Utredning om sammanslagning i Östra

Transkript

1 Utredning om sammanslagning i Östra ä Nyland ä Tvåspråkig Mäntsälä Pukkila Mörskom Lappträsk ä ö Träskända Tusby Borgnäs Askola Lovisa Lovisa Ca invånare ä Kervo Borgå Vanda Sibbo ca km² å Helsingfors ä Skärgård och havsområden

2 Mellanrapportsfas I detta skede av utredningen har nuläget i kommunerna granskats utifrån kommande utmaningar Utgångspunkten i kommunerna har varit att det ska göras en grundlig utredning som också kan användas till annat än enbart med tanke på en eventuell sammanslagning informationen kommer i vilket fall som helst att gynna alla Kommunerna ger sina utlåtanden om mellanrapporten under mars april 2014 ä ä ä ö å ä

3 Process Fas I Mellanrapportsfas - pågår Arbetsgruppernas mellanrapporter Kommunernas utlåtanden Fas II Slutrapportsfasen - Mars 2014-> Beredning av sammanslagningsavtal - Mars 2014-> Slutrapporten Utkast till sammanslagningsavtal Kommunernas beslut KS KF

4 Vad kommer att förändras? I kraft 2015?

5 Tidtabell Februari 2014 April 2014 Arbetsgruppernas mellanrapporter klara Kommunerna ger utlåtanden om mellanrapporten ä ä April juni 2014 Juli 2014 Framtidsarbete och förberedelser för sammanslagning Semesterpaus Augusti september 2014 Oktober 2014 Framtidsarbete och förberedelser för sammanslagning Slutrapporten klar yrskylä ö Oktober november 2014 Förhandlingar om sammanslagningsavtal, eventuella folkomröstningar ä December 2014 Januari 2015 Behandling av utkast till sammanslagningsframställning och -avtal (KS) 30 dagar för anmärkningar från kommuninvånarna å Februari 2015 Behandling av utkast till sammanslagningsframställning och -avtal (KF)

6 EKONOMI ä ä Lägesrapport: de enskilda kommunerna historia och nuläge Presentationsmaterial om Lappträsk kommun FöD Eero Laesterä yrskylä ö å ä

7 Skattesatser I diagrammen visas skattesatserna för alla kommuner i Finland under åren 2002 och Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä

8 Veroprosentin muutos, verotasapaino ,5 33,5 32,5 31,5 30,5 29,5 28,5 27,5 26,5 25,5 24,5 23,5 19,8 19,8 19,8 19,8 19,8 20,3 21,0 21,5 22,5 21,8 20,6 21,3 22,0 22,5 23,0 23,2 23,7 24,1 24,7 25,2 25,8 26,3 26,9 19,7 19,8 19,9 17,9 17,9 18,0 18,1 18,4 18,9 15,0 15,0 15,5 15,0 16,0 16,5 16,5 16,5 16,5 16,5 16,5 16,5 16,5 16,5 16,5 16,8 16,8 17,0 17,3 17,3 17,5 17, Maksimi Keskiarvo Minimi I diagrammet visas trycken på kommunernas skattesatser i hela landet. Kalkylen har gjorts så att varje kommun har balanserats årligen med maximalt en procentenhets förändring. ->skillnaderna mellan de kommunala skattesatserna verkar öka betydligt 8

9 Befolkning Asukasluku Mediaani ikä Muutos Sij. Ikäänt Muutos Muutos/v (v) Muutos Askola ,4 % 0,8 % Lapinjärvi ,3 % 0,1 % Loviisa ,3 % 0,1 % Myrskylä ,4 % 0,2 % Pornainen ,5 % 0,8 % Porvoo ,5 % 0,5 % Sipoo ,0 % 1,1 % Uusi kunta ,5 % 0,5 % Koko maa 46, Åldersstrukturen är nu och framöver gynnsammare än genomsnittet i landet (Statistikcentralen), och Alla kommuner har befolkningstillväxt alla har positiv prognos. Förändringen i invånarantalet beaktas inte i poängsättningen, eftersom den är positiv i alla kommuner, och inte över ± 1,5%/år Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä

10 Försörjningskvot Huoltosuhde Askola Lapinjärvi Loviisa Myrskylä Pornainen Porvoo Sipoo Uusi kunta Den demografiska försörjningskvoten jämför antalet personer 0 5 år och personer över 64 år med antalet personer år.

11 Lappträsk Kunnan nimi: Lapinjärvi KNO 407 Muutos Osuus 2020 Osuus 2030 Osuus 2040 Osuus kpl kpl/v. %:ia %:ia/v. Asukasluku kaikista %:ia kaikista %:ia kaikista %:ia kaikista %:ia ,6 % 0,1 % 0 6 vuotiaat 184 6,5 % 187 6,7 % 177 6,2 % 175 6,0 % ,9 % -0,2 % 6 vuotiaat 18 0,6 % 28 1,0 % 27 0,9 % 25 0,9 % ,9 % 1,3 % Peruskoulu, 7 16 vuotiaat ,8 % ,6 % ,2 % 281 9,7 % ,5 % -0,3 % Lukio, vuotiaat 82 2,9 % 78 2,8 % 86 3,0 % 84 2,9 % 2 0 2,4 % 0,1 % Työikäiset, vuotiaat ,3 % ,5 % ,1 % ,3 % ,0 % -0,4 % vuotiaat 213 7,5 % 252 9,0 % ,4 % ,7 % ,2 % 2,0 % Yli 84 vuotiaat 100 3,5 % 97 3,5 % 132 4,6 % 201 6,9 % ,0 % 3,5 % Eläkeikä, Yli 64 vuotiaat ,6 % ,5 % ,5 % ,0 % ,9 % 1,3 % Mediaani 48,0 50,0 51,0 52,0 Painotettu keskiarv o 45,6 47,1 48,6 49,5 Den förutspådda befolkningsökningen i Lappträsk gäller främst äldre > leder till ett stort tryck på servicestrukturen för äldre Antalet personer i arbetsför ålder förutspås minska Medianåldern ökar betydligt under granskningsperioden och hålls över genomsnittet i landet. Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014

12 Exempel på åldrandet, hela regionen Kring år 2000 kom nya personer över 75 år till regionen Kring år 2013 kom cirka 400, men 634 åren efter 2020 cirka Ökningen sjunker inte till den 532 nuvarande 508 nivån på 25 år Yli 75 vuotiaiden vuotuinen muutos edelliseen vuoteen nähden Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä Diagrammet visar den årliga förändringen i antalet personer över 75 år i hela regionen. Det verkliga trycket av åldrande uppstår först 2021->

13 Skattetryck till följd av åldrande, hela regionen Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014

14 Kostnader för åldrandet Yli 75 vuotiaat, palvelurakennekustannus keskim Keskiarvo Sij. Askola 0,13 0,27 0,69 0,37 7 Lapinjärvi 0,00 0,22 0,51 0,24 1 Loviisa 0,08 0,23 0,53 0,28 3 Myrskylä 0,15 0,24 0,47 0,29 4 Pornainen 0,09 0,33 0,57 0,33 6 Porvoo 0,18 0,29 0,52 0,33 5 Sipoo 0,17 0,24 0,39 0,27 2 Uusi kunta 0,14 0,25 0,47 0,29 Åldrandet ökningen av antalet personer över 75 år och denna sammanfattad som tryck på höjd skattesats / år Variationsbredden enligt kommun motsvarar 0,24 0,37 procentenheter per år. Under det snabbaste åldrandet motsvarar det årliga trycket på skattesatsen 0,39 0,69 procentenheter. Effekterna av åldrandet i minskningen av beskattningsbar inkomst beaktas inte de är mycket stora redan nu. Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014

15 Effekterna av åldrandet, Lappträsk Åldrandet i Lappträsk når en klar topp De kumulativa kostnaderna i servicestrukturen är stora. Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014

16 Förmånliga servicestrukturkostnader, nettoutgifter eur/inv 2012 Kaikki Sij 2012 Perusturva Sij 2012 Opetus Sij 2012 Tekniikka Sij 2012 Yleishallinto Sij Vähäkyrö Oulunsalo Marttila Vähäkyrö Joutsa 65 1 Rusko Taipalsaari Taivassalo Muurame Ruovesi 2 2 Kontiolahti Kontiolahti Hailuoto Punkaharju Loviisa 1 3 Kiiminki Rusko Varkaus Kiiminki 15 4 Tyrnävä 7 4 Kempele Pornainen Imatra Kerimäki 19 5 Hausjärvi 23 5 Muurame Kiiminki Kemi Karkkila 22 6 Lohja 25 6 Pornainen Kempele Kihniö Kuopio 30 7 Akaa 31 7 Pirkkala Muurame Heinola Lieto 31 8 Lapinlahti 35 8 Lieto Luoto Pieksämäki Siuntio 33 9 Nurmijärvi 40 9 Hattula Hattula Harjavalta Vehmaa Kalajoki Askola Askola Myrskylä Pornainen Porvoo Sipoo Sipoo Loviisa Sipoo Askola Porvoo Porvoo Askola Lapinjärvi Pornainen Myrskylä Myrskylä Lapinjärvi Askola Sipoo Lapinjärvi Lapinjärvi Porvoo Myrskylä Lapinjärvi Loviisa Loviisa Pornainen Porvoo Myrskylä Sipoo Loviisa Servicestrukturerna i Borgnäs och Askola är redan nu mycket tunna. Den dyraste, Lovisa, har inte lyckats komprimera de tunga servicestrukturer som sammanslagningen förde med sig för staden. Alla de övrigas servicestrukturer ligger nära den förmånligaste tredjedelen. Granskningen beaktar inte olika sätt att organisera serviceproduktionen och inte heller skillnaderna i serviceproduktionens kvalitet. Vad det betyder kommunen måste använda till buds stående möjligheter till anpassning; kommunerna bör använda en gemensam anpassningsmöjlighet Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014

17 Servicestrukturen i Lappträsk Lapinjärvi Luvut indeksissä per 2012 Väli eur/as Väli Koko maa Oma Koko maa 06/12/v. 06/12/v. Yleishallinto ,84 % 6,05 % Muut palvelut ,22 % 5,79 % Liikenneväylät ,04 % 2,79 % Palo ja pelastus ,04 % 1,47 % Toimitila ja vuokraus ,96 % -10,03 % Liiketoiminnan luonteiset ,28 % Vesihuolto ,82 % Energiahuolto ,35 % 4,59 % Opetus ja kulttuuri ,88 % 1,35 % Lasten päivähoito ,75 % 2,94 % Lasten päiväkotihoito ,35 % 5,45 % Lasten perhepäivähoito ,29 % -2,54 % Esiopetus, yhteensä ,67 % 1,93 % Perusopetus ,40 % 1,71 % Lukio ,29 % -0,11 % Ammatillinen koulutus ,85 % -0,18 % Kansalaisopistot ,55 % 0,87 % Kirjastot ,03 % 0,90 % Liikunta ja ulkoilu ,09 % 2,04 % Nuorisotoimi ,17 % 2,17 % Museot, teatterit jne ,00 % 2,11 % Yleinen kulttuuritoimi ,48 % -0,06 % Sosiaali- ja terveys yhteensä ,43 % 3,53 % Sosiaalitoimi ,12 % 5,12 % Sosiaali- ja terveys, hallinto ,60 % -4,28 % Lastensuojelu, laitos ja perhehoito ,37 % 5,82 % Muut lasten ja perheiden palvelut ,75 % 1,38 % Vanhusten laitospalvelut ,12 % -1,33 % Vammaishuollon laitospalvelut ,36 % -1,72 % Vammaisten työllistämistoiminnan sekä ,66 % 9,54 % Kotipalvelut ,90 % 3,19 % Terveydenhuolto ,24 % 2,51 % Perusterveydenhuolto pl hammashuolto ,01 % 2,87 % Vuodeosasto ,01 % 0,80 % Hammashuolto ,04 % 2,65 % Erikoissairaanhoito ,25 % 2,77 % Ympäristöterveydenhuolto ,00 % 0,29 % Kaikki yhteensä ,43 % 2,93 % Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014 Verotettava tulo ,36 % 1,09 % Valtionosuudet ,78 % 4,17 % Toimintakate ,32 % 3,09 % I tabellen granska kostnaderna för servicestrukturen i Lappträsk Siffrorna har höjts till levnadskostnadsindex för att dämpa effekten av inflationen I servicestrukturen i Lappträsk verkar kostnaderna ha ökat mest i övriga, där förändringen är klart högre även än landets genomsnitt.

18 Den inbördes ekonomin ett vägt sammandrag Tasepohja Järjestys Tulos ja muut Balansräkning: Mörskom (försämras), Sibbo, Borgå Resultat: Borgå, Sibbo Framtiden: Inte ännu kalkylerad Totalt (nu): Borgå, Sibbo Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014 Järjestys Kaikki yhteensä Järjestys Askola 5,27 7 4, ,12 7 Lapinjärvi 4,27 6 5,42 7 9,69 6 Loviisa 4,26 5 3,72 4 7,98 5 Myrskylä 2,96 1 4,90 6 7,86 4 Pornainen 3,98 4 3,64 3 7,62 3 Porvoo 3,68 3 2,44 1 6,12 1 Sipoo 3,43 2 3,10 2 6,53 2

19 Kommunerna mätta med krismätare Tämä yksin Nämä yhdessä Kumulatiivinen yli/alijäämä 1000 euroa Vuosikate puhdistettuna Taseen Veroprosentti Lainakanta Omavaraisuus alijäämä Suhteellinen velkaantuneisuus Askola ,0 20, Lapinjärvi ,0 20, Loviisa ,8 19, Myrskylä ,0 20, Pornainen ,5 19, Porvoo ,3 19, Sipoo ,3 19, Ingen hotas ännu av fulla krismätare. I Askola är läget sämst. Mätt med krismätare är läget i Lovisa starkt, likaså i Borgnäs. Krismätarna mäter samma slags saker, och ska inte ges större betydelse än sitt informationsvärde. Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014

20 Krismätare i Lappträsk Lapinjärvi Kumulat. yli/alijäämä 1000 euroa Yli/alijäämä euroa/asukas Alijäämä/ylijäämäkriteeri euroa/asukas Täyttyykö alijäämäkriteeri Ei täyty Ei täyty Alijäämä ei laukaise selvitysehtoa Vuosikate puhdistettuna harkinnanvaraisesta Täyttyy Ei täyty Ei täyty Veroprosentti 19,00 20,50 Oma veroprosentti./.. Maan keskimääräinen vero-% -0,17 1,25 Jos oma vero-% on 0,5% > keskim., ehto täyttyy Ei täyty Täyttyy Ei täyty Taseen alijäämä Täyttyy, jos taseessa on alijäämää Ei täyty Ei täyty Ei täyty Lainakanta euroa/asukas, oma Lainakanta, keskimäärin euroa/asukas Oma lainakanta eur/asukas / Keskim. lainakanta 0,88 0,87 Jos oma lainakanta/keskim. lainakanta >1,5, ehto täyttyy Ei täyty Ei täyty Ei täyty Omavaraisuus 57,37 57,77 Täyttyy, jos omavaraisuus on alle 50% Ei täyty Ei täyty Ei täyty Suhteellinen velkaantuneisuus 29,32 32,37 Täyttyy, jos suhteellinen velkaantuneisuus on yli 50% Ei täyty Ei täyty Ei täyty Läget i Lappträsk 2012 var mätt med krismätare ganska gott. Balansräkningen uppvisade ett kumulativt överskott och lånestocken låg under genomsnittet. Skattesatsen kunde ändå inte ökas nämnvärt. Täyttävätkö muut kriteerit selvitysehdon? Muut kriteerit eivät täytä selvitysehtoa Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014

21 Minskning av den beskattningsbara inkomsten (grov uppskattning) %:ia/v eur/as Askola 1,1 159 Lapinjärvi 0,8 100 Loviisa 1,5 216 Myrskylä 0,8 102 Pornainen 1,5 233 Porvoo 1,5 274 Sipoo 0,9 179 Den beskattningsbara inkomsten ökade mycket Denna ökning var även grunden för en utgiftsökning. Från år 2008 till år 2012 kollapsade ökningen av den beskattningsbara inkomsten, men utgifterna kvarstod oförändrade. Nivån innebär enligt kommun ett belopp som motsvarar CIRKA 0,8-1,5 procentenheter per år. Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä Värdet för Sibbo baserar sig delvis på uppskattning (partiell kommunsammanslagning) 2014

22 Inkomst- och utgiftsutvecklingen i Lappträsk Lapinjärvi -0,47 % -0,32 % -1,12 % Lapinjärvi Sama kasvu Koko maa Lapinjärvi Sama kasvu Koko maa Lapinjärvi Sama kasvu Koko maa Toimintakate 5,40 % 4,84 % 4,92 % 5,14 % 5,39 % 5,39 % -0,65 % 4,28 % 4,66 % Verotettava tulo 3,68 % 3,57 % 3,66 % 4,86 % 4,95 % 4,95 % 1,11 % 0,11 % 0,91 % Veroprosentti 0,100 0,132 0,132 0,125 0,137 0,137 0,500 0,200 0,198 Yhteisöverot -13,29 % -4,70 % -4,57 % -14,97 % -6,29 % -6,29 % -0,81 % -4,13 % -2,01 % Kiinteistöverot 6,05 % 7,46 % 7,52 % 8,29 % 6,37 % 6,37 % 18,51 % 8,23 % 9,55 % Valtionosuudet 7,47 % 5,37 % 5,25 % 8,63 % -3,62 % -3,63 % -3,03 % 6,16 % 4,36 % Poistot 1,86 % 2,81 % 2,92 % 0,65 % 2,76 % 2,76 % 7,00 % 4,37 % 4,63 % Bruttoinv. eur/as I tabellen jämförs den årliga tillväxten före och efter recessionen. En avsevärd förändring i tillväxtkoefficienterna för beskattningsbar inkomst och statsandel kan observeras efter år Även verksamhetsbidraget har anpassats och dess förändring var negativ. Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014

23 Statsandelsnedskärningar / kommun e/as 202 Askola 0,8 0,9 1,4 1,6 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7 257 Lapinjärvi 0,9 1,1 1,6 1,9 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 257 Loviisa 0,8 1,0 1,4 1,6 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7 257 Myrskylä 0,9 1,1 1,6 1,9 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 257 Pornainen 0,8 0,9 1,4 1,6 1,6 1,7 1,7 1,7 1,7 257 Porvoo 0,7 0,8 1,2 1,4 1,4 1,5 1,5 1,5 1,5 257 Sipoo 0,6 0,7 1,1 1,3 1,3 1,3 1,3 1,3 1,3 257 När trycket ökar måste man beakta de planerade statsandelsnedskärningarna som fortgår fram till år Nivån, 257 euro/invånare, innebär ett belopp som motsvarar 1,3 2,0 procentenheter per kommun. Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014

24 Statsandelsnedskärning i Lappträsk Valtionosuusleikkaus Leikkaus 1000 eur Lisäleikkaus eur/as Leikkaus suhteessa vuoteen Saamatta jäänyt valtionosuus Lapinjärvi Tason lasku Asukasluku Yhden veroprosenttiyksikön tuotto Lisäleikkaus eur Lisäleikkaus eur/as 116,06 23,00 67,00 35,00 7,00 9,00 257,06 Saamatta jäänyt valtionosuus eur Leikkaus %:ia 0,90 1,09 1,61 1,88 1,94 2,01 2,01 Leikkaus suhteessa vuoteen 2011 Saamatta jäänyt valtionosuus Paine veroprosenttin ,50 Leikkaus suhteessa vuoteen Saamatta jäänyt valtionosuus , Paine veroprosenttin 0,90 1,09 1,61 1,88 1,94 2, , , , Copyright 0Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä ,

25 Förändring i statsandelen / kommun e/as 2020 Askola 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 17 Lapinjärvi 0,4 0,4 0,6 0,6 0,9 1,2 152 Loviisa 0,3 0,3 0,5 0,5 0,8 0,9 135 Myrskylä 0,4 0,4 0,6 0,6 0,9 1,1 138 Pornainen 0,3 0,3 0,5 0,5 0,8 1,0 155 Porvoo 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 49 Sipoo 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 37 De föreslagna förändringarna i statsandelen har beaktats i det ökande trycket. Deras inverkan varierar väldigt mycket i regionen alltifrån en ödesdiger nedskärning i Lappträsk (1,2 procentenheter) till en stor ökning i Borgnäs (1,0 procentenheter) Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014

26 Förändring i skattefinansieringen / kommun Askola 1,1 1,1 1,1 1,8 2,0 2,4 2,6 2,6 2,7 2,7 2,7 2,7 Lapinjärvi 0,8 0,8 0,8 1,7 1,9 2,4 3,1 3,1 3,4 3,4 3,7 4,4 Loviisa 1,5 1,5 1,5 2,2 2,4 2,9 3,4 3,5 3,7 3,7 4,0 4,2 Myrskylä 0,8 0,8 0,8 1,7 1,9 2,5 3,1 3,2 3,5 3,5 3,7 3,7 Pornainen 1,5 1,5 1,5 2,3 2,4 2,9 2,8 2,8 2,7 2,7 2,4 2,0 Porvoo 1,5 1,5 1,5 2,2 2,3 2,7 3,1 3,1 3,2 3,2 3,2 3,2 Sipoo 0,9 0,9 0,9 1,5 1,6 2,0 2,2 2,2 2,3 2,3 2,3 2,3 Enbart förändringen i skattefinansieringen innebär i Lappträsk år 2020 ett tryck på 4,4 procentenheter jämfört med år Även för Lovisa är förändringen som är oberoende av staden 4,2. Statsandelstillägget för Borgnäs leder i detta skede till det minsta trycket. Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014

27 Förändring i skattefinansieringen i Lappträsk och åldrandet Lapinjärvi e/as 2020 Verotulot 0,78 0,78 0,78 0,78 0,78 0,78 0,78 0,78 0,78 0,78 0,78 0, VOS leikkaus 0,90 1,09 1,61 1,88 1,94 2,01 2,01 2,01 2, VOS muutos 0,39 0,39 0,62 0,62 0,93 1, Veroprosentti ,50 Kaikki yhteensä 0,78 0,78 0,78 1,68 1,88 2,40 3,06 3,11 3,41 3,41 3,72 3, Ikääntyminen, paineen muutos veroprosenttiyksikköinä 0,00 0,28 0,37 0,54 0,94 1,97 Edelliset yhteensä 3,06 3,39 3,78 3,95 4,66 5,94 Genom statsandelsreformen är Lappträsks förluster gruppens största. Även statsandelsnedskärningarna omvandlade till procentenheter är stora i Lappträsk. Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014

28 Den ekonomiska utvecklingen i självständiga kommuner Anpassad trend: Baserar sig på den vägda tidigare ökningen i verksamhetsbidraget. Kommunernas egna kalkyler över förändringarna i verksamhetsbidraget utelämnades, eftersom kommunerna, med undantag för Askola och Lovisa, inte har något berett och politiskt godkänt åtgärdsprogram. Skattesatserna under budgetåret 2014 Trots ansträngningar har man inte lyckats hitta en metod för att skilja åt ökningen av invånarantalet och den allmänna tillväxten. De kända statsandelsnedskärningarna beaktas. Statsandelsförändringar känd tidpunkt 1.2 Åldrandet beaktas nettoutgiften per kommun eur/ person över 75 år, förändring per kommun. Förändringen i den beskattningsbara inkomsten vid pensioneringar beaktas inte. Förändringarna i skatteinkomsterna enligt Kommunförbundets prognosram. Räntenivå är räntenivån i kommunerna 2013 Inte en prognos Bedömning av tryckökningen Som skattesats och nettoskuld På motsvarande vis bedöms hur stort anpassningsbehovet är kommunvis Skapas ett underlag med hjälp av vilket man kan bedöma verksamhetsförutsättningarna för en ny stad och möjligheten/behovet att öka/minska de inkomster och utgifter som påverkar verksamhetsbidraget. Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014

29 Lappträsk skuldbalans Lapinjärvi TP 2011 TP 2012 Tpe 2013 TA 2014 TASU 2015 TASU 2016 TE 2017 TE 2018 TE 2019 TE 2020 Asukasluku Verotettava tulo Muutos % 2,50 % -0,12 % -0,54 % 1,09 % 3,30 % 2,82 % 2,82 % 2,82 % 2,82 % Veroprosentti 19,00 20,50 20,50 20,50 20,50 20,50 20,50 20,50 20,50 20,50 Toimintakate Muutos -5,21 % 6,84 % -0,04 % -0,05 % -0,05 % 4,11 % 4,09 % 4,07 % 4,05 % Sopeutus Verotulot Valtionosuudet Rahoitustuotot ja kulut Vuosikate Poistot Ylijäämä/alijäämä Kumulatiivinen ylij/alij Kumulatiivinen ylij/alij./as Nettoinvestoinnit Lainakanta 1000 eur Nettolaina 1000 eur Nettolaina eur/as Nettolaina veroprosenttia 11,16 12,83 10,82 14,94 15,37 22,40 20,84 19,03 17,59 16,81

30 Förändringar i verksamhetsbidraget och anpassningsbehov Käytetty 2012 lukuja nimittäjinä Sopeutustarve meur TA 2014 TASU 201 TASU 201 Yhteensä eur/as vero % Askola 1,1 1,1 1,1 3, ,28 Lapinjärvi 0,6 0,6 0,6 1, ,52 Loviisa 3,5 3,5 3,5 10, ,55 Myrskylä 0,6 0,6 0,6 1, ,50 Porvoo 8,0 8,0 8,0 24, ,77 Pornainen 1,1 1,1 1,1 3, ,22 Sipoo 5,1 5,1 5,1 15, ,26 Yhdistelmä 19,9 19,9 19,9 59, ,56 Skattesatsen standardiserad på 2014 års nivå. När trenden beräknas med tidigare ökningar och kända förändringar märker man att behovet av balansering är stort utan överenskomna anpassningsmetoder. Om t.ex. Mörskom vill fortsätta med nuvarande skattesats, måste kommunen anpassa sin ekonomi med ett belopp som motsvarar 822 euro/invånare under de tre första granskningsåren. Det minsta relativa anpassningsbehovet har Borgå.

31 Trycket på skattesatsen Veroprosentti TP 2011 TP 2012 Tpe 2013 TA 2014 TASU 201 TASU 201 TE 2017 TE 2018 TE 2019 TE 2020 Askola 19,00 20,00 20,25 20,25 21,25 22,25 23,25 24,25 24,25 24,25 Lapinjärvi 19,00 20,50 20,50 20,50 21,50 22,50 23,50 24,50 25,25 25,25 Loviisa 19,75 19,75 19,75 19,75 20,75 21,75 22,75 23,75 24,75 24,75 Myrskylä 20,00 20,00 20,00 21,00 22,00 23,00 24,00 25,00 26,00 27,00 Porvoo 19,25 19,25 19,25 19,25 20,25 21,25 22,00 22,00 22,00 22,00 Pornainen 19,50 19,50 19,50 20,00 21,00 22,00 23,00 24,00 24,00 24,00 Sipoo 19,25 19,25 19,25 19,25 20,25 21,25 22,25 22,75 23,25 23,25 Yhdistelmä 19,33 19,40 19,41 19,45 20,45 21,45 22,45 22,45 22,70 22,95 28,00 27,00 26,00 25,00 24,00 23,00 22,00 21,00 20,00 19,00 18,00 TP 2011 TP 2012 Tpe 2013 TA 2014 TASU 2015 TASU 2016 TE 2017 TE 2018 TE 2019 TE 2020 Askola Lapinjärvi Loviisa Myrskylä Porvoo Pornainen Sipoo Yhdistelmä Antagande: ingen anpassning i verksamheten. Med ovan nämnda höjningar av skattesatsen uppnås balans år 2020.

32 En ny kommun mekaniskt sammanslagen, skuldanpassning Yhdistelmä TP 2011 TP 2012 Tpe 2013 TA 2014 TASU 2015 TASU 2016 TE 2017 TE 2018 TE 2019 TE 2020 Asukasluku Verotettava tulo Muutos % 1,48 % 5,72 % 0,75 % 3,18 % 3,84 % 4,18 % 4,18 % 4,18 % 4,18 % Veroprosentti 19,33 19,40 19,41 19,45 19,45 19,45 19,45 19,45 19,45 19,45 Toimintakate Muutos 5,80 % 4,15 % 0,97 % 1,01 % 1,05 % 4,83 % 4,83 % 4,83 % 4,83 % Sopeutus Verotulot Valtionosuudet Yhdistymisavustus Rahoitustuotot ja kulut Vuosikate Poistot Ylijäämä/alijäämä Kumulatiivinen ylij/alij Kumulatiivinen ylij/alij./as Nettoinvestoinnit Lainakanta 1000 eur Nettolaina 1000 eur Nettolaina eur/as Nettolaina veroprosenttia 11,88 11,35 10,97 11,47 12,29 11,88 10,77 9,68 8,76 8,13 Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014

33 Vad har gjorts, vad blir nästa steg? Sammanslagning av kommunerna Sammanslagningsunderstöd (10 milj. euro) Förändring i statsandelen (pga sammanslagning, pga förändring i systemet) Harmoniseringar (löner, avgifter och taxor, skatter, avskrivningar osv.) Vilka kriterier måste uppfyllas? Fördelarna och nackdelarna med en kommunsammanslagning möjligheten i servicestrukturen omvandlas till euro. Framtiden för en ny kommun vs framtiden för de enskilda kommunerna Vad räcker det till? Blir nyttan större av en sammanslagning än av den sammanlagda anpassningen i de enskilda kommunerna? Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014

34 SOCIAL- OCH ä ä HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER ä ö ä å

35 Kostnader per kommun och sjukfrekvens Dia s. 24

36 Kostnadsökningen i kommunerna Bild, dia 19:

37 Sjukfrekvensen i kommunerna minskat jämfört med landet i övrigt Dia 23

38 Försörjningskvoten i kommunerna sämre än genomsnittet 39

39 Andelen personer över 75 år lägre i Östra Nyland än i landet i övrigt Dia 37

40 Andelen barnfamiljer större än i landet i övrigt Dia 85

41 Styrkor Servicestrukturen redan lättats upp, inom både anstaltsvården och öppenvården och antalet servicepunkter reducerats Låga kostnader per invånare Sjukfrekvensen i regionen lägre än genomsnittet Tillgången på tjänster, mångsidig service och nära klienterna Tvåspråkigheten Invånarantalet i kommunerna ökar, befolkningen förmögnare än i landet i övrigt ä ä ä ö å ä

42 Svagheter Delvis fortfarande en tung servicestruktur Höga kostnader i förhållande till sjukfrekvensen Ineffektivitet, personer i arbetsför ålder anlitar mycket service Överlappande förvaltning Tillgängligheten ökar kostnaderna Ojämlik service Försörjningskvoten i regionen Stora skillnader i servicestruktur och serviceanvändning mellan kommunerna ä ä ä ö å ä

43 Möjligheter Gemensamma konkurrensutsättningar Tillgången på arbetskraft Mångsidigare serviceutbud, bättre kvalitet och ökad effektivitet och produktivitet, bättre fungerande förfaranden i en ny kommun Regional samordning av utvecklingsarbetet och specialarbetstagare Storleksfördel, särskilt den specialiserade sjukvården, avdelningsrehabilitering och tjänster för de klienter som använder mest (rusvård och mentalvård, handikappservice, barnskydd), servicestyrning, regionalt ordnande av specialiserad service. ä ä ä ö å ä

44 Hot Samarbetet fungerar inte Det tar åratal att skapa en ny verksamhetskultur Serviceproduktionen splittras för mycket och kostnaderna växer i takt med harmoniseringen (servicenivån och personalens löner) Serviceutbudet krymper (regional utjämning) Förvaltningen fungerar inte ä ä ä ö å ä

45 Principerna för anordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna i en eventuell ny kommun Tjänsterna och den personal som behövs till dem kan finansieras med kommunens inkomster Tjänsterna utvecklas ur kommuninvånarnas och serviceanvändarnas synvinkel Tjänsterna främjar kommuninvånarnas hälsa och välbefinnande, och de genomförs tillsammans med övriga kommunala aktörer, tredje sektorn och kommuninvånarna Elektroniska, mobila och rörliga tjänster utvecklas, för att servicen ska vara närmare kommuninvånarna, tillgängligare, verkningsfullare och kostnadseffektivare ä ä ä ö å ä

46 BILDNINGS- OCH UNDERVISNINGSTJÄNSTER, SMÅBARNSFOSTRAN, KULTUR-, IDROTTS- OCH FRITIDSTJÄNSTER ä ä ä ö ä å

47 Nyckeltal Till produktionen av bildningstjänster för invånarna i hela regionen cirka 210 miljoner euro Tjänster produceras av nästan 3000 arbetstagare För administreringen av tjänsterna svarar sammanlagt 19 olika nämnder eller deras sektioner Dessutom till ungdomsstadiet inom yrkesutbildningen och vuxenutbildningen i regionen nästan 90 miljoner euro årligen ä ä ä ö å ä

48 Läget i Östra Nyland elever 3640 dagisbarn 71 grundskolor 17,5 genomsnittlig gruppstorlek i 1 6- skolan. 16,9 genomsnittlig gruppstorlek i 7 9- skolan.

49 Underhållskostnaderna för skolfastigheterna Granskningsåret 2012 Kostnaderna kommunvis /brm² Lappträsk 111,7 Sibbo 82,2 Mörskom 81,3 Lovisa 72,8 Borgå 60,3 Askola 51,3 Borgnäs 45,1 Skolorna i genomsnitt 66,34 Koulut keskimäärin Pornainen Askola Porvoo Loviisa Myrskylä Sipoo Lapinjärvi

50 Fastighetsmassa, skolor Kiinteistömassan kehitys Koulut 1900n1900ral 1900n1900ral Kiinteistömassan kasvu % Koulurakennukset 1900n1900ral 1900n1900ral n1900ral % osuus 1900n1900ral 1900n1900ral 1900n1900ral n1900ral 1900n1900ral n1900ral Vuosi

51 Underhållskostnaderna för daghemsfastigheterna Granskningsåret 2012 Rakennukset keskimäärin Kostnader enligt byggnadstyp /brm²? Lovisa 123,3 Lappträsk 84,8 Borgå 81,4 Sibbo 79,9 Askola 74,9 Borgnäs 68,6 Mörskom 53,0 Byggnaderna i genomsnitt 84,66 Myrskylä Pornainen Askola Sipoo Porvoo Lapinjärvi Loviisa

52 Fastighetsmassa, daghem 1910n1910ral 1909n1909ral 1908n1908ral Kiinteistömassan kasvu % Päiväkodit Kiinteistömassan kehitys Päiväkodit 1900n1900ral 1900n1900ral 1900n1900ral 1900n1900ral 1906n1906ral 1900n1900ral 1905n1905ral % osuus 1900n1900ral 1904n1904ral 1900n1900ral 1900n1900ral 1902n1902ral 1900n1900ral 1901n1901ral 1900n1900ral 1900n1900ral 1900n1900ral Vuosi

53 Svårt att bedöma nuläget och framtiden a) Planerade statsandelsförändringar De kalkylmässiga kostnaderna för biblioteken försvinner Bestämningsgrunderna för grundläggande konstundervisning och kulturverksamhet försvinner Höjningen för åringar försvinner Ändringar i priserna per enhet och finansieringssystemet på andra stadiet b) Åtgärder som orsakas av regeringens strukturpolitiska program Förskoleundervisning för alla Förlängd läroplikt Förnyelse av nätverket av utbildningsanordnare och finansieringssystemet på andra stadiet Minskad finansiering för fritt bildningsarbete Större undervisningsgrupper i religion och livsåskådning Skolgångsbiträden med i förhållandet lärare-elev Gemensam anskaffning och digitalisering av läromedel Effektivare kollektivtrafik och persontransporter c) Åtgärderna i anslutning till kommunernas servicenät är i väldigt olika skeden i regionen Gör det svårare att gestalta helheten d) Hur stor del av de cirka 60 miljoner euro som behövs till allmän anpassning gäller bildningstjänsterna? Kostnadsstrukturerna i kommunerna i regionen till exempel när det gäller interna poster beräknas på olika sätt och befolkningens åldersstruktur är olika i kommunerna i regionen e) Projektfinansiering I regionen många olika projektfinansieringar som är beroende av regeringsprogrammet Osäkerhet om fortsatt finansiering f) Nätverket av anordnare av yrkesutbildning på andra stadiet Mycket splittrat Kommunernas regioner är ägare i flera olika utbildningsanordnare Den nuvarande modellen för med sig flera överlappande funktioner och att montera ner och modernisera dem är en långsam process vars förlopp är svårt att förutse

54 Anmärkningar och slutsatser om bildningstjänsterna i regionen I Tjänster för småbarnsfostran Ordnas av bildningstjänster i huvudsak som kommunal service Ordnas antingen i daghem på barnens modersmål eller i tvåspråkiga daghem på barnens eget modersmål Förskoleundervisningstjänster Hör i alla kommuner i regionen under bildningstjänsterna Servicen ordnas nästan uteslutande som egen produktion Ordnas alltid på barnets modersmål Grundläggande utbildningstjänster Spridningen av läroanstaltskostnaderna i och mellan kommunerna är stor Inte heller alla stora skolor används effektivt och vid en granskning av kostnaderna per elev kan man också se att små skolor är dyra De svenskspråkigas andel av alla elever är i Lovisa cirka 50 %, i Sibbo cirka 40 %, i Borgå 32 %, i Lappträsk 30 %, i Borgnäs 2 % och i Askola 1 %. Alla svenskspråkiga elever i den grundläggande undervisningen i Askola, Mörskom och Borgnäs och de svenskspråkiga eleverna i 7 9-skolan i Lappträsk får grundläggande utbildning i grannkommunerna.

55 Anmärkningar och slutsatser om bildningstjänsterna i regionen II Elev- och studerandevårdstjänster Assistenttjänsterna är en del av utbildningstjänsterna och skolhälsovården en del av hälsovårdsservicen Kurators- och psykologtjänster har getts antingen som en del av hälsovårdstjänsterna eller utbildningstjänsterna. Alla elevvårdstjänster ordnas på barnets eget modersmål Gymnasieutbildning Finskspråkig i Borgå, Askola, Sibbo, Lovisa och Lappträsk Svenskspråkig i Borgå, Lovisa och Sibbo Mörskomeleverna går i Lappträsk och Orimattila, medan Borgnäseleverna i huvudsak går i gymnasium i Träskända Yrkesutbildningstjänster på andra stadiet Ordnas gemensamt av flera aktörer antingen i samkommuner eller i aktiebolagsform Splittrade och kommunerna i regionen är med i flera olika utbildningsanordnare Här kan märkas en sparpotential som kan utnyttjas genom att en stark aktör byggs, varvid en fortsatt utbildning tryggas med beaktande av de lokala behoven inom utbildning, näringsliv och arbetskraft I granskningen hela utbildningen på andra stadiet som helhet och sörjs lokalt för utbildningsbehoven på andra stadiet för båda språkgrupperna Övriga utbildningstjänster Två yrkeshögskoleenheter inte universitetsutbildning som egen enhet

56 Anmärkningar och slutsatser om bildningstjänsterna i regionen III Bibliotek 18 olika filialer och tre biblioteksbussar biblioteksnätverk et Porsse Kulturtjänster Få egna kulturinrättningar Tjänsterna förverkligas i huvudsak med bidrag och i samarbete med tredje sektorn Museiverksamhet och ordnande av olika evenemang stöds med bidrag. Ungdomstjänster Sammanlagt 15 ungdomslokaler Uppsökande ungdomsarbete med hjälp av projektfinansiering Regionalt samarbete Tjänster inom fritt bildningsarbete och grundläggande konstundervisning Fyra olika medborgarinstitut, musikinstitut, bildkonstskola och privata serviceproducenter Det regionala serviceutbudet över kommungränserna är omfattande och avancerat Idrottstjänster Produktion av idrottstjänster och drift av idrottsanläggningar och inrättningar Driften av idrottsanläggningar sköts delvis av tekniska centraler och en del av idrottsanläggningarna sköts av tredje sektorn. Idrottstjänsterna produceras antingen som eget arbete eller med bidrag. I regionen verkar sammanlagt cirka 170 föreningar som får bidrag. Samarbete med tredje sektorn Mycket viktig arbetsform i bildningstjänsterna Samarbete och kommuninvånarnas möjlighet att delta viktigt med tanke på det förebyggande arbetet Kommunerna i regionen understöder årligen verksamheten i tredje sektorn med nästan 2 miljoner euro Med bidragen producerar föreningar, sammanslutningar eller organisationer till exempel museitjänster, kultur-, idrotts-, konst-, musik- eller ungdomsevenemang, ordnar eftermiddagsverksamhet och engagerar kommuninvånarna i förenings- och organisationsverksamhet

57 Utreds vidare med tanke på bildningstjänsterna i regionen Definition och organisering av bildningstjänsterna i framtiden Produktion av högklassiga tjänster Organisation, nya modeller, samarbete och kommunens ansvar för tjänsterna Bemötande av tilläggsförpliktelser på grund av ändringar i lagstiftningen Utbildningsgaranti, elevvård, läroplikt Utveckling av kvaliteten på tjänsterna Bemötande av ekonomiska utmaningar Samarbete och nya arbetssätt Noggrannare observering av kostnadsstrukturer Tillgången på kompetent personal Beslut om riktlinjer för servicenätet Hur ska servicenätet byggas, vilka tjänster ska vara nära, hur utnyttjas digitala tjänster Tryggande av utbildning på andra stadiet genom regionalt beslut om riktlinjer Avgöranden och helhetsgranskning för andra stadiet ä ä ä ö å ä

58 MARKANVÄNDNING, BOENDE, TRAFIK, MILJÖ, ä ä NÄRINGSGRENAR OCH TEKNIK ä ö ä å

59 Arbetsplatser Stad/Kommun Arbetsplatser 2012 (2011), st Självförsörjningsgrad 2011, % Askola ,1 Lappträsk 970 Lovisa ,0 Mörskom ,5 Borgnäs ,0 Borgå ,0 Sibbo ,0 KA? ,4 KA Sipoo Porvoo Pornainen Myrskylä Loviisa Lapinjärvi Askola Självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser 2011, % ä ä ä ö å ä

60 Bostäder Stad/Kommun Hyresbostäder, st ARA-objekt /år, st ä ä Askola Lappträsk 30 0 Lovisa Mörskom ä ö Borgnäs 59 0 Borgå ä Sibbo MV 506 6,9 å Endast Borgå och Askola har byggt ARA-objekt under de senaste 5 åren!

61 Planläggning och jordegendom Stad/ Kommun Detaljplaner / år, km2 Reserver av egnahemshustomer, Tomtförsäljningsinkomster, st euro Askola Lappträsk Lovisa Mörskom Borgnäs Borgå Sibbo MV , Inte alla egnahemshustomter i Sibbo har kommunalteknik. I inkomsterna av tomtförsäljning undantagsvis en 30 milj. affär, tomtförsäljningsinkomsterna annars 2 5 milj. /år. Detaljplanerna och tomtförsäljningsinkomsterna är medeltvärden för fem år. Reserven av egnahemshustomter beskriver nuläget. ä ä ä ö å ä

62 FÖRVALTNING, PERSONAL ä ä OCH STÖDTJÄNSTER ä ö ä å

63 Förtroendevalda Den nuvarande politiska fördelningen och antalet fullmäktigledamöter i sammanslagningsregionen ä ä (fullmäktigeperioden ) Svenska folkpartiet 69 27,7 % Socialdemokraterna 48 19,3 % Samlingspartiet 44 17,7 % Centern 37 14,9 % Sannfinländarna 24 9,6 % ä ö Gröna förbundet 12 4,8 % Vänsterförbundet 6 2,4 % Vårt gemensamma Sibbo 5 2,0 % ä Kristdemokraterna 3 1,2 % Obundna 1 0,4 % Sammanlagt 249 å De totala kostnaderna cirka 1 milj. per år.

64 Antalet anställda Invånare Arbetstagare Arbetstag./ 1000 inv. Invånare/ arbetstagare Askola ,7 16,7 Lappträsk ,6 14,6 Lovisa ,9 12,8 Mörskom ,1 39,8 Borgnäs ,9 38,6 Borgå ,3 13,8 Sibbo ,5 15,5 Totalt ,4 14,8 Antalet invånare och arbetstagare i kommunerna (i huvudsyssla)

65 Personalkostnader, andelen löner och köpta tjänster NYCKELTAL FÖR PERSONALEN Antalet anställda sammanlagt Personalkostnader (löner och bikostnader) milj. Personalkostnader 1000 /invånare Andelen personalkostnader (%) av verksamhetskostnaderna Köpta tjänster 1000 /invånare Personalkostnader och köpta tjänster 1000 /invånare Askola Lappträsk Lovisa Mörskom Borgnäs Borgå Sibbo Totalt ,5 8,5 45,5 2,1 6, , ,51 3,0 2,93 1,06 1,34 2,75 2,59-47,9 37,2 42, , ,8-2,05 3,77 2,89 4,12 2,76 1,3 3,19-4,56 6,77 5,82 5,18 4,1 4,05 5,78 -

66 Pensionsprognos Totalt Askola Lappträsk Lovisa Mörskom Borgnäs Borgå Sibbo Totalt KEVA:s kommunvisa pensionsprognoser för åren (inkl. personer som går i ålders- och invalidpension)

67 ICT-miljö Mörskom ICT-personal: 0 Personal: 50 ICT-budget 0,1 milj. Lappträsk ICT-personal: 1 Personal: 194 ICT-budget: 0,2 milj. Askola ICT-personal: 0 Personal: 298 ICT-budget: 0,4 milj. Mörskom Askola Borgnäs Borgå Lappträsk Lovisa Lovisa ICT-personal: 8 Personal: 1209 ICT-budget 1,4 milj. Borgnäs ICT-personal: 0 Personal: 133 ICT-budget: 0,2 mijl. Sibbo Borgå ICT-personal: 12 Personal: 3546 ICT-budget: 4,6 milj. Sibbo ICT-personal: 8 Personal: 1209 ICT-budget 2,4 milj. Totalt ICT personal: 29 Personal: 6693 ICT-budget 9,2 milj.

68 ICT-kostnader kommunvis ICT kostnader / Invånare Telekommunikationskostnader / kommun % 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% ICT kostnadernas fördelning enligt verksamhetsområde och kommun Hallinto ja talous Sosiaali ja terveydenhuolto Sivistystoimi Tekninen ja ympäristötoimi Pelastus Jakamattomat Kaikki Askola Lapinjärvi Loviisa Myrskylä Pornainen Porvoo Sipoo

69 Nuläget i förvaltningen Fördelar: flexibel, god lokal- och historiekännedom, lätt att uträtta ärenden Nackdelar: sårbar, många köpta tjänster, belastande, specialkompetens behövs sporadiskt Möjligheter: bättre samordning av förvaltning och stödtjänster, utvidning av det kommunala samarbetet Hot: Tillgången på personal, upprätthållandet av kompetensen, kostnadstryck Samma slags problem i lika stora kommuner Utmaningar: ekonomin, vikariat, pensioneringar Förvaltningen kostar i genomsnitt 155 /invånare (=knappt 1 procentenhet av kommunalskatten) ä ä ä ö å ä

70 Förvaltningen och eventuell kommunsammanslagning I Ur förvaltningens synvinkel innebär en eventuell sammanslagning inte något stort problem, den största utmaningen är att få servicenätet kostnadseffektivt och så att det betjänar kommuninvånarna För att den ska lyckas krävs att förvaltningen inte görs för tung och att man noga tänker igenom uppgifter och arbetsbeskrivningar. Förtroendemanna- och tjänstemannaorganisationen görs ändamålsenlig ä ä ä ö En löneharmonisering orsakar i det inledande skedet en stor kostnadsökning, uppskattningsvis hela 6 miljoner euro. Genom att utnyttja pensionsavgång och göra serviceutbudet förnuftigare kan stora besparingar uppnås. å ä

71 Harmonisering av lönerna Ingen av kommunerna i utredningsområdet är s.a.s. löneledande. Löneskillnader har dock observerats i flera jämförelsevis stora yrkesgrupper och bör harmoniseras inom en tidsram. Enligt en grov uppskattning uppgår kostnaderna för en löneharmonisering till cirka 6-7 miljoner euro eller cirka 2,5 % av de sammanlagda löneutgifterna i kommunerna i utredningsområdet. Organisationen i en ny kommun skulle vara en annan än i de nuvarande kommunerna och mångas uppgiftsbeskrivning och lön skulle omdefinieras. Genom preciserade uppgiftsbeskrivningar och genom att ordna förvaltningen ändamålsenligt kan man även påverka behovet av löneharmonisering. En sammanslagning skulle minska den lönekonkurrens mellan kommunerna som hotar när behovet av arbetskraft ökar. ä ä ä ö å ä

72 Förvaltningen och eventuell kommunsammanslagning II Ny kommun, val av modell: traditionell silo - förvaltning, livscykelmodell eller beställarproducent-modell? Styrkor: yrkesmässig specialisering, bredare ekonomiska axlar, större tyngd i intressebevakningen, homogen kulturbakgrund Svagheter: tidskrävande att köra in nya arbetssätt, förvaltningen och ledningen långt borta, geografisk vidsträckthet Möjligheter: utveckling av kompetensen, effektivare organisation, hanteringen av personalresurserna, delegering Hot: minskad lokalkännedom, tung förvaltning, kostnadsföljder av löneharmonisering, förstelnade arbetsbeskrivningar ä ä ä ö å ä

73 En eventuell sammanslagning ur personalens synvinkel Personalen, ekonomin och stödtjänsterna skulle kunna ordnas effektivare än nu. Sparpotentialen i förvaltningskostnaderna är hela 2,8 milj. när överlappningar åtgärdas och arbetssätt utvecklas. Användningen av pensionsavgång som anpassningsmetod effektivare i en stor kommun. Möjlighet till specialisering och fördjupning av kompetensen samt bättre möjligheter till arbetsrotation och karriärutveckling. Bättre resurser för utveckling av personalledningen och kompetensen. För många specialsektorer bättre förutsättningar att ordna tjänster på finska och svenska ä ä ä ö å ä

74 Personalens deltagande Personalens representanter har varit med i alla arbetsgrupper. Kommentarer och utlåtanden om mellanrapporten begärs såväl direkt från personalen som även från fackförbunden. Innan beslut om kommunsammanslagning fattas hålls samarbetsförhandlingar i alla kommuner. För dem görs ett enhetligt material och föredragningslistor. Effekten av en eventuell sammanslagning för personalen klarnar vartefter sammanslagningsutredningen framskrider. Personalen informeras och diskussioner förs regelbundet. ä ä ä ö å ä

75 ä ä AKTUELLT ä ö ä å

76 Beredning av lagstiftningen Metropolförvaltningen Mellanrapport från arbetsgruppen för metropollagstiftningen ; förvaltningsmodell, uppgifter och finansiering för metropolförvaltningen Arbetsgruppens mandatperiod går ut Regeringsproposition i början av vårsessionen 2015 Lagstiftningen i kraft så, att den nya förvaltningsstrukturen tas i bruk i början av 2017 ä ä ä ö Sote-reformen Lagförslaget sändes på remiss till kommunerna Efter utlåtandena regeringsproposition till riksdagen våren 2014 Lag om ordnandet av social- och hälsovården i kraft Sote-områdena, områdena på basnivå och specialupptagningsområdena inleder sin verksamhet senast å ä

77 Tidtabellen för övriga utredningar Utredning om sammanslagning av kommunerna i Mellersta Nyland Borgnäs och Sibbo med Slutrapport i juni 2014 Beslut före årets slut Särskild kommunindelningsutredning som bestäms av finansministeriet. (Esbo, Helsingfors, Grankulla, Kervo, Kyrkslätt, Sibbo, Tusby, Vanda ja Vichtis) Slutrapport i oktober 2014 Beslut i början av år 2015 Utredningen Orimattila-Pukkila-Mörskom Har inte ännu inletts Utredningen Lovisa-Lappträsk Inleddes i februari Tidtabellen den samma som för ÖN-utredningen ä ä ä ö å ä

78 Fortsättning på ÖN-utredningen Mellanrapporten behandlas av styrgruppen och sänds på remiss till kommunerna efter godkännande ä ä Mellanrapporten presenteras för fullmäktige och medierna 27.3 kl 18 i auditoriet i Linnankosken lukio, Biskopsgatan 24-26, Borgå Fas II i utredningsprocessen inleds Slutrapporten blir preliminärt klar i oktober 2014 Tidtabellen för eventuella riktgivande folkomröstningar beror på tidtabellen för de övriga utredningarna ä ö ä Slutrapporten och utkastet till sammanslagningsavtal sänds tillsammans med bilagor preliminärt på remiss till kommunerna i december 2014 Beslut av stads- och kommunfullmäktige preliminärt i februari 2015 å

79 Delaktighet och möjligheter till påverkan Informations- och diskussionsmöten för fullmäktigeledamöterna och personalen i mars och oktober Öppna informations- och diskussionsmöten i de städer och kommuner som deltar i utredningen i april maj samt november Arbetsgrupperna involverar olika intressentgrupp under vårens lopp Eventuellt en enkät på våren till invånarna och aktörerna i regionen om frågor i anslutning till utredningen Städerna och kommunerna beslutar själva om att ordna en eventuell riktgivande folkomröstning I januari har kommuninvånarna 30 dagar på sig att framställa anmärkningar ä ä ä ö å ä