Sunne kommun. Budget 2015

Transkript

1 Sunne kommun Budget 2015 samt flerårsplan för åren Nämndernas verksamhetsplaner Antagen av Kommunfullmäktige Antagen av Kommunfullmäktige

2 Innehållsförteckning Sammanfattning, budgetförutsättningar mm 1 Resultatbudget 23 Balansbudget 24 Kassaflödesplan 25 Investeringsbudget 26 Verksamhetsplaner Kommunstyrelsen 28 Räddningsnämnden 37 Bildningsnämnden 39 Socialnämnden 47 Miljö- o byggnadsnämnden 53 Överförmyndarnämnden 56 Valnämnden 58 Kommunrevision 59

3 Kommmunfakta Antal invånare i Sunne kommun 1 januari Mandat i kommunfullmäktige Parti Mandat Socialdemokraterna (S) 12 Centerpartiet (C) 9 Moderata samlingspartiet (M) 6 Hela Sunne 5 Sverigedemokraterna (Sd) 4 Folkpartiet liberalerna (Fp) 2 Miljöpartiet de gröna (Mp) 2 Vänsterpartiet (V) 1

4 Budget för år 2015 samt flerårsplan för åren Budgetprocessen Budgetprocessen fungerar så att fullmäktige fastställer ekonomiska ramar för varje nämnd i juni månad. I processen för 2015 har nämndernas ramar specificerats på verksamhetsnivå som ett led i förändrad nämndorganisation vilket innebär ett tydligare fokus på verksamheter. De ramar som fastställs av kommunfullmäktige ska grundas på politiska prioriteringar som gäller verksamhetens omfattning, inriktning och kvalitet. Beslutet är den yttersta restriktionen för vad verksamheten i respektive nämnd får kosta. Rambeslutet blir därmed, ur ekonomisk synpunkt, ett formellt beslut om budget för år Budgetberedningen, som består av Kommunstyrelsen, har haft möten med representanter för nämnder, förvaltningar och politiska partier , , och , där dialog förts om verksamhet och ekonomiska ramar. Behovsbilden och demografiska förutsättningar för olika målgrupper har presenterats och diskuterats vid dessa möten. Jämförelser av olika verksamheters resultat och resurser har också presenterats som ett underlag i prioriteringsarbetet. Budgetförslag för de interna resultatenheterna Kostenheten och Fastighetsförvaltningen har presenterats och godkänts. Den prognos över de tillgängliga resurser som budgetförslaget bygger på är hämtade från SKL:s prognos från april. Nyvalda Kommunfullmäktige fastställde budget för 2015 i oktober

5 God ekonomisk hushållning I kommunallagen framgår att kommuner i sin budget ska ta fram särskilda mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Målen ska dels ha ett finansiellt perspektiv dels ett verksamhetsperspektiv. En utvärdering ska finnas i årsredovisningens förvaltningsberättelse om målen för god ekonomisk hushållning har nåtts. Budgetprocessen för inleddes med ett resonemang om vilka finansiella mål kommunen ska ha. Kommunstyrelsen hade som utgångspunkt att nå resultatmålet 1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Kommunen ska ha ett positivt resultat som täcker in egenfinansiering av investeringar, alla pensionskostnader, värdesäkring av förmögenheten, osäkra planeringsförutsättningar och oförutsedda händelser. Dessutom ska skattesatsen vara oförändrad under planperioden. Syftet är att skapa ett finansiellt handlingsutrymme för nästkommande generation, utan att den ska behöva ta ut en högre skatt. Kommunen bör genom sitt agerande idag skapa förutsättningar för att kommuninvånarna även i framtiden kan få service på god nivå. Det är viktigt att kommunen ständigt utvecklar sin planeringsprocess och tar ansvar för att helt leva upp till kommunallagens krav på balans i ekonomin. Nya riktlinjer för god ekonomisk hushållning kommer att tas fram där det ska framgå hur en eventuell resultatutjämningsreserv ska hanteras. Nya riktlinjer beslutades av Kommunfullmäktige i november Finansiella mål Under budgetprocessen har budgetberedningen kommit fram till att resultatmålet på 1 % inte kan nås under budgetperioden. Ett nytt kortsiktigt mål för 2015 har därför satts som är 0,1 %, Kommunallagens lägsta resultatmål är budgetbalans (dvs. +/- 0 %). Nivå på skattesatsen: Oförändrad skattesats för planperioden (22,15) Årets resultat: 0,1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag ska nås under 2015 Finansiering av investeringar: 100 % självfinansieringsgrad 2015 Soliditeten ska vara 54% Resultatmålet är satt så att överskottet blir cirka 0,1 % (1,0 mkr) av skatteintäkter och generella statsbidrag för år Resultatmålet för planåren är 0,3 % och 0,2 %. Eventuellt ökade intäkter ska tillföras resultatet upp till 1 %-nivån (som är c:a 7 mkr) innan eventuella ambitionshöjningar. Skattesatsen ska vara oförändrad 22,15 kronor per skattekrona. Investeringarna budgeteras år 2015 till 23,5 mkr. För hela perioden är den planerade investeringsvolymen totalt c:a 146 mkr. Det betyder att investeringsvolymen finansieras till 80 % med skattemedel under planperioden. Det innebär att det finansiella målet som anger hur investeringar ska finansieras inte uppfylls i ett treårsperspektiv. 2

6 År Resultatmål i Årsbudget 0,4 % 0,0 % 0,1 % 0,3 % 0,2 % Redovisat resultat i Bokslut 0,5 % Investeringsmål i Årsbudget (% finansiering med egna medel) 94 % 98 % 157 % 72 % 57 % Redovisad investering i Bokslut (% finansiering med egna medel) 71 % Soliditet 56 % 52 % 54 % 53 % 51 % Skattesats 22,15 22,15 22,15 22,15 22,15 Verksamhetsmål Verksamhetsmål behövs för att klargöra uppdraget och ange vad som kan anses uppnås för de befintliga resurserna. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Det säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. För att åstadkomma detta krävs bl.a. en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser mot uppställda mål. Parallellt med budgetarbetet har en dialog om verksamhetsmål förts i nämnder och förvaltningar. I budgetförslaget har varje nämnd lämnat förslag till kommunfullmäktige på verksamhetsmål kopplade till budgeten. Mål och mått finns angivna i respektive nämnds verksamhetsbeskrivning. 3

7 Kommunstrategi Visionen för Sunne i kommunstrategin Under har en ny kommunstrategi arbetats fram. Arbetet med strategin har letts av en fullmäktigeberedning. I den har en representant från alla partier som finns i kommunfullmäktige i Sunne ingått. Beredningen har arbetat efter Sunnemodellen, som bland annat innebär att kommuninvånarna ska involveras tidigt i utvecklingsarbete. Politiker har träffat invånare och olika grupper och ställt frågor om hur de tänker sig Sunne i framtiden. Under arbetets gång har cirka 500 personer varit med. Över 1000 åsikter har samlats in och bearbetats. Utifrån alla åsikter har beredningen i samverkan med kommunstyrelse och ledningsgrupp tagit fram en bild av hur Sunne ska se ut Kommunstyrelsen har fattat beslut om den nya kommunstrategin och föreslår att nedanstående vision och prioriterade områden ska gälla för Sunne Kommun : Visionen är: Sunne är platsen där modet växer, livet är enkelt och allting är möjligt Prioriterade områden är: Livskvalitet Hållbar kommun Livslångt lärande Näringsliv och arbete Till varje prioriterat område är övergripande och kvantitativa mål kopplade. I budgetarbetet för 2015 har Kommunstyrelsen föreslagit att för planperioden fokusera på nedanstående mål för att uppnå god ekonomisk hushållning. Övergripande mål till prioriterade området Livskvalitet I sagolika Sunne är det nära mellan människor och vi värdesätter och välkomnar varandras olikheter Kvantitativa mål: Fokusmål Indikator/mätmetod Nuläge Budget 2015 Invånarantalet ökar Målvärde SCB, Indikator: antal invånare per sista december Målvärde: + 50 invånare per år Målvärde Fokusmål Fler utvecklingsprojekt som bedrivs i samverkan med invånare, företag, föreningsliv och lokala grupper Indikator/mätme tod Manuell räkning. Se bilaga Nuläge Budget Indikator: Antal utvecklingsaktiviteter i samverkan med föreningsliv och lokala grupper. Manuell räkning. Målvärde: 10 utvecklingsaktiviteter eller fler 4

8 Övergripande mål till prioriterade området Hållbar kommun I Sunne pågår ett samtal som gör att varje generation tar sitt ansvar så att vi växer varsamt ur ekonomisk, social och ekologisk synvinkel Kvantitativa mål: Fokusmål Indikator/mätmetod Nuläge Budget 2015 Sunne kommun har ett positivt resultat Kommunens resultat, miljoner kronor Målvärde Årsbokslut 3,5 1,0 2,3 1,2 - Kvartalsbokslut -4,3 - Delårsbokslut 0,3 Indikator: Ekonomiskt resultat i mkr Målvärde: 1% av skatteintäkter och generella statsbidrag ( c:a 7 mkr) Fokusmål Indikator/mätmetod Nuläge Budget 2015 Jämställdhet och mångfald i kommunen ökar Målvärde 2016 Lönekartläggning x x x Andel av tillsvidareanställda som arbetar heltid Utrymme och uppmärksamhet i förskola mäts genom studier ,8% 92,8 92,8 92,8 Nytt, mäts första gången /50 50/50 50/50 Indikator: XXXX Indikator: Andel av tillsvidareanställda som arbetar heltid Indikator: Procentuell andel av utrymme och uppmärksamhet i förskolan, fördelning pojkar och flickor Övergripande mål till prioriterade området Livslångt lärande Sunne öppnar upp mot omvärlden genom ett livslångt lärande där alla har möjlighet att nå sin fulla potential Kvantitativa mål: Fokusmål Indikator/mätmetod Nuläge Budget 2015 Alla elever går ur grundskolan med godkända betyg Andel elever som går ut åk 9 med godkända betyg i samtliga ämnen Andel elever som är behöriga att söka gymnasieutbildning efter avslutad åk 9 Målvärde ,8% 100% 100% 100% 89,2% 100% 100% 100% Meritvärde åk 9 197,8 214,8 Minst i nivå med riket Över nivå med riket Indikator: Andel elever som går ut åk 9 med godkända betyg i samtliga ämnen SCB Indikator: Andel elever som är behöriga att söka gymnasieutbildning efter avslutad åk Indikator: Meritvärde (genomsnittligt betygspoäng) 5

9 Fokusmål Indikator/mätmetod Nuläge Budget 2015 Fler utbildningar i egen regi matchas med näringslivets efterfrågan på arbetskraft Andel elever som efter avslutad YH utbildning har jobb eller startat företag efter 6 mån 85% (2013) Målvärde % 86% 86% Manuell räkning YH Manuell räkning GY Indikator/mätmetod: Andel elever som har jobb efter avslutad YH utbildning, Kommunens egen statistik Indikator/mätmetod: Manuell räkning av antal utbildningar som matchas till det lokala näringslivets behov. Övergripande mål till prioriterade området Näringsliv och arbete I Sunne finns de bästa förutsättningar för ett brett näringsliv och en växande arbetsmarknad Kvantitativa mål: Fokusmål Indikator/mätmetod Nuläge Budget 2015 Väg-, tåg, flyg och fibernätet förbättras Medborgarundersökning Gator och vägar, Antal avgångar Fryksdalsbanan, Sunne - Karlstad, Karlstad Sunne, må fre med restid 50 min Antal direktflyg(avgångar) till Köpenhamn och annan internationell hub, sö- fre Målvärde >57 >57 >57 5 av 24 avgångar FRA 11 st ARN 17 st CPH 0 st FRA 11 st ARN 17 st CHP 1 st FRA 11 st ARN 17 st CPH 2 st FRA 11 st ARN 17 st CPH 2 st Fastigheter med tillgång till fiber 89% 89% 92% 97% Indikator/mätmetod: Medborgarenkät, SCB, fråga B8- Gator och vägar, mäts vartannat år, värde på nöjdmedorgarindex Indikator/mätmetod: Antal avgångar som understiger 50 min Indikator/mätmetod: Antal direktflyg (avgångar) till Köpenhamn och annan internationell hub - Värmlandsstrategin mål 31 Indikator/mätmetod: Definition tillgång till fiber : Att byggnaden finns inom ett område där fiber har byggts eller är under byggnation. Byggnaden behöver inte vara ansluten, men man ska som fastighetsägare ha möjlighet att ansluta sin byggnad. Egen räkning. 6

10 Fokusmål Indikator/mätmetod Nuläge Budget 2015 Fler unga får jobb i Sunne Andel öppet arbetslösa ungdomar i åldern år 52 st, 4,2% ( ) 48 st 4,2% Målvärde st 4,1% st 4,1% Antal praktikplatser kommunen erbjuder för ungdomar (18-24 år) 25 st 30 st 30 st 30 st Indikator/mätmetod: Andel öppet arbetslösa ungdomar i åldern år, Arbetsförmedlingens statistik. Indikator/mätmetod: Antal praktikplatser kommunen erbjuder för ungdomar (18-24 år) via Arbetsmarknadsenheten. Fokusmål Indikator/mätmetod Nuläge Budget 2014 Sunne har ett av Sveriges bästa företagsklimat Det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen Målvärde ,0 > 4,0 > 4,0 > 4,0 NKI-värde i mätningen Insikten Indikator/mätmetod: Svenskt Näringslivs ranking mätning av kommunernas företagsklimat Indikator/mätmetod: SKLs servicemätning Insikten 7

11 Några budgetförutsättningar Kommunens uppräknade preliminära skatteunderlag för 2015 är 22,6 miljoner skattekronor. Ökningen av kommunens eget skatteunderlag beräknas till 2,6 %. På riksnivå är den genomsnittliga ökningen ca 3,5 %. Budgetberedningen har i sitt arbete försökt balansera ekonomi- och verksamhetsmål ur ett helhetsperspektiv. Fokus under budgetarbetet har varit att nå balans mellan kostnader och de ramar som nämnderna är tilldelade och att ambitionshöjningar ska ske genom omprioriteringar. Investeringsnivån har begränsats under 2015 för att nå en nivå där kommunen klarar att finansiera investeringar med egna medel. Nya prioriteringar bör göras inför Socialnämndens behov av nytt LSS-boende, en uppskattad investeringskostnad på 10,3 mkr, förutsätts att det byggs av Sunne Bostads AB. Beräknade totala skatte- och bidragsintäkter har varit grunden i ramtilldelningen. Utgångspunkt i ramfördelningen har varit verksamheternas presentation av behov för år och antaganden om utvecklingen av löne- pris- och kostnadsnivåer. Kravet på följsamhet mellan budgetram och verksamhet blir oerhört viktigt under kommande verksamhetsår. De budgetramar som nu föreslås är ett uttryck för tillit och förtroende mellan politik och förvaltning. Förslaget innebär att verksamheternas sammanlagda budgetramar ökar med 2,0 % i förhållande till 2014 års ramar. Nämndernas förslag finns i bifogade verksamhetsplaner. I budgetförslaget för 2015 räknas med en löneökning med 3 % räknat på 2014 års lönenivå (från 1 april). Arvodena beräknas med utgångspunkt från riksdagens ledamöters arvoden och en viss procent av den summan. Under 2014 beslutades om att en ny politisk organisation ska gälla från I och med detta kommer ett nytt arvodesreglemente att arbetas fram under hösten Befolkning Intäkterna i form av kommunalskatt och generella statsbidrag har beräknats utifrån prognosvärden framtagna under april månad och bygger på ett befolkningsunderlag på ca invånare (1/ ). I kalkylen för åren 2016 och 2017 har budgetberedningen räknat med en befolkningsminskning med 100 personer respektive år. En framskrivning av befolkningsutvecklingen år (index) kan beskrivas i följande sammanställning. Det innebär en fortsatt minskning av elever inom skolans område under planperioden, framförallt av gymnasieungdomar, medan befolkningen 80 år och äldre håller sig oförändrad. 8

12 Sammanfattad finansiell analys som grund för god ekonomisk hushållning Kommunens finansiella utveckling och ställning analyseras här kortfattat med hjälp av olika nyckeltal. Dessa utgår från fyra perspektiv: resultat, kapacitet, risk och kontroll. Avsikten är att identifiera finansiella problem och därigenom klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning eller inte. Värdena för är bokslut-/prognosvärden och åren är budget/planvärden. Motsvarande analys återfinns i årsredovisningarna. Kommunen i siffror Mkr Bruttoomsättning Balansomslutning Investeringsvolym Resultat och kapacitet Sunne kommun beräknas omsätta 952 mkr och ha en balansomslutning 2015 på 601 mkr. Under beräknas soliditeten minska från 54 % till 51 % pga att de beräknade resultaten förväntas vara låga och inte nå upp till 1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det betyder att kommunen försämrar den långsiktiga betalningsförmågan något och backar något i förhållande till målet om god ekonomisk hushållning. En närmare analys av det egna kapitalets förändring, det vill säga kommunens resultatutveckling, visar att kommunens nettokostnadsandel (exklusive avskrivningar) beräknas bli 94,2 procent år Sunne kommun har sedan balanskravet infördes, år 2000, haft en god balans mellan kostnader och intäkter. Jämfört med 2014 beräknas verksamhetens nettokostnad öka med 46 mkr år Skatteintäkter och statliga utjämningsbidrag beräknas öka med 48 mkr. Investeringsvolymen beräknas år 2015 vara 24 mkr. Medelvärdet för perioden är 48 mkr och är något högre än det årliga normalvärde för investeringsvolym enligt den finansiella målsättningen. Under den här redovisade 5-årsperioden kan kommunen inte klara av att finansiera investeringarna med skatter som den långsiktiga målsättningen säger. Finansiella nyckeltal Resultat och kapacitet Nettokostnadernas andel, % 99,2 100,2 99,4 99,2 99,4 Årets resultat, mkr 3,5-3,2 1,0 2,3 1,2 Självfinansieringsgrad av investeringar, % Soliditet, % Skattesatser: Primärkommunal, kr 21,80 22,15 22,15 22,15 22,15 Totalkommunal, kr 32,55 33,35 33,35 33,35 33,35 9

13 Risk och kontroll Kommunens kortfristiga betalningsberedskap är svag, och kommer så att vara under planperioden. Kassalikviditeten, som i analyssammanhang bör vara minst 100 procent, beräknas bli 81 procent vid utgången av Rörelsekapitalet (exklusive semesterlöneskulden) är negativt och beräknas bli fortsatt negativ, -6 mkr. Borgensåtagandena uppgår i bokslut 2013 till 203 mkr. Merparten av åtagandet avser lån hos Sunne Bostads AB (180 mkr). Från 2010 har kommunfullmäktige beslutat om en generell borgensram för Sunne Bostads AB:s totala låneförbindelser (ca 220 mkr). Det kan på sikt medföra att kommunens åtagande ökar med 40 mkr. Pensionsskulden inom linjen, eller ansvarsförbindelsen som den också kallas, är viktig att beakta ur risksynpunkt, eftersom skulden ska finansieras de kommande 50 åren. Pensionsskulden inom linjen är i Sunne kommun 289 mkr i bokslut Under har kommunen betalat in pengar (ca 43 mkr) via en försäkringslösning, som syftar till att minska framtida utbetalningar för de pensioner som i dag redovisas som en ansvarsförbindelse. För åren finns inte utrymme att budgetera för liknande avsättning. Under perioden redovisades en positiv budgetavvikelse på cirka 14,4 mkr eller i genomsnitt cirka 2,9 mkr per år avvek från mönstret då verksamheternas avvikkelser från budget var betydligt större än tidigare år. Prognosen för 2014 pekar också på att Kommunstyrelsen, Socialnämnden och Bildningsnämnden har negativa budgetavvikelser. Risk och kontroll Kassalikviditet exkl. semesterlöneskuld, % Rörelsekapital exkl. semesterlöneskuld, mkr Borgensåtagande, mkr Pensionsskuld och förpliktelser, mkr Budgetavvikelse, årets resultat jämfört med budget, mkr +1,0-3,2 När Sunne kommun går in i budgetåret 2015 är det ekonomiska läget bättre än de senaste åren. Efter några år av svag tillväxt kommer nu signaler om bättre fart i den svenska ekonomin. BNP beräknas öka med 2,6 % under 2014 och 3,5 % under 2015 vilket har en positiv inverkan på skatteunderlaget. Utrymmet för investeringsnivån enligt målsättningen att finansiera investeringarna med egna medel till 100 % är 148 mkr för perioden med hänsyn till den negativa prognosen för 2014 och budgetförslag för Investeringarna för perioden skulle behöva minska med 55 mkr för att nå självfinansiering av investeringarna. Händelse/förändring Kostnad/Intäkt, mkr Ränteförändring med 1 procent 0,5 Löneförändring med 1 procent 5,2 Generella avgiftsförändringar med 1 procent 0,5 Förändring av försörjningsstöd med 10 procent 0,7 Generella statsbidrag med 1 procent 1,8 Förändring skattesats med 1 kr 21,3 10 heltidstjänster 4,2 Oförutsedda händelser eller beslut har betydelse för kommunens ekonomi. Av sammanställningen ovan framgår till exempel att varje procents löneökning innebär en kostnad för kommunen på 5,2 mkr. 10

14 Föreslagen budget Kommunstyrelsen har beslutat lägga fram en budget med resultat 1,0 tkr år Budgeten uppfyller därmed det lagstadgade balanskravet och de finansiella mål som satts upp för år 2015 men inte de långsiktiga finansiella målen för god ekonomisk hushållning. Verksamhetens nettokostnader (inkl pensioner och avskrivningar) budgeteras 2015 till 698 mkr. För jämförelse redovisas utvecklingen/prognosen för perioden Nettokostnad, mkr % - förändring 3,0 3,0 2,8 2,4 2,0 förändring, mkr Enligt investeringsbudgeten uppgår nettoinvesteringarna år 2015 till 24 mkr. Hur respektive nämnd tänker sig att bedriva verksamheten inom de föreslagna ekonomiska ramarna framgår av särskilda verksamhetsplaner. I samband med att nya Kommunfullmäktige beslutade om budget för 2015 tillfördes 500 tkr till verksamheten Vård och omsorg för att möjligöra återgång till servering av varm mat till hemtjänstens kunder tkr tillfördes verksamheten Barns lärande för möjlighet att starta Nattis under I kommunfullmäktiges beslut har respektive nämnd tilldelats budgetbelopp enligt bifogad sammanställning. Respektive nämnd har rätt att själv besluta om omdisponeringar inom nettobudgeten. Nämnderna har uppdraget att integrera verksamhetsmål med upprättade verksamhetsplaner och då beakta att tilldelade verksamhetsplaner utgör ekonomiskt tak. Det vill säga budgeten ska hållas och eventuella omprioriteringar ska ske inom ram. Övriga beslut av betydelse för den ekonomiska processen och styrningen under året framgår av följande punkter: 1. Årets resultat uppgår till 1,0 mkr år 2015, 2,3 mkr år 2016 och 1,2 mkr år Skattesatsen fastställs till 22,15kr/skkr år Övriga finansiella mål ska vara: Finansiering av investeringar 100 % självfinansieringsgrad över planeringsperioden Soliditeten ska vara 54 % 4. Nämnderna tilldelas följande ekonomiska ramar för år 2015 som respektive nämndbudget ska hålla sig inom: Tkr Budgetbelopp År 2015 Kommunstyrelsen Räddningsnämnden Bildningsnämnden Socialnämnden Miljö- o Byggnadsnämnden Överförmyndarnämnden

15 Valnämnden 10 Kommunrevisionen 580 Nämndernas nettokostnader För åren 2016 och 2017 tilldelas nämnderna/verksamheterna preliminära planeringsramar enligt specifikation som framgår av resultaträkningen i budgetdokumentet. Dessa belopp är utgångspunkten inför budgetarbetet 2016 som ska göras i dialog där behov och demografiska förutsättningar för olika målgrupper ska tas fram som underlag i prioriteringsarbetet 6. I processen för 2016 och 2017 ska mer fokus läggas på ansvar, verksamhet och helhetsperspektivet 7. Kommunfullmäktige godkänner att en checkkredit om 70 mkr kopplas till koncernkontot i Fryksdalens Sparbank, enligt beslut i Kommunfullmäktige i november Kommunstyrelsen får ta upp lån inom en total ram på 120 mkr under Sunne kommun tecknar borgen för Sunne Bostads AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 220 mkr. En marknadsmässig borgensavgift ska tas ut av bolaget. Kommunstyrelsen får löpande fastställa avgiftens storlek inom borgensramen 10. Kommunfullmäktige beslutar om vilka målvärden och indikatorer som ska gälla för god ekonomisk hushållning. Se sid 4 budgetdokumentet. 11. Kommunstyrelsen får i uppdrag att senast till Kommunfullmäktige i november ta fram nya riktlinjer för god ekonomisk hushållning där det ska framgå hur en eventuell resultatutjämningsreserv ska hanteras. Kommunfullmäktige har i november 2014 beslutat om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. 12. Inom investeringsbudgeten gäller anslagsbindningen per projekt. För nedanstående investeringsprojekt krävs särskilt beslut av kommunfullmäktige innan det påbörjas Ny sorteringsbyggnad inkl. personalrum, miljöstation Holmby 1,3 mkr Övriga investeringsprojekt enligt investeringslistan, 23,5 mkr, beslutas av Kommunstyrelsen innan de tas i anspråk De investeringsprojekt som i investeringslistan finns under bildningsnämnden för 2015 stoppas. Pågående och beviljade investeringar fullföljs, inklusive Barnens Hus. 13. Kommunstyrelsen ger Sunne Bostads AB i uppdrag att ta fram underlag och kostnadsförslag för byggnation av nytt LSS-boende. Klart för inflyttning under För projektet krävs särskilt beslut av kommunfullmäktige innan det påbörjas. 14. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda om Kvarngatan 6 ska vara kvar som administrationslokal. 12

16 Jämföra med andra Uppgifterna är hämtade från Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). Vi har valt senaste redovisning och ytterligare två år. Avsikten är att varje år jämföra på samma sätt. Urvalet Liknande Sunne görs av programmet i Kolada och i korthet bygger grupperna på standardkostnad (dvs strukturellt betingad kostnad, enligt utjämningssystemet) och antalet invånare. Kommunerna Liknade Sunne har ungefär samma standardkostnad och är ungefär lika stora. Några mått har ett annat urval än Kolada och finns beskrivna under respektive mått. Materialet ger en ytlig bild av skillnader; en del beror på hur verksamheten redovisas, en del på kommunens ambitioner och ytterligare en del på hur effektiv verksamheten är. För en bättre jämförelse krävs att vi tränger djupare in i materialet efter kontakter med de kommuner vi vill jämföra oss med. Siffror inom parentes avser föregående år. Äldreomsorg totalt Kronor per invånare Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige I Liknande Sunne ingår kommunerna Mönsterås, Oxelösund, Tranemo, Årjäng, Askersund och Fagersta Sunnes värden ligger ca 10 procent högre än Liknande Sunne (2011 = ca 11 procent högre). Jämfört med Värmland och Sverige har Sunne ca 7,9 (8,1) respektive ca 20,6 (19,9) procent högre kostnader per invånare. Sunnes kostnader 2012 jämfört med standardkostnaderna för äldreomsorg är 11,3 (8,7) procent. Motsvarande uppgifter för Liknande Sunne är 1,1 (-2,2) och Värmland 0,8 (-0,1) procent. 13

17 Omsorg om Individ och familj totalt Kronor per invånare Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige I Liknande Sunne ingår kommunerna Mönsterås, Trosa, Tranemo, Lysekil, Åre, Eksjö, Vimmerby. Sunnes värden är ca 32 (31) procent lägre än Liknande Sunne, ca 38 (36) procent lägre än Värmland och ca 39 (36) procent lägre än Sverige. Skillnaderna kan bero på att kommunen bedriver verksamheten på en annan ambitionsnivå än jämförelsegrupperna. Sunnes kostnader 2011 jämfört med standardkostnaderna för Individ- och familjeomsorg är -17,0 (-14,3) procent. Motsvarande uppgifter för Liknande Sunne är 25,3 (33,3) och Värmland 19,5 (15,8) procent. Försörjningsstöd, utbetalt ekonomiskt bistånd Kronor per invånare Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige I Liknande Sunne ingår kommunerna Mönsterås, Trosa, Tranemo, Lysekil, Åre, Eksjö, Vimmerby. 14

18 Sunnes värden är ca 13 (17 ) procent lägre än Liknande Sunne, ca 43 (33) procent lägre än Värmland och ca 40 (29) procent lägre än Sverige. Skillnaderna kan bero på bl.a. arbetslöshet och sjukdom. Omsorg om personer med funktionsnedsättning totalt Kronor per invånare Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige I Liknande Sunne ingår kommunerna Malung-Sälen, Askersund, Hammarö, Tingsryd, Filipstad, Flen och Forshaga. Verksamhetens kostnader är ca 1 procent lägre än Liknande Sunne (2011 = ca 4,6 procent lägre), ca 1 (2,5) procent lägre än Värmland och ca 7 (11) procent högre än Sverige. Skillnaderna beror dels på kundernas behov dels på att kommunen bedriver verksamheten på en annan ambitionsoch/eller effektivitetsnivå än jämförelsegrupperna. Sunnes kostnader 2011 jämfört med standardkostnaderna för LSS-verksamheten är -11,2 (-8,8) procent. Motsvarande uppgifter för Liknande Sunne är 0,2 (-1,4) och Värmland -0,6 (-1,6) procent. Personlig assistans (beslut enligt SFB och LSS) Kronor per invånare(n28006) Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige SFB = Socialförsäkringsbalken 51 kap. LSS = Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade I Liknande Sunne ingår kommunerna Malung-Sälen, Askersund, Hammarö, Tingsryd, Filipstad, Flen och Forshaga. Omfattningen av Personlig assistans styrs till största delen av Försäkringskassans beslut om assistansersättning. 15

19 Sunnes kostnader för personlig assistans är ca 15 (27) procent lägre än Liknande Sunne, ca 16 (27) procent lägre än Värmland och ca 18 (4) procent högre än Sverige. Skillnaderna kan bero på att kommunen bedriver verksamheten på en annan ambitions- och/eller effektivitetsnivå än jämförelsegrupperna. Dessutom får respektive kommuns redovisning av kostnaderna större betydelse vid ökad detaljnivå i jämförelserna. ( Är det med säkerhet jämförbara uppgifter? Är lägst kostnad detsamma som högst kvalitet?) Kultur, nettokostnad Kronor per invånare Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige Liknande Sunne = Svalöv, Tibro, Munkedal, Essunga, Heby, Bjuv, Svenljunga (2012), (urval = Koladas indelning efter standardkostnader och totalt antal invånare) För 2012 ligger Sunnes kostnader för kulturverksamhet 52 procent högre än som Liknande Sunne. Jämfört med Värmland och Sverige har Sunne 16 respektive 20 procent högre kostnader per invånare. Område Kultur utgör 4,4 % av Bildningsnämndens totala budget. Fritid, nettokostnad Kronor per invånare Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige Liknande Sunne = Hultsfred, Torsås, Hagfors, Säffle, Hällefors, Heby, Nordanstig (urval = Koladas indelning efter standardkostnader och totalt antal invånare) För 2012 ligger Sunnes kostnader för fritidsverksamhet 1 procent över Liknande Sunne. Jämfört med Värmland och Sverige har Sunne 14 respektive 15 procent lägre kostnader per invånare. Område Fritid utgör 3,7 % av Bildningsnämndens totala budget. 16

20 Förskola Kronor per inskrivet barn Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige Liknande Sunne = Arboga, Bromölla, Lycksele, Strömstad. Tanum, Tomelilla (urval = efter demografi och barnomsorgs-/skolstruktur) Kommunens kostnader för förskolan per inskrivet barn ligger 5 procent lägre än Liknande Sunne, vilket motsvarar kr/inskrivet barn. Jämförs endast de tre kommuner som mest liknar Sunne kommun i barnomsorgs-/skolstruktur (Lycksele, Strömstad, Tanum) är skillnaden kr/inskrivet barn. Jämfört med Värmland 6 procent lägre (6 922 kr/inskrivet barn) och jämfört med Sverige 5 procent lägre (6 344 kr/inskrivet barn). Barnomsorgsverksamheten utgör 19 % av Bildningsnämndens totala budget. Antal inskrivna barn per årsarbetare i förskola Sunne 6,0 5,6 6,2 5,7 Liknande Sunne 5,3 5,5 5,3 5,4 Värmland 5,5 5,6 5,5 5,5 Sverige 5,4 5,5 5,4 5,5 Liknande Sunne = Arboga, Bromölla, Lycksele, Strömstad. Tanum, Tomelilla (urval = efter demografi och barnomsorgs- /skolstruktur) För 2012 ligger Sunne kommun över jämförelsegrupperna när det kommer till antal inskrivna barn/personal. Medelvärdet för Lycksele, Strömstad och Tanum är 5,1 inskrivna barn/personal för år

21 Fritids Kronor per inskrivet barn Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige Liknande Sunne = Arboga, Bromölla, Lycksele, Strömstad. Tanum, Tomelilla (urval = efter demografi och barnomsorgs-/skolstruktur) Kommunens kostnader för fritids per inskrivet barn ligger 14 procent högre än Liknande Sunne, vilket motsvarar kr/inskrivet barn. Jämförs endast de tre kommuner som mest liknar Sunne kommun i barnomsorgs-/skolstruktur (Lycksele, Strömstad, Tanum) är skillnaden kr/inskrivet barn. Jämfört med Värmland 7 procent högre (2 314 kr/inskrivet barn) och jämfört med Sverige 12 procent högre (3 888 kr/inskrivet barn). Skillnaden bakåt mellan jämförelsekommunerna beror på lokalkostnaderna. Sunne kommun redovisade mer än dubbelt så hög lokalkostnad per elev som övriga grupper. Lokalkostnaderna sågs över och fördelningen gjordes om inför Fritidsverksamheten utgör 4,6 % av Bildningsnämndens totala budget. Fritids Antal inskrivna barn per årsarbetare Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige Liknande Sunne = Arboga, Bromölla, Lycksele, Strömstad. Tanum, Tomelilla (urval = efter demografi och barnomsorgs-/skolstruktur) För 2012 ligger Sunne kommun lägre än alla jämförelsegrupper när det kommer till antal inskrivna barn/personal. Medelvärdet för Lycksele, Strömstad och Tanum är 17 inskrivna barn/personal för år

22 Grundskola Kronor per elev (kommunala grundskolor, inkl. skolskjuts) Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige Liknande Sunne = Arboga, Bromölla, Lycksele, Strömstad, Tanum, Tomelilla (urval = efter demografi och barnomsorgs-/skolstruktur) Kommunens kostnader för grundskolan per elev ligger 0,2 procent lägre än Liknande Sunne, vilket motsvarar 188 kr/elev. Jämförs endast de tre kommuner som mest liknar Sunne kommun i barnomsorgs-/skolstruktur (Lycksele, Strömstad, Tanum) är skillnaden kr/elev. Jämfört med Värmland 0,6 procent högre (619 kr/elev) och jämfört med Sverige ligger Sunne 3 procent högre (2 703 kr/elev). Sunne kommun har betydligt högre kostnader för skolskjuts per elev än jämförelsekommunerna var skolskjutskostnaden kr/elev för Sunne, medan den var kr/elev för liknande Sunne. Grundskola utgör 40 % av Bildningsnämndens totala budget. Genomsnittligt meritvärde i åk 9 (kommunala skolor) Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige Liknande Sunne = Arboga, Bromölla, Lycksele, Strömstad, Tanum, Tomelilla (urval = efter demografi och barnomsorgs-/skolstruktur) Meritvärdet för Lycksele, Strömstad och Tanum är 207 för år

23 Andel %, elever i åk. 9 som 2013 var behöriga till gymnasieskolan (kommunala skolor) Naturvetaroch teknikprog. Ekonomihumanistiska och samhällsvetarprog. Estetiska programmet Yrkesprogram Sunne 75,3 87,3 88,0 90,0 Liknande Sunne 78,3 85,4 87,1 88,1 Värmland 75,6 83,4 85,1 86,4 Sverige 75,9 83,8 85,6 86,8 Liknande Sunne = Arboga, Bromölla, Lycksele, Strömstad, Tanum, Tomelilla (urval = efter demografi och barnomsorgs-/skolstruktur) Gymnasieskolan Kronor per elev hemkommun Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige Liknande Sunne = Strömsund, Götene, Östra Göinge, Bjuv, Grums, Heby, Vansbro (urval = Koladas indelning efter standardkostnader och totalt antal invånare) Kommunens kostnader för gymnasieskolan per elev (kostnad/antalet elever folkbokförda i kommunen inskrivna i gymnasieskolan) ligger 6 procent högre än Liknande Sunne (7 782 kr/elev). Jämfört med Värmland 16 procent högre ( kr/elev) och jämfört med Sverige 17 procent högre ( kr/elev). 20

24 Kronor per elev kommunal gymnasieskola Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige Liknande Sunne = Strömsund, Götene, Östra Göinge, Bjuv, Grums, Heby, Vansbro (urval = Koladas indelning efter standardkostnader och totalt antal invånare) Jämför vi kostnad kommunal gymnasieskola per elev (kostnad/antalet elever i kommunens gymnasieskolor) ligger Sunne 39 procent under Liknande Sunne ( kr/elev), 14 procent över Värmland ( kr/elev) och 8 procent över Sverige ( kr/elev). Detta nyckeltal har justerats kraftigt gällande jämförelsekommunerna, Värmland och riket sedan vårens mätning. Två faktorer som påverkar kostnadsbilden för Sunne kommun är andelen yrkeselever och andelen introduktionselever. Detta är program som är mer resurskrävande och därmed dyrare att bedriva än studieförberedande program. De två största gymnasieprogrammen i Sunne kommuns gymnasieskola är Naturbruksprogrammet och Transportprogrammet (Södra Viken), vilka enligt riksprislistan är de två dyraste programmen att anordna. Av de elever som läser på Naturbruksprogrammet och Transportprogrammet kommer ca 80 % från andra kommuner. Gymnasieelever i kommunens egna skolor, andel (%) Sunne 37,6 38,4 40,3 Liknande Sunne 28,2 26,3 22,7 Värmland 33,1 30,8 29,2 Sverige 39,2 37,7 37,9 Liknande Sunne = Strömsund, Götene, Östra Göinge, Bjuv, Grums, Heby, Vansbro (urval = Koladas indelning efter standardkostnader och totalt antal invånare) 21

25 Detta nyckeltal visar andelen av alla i kommunen folkbokförda elever som går i kommunens egna gymnasieskolor. Då inte alla kommuner har egna gymnasieskolor är jämförelser rakt av svåra att göra, men trenderna går att utläsa. Gymnasieverksamheten utgör 22 % av Bildningsnämndens totala budget. Räddningstjänst Kronor per invånare Munkfors Torsby Arvika Årjäng Filipstad Kristinehamn Säffle Eda Värmland Storfors Hagfors Sunne Forshaga Grums Karlstad Kil Hammarö Uppgifterna är hämtade från SCB-öppna jämförelser. Kommunens kostnader ligger 21 procent under snittet i Värmland. Detta motsvarar 201 kronor per invånare. 22

26 RESULTATBUDGET Kommunfullmäktige BOKSLUT BUDGET BUDGET PLAN T k r Kommunstyrelsen Räddningsnämnden Bildningsnämnden Socialnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Kommunrevisionen Överförmyndarnämnden Valnämnden Nämndernas nettokostnader Interndeb pensioner mm Pensionsutbetalningar (inkl ind del) Förändr pensionsskuld Avsättningar Kalkylerade kapitalkostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTO Skatteintäkter Slutavräkning, skatt mm Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT EFTER SKATTE- INTÄKTER O FINANSNETTO Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL N y c k e l t a l Verksamhetens nettokostnad/ skatteintäkter mm 99,3% 99,5% 99,4% 99,2% 99,4% Verksamhetens nettokostnad (exkl avskrivningar)/skatteintäkter mm 94,3% 94,5% 94,2% 94,1% 94,2% Resultat före eo-poster/ Skatteintäkter mm 0,5% 0,0% 0,1% 0,3% 0,2% Årets resultat/ Skatteintäkter mm 0,5% 0,0% 0,1% 0,3% 0,2% Finansnetto "Beräknat reinvesteringsutrymme" Summa skatt o generella bidrag (tkr)

27 BALANSBUDGET Kommunfullmäktige , , Tkr BOKSLUT Budget Prognos BUDGET PLAN PLAN TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav årets förändring Avsättningar för pensioner mm Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ansvarsförbindelse: Pensionsförmåner intjänade tom Borgensåtaganden N y c k e l t a l *Rörelsekapital, tkr *Anläggningskapital, tkr *Soliditet 56% 54% 53% 54% 53% 51% *Balanslikviditet 0,48 0,50 0,55 0,64 0,60 0,57 *Låneskuld per invånare, kr *Låneskuld per invånare, riksmedelvärde *Kassalikviditet exkl semesterlöneskuld 70% 74% 81% 93% 89% 85% *Rörelsekapital exkl semesterlöneskuld, tkr *Pensionsskuld och -förpliktelser, tkr

28 KASSAFLÖDESPLAN Kommunfullmäktige , , Tkr Boklsut Budget Prognos Budget Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kasssaflödet Avskrivningar Avsättningar till pensionsskuld mm Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet I Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten II Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Utlåning Upplåning III Kassaflöde från finansieringsverksamheten Förändring av likvida medel (I+II+III) Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

29 INVESTERINGSLISTA Kommunfullmäktige , Tkr Budget Prognos Budget Kommunstyrelsen Fastigheter Energiinvesteringar Larmmottagning i egen regi 950 Hiss och trapphus Kvarngatan Vatten och avloppsverksamhet Va-ledning Vår Sommarvägen Va- Mårdvägen Va- Vår och Sommarvägen Avloppsanläggning S Borgeby, renovering Va-Bäckalund Strategisk VA-plan Uppgradering biogasproduktion Gator och vägar Gator, vägar och va-ledningar Gatubeläggningar Centrumplanering Bro över Frykensundet Bro över Lerälven, Lövnäsvägen Mindre rondell Järnvägsg/Magasinsgatan Gc-väg Torvnäs GC-väg Hea-Ulfsberg GC-Tunströms väg Nytt broalternativ Infrastruktur, Fryksdalsbanan Medfinansiering Fryksdalsbanan Maskiner och fordon Renhållning Ny sorteringsbyggnad inkl. personalrum, miljöstation Holmby Omklädningsrum Holmby Övrigt inom KS Samordnad förvaltning Nätutbyggnad IT-planen, utbyte servrar Stamnät, bredbandsutbyggnad Kvalitetsledningssystem mm Köksutrustning Summa kommunstyrelsen Bildningsnämnden Inventarier utbildningsändamål Centrala medel för Barnens Hus / Skäggeberg Barnomsorg Ny förskola Hasselbol Återställande Hasselbol Ny förskoleavdelning Lysvik Anpassning barnomsorg obekväm arbetstid. Hiss Förskoleavd. Björkbacken Grundskola F-6 Färdigställande av Östra skolan inför ht Skäggeberg, renovering och hyra evakuering Åmberg Inventarier, utemiljöer, IT

30 INVESTERINGSLISTA Kommunfullmäktige , Tkr Budget Prognos Budget Inventarier It-anpassning Anpassning ny skollag, lokaler för elevhälsa och arbetsrum, ytterskolor Disk och ljuddämpning, Prästbol Högstadiet Flytt busshållplats Upprustning slöjd och hemskunskap Inventarier Gymnasieskola Omställning Broby Grafiska, SG Broby Utrustning, gymnasiet /IN o låsutrustning, SGB Teknikhuset, utrustning SGBroby Inventarier 2014, SG Broby Utökning maskinhallyta, SG Södra Viken Inventarier 2014, SG Södra Viken Internat (Lyan) och klassrum, SG Södra Viken Område Fritid Matchur, konstgräsplan Arenaområdet, löparbanor och förråd Flytt ridanläggning Område Kultur Nytt bibliotekssystem Summa bildningsnämnden Socialnämnden Äldreomsorg Nybyggnation äldreboende, inventarier, utemiljö Inköp inventarier Stötsabsorberande golv till Salla Omdisponering lokaler Hagen o Långgatan LSS Gruppboende LSS( Sunne Bostad ) Summa socialnämnden Räddningsnämnden Övningsplats 500 Pick-up 500 Summa räddningsnämnden SUMMA INVESTERINGAR Varav finansierat av avgiftskollektivet (va, renhållning) Varav finansierat av skattekollektivet

31 KOMMUNSTYRELSEN Ordförande: Ola Persson Förvaltningschef: Olle Edgren Ekonomiskt sammandrag Belopp i tkr VERKSAMHETSPLAN 2015, Driftredovisning Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Summa intäkter Personalkostnader Kapitalkostnader Övriga Summa kostnader NETTOKOSTNAD Ram enl. KF/budget Avvikelse mot ram/budget Nettokostnad fördelad per verksamhet (tkr) Kommunadministration Kostverksamhet Gemensamma lokaler Övrig gemensam vht Nämnd- och styrelseverks Fysisk, teknisk planering Näringsliv, åtgärder o medfina Turistverksamhet Gator, vägar, parkering Parker Säkerhetssamordning Kulturverksamhet Fritidsverksamhet Färdtjänst Arbetsmarknadsåtgärder Arbetsområden och lokaler Hemsändningsbidrag Kommunikationer Vatten Renhållning NETTOKOSTNAD

32 Investeringsredovisning Bokslut 2013 Sunne Norra Viken 1: Leran 3: Prognos 2014 Nettoinvestering Budget Energiinvesteringar Reservkraft, serverlokal Turistbyrå 850 Ärendesystem 114 Sprinklersystem Salla Larmmottagning i egen regi 950 Hiss och trapphus kvarng VA VA VA Bäckalund Strategisk VA-plan Uppgrad biogasproduktion Gator o vägar Gatubeläggningar Centrumplanering Bro över Frykensundet Bro över Lövnäsvägen Mindre rondell järnvg/magsin Nytt broalternativ Åtgärder kring Fryksdalsbanan Medfinansiering Fryksdalsba Maskiner o Fordon Ny miljöstation Holmby Omklädningsrum Holmby 500 Stamnät Bredband IT en Kvalitetsledningssystem Köksutrustning Samordnad förvaltning SUMMA Ram enl Avvikelse

33 Fördelning av nämndens verksamhet, budget 2015 Totala nettokostnader Affärsvht 13% Särsk rikt insatser 5% Politisk vht 6% Mkr Gemsam vht 34% Vård o omsorg 2% Fritid o kultur 4% Infrastruktur 39% Verksamhetskrav I anslaget för reglerings- och saneringsfastigheter ingår internhyra (856 tkr) för följande objekt: Motorgården 35 tkr Brobystugan 20 tkr Gamla Åmbergsskolan 139 tkr Järnvägsstation 161 tkr Rottneros gamla skola 501 tkr Kommunen ska ta fram en policy och handlingsplan för hur kommunens tillgänglighetsarbete ska genomföras. En arbetsgrupp med representanter från verksamheterna arbetar med frågan. I den nya kommunstrategin ska tillgänglighetsfrågor genomsyra varje målområde. Verksamhet Kommunstyrelsens verksamhet regleras i kommunallagen och av kommunfullmäktige antaget reglemente. Som stöd för att bedriva verksamheten finns kommunkansliet, tekniska enheten, it-enheten, ekonomiavdelningen, personalavdelningen, arbetsmarknadsenheten och kostenheten. Antalet årsarbetare uppgår till 147 st Verksamheten under kommunstyrelsens ansvar består till stor del av administrativ och teknisk service till övriga förvaltningar, kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen ansvarar för följande huvudgrupper av verksamheter: Övergripande administration Fastighetsförvaltning Kostverksamhet Politisk verksamhet Fysisk och teknisk planering Näringslivsåtgärder Turismverksamhet Gator och parker Viss kulturverksamhet Arbetsmarknadsåtgärder Kommunikationer och färdtjänst Vatten- och avfallshantering Verksamhetsförändringar Från och med 2015 kommer den politiska organisationen att förändras vilket innebär att i princip all verksamhet samlas under Kommunstyrelsen. Specifikation av budget för politisk verksamhet behandlas i ett särskilt ärende. Till den politiska verksamheten ska det tillföras 75 tkr för medborgadialog. I den tilldelade budgetramen på 77,9 mkr ingår bl a 2015: 500 tkr som fortsatt verksamhetsbidrag till Västanå Teater Bidrag till Sunne Turism AB för att bedriva turistbyråverksamhet är tkr Bidrag Rottneros Park Trädgård AB 500 tkr Stift. Selma Lagerlöfs litteraturpris 100 tkr Kommunen är medfinansiär i olika projekt med totalt 2,0 mkr. Några av projekten är: Företagssam landsbygd 237 tkr Finsam-projekt 250 tkr Skutt 100 tkr Plattform SUNT 250 tkr Fastighetsunderhållet är 65 kr m 2 Bidrag till Värmlandstrafik har budgeterats utifrån totalt ägarbidrag med 388 mkr, Sunne kommuns andel är 10,1 mkr (9,4 mkr 2014) Målet är att minska kommunens energiförbrukning för uppvärmning av kommunens fastigheter med 10 %. 30