Sunne kommun. Budget samt flerårsplan för åren Nämndernas verksamhetsplaner. Antagen av Kommunfullmäktige

Transkript

1 Sunne kommun Budget 2014 samt flerårsplan för åren Nämndernas verksamhetsplaner Antagen av Kommunfullmäktige

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Resultatbudget 21 Kassaflödesplan 22 Balansbudget 23 Investeringsbudget 24 Verksamhetsplaner Kommunstyrelsen 26 Räddningsnämnden 33 Bildningsnämnden 35 Socialnämnden 39 Miljö- o byggnadsnämnden 43 Överförmyndarnämnden 46 Valnämnden 48 Kommunrevision 49

3 Kommmunfakta 2014 Antal invånare i Sunne kommun 1 januari Mandat i kommunfullmäktige Parti Mandat Moderata samlingspartiet (M) 7 Centerpartiet (C) 14 Folkpartiet liberalerna (Fp) 2 Miljöpartiet de gröna (Mp) 2 Socialdemokraterna (S) 12 Vänsterpartiet (V) 2 Sverigedemokraterna (Sd) 2

4 Budget 2014 Budget för år 2014 samt flerårsplan för åren Budgetprocessen fungerar så att fullmäktige fastställer ekonomiska ramar för varje nämnd i juni månad. De ramar som fastställs av kommunfullmäktige ska grundas på politiska prioriteringar som gäller verksamhetens omfattning, inriktning och kvalitet. Beslutet är den yttersta restriktionen för vad verksamheten i respektive nämnd får kosta. Rambeslutet blir därmed, ur ekonomisk synpunkt, ett formellt beslut om budget för år Budgetberedningen, som i år har bestått av Kommunstyrelsen, har haft möten med representanter för nämnder, förvaltningar och politiska partier , , , , och där dialog förts om verksamhet och ekonomiska ramar. Behovsbilden och demografiska förutsättningar för olika målgrupper har presenterats och diskuterats vid dessa möten. Jämförelser av olika verksamheters resultat och resurser har också presenterats som ett underlag i prioriteringsarbetet. Budgetförslag för de interna resultatenheterna Kostenheten och Fastighetsförvaltningen har presenterats och godkänts. Den prognos över de tillgängliga resurser som budgetförslaget bygger på är hämtade från tillgängligt beräkningsunderlag från april. I en särskild beslutspunkt fick Bildningsnämnden ett anslag på 6 mkr för år 2014, 3,2 mkr för år 2015 och 0,2 mkr för år 2016 för att klara omställningen av gymnasieskolan och grundskolan. God ekonomisk hushållning I kommunallagen framgår att kommuner i sin budget ska ta fram särskilda mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Målen ska dels ha ett finansiellt perspektiv dels ett verksamhetsperspektiv. En utvärdering ska finnas i årsredovisningens förvaltningsberättelse om målen för god ekonomisk hushållning har nåtts. Budgetprocessen för inleddes med ett resonemang om vilka finansiella mål kommunen ska ha. Kommunstyrelen var överens om de mål som formulerats. Kommunen ska ha ett positivt resultat som täcker in egenfinansiering av investeringar, alla pensionskostnader, värdesäkring av förmögenheten, osäkra planeringsförutsättningar och oförutsedda händelser. Dessutom ska skattesatsen vara oförändrad under planperioden. Syftet är att skapa ett finansiellt handlingsutrymme för nästkommande generation, utan att den ska behöva ta ut en högre skatt. Kommunen bör genom sitt agerande idag skapa förutsättningar för att kommuninvånarna även i framtiden kan få service på god nivå. Det är viktigt att kommunen ständigt utvecklar sin planeringsprocess och tar ansvar för att helt leva upp till kommunallagens krav på balans i ekonomin. Nya riktlinjer för god ekonomisk hushållning kommer att tas fram där det ska framgå hur en eventuell resultatutjämningsreserv ska hanteras. I kommunstrategin anges att nedanstående finansiella mål ska vara uppfyllda för att Sunne kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Nivå på skattesatsen Oförändrad skattesats för planperioden (22,15) Årets resultat 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag ska nås under planeringsperioden Finansiering av investeringar 100 % självfinansieringsgrad över planeringsperioden

5 Under budgetprocessen har budgetberedningen kommit fram till att ovanstående resultatmål inte kan nås under budgetperioden. Ett nytt kortsiktigt mål för 2014 har därför satts som är 0,0 %, Kommunallagens lägsta resultatmål är budgetbalans (dvs. +/- 0 %). Kostnadsutjämning De beräkningar av utjämningssystemet som framgår av resultatbudgeten bygger på en prognos enligt gällande system. (Kostnadsutjämning kr per invånare).regeringen avser att lägga fram en lagrådsremiss om ett reviderat system innan sommaren och en proposition i slutet av september. Riksdagen beräknas ta beslut i frågan först i december Först därefter kan man med säkerhet beräkna det definitiva utfallet av ändringen i utjämningssystemet. Effekten av ett eventuellt beslut enligt det nya systemet har ändå lagts in i resultatbudgeten under en särskild rubrik. Preliminära beräkningar visar att kommunen kan få ca 17 mkr mer i intäkter än i nuvarande system. Planeringsförutsättningarna för att beräkna utfallet av skatteutjämningssystemet är därför mycket osäkra. Om det reviderade systemet inte skulle godkännas av riksdagen blir de föreslagna budgetramarna för nämnderna omöjliga att hålla och måste i så fall prövas om under hösten i en ny process. Ytterligare besparingar krävs helt enkelt för att nå budgetbalans. Verksamhetsmål behövs för att klargöra uppdraget och ange vad som kan anses uppnås för de befintliga resurserna. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Det säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. För att åstadkomma detta krävs bl.a. en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser mot uppställda mål. Parallellt med budgetarbetet har en dialog om verksamhetsmål förts i nämnder och förvaltningar. I budgetförslaget har varje nämnd lämnat förslag till kommunfullmäktige på övergripande mål kopplade till budgeten. Utgångspunkten är ett antal mått framtagna i projektet Kommunens kvalitet i korthet som Sunne deltar i. Ambitionen har också varit att måtten ska kopplas till målområden som finns angivna i kommunstrategin. Mål och mått finns angivna i respektive nämnds verksamhetsbeskrivning. I kommunstrategin anges som en förutsättning för att kommunen ska ha god ekonomisk hushållning att de verksamhetsmässiga målen formuleras genom Gott ledarskap där mål, kvalitetsnivå och ekonomi ska formuleras för varje verksamhet Övergripande finansiell målsättning Resultatmålet är satt så att överskottet blir cirka 0,0 % (0,0 mkr) av skatteintäkter och generella statsbidrag för år Resultatmålet för planåren är 0,0 % och 0,0 %. Skattesatsen ska vara oförändrad 22,15 kronor per skattekrona. Investeringarna budgeteras år 2014 till 35 mkr. För hela perioden är den planerade investeringsvolymen totalt c:a 143 mkr. Det betyder att investeringsvolymen finansieras till 72 % med skattemedel under planperioden. Det innebär att det finansiella målet som anger hur investeringar ska finansieras inte uppfylls i ett treårsperspektiv. År Resultatmål i Årsbudget 0,0% 0,4% 0,0 0,0 0,0 Redovisat resultat i Bokslut 0,1% Investeringsmål i Årsbudget (% finansiering med egna medel) 44% 94% 98% 61% 68% Redovisad investering i Bokslut (% finansiering med egna medel) 116% Soliditet 56% 53% 52% 50% 49% Skattesats 21,80 22,15 22,15 22,15 22,15 2

6 Visionen för Sunne i kommunstrategin Ny kommunstrategi kommer att tas fram under 2013 och ska enligt planering gälla för perioden Det innebär att vision och kommungemensamma mål som anges i nuvarande plan förlängs att gälla även år 2014 i praktiken. De 8 kommungemensamma målen ska följas upp och avrapporteras till kommunfullmäktige i samband med årsredovisningen. Huvudrubriker för de kommungemensamma målen är: Attraktiv livsmiljö Uthållig kommun Kompetens- och kulturutveckling Utveckla företagsamheten God rörlighet Tillvarata småskaligheten Utveckla demokratin God ekonomi I juni 2014 planeras den nya kommunstrategin beslutas av kommunfullmäktige. I processen med den nya strategin finns förslag på 5 målområden: Näringsliv infrastruktur Livskvaliet Hållbar kommun-miljö och ekonomi Kunskapsutveckling Demokrati - kommunikation Kommunen deltar i ett utvecklingsprojekt tillsammans med c:a 200 andra svenska kommuner, Kommunens kvalitet i korthet. Syftet är att lyfta fram frågor som ur ett medborgarperspektiv beskriver kvaliteten i olika verksamheter. Tanken är att de olika måtten ska bidra till att formulera mål knutna till verksamhetsperspektivet i begreppet god ekonomisk hushållning. De olika kvalitetsmåtten är samlade under följande rubriker. Tillgänglighet Trygghet Information och delaktighet Effektivitet Samhällsutveckling Attraktiv livsmiljö Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? (KKIK) Uthållig kommun Hur upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i? (KKIk) Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av total antalet bilar? (KKIK) Inga kommunala fastigheter ska ha uppvärmning som baseras på fossila bränslen 2012.(Kommunen klimatplan) Minska energiförbrukningen för uppvärmning av kommunens fastigheter (Kommunens klimatplan) Utveckla företagsamheten Indikator Sunnes resultat Mål Jämförelse kommuner Värde på index Värde på index % av Olja m 3 /år kwh/m²

7 Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen första halvåret? (KKIK) Vad ger företagen för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? (Svenskt Näringsliv) God rörlighet Hur ser du på möjligheten till att använda kollektivtrafiken för resor?(scb) Tillvarata småskaligheten Hur ser du på utbudet av andra affärer(än livmedel) och service inom rimligt avstånd? (SCB) Utveckla demokratin Hur god är kommunens webb-information till medborgarna? (KKIK) Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet? (KKIK) God ekonomi Hur stor del av medborgarna fick kontakt med en handläggare via telefon för att få svar på en enkel fråga? (KKIK) Hur många av medborgarna uppfattar att de fått ett gott bemötande när de kontaktat kommunen kring en enkel fråga? (KKIK) Antal 7,5 5,9 6,0 5,5 Rankning i undersökning av alla kommuner Betyg på en 10 gradig skala Betyg på en 10 gradig skala (KKIK=Kommunens kvalitet i korthet) (SCB=Statistika centralbyrån, undersökning vartannat år) Ny fråga ,8 5,0 5,4 7,0 6,5 7,0 6,1 %-snitt av 10 områden Index, max % av tillfrågade % av tillfrågade Några budgetförutsättningar Kommunens uppräknade preliminära skatteunderlag för 2014 är 21,9 milj. skattekronor. Ökningen av kommunens eget skatteunderlag beräknas till 2,4 %. På riksnivå är den genomsnittliga ökningen ca 3,2 %. Budgetberedningen har i sitt arbete försökt balansera ekonomi- och verksamhetsmål ur ett helhetsperspektiv. Inför budgetarbetet 2014 var förhoppningen att förslaget på ett nytt utjämningssystem mellan kommunerna skulle ha börjat gälla. En enig statlig utredning har tagit fram förslag till nytt utjämningssystem mellan kommunerna: Likvärdiga förutsättningar Översyn av den kommunala utjämningen. Beräknade totala skatte- och bidragsintäkter har varit grunden i ramtilldelningen. Utgångspunkter i ramfördelningen har varit demografiska förutsättningar beräknade utifrån befolkningsprognosen och antaganden om utvecklingen av löne- pris- och kostnadsnivåer. De områden som identifierats under processen där omprövning snabbt måste ske är gymnasieskolan och delvis grundskolan. Övriga verksamheter har kommit med förslag inom tilldelad budgetram. Arbete med att nå enighet inom organisationen pågår. Fokus har varit att skaffa en gemensam bild av hela kommunen och olika verksamheters läge under de närmast kommande åren. Det är viktigt att ta strategiska beslut nu även om de på kort sikt inte ger de ekonomiska effekter som behövs under budgetåret Förslaget innebär att verksamheternas sammanlagda budgetramar ökar med 0,5 % i förhållande till 2013 års prognos. 4

8 Nämndernas förslag finns i bifogade verksamhetsplaner. I budgetförslaget för 2014 räknas med en löneökning med 2 % räknat på 2013 års lönenivå. Inför budget 2012 gjordes en översyn av arvoden och ersättningar till politiker för att anpassa nivåerna till hur det ser ut i andra kommuner. Arvodena beräknas med utgångspunkt från riksdagens ledamöters arvoden och en viss procent av den summan. I budget 2014 innebär det att arvodena höjts med 1,5 % i förhållande till Intäkterna i form av kommunalskatt och generella statsbidrag har beräknats utifrån prognosvärden framtagna under april månad och bygger på ett befolkningsunderlag på invånare (1/ ). I kalkylen för åren 2015 och 2016 har budgetberedningen räknat med en befolkningsminskning med 50 personer respektive år. En framskrivning av befolkningsutvecklingen år (index) kan beskrivas i följande sammanställning Befolkningsutveckling (index) år 6-15 år år 80-w Totalt Det innebär en fortsatt minskning av elever inom skolans område under planperioden, framförallt av gymnasieungdomar, medan befolkningen 80 år och äldre håller sig oförändrad. Tillskott till ramarna för Bildningsnämnden med 6 mkr för att klara omställningsarbetet inom skolans verksamhet. Bildningsnämnden har tagit fram ett långsiktigt beslut om skolstrukturen som kommer att vara fullt genomfört 2017 och får då full effekt vilket ger en besparing med c:a 10 mkr per år. I en särskild beslutspunkt fick Bildningsnämnden ett anslag på 6 mkr för år 2014, 3,2 mkr för år 2015 och 0,2 mkr för år 2016 för att klara omställningen av gymnasieskolan och grundskolan. I budgetförslaget har ramarna justerats med hänsyn till de demografiska förändringarna enligt följande: Mkr Bildningsnämnden -6,0-2,7-1,9 Socialnämnden +1,9-2,1 +0,2 5

9 Sammanfattad finansiell analys som grund för god ekonomisk hushållning Kommunens finansiella utveckling och ställning analyseras här kortfattat med hjälp av olika nyckeltal. Dessa utgår från fyra perspektiv: resultat, kapacitet, risk och kontroll. Avsikten är att identifiera finansiella problem och därigenom klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning eller inte. Värdena för är bokslut-/prognosvärden och åren är budget/planvärden. Motsvarande analys återfinns i årsredovisningarna. Kommunen i siffror Mkr Bruttoomsättning Balansomslutning Investeringsvolym Resultat och kapacitet Sunne kommun beräknas omsätta 926 mkr och ha en balansomslutning 2014 på 586 mkr. Under beräknas soliditeten minska från 52 % till 49 % pga att de beräknade resultaten förväntas vara låga och inte nå upp till 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det betyder att kommunen försämrar den långsiktiga betalningsförmågan något och backar något i förhållande till målet om god ekonomisk hushållning. En närmare analys av det egna kapitalets förändring, det vill säga kommunens resultatutveckling, visar att kommunens nettokostnadsandel (exklusive avskrivningar) beräknas bli 94,5 procent år Sunne kommun har sedan balanskravet infördes, år 2000, haft en god balans mellan kostnader och intäkter. Inför budgetperioden kan Sunne kommun inte anses ha god balans mellan intäkter och kostnader. Jämfört med 2013 beräknas verksamhetens nettokostnad öka med 20 mkr år Skatteintäkter och statliga utjämningsbidrag beräknas öka med 35 mkr. Investeringsvolymen beräknas år 2014 vara 35 mkr. Medelvärdet för perioden är 48 mkr och är något högre än det årliga normalvärde för investeringsvolym enligt den finansiella målsättningen. Under den här redovisade 5-årsperioden kan kommunen inte klara av att finansiera investeringarna med skatter som den långsiktiga målsättningen säger. Finansiella nyckeltal Resultat och kapacitet Nettokostnadernas andel, % 99,6 101,9 99,5 99,5 99,5 Årets resultat, mkr 0,7-15, Självfinansieringsgrad av investeringar, % Soliditet, % Skattesatser: Primärkommunal, kr 21,80 22,15 22,15 22,15 22,15 Totalkommunal, kr 32,55 33,35 33,35 33,35 33,35 6

10 Risk och kontroll Kommunens kortfristiga betalningsberedskap är svag, och kommer så att vara under planperioden. Kassalikviditeten, som i analyssammanhang bör vara minst 100 procent, beräknas bli 46 procent vid utgången av Rörelsekapitalet (exklusive semesterlöneskulden) är negativt och beräknas bli fortsatt negativ, -80 mkr. Borgensåtagandena uppgår i bokslut 2012 till 196 mkr. Merparten av åtagandet avser lån hos Sunne Bostads AB (173 mkr). Från 2010 har kommunfullmäktige beslutat om en generell borgensram för Sunne Bostads AB:s totala låneförbindelser (ca 210 mkr). Det kan på sikt medföra att kommunens åtagande ökar med 37 mkr. Pensionsskulden inom linjen, eller ansvarsförbindelsen som den också kallas, är viktig att beakta ur risksynpunkt, eftersom skulden ska finansieras de kommande 50 åren. Pensionsskulden inom linjen är i Sunne kommun 275 mkr i bokslut Den förväntas öka under 2013 eftersom diskonteringsräntan sänks. Det innebära att skulden ökar 8-10 procent. Efterhand som det s.k. omställningsprogrammet (ca 15 mkr) avvecklas kommer skulden att minska om den inte ersätts av nya omställningsprogram. Det är i dagsläget svårt att förutse hur skuldutvecklingen kommer att bli. Under har kommunen betalat in pengar (ca 43 mkr) via en försäkringslösning, som syftar till att minska framtida utbetalningar för de pensioner som i dag redovisas som en ansvarsförbindelse. För åren finns inte utrymme att budgetera för liknande avsättning. Under perioden redovisades en positiv budgetavvikelse på cirka 6,7 mkr eller i genomsnitt cirka 1,3 mkr per år avvek från mönstret då verksamheterna avvek kraftigt från budget, totalt -19 mkr för nämnderna. Prognosen för 2013 pekar också på att nämnderna har svårt att hålla sig inom tilldelad budgetram. Risk och kontroll Kassalikviditet exkl. semesterlöneskuld, % Rörelsekapital exkl. semesterlöneskuld, mkr Borgensåtagande, mkr Pensionsskuld och förpliktelser, mkr Budgetavvikelse, årets resultat jämfört med budget, mkr +0,7 När Sunne kommun går in i budgetåret 2014 är det ekonomiska läget sämre än tidigare under perioden. Med den negativa prognosen för 2013 innebär det att utrymmet för investeringar begränsas kraftigt. Utrymmet för investeringsnivån enligt målsättningen att finansiera investeringarna med egna medel till 100 % är 122 mkr för perioden med hänsyn till den negativa prognosen för 2013 och budgetförslag för Investeringarna för perioden skulle behöva minska med 89 mkr för att nå självfinansiering av investeringarna. Händelse/förändring Kostnad/Intäkt, mkr Ränteförändring med 1 procent 0,7 Löneförändring med 1 procent 5,1 Generella avgiftsförändringar med 1 procent 0,5 Förändring av försörjningsstöd med 10 procent 0,6 Generella statsbidrag med 1 procent 1,8 Förändring skattesats med 1 kr 21,3 10 heltidstjänster 4,0 7

11 Oförutsedda händelser eller beslut har betydelse för kommunens ekonomi. Av sammanställningen ovan framgår till exempel att varje procents löneökning innebär en kostnad för kommunen på 5,1 mkr. Föreslagen budget Kommunstyrelsen har beslutat lägga fram en budget med resultat 0 tkr år Budgeten uppfyller därmed det lagstadgade balanskravet och de finansiella mål som satts upp för år 2014 men inte de långsiktiga finansiella målen för god ekonomisk hushållning. Verksamhetens nettokostnader (inkl pensioner och avskrivningar) budgeteras 2014 till 679 mkr. För jämförelse redovisas utvecklingen/prognosen för perioden Nettokostnad, mkr % - förändring 1,5 5,5 0,6 0,7 1,3 förändring, mkr 9,2 34,9 3,9 5,2 19,6 Enligt investeringsbudgeten uppgår nettoinvesteringarna år 2014 till 35 mkr. Hur respektive nämnd tänker sig att bedriva verksamheten inom de föreslagna ekonomiska ramarna framgår av särskilda verksamhetsplaner. Bildningsnämnden har beslutat anta förändringsplanen för åren som innebär att: Åmbergs skola flyttas till Östra skolan Rottneros skola flyttas till tätorten Detta motsvarar avveckling av 3,95 tjänst och helårseffekten 2015 blir 4,5 mkr Grundskolor som är kvar efter förändringen: Skäggebergsskolan, Östra skolan, Gräsmarks skola, Klättenskolan, Svensby skola, Lysviks skola, Bäckalunds skola, och Prästbols skola. Sunne Gymnasieskola Broby avvecklar nedanstående program: Hotell- och turismprogrammet Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Detta motsvarar avveckling av 9,8 tjänster och helårseffekten 2017 blir 5,0 mkr när personal och program avvecklats helt. Gymnasieprogram som är kvar efter förändringen: Samhällsprogrammet, Naturvetenskapliga programmet, Industriprogrammet, Fordonsprogrammet med inriktning transport och Naturbruksprogrammet. I kommunfullmäktiges beslut har respektive nämnd tilldelats budgetbelopp enligt bifogad sammanställning. Respektive nämnd har rätt att själv besluta om omdisponeringar inom nettobudgeten. Nämnderna har uppdraget att integrera verksamhetsmål med upprättade verksamhetsplaner och då beakta att tilldelade verksamhetsplaner utgör ekonomiskt tak. Det vill säga budgeten ska hållas och eventuella omprioriteringar ska ske inom ram. Övriga beslut av betydelse för den ekonomiska processen och styrningen under året framgår av följande punkter. Vid tilldelning av budgetramarna gäller fortfarande den demografiska modellen. 1. Årets resultat uppgår till 0 kr år 2014, 0 kr år 2015 och 0 kr år Skattesatsen fastställs till 22,15kr/skkr år

12 3. Nämnderna tilldelas följande ekonomiska ramar för år 2014 som respektive nämndbudget ska hålla sig inom: Tkr Budgetbelopp År 2014 Kommunstyrelsen Räddningsnämnden Bildningsnämnden Socialnämnden Miljö- o Byggnadsnämnden Överförmyndarnämnden Valnämnden 500 Kommunrevisionen 568 Nämndernas nettokostnader För åren 2015 och 2016 tilldelas nämnderna preliminära planeringsramar enligt specifikation som framgår av resultaträkningen i budgetdokumentet. Dessa belopp är utgångspunkten inför budgetarbeten 2015 som ska göras i dialog där behov och demografiska förutsättningar för olika målgrupper ska tas fram som underlag i prioriteringsarbetet 5. I processen för 2015 och 2016 ska mer fokus läggas på ansvar och helhetsperspektivet 6. Bildningsnämnden får 2014 ett tillfälligt omställningsanslag på 6 miljoner kronor, 3,2 mkr för år 2015 och 0,2 mkr för år 2016 för att klara omställningen av gymnasieskolan och grundskolan. Det är viktigt att de strategiska beslut som fattats startas omgående för att de på lång sikt får avsedda ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter = god ekonomisk hushållning 7. Kommunfullmäktige godkänner att en checkkredit om 50 mkr kopplas till koncernkontot i Fryksdalens Sparbank 8. Kommunstyrelsen får ta upp lån inom en total ram på 110 mkr under 2014, varav 10 mkr är nyupplåning 9. Sunne kommun tecknar borgen för Sunne Bostads AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 210 mkr. En marknadsmässig borgensavgift ska tas ut av bolaget. Kommunstyrelsen får löpande fastställa avgiftens storlek inom borgensramen 10. Kommunfullmäktige antar de målvärden som anges i budgetdokumentet för de 13 kvalitetsmått som knyts till verksamhetsperspektivet i begreppet god ekonomisk hushållning 11. Inom investeringsbudgeten ( 34,5 mkr för 2014) gäller anslagsbindningen per projekt. För nedanstående investeringsprojekt krävs särskilt beslut av kommunfullmäktige innan det påbörjas Ny förskoleavdelning i Lysvik Renovering Skäggebergsskolan Östra skolan, utemiljö och bussanordning 3,0 mkr 6,0 mkr 4,5 mkr Övriga investeringsprojekt beslutas av respektive nämnd innan de tas i anspråk 12. Nämnderna /kommunstyrelsen får uppdraget att vid kommunstyrelsesammanträden redovisa vilka åtgärder som genomförts och planeras för att anpassa verksamheten till beslutad budgetram. 9

13 Jämföra med andra Uppgifterna är hämtade från databasen Kolada som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Vi har valt senaste redovisning och ytterligare två år. Avsikten är att varje år jämföra på samma sätt. Urvalet Liknande Sunne görs av programmet i Kolada och i korthet bygger grupperna på standardkostnad (dvs strukturellt betingad kostnad, enligt utjämningssystemet) och antalet invånare. Kommunerna Liknade Sunne har ungefär samma standardkostnad och är ungefär lika stora. Några mått har ett annat urval än Kolada och finns beskrivna under respektive mått. Materialet ger en ytlig bild av skillnader; en del beror på hur verksamheten redovisas, en del på kommunens ambitioner och ytterligare en del på hur effektiv verksamheten är. För en bättre jämförelse krävs att vi tränger djupare in i materialet efter kontakter med de kommuner vi vill jämföra oss med. Siffror inom parentes avser föregående år. Äldreomsorg totalt Kronor per invånare Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige I Liknande Sunne ingår kommunerna Osby, Fagersta, Mönsterås, Sävsjö, Olofström, Årjäng och Tanum Sunnes värden ligger ca 11 procent högre än Liknande Sunne (2009 = ca 5,2 procent högre). Jämfört med Värmland och Sverige har Sunne ca 8,1 (6,0) respektive ca 19,9 (15) procent högre kostnader per invånare. Sunnes kostnader 2011 jämfört med standardkostnaderna för äldreomsorg är 8,7 (2,3) procent. Motsvarande uppgifter för Liknande Sunne är -2,2 (-2,0) och Värmland -0,1 (0,1) procent. 10

14 Omsorg om Individ och familj totalt Kronor per invånare Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige I Liknande Sunne ingår kommunerna Hagfors, Torsby, Åre, Nykvarn, Knivsta, Munkedal, Kungsör. Sunnes värden är ca 31 (32) procent lägre än Liknande Sunne, ca 36 (37) procent lägre än Värmland och ca 36 (35) procent lägre än Sverige. Skillnaderna kan bero på att kommunen bedriver verksamheten på en annan ambitionsnivå än jämförelsegrupperna. Sunnes kostnader 2011 jämfört med standardkostnaderna för Individ- och familjeomsorg är -14,3 (-8,2) procent. Motsvarande uppgifter för Liknande Sunne är 33,7 (37,3) och Värmland 15,8 (20,9) procent Försörjningsstöd Kronor per invånare Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige I Liknande Sunne ingår kommunerna, Hagfors, Torsby, Åre, Nykvarn, Knivsta, Munkedal och Kungsör. Sunnes värden är ca 17 (28) procent lägre än Liknande Sunne, ca 33 (41) procent lägre än Värmland och ca 29 (35) procent lägre än Sverige. Skillnaderna kan bero på bl.a. arbetslöshet och sjukdom. 11

15 Omsorg om personer med funktionsnedsättning totalt Kronor per invånare Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige I Liknande Sunne ingår kommunerna Hagfors, Fagersta, Torsby, Forshaga, Gällivare, Tibro och Flen Verksamhetens kostnader är ca 4,6 procent lägre än Liknande Sunne (2010 = ca 2,3 procent lägre), ca 2,5 (7,5) procent högre än Värmland och ca 11 (20) procent högre än Sverige. Skillnaderna beror dels på kundernas behov dels på att kommunen bedriver verksamheten på en annan ambitions- och/eller effektivitetsnivå än jämförelsegrupperna. Sunnes kostnader 2011 jämfört med standardkostnaderna för LSS-verksamheten är -8,8 (-6,3) procent. Motsvarande uppgifter för Liknande Sunne är -1,4 (-2,2) och Värmland -1,6 (-1,1) procent. Personlig assistans (beslut enligt SFB och LSS) Kronor per invånare Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige SFB = Socialförsäkringsbalken 51 kap. LSS = Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade I Liknande Sunne ingår kommunerna Hagfors, Fagersta, Torsby, Forshaga, Gällivare, Tibro och Flen Omfattningen av Personlig assistans styrs till största delen av Försäkringskassans beslut om assistansersättning. 12

16 Sunnes kostnader för personlig assistans är ca 27 (27) procent lägre än Liknande Sunne, ca 27 (23) procent lägre än Värmland och ca 4 (9) procent högre än Sverige. Skillnaderna kan bero på att kommunen bedriver verksamheten på en annan ambitions- och/eller effektivitetsnivå än jämförelsegrupperna. Dessutom får respektive kommuns redovisning av kostnaderna större betydelse vid ökad detaljnivå i jämförelserna. ( Är det med säkerhet jämförbara uppgifter? Är lägst kostnad detsamma som högst kvalitet?) Kultur Kronor per invånare Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige Liknande Sunne = Hultsfred, Torsås, Hagfors, Säffle, Hällefors, Heby, Nordanstig (urval = Koladas indelning efter standardkostnader och totalt antal invånare) För 2011 ligger Sunnes kostnader för kulturverksamhet 41 procent högre än som Liknande Sunne. Jämfört med Värmland och Sverige har Sunne 20 respektive 22 procent högre kostnader per invånare. Område Kultur utgör 5 % av Bildningsnämndens totala budget. Fritid Kronor per invånare Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige Liknande Sunne = Hultsfred, Torsås, Hagfors, Säffle, Hällefors, Heby, Nordanstig (urval = Koladas indelning efter standardkostnader och totalt antal invånare) För 2011 ligger Sunnes kostnader för fritidsverksamhet 1 procent under Liknande Sunne. Jämfört med Värmland och Sverige har Sunne 12 respektive 14 procent lägre kostnader per invånare. Område Fritid utgör 4 % av Bildningsnämndens totala budget. 13

17 Förskola Kronor per inskrivet barn Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige Liknande Sunne = Arboga, Bromölla, Lycksele, Strömstad. Tanum, Tomelilla (jmf 2008 saknas) (urval = efter demografi och barnomsorgs-/skolstruktur) Kommunens kostnader för förskolan per inskrivet barn ligger 8 procent lägre än Liknande Sunne, vilket motsvarar kr/inskrivet barn. Jämförs endast de tre kommuner som mest liknar Sunne kommun i barnomsorgs-/skolstruktur (Lycksele, Strömstad, Tanum) är skillnaden kr/inskrivet barn. Jämfört med Värmland 7 procent lägre (8 762 kr/inskrivet barn) och jämfört med Sverige 8 procent lägre (9 088 kr/inskrivet barn). I budget 2013 räknar BIN med att ha 494 barn inskrivna i förskolan. Barnomsorgsverksamheten utgör 19 % av Bildningsnämndens totala budget. Antal inskrivna barn per årsarbetare i förskola Sunne 5,9 6,0 5,6 6,1 Liknande Sunne 5,0 5,3 5,5 5,3 Värmland 5,3 5,5 5,6 5,5 Sverige 5,3 5,4 5,5 5,4 Liknande Sunne = Arboga, Bromölla, Lycksele, Strömstad. Tanum, Tomelilla (urval = efter demografi och barnomsorgs- /skolstruktur) 14

18 För 2011 ligger Sunne kommun högt över alla jämförelsegrupper när det kommer till antal inskrivna barn/personal. Medelvärdet för Lycksele, Strömstad och Tanum är 4,9 inskrivna barn/personal för år Fritids Kronor per inskrivet barn Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige Liknande Sunne = Arboga, Bromölla, Lycksele, Strömstad. Tanum, Tomelilla (urval = efter demografi och barnomsorgs-/skolstruktur) Kommunens kostnader för fritids per inskrivet barn ligger 33 procent högre än Liknande Sunne, vilket motsvarar kr/inskrivet barn. Jämförs endast de tre kommuner som mest liknar Sunne kommun i barnomsorgs-/skolstruktur (Lycksele, Strömstad, Tanum) är skillnaden kr/inskrivet barn. Jämfört med Värmland 31 procent högre ( kr/inskrivet barn) och jämfört med Sverige 29 procent högre ( kr/inskrivet barn). I budget 2013 räknar BIN med att ha 360 barn inskrivna på fritids. Skillnaden mellan jämförelsekommunerna beror bl a på lokalkostnaderna. Sunne kommun redovisar mer än dubbelt så hög lokalkostnad per elev som övriga grupper. Ökningen mellan 2010 och 2011 beror bl a på det ökade behovet av särskilt stöd inom fritidsverksamheten, samt ökat behov av längre öppethållande. Fritidsverksamheten utgör 4 % av Bildningsnämndens totala budget. 15

19 Fritids Antal inskrivna barn per årsarbetare Sunne 18,9 16,3 18,8 Liknande Sunne 19,2 20,0 21,1 Värmland 20,2 20,5 19,5 Sverige 20,4 21,2 20,6 Liknande Sunne = Arboga, Bromölla, Lycksele, Strömstad. Tanum, Tomelilla (urval = efter demografi och barnomsorgs-/skolstruktur) För 2011 ligger Sunne kommun lägre än alla jämförelsegrupper när det kommer till antal inskrivna barn/personal. Medelvärdet för Lycksele, Strömstad och Tanum är 17,2 inskrivna barn/personal för år Grundskola Kronor per elev (kommunala grundskolor) Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige knande Sunne = Arboga, Bromölla, Lycksele, Strömstad, Tanum, Tomelilla (urval = efter demografi och barnomsorgs-/skolstruktur) Li Kommunens kostnader för grundskolan per elev ligger 11 procent lägre än Liknande Sunne, vilket motsvarar kr/elev. Jämförs endast de tre kommuner som mest liknar Sunne kommun i barnomsorgs-/skolstruktur (Lycksele, Strömstad, Tanum) är skillnaden kr/elev. Jämfört med Värmland 8 procent lägre (6 703 kr/elev) och jämfört med Sverige ligger Sunne 9 procent lägre (7 799 kr/elev). I budget 2013 räknar BIN med att ha elever i grundskolan (1-9). Grundskola utgör 42 % av Bildningsnämndens totala budget. 16

20 Genomsnittligt meritvärde i åk 9 (kommunala skolor) Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige Liknande Sunne = Arboga, Bromölla, Lycksele, Strömstad, Tanum, Tomelilla (urval = efter demografi och barnomsorgs-/skolstruktur) Meritvärdet för Sunne kommun har sjunkit de senaste två åren, medan meritvärdet för jämförelsegrupperna har stigit det senaste/de senaste åren. Meritvärdet för Lycksele, Strömstad och Tanum är 214 för år Andel %, elever i åk. 9 som 2011 var behöriga till gymnasieskolan (kommunala skolor) Naturvetaroch teknikprog. Ekonomihumanistiska och samhällsvetarprog. Estetiska programmet Yrkesprogram Sunne 79,3 86,6 87,7 89,9 Liknande Sunne 82,7 86,0 87,9 88,8 Värmland 83,8 86,1 88,5 89,5 Sverige 82,7 84,6 86,2 87,3 Liknande Sunne = Arboga, Bromölla, Lycksele, Strömstad, Tanum, Tomelilla (urval = efter demografi och barnomsorgs-/skolstruktur) 2011 var första året med intag baserat på de nya behörighetsreglerna, varvid det inte finns jämförelser bakåt i tiden. När det gäller behörighet till naturvetar- och teknikprogram sjunker andelen för Sunnes del i jämförelse med de andra grupperna. 17

21 Gymnasieskolan Kronor per elev hemkommun Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige Liknande Sunne = Hultsfred, Torsås, Hagfors, Säffle, Hällefors, Heby, Nordanstig (urval = Koladas indelning efter standardkostnader och totalt antal invånare) Kommunens kostnader för gymnasieskolan per elev (kostnad/antalet elever folkbokförda i kommunen inskrivna i gymnasieskolan) ligger 12 procent högre än Liknande Sunne ( kr/elev). Jämfört med Värmland 16 procent högre ( kr/elev) och jämfört med Sverige 16 procent högre ( kr/elev). Andelen elever som fullföljer sin utbildning inom 3 år har sjunkit från 80 % till 74 % under Ändå är genomströmningen och behörighet till högskola bland de bästa i Sverige. Kronor per elev kommunal gymnsieskola Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige Liknande Sunne = Hultsfred, Torsås, Hagfors, Säffle, Hällefors, Heby, Nordanstig (urval = Koladas indelning efter standardkostnader och totalt antal invånare) 18

22 Jämför vi kostnad kommunal gymnasieskola per elev (kostnad/antalet elever i kommunens gymnasieskolor) ligger Sunne 1 procent över Liknande Sunne (2 050 kr/elev), 26 procent över Värmland ( kr/elev) och 20 procent över Sverige ( kr/elev). Detta nyckeltal har justerats kraftigt gällande jämförelsekommunerna, Värmland och riket sedan vårens mätning. Två faktorer som påverkar kostnadsbilden för Sunne kommun är andelen yrkeselever och andelen introduktionselever. Detta är program som är mer resurskrävande och därmed dyrare att bedriva än studieförberedande program. De två största gymnasieprogrammen i Sunne kommuns gymnasieskola är Naturbruksprogrammet och Transportprogrammet (Södra Viken), vilka enligt riksprislistan är de två dyraste programmen att anordna. Av de elever som läser på Naturbruksprogrammet och Transportprogrammet kommer ca 80 % från andra kommuner. HT 2012 finns det totalt 456 elever på kommunens gymnasieskolor, varav 198 elever går på Södra Viken och 258 elever går på Broby Grafiska/Brobyskolan (som fysiskt slås samman HT 2013). 42 av eleverna går på introduktions- eller yrkesintroduktionsprogram (6 elever på Södra Viken och 36 elever på Broby Grafiska/Brobyskolan). Ekonomiskt får kommunen småskalighet med få studerande även på teoretiska program, det minskande elevunderlaget och valmöjligheterna inom gymnasiesamverkansområdet genomslag. De relativt höga kostnaderna behöver sammanvägas mot grundskolans låga kostnader för undervisning och de goda resultat som uppnås. Gymnasieelever i kommunens egna skolor, andel (%) Sunne 44,0 37,6 38,4 Liknande Sunne 34,8 34,5 34,3 Värmland 33,8 33,1 30,8 Sverige 40,4 39,2 37,7 Liknande Sunne = Hultsfred, Torsås, Hagfors, Säffle, Hällefors, Heby, Nordanstig (urval = Koladas indelning efter standardkostnader och totalt antal invånare) Detta nyckeltal visar andelen av alla i kommunen folkbokförda elever som går i kommunens egna gymnasieskolor. Då inte alla kommuner har egna gymnasieskolor är jämförelser rakt av svåra att göra, men trenderna går att utläsa. Gymnasieverksamheten (inkl. komvux) utgör 24 % av Bildningsnämndens totala budget. 19

23 Hammarö Kil Karlstad Grums Forshaga Sunne Hagfors Storfors Värmland Eda Säffle Kristinehamn Filipstad Årjäng Arvika Torsby Munkfors Räddningstjänst Kronor per invånare Uppgifterna är hämtade från SCB-öppna jämförelser. Kommunens kostnader ligger 21 procent under snittet i Värmland. Detta motsvarar 201 kronor per invånare. 20

24 RESULTATBUDGET Kommunfullmäktige BOKSLUT BUDGET Prognos BUDGET PLAN PLAN T k r Kommunstyrelsen Räddningsnämnden Bildningsnämnden Socialnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Kommunrevisionen Överförmyndarnämnden Valnämnden Nämndernas nettokostnader Interndeb pensioner mm Pensionsutbetalningar (inkl ind del) Förändr pensionsskuld Avsättningar Kalkylerade kapitalkostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTO Skatteintäkter Slutavräkning, skatt mm Ev. nytt utjämningssystem/sparkrav Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT EFTER SKATTE- INTÄKTER O FINANSNETTO Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL N y c k e l t a l Verksamhetens nettokostnad/ skatteintäkter mm 99,6% 99,1% 101,9% 99,5% 99,5% 99,5% Verksamhetens nettokostnad (exkl avskrivningar)/skatteintäkter mm 93,7% 94,0% 96,8% 94,5% 94,5% 94,4% Resultat före eo-poster/ Skatteintäkter mm 0,1% 0,4% -2,3% 0,0% 0,0% 0,0% Årets resultat/ Skatteintäkter mm 0,1% 0,4% -2,3% 0,0% 0,0% 0,0% Finansnetto "Beräknat reinvesteringsutrymme" Summa skatt o generella bidrag (tkr)

25 KASSAFLÖDESPLAN Kommunfullmäktige Tkr Boklsut Prognos Budget Plan Plan Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kasssaflödet Avskrivningar Avsättningar till pensionsskuld mm Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet I Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten II Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Utlåning 0 0 Upplåning III Kassaflöde från finansieringsverksamheten Förändring av likvida medel (I+II+III) Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

26 BALANSBUDGET Kommunfullmäktige Tkr BOKSLUT PROGNOS BUDGET PLAN PLAN TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav årets förändring Avsättningar för pensioner mm Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ansvarsförbindelse: Pensionsförmåner intjänade tom Borgensåtaganden N y c k e l t a l *Rörelsekapital, tkr *Anläggningskapital, tkr *Soliditet 56% 52% 52% 50% 49% *Balanslikviditet 0,59 0,36 0,36 0,36 0,35 *Låneskuld per invånare, kr *Låneskuld per invånare, riksmedelvärde *Kassalikviditet exkl semesterlöneskuld 80% 46% 46% 46% 45% *Rörelsekapital exkl semesterlöneskuld, tkr *Pensionsskuld och -förpliktelser, tkr

27 INVESTERINGSLISTA Kommunfullmäktige Tkr Resultat Budget Prognos Budget Plan Plan Kommunstyrelsen Köp fsg fastigheter, S Viken Gator, vägar och va-ledningar Nya va-ledningar Bengstergatan Gc-väg Norrgårdsgatan 700 Gatubeläggningar Sunne-Maggeby 1: Centrumplanering Hiss och trapphus Kvarngatan GC-väg Hea-Ulfsberg GC-Tunströms väg Kommunförrådet, tvätthall 569 Nytt broalternativ Infrastruktur, Fryksdalsbanan Medfinansiering Fryksdalsbanan Trafiklösning Storgatan/Järnvägsgatan Reservkraft Energiinvesteringar Byte av värmepump mm Bergskog Byte av uppvärmningsslag Bäckalund Byte av uppvärmningsslag Rottneros, Forsnäsg. Sprinklersystem, Salla Brandstationen / Nya yttertak 882 Bro över Frykensundet inkl ny järnvägsöverfart värmesystem/ trafiksäkerhet 618 Samordnad förvaltning Va-ledning Vår Sommarvägen Ny råvattenbrunn Öjervik Avloppsanläggning S Borgeby, renovering Uppgradering biogasproduktion Strategisk VA-plan Omklädningsrum Holmby 500 Ärendesystem/intranät Nätutbyggnad IT-planen, utbyte servrar Stamnät, bredbandsutbyggnad Maskiner och fordon Nytt personalsystem mm Ledningssystem mm Sunne turism, familjerum Kolsnäs Köksutrustning Summa kommunstyrelsen Bildningsnämnden Inventarier utbildningsändamål Kultur Sunne RO Renovering övriga f-6 skolor Idrottplats prästbol Omställning Broby Grafiska Fryxellska skolan, uppr. slöjd/hemkunskap

28 INVESTERINGSLISTA Kommunfullmäktige Tkr Resultat Budget Prognos Budget Plan Plan Fryxellska skolan inventarier 490 Myntrum 339 Lokaler förskola mm Återställande Hasselbol 622 Disk och ljuddämpning, Prästbol Arenaområdet, Brårud, uppgradering av löparbanor Energilager Område Fritid,flytt ridanläggning Flytt av busshållsplats, enkel återställning Ny förskoleavdelning Lysvik Utökning maskinhallyta S Viken Östra förskolan utemiljö 2013, hiss Östra skolan, anpassning till evakuleringsskola Östra skolan utemiljö och bussangöring Skäggebergsskolan, renovering Åmbergsskolan, renovering Bäckalund IT-anpassning Rottneros, IT-anpassning Klätten, IT-planen Klätten, skötrum och ventilation, ny avdelning Ishallen Summa bildningsnämnden Socialnämnden Inköp inventarier Gruppboende LSS( Sunne Bostad?) Stötsabsorberande golv till Salla 500 Omdisponering lokaler Hagen o Långgatan 500 Summa socialnämnden Räddningsnämnden Utrustning RAKEL 383 Utbyte räddningsfordon (Pickup+släckbil ) Summa räddningsnämnden SUMMA INVESTERINGAR

29 KOMMUNSTYRELSEN Ordförande: Ola Persson Förvaltningschef: Olle Edgren Ekonomiskt sammandrag Belopp i tkr VERKSAMHETSPLAN 2014, Driftredovisning Bokslut 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Summa intäkter Personalkostnader Kapitalkostnader Övriga Summa kostnader NETTOKOSTNAD Ram enl. KF/budget Avvikelse mot ram/budget Investeringsredovisning Nettoinvestering Bokslut 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Större invest proj Inventarier mm SUMMA Ram enl. Plan Avvikelse Fördelning av nämndens verksamhet, budget 2014 Affärsvht 13% Särsk rikt insatser 5% Politisk vht 6% Verksamhet Kommunstyrelsens verksamhet regleras i kommunallagen och av kommunfullmäktige antaget reglemente. Som stöd för att bedriva verksamheten finns kommunkansliet, tekniska enheten, ekonomiavdelningen, personalavdelningen, arbetsmarknadsenheten och kostenheten. Antalet årsarbetare uppgår till 215 st varav 69 st i arbetsmarknadsåtgärder. Verksamheten under kommunstyrelsens ansvar består till stor del av administrativ och teknisk service till övriga förvaltningar, kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Gemsam vht 34% Vård o omsorg 2% Fritid o kultur 4% Infrastruktur 39% Kommunstyrelsen ansvarar för följande huvudgrupper av verksamheter: Övergripande administration Fastighetsförvaltning Kostverksamhet Politisk verksamhet Fysisk och teknisk planering Näringslivsåtgärder Turismverksamhet Gator och parker 26

30 Viss kulturverksamhet Arbetsmarknadsåtgärder Kommunikationer och färdtjänst Vatten- och avfallshantering Verksamheten har delats upp på följande sätt: Bruttokostnader per verksamhetsområde Mkr Gem kommunadm 62,4 58,1 59,8 60,4 61,7 Fastighförvaltning 72,7 69,3 72,4 73,3 74,7 Kostverksamhet 33,1 32,6 34,6 35,0 35,7 Politisk vht 3,9 4,1 4,2 4,3 4,3 Infrastruktur o skydd 39,3 37,9 40,0 40,5 41,3 Fritid och kultur 2,2 2,6 2,6 2,6 2,6 Färdtjänst 1,4 1,5 1,5 1,6 1,6 Särskilt rikt. Insatser 21,9 5,3 5,5 5,5 5,5 Va o Renhållning 37,5 37,3 38,4 38,8 39,6 Kommunikationer o kommersiell vht 9,7 10,4 11,0 11,0 11,0 Summa 284,1 259,1 270,0 273,0 278 Totala nettokostnader Mkr Verksamhetskrav I anslaget för reglerings- och saneringsfastigheter ingår internhyra (180 tkr) för följande objekt: Motorgården 34 tkr Brobystugan 20 tkr Gamla Åmbergsskolan 126 tkr Kommunen ska ta fram en policy för hur kommunens tillgänglighetsarbete ska genomföras. Policyn ska tydliggöra vem som ansvarar för tillgänglighetsarbetet. Prioriteringslista för att åtgärda brister ska tas fram. Tillgänglighetsarbetet ska genomföras inom befintliga ekonomiska resurser. I den nya kommunstrategin ska tillgänglighets frågor genomsyra varje målområde. Verksamhetsförändringar För att nå den tilldelade budgetramen på 74,5 mkr behöver Kommunstyrelsens verksamheter genomföra förändringar under 2014: 500 tkr som fortsatt verksamhetsbidrag till Västanå Teater Bidrag till Sunne Turism för att bedriva turistbyråverksamhet är 1,5 mkr Kommunen är medfinansiär i olika projekt med totalt 2,1 mkr. Några av projekten är: Bidrag Rottneros Park 500 tkr Leader 340 tkr 2xKoll, Värml.trafik 300 tkr Företagssam landsbygd 228 tkr Pilotservice Landsbygdsutv 77 tkr Finsam-projekt 250 tkr Skutt 100 tkr Fastighetsunderhållet är 65 kr m 2 Bidrag till Värmlandstrafik har budgeterats utifrån totalt ägarbidrag med 348 mkr, Sunne kommuns andel är 9,4 mkr. (8,9 mkr 2013) Målet är att minska kommunens totala fastighetsyta och i samband med det minska kostnader med 10 %. Kostenhetens budgetförslag innebär att kostnaderna fördelas Bildningsnämnden: 20,8 mkr (20,5 mkr 2013) Socialnämnden: 8,3 mkr (9,0 mkr 2013) I budgetbeloppet ligger de beställningar som gjordes i början av året. I budgetförslaget ingår också målet i Klimatplanen, att öka andelen Krav -märkta inköpta livsmedel Vatten och avloppstaxan för 2014 föreslås öka med 2%. Taxan för renhållning hålls oförändrad för Kostenheten kommer att minska antal tjänster 3,2-3,7 för att anpassa verksamheten till tilldelad budgetram Arbetsmarknadsenheten och Tekniska enheten minskar 4-6 tjänster för att anpassa verksamheten till budgetram. Kommer delvis att anpassas genom pensionsavgång. Förändring av bidrag till enskilda vägar. Bidraget sänks från 30% till 20% Besparing : 1,0 mkr Budgetering och redovisning av större reavinster/försäljningsintäkter flyttas till finansieringsverksamheten under Kommunstyrelsen Minska konto för medfinansiering med: 0,3 mkr Förändringar som ska arbetas vidare med under : Nytt avtal Sunne Turism Utredning av samordning av fastighetsförvaltning mellan Sunne Bostads AB och Sunne kommun Ställningstagande kring ny politisk- och förvaltningsorganisation Förändring av inköp och beställningsfunktioner. Länsprojekt 27

31 Investeringar 2014 Gator, vägar, valedningar Infrastruktur Fryksdalsbanan Energiinvesteringar Centrumplanering Strategisk VA-plan Omklädningsrum Holmby Maskiner och fordon IT-planen Ledningssystem mm Inventarier Kostenheten TOTALSUMMA Nya va-ledningar Bengstergatan GCV Norrgårdsgatan tkr Gautbeläggningar Ett EU-projekt Full koll, som är utbrutet ur samverkansprojektet med Banverket, Region Värmland, Värmlandstrafik och övriga kommuner längs med Fryksdalsbanan. Projekts syfte är att förbättra kollektivtrafikens tillgänglighet och användbarhet. Bland annat skall anslutande ytor åtgärdas, tkr såsom perronger, parkeringar och handikappanpassningar. Pågående energispararbeten som ska reducera användningen av fossilt tkr bränsle och el tkr Ett pågående projekt för att göra centrum mer tillgängligt och attraktivt tkr 500 tkr Tekniska enheten har ett stort antal maskiner och fordon som kontinuerligt behöver bytas ut. I början av året ser man över var det aktuella behovet är 300 tkr störst tkr Utbyte servrar tkr 700 tkr tkr Inom organisationen har uttryckts ett behov av att ta fram ett ledningssystem som omfattar hela kommunen. Ledningssystemets främsta uppgift är att säkerställa att sunnebornas gemensamma resurser används på ett effektivt sätt och till rätt saker. Det ska hålla ordning på att kommunfullmäktiges mål uppfylls i praktiken. Det innehåller ett antal spelregler som syftar till att ge en heltäckande styrprocess för verksamhetsplanering och uppföljning samt att säkerställa god ekonomisk hushållning. Det ska tydliggöra prioriteringar och sätta fokus på resultat. Kokgrytor 28

32 Verksamhetsmål Attraktiv livsmiljö Hur många fler/färre invånare har kommunen fått under de fem senaste åren? (KKIK) nov 2007-nov 2012 Vad tror/tycker kommuninvånarna om kvaliteten på dricksvattnet i kommunen? (SCB) Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare? (KKIK) Uthållig kommun Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? (KKIK) Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? (KKIK) Vad tycker kommuninvånarna om sophämtningen? (SCB) Vad tycker kommuninvånarna om renhållning av allmänna platser och parker i kommunen? (SCB) Utveckla företagsamheten Hur många fler/färre förvärvsarbetande har tillkommit/försvunnit i kommunen? (KKIK) Utveckla demokratin Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? (KKIK) God ekonomi Total sjukfrånvaro, kommunens anställda (SKL) Indikator Sunnes resultat Mål Jämförelse kommuner Procentuell förändring -3,3-3,4-2,0 0,6 Medelvärde av betyg 8,4 8,4 8,4 8,3 Antal utbet.heldagar med sjukpenning och arbetsskadesjukpenningar per registrerad i åldrarna år 5,6 6,5 5,0 7,5 % återvunnet material % Medelvärde av betyg 8,2 8,0 8,5 7,6 Medelvärde av betyg 7,2 7,1 7,5 6,6 Förändring, antal per 1000 inv 21, ,7 % av max-poäng (KKIK=Kommunens kvalitet i korthet) (SCB=Statistika centralbyrån, undersökning vartannat år) (SKL=Sveriges kommuner och landsting) % av sammanlagd arbetstid 3,9 3,9 3,5 5,3 29

33 Nyckeltal Kommunkansliet Hemsändningsbidrag Kr/sändning Tekniska enheten Fastigheter, bruttoarea m² Driftkostnader, kr/ m² Underhållskostnader, kr/ m² Kapitalkostnader, kr/ m² Internt timpris teknisk service, kr Producerat dricksvatten m³ Försäljning dricksvatten m³ Avfall till tipp, ton VA, kr/ m³( avg exkl. moms) 24,00 24,00 24,50 25,00 25,50 Sophämtning,kr/år(inkl.fast avg.) Kostenheten Budgetvärden Antal personallunch inom Bin Kr/lunch, personal 40,73 43,42 44,72 45,61 46,52 Antal lunch, grundskola, förskola Kr/lunch, grundskola, förskola 31,32 32,26 33,23 33,89 34,57 Antal lunch, högstadiet Kr/lunch, högstadet 31,97 32,93 33,92 34,60 35,29 Antal lunch, gymnasieskola Kr/lunch, gymnasieskolan 36,43 37,52 38,65 39,42 40,21 Antal lunch, Äldreomsorg Kr/lunch, matdistribution 55,97 57,65 59,38 60,57 61,78 Kr/lunch, gruppboende 56,77 58,47 60,22 61,42 62,65 Kr/lunch, matsal (exkl.moms) 50,76 52,28 53,85 54,93 56,03 30

34 Brukningsavgifter vatten, avlopp och renhållning Vatten och avloppstaxa Brukningsavgifter betalas för att täcka kommunens kostnader för drift, underhåll och förnyelse av vaanläggningarna. Den totala brukningsavgiften framgår av tabellen nedan: Typ av anslutning vatten och avlopp Grundavgift 2,5 m³(kr/år) Brukningsavgifter, ( inklusive moms) Avgift för villafastighet (kr/år) Förbruknings-avgift (kr/m³) Dagvatten-avgift (kr/år) 850, ,33 30,60 137,70 vatten 425,21 507,45 8,16 137,70 avlopp 425, ,88 22,44 137,70 Exempel på brukningsavgifter för villahushåll Årsavgiften för ett villahushåll med både vatten- och avloppsanslutning. Vattenförbrukningen bestämmer den rörliga avgiften och beräknas för ett normalhushåll till 50 m³/person. Nedan har beräkning gjorts med en förbrukning på 150 m³. Årsavgift för villahushåll med förbrukning på 150 m³, (inklusive moms) Typ av avgift Kostnad Grundavgift: 850,43 Förbrukningsavgift: 4 590,00 Avgift för villafastighet: 1 763,33 Dagvattenavgift: 137,70 TOTALT: 7 341,46 Renhållningstaxa Renhållningsavgiften består av en fast grundavgift och en avgift beroende på hämtningsintervall och storlek på kärl. I grundavgiften ingår administration, hämtning och omhändertagande av farligt avfall samt, vid Holmby Återvinningscentral, omhändertagande av elektriskt och elektroniskt avfall, kvicksilverlampor, kylmöbler, jämte återvinningsbart avfall och små mängder deponiavfall. För större mängder avfall erläggs tippavgift. Exempel på renhållningsavgifter för hushållsavfall Årsavgiften för avfallshantering för ett villahushåll varierar beroende på hämtningsintervall och storlek på kärl. För längre hämtningsintervall än var 14:e dag (26 hämtningar/år) krävs dispens. Kravet för att få en sådan dispens är att men källsorterar och komposterar sitt hushållsavfall. Dispens kan sökas hos Sunne kommunen, Tekniska kontoret. Årsavgift för hushåll inklusive moms Typ av avgift Kostnad Grundavgift 500,00 26 hämtningar per år 140 l kärl 1 160,00 Summa: 1 660,00 Årsavgift för hushåll inklusive moms Typ av avgift Kostnad Grundavgift 500,00 26 hämtningar per år 190 l kärl 1 600,00 Summa: 2 100,00 Årsavgift för hushåll inklusive moms Typ av avgift Kostnad Grundavgift 500,00 13 hämtningar per år 140 l kärl 650,00 Summa: 1 150,00 31

35 ARVODEN, kronor Kommunfullmäktige Årsarvoden, månadsbelopp Kommunstyrelsens ordförande Begränsade arvoden, månadsbelopp Bildningsnämndens ordförande Socialnämndens ordförande Miljö- och byggnadsnämndens ordförande Begränsade arvoden, årsbelopp Kommunfullmäktige, ordförande Fullmäktigeberedning, ordförande (3,5% av KS ordf) Revisor, sammankallande Kommunstyrelsen, 2:e vice ordförande Kommunstyrelsens au, ledamot Överförmyndarnämndens ordförande Räddningsnämndens ordförande Bildningsnämnden, 2:e vice ordförande Bildningsnämndens au, ledamot Socialnämnden, 2:e vice ordförande Socialnämndens au, ledamot Miljö- och byggnadsnämnden, 2:e vice ordf Miljö- och byggnadsnämndens beredning, ledamot Valnämnden, ordförande (valår) Sunne Bostads AB, ordförande *) Sunne Turism AB, ordförande *) Rottneros Park Trädgård AB *) Sundsbergsstiftelsen, ordförande *) Kontrollsumma Arvode för sammanträden mm Grundarvoden, per sammanträde Timarvode Fullmäktigearvode, per sammanträde (inkl gruppmöten ) Förlorad arbetsinkomst, max/dygn *) Utbetalas och bekostas av resp organisation 32

36 RÄDDNINGSNÄMNDEN Ordförande: Förvaltningschef: Ingvar Jansson Lennart Edvardsson Ekonomiskt sammandrag Belopp i tkr VERKSAMHETSPLAN 2014, Driftredovisning Bokslut 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Summa intäkter Personalkostnader Kapitalkostnader Övriga Summa kostnader NETTOKOSTNAD Ram enl. KF/budget Avvikelse mot ram/budget Investeringsredovisning Bokslut 2012 Proj 2008 Rakel 383 Proj Släckbil, Lysvik Prognos 2013 Nettoinvestering Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 SUMMA Ram enl. Plan Avvikelse Fördelning av nämndens verksamhet, budget 2014 Ekonomisk utveckling räddningstjänsten Lokaler 7% Fordon 3% Övrigt 11% Kap.kostn 7% Mkr Personalkostnader 72% Verksamhet Räddningstjänsten lyder under kommunens räddningsnämnd. Räddningspersonal i beredskap finns på tre brandstationer: Sunne 1 befäl och 6 brandmän Lysvik 1 befäl och 2 brandmän Gräsmark 2 brandmän 33

37 Styrkorna larmas efter i förväg uppgjorda larmplaner. Vid nödlägen i Lysvik och Gräsmark larmas alltid ytterligare en räddningsstyrka från endera Sunne eller Torsby beroende på vart i kommunen olyckan skett. Utöver detta finns alltid en räddningschef i beredskap. Denna funktion delas med Torsby kommun. Inom nämndens ansvarsområde ligger tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor och lag om brandfarliga och explosiva varor. Verksamhetsidé-/mål För att Sunne kommun skall vara en trygg och säker kommun att vistas i skall räddningstjänsten, med hänsyn tagen till Sunne kommuns riskbild, ha en väl anpassad och effektiv beredskap vid olyckor eller andra nödlägen. För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljö skall räddningstjänsten vidta åtgärder för att förebygga bränder och skador till följd av bränder, samt verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Räddningstjänsten skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt lag om skydd mot olyckor. det handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande arbete som antas av kommunfullmäktige varje ny mandatperiod. Verksamhetsförändringar Inga organisatoriska förändringar är planerade men svårigheten med rekrytering av räddningspersonal gör att vi måste börja planera för hur den framtida personalförsörjningen skall se ut. Ett sätt att möta detta kan vara att i större utsträckning ordna kombitjänster där kommunalt anställda även jobbar inom räddningstjänsten. Konsekvensbeskrivning av ram 2014 Trots att föreslagen budgetram inte ökat i samma omfattning som löner och priser kan verksamheten bedrivas i oförändrad omfattning. Detta kan göras på grund av att kapitalkostnader har minskat vilket motsvarar kostnadsökningarna. Konsekvensbeskrivning av ramar De förslag till budgetramar som finns för perioden motsvarar troligen kostnaderna för oförändrad verksamhet men ger inte utrymme att utveckla verksamheten. Ett område som behöver utvecklas och som påtalats i ett antal år är utrustning/ anläggning för övning och fortbildning av räddningspersonal och övrig kommunal personal. Verksamhetskrav Förutom de lagar och regler som gäller alla arbetsplatser styrs räddningstjänstens arbete främst av lag om skydd mot olyckor och lag om brandfarliga och explosiva varor. På lokal nivå styrs verksamheten av 34

38 BILDNINGSNÄMNDEN Ordförande: Åsa Rådhström Förvaltningschef: Ulf S Olsson Ekonomiskt sammandrag Belopp i tkr VERKSAMHETSPLAN 2014, Driftredovisning Bokslut 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Summa intäkter Personalkostnader Kapitalkostnader Övriga Summa kostnader NETTOKOSTNAD Ram enl. KF/budget Avvikelse mot ram/budget Investeringsredovisning Bokslut 2012 Prognos 2013 Nettoinvestering Budget 2014 Lokaler elevhälsa och arbetsrum Sammanslagning BGU & BS Inventarier Broby Grafiska 195 Utrustning Industritekniska programmet 500 Klätten, förskoleavdelning Prästbol, disk & ljuddämpning 150 Fryxellska, uppr slöjd- & hemkunskapslokaler 725 Fryxellska, flytt av busshållplats 500 Fryxellska, inventarier 490 Östra skolan, utemiljö & bussangöring Östra förskolan, utemiljö 750 Plan 2015 Östra förskolan, anpass. barnom. ob. arbetstid Skäggeberg, renovering Nya Hasselbol Återställande Hasselbol 622 Plan 2016 Inventarier & infrastruktur Energilager IT-anpassning Område Kultur 150 Område Fritid 73 Arenaområdet Sunne RO, inventarier mm Södra Viken Lysvik, förskoleavdelning SUMMA Ram enl. Plan Avvikelse

39 Fördelning av nämndens verksamhet, budget 2014 Fritid 3,6% Kultur 4,2% Gymn. 21,8% Övr. utbild. 1,1% gem. admin. 2,3% Politik 0,2% Grundsk. 41,1% Barnoms. 18,8% Fritids 4,3% F-klass 2,5% Verksamhet Bildningsnämnden fullgör enligt kommunfullmäktiges reglemente de uppgifter som ligger på kommunen inom det offentliga skolväsendet och den kommunala barnomsorgsverksamheten. Uppgifterna inom dessa områden omfattar förskoleverksamhet, förskoleklass, fritidshem, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och den kommunala vuxenutbildningen. Till nämndens ansvarsområde hör också kommunens fritidsverksamhet som omfattar fritidsgårdar, vandringsleder, simskoleverksamhet, driften vid kommunens idrotts- och friluftsanläggningar samt stöd till föreningar inom kultur- och fritidssektorerna. Barnomsorg Mkr Förskoleklass och Fritids Mkr Grundskola Skol- och barnomsorgsverksamheternas övergripande mål fastslås i skollagen, Sveriges författningssamling samt i den kommunala skolplanen. Mkr Minskningen av elever är fortfarande märkbar i grundskolans senare år och framför allt gymnasiet. Omställningsarbetet fokuseras till gymnasiet, där länets överkapacitet avspeglas även i Sunne, med vikande elevtal och rusande kostnader per utbildningsplats. De ganska stabila födelsetalen med cirka 120 födda per år ligger kvar på samma nivå och har fått genomslag till och med år 6 i grundskolan. Trots stabila födelsetal ökar efterfrågan på barnomsorg, då allt fler familjer tar denna rättighet i anspråk. Nämnden bedriver vidare eftergymnasial yrkeshögskola och uppdragsutbildningar. Även kommunens uppgifter inom distansutbildning handhas av bildningsnämnden. Bildningsnämnden ansvarar för den kommunala kulturverksamheten, som bl.a. omfattar biblioteket och kulturskolan. Bokbussen avvecklas sommaren 2013, då lånevolym och efterfrågan inte motsvarar kostnaderna Gymnasium Mkr

40 Område Kultur Mkr Område Fritid Mkr Verksamhetsidé-/mål Den lokala skolplanen består av en inledande beskrivning av skolans övergripande uppdrag i samhället och benämns Kvalitet åt alla. Under rubriken Utvecklingsområden definieras målen i skolplanen. Områdena är: Kunskap och kompetens Lärandemiljö Hållbar utveckling Skolan i världen Uppföljning och utvärdering Styrning och ledning Stor vikt läggs vid redovisningen och analysen av resultat på nationella prov och betyg. Andra exempel på måluppfyllelse, är de som hämtas från brukarenkäter och skolsköterskornas hälsosamtal. Indikatorerna visar mått på bland annat trivsel och trygghet, upplevd hälsa och attityder till skola och utbildning. Nämndens mål har prioritet i resultat på nationella prov i årskurs 3,6 och 9, kostnad per betygspoäng i årskurs 9, och barns och ungas hälsa. Som mått på gymnasieskolans resultat mäts andelen som fullföljer gymnasiet inom viss tid, andel som har grundläggande behörighet till vidare studier, och som och påbörjar studier på universitet eller högskola. Inom område Kultur mäts antal lån på biblioteket och antal inskrivna i Kulturskolan. Som övergripande mål följer vi upp antal inskrivna i simskolan och simkunnigheten i årskurs 5. Mål, indikatorer och resultat finns i bilaga. Verksamhetskrav Kraven på skol- och barnomsorgsverksamheternas kvalité och omfattning fastslås i skollagen. Även författningar, kurs- och läroplanerna, samt den kommunala skolplanen fastställer krav på verksamheterna. För område kultur sätts kraven via den kommunala kulturplanen där det bl.a. står att kulturen ska kännetecknas av hög kvalitet och bidra till kommunens tillväxt. Biblioteksverksamheten regleras i bibliotekslagen. Område fritid är inte en lagstadgad verksamhet men har stor betydels för bilden av Sunne som en plats att bo och leva. Område Fritid är medarrangör vid stora möten och evenemang, och kommunens medverkan ses som en garant för kvalité och tillförlitlighet. Verksamhetsförändringar Den ökade efterfrågan på barnomsorg och tidigare tillfälliga lösningar för med sig utbyggnadsbehov i form av permanenta lösningar. Ryggraden i den här expansionen är bygget av nya Hasselbol. I Stöpafors permanentas en andra förskoleavdelning och i Lysvik finns stort behov av en tredje. Den byggs under 2014 och ersätter en tillfällig lösning i hyrda lokaler. Barnomsorg på obekväm arbetstid blir antagligen lagstadgad inom de närmaste två åren. Ett så kallat nattis förbereds i Östra förskolan och ställer ytterligare krav på ombyggnationer för ändamålsenlighet och tillgänglighet. Bildningsnämnden har beslutat anta förändringsplanen för åren som innebär att: Åmbergs skola flyttas till Östra skolan from ht 2014 Rottneros skola flyttas till tätorten from ht 2014 Detta motsvarar avveckling av 3,95 tjänst och helårseffekten 2015 blir 4,5 mkr. Flytten möjliggör ett effektivare nyttjande av personal och lokaler. Samtidigt undviks de upprustningsbehov som föreligger på Åmbergs skola. Grundskolor som är kvar efter förändringen: Skäggebergsskolan, Östra skolan, Gräsmarks skola, Klättenskolan, Svensby skola, Lysviks skola, Bäckalunds skola, och Prästbols skola. Gymnasieskolans omställning omfattar sammanslagningen av Brobyskolan och Brobygrafiska, vars framtida verksamhet benämns Sunne gymnasieskola, Broby. Under perioden sker avveckling och utfasning av ett antal gymnasieprogram som haft lågt söktryck eller inte längre finns i den nationella programstrukturen. Samtidigt sker löpande en översyn av samtliga bildningsnämndens verksamheter. Syftet är att minska personalstyrkan och kostnaderna. Sunne Gymnasieskola Broby avvecklar nedanstående program: Hotell- och turismprogrammet Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Detta motsvarar avveckling av 9,8 tjänster och helårseffekten 2017 blir 5,0 mkr när personal och program avvecklats helt. 37

41 Gymnasieprogram som är kvar efter förändringen: Samhällsprogrammet, Naturvetenskapliga programmet, Industriprogrammet, Fordonsprogrammet med inriktning transport och Naturbruksprogrammet. Konsekvensbeskrivning av ramar Tidigare förslag till ramar innebär att den omställningsplan som bildningsnämnden förslagit och tagit beslut om är otillräcklig. Om den av nämnden antagna planen accepteras och följs krävs ett omställningsanslag även för åren År 2016 har föreslagna åtgärder full effekt. En förutsättning är att ökande kostnader inom exempelvis kost, lokalhyror och löner kompenseras full ut eller ligger inom den tänkta uppräkningen om 1,5 %. Nyckeltal (tusentalskronor) HT2012 HT2013 HT2014 HT2015 HT2016 Barnomsorg, antal inskrivna barn Fritids, antal inskrivna barn Förskoleklass, antal barn Grundskola, år 1-6, antal barn Grundskola, år 7-9, antal barn Gymnasiet, antal folkbokförda Gymnasiet, elever i Sunnes skolor Utfall 2012 Budget 2013 Budget 2014 Förändring Förändring Förskola, kr/inskrivet barn % 1 % DBV, kr/inskrivet barn % 7 % Fritids, kr/inskrivet barn % 4 % Förskoleklass, kr/elev % 6 % Grundskola, kr/elev % 6 % Grundsärskola, kr/elev % -5 % Gymnasiet, kr/folkbokförd elev % 8 % Gymnasiesär, kr/folkbokförd elev % 1 % Kultur, kr/invånare % 3 % Fritid, kr/invånare % 2 % Tabellen visar kostnader i form av nyckeltal kostnad per barn/elev, och gäller endast bildningsnämndens verksamheter. Mellan 2012 och 2013 granskades och omarbetades kostnadsfördelningen för att ge en mer korrekt kostnadsbild av de aktuella verksamheterna. Statistiskt korrekta förändringar kan därför med någorlunda säkerhet iakttas from 2013 och framåt. De stora förändringarna gällande särskola beror på nyckeltalets känslighet gällande antalet elever. 38

42 SOCIALNÄMNDEN Ordförande: Gunilla Ingemyr Förvaltningschef: Cathrine Larsson Ekonomiskt sammandrag Belopp i tkr VERKSAMHETSPLAN 2014, Driftredovisning Bokslut 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Summa intäkter Personalkostnader Kapitalkostnader Övriga Summa kostnader NETTOKOSTNAD Ram enl. KF/budget Avvikelse mot ram/budget Investeringsredovisning Bokslut 2012 Prognos 2013 Nettoinvestering Budget 2014 Plan 2015 LSS-boende Plan 2016 Inventarier mm Fallförebyggande matta Omställningskostn. lokaler 500 Trygghetstelefoner 376 SUMMA Ram enl. Plan Avvikelse Fördelning av nämndens verksamhet, budget 2014 Social-psykiatri 2% Omsorg om Individ o familj 9% Omsorg om personer med funktionsnedsättning 21% Verksamheter i samverkan med andra kommuner Familjerådgivning, Barnahus, Vårdförbundet med Beroendecentrum och Flöjten. Personligt ombud och FoU Välfärd. Vidare så pågår Nya Perspektiv ett utvecklingsarbete i samarbete mellan Värmlands kommuner och Landstinget i Värmland. Här har man gemensamt antagit 4 utmaningar och gemensamma mål kopplat till dessa utmaningar: Den sårbara familjen, Riskbruk och riskbeteenden, Psykisk ohälsa och Äldres hälsa. Omsorg om äldre 66% Gemensam 2% Gemensam verksamhet Ökade krav på dokumentation, riskanalyser, uppföljning, rutiner och riktlinjer finns inom alla verksamheter. Verksamhet Inom socialnämndens ansvarsområde finns äldreomsorg i ordinärt och särskilt boende (hemtjänst och gruppboende), IFO (individ- och familjeomsorg), LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade), hemsjukvård, rehabilitering, socialpsykiatri, skuldsanering och boende för ensamkommande barn och ungdomar. Äldreomsorg Demografin visar att äldre över 80 år ökar under Det innebär högre efterfrågan på insatser från socialnämnden. Vi ser även att personer med demenssjukdom ökar snabbt. Det kräver speciella insatser från Socialnämnden. Socialstyrelsen föreskrift från 2012 om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boende innebär att personaltätheten behöver utökas. 39

43 Vi behöver bostäder i Sunne centrum med tillgång till hiss för äldre personer. Hemtjänstinsatserna har övergått från servicekaraktär till ren sjuk- och omvårdnadskaraktär, vilket inneburit mer personalkrävande insatser. Kostnaden för hemtjänstinsatser har de senaste åren överstigit budgeterade medel. Anhörigstöd Anhöriga får ta på sig mer och mer vårdinsatser i hemmet. Även om vi har bra verksamhet för anhörigstöd så behöver vi satsa ytterligare inom området för att förebygga större kommande kostnader. Från 1 juli 2009 övergick anhörigstöd från frivillig insats till lagstadgad rättighet, en ändring i socialtjänstlagen. Individ och familjeomsorg (IFO) Från 2013 kom en komplettering i socialtjänstlagen som innebär ökade krav på kommunerna när det gäller barn som är placerade i familjehem. Familjecentralens verksamhet behöver utvecklas, i samarbete med andra, för att ge möjligheter att möta de nya kraven. Ett tydligare samarbete med bl. a barnpsykiatri, skola och anda aktörer behöver utvecklas och planläggas. Vi kan se nya målgrupper som behöver särskilt krävande omvårdnad eller vård när det gäller missbruk och/eller psykiatri. Där även nätdroger ökar. Insatser till personer med funktionsnedsättning (LSS) Personer med funktionshinder ökar, både medfödda skador och nyskador genom sjukdom eller olycka. Alltfler barn får diagnos som innebär rätt till insatser enligt LSS, insatser som ofta blir livslånga. Ansökningar om särskilt boende har inkommit under 2013 och det beräknas komma fler, vilket innebär att ett nytt särskilt boende (gruppboende) behöver tillskapas. Kostnaden för personliga assistenter ökar stadigt p.g.a. att Försäkringskassan numera omprövar sina tidigare beslut mycket striktare och på så sätt överlåter kostnader på kommunen. Hemsjukvård I takt med att fler önskar att bli vårdade i hemmet bedrivs en allt mer kvalificerad sjukvård i hemmen. Detta kräver en god samverkan med landstinget och att den vård vi bedriver är av god kvalitet. Stor tid läggs därför att kvalitetssäkra vården t.ex. genom att identifiera risker inom områden som nutrition, munhälsa, trycksår och fallskador. Rehabilitering För att socialnämnden ska klara kommande behov, krävs en utbyggnad av rehabiliteringen för att på så sätt arbeta mera förebyggande. Rehabilitera i hemmet är ett förebyggande arbetssätt som ger goda resultat. Socialpsykiatri För att möta dagens behov och kommande behov, behövs alternativa boendeformer och fritidsverksamheten behöver utvecklas. Behovet av boendestöd har ökat mycket de senaste åren, vilket kan ses som förebyggande insats istället för särskilt boende. Nya former och förebyggande arbetssätt behöver utvecklas, bl.a. är vård- och stödsamordning ett nytt arbetssätt i samverkan med landstinget för att bättre möta befintliga och kommande behov. Kommunerna har även ansvar för boende för personer som är dömda till vård. Familjerådgivning Familjerådgivningen är en verksamhet i samordning med Torsby, Hagfors och Munkfors kommuner. Verksamheten innefattar nu även krismottagning för män. Kostnaden är baserad på kommunernas invånarantal. Ensamkommande barn och unga Parkvillan har till uppgift att samordna och genomföra mottagande och boende för ensamkommande barn och unga enligt avtal med Migrationsverket. En samverkan med övriga förvaltningar i kommunen är ett krav för att skapa det optimala mottagandet. Socialnämndens totala verksamhet Diagrammet visar nettokostnader 2012 och budgetramen för Mkr Verksamhetsidé Socialnämnden har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver enligt gällande lagstiftning. Vi ska kännetecknas av samverkan över alla gränser genom förebyggande och flexibla arbetsmodeller med fokus på individen Vision Huvudmål - Verksamhetsmål Socialnämndens vision är Att bli sedd som kund och personal. Huvudmålen utgår från kommunstrategin och verksamhetsmålen, som är mätbara, utgår från huvudmålen. Verksamhetskrav Socialnämndens verksamhet är till största delen uppbyggd kring rättighetslagstiftning. Av den totala verksamheten är det en mycket liten del som inte lagstadgad och det är verksamhet/projekt som pågår i förebyggande syfte för att i framtiden kunna sänka kostnaderna. Lagstiftningen har blivit mera strikt. Dessutom kommer ständigt nya styrda riktlinjer som verksamheten har att uppfylla, vilket innebär att tiden till kund minskar inom alla områden, t.ex. krav på dokumentation. 40

44 Gemensamma verksamhetsmål Indikator Sunnes resultat Mål Jämförelse kommuner Hur stor andel av medborgarna fick kontakt med en tjänsteman via telefon för att få svar på en enkel fråga? (1) Procent Hur nöjd är du som kund? Skala ,6 8,5 9 - Antal medarbetare med formell utbildning. Procent Alla ( 100 % ) ska avsätta 1,5 % av arbetstiden till kompetensutveckling? Procent Andel som trivs på jobbet (Arbetstillfredsställelse) Procent Hur stor andel som känner delaktighet i verksamhetens utveckling? Procent MÅL - Äldreomsorg Indikator Sunnes resultat Mål Jämförelse kommuner Hur lång är väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? Antal dagar Hur många olika medarbetare besöker en hemtjänsttagare i snitt i 14 dagar? Hur många kunder har en genomförandeplan? (efter en månad)? Antal Procent Hur nöjda är kunderna med sitt särskilda boende? NKI nöjdkundindex Hur nöjda är kunderna med sin hemtjänst? NKI nöjdkundindex MÅL Individ och familjeomsorg Indikator Sunnes resultat Mål Jämförelse kommuner Hur lång är handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd Från första kontakt till beslut Dagar Andel personer som är fria från missbruk avslutad behandling (2) - efter 6 mån - efter12 månader - efter18 månader Procent Andel av placerade ungdomar 1 år efter avslutad insats Andel omplacerade i procent MÅL Omsorg funktionsnedsättning Indikator Sunnes resultat Mål Jämförelse kommuner Utredningstid, genomsnitt antal dagar mellan ansökan till beslut om insats, alla insatser Dagar Verkställighetstid, genomsnittligt antal dagar från beslut till påbörjad insats avseende - Kontaktperson - Boende Dagar Dagar Andel platser i LSS-boende där alla (som kan och vill) får vara ute på aktiviteter som kräver personalstöd från boendet efter kl Andel platser på LSS-boende där alla (som kan och vill) har dagligt inflytande över den mat (huvudmålet) som lagas och serveras Procent Procent (1) gäller hela kommunen 41

45 Med detta som bakgrund prioriterar socialnämnden under budgetperioden: Det som måste utföras enligt lag. Förebyggande verksamhet. Hitta flera samverkansområden med andra. Fortsätta arbetet med ständiga förbättringar. Verksamhetsförändringar Socialnämnden är tilldelad tkr för I ramen ingår löneökningar med högst 2%. Budgeten är mycket osäker. Den ekonomiska situationen i landet, ändrade regler för insatser till den enskilde från försäkringskassa och arbetsförmedling och den högre arbetslösheten ökar nämndens kostnader. Granskningar av socialnämndens verksamheter och jämförelser som genomförts visar att kvaliteten är mycket god och att nästan alla verksamheter ligger under genomsnittet i kostnader, förutom hemtjänst och daglig verksamhet Ledningsgruppen har genomfört en behovsanalys utifrån 2012 års verksamhet som visar att med bibehållen verksamhet behöver ramen utökas inom några områden, där behoven ökat. - LSS-boende (gruppboende) med 6 lägenheter. Ansökningar till särskilt boende har redan inkommit. - Arbetskläder - Ökade kostnader för larm - En nattjänst - Ökade kostnader inom LSS, ex. elevhem, personliga assistenter - nstitutionsvård och familjehemsvård - Försörjningsstöd De ökade behoven ger en ökad kostnad på ca tkr. Budgetramen tillåter en ökning på tkr. Socialnämndens beslut om åtgärder för att nå budgetram är: Försöka tillskapa LSS-boende inom befintlig budgetram och i befintliga lokaler, genom att göra en omstrukturering av platser inom äldreomsorgen och LSS. Om den åtgärden inte går att genomföra fullt ut under , krävs budget för personal och investering tkr Att avveckla Kolsnäs motionscenter inom LSS dagliga verksamhet tkr Flytta kostnaden för arbetskläder till tkr. I budget ligger medel för en löneökning på högst 2%, vilket inte kommer att räcka, därför behöver ytterligare effektiviseringar genomföras. - Minska antalet leasingbilar. - Pågående effektiviseringar inom hemtjänst. - Erbjuda alternativ matdistribution inom hemtjänst. - Sänka kostnaderna inom daglig verksamhet - m.m. Köp av kost - socialförvaltningen ska betala för de portioner som levereras utan att portionspriset höjs. Höjning av avgifter och hyror - Priset för matportion höjs med 3% - Avgiftshöjning med 2 %. - Hyreshöjning med 2 % (undantag för lägenheter där hyran fastställs i förhandling med - Hyresgästföreningen). Budgetramen för 2014 tillåter inte: Tillskapa heltider till dem som vill ha. Tillgodose önskemål om fria arbetskläder till alla som vill ha. Socialnämnden har tagit över viss verksamhet från kommunstyrelsen när det gäller arbetsmarknadsåtgärder och sysselsättning. Under 2011 infördes LOV (lagen om valfrihet) inom hemtjänst. Idag kan kunderna välja bland två utförare, en privat och kommunen. Socialnämnden har beslutat att införa ett ledningssystem under 2013, vilket är ett nytt krav från Socialstyrelsen. För att klara av det ökade trycket inom alla socialnämndens verksamheter och för att undvika ökade kostnader i framtiden, krävs det att kommunfullmäktige satsar mera på förebyggande arbete. Konsekvensbeskrivning av ramar Verksamheterna under socialnämnden ser inte ut att minska i volym i framtiden. Däremot behövs en utökning inom flera verksamheter. I det läget ser det mycket svårt ut att sänka kostnaderna. Om de planerade åtgärderna inte går att genomföras kommer kommunen att få betala straffavgifter för ej verkställda beslut. En avveckling av Kolsnäs motionscenter innebär att de kommuninnevånare som använder motionscentret får söka andra träningslokaler. Det behövs en långsiktig planering för att arbeta mer förebyggande, samt en genomlysning av hur omvärldens beslut påverkar socialnämndens verksamhet. Konsekvenser i framtiden blir att den verksamhet som inte är lagstiftad måste tas bort, t.ex. ett flertal projekt som bedrivs i förebyggande syfte samt att verksamheterna inte kan uppfylla kommande lagkrav, t.ex. bemanning inom äldreomsorgen. Investeringar under perioden - Socialnämnden behöver investera i nya inventarier inom flera enheter. - Fallförebyggande matta på fler avdelningar på Salla - Omställningskostnader för flytt av verksamhets- lokaler - Dessutom finns behov av att renovera de lägenheter som vi hyr på blockhyreskontrakt. En översyn av renoveringsbehovet för lägenheter inom äldreomsorgen behöver genomföras. - För år 2015 behövs det ev. avsättas medel för byggnation av LSS-boende. Sunne

46 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Ordförande: Arne Olsson Förvaltningschef: Anders Olsson Ekonomiskt sammandrag Belopp i tkr VERKSAMHETSPLAN 2014, Driftredovisning Bokslut 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Summa intäkter Personalkostnader Kapitalkostnader Övriga Summa kostnader NETTOKOSTNAD Ram enl. KF/budget Avvikelse mot ram/budget Investeringsredovisning Bokslut 2012 Prognos 2013 Nettoinvestering Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Större investeringsprojekt Inventarier mm SUMMA Ram enl. Plan Avvikelse Fördelning av nämndens verksamhet, budget 2014 Politisk vht Miljöenheten Tkr Plan o bygg Miljö Verksamhet Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom områdena miljö- och hälsoskydd samt plan- och bygg. I ansvaret ingår bl.a att bevaka och följa utvecklingen och ta de initiativ som krävs för att uppnå en i vid mening god och säker miljö, övervaka efterlevnaden av gällande lagstiftning samt lämna råd och upplysningar Plan- och bygglovenheten Tkr