Sunne kommun. Reviderad Budget samt flerårsplan för åren Nämndernas verksamhetsplaner. Antagen av Kommunfullmäktige

Transkript

1 Sunne kommun Reviderad Budget 2013 samt flerårsplan för åren Nämndernas verksamhetsplaner Antagen av Kommunfullmäktige

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Resultatbudget 21 Kassaflödesplan 22 Balansbudget 23 Investeringsbudget 24 Verksamhetsplaner Kommunstyrelsen 26 Räddningsnämnden 33 Bildningsnämnden 35 Socialnämnden 40 Miljö- o byggnadsnämnden 45 Överförmyndarnämnden 48 Valnämnden 50 Kommunrevisionen 51

3 Kommmunfakta 2013 Antal invånare i Sunne kommun 1 januari Mandat i kommunfullmäktige Parti Mandat Moderata samlingspartiet (M) 7 Centerpartiet (C) 14 Folkpartiet liberalerna (Fp) 2 Miljöpartiet de gröna (Mp) 2 Socialdemokraterna (S) 12 Vänsterpartiet (V) 2 Sverigedemokraterna (Sd) 2

4 Budget 2013 Budget för år 2013 samt flerårsplan för åren Budgetprocessen fungerar så att fullmäktige fastställer ekonomiska ramar för varje nämnd i juni månad. De ramar som fastställs av kommunfullmäktige ska grundas på politiska prioriteringar som gäller verksamhetens omfattning, inriktning och kvalitet. Beslutet är den yttersta restriktionen för vad verksamheten i respektive nämnd får kosta. Rambeslutet blir därmed, ur ekonomisk synpunkt, ett formellt beslut om budget för år Budgetberedningen har haft möten med representanter för nämnder, förvaltningar och politiska partier , , och där dialog förts om verksamhet och ekonomiska ramar. Behovsbilden och demografiska förutsättningar för olika målgrupper har presenterats och diskuterats vid dessa möten. Jämförelser av olika verksamheters resultat och resurser har också presenterats som ett underlag i prioriteringsarbetet. Budgetförslag för de interna resultatenheterna Kostenheten och Fastighetsförvaltningen har presenterats och godkänts. Den prognos över de tillgängliga resurser som budgetförslaget bygger på är hämtade från tillgängligt beräkningsunderlag från april. I en särskild beslutspunkt angavs att bildningsnämnden i sin ekonomiska ram fick ett tillfälligt omställningsanslag på 5 miljoner kronor Detta i avvaktan på folkomröstningen om förändring av skolstrukturen. Folkomröstningen är nu genomförd och bildningsnämnden har beslutat att skolstrukturen ska vara oförändrad, i enlighet med utfallet av folkomröstningen. Budgetberedningen har haft tre möten efter folkomröstningen , och I det reviderade budgetförslaget tillförs bildningsnämnden ytterligare 3,2 miljoner kronor och får totalt 309 miljoner kronor. Det framgår av budgetdokumentet hur nämnden tänker bedriva verksamheten inom den nya budgetramen. Nämnden anger att ramen inte tillåter att grundskolan kan organiseras så att man kan nå de kvalitets- och lagkrav som måste genomföras senast år I samband med revideringen har det i diskussioner i budgetprocessen bedömts att även socialnämnden ska tilldelas ytterligare 1,3 miljoner kronor i förhållande till den ram som beslutades i juni. Tillskottet innebär att nämnden får en total budgetram för 2013 på 250,4 miljoner kronor, vilket beräknas motsvara det anpassade budgetbehov som nämnden presenterat. I junibeslutet tilldelades räddningsnämnden ytterligare 200 tkr så att nuvarande organisation för trygghet och säkerhet i samhället kan upprätthållas. För att finansiera den reviderade budgeten föreslås att beslutet att fastställa skattesatsen till 21,80 omprövas och höjs med 35 öre till totalt 22,15 kr/skkr år Denna höjning motsvarar 7,7 miljoner kronor. God ekonomisk hushållning I kommunallagen framgår att kommuner i sin budget ska ta fram särskilda mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Målen ska dels ha ett finansiellt perspektiv dels ett verksamhetsperspektiv. En utvärdering ska finnas i årsredovisningens förvaltningsberättelse om målen för en god ekonomisk hushållning har nåtts. Utgångspunkten för de mål vi formulerat är att ha ett positivt resultat som täcker in egenfinansiering av investeringar, alla pensionskostnader, värdesäkring av förmögenheten, osäkra planeringsförutsättningar 1

5 och oförutsedda händelser. Dessutom ska skattesatsen vara oförändrad. Syftet är att skapa ett finansiellt handlingsutrymme för nästkommande generation, utan att den ska behöva ta ut en högre skatt. Vi bör genom vårt agerande idag skapa förutsättningar för att kommuninvånarna även i framtiden kan producera service på god nivå. I kommunstrategin anges att nedanstående finansiella mål ska vara uppfyllda för att Sunne kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Nivå på skattesatsen Oförändrad skattesats för planperioden (21,80) Årets resultat 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag ska nås under planeringsperioden Finansiering av investeringar 100 % självfinansieringsgrad över planeringsperioden Under budgetprocessen har budgetberedningen kommit fram till att ovanstående resultatmål inte kan nås under budgetperioden. Ett nytt kortsiktigt mål för 2013 har därför satts som är 0,4 %. Kommunallagens lägsta resultatmål är budgetbalans (dvs. +/- 0 %). Dessutom höjs skattesatsen med 35 öre till 22,15 kr/skkr år Verksamhetsmål behövs för att klargöra uppdraget och ange vad som kan anses uppnås för de befintliga resurserna. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Det säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. För att åstadkomma detta krävs bl.a. en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser mot uppställda mål. Parallellt med budgetarbetet har en dialog om verksamhetsmål förts i nämnder och förvaltningar. I budgetförslaget har varje nämnd lämnat förslag till kommunfullmäktige på övergripande mål kopplade till budgeten. Utgångspunkten är ett antal mått framtagna i projektet Kommunens kvalitet i korthet som Sunne deltar i. Ambitionen har också varit att måtten ska kopplas till målområden som finns angivna i kommunstrategin. Mål och mått finns angivna i respektive nämnds verksamhetsbeskrivning. I kommunstrategin anges som en förutsättning för att kommunen ska ha god ekonomisk hushållning att de verksamhetsmässiga målen formuleras genom Gott ledarskap där mål, kvalitetsnivå och ekonomi ska formuleras för varje verksamhet Övergripande finansiell målsättning Resultatmålet är satt så att överskottet blir cirka 0,4 % (2,6 mkr) av skatteintäkter och generella statsbidrag för år Resultatmålet för planåren är 0,0 % och 0,6 %. Skattesatsen höjs med 35 öre till 22,15 kronor per skattekrona. Investeringarna budgeteras år 2013 till 40 mkr. För hela perioden är den planerade investeringsvolymen totalt c:a 166 mkr. Det betyder att investeringsvolymen finansieras till 69 % med skattemedel under planperioden. Det innebär att det finansiella målet som anger hur investeringar ska finansieras inte uppfylls i ett treårsperspektiv. År Resultatmål i Årsbudget 0,0% 0,0% 0,4% 0,0 % 0,6% Redovisat resultat i Bokslut 1,6% Investeringsmål i Årsbudget (% finansiering med egna medel) 52% 44% 94% 65% 58% Redovisad investering i Bokslut (% finansiering med egna medel) 11% Soliditet 55% 54% 53% 52% 51% Skattesats 21,80 21,80 22,15 22,15 22,15 2

6 Visionen för Sunne i kommunstrategin Ny kommunstrategi kommer att tas fram under 2013 och ska enligt planering gälla för perioden Det innebär att vision och kommungemensamma mål som anges i nuvarande plan förlängs att gälla även år De 8 kommungemensamma målen ska följas upp och avrapporteras till kommunfullmäktige i samband med och årsredovisningen. Huvudrubriker för de kommungemensamma målen är: Attraktiv livsmiljö Uthållig kommun Kompetens- och kulturutveckling Utveckla företagsamheten God rörlighet Tillvarata småskaligheten Utveckla demokratin God ekonomi Kommunen deltar i ett utvecklingsprojekt tillsammans med 160 andra svenska kommuner, Kommunens kvalitet i korthet. Syftet är att lyfta fram frågor som ur ett medborgarperspektiv beskriver kvaliteten i olika verksamheter. Tanken är att de olika måtten ska bidra till att formulera mål knutna till verksamhetsperspektivet i begreppet god ekonomisk hushållning. De olika kvalitetsmåtten är samlade under följande rubriker. Tillgänglighet Trygghet Information och delaktighet Effektivitet Samhällsutveckling Attraktiv livsmiljö Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? (KKIK) Uthållig kommun Hur upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i? (SCB) Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av total antalet bilar? (KKIK) Inga kommunala fastigheter ska ha uppvärmning som baseras på fossila bränslen 2012.(Kommunen klimatplan) Minska energiförbrukningen för uppvärmning av kommunens fastigheter (Kommunens klimatplan) Utveckla företagsamheten Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen första halvåret? (KKIK) Vad ger företagen för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? (Svenskt Näringsliv) God rörlighet Föreställ dig en kommun med ideala kommunikationer. Hur nära ett sådant ideal kommer kommunikationerna i din kommun Indikator Sunnes resultat Mål Jämförelse kommuner Värde på index Värde på index % av Olja m 3 /år kwh/m² Antal 3,9 7,5 6,0 6,4 Rankning i undersökning av alla kommuner Betyg på en 10 gradig skala ,8 4,8 5,0 5,1

7 (SCB) Tillvarata småskaligheten Föreställ dig en kommun med idealt kommersiellt utbud. Hur nära detta utbud kommer din kommun (SCB) Utveckla demokratin Hur god är kommunens webb-information till medborgarna? (KKIK) Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet? (KKIK) God ekonomi Hur stor del av medborgarna fick kontakt med en handläggare via telefon för att få svar på en enkel fråga? (KKIK) Hur många av medborgarna uppfattar att de fått ett gott bemötande när de kontaktat kommunen kring en enkel fråga? (KKIK) Betyg på en 10 gradig skala (KKIK=Kommunens kvalitet i korthet) (SCB=Statistika centralbyrån, undersökning vartannat år) 6,2 6,2 7,0 5,6 %-snitt av 10 områden Index, max % av tillfrågade % av tillfrågade Några budgetförutsättningar Kommunens uppräknade preliminära skatteunderlag för 2013 är 21,3 milj. skattekronor. Ökningen av kommunens eget skatteunderlag beräknas till 1,8 %. På riksnivå är den genomsnittliga ökningen ca 3,2 %. Budgetberedningen har i sitt arbete försökt balansera ekonomi- och verksamhetsmål ur ett helhetsperspektiv. Inför budgetarbetet 2013 var förhoppningen att förslaget på ett nytt utjämningssystem mellan kommunerna skulle ha börjat gälla. En enig statlig utredning har tagit fram förslag till nytt utjämningssystem mellan kommunerna: Likvärdiga förutsättningar Översyn av den kommunala utjämningen. Regeringen har ännu inte tagit upp utredningen för beslut vilket gör att en eventuell förändring i systemet inte är att vänta för För Sunnes del hade förslaget på ny utjämning mellan kommunerna gett c:a 15 mkr mer i intäkter. Internräntan, den ränta som används vid beräkning av kapitalkostnader(avskrivningar + ränta), har sänkts från 4,2% till 2,9%. Nämnderna har fått minskade kostnader och därmed har ramarna sänkts i motsvarande storlek. Nämndernas förslag finns i bifogade verksamhetsplaner. Beräknade totala skatte- och bidragsintäkter har varit grunden i ramtilldelningen. Utgångspunkten i ramfördelningen har varit demografiska förutsättningar beräknade utifrån befolkningsprognosen och antaganden om utvecklingen av löne- pris- och kostnadsnivåer. Fördelningen enligt demografiska förändringar har dock frångåtts i och med den reviderade budgeten. Förslaget innebär att verksamheternas sammanlagda budgetramar ökar med 0,4 % i förhållande till 2012 års prognos. I budgetförslaget för 2013 räknas med en löneökning med 5 % räknat på 2011 års lönenivå. Inför budget 2012 gjordes en översyn av arvoden och ersättningar till politiker för att anpassa nivåerna till hur det ser ut i andra kommuner. Arvodena beräknas med utgångspunkt från riksdagens ledamöters arvoden och en viss procent av den summan. I budget 2013 innebär det att arvodena höjts med 4,3 %. Intäkterna i form av kommunalskatt och generella statsbidrag har beräknats utifrån prognosvärden framtagna under oktober månad och bygger på ett befolkningsunderlag på invånare (1/ ). I kalkylen för åren 2014 och 2015 har budgetberedningen räknat med en befolkningsminskning med 50 personer per år. En framskrivning av befolkningsutvecklingen år (index) kan beskrivas i följande sammanställning. 4

8 år 6-15 år år 80-w Totalt Det innebär en fortsatt minskning av elever inom skolans område under planperioden, framförallt av gymnasieungdomar, medan befolkningen 80 år och äldre håller sig oförändrad. I budgetförslaget har ramarna för tekniskt justerats med hänsyn till omställningspensionerna. Förändringar tom ingår. En förändring av principen för beräkning av personalomkostnadspålägget, mot ett mer individuellt system, kommer också att få effekt på nämndernas ramar. Det innebär ingen minskning av kostnad för kommunen utan en omfördelning av kostnader från nämnderna till finansieringssidan. En justering och omfördelning av ramarna kommer att ske under hösten. Sammanfattad finansiell analys som grund för god ekonomisk hushållning Kommunens finansiella utveckling och ställning analyseras här kortfattat med hjälp av olika nyckeltal. Dessa utgår från fyra perspektiv: resultat, kapacitet, risk och kontroll. Avsikten är att identifiera finansiella problem och därigenom klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning eller inte. Värdena för är bokslut-/prognosvärden och åren är budget/planvärden. Motsvarande analys återfinns i årsredovisningarna. Kommunen i siffror Mkr Bruttoomsättning Balansomslutning Investeringsvolym Resultat och kapacitet Sunne kommun beräknas omsätta 848 mkr och ha en balansomslutning 2013 på 615 mkr. Under beräknas soliditeten minska från 53 % till 51 % pga att de beräknade resultaten förväntas vara låga och inte nå upp till 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det betyder att kommunen försämrar den långsiktiga betalningsförmågan något och backar något i förhållande till målet om god ekonomisk hushållning. En närmare analys av det egna kapitalets förändring, det vill säga kommunens resultatutveckling, visar att 5

9 kommunens nettokostnadsandel (exklusive avskrivningar) beräknas bli 94 procent år Sunne kommun har sedan balanskravet infördes, år 2000, haft en god balans mellan kostnader och intäkter. Jämfört med 2012 beräknas verksamhetens nettokostnad öka med 48 mkr år Skatteintäkter och statliga utjämningsbidrag beräknas öka med 39 mkr. Investeringsvolymen beräknas år 2013 vara 40 mkr, vilket är ungefär lika med medelvärde under den redovisade femårsperioden. Ett årligt normalvärde för investeringsvolymen i förhållande till finansiella målsättningar är ca mkr. Under den här redovisade 5-årsperioden kan kommunen inte klara av att finansiera investeringarna med skatter som den långsiktiga målsättningen säger. Finansiella nyckeltal Resultat och kapacitet Nettokostnadernas andel, % 98,0 99,7 99,1 99,5 98,9 Årets resultat, mkr 10,3 0,0 2,6 0 4,0 Självfinansieringsgrad av investeringar, % Soliditet, % Skattesatser: Primärkommunal, kr 21,80 21,80 22,15 22,15 22,15 Totalkommunal, kr 32,55 33,00 33,35 33,35 33,35 Risk och kontroll Kommunens kortfristiga betalningsberedskap är svag, och kommer så att vara under planperioden. Kassalikviditeten, som i analyssammanhang bör vara minst 100 procent, beräknas bli 93 procent vid utgången av Rörelsekapitalet (exklusive semesterlöneskulden) är negativt och beräknas bli fortsatt negativ, -8 mkr. Borgensåtagandena uppgår i bokslut 2011 till 218 mkr. Merparten av åtagandet avser lån hos Sunne Bostads AB (194 mkr). Från 2010 har kommunfullmäktige beslutat om en generell borgensram för Sunne Bostads AB:s totala låneförbindelser (ca 220 mkr). Det kan på sikt medföra att kommunens åtagande ökar med 25 mkr. Pensionsskulden inom linjen är viktig att beakta ur risksynpunkt, eftersom skulden ska finansieras de kommande 50 åren. Pensionsskulden inom linjen är i Sunne kommun 276 mkr i bokslut Efterhand som det s.k. omställningsprogrammet (ca 15 mkr) avvecklas kommer skulden att minska om den inte ersätts av nya omställningsprogram. Det är i dagsläget svårt att förutse hur skuldutvecklingen kommer att bli. Under har kommunen betalat in pengar (ca 42 mkr) via en försäkringslösning, som syftar till att minska framtida utbetalningar för de pensioner som i dag redovisas som en ansvarsförbindelse. För åren finns inte utrymme att budgetera för liknande avsättning. Under perioden redovisades en positiv budgetavvikelse på cirka 6 mkr eller i genomsnitt cirka 1,5 mkr per år. Under senare år har Bildningsnämnden och Socialnämnden haft svårt att anpassa sina kostnader till den tilldelade budgetramen. Risk och kontroll Kassalikviditet exkl. semesterlöneskuld, % Rörelsekapital exkl. semesterlöneskuld, mkr Borgensåtagande, mkr Pensionsskuld och förpliktelser, mkr Budgetavvikelse, årets resultat jämfört med budget, mkr +10,3 +9,5 6

10 När Sunne kommun går in i budgetåret 2013 är det ekonomiska läget något sämre än tidigare under perioden. Investeringsnivån har anpassats till det långsiktiga målet. Händelse/förändring Kostnad/Intäkt, mkr Ränteförändring med 1 procent 0,7 Löneförändring med 1 procent 5,1 Generella avgiftsförändringar med 1 procent 0,5 Förändring av försörjningsstöd med 10 procent 0,6 Generella statsbidrag med 1 procent 1,8 Förändring skattesats med 1 kr 21,3 10 heltidstjänster 4,0 Oförutsedda händelser eller beslut har betydelse för kommunens ekonomi. Av sammanställningen ovan framgår till exempel att varje procents löneökning innebär en kostnad för kommunen på 5,1 mkr. Föreslagen budget Kommunstyrelsen har beslutat lägga fram en budget som resulterar i ett överskott på tkr år Budgeten uppfyller därmed det lagstadgade balanskravet och de finansiella mål som satts upp för år Verksamhetens nettokostnader (inkl pensioner och avskrivningar) budgeteras 2013 till 653 mkr. För jämförelse redovisas utvecklingen/prognosen för perioden Nettokostnad, mkr % - förändring 3,0 0,1 3,5 2,2 1,2 förändring, mkr 18,0 0,6 21,9 14,4 8,1 Enligt investeringsbudgeten uppgår nettoinvesteringarna år 2013 till 40 mkr. Hur respektive nämnd tänker sig att bedriva verksamheten inom de föreslagna ekonomiska ramarna framgår av särskilda verksamhetsplaner. I kommunstyrelsens beslut har respektive nämnd tilldelats budgetbelopp enligt bifogad sammanställning. Respektive nämnd har rätt att själv besluta om omdisponeringar inom nettobudgeten. Nämnderna har uppdraget att integrera verksamhetsmål med upprättade verksamhetsplaner och då beakta att tilldelade verksamhetsplaner utgör ekonomiskt tak. Det vill säga budgeten ska hållas och eventuella omprioriteringar ska ske inom ram. 7

11 Övriga beslut av betydelse för den ekonomiska processen och styrningen under året framgår av följande punkter. Vid tilldelning av planeringsramarna för 2014 och 2015 gäller fortfarande den demografiska modellen. 1. Årets resultat ska uppgå till lägst tkr år 2013, 0 tkr år 2014 samt tkr år Skattesatsen fastställs till 22,15 kr/skkr år 2013, vilket är en höjning med 35 öre. 3. Nämnderna tilldelas följande ekonomiska ramar för år 2013 som respektive nämndbudget ska hålla sig inom: Tkr Budgetbelopp År 2013 Kommunstyrelsen Räddningsnämnden Bildningsnämnden Socialnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Kommunrevision 556 Överförmyndarnämnden Valnämnden 5 Nämndernas nettokostnader För åren 2014 och 2015 tilldelas nämnderna preliminära planeringsramar enligt specifikation som framgår av resultaträkningen i budgetdokumentet. Dessa belopp är utgångspunkten inför budgetarbetet 2014 som ska göras i dialog där behov och demografiska förutsättningar för olika målgrupper ska tas fram som underlag i prioriteringsarbetet. 5. Investeringsbudgeten för år 2013 och plan för åren fastställs enligt specifikation som redovisas i budgetdokumentet. Inom investeringsbudgeten gäller anslagsbindningen per projekt. För nedanstående investeringsprojekt krävs särskilt beslut av kommunfullmäktige innan de påbörjas: - anpassning Broby Grafiska - Östra skolan, anpassning till evakueringsskola med mera - Skäggebergsskolan, renovering - Sprinklersystem Salla Övriga investeringsprojekt/inventarieanslag beslutas av respektive nämnd innan de tas i anspråk 6. Kommunstyrelsen får ta upp lån inom en total ram på 112 mkr under 2013, varav 10 mkr är nyupplåning. 7. Kommunfullmäktige godkänner att en checkkredit om 50 mkr kopplas till koncernkontot i Fryksdalens Sparbank 8. Sunne kommun tecknar borgen för Sunne Bostads AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta belopp om 220 mkr. En marknadsmässig borgensavgift ska tas ut av bolaget. Kommunstyrelsen får löpande fastställa avgiftens storlek inom borgensramen. 8

12 9. Kommunfullmäktige antar de målvärden, som anges i budgetdokumentet för de 13 kvalitetsmått, som knyts till verksamhetsperspektivet i begreppet god ekonomisk hushållning. 10. Nämnderna får uppdraget att kvartalsvis lämna en uppföljningsrapport över ekonomi och verksamhet till kommunstyrelsen. Om kommunstyrelsen anser det nödvändigt beslutar de under året om tätare uppföljning. 11. Bildningsnämnden ges uppdraget att fortsätta omställningsarbetet med skolstrukturen i Sunne kommun utifrån den gällande lagstiftningen. 12. Beslutet att samordna lokalytor för gymnasieskolorna ska stå fast och Brobyskolan ska bli en ny Östra skola. 13. En översyn av tätortens skolor och elevantal bör göras inför framtida skolstruktur. 9

13 Jämföra med andra Uppgifterna är hämtade från databasen Kolada som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Vi har valt senaste redovisning och ytterligare två år. Avsikten är att varje år jämföra på samma sätt. Urvalet Liknande Sunne görs av programmet i Kolada och i korthet bygger grupperna på standardkostnad (dvs strukturellt betingad kostnad, enligt utjämningssystemet) och antalet invånare. Kommunerna Liknade Sunne har ungefär samma standardkostnad och är ungefär lika stora. Några mått har ett annat urval än Kolada och finns beskrivna under respektive mått. Materialet ger en ytlig bild av skillnader; en del beror på hur verksamheten redovisas, en del på kommunens ambitioner och ytterligare en del på hur effektiv verksamheten är. För en bättre jämförelse krävs att vi tränger djupare in i materialet efter kontakter med de kommuner vi vill jämföra oss med. Siffror inom parentes avser föregående år. Äldreomsorg totalt Kronor per invånare Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige I Liknande Sunne ingår kommunerna Osby, Fagersta, Mönsterås, Sävsjö, Olofström, Årjäng och Tanum Sunnes värden ligger ca 11 procent högre än Liknande Sunne (2009 = ca 5,2 procent högre). Jämfört med Värmland och Sverige har Sunne ca 8,1 (6,0) respektive ca 19,9 (15) procent högre kostnader per invånare. Sunnes kostnader 2011 jämfört med standardkostnaderna för äldreomsorg är 8,7 (2,3) procent. Motsvarande uppgifter för Liknande Sunne är -2,2 (-2,0) och Värmland -0,1 (0,1) procent. 10

14 Omsorg om Individ och familj totalt Kronor per invånare Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige I Liknande Sunne ingår kommunerna Hagfors, Torsby, Åre, Nykvarn, Knivsta, Munkedal, Kungsör. Sunnes värden är ca 31 (32) procent lägre än Liknande Sunne, ca 36 (37) procent lägre än Värmland och ca 36 (35) procent lägre än Sverige. Skillnaderna kan bero på att kommunen bedriver verksamheten på en annan ambitionsnivå än jämförelsegrupperna. Sunnes kostnader 2011 jämfört med standardkostnaderna för Individ- och familjeomsorg är -14,3 (-8,2) procent. Motsvarande uppgifter för Liknande Sunne är 33,7 (37,3) och Värmland 15,8 (20,9) procent Försörjningsstöd Kronor per invånare Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige I Liknande Sunne ingår kommunerna Mönsterås, Båstad, Tranemo, Hagfors, Kinda, Svedala och Torsby Sunnes värden är ca 12 (5) procent lägre än Liknande Sunne, ca 41 (38) procent lägre än Värmland och ca 35 (30) procent lägre än Sverige. Skillnaderna kan bero på bl.a. arbetslöshet och sjukdom. 11

15 Omsorg om personer med funktionsnedsättning totalt Kronor per invånare Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige I Liknande Sunne ingår kommunerna Hagfors, Fagersta, Torsby, Forshaga, Gällivare, Tibro och Flen Verksamhetens kostnader är ca 4,6 procent lägre än Liknande Sunne (2010 = ca 2,3 procent lägre), ca 2,5 (7,5) procent högre än Värmland och ca 11 (20) procent högre än Sverige. Skillnaderna beror dels på kundernas behov dels på att kommunen bedriver verksamheten på en annan ambitions- och/eller effektivitetsnivå än jämförelsegrupperna. Sunnes kostnader 2011 jämfört med standardkostnaderna för LSS-verksamheten är -8,8 (-6,3) procent. Motsvarande uppgifter för Liknande Sunne är -1,4 (-2,2) och Värmland -1,6 (-1,1) procent. Personlig assistans (beslut enligt SFB och LSS) Kronor per invånare Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige SFB = Socialförsäkringsbalken 51 kap. LSS = Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade I Liknande Sunne ingår kommunerna Hagfors, Fagersta, Torsby, Forshaga, Gällivare, Tibro och Flen Omfattningen av Personlig assistans styrs till största delen av Försäkringskassans beslut om assistansersättning. 12

16 Sunnes kostnader för personlig assistans är ca 27 (27) procent lägre än Liknande Sunne, ca 27 (23) procent lägre än Värmland och ca 4 (9) procent högre än Sverige. Skillnaderna kan bero på att kommunen bedriver verksamheten på en annan ambitions- och/eller effektivitetsnivå än jämförelsegrupperna. Dessutom får respektive kommuns redovisning av kostnaderna större betydelse vid ökad detaljnivå i jämförelserna. Vad bokförs som personlig assistans? Är det med säkerhet jämförbara uppgifter? Är lägst kostnad detsamma som högst kvalitet? Kultur Kronor per invånare Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige Liknande Sunne = Hultsfred, Torsås, Hagfors, Säffle, Hällefors, Heby, Nordanstig (urval = Koladas indelning efter standardkostnader och totalt antal invånare) För 2011 ligger Sunnes kostnader för kulturverksamhet 41 procent högre än som Liknande Sunne. Jämfört med Värmland och Sverige har Sunne 20 respektive 22 procent högre kostnader per invånare. Område Kultur utgör 5 % av Bildningsnämndens totala budget. Fritid Kronor per invånare Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige Liknande Sunne = Hultsfred, Torsås, Hagfors, Säffle, Hällefors, Heby, Nordanstig (urval = Koladas indelning efter standardkostnader och totalt antal invånare) För 2011 ligger Sunnes kostnader för fritidsverksamhet 1 procent under Liknande Sunne. Jämfört med Värmland och Sverige har Sunne 12 respektive 14 procent lägre kostnader per invånare. Område Fritid utgör 4 % av Bildningsnämndens totala budget. 13

17 Förskola Kronor per inskrivet barn Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige Liknande Sunne = Arboga, Bromölla, Lycksele, Strömstad. Tanum, Tomelilla (jmf 2008 saknas) (urval = efter demografi och barnomsorgs-/skolstruktur) Kommunens kostnader för förskolan per inskrivet barn ligger 8 procent lägre än Liknande Sunne, vilket motsvarar kr/inskrivet barn. Jämförs endast de tre kommuner som mest liknar Sunne kommun i barnomsorgs-/skolstruktur (Lycksele, Strömstad, Tanum) är skillnaden kr/inskrivet barn. Jämfört med Värmland 7 procent lägre (8 762 kr/inskrivet barn) och jämfört med Sverige 8 procent lägre (9 088 kr/inskrivet barn). I budget 2013 räknar BIN med att ha 494 barn inskrivna i förskolan. Barnomsorgsverksamheten utgör 19 % av Bildningsnämndens totala budget. Antal inskrivna barn per årsarbetare i förskola Sunne 5,9 6,0 5,6 6,1 Liknande Sunne 5,0 5,3 5,5 5,3 Värmland 5,3 5,5 5,6 5,5 Sverige 5,3 5,4 5,5 5,4 Liknande Sunne = Arboga, Bromölla, Lycksele, Strömstad. Tanum, Tomelilla (urval = efter demografi och barnomsorgs- /skolstruktur) För 2011 ligger Sunne kommun högt över alla jämförelsegrupper när det kommer till antal inskrivna barn/personal. Medelvärdet för Lycksele, Strömstad och Tanum är 4,9 inskrivna barn/personal för år

18 Fritids Kronor per inskrivet barn Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige Liknande Sunne = Arboga, Bromölla, Lycksele, Strömstad. Tanum, Tomelilla (urval = efter demografi och barnomsorgs-/skolstruktur) Kommunens kostnader för fritids per inskrivet barn ligger 33 procent högre än Liknande Sunne, vilket motsvarar kr/inskrivet barn. Jämförs endast de tre kommuner som mest liknar Sunne kommun i barnomsorgs-/skolstruktur (Lycksele, Strömstad, Tanum) är skillnaden kr/inskrivet barn. Jämfört med Värmland 31 procent högre ( kr/inskrivet barn) och jämfört med Sverige 29 procent högre ( kr/inskrivet barn). I budget 2013 räknar BIN med att ha 360 barn inskrivna på fritids. Skillnaden mellan jämförelsekommunerna beror bl a på lokalkostnaderna. Sunne kommun redovisar mer än dubbelt så hög lokalkostnad per elev som övriga grupper. Ökningen mellan 2010 och 2011 beror bl a på det ökade behovet av särskilt stöd inom fritidsverksamheten, samt ökat behov av längre öppethållande. Fritidsverksamheten utgör 4 % av Bildningsnämndens totala budget. 15

19 Fritids Antal inskrivna barn per årsarbetare Sunne 18,9 16,3 18,8 Liknande Sunne 19,2 20,0 21,1 Värmland 20,2 20,5 19,5 Sverige 20,4 21,2 20,6 Liknande Sunne = Arboga, Bromölla, Lycksele, Strömstad. Tanum, Tomelilla (urval = efter demografi och barnomsorgs-/skolstruktur) För 2011 ligger Sunne kommun lägre än alla jämförelsegrupper när det kommer till antal inskrivna barn/personal. Medelvärdet för Lycksele, Strömstad och Tanum är 17,2 inskrivna barn/personal för år Grundskola Kronor per elev (kommunala grundskolor) Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige knande Sunne = Arboga, Bromölla, Lycksele, Strömstad, Tanum, Tomelilla (urval = efter demografi och barnomsorgs-/skolstruktur) Li Kommunens kostnader för grundskolan per elev ligger 11 procent lägre än Liknande Sunne, vilket motsvarar kr/elev. Jämförs endast de tre kommuner som mest liknar Sunne kommun i barnomsorgs-/skolstruktur (Lycksele, Strömstad, Tanum) är skillnaden kr/elev. Jämfört med Värmland 8 procent lägre (6 703 kr/elev) och jämfört med Sverige ligger Sunne 9 procent lägre (7 799 kr/elev). I budget 2013 räknar BIN med att ha elever i grundskolan (1-9). Grundskola utgör 42 % av Bildningsnämndens totala budget. 16

20 Genomsnittligt meritvärde i åk 9 (kommunala skolor) Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige Liknande Sunne = Arboga, Bromölla, Lycksele, Strömstad, Tanum, Tomelilla (urval = efter demografi och barnomsorgs-/skolstruktur) Meritvärdet för Sunne kommun har sjunkit de senaste två åren, medan meritvärdet för jämförelsegrupperna har stigit det senaste/de senaste åren. Meritvärdet för Lycksele, Strömstad och Tanum är 214 för år Andel %, elever i åk. 9 som 2011 var behöriga till gymnasieskolan (kommunala skolor) Naturvetaroch teknikprog. Ekonomihumanistiska och samhällsvetarprog. Estetiska programmet Yrkesprogram Sunne 79,3 86,6 87,7 89,9 Liknande Sunne 82,7 86,0 87,9 88,8 Värmland 83,8 86,1 88,5 89,5 Sverige 82,7 84,6 86,2 87,3 Liknande Sunne = Arboga, Bromölla, Lycksele, Strömstad, Tanum, Tomelilla (urval = efter demografi och barnomsorgs-/skolstruktur) 2011 var första året med intag baserat på de nya behörighetsreglerna, varvid det inte finns jämförelser bakåt i tiden. När det gäller behörighet till naturvetar- och teknikprogram sjunker andelen för Sunnes del i jämförelse med de andra grupperna. 17

21 Gymnasieskolan Kronor per elev hemkommun Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige Liknande Sunne = Hultsfred, Torsås, Hagfors, Säffle, Hällefors, Heby, Nordanstig (urval = Koladas indelning efter standardkostnader och totalt antal invånare) Kommunens kostnader för gymnasieskolan per elev (kostnad/antalet elever folkbokförda i kommunen inskrivna i gymnasieskolan) ligger 12 procent högre än Liknande Sunne ( kr/elev). Jämfört med Värmland 16 procent högre ( kr/elev) och jämfört med Sverige 16 procent högre ( kr/elev). Andelen elever som fullföljer sin utbildning inom 3 år har sjunkit från 80 % till 74 % under Ändå är genomströmningen och behörighet till högskola bland de bästa i Sverige. Kronor per elev kommunal gymnsieskola Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige Liknande Sunne = Hultsfred, Torsås, Hagfors, Säffle, Hällefors, Heby, Nordanstig (urval = Koladas indelning efter standardkostnader och totalt antal invånare) 18

22 Jämför vi kostnad kommunal gymnasieskola per elev (kostnad/antalet elever i kommunens gymnasieskolor) ligger Sunne 1 procent över Liknande Sunne (2 050 kr/elev), 26 procent över Värmland ( kr/elev) och 20 procent över Sverige ( kr/elev). Detta nyckeltal har justerats kraftigt gällande jämförelsekommunerna, Värmland och riket sedan vårens mätning. Två faktorer som påverkar kostnadsbilden för Sunne kommun är andelen yrkeselever och andelen introduktionselever. Detta är program som är mer resurskrävande och därmed dyrare att bedriva än studieförberedande program. De två största gymnasieprogrammen i Sunne kommuns gymnasieskola är Naturbruksprogrammet och Transportprogrammet (Södra Viken), vilka enligt riksprislistan är de två dyraste programmen att anordna. Av de elever som läser på Naturbruksprogrammet och Transportprogrammet kommer ca 80 % från andra kommuner. HT 2012 finns det totalt 456 elever på kommunens gymnasieskolor, varav 198 elever går på Södra Viken och 258 elever går på Broby Grafiska/Brobyskolan (som fysiskt slås samman HT 2013). 42 av eleverna går på introduktions- eller yrkesintroduktionsprogram (6 elever på Södra Viken och 36 elever på Broby Grafiska/Brobyskolan). Ekonomiskt får kommunen småskalighet med få studerande även på teoretiska program, det minskande elevunderlaget och valmöjligheterna inom gymnasiesamverkansområdet genomslag. De relativt höga kostnaderna behöver sammanvägas mot grundskolans låga kostnader för undervisning och de goda resultat som uppnås. Gymnasieelever i kommunens egna skolor, andel (%) Sunne 44,0 37,6 38,4 Liknande Sunne 34,8 34,5 34,3 Värmland 33,8 33,1 30,8 Sverige 40,4 39,2 37,7 Liknande Sunne = Hultsfred, Torsås, Hagfors, Säffle, Hällefors, Heby, Nordanstig (urval = Koladas indelning efter standardkostnader och totalt antal invånare) Detta nyckeltal visar andelen av alla i kommunen folkbokförda elever som går i kommunens egna gymnasieskolor. Då inte alla kommuner har egna gymnasieskolor är jämförelser rakt av svåra att göra, men trenderna går att utläsa. Gymnasieverksamheten (inkl. komvux) utgör 24 % av Bildningsnämndens totala budget. 19

23 Hammarö Kil Karlstad Grums Forshaga Sunne Hagfors Storfors Värmland Eda Säffle Kristinehamn Filipstad Årjäng Arvika Torsby Munkfors Räddningstjänst Kronor per invånare Uppgifterna är hämtade från SCB-öppna jämförelser. Kommunens kostnader ligger 21 procent under snittet i Värmland. Detta motsvarar 201 kronor per invånare. 20

24 RESULTATBUDGET Kommunfullmäktige Prognos , BOKSLUT BUDGET helår BUDGET PLAN PLAN T k r Kommunstyrelsen Räddningsnämnden Bildningsnämnden Socialnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Kommunrevisionen Överförmyndarnämnden Valnämnden Nämndernas nettokostnader Interndeb pensioner mm Pensionsutbetalningar (inkl ind del) Förändr pensionsskuld Avsättningar Kalkylerade kapitalkostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTO Skatteintäkter Slutavräkning, skatt mm Ev. nytt utjämningssystem/sparkrav Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT EFTER SKATTE- INTÄKTER O FINANSNETTO Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader 0 FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL N y c k e l t a l Verksamhetens nettokostnad/ skatteintäkter mm 98,0% 99,4% 98,1% 99,1% 99,5% 98,9% Verksamhetens nettokostnad (exkl avskrivningar)/skatteintäkter mm 91,8% 93,9% 92,7% 93,8% 94,0% 93,6% Resultat före eo-poster/ Skatteintäkter mm 1,6% 0,0% 1,5% 0,4% 0,0% 0,6% Årets resultat/ Skatteintäkter mm 1,6% 0,0% 1,5% 0,4% 0,0% 0,6% Finansnetto "Beräknat reinvesteringsutrymme" Summa skatt o generella bidrag (tkr)

25 KASSAFLÖDESPLAN Kommunfullmäktige , Tkr Boklsut Prognos Budget Plan Plan Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kasssaflödet Avskrivningar Avsättningar till pensionsskuld mm Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet I Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten II Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Utlåning 8 Upplåning III Kassaflöde från finansieringsverksamheten Förändring av likvida medel (I+II+III) Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

26 BALANSBUDGET Kommunfullmäktige , Tkr BOKSLUT PROGNOS BUDGET PLAN PLAN TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav årets förändring Avsättningar för pensioner mm Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ansvarsförbindelse: Pensionsförmåner intjänade tom Borgensåtaganden N y c k e l t a l *Rörelsekapital, tkr *Anläggningskapital, tkr *Soliditet 55% 54% 53% 52% 51% *Balanslikviditet 0,75 0,62 0,67 0,66 0,53 *Låneskuld per invånare, kr *Låneskuld per invånare, riksmedelvärde *Kassalikviditet exkl semesterlöneskuld 107% 86% 93% 93% 75% *Rörelsekapital exkl semesterlöneskuld, tkr *Pensionsskuld och -förpliktelser, tkr

27 INVESTERINGSLISTA Kommunfullmäktige , Tkr Resultat Budget Budget Plan Plan Kommunstyrelsen Köp fsg fastigheter Gator, vägar och va-ledningar Gatubeläggningar Väg, Holmby, Holmby södra 457 Centrumplanering Vägbelysning, upprustning / Ulfsby 114 Bro över Lerälven, Magasinsgatan mfl Flytt hus Brårud-torvnäs -145 Bro vid Hasses Handelsträdgård Parkering i centrum 140 GC-väg S:a Borgeby 312 Nytt broalternativ Infrastruktur, Fryksdalsbanan Trafiklösning Storgatan/Järnvägsgatan Lokal, Bergskog vent/fastbränsle/glastak Reservkraft Energiinvesteringar Brandstationen / Nya yttertak Sprinklersystem, Salla Södra Viken, upprustning / ventilation Bro över Frykensundet inkl ny järnvägsöverfart Kommunförrådet, skärmtak, garage mm Svensby skola, värmesystem/ trafiksäkerhet Samordnad förvaltning 150 Dagvatten Hanttverkshuset 150 Va-ledning Vår Sommarvägen 750 Ny råvattenbrunn Öjervik Överföringsledning Öjervik-Sunne, utredning 200 Reservvattentäkt, utredning 200 Avloppsanläggning S Borgeby, renovering 700 Biogasanläggning Strategisk VA-plan Omklädningsrum Holmby 500 Ärendesystem/intranät Nätutbyggnad IT-planen/televäxel Stamnät, bredbandsutbyggnad Maskiner och fordon Reservel / krisledningsåtgärder Kapitalisering, Bostadsbolaget Rottneros Park 329 Nytt personalsystem mm Sunne turism, familjerum Kolsnäs Köksutrustning Summa kommunstyrelsen

28 INVESTERINGSLISTA Kommunfullmäktige , Tkr Resultat Budget Budget Plan Plan Bildningsnämnden Inventarier utbildningsändamål Kultur Sunne RO Anpassning ny skollag, lokaler elevhälsa, arbetsrum 900 Anpassning Broby Grafiska Disk och ljudämpning, Prästbol 150 Flytt av busshållsplats, enkel återställning 500 Östra förskolan, åtgärder utemiljö 750 Östra skolan, anpassning till evakueringsskola, bussangöring, utemilj Skäggebergsskolan, renovering halvår Bäckalund, IT-anpassning 400 Rottneros, IT- anpassning 100 Klätten, IT-anpassning 500 Klätten, skötrum och ventilation 800 Fryxellska Brobyskolan 200 Broby Grafiska, Tryckhall Fryxellska skolan, uppr. slöjd/hemkunskap Lokaler förskola mm Idrottshall Östra Ämtervik Arenaområdet, Brårud Område Fritid Ishallen, energiåtgärder mm Summa bildningsnämnden Socialnämnden Nybyggnation äldreboende, inventarier, utemiljö 0 Inköp inventarier Summa socialnämnden Räddningsnämnden Utrustning RAKEL Utbyte räddningsfordon (Pickup+släckbil ) Summa räddningsnämnden SUMMA INVESTERINGAR

29 KOMMUNSTYRELSEN Ordförande: Förvaltningschef: Ola Persson Olle Edgren Ekonomiskt sammandrag Belopp i tkr VERKSAMHETSPLAN 2013, Driftredovisning Bokslut 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Summa intäkter Personalkostnader Kapitalkostnader Övriga Summa kostnader NETTOKOSTNAD Ram enl. KF/budget Avvikelse mot ram/budget Investeringsredovisning Bokslut 2011 Prognos 2012 Nettoinvestering Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Större investerings projekt Inventarier mm SUMMA Ram enl. Plan Avvikelse Fördelning av nämndens verksamhet, budget 2013 Affärsvht 15% Särsk rikt insatser 6% Politisk vht 5% Verksamhet Kommunstyrelsens verksamhet regleras i kommunallagen och av kommunfullmäktige antaget reglemente. Som stöd för att bedriva verksamheten finns kommunkansliet, tekniska enheten, ekonomiavdelningen, personalavdelningen, arbetsmarknadsenheten och kostenheten. Antalet årsarbetare uppgår till 179 st varav 47 st i arbetsmarknadsåtgärder. Verksamheten under kommunstyrelsens ansvar består till stor del av administrativ och teknisk service till övriga förvaltningar, kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Gemsam vht 34% Vård o omsorg 3% Fritid o kultur 3% Infrastruktur 39% Kommunstyrelsen ansvarar för följande huvudgrupper av verksamheter: Övergripande administration Fastighetsförvaltning Kostverksamhet Politisk verksamhet Fysisk och teknisk planering Näringslivsåtgärder Turismverksamhet Gator och parker Viss kulturverksamhet Arbetsmarknadsåtgärder Kommunikationer och färdtjänst Vatten- och avfallshantering 26

30 Verksamheten har delats upp på följande sätt: Bruttokostnader per verksamhetsområde Mkr Gem kommunadm 57,8 54,8 55,8 56,5 58,0 Fastighförvaltning 70,0 74,7 75,5 77,7 77,7 Kostverksamhet 30,8 29,9 30,0 30,5 31,0 Politisk vht 4,0 3,9 4,0 4,1 4,1 Infrastruktur o skydd 42,2 37,0 37,7 38,4 39,2 Fritid och kultur 2,1 2,1 2,1 2,2 2,2 Färdtjänst 1,5 1,8 1,8 1,8 1,9 Särskilt rikt. Insatser 17,2 7,0 7,1 7,2 7,3 Va o Renhållning 38,0 39,4 38,5 39,3 40,1 Kommunikationer o kommersiell vht 9,2 10,4 10,5 10,5 10,5 Summa 272,7 261,0 263,0 268,2 272,0 Totala nettokostnader Mkr Verksamhetskrav I anslaget för reglerings- och saneringsfastigheter ingår internhyra (212 tkr) för följande objekt: Motorgården 33 tkr Brobystugan 60 tkr Gamla Åmbergsskolan 119 tkr Verksamhetsförändringar För att nå den tilldelade budgetramen på 67,5 mkr behöver Kommunstyrelsens verksamheter genomföra förändringar under 2013: 500 tkr som fortsatt verksamhetsbidrag till Västanå Teater Minskat bidrag till Sunne Turism för att bedriva turistbyråverksamhet från 1,7 mkr 1,5 mkr Kommunen är medfinansiär i olika projekt med totalt 2,1 mkr. Några av projekten är: Garanti Rottneros Park 500 tkr Leader 340 tkr 2xKoll, Värml.trafik 300 tkr Pilotservice Landsbygdsutv 77 tkr Finsam-projekt 250 tkr Skutt 100 tkr Sunne kommuns andel är 8,9 mkr. (8,9 mkr 2012) Försäljningsintäkt från exploateringsredovisningen och övrig fastighetseffektivisering budgeteras till 4,0 mkr. Målet är att minska kommunens totala fastighetsyta med 20 % och i samband med det minska kostnader med 10 %. Kostenhetens budgetförslag innebär att kostnaderna fördelas Bildningsnämnden: 20,6 mkr (19,9 mkr 2012) Socialnämnden: 7,5 mkr (7,4 mkr 2012) I budgetbeloppet ligger de beställningar som gjordes i början av året. Nu pågår diskussioner mellan kostenheten och socialförvaltningen om att utöka med middag. I budgetförslaget ingår också målet i Klimatplanen, att öka andelen Krav -märkta inköpta livsmedel. Ett arbete pågår med framtagande av kostpolicy som ska kvalitetssäkra verksamhen och där man ska skapa samverkan mellan alla aktörer i förskola, skola och äldreomsorg. Det sker som en följd av fullmäktigeberedningens arbete med Framtidens kost i Sunne kommun. Diskussion pågår med SN och BIN om förändringar. Vatten och renhållningstaxan för 2013 föreslås hållas oförändrad. Taxan kan hållas oförändrad tack vare en sänkning av internräntan. Internräntan är den ränta som används vid beräkning av kapitalkostnader för genomförda och planerade investeringar. För 2013 budgeteras ett tillfälligt överskott i vatten- och renhållningsverksamheten som kommer att användas till framtida investeringar. Förändring av organisation inom Arbetsmarknadsenheten och integration i samband med pensionsavgång. System för möjlighet till löneväxling ses över. Under 2013 sker sex pensionsavgångar inom kommunstyrelsens verksamheter. En översyn av organisationen sker i samband med detta och organisationen minskat med sammanlagt 1 tjänst. Förändring av hemsändningsbidrag från 120 kr till 200 kr/utkörningstillfälle. Länsstyrelsen höjer sitt bidrag till kommunerna från 60 kr till 100kr/utkörningstillfälle. Kommunens budget förstärks med 65 tkr för att genomföra höjningen. Kommunfullmäktige har fastställt ny bolagsordning och nytt ägardirektiv för Sunne Bostads AB. Som en följd av beslutet bör även förändringen i den kommunala fastighetsförvaltningen prövas. Fastighetsunderhållet är 65 kr m 2 Bidrag till Värmlandstrafik har budgeterats utifrån totalt ägarbidrag med 327 mkr, 27

31 Investeringar 2013 Gator, vägar, valedningar Infrastruktur Fryksdalsbanan Energiinvesteringar Bro över Frykensundet Centrumplanering Maskiner och fordon Uppgradering Microsoft officeprogram, Kommunens interna datanät, Inventarier Kost o Städenheten Sprinklersystem Salla Ramen för gata/va rubriceras i början av budgetåret tkr och omfattar löpande investeringsarbeten på gator och va-ledningar. Ett EU-projekt Full koll, som är utbrutet ur samverkansprojektet med Banverket, Region Värmland, Värmlandstrafik och övriga kommuner längs med Fryksdalsbanan. Projekts syfte är att förbättra kollektivtrafikens tillgänglighet och användbarhet. Bland annat skall anslutande ytor åtgärdas, tkr såsom perronger, parkeringar och handikappanpassningar. Pågående energispararbeten som ska reducera användningen av fossilt tkr bränsle och el. Gång- och cykelbro över Frykensundet vid Torvnäs-Strandvägen tkr tkr Ett pågående projekt för att göra centrum mer tillgängligt och attraktivt. Tekniska enheten har ett stort antal maskiner och fordon som kontinuerligt behöver bytas ut. I början av året ser man över var det aktuella behovet är 300 tkr störst. Kontorsprogramvarorna Microsoft Office 2000 som kommunen använder i dag lanserades Flertalet IT-system som kommunen använder kräver 500 tkr nyare versioner av Microsoft Office, etapp 2 Utbyggnad och uppgradering av kommunens interna datanät, bl a 200 tkr fiberanslutning av kommunala fastigheter Köksutrustning och ombyggnad Prästbol 515 tkr Sprinklersystem till gruppboendet Salla tkr 28

32 Verksamhetsmål Attraktiv livsmiljö Hur många fler/färre invånare har kommunen fått under de fem senaste åren? (KKIK) nov 2006-nov 2011 Vad tror/tycker kommuninvånarna om kvaliteten på dricksvattnet i kommunen? (SCB) Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare? (KKIK) Nytt mått 2011 Uthållig kommun Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? (KKIK) Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? (KKIK) Vad tycker kommuninvånarna om sophämtningen? (SCB) Vad tycker kommuninvånarna om renhållning av allmänna platser och parker i kommunen? (SCB) Utveckla företagsamheten Hur många fler/färre förvärvsarbetande har tillkommit/försvunnit i kommunen? (KKIK) God rörlighet Vad tror/tycker kommuninvånarna om gator och vägar i allmänhet i kommunen?(scb) Utveckla demokratin Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? (KKIK) God ekonomi Total sjukfrånvaro (SCB) Indikator Sunnes resultat Mål Jämförelse kommuner Procentuell förändring -2,2-3,3-3,8 0,7 Medelvärde av betyg 8,4 8,4 8,4 8,1 Antal utbet.heldagar med sjukpenning och arbetsskadesjukpenningar per registrerad i åldrarna år - 5,6 5,0 6,2 % återvunnet material % Medelvärde av betyg 8,2 8,2 8,5 7,7 Medelvärde av betyg 7,2 7,2 7,5 6,6 Förändring, antal per 1000 inv -20,1 21,2 10 8,9 Medelvärde av betyg 6,0 6,0 6,0 5,8 % av max-poäng % av sammanlagd arbetstid (KKIK=Kommunens kvalitet i korthet) (SCB=Statistika centralbyrån, undersökning vartannat år) ,4 3,9 3,5 5,1 29

33 Nyckeltal Kommunkansliet Hemsändningsbidrag Kr/sändning Tekniska enheten Fastigheter, bruttoarea m² Driftkostnader, kr/ m² Underhållskostnader, kr/ m² Kapitalkostnader, kr/ m² Internt timpris teknisk service, kr Producerat dricksvatten m³ Försäljning dricksvatten m³ Avfall till tipp, ton VA, kr/ m³( avg exkl. moms) 23,52 24,00 24,50 24,00 24,00 Sophämtning,kr/år(inkl.fast avg.) Kostenheten Budgetvärden Antal personallunch inom Bin Kr/lunch, personal 40,73 40,73 43,42 44,50 45,62 Antal lunch, grundskola, förskola Kr/lunch, grundskola, förskola 30,26 31,32 32,26 33,07 33,89 Antal lunch, högstadiet Kr/lunch, högstadet 30,89 31,97 32,93 32,77 33,59 Antal lunch, gymnasieskola Kr/lunch, gymnasieskolan 34,11 36,43 37,52 38,46 39,42 Kr/lunch, Södra Viken 40,73 42,16 43,42 44,51 45,62 Antal lunch, Äldreomsorg Kr/lunch, matdistribution 54,60 55,97 57,65 59,09 60,57 Kr/lunch, gruppboende 55,39 56,77 58,47 59,93 61,43 Kr/lunch, matsal 49,04 (exkl. moms) 50,76 (xkl. moms) 52,28 (exkl. moms) 53,59 (exkl. moms) 54,29 (exkl. moms) 30

34 Brukningsavgifter vatten, avlopp och renhållning Vatten och avloppstaxa Brukningsavgifter betalas för att täcka kommunens kostnader för drift, underhåll och förnyelse av vaanläggningarna. Den totala brukningsavgiften framgår av tabellen nedan: Typ av anslutning vatten och avlopp Grundavgift 2,5 m³(kr/år) Brukningsavgifter, ( inklusive moms) Avgift för villafastighet (kr/år) Förbruknings-avgift (kr/m³) Dagvatten-avgift (kr/år) 833, ,75 30,00 135,00 vatten 416,85 479,50 8,00 135,00 avlopp 416, ,25 22,00 135,00 Exempel på brukningsavgifter för villahushåll Årsavgiften för ett villahushåll med både vatten- och avloppsanslutning. Vattenförbrukningen bestämmer den rörliga avgiften och beräknas för ett normalhushåll till 50 m³/person. Nedan har beräkning gjorts med en förbrukning på 150 m³. Årsavgift för villahushåll med förbrukning på 150 m³, (inklusive moms) Typ av avgift Kostnad Grundavgift: 833,75 Förbrukningsavgift: 4 500,00 Avgift för villafastighet: 1 728,75 Dagvattenavgift: 135,00 TOTALT: 7 195,50 Renhållningstaxa Renhållningsavgiften består av en fast grundavgift och en avgift beroende på hämtningsintervall och storlek på kärl. I grundavgiften ingår administration, hämtning och omhändertagande av farligt avfall samt, vid Holmby Återvinningscentral, omhändertagande av elektriskt och elektroniskt avfall, kvicksilverlampor, kylmöbler, jämte återvinningsbart avfall och små mängder deponiavfall. För större mängder avfall erläggs tippavgift. Exempel på renhållningsavgifter för hushållsavfall Årsavgiften för avfallshantering för ett villahushåll varierar beroende på hämtningsintervall och storlek på kärl. För längre hämtningsintervall än var 14:e dag (26 hämtningar/år) krävs dispens. Kravet för att få en sådan dispens är att men källsorterar och komposterar sitt hushållsavfall. Dispens kan sökas hos Sunne kommunen, Tekniska kontoret. Årsavgift för hushåll inklusive moms Typ av avgift Kostnad Grundavgift 500,00 26 hämtningar per år 140 l kärl 1 160,00 Summa: 1 660,00 Årsavgift för hushåll inklusive moms Typ av avgift Kostnad Grundavgift 500,00 26 hämtningar per år 190 l kärl 1 600,00 Summa: 2 100,00 Årsavgift för hushåll inklusive moms Typ av avgift Kostnad Grundavgift 500,00 13 hämtningar per år 140 l kärl 650,00 Summa: 1 150,00 31

35 ARVODEN, kronor Kommunfullmäktige Årsarvoden, månadsbelopp Kommunstyrelsens ordförande Begränsade arvoden, månadsbelopp Bildningsnämndens ordförande Socialnämndens ordförande Miljö- och byggnadsnämndens ordförande Begränsade arvoden, årsbelopp Kommunfullmäktige, ordförande Revisor, sammankallande Kommunstyrelsen, 2:e vice ordförande Kommunstyrelsens au, ledamot Överförmyndarnämndens ordförande Räddningsnämndens ordförande Bildningsnämnden, 2:e vice ordförande Bildningsnämndens au, ledamot Socialnämnden, 2:e vice ordförande Socialnämndens au, ledamot Miljö- och byggnadsnämnden, 2:e vice ordf Miljö- och byggnadsnämndens beredning, ledamot Valnämnden, ordförande (valår) Sunne Bostads AB, ordförande *) Sunne Turism AB, ordförande *) Rottneros Park Trädgård AB *) Sundsbergsstiftelsen, ordförande *) Kontrollsumma Arvode för sammanträden mm Grundarvoden, per sammanträde Timarvode Fullmäktigearvode, per sammanträde (inkl gruppmöten ) Förlorad arbetsinkomst, max/dygn *) Utbetalas och bekostas av resp organisation 32

36 RÄDDNINGSNÄMNDEN Ordförande: Ingvar Jansson Förvaltningschef: Lennart Edvardsson Ekonomiskt sammandrag Belopp i tkr VERKSAMHETSPLAN 2013, Driftredovisning Bokslut 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Summa intäkter Personalkostnader Kapitalkostnader Övriga Summa kostnader NETTOKOSTNAD Ram enl. KF/budget Avvikelse mot ram/budget Investeringsredovisning Bokslut 2011 Prognos 2012 Proj 2008 Rakel Proj Släckbil, Lysvik Nettoinvestering Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 SUMMA Ram enl. Plan Avvikelse Fördelning av nämndens verksamhet, budget 2013 Ekonomisk utveckling räddningstjänsten Mkr Lokaler 7% Övrigt 7% Kap.kostn 10% Fordon 3% Personalkostnader 73% 33

37 Verksamhet Räddningstjänsten lyder under kommunens räddningsnämnd. Beredskap med deltidsanställda brandmän mot bränder och olyckor bedrivs på tre brandstationer: Sunne 1 brandförman och 6 brandmän Lysvik 1 brandförman och 2 brandmän Gräsmark 2 brandmän Vid nödläge i Lysvik larmas även station Sunne och norr om Gräsmark larmas Torsbys räddningstjänst samt söder om Gräsmark larmas station Sunne. Personal har i regel beredskap var fjärde vecka. Utöver denna beredskap finns en räddningschef i beredskap. Denna tjänst delas med Torsby kommuns räddningstjänst, vilket innebär att det alltid finns en jourhavande räddningschef. Inom nämndens ansvar ligger tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor och lag om brandfarliga och explosiva varor. Verksamhetsidé-/mål Räddningstjänsten skall ha beredskap och resurser så att insatser vid bränder och andra olyckor kan ske på ett snabbt och effektivt sätt. Upprätthålla hög kompetens genom fortbildning på all brandpersonal. Att alla förvaltningar arbetar för en risk- och säkerhetsmedveten kommun. Räddningstjänsten skall vara en av aktörerna vid särskild händelse och vid svåra störningar i samhället. 4. De i handlingsprogrammet angivna anspänningstiderna skall säkerställas. 5. Kommuninnevånarnas förmåga att själva bryta ett skadeförlopp i väntan på räddningstjänsten skall öka. 6. För att insatstider skall hållas så kort som möjligt skall möjligheten att utnyttja annan kommunal personal utredas. Verksamhetskrav För att Sunne kommun skall vara en trygg och säker kommun att vistas i krävs att de nationella mål som finns uppställda i lag om skydd mot olyckor är uppfyllda. Detta arbete styrs av det reviderade handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande verksamhet som antogs av kommunfullmäktige Konsekvensbeskrivning av ram 2013 I förslag till budgetramar 2013 har räddningsnämnden tilldelats tkr. Denna ram har nu utökats till tkr vilket innebär att verksamheten kan bedrivas i oförändrad omfattning. Konsekvensbeskrivning av ramar De förslag till ramar som finns för perioden ger inte utrymme att utveckla räddningstjänsten i den riktning som förväntas med etableringar av bl.a. bränslefabrik vid Rottneros och en biltestanläggning i kommunen. Om eller när någon av, eller båda dessa bli verklighet kommer ökade krav att ställas på räddningstjänstens förmåga. Vidare behöver utrymme skapas för att utveckla övningsverksamheten både vad beträffar personalkostnader och utrustning/anläggningar för övning. I övrigt hänvisas till kommunens handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor. Under det närmaste året kommer vi aktivt att arbeta för en ökad mångfald vid nyrekrytering av personal. Målsättningen är att öka antalet kvinnor i räddningstjänsten. De operativa mål som antagits i handlingsprogrammet är följande: 1. Alla hushåll i kommunen skall under mandatperioden ha fått information och råd om brandsäkerhet i hemmet. 2. Under mandatperioden skall antalet eldstadsrelaterade bränder minska med 25% (under förra mandatperioden inträffade 64 st). 3. Under mandatperioden skall räddningstjänsten verka för att antalet trafikolyckor, och då främst drogrelaterade sådana, skall minska med 25%. 34

38 BILDNINGSNÄMNDEN Ordförande: Lena Gynnemo Förvaltningschef: Ulf S Olsson Ekonomiskt sammandrag Belopp i tkr VERKSAMHETSPLAN 2013, Driftredovisning Bokslut 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Summa intäkter Personalkostnader Kapitalkostnader Övriga Summa kostnader NETTOKOSTNAD Ram enl. KF/budget Avvikelse mot ram/budget Investeringsredovisning Bokslut 2011 Prognos 2012 Nettoinvestering Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Idrottshall Prästbol Lokaler förskola Östra förskolan etapp Östra förskolan etapp Ungdomsmottagning Centralt BIN Broby Grafiska Område Fritid Ishallen, Kylmaskin Område Kultur Sunne RO Fryxellska Fryxellska uppr slöjd/hemk Brobyskolan Myntrum, Område Kultur Arenaområdet SUMMA Ram enl. Plan Avvikelse

39 Total nettokostnad Mkr Fördelning av nämndens verksamhet, budget % 5% 4% 42% 19% 4% 3% Förskolevht Fritidshem Förskoleklass Grundskola Gymnasium o vux Område Kultur Område Fritid Verksamhet Bildningsnämnden fullgör enligt kommunfullmäktiges reglemente de uppgifter som åvilar kommunen inom det offentliga skolväsendet och den kommunala barnomsorgsverksamheten. Uppgifterna inom dessa områden omfattar förskoleverksamhet, förskoleklass, fritidshem, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och den kommunala vuxenutbildningen. Skol- och barnomsorgsverksamheternas övergripande mål fastslås i skollagen, Sveriges författningssamling samt i den kommunala skolplanen. Hösten 2012 minskade antalet elever i både grundskolan och gymnasiet, medan antalet födda de senaste tio åren har legat på en stabil nivå, med i snitt 120 födda per år. Nämnden bedriver vidare eftergymnasial yrkeshögskola och uppdragsutbildningar. Även kommunens uppgifter inom distansutbildning handhas av bildningsnämnden. Bildningsnämnden ansvarar för den kommunala kulturverksamheten, som bl.a. innefattar biblioteket, bokbussen och kulturskolan. Till nämndens ansvarsområde hör också kommunens fritidsverksamhet som omfattar fritidsgårdar, vandringsleder, simskoleverksamhet, driften vid kommunens idrotts- och friluftsanläggningar samt stöd till föreningar inom kultur- och fritidssektorerna. Verksamhetsidé-/mål En kommunal skolplan är inte längre ett lagkrav utan kommunerna kan välja. I Sunne behölls dokumentet, men har uppdaterats väsentligt till både form och innehåll. Giltighetstiden är mandatperioden. Den nya skolplanen, består av en inledande beskrivning av skolans övergripande uppdrag i samhället och benämns Kvalitet åt alla. Under rubriken Utvecklingsområden definieras målen i skolplanen. Områdena är: Kunskap och kompetens Lärandemiljö Hållbar utveckling Skolan i världen Uppföljning och utvärdering Styrning och ledning Dokumentet förväntas tydligt stärka skolans utvecklingsarbete och resultatutveckling. De mätbara indikatorerna på måluppfyllelse återfinns i skolornas resultatredovisningar som sammanställs till årsredovisningen. Exempel på indikatorer är resultat på nationella prov och betyg. Andra exempel på måluppfyllelse, är de som hämtas från brukarenkäter och skolsköterskornas hälsosamtal. Indikatorerna visar mått på bland annat trivsel och trygghet, upplevd hälsa och attityder till skola och utbildning. Verksamhetskrav Kraven på skol- och barnomsorgsverksamheternas kvalité och omfattning fastslås i skollagen. Även författningar och läroplanerna, samt den kommunala skolplanen fastslår krav på verksamheterna. För område kultur sätts kraven via den kommunala kulturplanen där det bl.a. står att kulturen ska kännetecknas av hög kvalitet och bidra till kommunens tillväxt. En kulturplan är framtagen. För biblioteksverksamheten finns en särskild bibliotekslag. Område fritid är inte en lagstadgad verksamhet men har krav på hög kvalitet och tillgänglighet för brukarna. Verksamhetsförändringar Ökad efterfrågan av barnomsorg och förseningen av byggnation av den nya förskolan på Brårud, innebär 36

40 lokalproblem inom förskolan. Brist på förskoleplatser kommer att kvarstå även under våren Det svenska utbildningsväsendet stod inför stora förändringar som trädde i kraft under De viktigaste reformerna är ny skollag, nya författningssamlingar, nya läroplaner, nya kursplaner, nya betygsskalor, ny programstruktur och lärlingsutbildning, för att nämna några. Det har införts nationella prov i fler ämnen, och de nationella proven i årskurs 5 har flyttats fram till årskurs 6. En tydlig trend är att staten skaffar sig större inflytande på styrningen av den svenska skolan. De nationella målen utgör grunden för utvärdering av resultaten, som följs upp och granskas direkt ute på skolorna av statens Skolinspektion. Om brister upptäcks ställs krav om omedelbara åtgärder på verksamheterna och kommunen. I den nya skollagen framgår det att behovet av särskilt stöd är en rättighet för varje elev. Det är inte bara de elever som riskerar att inte nå upp till godkändnivån som har rätt till detta stöd, utan även de elever som siktar på högre betyg har rätt till stöd för att nå så långt de kan. Om elevernas behov inte tillgodoses kan kommunen åläggas vite. Den nya skollagen betonar även elevhälsans betydelse i arbetet med och runt eleverna. I Sunne fortsätter antalet elever i grundskolan att minska. Både lärartäthet och kvadratmeter per barn är ojämnt fördelat mellan kommunens enheter. Den ojämna lärartätheten och skollagens krav på behörighet, samt svårigheterna att samordna resurser kring särskilt stöd och elevhälsa ger inte likvärdiga förutsättningar i alla skolor. Gymnasieskolan utgörs fr.o.m. läsåret 2010/11 av en organisatorisk enhet. Antalet gymnasieelever fortsätter att minska drastiskt och strukturförändringar kommer att göras inom gymnasieorganisationen. Fr.o.m. höstterminen 2013 förflyttas verksamheten i Brobyskolan till Broby Grafiska. Investeringar för 2013 innefattar: Inventarier och infrastruktur, 4 mkr. Ombyggnation i samband med sammanslagningen av Brobyskolan och Broby Grafiska, 3,6 mkr. Iordningställande av arbetsrum samt mottagningsrum för elevhälsan inom Sunne RO (år F-6), 0,9 mkr. Utemiljö Östra förskolan, 0,75 mkr. Fryxellska, flytt av busshållplats, 0,5 mkr. Östra skolan, anpassning till evakueringsskola, 1,2 mkr. Skäggebergsskolan, renovering halvår, 5,5 mkr. Prästbols skola, disk och ljuddämpning, 0,15 mkr IT-anpassning Bäckalund, 0,4 mkr. IT-anpassning Rottneros, 0,1 mkr. 2014: 2015: IT-anpassning Klätten, 0,5 mkr. Klättens förskola, skötrum och ventilation, 0,8 mkr. Inventarier och infrastruktur, 4 mkr. Lokaler Sunne RO 14,8 mkr. Utveckling arenaområdet, 6 mkr. Förskola Torvnäs, 14 mkr Inventarier och infrastruktur, 4 mkr. Flytt ridanläggning, 15,8 mkr Investeringsbehovet för perioden är avhängigt beslut i frågan om skolstrukturen i Sunne kommun, och uppdateras efter att ytterligare inventering är gjord. Sparkrav 2013 Bildningsnämnden har tilldelats ytterligare sparkrav om 1,5 % av ramen (4,6 mkr) för Bildningsnämnden fick ett tillfälligt omställningsanslag om 5,0 mkr. Enligt förslag från KSAU utökas Bildningsnämndens ram ytterligare till 309 mkr. Med dessa förutsättningar är skillnad mellan tilldelad ram och inventerat behov -9 mkr. Förslag/konsekvenser : Bildningsnämnden har beslutat att det inventerade behovet om, se punktlista nedan, skjuts på framtiden. - Barnomsorg på obekväm arbetstid, 1,5 mkr. - Utökning skolbarnomsorg 2013, -0,4 mkr. - 7 tjänster för att täcka lärarbehörigheten skjuts fram till 2015, då lagen träder i kraft, 3,15 mkr. - Utökning av 1 specialpedagogtjänst, 0,5 mkr. - Utökning av en utvecklingspedagogtjänst, 0,46 mkr. - Utökning av 1 kuratorstjänst, 0,48 mkr. - Utökning av 1 rektorstjänst (0,5 intendentsstjänst inrättas), 0,35 mkr. - Generell besparing gymnasieskolan, 1 mkr. - 1 vaktmästartjänst, gymnasiet, 0,4 mkr. - Generell besparing område Kultur, 0,6 mkr. - Fritidsgården,1 tjänst, 0,365 mkr. - Ishallen, minskad istid 1 mån, 0,1 mkr. - Ishallen, minskad dagbemanning, 0,2 mkr. - Energibesparingsåtgärder, 0,3 mkr. Konsekvensbeskrivning av ramar Sveriges kommuner står inför stora utmaningar inom skolverksamheten. Staten tar ett allt fastare grepp över styrningen genom att granska skolans resultat och ställa krav på att alla ska nå målen. För Sunne kommuns del innebär det att vi bör fördela alla tillgängliga resurser på bästa sätt. Färre elever, överskott på lokaler och mindre resurser är en ekvation som kräver förändring. Av alla jämförande 37

41 resultat som presenteras framgår att vi inte kan slå oss till ro, utan måste fortsätta utvecklingsarbetet mot högre måluppfyllelse. Om vi ska klara av det inom befintliga ramar är det nödvändigt att koncentrera personalresurserna för att öka kvalitén. Om strukturella förändringar inte genomförs måste BIN tillföras resurser för att upprätthålla lagstadgad/beslutad verksamhet. Angivna ramar räcker inte, i all synnerlighet med krav på bibehållen verksamhetsvolym och kvalitet. Under de närmaste åren kommer ett omfattande arbete med att införa nya reformer att genomföras. Ny skollag, nya läroplaner och kursplaner, en ny gymnasieskola och lärlingsutbildning är några exempel på vad som ska förverkligas. Det kommer även att införas ny behörighetsförordning och lärarlegitimationer. Gymnasieelevernas val av skola i en allt friare sökvärld kommer att vara av avgörande betydelse för den kommunala gymnasieskolans framtid. De investeringar som Bildningsnämnden står inför/har genomfört medför ökade driftskostnader som lämpligen finansieras genom effektivare användning/avveckling av befintliga lokaler. 38

42 Nyckeltal HT 2011 HT 2012 HT 2013 HT 2014 HT 2015 Antal barn/elever (HT) Pedagogisk omsorg Förskola Skolbarnomsorg Förskoleklass Grundskola, åk Grundskola, åk Obligatorisk särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Avser elever i Sunne kommunala verksamheter Kommungemensamma mål, Kommunens kvalitet i korthet, KKiK Indikator Sunne resultat Mål Medelvärde Attraktiv livsmiljö Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket i kommunen öppet utöver tiden på vardagar? Antal timmar Hur stor del av dem som erbjuds plats inom förskoleverksamheten, får plats på önskat placeringsdatum? Andel, % Hur lång är väntetiden för dem som inte fått plats på önskat placeringsdatum? Antal dagar Hur många barn per personal är det i snitt i kommunens förskolor? Barn/personal 6,0 5,7 5,5 5,5 Kompetens- och kulturutveckling Vilka resultat når elever i årskurs 5 i kommunen i de nationella proven? Snitt (from 2012 görs proven i åk 6) Vilka resultat når eleverna i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven. Snitt Vilket resultat uppnår kommunens grundskolor i förhållande till andra kommuner? Vilka resultat når elever studerande i gymnasieskolan boende i kommunen? Vilka resultat når elever studerande i gymnasieskolan boende i kommunen? God ekonomi Hur effektiva är kommunens grundskolor? Genomsnitt av andelen som nått kravnivån i sve, mat och eng Genomsnitt av andelen som nått kravnivån i sve, och mat Andel (%) med minst godkänt i sve, mat och eng / /70 94, Andel (%) till högskola inom 3 år efter avslutat gymnasieutb Andel (%) som fullföljer gymnasiet inom 4 år Kostnad per betygspoäng

43 SOCIALNÄMNDEN Ordförande: Gunilla Ingemyr Förvaltningschef: Cathrine Larsson Ekonomiskt sammandrag Belopp i tkr VERKSAMHETSPLAN 2013, Driftredovisning Bokslut 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Summa intäkter Personalkostnader Kapitalkostnader Övriga Summa kostnader NETTOKOSTNAD Ram enl. KF/budget Avvikelse mot ram/budget Investeringsredovisning Bokslut 2011 Prognos 2012 Nettoinvestering Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Större investeringsprojekt Inventarier mm SUMMA Ram enl. Plan Avvikelse Fördelning av nämndens verksamhet, budget 2013 Verksamheter i samverkan med andra kommuner Familjerådgivning, Barnahus, Vårdförbundet, Personligt ombud och FoU Välfärd. Omsorg om äldre 66% Socialpsykiatri 2% Omsorg om Individ o familj 9% Omsorg om personer med funktionsnedsättning 21% Gemensam t 2% Utvecklingen Äldreomsorg Demografin visar att äldre över 80 år ökar. Det innebär högre efterfrågan på insatser från socialnämnden. Vi ser även att personer med demenssjukdom ökar snabbt. Det kräver speciella insatser från Socialnämnden. Vi behöver bostäder i Sunne centrum med tillgång till hiss för äldre personer. Hemtjänstinsatserna har övergått från servicekaraktär till ren sjuk- och omvårdnadskaraktär, vilket inneburit mer personalkrävande insatser. Kostnaden för hemtjänstinsatser har de senaste åren överstigit budgeterade medel. Verksamhet Inom socialnämndens ansvarsområde finns äldreomsorg i ordinärt och särskilt boende (hemtjänst och gruppboende), IFO (individ- och familjeomsorg), LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade), hemsjukvård, rehabilitering, socialpsykiatri, skuldsanering och boende för ensamkommande barn och ungdomar. Anhörigstöd Anhöriga får ta på sig mer och mer vårdinsatser i hemmet. Även om vi har bra verksamhet för anhörigstöd så behöver vi satsa ytterligare inom området för att förebygga större kommande kostnader. Från 1 juli 2009 övergick anhörigstöd från frivillig insats till lagstadgad rättighet, en ändring i socialtjänstlagen. Individ och familjeomsorg (IFO) Under de första månaderna 2012 har behovet varit högre än tilldelad budget. Det beror till största delen 40

44 på ökad arbetslöshet och ändrade arbetslöshets- och sjukförsäkringsvillkor. Efterfrågan av olika insatser för ungdomar har ökat. Samverkan med andra aktörer är ett krav i framtiden. Insatser till personer med funktionsnedsättning (LSS) Personer med funktionshinder ökar, både medfödda skador och nyskador genom sjukdom eller olycka. Alltfler barn får diagnos som innebär rätt till insatser enligt LSS, insatser som ofta blir livslånga. Kostnaden för personliga assistenter förväntas öka genom att Försäkringskassan numera omprövar sina tidigare beslut mycket striktare och på så sätt överlåter kostnader på kommunen. Hemsjukvård Idag bedrivs mycket kvalificerad sjukvård i hemmen. Utvecklingen visar att det kommer att öka i takt med att landstinget drar ner på sin verksamhet. Samverkan med landstinget är viktig och det bedrivs idag flera olika samverkansprojekt. Rehabilitering För att socialnämnden ska klara kommande behov, krävs en utbyggnad av rehabiliteringen för att på så sätt arbeta mera förebyggande. Rehabilitera i hemmet är ett förebyggande arbetssätt som ger goda resultat. Socialpsykiatri För att möta dagens behov och kommande behov, behövs alternativa boendeformer och fritidsverksamheten behöver utvecklas. Behovet av boendestöd har ökat mycket de senaste åren, vilket kan ses som förebyggande insats istället för särskilt boende. Kommunerna har även fått ansvar för boende för personer som är dömda till vård. Ensamkommande barn och unga Parkvillan har till uppgift att samordna och genomföra mottagande och boende för ensamkommande barn och unga enligt avtal med Migrationsverket. En samverkan med övriga förvaltningar i kommunen är ett krav för att skapa det optimala mottagandet. Verksamhetsidé Socialnämnden har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver enligt gällande lagstiftning. Vi ska kännetecknas av samverkan över alla gränser genom förebyggande och flexibla arbetsmodeller med fokus på individen Vision Huvudmål - Verksamhetsmål Socialnämndens vision är Att bli sedd som kund och personal. Huvudmålen utgår från kommunstrategin och verksamhetsmålen, som är mätbara, utgår från huvudmålen. Socialnämndens totala verksamhet Diagrammet visar nettokostnader och budgetramen för Mkr Familjerådgivning Familjerådgivningen är en verksamhet i samordning med Torsby, Hagfors och Munkfors kommuner. Verksamheten innefattar nu även krismottagning för män. Kostnaden är baserad på kommunernas invånarantal. Gemensamma verksamhetsmål Indikator Sunnes resultat Mål Jämförelse kommuner Hur stor andel av medborgarna fick kontakt med en tjänsteman via telefon för att få svar på en enkel fråga? (1) Procent Hur nöjd är du som kund? (2) Skala ,6 9 - Antal medarbetare med formell utbildning. (2) Procent Alla ( 100 % ) ska avsätta 1,5 % av arbetstiden till kompetensutveckling? (2) Andel som trivs på jobbet (Arbetstillfredsställelse) (2) Hur stor andel som känner delaktighet i verksamhetens utveckling? (2) Procent Procent Procent (1) gäller hela kommunen (2) gäller bara för socialtjänsten Sunne 41

45 MÅL - Äldreomsorg Indikator Sunnes resultat Mål Jämförelse kommuner Hur lång är väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? Antal dagar Hur många olika medarbetare besöker en hemtjänsttagare i snitt i 14 dagar? Hur många kunder har en genomförandeplan? (efter en månad)? (2) Antal Procent Hur nöjda är kunderna med sitt särskilda boende? NKI nöjdkundindex Hur nöjda är kunderna med sin hemtjänst? NKI nöjdkundindex Jämförelse MÅL Individ och familjeomsorg Indikator Sunnes resultat Mål kommuner Hur lång är handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd Från första kontakt till beslut Dagar Andel personer som är fria från missbruk avslutad behandling (2) - efter 6 mån - efter12 månader - efter18 månader Procent Andel av placerade ungdomar 1 år efter avslutad insats (2) Andel omplacerade i procent MÅL Omsorg funktionsnedsättning Indikator Sunnes resultat Mål Jämförelse kommuner Utredningstid, genomsnitt antal dagar mellan ansökan till beslut om insats, alla insatser Dagar Verkställighetstid, genomsnittligt antal dagar från beslut till påbörjad insats avseende - Kontaktperson - Boende Dagar Dagar Andel platser i LSS-boende där alla (som kan och vill) får vara ute på aktiviteter som kräver personalstöd från boendet efter kl Andel platser på LSS-boende där alla (som kan och vill) har dagligt inflytande över den mat (huvudmålet) som lagas och serveras Procent Procent (1) gäller hela kommunen (2) gäller bara för socialtjänsten Sunne Verksamhetskrav Socialnämndens verksamhet är till största delen uppbyggd kring rättighetslagstiftning. Av den totala verksamheten är det en mycket liten del som inte är lagstadgad och det är verksamhet/projekt som pågår i förebyggande syfte för att i framtiden kunna sänka kostnaderna. Lagstiftningen har blivit mera strikt. Dessutom kommer ständigt nya styrda riktlinjer som verksamheten har att uppfylla, vilket innebär att tiden till kund minskar inom alla områden, t.ex. krav på dokumentation. Verksamhetsförändringar Socialnämnden är tilldelad tkr för I ramen ingår löneökningar med högst 3%. Budgeten är mycket osäker t.ex. personlig assistans och försörjningstöd. Den ekonomiska situationen i landet, ändrade regler för insatser till den enskilde från försäkringskassa och arbetsförmedling och den högre arbetslösheten ökar nämndens kostnader. Socialnämnden har kommit till ett läge där det inte går att inrymma ökad verksamhet i befintlig budget. 42

46 Socialnämnden har beslutat att införa ett ledningssystem under 2012, vilket är ett nytt krav från Socialstyrelsen. Ledningsgruppen har genomfört en behovsanalys utifrån 2011 års verksamhet som visar att med bibehållen verksamhet behöver ramen utökas inom några områden, där behoven ökat. För att minska kostnaderna inom hemtjänst skapades inom befintlig verksamhet en planeringsenhet, som har till uppgift att planera insatserna för alla hemtjänstgrupper. Även en samlad verksamhet för nattpatrull inom hemtjänst är genomförd, vilket resulterade i kostnadsminskning med 3,78 tjänst. Socialnämnden har tagit över viss verksamhet från kommunstyrelsen när det gäller arbetsmarknadsåtgärder och sysselsättning. Under 2011 öppnades ett nytt särskilt boende inom äldreomsorgen i bottenvåningen på Salla. Detta har inneburit att köerna har försvunnit. Under 2011 infördes LOV ( lagen om valfrihet ) inom hemtjänst. Idag kan kunderna välja bland tre utförare, två privata och kommunen. För att klara av det ökade trycket inom alla socialnämndens verksamheter och för att undvika ökade kostnader i framtiden, krävs det att kommunfullmäktige satsar mera på förebyggande arbete. Genom en omvärldsanalys kan socialnämnden konstatera att behovet av våra tjänster inte minskar i framtiden, däremot kommer behoven att förändras, och tjänsterna ändrar karaktär. Med detta som bakgrund prioriterar socialnämnden under budgetperioden: Att bibehålla befintlig verksamhet. Öka personaltäthet särskilt boende Öka personaltäthet boendestöd Det som måste utföras enligt lag. Hitta flera samverkansområden med andra. Fortsätta arbetet med ständiga förbättringar. Budgetramen för 2013 tillåter inte: Utökning av budget för försörjningsstöd Löneökning med mer än 3 procent. Tillskapa heltider till dem som vill ha. Tillgodose de önskemål om fria arbetskläder till alla som vill ha. Utökning av tjänster enligt behovsanalys inom: - personlig assistans Åtgärder för att nå budgetram Socialnämnden har genomlyst all verksamhet som inte är lagstadgad för att hitta möjliga kostnadssänkningar. Om dessa verksamheter avvecklas kommer kostnaderna att öka. Enligt nämndens bedömning finns det en potential för kostnadsreduceringar inom kostområdet. Efter genomgången behovsanalys reviderades budgetramen från tkr. till tkr. Denna ökning behövs till verksamheter som idag har för låg personaltäthet. Besparingsåtgärder krävs för att förvaltningen ska klara de lagstadgade behov som finns. Socialnämndens beslut om åtgärder för att nå budgetram är: Minska budget för: - Minska platser Hagen tkr - Köp av kost tkr - Instutitionsvård 500 tkr - Elevhem 400 tkr - Utskrivningsklara 150 tkr - Bostadsanpasning 300 tkr - Leasingbilar 100 tkr - Hemtjänst 500 tkr Total besparing tkr Leasingbilar - socialförvaltningen ska i första hand leasa små bilar. Köp av kost - socialförvaltningen ska betala för de portioner som levereras utan att portionspriset höjs. Avgiftshöjning med 3 %. Hyreshöjning med 2,5 % (undantag för lägenheter där hyran fastställs i förhandling med Hyresgästföreningen). Att utreda: Konkurrensutsättning av mattransporterna. Skapa ett hemtjänstens hus. Effektivisera LSS-enhetens dagliga verksamhet. Genomföra förändringar på Ulfsberg och Villan inom LSS. Genomlysning av hyror inom LSS. Genomföra en organisationsöversyn. Granskningar av socialnämndens verksamheter som genomförts visar att kvaliteten är mycket god, och eftersom vi dessutom har låga strukturkostnader (IFO 8,2% och Äldreomsorg +2,3%) innebär detta att verksamheterna är mycket kostnadseffektiva. Under år bakåt har socialnämnden försökt att effektivisera inom alla områden, exempelvis när det gäller antalet ledare. Verksamheterna har utvidgats och kravet på ledare har ökat, vilket innebär att på några enheter har vi omvandlat tjänster till ledartjänster, för att därigenom göra enheterna mindre och minska arbetsbelastningen. Konsekvensbeskrivning av ramar Verksamheterna under socialnämnden ser inte ut att minska i volym i framtiden. Däremot behövs en utökning inom flera verksamheter. I det läget ser det mycket svårt ut att sänka kostnaderna. Socialnämndens förslag på minskad budget år 2013 med ca 3 mkr avser verksamheter som ser ut att gå med något överskott. De pengarna skulle egentligen behöva omfördelas till verksamheter med ökat behov, t.ex boendestöd, personlig assistans. 43

47 Det behövs en långsiktig planering för att arbeta mer förebyggande, samt en genomlysning av hur omvärldens beslut påverkar socialnämndens verksamhet. Konsekvenser i framtiden blir att den verksamhet som inte är lagstiftad måste tas bort, t.ex. ett flertal projekt som bedrivs i förebyggande syfte samt att verksamheterna inte kan uppfylla kommande lagkrav, t.ex. bemanning inom äldreomsorgen. Investeringar under perioden Socialnämnden behöver investera i nya inventarier inom flera enheter. Dessutom finns behov av att renovera de lägenheter som vi hyr på blockhyreskontrakt. En översyn av renoveringsbehovet för lägenheter inom äldreomsorgen behöver genomföras. Tekniska kontoret behöver en utökad underhållsbudget på ca 400 tkr för att utföra dessa renoveringar. Socialnämnden anser att budget för investeringar behöver höjas till tkr. Sunne

48 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Ordförande: Arne Olsson Förvaltningschef: Anders Olsson Ekonomiskt sammandrag Belopp i tkr VERKSAMHETSPLAN 2013, Driftredovisning Bokslut 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Summa intäkter Personalkostnader Kapitalkostnader Övriga Summa kostnader NETTOKOSTNAD Ram enl. KF/budget Avvikelse mot ram/budget Investeringsredovisning Bokslut 2011 Prognos 2012 Nettoinvestering Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Större invest proj Inventarier mm SUMMA Ram enl. Plan Avvikelse Fördelning av nämndens verksamhet, budget 2013 Plan o bygg 45% Politisk vht 7% Miljö 48% Verksamhet Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom områdena miljö- och hälsoskydd samt plan- och bygg. I ansvaret ingår bl.a att bevaka och följa utvecklingen och ta de initiativ som krävs för att uppnå en i vid mening god och säker miljö, övervaka efterlevnaden av gällande lagstiftning samt lämna råd och upplysningar. Miljöenheten Tkr Plan- och bygglovenheten Tkr

49 Verksamhetsidé-/mål Verksamheten är reglerad i ett antal lagar. Den styrs också av ett antal dokument, såsom reglementet, kommunstrategin, miljökvalitetsmålen, planarbetsprogrammet och tillsynsplanen. Vision Huvudmål - Verksamhetsmål Miljö- och byggnadsnämndens vision är Sunne är en långsiktigt hållbar kommun Kommunen är den mest attraktiva bostadsorten i Värmland Hälsan ska inte påverkas av miljöfaktorer eller livsmedel Huvudmålen utgår från kommunstrategin och visionen medan verksamhetsmålen, som är mätbara, utgår från huvudmålen. Verksamhetsmålen för 2013: Minst 90% av ärenden som överklagas ska stå sig vid överprövning i 1:a instans Gällande handläggningsrutiner ska följas Minst 3 dagar ska avsättas till kvalitetsutvecklingsarbete Samtliga medarbetare ska ha kompetensutvecklingsplaner som utvärderas årligen Tillsynsplanen ska i allt väsentligt uppfyllas Planarbetsprogrammet ska i allt väsentligt uppfyllas Nöjd Kund Index (NKI) ska uppgå till minst 71 inom miljö- och hälsoskyddsområdet Nöjd Kund Index (NKI) ska uppgå till minst 74 inom bygglovområdet Verksamhetskrav Miljöenheten: Nämnden har via miljöenheten att utöva tillsyn och kontroll enligt i huvudsak miljöbalken och livsmedelslagen. En grundläggande uppgift är att genom inspektionsverksamhet, information och rådgivning m.m sprida kunskaper om miljö- och hälsoskyddsfrågor och att därigenom förebygga negativa effekter på miljö, människor och djur. Andra viktiga delar i tillsyns- och kontrollverksamheten är prövning och granskning av ärenden, kontroll av regelefterlevnad, åstadkomma rättelser, kartläggningar och analyser samt att identifiera problem inom vårt ansvarsområde. Mer konkret kan enhetens arbetsuppgifter sammanfattas i: Löpande livsmedelskontroll Registrering och i vissa fall godkännande av livsmedelsanläggningar Löpande tillsyn av miljöfarliga B, C och U- verksamheter Löpande tillsyn av hälsoskyddsverksamheter, t.ex förskolor och hygieniska verksamheter Tillsyn av kemiska produkter, avfall och förorenade områden Granska miljö- och årsrapporter Tillstånd/anmälan/dispens avseende miljöfarliga- och hälsoskyddsverksamheter, enskilda avlopp, värmepumpar, gödselspridning mm Miljöövervakning, tex mätning av luftkvalitet Medverka i den fysiska planeringen Handlägga interna och externa remisser Handlägga klagomålsärenden Plan- och bygglovenheten: Plan- och bygglovenheten är Sunne kommuns verkställande förvaltning för att fullgöra kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet samt att ha det närmaste inseendet över byggnadsverksamheten inom kommunen. Verksamheten regleras i ett antal olika lagar. Mest omfattande är plan- och bygglagen (PBL) med tillhörande förordning. Inom enheten arbetar vi med: Kommunens översikts- och detaljplanering, Ansökningar om bygg-, rivnings-, marklov, förhandsbesked och strandskyddsdispenser, Tillståndsansökningar avseende hantering av brandfarliga eller explosiva varor, Godkänna kontrollansvariga, sakkunniga och funktionskontrollanter, Register, dels för bevakning av att funktionskontroll av ventilationssystem genomförs, dels över befintliga skyddsrum, hissar och dessas underhåll, Tillsyn över att energideklarationer utförs enligt bestämmelserna i lagen om energideklaration för byggnader Arkiv avseende bygglov- och planhandlingar, Hantering, uppbyggnad och ajourhållning av kommunens gemensamma kartmaterial (primärkartor, nybyggnadskartor, adresskartor mm), Rådgivning, service- och informationsverksamhet till kommuninnevånare, myndigheter med flera, Hantering, uppbyggnad och ájourhållning av kommunens byggnader, adresser och lägenheter i ett särskilt register (LINA) enligt avtal med lantmäteriet. Verksamhetsförändringar Förvaltningens personalbudget rymmer totalt en chefstjänst, 0,75 sekreterare samt 8,5 handläggartjänster. Inom plan- och bygglovenheten finns utrymme för 4, 0 handläggartjänster. Det är lägre än 2012 då vi förstärkte i samband med pensionsavgångar. Sedan nya PBL trädde ikraft i maj 2011 har nya arbetsuppgifter motsvarande 1 tjänst tillkommit inom byggområdet. Det har vi löst genom att under 2012 växla en planarkitekttjänst mot en byggnadsinspektörstjänst. Bedömningen är att enheten har bygglovresurser tillräckliga för att kunna handlägga ärenden inom lagstiftade 10 veckor. 46

50 Planeringsresurserna är mindre jämfört med tidigare år. Bedömningen är att vi har resurser för att aktivt kunna driva 3-5 parallella planprocesser. Vi arbetar också för att effektivisera planeringsprocessen. Intäkterna via plan- och bygglovtaxan har bedömts bli jämförbara med Inom miljöenheten finns liksom tidigare år utrymme för 4,5 handläggartjänster. Behovet av livsmedelskontroll minskar. Tidigare år har behovet uppgått till motsvarande ca 1,3 tjänster men det bedöms nu minska till ca 1,0 tjänster. Denna resurs överförs till miljöbalkstillsynen eftersom behovet där istället ökar. Lantbrukstillsyn och enskilda avlopp är exempel på områden som måste prioriteras upp. Intäkterna bedöms totalt sett bli jämförbara med 2012, de minskar dock inom livsmedelsområdet men ökar i motsvarande grad inom miljöbalksområdet. Luftkvalitetsmätningar genomförs fr.o.m 2012 inom ramen för ett länssamarbete, där mätplatserna roterar mellan värmlandskommunerna. Vi har därutöver ett behov av att mäta i egen regi, men budgeten medger enbart mätning under en del av året. Avsikten är att kommunen ska söka bidrag till ett åtgärdsinriktat vattenvårdsprojekt i Björka älv. Miljöenheten avser medverka med tillsynsinsatser i ett sådant projekt. Kostnaden för kalkning ökar till 100 tkr Konsekvensbeskrivning av ramar De ekonomiska ramarna för medger verksamhet med i princip samma omfattning och inriktning som den verksamhet vi planerar för Behovet av planeringsinsatser kommer sannolikt att öka, dels med tanke på vad kommunen själv planerar för i översiktsplaner och dels med tanke på andra exploateringsbehov som kan komma att realiseras. I ett sådant scenario ökar också volymen bygglovärenden. Behovet livsmedelskontroll bedöms ligga kvar på ungefär samma nivå som Tillsynsbehovet inom miljöbalksområdet ökar sannolikt. Nyckeltal (kronor) Nettokostnad per invånare (kr) Relaterat till bokslut 2011, prognos 2012 samt budget Uppgifter om befolkningsutveckling har hämtats från kommunens budgetförutsättningar Politisk verksamhet Miljöenheten Plan- och bygglovenheten Totalt

51 ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Ordförande: Bengt Gullström Förvaltningschef: Olle Edgren Ekonomiskt sammandrag Belopp i tkr VERKSAMHETSPLAN 2013, Driftredovisning Bokslut 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Summa intäkter Personalkostnader Kapitalkostnader Övriga Summa kostnader NETTOKOSTNAD Ram enl. KF/budget Avvikelse mot ram/budget Fördelning av nämndens verksamhet, budget 2013 Adm 41% Arvoden 59% Verksamhet I överförmyndarens verksamhet förekommer för närvarande ca 210 huvudmän, varav ca 150 utgörs av godmanskap enligt 11 kap 4 FB, ett ärende enligt 11 kap 3 FB, ett förvaltarskap, 11 godmanskap för ensamkommande barn och resterande avser förmynderskap. Sunne kommun arvoderar ca 50 % av godmanskapen medan de övriga arvoderas av huvudmännen. Verksamhetsidé-/mål Överförmyndaren är en myndighet som är lagstadgad och som ska finnas i varje kommun, endera som överförmyndarnämnd eller som ensam överförmyndare. Överförmyndaren har till uppgift att pröva varje ärende som kommer in, förbereda ärendet genom att ta in alla uppgifter som behövs om huvudmannen och dennes släkt samt kontakta de närmast anhöriga. Föreslagna gode mäns lämplighet skall alltid prövas noggrant genom kontroll hos kronofogdemyndigheten, socialtjänsten, Rikspolisstyrelsens belastningsregister samt en allmän lämplighetsprövning. Att få tag på gode män kan ibland vara svårt. Överförmyndaren ska besluta samt vara ett stöd i de handlingar som en god man/förmyndare företar sig, inom de kriterier de är godkända av tingsrätten att göra. Verksamhetskrav Arvode och ersättning för utgifter betalas av huvudmannens medel om dennes inkomst överstiger 2,65 prisbasbelopp och/eller har tillgångar som överstiger två gånger prisbasbeloppet. Övriga godmanskap arvoderas av kommunen. Gode män har rätt till skäligt arvode och ersättning för de utgifter som varit skäligt för att fullgöra uppdraget. Sveriges Kommuner och Landsting har utfärdat vissa riktlinjer och rekommenderar om lämplig arvodesnivå. Gode män behöver en fortbildning inte minst för att klara ökade krav som tillsynsmyndigheten deklarerar. Verksamhetsförändringar Kraven på gode män har ökat, bland annat på grund av att fler personer har funktionshinder och psykosociala problem. Dessutom medför kommunens avtal med Migrationsverket utökade arbetsuppgifter för överförmyndarverksamheten. 48

52 Konsekvensbeskrivning av ramar Behovet av stöd i form av god man är konstant. Samhällets förändringar, inte minst inom socialförsäkringssystemet, medför större påfrestningar för resurssvaga grupper. Överförmyndarverksamheten granskas alltmer inte minst i media. Tillsynsmyndigheterna skapar kraven och detta medför merarbete inte minst genom att allt måste dokumenteras för att man skall kunna följa skeendet i varje enskilt ärende. Även rättssäkerhetsmässiga aspekter måste prioriteras, bland annat genom ökad kommunikation. Det finns även krav på och behov av mer utbildning av gode män och förtroendevalda för att de skall klara sina alltmera komplicerade uppdrag. Det är svårt att beräkna allt som kommer att krävas och förväntas av överförmyndarverksamheten under kommande år. Antalet ärenden är oförändrad men det finns en osäkerhet beträffande arvoden och kostnadsersättningar för de ärenden där kommunen står för kostnaden. Behovet av god man måste framledes prövas mer restriktivt utifrån lagens kriterier. Avsteg från reglerna vad gäller arvode som skall debiteras huvudmannen ska bli föremål för en hårdare prövning. 49

53 VALNÄMNDEN Ordförande: Morgan Sätherberg Förvaltningschef: Olle Edgren Ekonomiskt sammandrag Belopp i tkr VERKSAMHETSPLAN 2013, Driftredovisning Bokslut 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Summa intäkter Personalkostnader Kapitalkostnader Övriga Summa kostnader NETTOKOSTNAD Ram enl. KF/budget Avvikelse mot ram/budget Verksamhet Valnämnden fullgör de uppgifter som enligt vallagen och övriga valförfattningar ankommer på valnämnden. Nämnden har inom kommunen ansvaret för genomförande av allmänna val till riksdag, landsting och kommunfullmäktige. Nämnden ansvarar även för genomförande av val till europaparlamentet samt folkomröstningar genomförs Allmänna val och val till Europaparlamentet. Enligt den nya vallagen SFS 2005:837 vilar ansvaret för förtidsröstningen inkl institutionsröstningen fr o m valet 2006 på kommunerna. Detta innebär ökad administration i kommunen. Lantbrevbärare skall vara bud och lämna sina röster på kommunal röstningslokal. Mått 2010 Mål Riksgenomsnitt Hur många av kommunens röstberättiga röstade i senaste kommunvalet? (%) 81,4 82,0 81,6 Verksamhetskrav Valnämndens arbete skall utföras i enlighet med Vallagen. Verksamhetsförändringar För närvarande finns 11 valdistrikt i Sunne kommun. På länsstyrelsens anmodan pågår en översyn av valdistriktsindelningen i kommunen. Verksamhetsidé-/mål Valnämnden skall se till att samtliga röstberättigade i kommunen har bra möjligheter att rösta på valdagen. 50

54 KOMMUNREVISIONEN Ordförande: Anders Ramström Ekonomiskt sammandrag Belopp i tkr VERKSAMHETSPLAN 2013, Driftredovisning Bokslut 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Summa intäkter Personalkostnader Kapitalkostnader Övriga Summa kostnader NETTOKOSTNAD Ram enl. KF/budget Avvikelse mot ram/budget Fördelning av nämndens verksamhet, budget 2013 Sunne kommun är detta biträde revisionsfirman Deloitte. Verksamhetsidé-/mål Revisionen regleras i följande författningar och lokala föreskrifter: Personalkostnader 36% Kommunallagen (KL) 9 kap. 10 kap. Aktiebolagslagen (ABL). Revisionsreglemente, av fullmäktige utfärdade föreskrifter för revisionen. God revisionssed i kommunal verksamhet. Konsulttjänster 64% Grundläggande för revisionen är att vi på uppdrag av fullmäktige arbetar utifrån följande värden och förhållningssätt. Förebyggande positiv Oberoende och objektiv Helhetssyn och samverkan Öppenhet och kommunikation Verksamhet De förtroendevalda revisorerna arbetar på direkt uppdrag av kommunfullmäktige. Granskningsområdet täcker hela kommunen exklusive fullmäktige. Att vara förtroendevald revisor i en kommun är ett kommunalt förtroendeuppdrag vars syfte är att med oberoende, saklighet och integritet granska verksamheterna i nämnder, styrelser i kommunala bolag och stiftelser. Enligt lagen ska revisorerna ha sakkunnigt biträde. I Verksamhetskrav Granskningsinsatserna skall prövas utifrån en riskbedömning som utförs enligt god revisionssed i kommunal verksamhet. Konsekvensbeskrivning av ramar Vi bedömer att vi kommer att hålla oss inom ramarna för respektive år och uppnå vår strategi och de författningar som reglerar vår verksamhet. 51