUVUDOMKRETS Ca 24 cm GARNÅTGÅNG Hund med halsband, köttben & matskål
Läs merAMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER
Grupp 3 FCI-nummer 286 FCI-standard på engelska publicerad 1997-12-01 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1996-09-03 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-11-29 AMERICAN STAFFORDSHIRE
Läs merMEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano)
Grupp 5 FCI-nummer 234 Originalstandard 1999-08-09 FCI-Standard 1999-08-09; spanska och engelska SKKs Standardkommitté 2002-06-05 MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano) Nordisk
Läs merFärgnedärvning hos får och färgernas inverkan på hälsa och produktionsegenskaper
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Färgnedärvning hos får och färgernas inverkan på hälsa och produktionsegenskaper Josefine Amnesten Institutionen för
Läs merLiten Satin Danska: Lille Satin Finska: pieni satiini
Liten Satin Liten Satin Danska: Lille Satin Finska: pieni satiini Viktskala Allmänna bestämmelser sidan 34. Norska: Liten Satin Ungdjur För ungdjur anges en idealvikt i förhållande till åldern som ger
Läs merGutefår ursprungligt och inkorsat tillämpning av försiktighetsprincipen vid anslutning av får till genbanken
Bilaga till GenbanksNytt Nr 2 2007 Informationsblad för fårbesättningar som är anslutna till Gutefårens Genbank Gutefår ursprungligt och inkorsat tillämpning av försiktighetsprincipen vid anslutning av
Läs merISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur)
Grupp 5 FCI-nummer 289 Originalstandard 2000-10-25 FCI-Standard 2000-11-29; engelska SKKs Standardkommitté 2001-12-06 ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag
Läs merCOLLIE, LÅNGHÅRIG. (Rasnamn i hemlandet: Collie (Rough))
Grupp 1 FCI-nummer 156 FCI-standard på engelska publicerad 2012-11-22 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2012-10-08 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2013-02-13
Läs merAvelsvärden för får så tolkar du dem
Avelsvärden för får så tolkar du dem Med den nya avelsvärderingen kan vi dels, göra bättre urval av livdjur i den enskilda besättningen, dels påverka utvecklingen av våra raser på nationell nivå. Avelsvärderna
Läs merBlågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I
B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan vår vackraste fisk Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan anses ofta som vår vackraste fisk. Färgprakten hos hanen kan utan
Läs merToarp säteri är en herrgård med anor från fjortonhundratalet. Gården är
toarppläden Ull har använts till klädesplagg och textilier sedan urminnes tider och fåret är ett av människans första tamdjur. Under tusentals år har fåravelsarbetet bla varit inriktat på att få fram ull
Läs merBetygskriterier DNA/Genetik
Betygskriterier DNA/Genetik Godkänd Du skall Känna till hur DNA molekylen är uppbyggd, vilka de genetiska språket(bokstäverna) är och hur de formar sig i DNA- molekylen Känna till begreppen Gen, Kromosom,
Läs merCESKYTERRIER (Cesky Terrier)
Grupp 3 FCI-nummer 246 Originalstandard 1996-02-19 FCI-standard 1996-02-19; engelska SKKs Standardkommitté 1997-05-28 CESKYTERRIER (Cesky Terrier) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag
Läs merGenetik/Avel Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11
Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11 Introduktion Genetiska kunskaper hos uppfödare är en nödvändighet för att förstå vad till exempel SKKs hälsoprogram innebär och varför
Läs merVIT HERDEHUND (Berger blanc suisse)
Grupp 1 FCI-nummer 347 Originalstandard 2002-11-26 FCI-Standard 2002-12-18; engelska SKKs Standardkommitté 2003-10-08 VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag
Läs merHALDENSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 267 Originalstandard SKKs Standardkommitté
Grupp 6 FCI-nummer 267 Originalstandard 1997-09-18 SKKs Standardkommitté 1999-01-13 HALDENSTÖVARE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben
Läs merDiagnosticera cystisk fibros med DNA-analys. Niklas Dahrén
Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys Niklas Dahrén Cystisk fibros Vad innebär sjukdomen?: Sjukdomen innebär att de epitelceller som bekläder kroppens ytor (inkl. luftvägarna och matsmältningssystemet)
Läs merSBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare
Drottningodling för nybörjare Introduktion till drottningodling -kursöversikt Biologin bakom drottningodlingen Förädling och avel Utrustning Metoder till husbehov och yrkesmässigt Parning och drönarsamhällen
Läs mer1. Det första du behöver göra är att bekanta dig med pennan. Börja med att träna på är att trycka olika hårt med pennan.
träning billigt papper 1. Det första du behöver göra är att bekanta dig med pennan. Börja med att träna på är att trycka olika hårt med pennan. 2. Gör först ett streck som börjar som en tunn, nästan osynlig
Läs mervarianter. Härstamningsintyg är viktigt, men också att uppgifterna är trovärdiga och avelshållningen säker.
GenbanksNytt Informationsblad för fårbesättningar som är anslutna till Gutefårens Genbank Nr 2 2007 Innehåll G e n o m tänk Regler för genbanken Blanketter Skilda uppfattningar om genbanken Det finns inga
Läs merSå har det hänt igen ännu en lantras har hittats!
Så har det hänt igen ännu en lantras har hittats! De senaste svenska lantrasresterna som har återfunnits kommer alla från vår nordligaste landsända. Lappgetter från Fatmomakke och Vilhelmina, en fjällnära
Läs merDANSK-SVENSK GÅRDSHUND
Grupp 2 FCI-nummer 356 FCI-standard på engelska publicerad 2009-05-19 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-03-26 Översättning fastställd av SKK/DKK 2006-12-12 DANSK-SVENSK GÅRDSHUND Nordisk
Läs merSHIBA (Shiba) Grupp 5. FCI-nummer 257 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté
Grupp 5 FCI-nummer 257 Originalstandard 1992-06-15 FCI-Standard 1995-04-14; engelska SKKs Standardkommitté 1995-11-30 SHIBA (Shiba) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk
Läs merGOLDEN RETRIEVER. Grupp 8
Grupp 8 FCI-nummer 111 FCI-standard på engelska publicerad 2009-10-28 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-07-28 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-05-17 GOLDEN RETRIEVER
Läs merWELSH CORGI PEMBROKE
Grupp 1 FCI-nummer 39 Originalstandard 2003-10-29 FCI-Standard 2003-11-28; engelska SKKs Standardkommitté 2003-10-08 WELSH CORGI PEMBROKE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands
Läs merPåskpyssel! sid 1 av5. Till en påskhare behöver du: En sax Lim En toarulle Lite bomull Färgade papper Vitt papper En penna, svart/blyerts
sid 1 av5 Påskpyssel! Till en påskhare behöver du: En sax Lite bomull Färgade papper Vitt papper, svart/blyerts sid 2 av5 Gör så här: 1 2 3 Börja med att mäta upp och klippa ut en bit färgat papper (jag
Läs merSkrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p.
Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Namn: Adress: Resultat: Betyg: Hjälpmedel: Miniräknare. Formelblad med tabell. Skrivtid: 9.00-13.00. Beräkningar och svar ska vara motiverade.
Läs merÖversättning från Engelska av Björn Lundmark (Artikeln hämtad från www.guppylabs.info/)
Röd neon dubbelsvärd Av Håkan Turesson Översättning från Engelska av Björn Lundmark (Artikeln hämtad från www.guppylabs.info/) Här har jag summerat åtta år av dubbelsvärdsavel. vilken resulterade i en
Läs merSTÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år
Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta
Läs merGenetik. Ur kursplanen. Genetik
Genetik - Får dinosaurier fågelungar? Genetik Far! Får fårfår? Nej! Får fårinte får. -Får får lamm! Bild ur Genesis nr 2 1997 Nej! Dinosaurier får dinosaurier! Ur kursplanen Centralt innehåll: Evolutionens
Läs merHavsnejonöga. Petromyzon marinus. Längd: max 1 m, vikt: max 2,5 kg
Havsnejonöga Längd: max 1 m, vikt: max 2,5 kg Kropp lång och smal, ållik. Saknar dock bröst- och bukfenor. Melerad i vitt, grått och svart. Hos vissa exemplar kan det vita vara utbytt mot saffransgult.
Läs merPRAŽSKÝ KRYSARÍK. Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU 2008-11-15 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-11-17
Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU 2008-11-15 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-11-17 PRAŽSKÝ KRYSARÍK Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands
Läs merVarför tror du att späckhuggaren har en fena på ryggen? Vad tror du att den använder fenorna på sidan till?
Välkommen!...till En resa genom djurens fantastiska värld här på Göteborgs Naturhistoriska museum. Du kommer att få göra olika uppdrag under resans gång samtidigt som du kommer se stora delar av muséet.
Läs merGordonsetter. FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté FCI-klassifikation: Grupp 7:2.2 Ursprungsland/hemland: Storbritannien
Gordonsetter FCI-Standard 1987-06-14; engelska SKKs Standardkommitté 1995-11-30 FCI-klassifikation: Grupp 7:2.2 Ursprungsland/hemland: Storbritannien Användningsområde: Stående fågelhund, specialiserad
Läs merGrupp 5 KAI Nordisk Kennel Union
Grupp 5 FCI-nummer 317 FCI-standard på engelska publicerad 1999-06-16 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1994-12-20 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2009-02-18 KAI Nordisk
Läs merJulemanden Julle MATERIAL: FÖRKORTNINGAR: Arbetsprocess. 1: Ögon (gör 2) 1: Huvud. Mayflower Hit-Ta-Too: Ljus Persika, röd, grå, svart, vit
MATERIAL: FÖRKORTNINGAR: Mayflower Hit-Ta-Too: Ljus Persika, röd, grå, svart, vit Säkerhetsögon: 2 stk (8mm) Virknål: str. 2,5 Synål Sax Vadd Piprensare mr = magisk ring v = varv m = maska lm = luftmaska
Läs merAZAWAKH. Grupp 10. FCI-nummer 307 Originalstandard 1994-08-22 FCI-Standard 1998-06-03; franska SKKs Standardkommitté 2005-06-09
Grupp 10 FCI-nummer 307 Originalstandard 1994-08-22 FCI-Standard 1998-06-03; franska SKKs Standardkommitté 2005-06-09 AZAWAKH Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel
Läs merHÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)
Grupp 5 FCI-nummer - Interimistisk standard HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto
Läs merVarg eller inte varg?
Varg eller inte varg? Kaj Granlund 2019.03.17 Den skandinaviska vargens utseende att vintertid skilja vuxna vargar (äldre än 1 år) från valpar (yngre än ett år) FAKTABLAD FRÅN VILTSKADECENTER 2012-1 Syftet
Läs merLPP Nervsystemet, hormoner och genetik
LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett
Läs merKan utforskande av ljus och färg vara en del av språkarbetet på förskolan?
Kan utforskande av ljus och färg vara en del av språkarbetet på förskolan? Forskning visar att aspekter av begrepp om ljus i vardagstänkandet och inom naturvetenskapen skiljer sig åt. Vi vill utmana barnens
Läs merJAPANSK SPETS (Nihon Supittsu)
Grupp 5 FCI-nummer 262 Originalstandard 1987 FCI-Standard 1999-06-16; engelska SKKs Standardkommitté 2004-09-01 JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands
Läs merGenetik - Läran om det biologiska Arvet
Genetik - Läran om det biologiska Arvet Uppgift Arv eller miljö Våra egenskaper formas både av vårt arv och den miljö vi växer upp i. Hurdan är du och hur ser du ut? Vad beror på arv och vad beror på miljö?.
Läs merBEARDED COLLIE. Grupp 1
Grupp 1 FCI-nummer 271 FCI-standard på engelska publicerad 2009-10-28 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1987-06-24 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-07-14 BEARDED COLLIE
Läs merCESKYTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Ceský Teriér)
Grupp 3 FCI-nummer 246 FCI-standard på engelska publicerad 1998-91-20 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1997-03-11 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21
Läs merGORDONSETTER (Gordon Setter)
Grupp 7 FCI-nummer 6b FCI-Standard 1987-06-14; engelska SKKs Standardkommitté 1995-11-30 GORDONSETTER (Gordon Setter) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska
Läs merPetter Bohman & Fältbiologerna 2008 Figur 1.
Nycklarna gäller endast för honor eftersom det är dem man oftast stöter på. Karaktärerna för hannar skiljer sig från de för honorna. För att kunna använda den här bestämningsnyckeln är det därför viktigt
Läs merTidiga erfarenheter av arvets mysterier
Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före
Läs merTRÄDTANTEN HUVUD OCH KROPP
TRÄDTANTEN Figuren på bilderna är ca 14 cm hög. Den är virkad med ett bomullsgarn lämpligt för virknål 3 3,5 mm. Glasögonen är virkade i något tunnare garn. Till figuren behövs också: stoppning eventuellt
Läs merPictogram. för dem som behöver kommunicera med bilder
Pictogram för dem som behöver kommunicera med bilder Bilder kan se olika ut beroende på vad de ska ha för funktion i kommunikationen. Berättar man om när man varit i sin sommarstuga kan en fotografisk
Läs merFA EXTERIÖRDOMARKONFERENS 20-21 APRIL 2013. Gordonsetter
Gordonsetter Nyckelord Kraftfull Elegant Uthållig Helhetsintryck Gordonsettern skall vara en kraftfull men ändå elegant hund byggd för galopp. Den skall ge intryck av styrka och uthållighet. Balanserad
Läs mer5-26 SOFT COTTON & TINDRA
SOFT COTTON & TINDRA Virkade gossedjur Häst 200 g + svart 50 g + restgarn Gris, rosa ca 200 g + restgarn Fjällko, vit ca 200 g + svart 50 g Lamm, vit ca 100 g Soft Cotton + 100 g Tindra Hund, vit ca 100
Läs merPULI. Grupp 1. FCI-nummer 55 Originalstandard 2000-04-06 FCI-Standard 2000-09-13; tyska SKKs Standardkommitté 2003-10-08, ändrad 2004-03-29
Grupp 1 FCI-nummer 55 Originalstandard 2000-04-06 FCI-Standard 2000-09-13; tyska SKKs Standardkommitté 2003-10-08, ändrad 2004-03-29 PULI Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands
Läs merArtikel # Antal kod 142 Färg 691919 0 600-559 Svart Dörrpanel vä fram 691920 18 600-559 Svart Dörrpanel hö fram 692562 21 600-559 Svart vä bakpanel
Artikel # Antal kod 142 Färg 691919 0 600-559 Svart Dörrpanel vä fram 691920 18 600-559 Svart Dörrpanel hö fram 692562 21 600-559 Svart vä bakpanel 692653 0 600-559 Svart hö bakpanel 692433 0 600-559 svart
Läs merAVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla
AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla Beskrivning av rasens historiska bakgrund och utveckling Den strävhåriga vizslan har samma bakgrund som den korthåriga fram till 1920-talet. Vizslans ursprung
Läs merGOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer - FCI-Standard rasen ej erkänd av FCI SKKs Standardkommitté 1995-11-30
Grupp 6 FCI-nummer - FCI-Standard rasen ej erkänd av FCI SKKs Standardkommitté 1995-11-30 GOTLANDSSTÖVARE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben
Läs merELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 4
ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK Del 4 av Maria Grönkvist Hur fungerar ärftlighetslagarna när det är två genpar med i leken? Slumpens rutmönster utökas då till 16 rutor, dvs det finns 16 olika möjligheter
Läs merEmma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988
Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla
Läs mer5-26. GOSEDJUR & RUND MATTA I SOFT COTTON
Version 1 5-26. GOSEDJUR & RUND MATTA I SOFT COTTON GARNKVALITÉ Soft Cotton STORLEK ca 45 cm hög GARNÅTGÅNG HÄST 200 g brun, 50 g svart + restgarn till halsduk GRIS 200 g rosa + restgarn i orange och önskad
Läs merFACIT. Fågeltexter. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö
FACIT Fågeltexter GRÅGÅS Foto: Flickr CC-licens 2017-01-01 En grågås - flera grågäss Grågåsen är en stor ljusgrå gås med ljusröd näbb och skära fötter. När den simmar håller den stjärten hög. Flyger den
Läs merSHETLAND SHEEPDOG (Shetland Sheepdog)
Grupp 1 FCI-nummer 88 Originalstandard 1987-06-27 FCI-Standard 1987-06-24; engelska SKKs Standardkommitté 1997-09-02 SHETLAND SHEEPDOG (Shetland Sheepdog) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag
Läs merNORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund)
Grupp 5 FCI-nummer 242 Originalstandard 1997-09-18 SKKs Standardkommitté 1998-05-26 (Ändrad nov. 2000) NORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk
Läs mer15-04 SOFT COTTON AMIGURUMI HALLOWEENDOCKOR A. VAMPYR, B. HÄXA MED KVAST, C. SPÖKE & D. PUMPA
15-04 SOFT COTTON AMIGURUMI HALLOWEENDOCKOR A. VAMPYR, B. HÄXA MED KVAST, C. SPÖKE & D. PUMPA A B C D 15-04.A,B,C,D HALOWEENDOCKOR AMIGURUMI GARNKVALITÉ Soft Cotton MÅTT/HÄXA & VAMPYR Längd ca 22 cm MÅTT/SPÖKE
Läs merFÄRGER FÖR KALIX EN VÄGVISARE FÖR DIG SOM SKALL MÅLA DITT HUS
FÄRGER FÖR KALIX EN VÄGVISARE FÖR DIG SOM SKALL MÅLA DITT HUS FÄRGHISTORISK ÖVERBLICK Trä och putsfasader har målats sedan långt tillbaka. Färgurvalet har, på grund av ekonomi och hållbarhetsaspekter,
Läs merMerle- och harlekinfärg hos hund
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Merle- och harlekinfärg hos hund Halses Josefine Sivertsen Examensarbete / SLU, Institutionen för husdjursgenetik, 442
Läs merCESKOSLOVENSKÝ VLCIAK
Grupp 1 FCI-nummer 332 FCI-standard på tyska publicerad 1999-09-03 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1999-09-03 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2009-02-19 CESKOSLOVENSKÝ
Läs mer