MELLANRAPPORT OM SAMMANSLAGNINGSUTREDNINGEN

Transkript

1 ASKOLA LAPINJÄRVI LOVIISA MYRSKYLÄ PORNAINEN PORVOO SIPOO LAPPTRÄSK LOVISA MÖRSKOM BORGNÄS BORGÅ SIBBO MELLANRAPPORT OM SAMMANSLAGNINGSUTREDNINGEN I ASKOLA, LAPPTRÄSK, LOVISA, MÖRSKOM, BORGNÄS, BORGÅ OCH SIBBO Ledningsgruppen har godkänt mellanrapporten Styrgruppen har godkänt mellanrapporten

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 5 2. Organiseringen av mellanrapportsfasen i sammanslagningsutredningen och arbetsgrupperna Verkställighet Sammansättningar Arbetets förlopp Avgränsningar av uppgifterna 6 3. Analys av nuläget Allmänt Arbetsgruppernas analys av nuläget enligt tema Vision och strategi samt demokrati och deltagande Administration, ekonomi, personal och stödtjänster Markanvändning, boende, trafik, miljö, näringsgrenar och teknik Social- och hälsovårdstjänster Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur-, motions- och fritidstjänster Sammanfattning och slutsatser Framtidsgranskning i en situation med sju fristående kommuner även i fortsättningen Allmänt Askola SWOT-analys Beräknad befolkningstillväxt Effekterna av åldrandet¹ Förändring av skattefinansieringen och åldrandet¹ Anpassningsbehovet under åren Administration, ekonomi, personal och stödtjänster Markanvändning, boende, trafik, miljö, näringsgrenar och teknik Social- och hälsovårdstjänster Bildningstjänster Anpassningsbehovet i skol- och daghemsnätet under åren 2017 och 2030 samt servicenätalternativen och deras effekt på anpassningsbehovet Sammanfattning Lappträsk SWOT-analys Beräknad befolkningstillväxt Effekterna av åldrandet¹ Förändringen av skattefinansieringen och åldrandet¹ Anpassningsbehovet under åren Administration, ekonomi, personal och stödtjänster Markanvändning, boende, trafik, miljö, näringsgrenar och teknik Social- och hälsovårdstjänster Bildningstjänster Anpassningsbehovet i skol- och daghemsnätet under åren 2017 och 2030 samt servicenätalternativen och deras effekt på anpassningsbehovet Sammanfattning Lovisa SWOT-analys Beräknad befolkningstillväxt Effekterna av åldrandet¹ 30 2

3 Förändringen av skattefinansieringen och åldrandet Anpassningsbehovet under åren Administration, ekonomi, personal och stödtjänster Markanvändning, boende, trafik, miljö, näringsgrenar och teknik Social- och hälsovårdstjänster Bildningstjänster Anpassningsbehovet i skol- och daghemsnätet under åren 2017 och 2030 samt servicenätalternativen och deras effekt på anpassningsbehovet Sammanfattning Mörskom SWOT-analys Beräknad befolkningstillväxt Effekterna av åldrandet Förändringen av skattefinansieringen och åldrandet¹ Anpassningsbehovet under åren Administration, ekonomi, personal och stödtjänster Markanvändning, boende, trafik, miljö, näringsgrenar och teknik Social- och hälsovårdstjänster Bildningstjänster Anpassningsbehovet i skol- och daghemsnätet under åren 2017 och 2030 samt servicenätalternativen och deras effekt på anpassningsbehovet Sammanfattning Borgnäs SWOT-analys Beräknad befolkningstillväxt Effekterna av åldrandet¹ Förändringen av skattefinansieringen och åldrandet Anpassningsbehovet under åren ¹ Administration, ekonomi, personal och stödtjänster Markanvändning, boende, trafik, miljö, näringsgrenar och teknik Social- och hälsovårdstjänster Bildningstjänster Anpassningsbehovet i skol- och daghemsnätet under åren 2017 och 2030 samt servicenätalternativen och deras effekt på anpassningsbehovet Sammanfattning Borgå SWOT-analys Beräknad befolkningstillväxt¹ Effekterna av åldrandet Förändringen av skattefinansieringen och åldrandet Anpassningsbehovet under åren ¹ Administration, ekonomi, personal och stödtjänster Markanvändning, boende, trafik, miljö, näringsgrenar och teknik Social- och hälsovårdstjänster Bildningstjänster Anpassningsbehovet i skol- och daghemsnätet under åren 2017 och 2030 samt servicenätalternativen och deras effekt på anpassningsbehovet Sammanfattning Sibbo SWOT-analys Beräknad befolkningstillväxt¹ Effekterna av åldrandet Förändringen av skattefinansieringen och åldrandet¹ 53 3

4 Anpassningsbehovet under åren Administration, ekonomi, personal och stödtjänster Markanvändning, boende, trafik, miljö, näringsgrenar och teknik Social- och hälsovårdstjänster Bildningstjänster Anpassningsbehovet i skol- och daghemsnätet under åren 2017 och 2030 samt servicenätalternativen och deras effekt på anpassningsbehovet Sammanfattning Bedömning av förutsättningarna att bilda en ny kommun i Östra Nyland Ekonomi Administration, ekonomi, personal och stödtjänster Markanvändning, boende, trafik, miljö, näringsgrenar och teknik Social- och hälsovårdstjänster Bildningstjänster Möjligheten till anpassning genom förnyelse av servicenätet Sammanfattning och anvisningar för det fortsatta arbetet Bilagor 67 Källor: 1. ¹: Mellanrapport om den ekonomiska utredningen i sammanslagningsutredningen, FöD Eero Laesterä, Perlacon Oy 2. ²: Mellanrapportsmaterial från servicenätsutredningen i sammanslagningsutredningen, ledande expert Heikki Lonka, Granlund Oy 3. Arbetsgruppernas mellanrapporter 4

5 1. Inledning Askola, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Borgnäs, Borgå och Sibbo kommun beslöt år 2013 att göra en sammanslagningsutredning i Östra Nyland som en del av den kommunstrukturreform som staten inlett. Förutom sammanslagningsutredningen i Östra Nyland gör Lappträsk och Lovisa en gemensam utredning, Borgnäs och Sibbo är med i sammanslagningsutredningen i Mellersta Nyland, Sibbo är med i en särskild kommunindelningsutredning som bestämts av Finansministeriet (Esbo, Helsingfors, Grankulla, Kervo, Kyrkslätt, Sibbo, Tusby, Vanda och Vichtis) och Mörskom torde delta i utredningen Orimattila Buckila Mörskom. Regionen har en särskild ställning nära huvudstadsregionen och Finlands östgräns och kommunsammanslagningar har gjorts också under de senaste åren; en del av Sibbo kommun inkorporerades med Helsingfors år 2009 och den senaste sammanslagningen gjordes år 2010, när Lovisa, Liljendal, Pernå och Strömfors gick samman. Borgå och Borgå landskommun gick samman år Organiseringen av mellanrapportsfasen i sammanslagningsutredningen och arbetsgrupperna 2.1. Verkställighet Kommunerna beslöt att med ett involverande arbetssätt genomföra processen som eget arbete för att främja förankringen. En politisk styrgrupp valdes att styra arbetet och det praktiska arbetet leddes av en ledningsgrupp som bildats av direktörerna i de städer och kommuner som deltar i utredningen. Det inrättades fem arbetsgrupper och utöver dem beslöt man att anlita experthjälp. Perlacon Oy utsågs att göra den ekonomiska utredningen, Granlund Oy att göra servicenätsutredningen och Nordic Healthcare Group att göra social- och hälsovårdsutredningen. Till ledare för visionsarbetet för en ny kommun valdes Learning Miles. Utredningsprojektet koordinerades av en projektchef. Mellanrapporten är en sammanfattning av experternas och arbetsgruppernas slutsatser och slutsatserna i ledningsgruppen för sammanslagningsutredningen. Avsikten är att det med stöd av sammanfattningen ska ges en så heltäckande bild som möjligt av nuläget i kommunerna i regionen och skapas en grund för att slutföra sammanslagningsutredningen Sammansättningar Arbetsgruppernas sammansättningar, bilaga

6 2.3. Arbetets förlopp Arbetsgruppernas arbete inleddes vid en lansering i Borgå Arbetsgrupperna har samlats regelbundet i genomsnitt en eller två gånger i månaden. En del av arbetsgrupperna har även hållit elektroniska möten. Arbetet framskred enligt planerna och arbetsgruppernas mellanrapporter blev klara Avgränsningar av uppgifterna Arbetsgrupp 1. Vision och strategi samt demokrati och deltagande inklusive den nya kommunens vision och mission, strategi, organ, invånarpåverkan, tvåspråkighet och beredningen av den nya stadens namn och vapen sedan mellanrapporten godkänts och varit på remiss. Arbetsgrupp 2. Administration, ekonomi, personal och stödtjänster inklusive kommunalekonomi, organisationsstruktur för tjänsteinnehavare, koncernstruktur, ägarpolitik, kommunernas samarbete, upphandlingar, fastighetsegendom, informationshantering och personalrepresentanternas deltagande i utredningen Arbetsgrupp 3. Markanvändning, boende, trafik, miljö, näringsgrenar och teknik inklusive sysselsättning, arbetsplatser, näringstjänster, kommunalteknik, lokalitetsförvaltning, lokalitetstjänster, kost- och städservice, energi, bostadspolitik, förhållandet mellan kommunsammanslagningen och behovet av en metropolförvaltning och kommunernas samarbete Arbetsgrupp 4. Social- och hälsovårdstjänster inklusive kommunernas samarbete Arbetsgrupp 5. Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur-, motions- och fritidstjänster inklusive kommunernas samarbete 3. Analys av nuläget 3.1. Allmänt 1 Utmärkande för regionen är ett ökande invånarantal, en ung medianålder och ett nationellt sett stort åldrande (medianåldern ökar från 46 till 50 år på tjugo år). Eftersom antalet personer över 75 år ökar väldigt mycket från början av 2020-talet, är det lätt att dra slutsatsen att det är många pensioneringar just nu och detta har redan nu bromsar ökningen av kommunernas beskattningsbara inkomst. Variationsbredden för åldrandet motsvarar enligt kommun ett tryck på i genomsnitt 0,22 0,42 procent på den nuvarande skattesatsen per år. Under vissa år av det snabbaste åldrandet motsvarar det årliga trycket på skattesatsen 0,39 0,69 procentenheter. En stor del av de granskade kommunerna var ekonomiskt starka ännu år 2012 till och med i ett nationellt perspektiv. Detta trots att den svaga ekonomiska utveckling som började 2009 har slagit osedvanligt hårt mot vissa kommuner, till exempel Borgnäs. I kommunernas balansräkningar har inte i ekonomidirektörernas granskning förekommit några väsentliga risker. Kommunerna har inga nämnvärda borgens-, investerings- eller utlåningsfordringsrisker, de har därtill rimliga skydd. Åldrandet orsakar ett stort tryck på social- och hälsovårdsservicen i kommunerna och dessutom försvåras tillgången på personal i fortsättningen. Kommunernas inkomster kommer inte att öka nämnvärt och därför kan kostnaderna endast täckas genom skattehöjningar, om strukturerna inte förnyas. 1 Mellanrapport om den ekonomiska utredningen i sammanslagningsutredningen, FöD Eero Laesterä, Perlacon Oy 6

7 Servicestrukturen i kommunerna har i snitt varit förmånlig på nationell nivå. Nettoutgifterna per invånare i samtliga kommuner var bland de 200 förmånligaste, bland de trettio förmånligaste fanns två granskade kommuner. Den förmånligaste servicestrukturen hade Borgnäs (sjunde i hela landet). Trots detta verkar inte den regionala servicestrukturen optimal och som helhet betraktat finns det fortfarande mycket kvar att göra i den Arbetsgruppernas analys av nuläget enligt tema Vision och strategi samt demokrati och deltagande Vision och strategi En vision för en ny kommun är under arbete och arbetet fortsätter när sammanslagningsutredningen går vidare. Demokratiska funktioner, invånarnas deltagande och tvåspråkighet I näringsstrukturen förekommer variationer i de olika kommunerna, men grundstrukturen är den samma. Kommunerna använder sammanlagt cirka en miljon euro per år till förtroendemannaförvaltningen. Redan nu finns gemensamma demokratiska organ för flera kommuner. Fullmäktigeledamöternas nuvarande politiska fördelning och antal på området för sammanslagningsutredningen (fullmäktigeperioden ) Svenska folkpartiet 69 27,7 % Socialdemokraterna 48 19,3 % Samlingspartiet 44 17,7 % Centern 37 14,9 % Sannfinländarna 24 9,6 % Gröna förbundet 12 4,8 % Vänsterförbundet 6 2,4 % Vårt Gemensamma Sibbo 5 2,0 % Kristdemokraterna 3 1,2 % Obundna 1 0,4 % Totalt 249 Kommunerna använder olika instrument för invånarnas deltagande. Gemensamt för samtliga kommuner är att de har uppmärksammat kommuninvånarnas möjligheter att delta. Askola och Borgnäs är enspråkiga (finska), de övriga kommunerna är tvåspråkiga med finska som majoritetsspråk De språkliga särdragen har stor betydelse för ordnandet av kommunens service och för kommuninvånarnas deltagande Administration, ekonomi, personal och stödtjänster Borgå stads organisation skiljer sig klart från de övriga kommunerna. Borgå delar in förvaltningen i strategisk ledning, som sker inom koncernledningen och stödtjänster för förvaltningen, som sköts enligt en intern beställar-utförarmodell vid centralen för förvaltningstjänster. Modellen har valts för att framhäva koncernledningen och den strategiska ledningen. Detta tillvägagångssätt möjliggörs av att staden är större än de 7

8 övriga. På motsvarande vis är antalet köpta tjänster i Mörskom kommun störst här och den egna förvaltningspersonalen består av sammanlagt fyra personer. Kommunerna i utredningsområdet har sammanlagt cirka 6600 anställda och den årliga lönesumman är 259 miljoner euro. Personalförvaltningen sköts som egen tjänst, förutom i Mörskom där den sköts som köpt tjänst och delvis som köpt tjänst i Lappträsk. Kommunerna producerar själva tjänsterna inom ekonomiförvaltningen, förutom i Lappträsk och Mörskom, där de köps från utomstående serviceproducenter. Det administrativa ansvaret för stödtjänsterna varierar också kraftigt. Städ- och kostservicen lyder i allmänhet under den tekniska eller ekonomiförvaltningen. I Borgå sköts dessa i ett affärsverk enligt beställar-utförarmodellen. Även i dessa varierar förhållandet mellan den egna verksamheten och de köpta tjänsterna liksom även antalet kök kraftigt. Översättningsarbetets omfattning varierar. Lovisa stad översätter nästan allt och sedan finns det också fullständigt enspråkiga kommuner. Centraliserade översättningstjänster ordnas i Lovisa, Borgå och Sibbo. Det mest omfattande samservicekontoret, med många tjänster även inom statens olika förvaltningsområden, finns i Lappträsk. Kompassen i Borgå stad skiljer sig såtillvida att där är kommunens egen service samlad på ett enda ställe. Borgå stad svarar som värdkommun för räddningsväsendet i Östra Nyland. Av de kommuner som är med i denna utredning är det bara Borgnäs som hör till ett annat räddningsområde. Räddningsverket har 154 anställda. Lovisa stad svarar för ordnandet av avbytarservice i hela regionen. Avbytarenheten har 57 anställda. Dessutom sköter Lovisa jordbruksförvaltningen i Lappträsk, Borgå och Sibbo Markanvändning, boende, trafik, miljö, näringsgrenar och teknik Planläggningen är i de mindre kommunerna ordnad som ett samarbete och som köpta tjänster, medan de större kommunerna i huvudsak sköter den själva. Utgifterna för planläggningen uppgår totalt till uppskattningsvis 3 4 procent av MBTMNT-utgifterna i Östra Nyland. Inom Östra Nyland är den detaljplanerade arealens andel av kommunens markområde tämligen liten, på variationsbredden 1,5 7 procent. Kommunerna planlägger i huvudsak själva den mark de äger. Avtalsplaner utgör för närvarande 0 60 procent av den sammanlagda arealen för pågående planprojekt. Flest avtalsplaner har för närvarande Lovisa (60 procent). Fastighetsärenden inbegriper mätning, hantering och försäljning av tomter. I Östra Nyland finns för närvarande över 400 lediga egnahemshustomter. Flest lediga egnahemshustomter finns i Lovisa, minst i Askola. I tomtförsäljningsintäkter har under de senaste fem åren influtit cirka 17 miljoner euro per år i hela regionen, även om Sibbos enskilda tomtaffär på 30 miljoner euro med Helsingfors visserligen ruckar på denna siffra. När det gäller boendet finns det sammanlagt cirka hyresbostäder i Östra Nyland. Över 60 procent av dessa bostäder finns i Borgå och när man tar med de näst största kommunerna Sibbo och Lovisa, ökar dessa kommuners sammanlagda andel av hyresbostäderna i regionen till sammanlagt cirka 90 procent. I proportion till invånarantalet finns det flest hyresbostäder i Lappträsk, näst flest i Mörskom och tredje 8

9 flest i Borgå. Nya hyresbostäder byggs endast i liten omfattning i Östra Nyland, endast cirka 48 objekt per år. Endast Borgå och Askola har under de senaste fem åren förverkligat ARA-objekt. Sibbo och Borgnäs har i intentionsavtalet med Helsingforsregionen förbundit sig att bygga ungefär 20 procent av de nya bostäder som byggs som hyresbostäder. Även Lovisa har berett sig att bygga nya hyresbostäder. Trafiken i Östra Nyland är i stor utsträckning beroende av privatbilismen. Kollektivtrafikens andel av trafikprestationerna är 8 17 procent, och störst är kollektivtrafikens andel i Sibbo. Största delen av kommunerna har organiserat kollektivtrafiken helt genom utomstående aktörer. Nästan alla kommuner ordnar dessutom själva kollektivtrafiken till exempel i samband med skolskjutsar och i form av servicelinjetaxi. Kommunerna har inga egna transportfordon. Sibbo skiljer sig från de övriga kommunerna på så vis att kommunen har ordnat sin kollektivtrafik via samkommunen Helsingforsregionens trafik. De nuvarande förbindelserna mellan kommunerna och deras delområden är dåliga. Problemet i Östra Nyland är att kollektivtrafiken är dåligt utvecklad med undantag för motorvägstrafiken som går tvärs igenom regionen. Att det inte finns någon spårtrafik försvårar också kommunernas utveckling. Sibbo har som mål att med hjälp av det nuvarande spåret för godstrafik starta spårtrafik i Nickby före Miljöskyddet har i de mindre kommunerna ordnats som kommunalt samarbete. Lappträsk köper miljötjänster från Lovisa. Askola, Mörskom och Borgnäs har ordnat miljöskyddsuppgifterna i samarbete mellan fyra kommuner tillsammans med Buckila. En gemensam miljöskyddsenhet finns i Askola. Borgå, Sibbo och Lovisa har egna miljöskyddsenheter. Miljöns tillstånd är huvudsakligen gott i kommunerna. Vattendragens tillstånd ligger dock i mitten på en tredelad skala och ställvis ännu lägre. Byggnadstillsynen har på samma sätt som miljöskyddsuppgifterna ordnats som ett kommunalt samarbete i de mindre kommunerna. Lappträsk köper byggnadstillsynstjänster från Lovisa. Askola, Mörskom och Borgnäs har ordnat byggnadstillsynsuppgifterna i samarbete mellan fyra kommuner tillsammans med Buckila. En gemensam byggnadstillsynsenhet finns i Askola. Borgå, Sibbo och Lovisa har egna byggnadstillsynsenheter. Alla kommuner har en gällande byggnadsordning. Askola, Mörskom, Borgnäs och Buckila har en gemensam. Näringstjänsterna har i Askola, Lappträsk, Lovisa, Mörskom och Borgå helt eller delvis lagts ut på entreprenad till Posintra Oy. Näringstjänsterna i Sibbo och Borgnäs sköts delvis via Keski-Uudenmaan kehittämiskeskus och Keski-Uudenmaan uusyrityskeskus. I Östra Nyland finns sammanlagt cirka arbetsplatser. Flest arbetsplatser finns i Borgå, över st., vilket är nästan 60 procent av arbetsplatserna i hela Östra Nyland. Självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser anger förhållandet mellan antalet personer som arbetar inom området och antalet sysselsatta som är bosatta inom området. Denna andel är störst i Borgnäs och Lovisa och minst i Borgnäs, där självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser är lägst i Finland. De utgifter som använts till gator samt idrotts- och grönområden utgör uppskattningsvis 20 procent av de sammanlagda MBTMNT-utgifterna. Gatuegendomens skick är i genomsnitt skäligt och hälften av kommunerna gör skäliga satsningar på grundliga förbättringar, hälften dåliga. Investeringarna i grundliga förbättringar och nybyggnad har uppgått till i genomsnitt 1,2 miljoner euro per år, variationsbredden är 0,1 5,5 miljoner euro. 9

10 Med undantag för Borgå köper kommunerna antingen största delen eller all gatuplanering utifrån. Byggherreverksamheten utförs med undantag för Borgnäs helt eller delvis som eget arbete, och byggandet köps med undantag för Borgå (70 procent som eget arbete) och Lovisa (20 procent som eget arbete) helt och hållet utifrån. I underhållet är det mera variation i arbetssätten än inom byggande och planering. Av uppgifterna är procent köpta tjänster. Köpta tjänster används till exempel i vinterunderhållet av gator. Idrotts- och rekreationsområdenas skick är i huvudsak skäligt. Skäliga eller få satsningar görs på grundliga förbättringar. Lokalitetskostnaderna utgör uppskattningsvis 40 procent av de sammanlagda MBTMNT-utgifterna i kommunerna i Östra Nyland. Lokaliteterna är enligt kommunerna huvudsakligen i skäligt skick. Enligt det nuvarande bruksvärdet och återanskaffningspriset finns det visserligen en klar renoveringsskuld i den totala lokalitetsmassan åtminstone i Lovisa, Mörskom och Borgnäs. Uppgifterna om renoveringsskulden är dock från år 2012, och sedan dess har det gjorts satsningar på grundliga förbättringar i Mörskom. Samtliga kommuner förutom Lappträsk köper planeringen nästan helt utifrån. Byggherreverksamheten sköts helt eller i huvudsak som eget arbete med undantag för i Borgnäs. Byggandet sköts i huvudsak eller helt som köpt tjänst. Arbetssätten i underhållet av lokaliteterna växlar. Användningen av köpta tjänster varierar procent. När det gäller vattenförsörjningen producerar en anmärkningsvärt stor andel av kommunerna bruksvatten och rengör avloppsvattnet själv, Borgå helt och hållet. Endast Sibbo köper allt sitt bruksvatten utifrån. Det är stor variation på vattenleverantörerna: Sibbo och Borgnäs anlitar som leverantör samkommunen Tuusulan Seudun Vesi, Lovisa och Mörskom samkommunen Lovisanejdens Vatten och Askola köper sitt vatten från Borgå vatten. Planeringen av vattenförsörjningsnätet köps i huvudsak utifrån. I arbetssätten inom byggherreverksamheten förekommer större variationer. Byggandet sköts i huvudsak som köpta tjänster med undantag för i Borgå, där något under hälften av byggandet är eget. När det gäller underhållet är kommunerna indelade i två grupper. Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Borgå och Sibbo sköter med egna krafter procent av underhållet. Utifrån köps till exempel behandling av slam och vattenanalyser. Askola och Borgnäs köper allt underhåll utifrån. När det gäller avfallshanteringen är fem av sju kommuner delägare i Östra Nylands Avfallsservice Ab och har en gemensam avfallsnämnd. Östra Nylands Avfallsservice och Rosk and Roll har fattat ett fusioneringsbeslut, som väntar på att bli verkställt. Lappträsk är delägare i Kymenlaakson Jäte Oy och Mörskom i Päijät-Häme Avfallshantering Ab. Avfallshanteringen har ordnats på ett fungerande sätt genom regionala bolag. Produktionen av el och fjärrvärme har i huvudsak ordnats genom regionala energibolag. Lappträsk och Borgnäs producerar själva fjärrvärme. I energiproduktionen är det större variation än i avfallshanteringen i synnerhet när det gäller fjärrvärme. Kymenlaakson Sähkö Oy och Borgå Energi är de vanligaste elproducenterna Social- och hälsovårdstjänster I Borgå har tjänsterna i social- och hälsovårdsväsendet organiserats enligt processerna (hälso-, äldre- och handikapp- samt social- och familjeservice), medan en livscykelmodell används i Lovisa och Sibbo. 10

11 Borgå, Lovisa, Sibbo och Askola ordnar sin social- och hälsovård i en egen organisation. I Lappträsk produceras tjänsterna med undantag för äldreomsorgen av Lovisa och Lappträsk samarbetsområde, tjänsterna i Mörskom av Päijänne-Tavastlands samkommun för social- och hälsovården samt social- och hälsovårdstjänsterna i Borgnäs av Svartså samarbetsområde. Tjänsterna produceras som både egen och köpt service. Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt ordnar kommunernas tjänster inom den specialiserade sjukvården med undantag för Mörskom. Mörskom hör till Päijänne- Tavastlands sjukvårdsdistrikt, men de svenskspråkiga invånarna kan anlita HNS tjänster. Lovisa köper specialiserad sjukvård även från Kymmenedalens sjukvårdsdistrikt Carea. I regionen finns Borgå sjukhus. Sjukhuset har kvällsjour för den specialiserade sjukvården och under veckosluten samjour för primärvården i Borgå, Sibbo, Lovisa, Lappträsk, Borgnäs och Askola. Samtliga kommuner köper tjänster för vården av utvecklingsstörda från samkommunen Eteva för finskspråkiga klienter samt Kårkulla samkommun för svenskspråkiga klienter. Social- och hälsovårdskostnaderna är låga i regionen i proportion till folkmängden (3208 euro per invånare). Tillgången på tjänster är god i proportion till sjukfrekvensen, åldern och inkomstnivån bland invånarna i regionen, och personer i arbetsför ålder anlitar mer service än genomsnittet. I proportion till sjukfrekvensen bland befolkningen är kostnaderna förutom i Borgnäs högre i samtliga kommuner än i Mellersta Nyland och hela landet. Sammanlagt uppgår kostnaderna för social- och hälsovården i regionen till över 310 miljoner euro år Ökningen av nettokostnaderna för social- och hälsovården (5,1 procent) har varit störst i Borgnäs och Askola. Ökningen i Borgnäs förklaras av att samarbetsområdet bildades år 2009, då även servicenivån i Borgnäs steg jämfört med tidigare. Kostnadsökningen överskrider betydligt ökningen av den allmänna prisnivån samt den kalkylmässiga ökningen av efterfrågan. Primärvård I Östra Nyland anlitas mindre primärvårdsservice än i landet i övrigt. I synnerhet antalet läkarbesök är lågt och den relativa andelen sjukskötarbesök är högre än genomsnittet. Antalet fysioterapibesök i regionen är högre än i det övriga landet. Jämfört med det övriga landet belastar personer i arbetsför ålder primärvården mer än äldre. Specialiserad sjukvård Antalet öppenvårdsbesök samt vårddagar inom den specialiserade sjukvården är högre i regionen än i HNS-regionen men färre än i landet i övrigt. I synnerhet i Borgå och Borgnäs anlitade äldre år 2012 mer sjukvård än i landet i övrigt. Priserna på poliklinikbesök varierar från 273 i Borgå till 300 euro i Borgnäs och vårddagspriset på bäddavdelning från 850 euro i Borgnäs till 997 euro i Lovisa år Antalet vårdperioder är störst i Borgnäs och Mörskom och minst i Sibbo och Borgnäs. Av jourbesöken inom den specialiserade sjukvården i regionen görs 85 procent på Borgå sjukhus. Invånarna i regionen och speciellt Borgåborna anlitar jämfört med landet i övrigt mer jour inom den specialiserade sjukvården och har fler öppenvårdsbesök inom inremedicin. I jouren inom den specialiserade sjukvården i regionen och både på den 11

12 inremedicinska och den kirurgiska avdelningen finns också mer vårdpersonal än genomsnittet. Äldreomsorg Befolkningens åldrande ökar behovet av tjänster i framtiden, och för närvarande är andelen äldre störst i Lovisa, Lappträsk och Mörskom. Anlitandet av tjänster inom äldreomsorgen i regionens kommuner ligger på den nivå som anges i kvalitetsrekommendationen från Institutet för hälsa och välfärd (THL). I samtliga av regionens kommuner överskred andelen äldre person i institutionsvård år 2012 THL:s kvalitetsrekommendation, men därefter har institutionsvården ändrats till effektiverat serviceboende. I kommunerna utvecklas förebyggande arbete, hemvård och närståendevård för att minska behovet av omsorg dygnet runt. Rehabiliteringen spelar en stor roll i alla tjänster för att avdelningsperioderna ska bli så korta som möjligt. Socialservice Samtliga kommuner i regionen har en mottagning inom socialarbetet. Socialservice som tillhandahålls i regionen är bland annat tjänster inom barnskydd, barntillsyn, familjearbete, vuxensocialarbete samt missbrukararbete, sysselsättningsservice, familjerådgivning och medling, service för invandrare, handikappservice samt Östra Nylands socialjour som är gemensam för flera kommuner. Borgå har dessutom som egen verksamhet Ungdomshem, en enhet för stödboende för ungdomar, boendeservice för missbrukare samt Borgå skyddshem, i anslutning till vilket det även finns krisplatser för ungdomar avsedda för kortvariga placeringar. Antalet klienter inom barnskyddet i regionen är i genomsnitt lägre än i det övriga landet inom både öppenvård och vård utom hemmet. Befolkningen i regionen har bättre inkomster än i landet i övrigt och kommunernas utkomststödsutgifter var år 2012 lägre än i landet i övrigt. Barnfamiljernas andel av invånarna är i genomsnitt högre i regionen än i landet i övrigt, liksom också i Borgå, Sibbo, Askola och Borgnäs. Antalet trångbodda barnfamiljer samt barnfamiljer som får utkomststöd är färre i regionen än i landet i övrigt. I boendeservicen i den slutna och öppna vården inom missbrukar- och mentalvårdstjänsterna är antalet klienter färre än i landet i genomsnitt. Även antalet klienter inom handikappservicen är färre än i det övriga landet. I båda serviceformerna har servicestrukturen redan lättats upp, men det finns fortfarande möjligheter till effektiveringar i boende- och rehabiliteringstjänsterna Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur-, motionsoch fritidstjänster Till produktionen av bildningstjänster för invånarna i hela regionen används årligen cirka 210 miljoner euro i kommunerna i regionen. Tjänsterna produceras av nästan 3000 anställda och för administreringen av tjänsterna svarar sammanlagt 19 olika nämnder eller sektioner under dem med sammanlagt cirka 200 medlemmar. Utöver dem används årligen en omsättning på nästan 90 miljoner euro till ungdomsstadiet inom yrkesutbildningen och till yrkesinriktad vuxenutbildning. Bedömningen av nuläget och av de framtida utmaningarna inom sektorn för bildningstjänster i kommunerna i regionen påverkas och försvåras av planerade ändringar i finansieringen och strukturerna (statsandelsförändringar, åtgärder till följd av regeringens strukturpolitiska program, strukturen i servicenätet för bildningstjänster och omarbetningar i det, projektfinansieringar och specialunderstöd samt nätet av anordnare av yrkesutbildning på andra stadiet). 12

13 Observationer och slutsatser som beskriver varje delområde inom bildningstjänsterna och ordnandet av tjänsterna i kommunerna i regionen: Småbarnsfostran har i huvudsak organiserats som kommunal service av bildningstjänsterna. Vid granskningen av åldersklasserna för 0 6-åringar bland barnen i regionen omfattas i genomsnitt 65 procent av kommunal daghemsvård. Småbarnsfostran ordnas antingen i daghem på barnens modersmål eller i tvåspråkiga daghem på barnens eget modersmål, finska eller svenska. Förskoleundervisningen ordnas i samtliga av regionens kommuner under bildningstjänsterna. Sättet att ordna den växlar, men den ordnas nästan uteslutande som egen produktion. Förskoleundervisningen ordnas alltid på barnets eget modersmål, finska eller svenska. I regionens skolor inom den grundläggande utbildningen (årskurserna 1 9) studerar allt som allt cirka elever. Spridningen av kostnaderna per elev inom och mellan kommunerna är stor. Med stöd av siffrorna kan man säga, att inte heller alla de stora skolorna är i effektiv användning. Man kan också se att de små skolorna är dyra vid en granskning av kostnaderna per elev. I antalet skolskjutsar förekommer skillnader beroende på förhållandet mellan skolnätet och kommunens tätortsnätverk. Andelen svenskspråkiga av alla elever varierar från cirka 50 procent i Lovisa till en procent i Askola. Alla svenskspråkiga elever i den grundläggande utbildningen i Askola, Mörskom och Borgnäs och de svenskspråkiga eleverna i 7 9-skolan i Lappträsk får grundläggande utbildning i grannkommunerna. Elev- och studerandevården har förverkligats så att assistenttjänsterna är en del av utbildningstjänsterna och skolhälsovården en del av organisationen för hälsovårdsservice. Kurators- och psykologtjänsterna i skolorna har förverkligats antingen som en del av hälsovårdsservicen eller utbildningstjänsterna. Alla elevvårdstjänster ordnas på barnets eget modersmål Finskspråkig gymnasieutbildning ordnas i Borgå, Askola, Sibbo, Lovisa och Lappträsk. Därutöver ordnas egen svenskspråkig gymnasieutbildning i Borgå, Lovisa och Sibbo. Studerande från Mörskom går i gymnasium i Lappträsk och Orimattila medan åter studerande från Borgnäs i huvudsak går i Träskända. Kommunfullmäktige i Lappträsk har beslutat att inga nya elever antas till gymnasiet i Porlom från och med hösten Yrkesutbildning på andra stadiet ordnas i regionen av gemensamma aktörer antingen i samkommuner eller aktiebolagsform. Nätverket av anordnare är splittrat och en del av kommunerna i regionen är med i flera olika utbildningsanordnare, vilket försvårar ägarstyrning och utvärdering av verksamheten. Inom sektorn för yrkesutbildning kan byggas en stark aktör, som kan trygga en fortsättning på den regionala utbildningen med beaktande av de lokala behoven av utbildning, näringsliv och arbetskraft. När det gäller annan utbildning är det i hela regionen enbart i Borgå det finns två regionenheter för en yrkeshögskola. Universitetsutbildning i form av en egen enhet finns inte i regionens kommuner. 13

14 Antalet filialer i biblioteksnätverket i regionen är sammanlagt 18 till antalet och antalet biblioteksbussar tre. Största delen av kommunerna i regionen hör till det gemensamma biblioteksnätverket Porsse. Kulturtjänsterna förverkligas i huvudsak med understöd och i samarbete med tredje sektorn. Kommunerna i regionen har få egna kulturinrättningar. Museiverksamhet och ordnande av olika evenemang stöds till betydande del med bidrag. Ungdomstjänster driver sammanlagt 15 ungdomslokaler i kommunerna i regionen. Lokalarbetet är en central arbetsform. Med hjälp av projektfinansiering har kommunerna ordnat tjänster inom uppsökande ungdomsarbete. Därtill utförs regionalt samarbete. När det gäller fritt bildningsarbete och grundläggande konstundervisning är den regionala verksamheten omfattande och utvecklad. I regionen verkar fyra olika medborgarinstitut som producerar tjänster inom fritt bildningsarbete. Grundläggande konstundervisning för kommunerna i regionen tillhandahålls av musikinstitutet och bildkonstskolan, som Borgå stad är huvudman för. Dessutom verkar flera privata serviceproducenter inom den grundläggande konstundervisningen i regionen. Produktionen av idrottstjänster och driften av idrottsanläggningar En del av driften av idrottsanläggningar i kommunerna i regionen har överförts på kommunernas tekniska centraler. Vissa delar av idrottsanläggningarna sköts av idrottsföreningar i tredje sektorn. Idrottstjänsterna produceras antingen som eget arbete eller med bidrag. I regionen verkar sammanlagt cirka 170 föreningar som får bidrag. Nuläget i servicenätet för bildningstjänsterna Servicenätsgranskningen inbegriper en jämförelse av näten för grundläggande utbildning och småbarnsfostran i de sju kommunerna i Östra Nyland. De byggnader som krävs för ovan nämnda funktioner bildar ett fast nät i kommunerna: deras andel av utgifterna för fastighetsunderhållet i ovan nämnda kommuner uppgick år 2012 till sammanlagt 58 procent. Med i granskningen är såväl fastigheter, fastighetstjänster som verksamheten i fastigheterna. Uppgifter har samlats in om kommunernas servicenätsutredningar. Alla siffror är från år Kommunerna använder sammanlagt 86,2 miljoner euro per år till den grundläggande utbildningen, varav 14,7 miljoner euro till utgifterna för fastighetsunderhåll (siffran inbegriper inte kapitalutgifter). Till småbarnsfostran används 62,5 miljoner euro per år, varav 3,8 miljoner till utgifterna för fastighetsunderhållet. År 2012 fanns det 70 skolor och deras medianstorlek var 95 elever. Det fanns 62 daghem och deras medianstorlek var 48 barn. Variationsbredden för kostnaderna är stor. Verksamhetskostnaderna varierar i enskilda skolor mellan och euro per elev och kostnaderna för fastighetsunderhållet mellan och 540 euro per elev. I daghemmen varierar verksamhetskostnaderna mellan enheterna euro per barn och kostnaderna för fastighetsunderhållet euro per barn och år. I skolor med mindre än hundra elever finns 1969 elever, kostnaderna per elev (utan kapitalutgifter) är 6680 per elev och år och utrymmet 19 kvadratmeter per elev. I skolor med över trehundra elever finns 4380 elever, kostnaderna per elev är euro per elev och år och utrymmet 18 kvadratmeter per elev. 14

15 Daghemmens medianstorlek är 48 barn. Över hälften av daghemmen är alltså daghem för två grupper eller mindre. På grund av att enheterna är så små finns det mer än 50 arbetstagare över normaldimensioneringen i daghemsnätet. Bland arbetstagarna i sex kommuner (Askola, Mörskom, Lappträsk, Lovisa, Borgnäs, Sibbo) gjordes en enkät om lokalernas kvalitet och lokalitetstjänsterna. Överlag ansåg 49 procent av de svarande att fastigheterna var i gott skick, 39 procent av skolorna och 58 av daghemmen. Ungefär 30 procent av de svarande i skolor och daghem höll inte med om påståendet jag har inte haft några hälsoproblem på grund av inomhusluftens kvalitet under de två senaste åren. I enkäten var endast 42 procent av dem som använde skolor och 49 procent av dem som använde daghem nöjda med fastighetstjänsterna. En orsak till att nätverket är i dåligt skick och splittrat är dess historia. Hälften av kvadratmetrarna i skolorna är byggda före år 1966, en tredjedel är byggd redan före år Motsvarande årtal för daghemmens del är 1982 och 1971, för byggnaderna i vårdsektorn 1980 och Den största byggboomen för skolor inföll strax efter krigen. På grund av sin ålder håller alltså hälften av fastighetsbeståndet på att komma upp i saneringsåldern. Så gamla byggnader är föråldrade vad gäller både funktion och teknik. Problem förekommer tyvärr också i det nyare byggnadsbeståndet. Enligt dimensioneringen av fastigheterna varierar antalet bruttokvadratmeter per elev kraftigt. En del av byggnaderna är klart överdimensionerade. Medan man enligt Utbildningsstyrelsens dimensioneringsanvisningar behöver bruttokvadratmeter utrymme per elev, finns det nu i genomsnitt 18,2 bruttokvadratmeter per elev. Variationsbredden mellan kommunerna är stor. I Mörskom är utrymmet per elev 13,3 kvadratmeter, medan man i Lovisa behöver 21,4 kvadratmeter per elev. Variationsbredden inom kommunerna är ännu större. I materialet har nästan var femte skola mer än 25 bruttokvadratmeter per elev. I daghemmen borde man klara sig med 11,5 bruttokvadratmeter (RT ), nu används 13,2 bruttokvadratmeter. I Borgå har daghemmen i genomsnitt 12 bruttokvadratmeter per elev, medan man i två av kommunerna behöver nästan det dubbla antalet kvadratmeter jämfört med Borgå Sammanfattning och slutsatser Man kan å ena sidan konstatera att kommunerna i Östra Nyland har olika utgångslägen. Å andra sidan är samarbetstraditionerna långa och starka och det finns också i någon mån gemensamma serviceproducenter. Den gemensamma utmaningen i nuläget är att det finns ekonomiska tryck på alla, vilket innebär att varje kommun måste optimera servicenätet antingen ensam eller gemensamt. Även sättet att producera servicen måste utvecklas, eftersom gallringen bland kommunernas uppgifter påverkas av lagstiftningen om dem och gallring har inletts av staten, men resultaten inte ännu är synliga. Befolkningen i regionen är utifrån bakgrundsfaktorerna mycket homogen och den nuvarande servicen upplevs som mångsidig. Den största utmaningen för samtliga kommuner i regionen är att efterfrågan på och kostnaderna för social- och hälsovård har ökat för mycket i proportion till finansieringen. I framtiden kommer situationen ytterligare att förvärras på grund av befolkningens åldrande och minskningen av befolkning i arbetsför ålder. I och med detta håller även ansvarsfördelningen mellan kommunerna och kommuninvånarna på att förändras. Det finns en utvecklings- och effektiviseringspotential i social- och hälsovårdsservicen i regionen. Kommunerna måste göra stora strukturella förändringar och förändringar i anslutning till servicenätet i social- och hälsovårdsservicen för att inkomsterna ska räcka till för att finansiera servicen på ett hållbart sätt. Uppskattningsvis över 80 procent av social- och 15

16 hälsovårdskostnaderna utgörs av tjänster för de största serviceanvändarna, vilkas andel är cirka 10 procent av klienterna. I synnerhet klienterna inom socialservicen anlitar också mycket annan kommunal service. Servicestyrningen av dessa klienter samt ett fungerande utvecklande av servicen är en gemensam utmaning för kommunerna som har stor effekt för kommunernas totala social- och hälsovårdskostnader. Framtiden för social- och hälsovårdsservicen är förknippad bl.a. med många osäkerhetsfaktorer som beror på efterfrågan på service, lagstiftningen och valfriheten. I fråga om markanvändningen utgör de nuvarande kommunerna i Östra Nyland inte en homogen helhet. Detta märks bland annat i form av en dåligt utvecklad regional kollektivtrafik och mycket varierande näringsstruktur. De kommunala lokalerna är i skäligt skick, men det förekommer stora variationer mellan kommunerna. Vattenförsörjningen, avfallshanteringen och energiförsörjningen upplevs fungera bra. Personalstyrkan är för närvarande skälig, årligen går cirka 200 personer i pension. Pensioneringarna sker visserligen till stor del inom sektorer där man inte nämnvärt kan gallra bland antalet anställda. Redan nu kan man märka svårigheter med rekryteringarna till specialyrkesgrupperna. 4. Framtidsgranskning i en situation med sju fristående kommuner även i fortsättningen 4.1. Allmänt 1 Om kommunerna fortsätter som självständiga kommuner måste de anpassa sin verksamhet för att å ena sidan kunna trygga tillväxten och å andra sidan trygga i synnerhet servicen för äldre. Ekonomiska nödlägen beror på att inkomsterna ökar långsamt i förhållande till utgiftsökningen. De största enskilda inkomstminskningarna beror på statsandelsnedskärningar (statsandelsnedskärningar, 257 euro/invånare, innebär kommunvis ett belopp som motsvarar 1,3 2 procentenheter ) samt på en minskning av den beskattningsbara inkomsten och långsam tillväxt (variationsbredden för inkomstminskningen cirka 0,8 1,5 procentenheter per år). Statsandelsreformen påverkar även kommunerna i regionen: Askola och Borgnäs skulle vinna på den, de övriga förlora Lappträsk, Lovisa och Mörskom till och med mycket. Utgiftsökningen i kommunerna måste dämpas. Kommunerna måste kontinuerligt trygga även en nödvändig infrastruktur. Den tilläggsfinansiering som uppnås genom en höjning av skattesatsen torde inte räcka till för finansieringen av byggandet, utan kommunerna måste (netto)skuldsätta sig och/eller sälja sina likvida tillgångar. Inom de kommuner som granskas kan det vara motiverat med investeringar enligt livscykelmodellen. Om kommunerna vill bevara sina skattesatser på nuvarande nivå, är anpassningsbehovet enligt kommun under åren som i tabellen nedan. 1 Mellanrapport om den ekonomiska utredningen i sammanslagningsutredningen, FöD Eero Laesterä, Perlacon Oy 16

17 Budget 2014 Ekonomiplan Ekonomiplan Totalt /inv. Anpassningsbehov milj. Askola 1,1 1,1 1,1 3, ,28 Lappträsk 0,6 0,6 0,6 1, ,52 Lovisa 3,5 3,5 3,5 10, ,55 Mörskom 0,6 0,6 0,6 1, ,50 Borgå 8,0 8,0 8,0 24, ,77 Borgnäs 1,1 1,1 1,1 3, ,22 Sibbo 5,1 5,1 5,1 15, ,26 Sammanställning 19,9 19,9 19,9 59, ,56 I samtliga kommuner vidtas kontinuerligt anpassningsåtgärder, men endast Askola och Lovisa har ett periodiserat anpassningsprogram som godkänts av fullmäktige. Verkningen av dessa program har inte beaktats i tabellen ovan utan alla kommuner befinner sig i samma situation. För att en kommunsammanslagning ska lyckas ska samtliga kommuner i praktiken vidta tillräckliga gemensamt överenskomna anpassningsåtgärder innan kommunsammanslagningen kan träda i kraft, bl.a. när det gäller en sanering av ekonomin och personalstrukturen. I tabellen nedan har skattesatsen för varje kommun beräknats, om kommunerna balanserar sin ekonomi endast genom att höja skattesatsen. Bokslut 2011 Bokslut 2012 skattesats Bokslutsprognos Budget Ekonomiplan Ekonomi Teknisplan prognos 2017 Teknisk prognos 2018 Teknisk prognos 2019 Teknisk prognos 2020 Skattesats Askola 19,00 20,00 20,25 20,25 21,25 22,25 23,25 24,25 24,25 24,25 Lappträsk 19,00 20,50 20,50 20,50 21,50 22,50 23,50 24,50 25,25 25,25 Lovisa 19,75 19,75 19,75 19,75 20,75 21,75 22,75 23,75 24,75 24,75 Mörskom 20,00 20,00 20,00 21,00 22,00 23,00 24,00 25,00 26,00 27,00 Borgå 19,25 19,25 19,25 19,25 20,25 21,25 22,00 22,00 22,00 22,00 Borgnäs 19,50 19,50 19,50 20,00 21,00 22,00 23,00 24,00 24,00 24,00 Sibbo 19,25 19,25 19,25 19,25 20,25 21,25 22,25 22,75 23,25 23,25 Sammanställning 19,33 19,40 19,41 19,45 20,45 21,45 22,45 22,45 22,70 22, Askola SWOT-analys STYRKOR -stark samhörighet -god samarbetsvilja -servicegränssnitten nära kommuninvånarna -verksamheten har skräddarsytts för de lokala behoven -flexibel -läge -åldersstruktur -aktiv befolkning SVAGHETER -brister i specialkompetensen -den egna organisationens sårbarhet -snabb förändring i åldersstrukturen -resursbrist -splittrad samhällsstruktur -självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser -svag inkomstbas -beslutsfattandet personifieras 17

18 MÖJLIGHETER -servicen utvecklas utifrån lokala utgångspunkter -nytt i företagsverksamheten -möjligheterna i egna händer -enkelt för kommuninvånarna att påverka beslutsfattandet HOT -finns det tillräckliga resurser? -fragmenterad utveckling (splittrade system m.m.) -ökande servicekrav -allt sämre statsfinanser drabbar kommunerna oförutsägbart - uppochnedvända administrativa strukturer Beräknad befolkningstillväxt 1 Kommunens namn: Askola Kommunnr 18 Förändring Andel 2020 Andel 2030 Andel 2040 Andel st. st./år % %/år Invånarantal av alla % av alla % av alla % av alla % ,4 % 0,9 % 0 6-åringar 451 9,2 % 481 8,9 % 476 8,1 % 474 7,7 % ,1 % 0,2 % 6-åringar 63 1,3 % 72 1,3 % 72 1,2 % 71 1,2 % ,7 % 0,4 % Grundskola, 7 16-åringar ,2 % ,8 % ,4 % ,5 % ,9 % 0,4 % Gymnasium, åringa 192 3,9 % 193 3,6 % 197 3,4 % 201 3,3 % 9 0 4,7 % 0,2 % Arbetsföra, åringar ,2 % ,0 % ,2 % ,1 % ,0 % 0,3 % åringar 216 4,4 % 293 5,4 % 507 8,7 % 570 9,3 % ,9 % 5,7 % Över 84 år 93 1,9 % 104 1,9 % 163 2,8 % 299 4,9 % ,5 % 7,6 % Pensionsåldern, Över 64 å ,5 % ,8 % ,9 % ,4 % ,5 % 4,1 % Median 40,0 42,0 45,0 47,0 Vägt medelv ärde 39,6 41,3 43,4 45,2 Den beräknade befolkningstillväxten i Askola sker huvudsakligen bland de äldre, därför kommer ett stort tryck att riktas mot servicestrukturen för äldre. Även antalet barn och unga beräknas ökas, men ändringen är måttfull. Medianåldern ökar betydligt under granskningsperioden, men hålls ändå under genomsnittet i landet. 1 Mellanrapport om den ekonomiska utredningen i sammanslagningsutredningen, FöD Eero Laesterä, Perlacon Oy 18

19 Effekterna av åldrandet¹ Antalet äldre Askolabor ökar från och med De kumulativa kostnaderna för servicestrukturen är stora Förändring av skattefinansieringen och åldrandet 1 Askola /inv 2020 Skatteinkomster 1,06 1,06 1,06 1,06 1,06 1,06 1,06 1,06 1,06 1,06 1,06 1, Statsandelsnedskärning 0,79 0,95 1,41 1,65 1,69 1,75 1,75 1,75 1, Statsandelsförändring 0,12 0,12 0,12 0,12 0,12 0,12 17 Skattesats ,00 Totalt 1,06 1,06 1,06 1,85 2,01 2,47 2,59 2,63 2,70 2,70 2,70 2, Åldrandet, förändringen i trycket som procentenheter 0,02 0,34 0,34 0,58 0,79 1,25 Sammanlagt 2,57 2,98 3,04 3,28 3,48 3,94 I samband med statsandelsreformen får Askola fler statsandelar. En liten ökning mildrar något effekten av statsandelsnedskärningen. 1 Mellanrapport om den ekonomiska utredningen i sammanslagningsutredningen, FöD Eero Laesterä, Perlacon Oy 19

20 Anpassningsbehovet under åren Budget 2014 Siffrorna för 2012 har använts som nämnare Ekonomiplan Ekonomiplan Totalt /inv. Obs! Effekten av Askolas anpassningsprogram syns inte här. skattesats Anpassningsbehov milj. Askola 1,1 1,1 1,1 3, ,28 Lappträsk 0,6 0,6 0,6 1, ,52 Lovisa 3,5 3,5 3,5 10, ,55 Mörskom 0,6 0,6 0,6 1, ,50 Borgå 8,0 8,0 8,0 24, ,77 Borgnäs 1,1 1,1 1,1 3, ,22 Sibbo 5,1 5,1 5,1 15, ,26 Sammanställning 19,9 19,9 19,9 59, , Administration, ekonomi, personal och stödtjänster Förvaltningen i Askola är mycket snävt dimensionerad. Kostnaderna för den allmänna förvaltningen är lägst i regionen i proportion till befolkningen. Antalet anställda är också under genomsnittet, endast 59,7 arbetstagare per 1000 invånare. Personalen måste behärska ett ganska omfattande uppgiftsfält, vilket gör att det krävs flexibilitet för att trygga ett djup i kompetensen. Även IKT-kompetensen måste i hög grad köpas från utomstående serviceproducenter. Den relativt lilla kommunens möjligheter att bemöta framtida utmaningar är under kontroll när det gäller ekonomin, men förändringar i eller tillägg till uppgifterna är utmanande Markanvändning, boende, trafik, miljö, näringsgrenar och teknik Askola använder till övervägande del köpta tjänster för såväl planering, byggande som underhåll. Det är endast byggherreverksamheten som kommunen till största delen sköter själv. Infrastrukturens och lokalernas volymer är små. Egendomen är i huvudsak i skäligt skick, men det görs få satsningar på grundliga förbättringar av gatorna. Askola anlitar i huvudsak köpta tjänster för planläggningen. Arean på de detaljplaner som godkänts under de senaste fem åren är något under våningskvadratmeter per år. Tomtförsäljningsintäkterna är med avseende på kommunens storlek skäliga, i genomsnitt euro per år. Tomtreserven är liten i fråga om företags- och radhustomter, det finns inga våningshustomter i reserv. Med avseende på sin storlek äger Askola ett skäligt antal hyresbostäder, vars skick är i huvudsak gott eller skäligt. Dessutom är Askola den ena av de två kommuner i Östra Nyland som under de senaste fem åren har förverkligat ARA-projekt. Kommunen har dock inget bostadsprogram. 1 Mellanrapport om den ekonomiska utredningen i sammanslagningsutredningen, FöD Eero Laesterä, Perlacon Oy 20

21 Trafiken i Askola är i huvudsak beroende av privatbilismen, och kommunen har ingen egen kollektivtrafik. Miljöns tillstånd är gott, men vattendragens tillstånd är någonstans mellan skäligt och dåligt. Askola har inget miljöprogram. Sett till kommunens storlek beviljas en rimlig mängd bygglov, 83 stycken per år. Självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser är cirka 60 procent, men kommunens strategiska mål är att höja den betydligt under detta årtionde. De största utmaningarna i Askola Kommunens verksamhet inom sektorn sker med små och sårbara resurser och så att det åtminstone inte med egna resurser i allmänhet finns specialkompetens i mycket smala segment. Kommunen kan besluta om närservicen och utveckla lokalsamfundet utifrån sina egna utgångspunkter. Möjligheterna att utveckla resurserna eller åtminstone trygga dem är osäkra Social- och hälsovårdstjänster Social- och hälsovårdstjänsterna (primärvård, äldreomsorg, handikappservice, socialoch familjeservice) produceras i kommunens egen organisation. Vid behov produceras vissa specialarbetstagares tjänster som köpta tjänster. Även om Askola är en av de förmånligaste kommunerna i Östra Nyland när det gäller produktionen av social- och hälsovårdstjänster, har kostnaderna under de senaste åren ökat kraftigt och utmaningarna för saneringen av ekonomin är ett faktum. Sjukfrekvensen är lägst bland kommunerna i Östra Nyland, men detta märks dock inte i form av minskade utgifter för den specialiserade sjukvården, vilka har ökat kraftigt under de senaste åren. Försörjningskvoten i Askola hör till de lägsta i kommunerna i Östra Nyland, men är sämre än i HNS-regionen. Framtidsprognosen visar på en uppåtgående trend i försörjningskvoten. Antalet äldre är på en lägre nivå än i Östra Nyland i övrigt. Eftersom vi känner till de stora utmaningarna i den framtida förändrade åldersstrukturen i Askola, har ett omfattande strukturförvandlingsprogram enligt saneringsprogrammet för ekonomin inletts i kommunen med hjälp av läroavtalsutbildning. Projektet stöder en övergång till en inriktning på hemvård när institutionsvårdens andel minskar. I början av år 2015 övergår man till effektiverat serviceboende i Askola. Det finns många barnfamiljer i Askola, vilket tyder på livskraftighet och ger grunderna för närservicen i skol- och rådgivningshälsovården samt i familje- och socialarbetet. Förväntningen i Askola är att rådgivningsservice, mottagningar för läkare och sjukvårdare, mun- och tandvård och mottagning i socialarbetet samt äldreomsorgen produceras som närservice. Ett intensifierat samarbete med de övriga kommunerna i Östra Nyland är befogat, t.ex. i barnatillsyningsmannens arbete, handikappomsorgen och boendeservicen för utvecklingsstörda. Samarbetet har utvecklats i olika former, såsom att en servicesedel har tagits i bruk. Resursen är en kompetent, motiverad och flexibel personal och utmaningen på motsvarande vis sårbarheten i funktionerna i en liten organisation Bildningstjänster Möjligheterna i bildningsväsendet i Askola kommun är personalens påverkansmöjligheter, samhörighet, ett gott samarbetsnätverk och en flexibel verksamhetskultur. Fördelarna med en liten kommun är tillgången på närservice, 21

22 självständigt beslutsfattande och innovativitet. Som nackdel för kommunen upplevs det utmanande ekonomiska läget, bristen på dragningskraft och små resurser. Som hot upplevs de allt sämre statsfinanserna, vilket leder till att servicestrukturerna tunnas ut och blir sårbarare. Det blir också svårare att få specialtjänster Anpassningsbehovet i skol- och daghemsnätet under åren 2017 och 2030 samt servicenätalternativen och deras effekt på anpassningsbehovet 2 Typiskt för servicenätet i Askola är det låga antalet kvadratmeter per elev samt lägre kostnader per elev än i de övriga kommunerna. Kostnaderna per kvadratmeter i fastigheterna i Askola är låga. Till skillnad från de övriga kommunerna har Askola lagt ut fastighetsskötseln på entreprenad till en serviceleverantör. Dagvårdsnätet i Askola hör i fråga om kvadratmeter till de tätaste i jämförelsen. Enheternas medelstorlek är dock bara 40 barn. Daghemslokalerna är mycket snävt dimensionerade, och därför hör fastighetskostnaderna per barn till de lägsta i jämförelsen. Verksamhetskostnaderna är på en medelnivå i jämförelsen. Servicenätet i Askola är i princip litet och relativt effektivt, och därför är effektiveringspotentialen skälig. Besparingar i Askolas nät kan i en vid modell uppgå till 0,7 milj. euro, dvs. 140 euro per invånare, i en mellanmodell till 0,8 milj. euro, dvs. 155 euro per invånare och i en kompakt modell till 0,9 milj. euro, dvs. 184 euro per invånare. Antalet kvadratmeter kan beroende på modell minskas m2 rumsyta Sammanfattning Askola kommun har gjort upp och godkänt ett saneringsprogram för ekonomin år Saneringsprogrammet har genomförts aktivt sedan beslutet fattades. Man måste dock konstatera att de tilläggsbesparingar som planerats inom statsfinanserna och den ekonomiska regressionen kommer att drabba även ekonomin i Askola kommun och därför kommer kommunen ekonomiskt sett att balansera på en knivsegg under de närmaste åren. Samtidigt måste kommunen dock aktivt kunna sköta sin näringspolitik samt klara av de förpliktelser som ställs på den i lag och kunna bereda sig på en ökande ekonomisk börda till följd av att befolkningen åldras och på svårigheter att rekrytera personal. Kommunens styrka och möjligheter ligger i dess kompakta storlek såväl geografiskt som även i fråga om folkmängden. Beslutsfattarna och de som ansvarar för serviceproduktionen känner kommuninvånarna relativt väl och de geografiska avstånden är korta, vilket gör att s.k. friktionsfaktorer i form av faktorer som höjer kostnaderna för serviceproduktionen kan elimineras till ett minimum. Däremot möjliggör kommunens storlek ett flexibelt ibruktagande av nya innovationer i serviceproduktionen sett utifrån förändringsprocessen. Visserligen ska man observera att i synnerhet många IKT-system i hälso- och sjukvården i dagens läge är så dyra och dimensionerade för större kommuner än Askola, att de dyra förändringsprocesserna kan bli ett hinder för förnyelse. Den kommunala serviceproduktionen i synnerhet när det gäller krävande tjänster inom socialvården och den specialiserade sjukvården kräver ett mycket större befolkningsunderlag än i Askola. Dessa tjänster och finansieringen av dem måste för hela Finlands del kunna förnyas så att det finns endast en finansieringskälla och endast 2 Mellanrapportsmaterial från servicenätsutredningen i sammanslagningsutredningen, ledande expert Heikki Lonka, Granlund Oy 22

23 en källa för offentliga medel. Tjänsterna och deras finansiering måste kunna ordnas så att pengarna följer klienten. Hela Östra Nyland är tack vare närheten till huvudstadsregionen och Ryssland, sina goda trafikförbindelser och industriella koncentrationer en region som kommer att klara sig i Finland. Askola klarar sig i den helheten, om kommunen bara har en tillräcklig egen vilja för det. Om den inte har det, måste kommunen allvarligt överväga en sammanslagning Lappträsk SWOT-analys STYRKOR Allmänt - verksamheten och reaktionsförmågan är flexibel och snabb - kunskap och kännedom om regionen - fungerande samarbetsnätverk - ett fibernätverk som täcker hela kommunen - tvåspråkighet Människor och företag - en aktiv tredje sektor och aktiva kommuninvånare, talkoanda - aktiv företagsverksamhet Demokrati och påverkan - aktiva förtroendevalda - goda möjligheter att påverka för den enskilda kommuninvånaren Fungerande service nära - enkelt för kommuninvånarna att sköta ärenden - samservicekontor - lokalt högklassigt ungdomsarbete - bra lokaler för äldreomsorgen - fint och fungerande daghem - avgiftsfria idrottsanläggningar SVAGHETER Ekonomi - dålig ekonomisk situation - ganska högt investeringstryck - hög renoveringsskuld (fastigheter och kommunalteknik som kräver mycket renoveringar) - många fastigheter - försörjningskvoten Personalen - rekryteringen utmanande - en liten organisation är sårbar - tjänsterna personifieras - hög sjukfrånvaro - inte tillräckliga satsningar på arbetshälsa Demokrati och påverkan - riktlinjer och processbeskrivningar saknas i verksamheten - i beslutsfattandet saknas mod - kommunens styrkor lyfts inte fram MÖJLIGHETER - ett fungerande samarbete med grannkommunerna - utveckling av den frivilliga verksamheten - utveckling av närdemokratin - många blivande seniorer - tvåspråkighet HOT Ekonomi - det ekonomiska läget försämras ytterligare (sämre inkomstbas, minskade statsandelar) - nödvändiga förändringar förverkligas inte, så att verksamheten skulle vara 23

24 - samhörighet, Lappträskanda / hjärterum - det geografiska läget: tillräckligt nära andra städer, men tillräckligt långt borta för att skilja sig ur mängden - bibehållen landsbygdskaraktär - utveckling av sektorn för små och medelstora företag - man tar hand om invånarna - kyrkbyn en livskraftig pärla som motor för regionen - nya slags arbetssätt möjliggörs kostnadseffektiv - befolkningen minskar och åldras - renoveringsskulden växer ytterligare - närservicen försvinner Demokrati och påverkan - medborgarnas påverkansmöjligheter minskar i en stor kommun - inga gemensamma visioner - personalens ork och välbefinnande - den tysta kunskapen försvinner Beräknad befolkningstillväxt 1 Kommunens namn: Lappträsk Kommunnr 407 Förändring Andel 2020 Andel 2030 Andel 2040 Andel st. st./år % %/år Invånarantal av alla % av alla % av alla % av alla % ,6 % 0,1 % 0 6-åringar 184 6,5 % 187 6,7 % 177 6,2 % 175 6,0 % ,9 % -0,2 % 6-åringar 18 0,6 % 28 1,0 % 27 0,9 % 25 0,9 % ,9 % 1,3 % Grundskola, 7 16-åringar ,8 % ,6 % ,2 % 281 9,7 % ,5 % -0,3 % Gymnasium, åringa 82 2,9 % 78 2,8 % 86 3,0 % 84 2,9 % 2 0 2,4 % 0,1 % Arbetsföra, åringar ,3 % ,5 % ,1 % ,3 % ,0 % -0,4 % åringar 213 7,5 % 252 9,0 % ,4 % ,7 % ,2 % 2,0 % Över 84 år 100 3,5 % 97 3,5 % 132 4,6 % 201 6,9 % ,0 % 3,5 % Pensionsåldern, Över 64 å ,6 % ,5 % ,5 % ,0 % ,9 % 1,3 % Median 48,0 50,0 51,0 52,0 Vägt medelv ärde 45,6 47,1 48,6 49,5 Den beräknade befolkningstillväxten i Lappträsk sker huvudsakligen bland de äldre och därför riktas ett stort tryck mot servicestrukturen för äldre. Antalet personer i arbetsför ålder förutspås minska. Medianåldern ökar betydligt under granskningsperioden och hålls över genomsnittet i landet. 1 Mellanrapport om den ekonomiska utredningen i sammanslagningsutredningen, FöD Laesterä, Perlacon Oy 24

25 Effekterna av åldrandet¹ Lappträsk kommer att ha en klar topp i åldrandet under åren De kumulativa kostnaderna för servicestrukturen är stora Förändringen av skattefinansieringen och åldrandet¹ Lappträsk /inv 2020 Skatteinkomster 0,78 0,78 0,78 0,78 0,78 0,78 0,78 0,78 0,78 0,78 0,78 0, Statsandelsnedskärning 0,90 1,09 1,61 1,88 1,94 2,01 2,01 2,01 2, Statsandelsförändring 0,39 0,39 0,62 0,62 0,93 1, Skattesats ,50 Totalt 0,78 0,78 0,78 1,68 1,88 2,40 3,06 3,11 3,41 3,41 3,72 3, Åldrandet, förändringen i trycket som procentenheter 0,11 0,17 0,03 0,06 0,28 0,91 Sammanlagt 2,94 3,28 3,38 3,47 4,01 4,88 I och med statsandelsreformen är Lappträsks förluster de största i gruppen. Även statsandelsnedskärningarna omvandlade till procentenheter är stora i Lappträsk. 25

26 Anpassningsbehovet under åren Budget 2014 Siffrorna för 2012 har använts som nämnare Ekonomiplan Ekonomiplan Totalt /inv Administration, ekonomi, personal och stödtjänster Förvaltningspersonalen i Lappträsk är ganska liten. Ekonomiförvaltningen och löneräkningen har lagts ut på entreprenad. Kommunen har ett fungerande samservicekontor. Kostnaderna för den allmänna förvaltningen ligger på en medelnivå i regionen. Kommunens 7 9-skola och gymnasium höjer ganska mycket det totala antalet anställda, 68,6 personer per 1000 invånare. Basservicen är heltäckande sett till kommunen storlek. Att minska kostnaderna genom att skära ned förvaltningen är utmanande. Kommunen samarbetar redan nu i betydande utsträckning med Lovisa stad Markanvändning, boende, trafik, miljö, näringsgrenar och teknik skattesats Anpassningsbehov milj. Askola 1,1 1,1 1,1 3, ,28 Lappträsk 0,6 0,6 0,6 1, ,52 Lovisa 3,5 3,5 3,5 10, ,55 Mörskom 0,6 0,6 0,6 1, ,50 Borgå 8,0 8,0 8,0 24, ,77 Borgnäs 1,1 1,1 1,1 3, ,22 Sibbo 5,1 5,1 5,1 15, ,26 Sammanställning 19,9 19,9 19,9 59, ,56 Lappträsk har i viss mån en egen planering, eget underhåll och till och med byggande, även om dessa i huvudsak sköts som köpta tjänster. Byggherreverksamheten utförs nästan helt som eget arbete. Egendomen är i huvudsak i skäligt skick, även om lokaliteternas skick enligt en bedömning ligger någonstans mellan skäligt och dåligt. Det görs inga nämnvärda satsningar på grundliga förbättringar av gatorna, skäliga satsningar på grundliga förbättringar av lokaliteterna. Planläggningen sköts helt som köpt tjänst, och planer görs inte upp ens varje år. Det finns inte heller några statistiska uppgifter om planläggningen, och dokumenteringen av planerna är bristfällig. Tomtförsäljningsintäkterna är låga, euro per år. Det finns en viss tomtreserv, men tillfredsställande för kommunens behov. Kommunen äger ett trettiotal hyresbostäder, och dessutom har den en andel i ett hyresbostadsbolag. Kommunen äger dessutom till 100 procent fastighetsaktiebolaget Kiinteistö Oy Labyrintti, som har ungefär 200 hyresbostäder. Bostäderna är i skäligt skick. Kommunen har inget bostadsprogram, och inget ARA-byggande pågår eller planeras för närvarande. Ett särdrag i kommunen är Sjökulla gård, där det finns en civiltjänstcentral. Det här är en styrka i verksamheten i kommunen, men också ett hot, eftersom fastighetsmassan på området är stort och avtalet med staten tidsbundet. 1 Mellanrapport om den ekonomiska utredningen i sammanslagningsutredningen, FöD Eero Laesterä, Perlacon Oy 26

27 Lappträsk har ingen egen kollektivtrafik. Lappträsk köper miljöskyddstjänster från Lovisa stad. Miljöns och vattendragens tillstånd bedöms vara skäligt/gott. Kommunen har inget miljöprogram. Lappträsk köper också byggnadstillsynen från Lovisa. Ett sextiotal lov behandlas årligen, vilket är ett ganska stort antal om man ser till kommunens storlek. De största utmaningarna i Lappträsk är att uppdatera och utveckla planläggningen samt det vidsträckta servicenätet det finns många fastigheter, anläggningar och områden som ska underhållas i kommunen. Dessutom innebär ökningen av renoveringsskulden för fastigheterna och upprätthållandet av servicenivån i vattenförsörjningen och av försörjningsberedskapen utmaningar Social- och hälsovårdstjänster Ökningen av social- och hälsovårdskostnaderna i Lappträsk har 2012 varit lägre än i de övriga kommunerna i regionen. Kostnadsnivån på tjänsterna är dock högre än i regionen. Även antalet äldre, sjukfrekvensen och försörjningskvoten är högre än i regionen i genomsnitt. Kostnadsnivån inom primärvården är låg jämfört med de övriga kommunerna i regionen. Vid Lappträsk hälsogård finns läkare, sjukskötare, hälsovårdare, rådgivning, tandläkare och laboratorium. Tjänsterna anlitas i genomsnitt mindre jämfört med de övriga kommunerna i regionen. Hälsocentralssjukhus finns i Lovisa, där Lappträsk använder cirka 1500 dygn för korttidsvård varje år. Kostnaderna för den specialiserade sjukvården är lägre i Lappträsk än genomsnittet i regionen. Även användningen är mindre än den genomsnittliga nivån i regionen, med undantag för kirurgi, som Lappträskborna anlitar mera än genomsnittet i regionen. Kostnaderna för äldreomsorgen ligger på medelnivå i Lappträskområdet. Anlitandet av service är mindre än THL:s rekommendation, andelen åldringshemsvård är större än THL:s rekommendationer och hemvårdens andel mindre än rekommendationerna. Servicen för äldre sköts som kommunens egen service, men som bäst utreds en överföring av servicen till ett gemensamt samarbetsområde med Lovisa. I socialservicen är kostnadsnivån i Lappträsk lägre än i den övriga regionen. I Lappträsk anlitas mindre missbrukarvård och mentalvårdstjänster samt handikappservice än i regionen i genomsnitt. I barnskyddet är användningen ungefär lika stor som i regionen i genomsnitt Bildningstjänster I Lappträsk finns ett omfattande och heltäckande nätverk av 1 6-skolor sett till kommunens storlek. Kommunen har tre finskspråkiga 1 6-skolor och en svenskspråkig 1 6-skola. Våren 2014 har kommunen fortfarande även en egen 7 9-skola och ett eget gymnasium, men deras verksamhet läggs ned Från början av höstterminen 2014 kommer närskolan för de finskspråkiga Lappträskeleverna att vara Elimäen yläkoulu i Kouvola stad. Servicestrukturen måste fortfarande i framtiden utvärderas utifrån servicens kvalitet, elevprognosen, fastigheternas skick och kommunens ekonomiska situation. De snäva verksamhetsresurserna och personifierade strukturerna skapar närhet och personlighet i servicen, men även sårbarhet. I kommunen ges förskoleundervisning i regel i samband med 7 9-skolorna. Dagvårdsservicen produceras i ett nytt daghem samt i två gruppfamiljedaghem. Tjänsterna för småbarnsfostran fungerar bra i kommunen. 27

28 I kommunen utförs ett högklassigt ungdoms- och idrottsledarbete. Kommunens bibliotekstjänster håller också hög kvalitet. Tredje sektorn tycks vara stark i kommunens verksamhet. Förverkligandet av Lappträsks styrka tvåspråkigheten är tidvis utmanande på grund av tillgången på kompetent tvåspråkig personal, men tills vidare har de tvåspråkiga kommuninvånarna kunnat betjänas väl med hänsyn till att kommunen är liten Anpassningsbehovet i skol- och daghemsnätet under åren 2017 och 2030 samt servicenätalternativen och deras effekt på anpassningsbehovet 2 Lappträsk utgör tillsammans med Mörskom de kommuner som har den minsta befolkningen i jämförelsen. Skolornas enhetsstorlekar är i regel små. Lokalvolymen per elev är dock den lägsta i jämförelsen. Underhållskostnaderna per elev och kvadratmeter är de högsta i jämförelsen. Verksamhetskostnaderna är också de högsta i jämförelsen. Lappträsk har ett daghem. Lokaldimensioneringen ligger något över genomsnittet i jämförelsen. Underhållskostnaderna ligger runt medelvärdet eller under i jämförelsen. Verksamhetskostnaderna är de högsta i jämförelsen. Delvis beroende på en gemensam struktur granskades servicenäten i Lappträsk och Mörskom som en helhet. I servicenätet kan besparingar i en vid modell uppgå till 0,4 milj. euro, dvs. 81 euro per invånare, i en mellanmodell till 1,0 milj. euro, dvs. 203 euro per invånare och i en kompakt modell till 1,1 milj. euro, dvs. 224 euro per invånare. Antalet kvadratmeter kan i mellanmodellen och den kompakta modellen minskas cirka m2 rumsyta Sammanfattning Situationen i Lappträsk kommun är god i fråga om basservicen med hänsyn till att kommunen är liten. I kommunen finns heltäckande tjänster inom såväl social- och hälsovården som bildningstjänsterna. Den tvåspråkiga basservicen kan produceras med hög kvalitet, även om de anspråkslösa ekonomiska och personalresurserna orsakar utmaningar. Kommunen har många fastigheter, som skulle kräva underhåll. Målet är att fastighetsmassan ska minskas. Särskilda satsningar skulle även krävas på vattenförsörjningen och grundliga förbättringar av gator. Planläggningen bör uppdateras. Utmaningen i kommunen är att befolkningen minskar och samtidigt åldras. Det ekonomiska läget är utmanande i synnerhet när det gäller framtidsutsikterna. Under de närmaste åren förutspås kommunens inkomster minska. Utmaningen är att gallra i kostnadsstrukturen. De knappa resurserna bör inriktas mera fokuserat. Bristen på bestående strukturer och riktlinjer försvårar utvecklingen av verksamheten. Kommunen har många styrkor, men man har inte kunnat framhäva dem. Satsningar måste göras på att utveckla och marknadsföra området. 2 Mellanrapportsmaterial från servicenätsutredningen i sammanslagningsutredningen, ledande expert Heikki Lonka, Granlund Oy 28

29 4.4. Lovisa SWOT-analys STYRKOR - stark tvåspråkighet - god lokalkännedom - flexibilitet tack var en ganska liten organisation - nära kontakt till kommuninvånarna SVAGHETER - sårbar organisation, tunn resursfördelning - besluten fattas på hög nivå -> osmidig rekryteringsprocess MÖJLIGHETER - omorganisering av uppgifterna, t.ex. gemensam och centraliserad kundtjänst (kommunens tjänster), eventuellt även ett samservicekontor, där man också får tjänster inom den statliga förvaltningen (t.ex. arbetsoch näringsbyråns tjänster, polisen m.fl.) - ökad elektronisk dokumentdistribution - ökad elektronisk ärendehantering - det heltäckande bredbandsnätet utnyttjas - distansarbete utnyttjas HOT - tillgången på personal utmanande inom vissa områden - pensioneringar inom vissa sektorer - de ekonomiska omständigheterna, statsandelsreformens verkningar - sårbarheten i en liten organisation Beräknad befolkningstillväxt 1 Kommunens namn: Lovisa Kommunnummer 434 Förändring Andel 2020 Andel 2030 Andel 2040 Andel st. st./år % %/år Invånarantal av alla % av alla % av alla % av alla % ,1 % 0,1 % 0 6-åringar ,8 % ,5 % 974 6,1 % 969 6,0 % ,9 % -0,3 % 6-åringar 160 1,0 % 154 1,0 % 149 0,9 % 145 0,9 % ,4 % -0,3 % Grundskola, 7 16-åringar ,7 % ,3 % ,9 % ,5 % ,1 % -0,3 % Gymnasium, åringa 507 3,3 % 449 2,9 % 457 2,9 % 450 2,8 % ,2 % -0,4 % Arbetsföra åringar ,5 % ,4 % ,5 % ,2 % ,0 % -0,4 % åringar ,6 % ,9 % ,3 % ,5 % ,3 % 2,4 % Över 84 år 468 3,0 % 563 3,6 % 771 4,9 % ,7 % ,0 % 5,7 % Pensionsåldern, Över 64 å ,7 % ,8 % ,6 % ,4 % ,7 % 1,8 % Median 48,0 50,0 51,0 52,0 Vägt medelv ärde 45,2 47,2 49,0 49,9 Den beräknade befolkningstillväxten i Lovisa sker huvudsakligen bland de äldre och därför kommer ett stort tryck att riktas mot servicestrukturen för äldre. Antalet personer i arbetsför ålder förutspås minska. Medianåldern ökar betydligt under granskningsperioden och hålls över genomsnittet i landet. 1 Mellanrapport om den ekonomiska utredningen i sammanslagningsutredningen 29

30 Effekterna av åldrandet¹ Åldrandet når en klar topp i Lovisa under åren De kumulativa kostnaderna för servicestrukturen är stora Förändringen av skattefinansieringen och åldrandet 1 Lovisa /inv 2020 Skatteinkomster 1,46 1,46 1,46 1,46 1,46 1,46 1,46 1,46 1,46 1,46 1,46 1, Statsandelsnedskärning 0,78 0,95 1,40 1,64 1,68 1,74 1,74 1,74 1, Statsandelsförändring 0,34 0,34 0,54 0,54 0,81 0, Skattesats ,75 Totalt 1,46 1,46 1,46 2,24 2,41 2,86 3,43 3,48 3,74 3,74 4,01 4, Åldrandet, förändringen i trycket som procentenheter 0,02 0,24 0,28 0,46 0,66 1,11 Sammanlagt 3,45 3,72 4,02 4,20 4,67 5,22 Totalt sett skapar förändringen i skattefinansieringen i Lovisa, statsandelsnedskärningarna och -förändringarna samt åldrandet ett stort tryck på ekonomin. 1 Mellanrapport om den ekonomiska utredningen i sammanslagningsutredningen, FöD Eero Laesterä, Perlacon Oy 30

31 Anpassningsbehovet under åren Budget 2014 Siffrorna för 2012 har använts som nämnare Ekonomiplan Ekonomiplan Totalt /inv. Obs! Effekten av anpassningsprogrammet i Lovisa syns inte här. skattesats Anpassningsbehov milj. Askola 1,1 1,1 1,1 3, ,28 Lappträsk 0,6 0,6 0,6 1, ,52 Lovisa 3,5 3,5 3,5 10, ,55 Mörskom 0,6 0,6 0,6 1, ,50 Borgå 8,0 8,0 8,0 24, ,77 Borgnäs 1,1 1,1 1,1 3, ,22 Sibbo 5,1 5,1 5,1 15, ,26 Sammanställning 19,9 19,9 19,9 59, , Administration, ekonomi, personal och stödtjänster Organisationen i Lovisa stad är indelad i fyra olika sektorer: Allmän förvaltning och koncernförvaltning, grundtrygghet, bildningsväsendet och tekniska väsendet. Lovisa och Lappträsk bildar ett samarbetsområde för grundtryggheten med Lovisa som värdkommun. Lovisa producerar även landsbygdsförvaltnings- och avbytartjänster för en stor grupp av kommuner. Både ekonomi-, löne- och informationsförvaltningen sköts som eget arbete. Till ekonomiförvaltningen hör centraliserat även städning och kostservice. Lovisa stads förvaltningskostnader per invånare är de näst högsta i regionen. Antalet anställda är högt, 77,9 personer år 1000 invånare. Delvis förklaras detta med att den personal som krävs för grundtryggheten i Lappträsk samt de 66 anställda i landsbygdsförvaltningen och avbytarservicen är medräknade här. Staden har utarbetat ett effektiveringsprogram med hjälp av vilket förvaltningen ska strömlinjeformas, men verkningarna syns inte ännu i jämförelsetalen. Effektiveringsarbetet har försenats av sammanslagningsavtalet som varit i kraft i tre år samt av det femåriga uppsägningsskyddet efter fusionen. Pensioneringar har kunnat utnyttjas endast i begränsad utsträckning. Stadens organisation skulle kunna sköta även en större folkmängd, avsikten är att programvaran inom ekonomiförvaltningen ska förnyas och samtidigt effektiveras. En nedskärning av kostnaderna ligger framför. De första stegen har tagits våren Mellanrapport om den ekonomiska utredningen i sammanslagningsutredningen, FöD Eero Laesterä, Perlacon Oy 31

32 Markanvändning, boende, trafik, miljö, näringsgrenar och teknik Lovisa har i någon mån eget byggande när det gäller gatu- och grönområdena och vattenförsörjningen. Däremot köper Lovisa i viss utsträckning byggherreverksamhet utifrån, i synnerhet när det gäller vattenförsörjning och lokaliteter, vilket skiljer sig från tillvägagångssätten i de övriga kommunerna. Planeringen sköts likaså nästan helt som köpta tjänster. Av underhållet sköts däremot procent som eget arbete. Egendomen är i skäligt skick och skäliga satsningar görs på grundliga förbättringar, satsningarna vad gäller gatorna ligger visserligen någonstans mellan skäliga och dåliga. Planläggningen sköter Lovisa till stor del själv. En ny person har nyligen anställts inom planläggningen. Köpta tjänster används i något under 40 procent av planeringsarbetet. Lovisa får sett till kommunens storlek ganska lite tomtförsäljningsintäkter, euro per år, även om det finns många tomter i reser v. Detta är ett tecken på att tomterna inte har gått att sälja. Kommunen äger själv eller till 100 procent via sina bolag ungefär 500 hyresbostäder och indirekt något under 40 bostäder. Bostäderna är i skäligt skick. Lovisa har ett bostadsprogram, men inga ARA-objekt har byggts under de senaste fem åren. I 2014 års budget har gjorts reserveringar för byggande av nya hyresbostäder. Lovisa är på samma sätt som de övriga kommunerna beroende av bilismen, men kollektivtrafikens andel av trafikprestationerna är näst störst i Östra Nyland, 15 procent. Miljöns tillstånd är gott, men vattendragens endast skäligt. Lovisa har inget miljöprogram. Kommunen har också skött uppgifter inom miljöskyddet och byggnadstillsynen i Lappträsk sedan början av Per år behandlas 220 bygglov. De största utmaningarna i Lovisa Åldersstrukturen i Lovisa är utmanande. Staden borde få nya invånare och fler arbetsplatser. Det är svårt att få nya företag till staden, även om staden har goda tomtalternativ att erbjuda. Lovisa stads läge ger många möjligheter, men läget är inte så gott att utveckling skulle kunna åstadkommas utan stora insatser. Med god kompetens och aktivitet har Lovisa goda möjligheter att utvecklas Social- och hälsovårdstjänster Lovisa stad producerar grundtrygghetstjänster för Lappträsk kommun med undantag för seniortjänster. På grund av samarbetsområdet finns det cirka 15 procent fler anställda i Lovisa grundtrygghetscentral. Kostnadsnivån och utvecklingen för grundtrygghetstjänsterna i Lovisa är med stöd av uppgifterna för år 2012 något högre än genomsnittet i Östra Nyland. Kostnadsnivån är hög med avseende på sjukfrekvensen. Sjukfrekvensen, åldersstrukturen och försörjningskvoten är de högsta i Lovisa och Lappträsk i Östra Nyland. I Lovisa pågår ett anpassningsprogram som inte ännu har beaktats i denna kommunsammanslagningsjämförelse. Mätt med krismätare är läget i Lovisa starkt (Laesterä 2014). Anpassningsprogrammet har en positiv inverkan på det nuvarande servicenätet och på användningen, även kostnadsnivån sjunker tack vare anpassningsprogrammet. 32

33 Kostnaderna för den specialiserade sjukvården i den medelstora kommunen är svåra att förutse varje år. Kostnaderna för den specialiserade sjukvården år 2012 var exceptionellt höga, medan de åter år 2013 var betydligt mindre än väntat. Andelen personer över 75 år är allmänt taget lägre i Östra Nyland än i landet i övrigt, i Lovisa är andelen större än i landet i övrigt. Denna siffra växer kraftigt under åren och ställer utmaningar för rätt serviceutbud. Tyngdpunkten i servicen måste ändras till mer förebyggande och rehabiliterande verksamhet. Den första delen av seniorservicenätet blev klart år Ändringsarbetet och utbildningen av personalen i ett nytt sätt att tänka har inletts år I utredningen av seniorservicenätet har man uppmärksammat byggnadernas dåliga skick och att de är opraktiska samt att enheterna är små. I Lovisa har gjorts ett omfattande arbete med att dra upp riktlinjer för servicestrukturen i äldreomsorgen, vilket följer äldreomsorgslagen och betonar människans rätt att bo i sitt eget hem. Institutionsboenden blir rehabiliteringsgårdar och serviceboenden det goda livets hus. I investeringsplanen för år 2014 har planeringsarbetena för ett nytt serviceboende samt sanerings- och ombyggnadsarbetena i vissa fastigheter beaktats. Äldreomsorgen bör produceras som närservice även i framtiden. Behovet av placeringar av barn år 2013 sjönk jämfört med året innan, även klienterna inom barnskyddets öppenvård minskade. Serviceutbudet har inte utökats under år 2013, men däremot har det gjorts satsningar på arbetet inom öppenvården samt samarbetet med bildningsväsendet har utvidgats. År 2013 utvidgades verkstadsverksamheten för unga genom att en startverkstad inrättades. Den har till uppgift att träna och stöda ungdomar i livshantering, hjälpa dem att bli sysselsatta samt förebygga utslagning. Den allmänna låginkomstgraden år 2011 har i Lovisa varit lägre än i det övriga landet, men större än i Östra Nyland i genomsnitt. I Lovisa följer antalet mottagare av utkomststöd och kostnaderna för utkomststödet arbetslösheten och är sålunda störst i Lovisa jämfört med kommunerna i Östra Nyland. Behovet av missbrukar- och mentalvårdstjänster är obetydligt i Lovisa jämfört med kommunerna i Östra Nyland Bildningstjänster Tjänsterna ordnas nära invånarna, på två språk. Tjänsterna inom stadens bildningsväsende kan ordnas och utvecklas i samarbete med aktörerna i den egna staden och grannkommunerna Anpassningsbehovet i skol- och daghemsnätet under åren 2017 och 2030 samt servicenätalternativen och deras effekt på anpassningsbehovet 2 Typiskt för skolnätet i Lovisa är det stora antalet små och medelstora skolor. I Lovisa finns inte en enda skola med över 300 elever. Antalet kvadratmeter per elev i Lovisa är det största i jämförelsen, kostnaderna per kvadratmeter är över genomsnittet i jämförelsen och därför är utgifterna för fastighetsunderhåll per elev de näst största i jämförelsen. Verksamhetsutgifterna i Lovisa är bland de största i jämförelsen. Dimensioneringen av daghemslokalerna i Lovisa ligger på medelnivå i jämförelsen. Den genomsnittliga daghemsstorleken, 46, utgör medelnivån i jämförelsen. 2 Mellanrapportsmaterial från servicenätsutredningen i sammanslagningsutredningen, ledande expert Heikki Lonka, Granlund Oy 33

34 Underhållsutgifterna per kvadratmeter och barn är dock de största i jämförelsen. Verksamhetsutgifterna ligger på en medelnivå i jämförelsen. I servicenätet i Lovisa kan besparingar i en vid modell uppgå till 2,2 milj. euro, dvs. 139 euro per invånare, i en mellanmodell till 4,0 milj. euro, dvs. 258 euro per invånare och i en kompakt modell till 6,2 milj. euro, dvs. 425 euro per invånare. Det nuvarande antalet kvadratmeter kan minskas med cirka m2 rumsyta Sammanfattning 4.5. Mörskom Lovisa är en genuint tvåspråkig stad, där lokalkännedomen även efter kommunsammanslagningen i början av år 2010 är god. Tjänsterna ordnas nära invånarna och närdemokratin förverkligas. Organisationen är fortfarande ganska liten och ger möjlighet att agera flexibelt. Samordnings- och harmoniseringsprocessen efter föregående kommunsammanslagning pågår delvis fortfarande. Om Lovisa stad förblir självständig, måste samordningen fortsättas och både uppgifterna och resurserna omorganiseras. En liten organisation är å andra sidan också sårbar. Det är utmanande för utvecklingsarbetet att upprätthålla ett specialiserat kunnande och hitta resurser för utvecklingsarbetet. En utökad elektronisk ärendehantering ses som en möjlighet. Läget ger staden möjligheter, men för utveckling behövs stora insatser. Man måste i synnerhet bereda sig på att bygga nya hyresbostäder. Det finns många lediga tomter och det måste göras ännu större satsningar på tomtförsäljningen i framtiden. I Lovisa stad har man redan godkänt ett anpassningsprogram. Servicestrukturen är dyr, åldersstrukturen utmanande och fastighetsbeståndet stort. Anpassningsåtgärderna måste fortsättas och servicenätet optimeras, oberoende av en eventuell kommunsammanslagning SWOT-analys STYRKOR - humana proportioner i serviceproduktionen - god lokalkännedom - kompakt tätort och heltäckande offentlig och privat närservice - flexibla arbetsformer och beslutsprocesser - tjänsteinnehavarnas breda kompetens - okomplicerat samarbete inom kommunen - brett kommunsamarbete - stark och mångsidig organisationsverksamhet - bra lokaliteter - mångsidigt tomtutbud för boende och arbetsplatser - högklassigt optiskt fiber- och kabel-tv-nät - värmeenergianläggningar baserade på förnyelsebara energikällor - vacker, omväxlande natur SVAGHETER utmaningar på grund av att kommunen är liten - växlande serviceefterfrågan - sårbar arbetstagarorganisation - tjänsteinnehavarnas breda uppgiftsområden - finansieringsbasen - skatteinkomster/invånare - hög arbetslöshet - försörjningskvoten - dåliga vägförbindelser och en anspråkslös kollektivtrafik 34

35 MÖJLIGHETER att åstadkomma en positiv befolkningsutveckling med hjälp av arbetsplatsutveckling och bostadstomtutbud - läget nära metropolområdet och de stora städerna - landsbygdsliknande och trygg boendemiljö - att stärka samhörigheten - att bredda och utveckla kommunsamarbetet - snabba reaktioner från en smidig organisation att utnyttja elektronisk service - snabba dataförbindelser HOT dåligt läge inom kommunalekonomin och den egna kommunens ekonomi - möjligheterna att påverka service som lagts ut på entreprenad - servicesamarbete avslutas av orsaker som inte beror på kommunen - konflikter på grund av starka inriktningsalternativ - knappa utvecklingsresurser - svårigheter att rekrytera yrkeskunnig personal - urbaniseringen accelererar - distansering av statlig service, t.ex. polisen Beräknad befolkningstillväxt 1 Kommunens namn: Mörskom Kommunnummer 504 Förändring Andel 2020 Andel 2030 Andel 2040 Andel st. st./år % %/år Invånarantal av alla % av alla % av alla % av alla % ,6 % 0,1 % 0 6-åringar 138 6,9 % 125 6,3 % 120 5,9 % 119 5,7 % ,8 % -0,5 % 6-åringar 22 1,1 % 20 1,0 % 19 0,9 % 18 0,9 % ,2 % -0,6 % Grundskola, 7 16-åringar ,8 % ,1 % ,5 % ,1 % ,4 % -0,4 % Gymnasium, åringa 73 3,6 % 60 3,0 % 65 3,2 % 66 3,2 % ,6 % -0,3 % Arbetsföra, åringar ,9 % ,2 % ,1 % ,0 % ,6 % -0,3 % åringar 145 7,2 % 180 9,0 % ,3 % ,6 % ,9 % 2,3 % Över 84 år 64 3,2 % 68 3,4 % 96 4,7 % 148 7,1 % ,3 % 4,5 % Pensionsåldern, Över 64 å ,8 % ,4 % ,3 % ,0 % ,7 % 1,6 % Median 47,0 49,0 50,0 51,0 Vägt medelv ärde 44,6 46,5 48,1 49,0 Den beräknade befolkningstillväxten i Mörskom sker huvudsakligen bland de äldre och därför kommer det att riktas ett stort tryck mot servicestrukturen för äldre. Antalet barn, skolelever och personer i arbetsför ålder förutspås sjunka. Medianåldern ökar betydligt under granskningsperioden och hålls över genomsnittet i landet. 1 Mellanrapport om den ekonomiska utredningen i sammanslagningsutredningne, FöD Eero Laesterä, Perlacon Oy 35

36 Effekterna av åldrandet 1 Åldrandet i Mörskom är som kraftigast under åren De kumulativa kostnaderna för servicestrukturen är stora Förändringen av skattefinansieringen och åldrandet¹ Mörskom /inv 2020 Skatteinkomster 0,81 0,81 0,81 0,81 0,81 0,81 0,81 0,81 0,81 0,81 0,81 0, Statsandelsnedskärning 0,91 1,11 1,63 1,91 1,96 2,03 2,03 2,03 2, Statsandelsförändring 0,39 0,39 0,63 0,63 0,94 1, Skattesats ,00 Totalt 0,81 0,81 0,81 1,72 1,91 2,44 3,11 3,16 3,47 3,47 3,78 3, Åldrandet, förändringen i trycket som procentenheter 0,13 0,00 0,26 0,04 0,26 0,99 Sammanlagt 2,98 3,16 3,21 3,42 4,04 4,91 Statsandelsnedskärningen görs enligt principen euro per invånare, och effekten av detta omvandlad till procentenheter är stor i Mörskom. 1 Mellanrapport om den ekonomiska utredningen i sammanslagningsutredningen, FöD Eero Laesterä, Perlacon Oy 36

37 Anpassningsbehovet under åren Budget 2014 Siffrorna för 2012 har använts som nämnare Ekonomiplan Ekonomiplan Totalt /inv Administration, ekonomi, personal och stödtjänster skattesats Anpassningsbehov milj. Askola 1,1 1,1 1,1 3, ,28 Lappträsk 0,6 0,6 0,6 1, ,52 Lovisa 3,5 3,5 3,5 10, ,55 Mörskom 0,6 0,6 0,6 1, ,50 Borgå 8,0 8,0 8,0 24, ,77 Borgnäs 1,1 1,1 1,1 3, ,22 Sibbo 5,1 5,1 5,1 15, ,26 Sammanställning 19,9 19,9 19,9 59, ,56 Förvaltningen i Mörskom kommun har gjorts så lätt som möjligt. I kommunens allmänna förvaltning arbetar fyra personer. En anmärkningsvärt stor del av förvaltningens insatser köps utifrån, t.ex. insatserna i ekonomi- och personalförvaltningen. Köpta tjänster används också i översättningar och IT-tjänster. Avdelningen för allmän förvaltning fakturerar inte arbetsinsatserna från övriga förvaltningar, och därför är nettokostnaderna för den allmänna förvaltningen kalkylmässigt höga. Förvaltningarna köper själva arbetsinsatserna inom städningen och sköter kosthållet. Kommunen har ett tillredningskök (skola) och ett distributionskök (daghem). En del av de tjänster som köps, såsom IT och städning, kan konkurrensutsättas med några års mellanrum, men i en del förbinder man sig till långa avtalsperioder, t.ex. ekonomi- och personalförvaltningen. Som självständig kommun måste Mörskom även i framtiden fortfarande stöda sig på köpta tjänster i förvaltningen och stödtjänsterna. Det för med sig professionalitet och säkerhet i verksamheten, men prissättningen på köpen kan hota ekonomin, i synnerhet i tjänster som inte kan konkurrensutsättas. En liten organisation fungerar smidigt och nya arbetssätt kan flexibelt tas i bruk. Bristen på utvecklingsresurser bromsar dock upp införandet t.ex. av elektronisk ärendehantering. Kommunen har under 50 egna anställda. Där finns inga nämnvärda möjligheter till anpassning. De är svårt att utnyttja pensioneringar i anpassningen, eftersom pensioneringar handlar om enskilda fall. Rekryteringen av nya arbetstagare har tills vidare gått rätt så bra, men i framtiden kan det vara svårt att anställa personer i en liten organisation. Arbetsuppgifterna är till övervägande del omfattande. Personalens arbetshälsa mäts med tre års mellanrum. Arbetsplatsfrågor av gemensamt intresse behandlas i samarbetsorgan för arbetsgivaren och arbetstagarna. 1 Mellanrapport om den ekonomiska utredningen i sammanslagningsutredningen, FöD Eero Laesterä, Perlacon Oy 37

38 Markanvändning, boende, trafik, miljö, näringsgrenar och teknik Mörskom sköter planeringen, byggandet och underhållet till stor del som köpta tjänster. Gatu- och grönområdenas samt idrottsområdenas skick är skäligt och lokalernas och vattenförsörjningsnätverkets skick gott. Skäliga satsningar görs på grundliga förbättringar. Planläggningen sköts i huvudsak som köpta tjänster och från Borgnäs kommun köps även en områdesarkitekts insatser. Kommunens reserv av egnahemshus är god. För planläggning av arbetsplatstomter har kommunen köpt råmark. Kommunen äger ca 50 hyresbostäder som i huvudsak är bostäder för äldre. De allmänna aravahyresbostäderna i Mörskom ägs av Kommunbostäder. De är 65 till antalet. Bostäderna är i skäligt skick. Mörskom har inget bostadsprogram och har inte byggt några hyresbostäder med ARA:s finansiering under de senaste fem åren. För sanering och utbyggnad av äldreboendet har erhållits finansiering från ARA. Projektet förverkligas under åren och tack vare det omvandlas institutionsplatserna till servicebostäder. Mörskom är på samma sätt som de övriga mindre kommunerna beroende av privatbilism, Kommunen ordnar själv i någon mån kollektivtrafik, som består av skolskjutsar och servicetaxilinjer. Miljöns tillstånd är gott, men vattendragens skäligt. Per år behandlas 38 bygglov, vilket sett till kommunens storlek är påfallande många Social- och hälsovårdstjänster Mörskom kommun köper alla social- och hälsovårdstjänster från samkommunen Päijänne-Tavastlands social- och hälsovård. Tjänsterna inom primärvården och socialväsendet produceras av basservicecentralen Aava. I den medverkar sju kommuner med sammanlagt cirka invånare. Kostnaderna för social- och hälsovården i Mörskom kommun har stigit kännbart sedan år Bakgrunden till ökningen är delvis befolkningens åldrande, som fortsätter. Jämfört med de övriga kommunerna i utredningsområdet är sjukfrekvensen i Mörskom på hög nivå, vilket bidrar till att höja kostnaderna även i framtiden. Förutsättningarna för att ordna tjänsterna inom primärvården lokalt är goda, eftersom verksamheten är centraliserad till en fastighet som sanerades år Utbudet innefattar läkar-, tandläkar- och hälsovårdarmottagningar samt rådgivningsverksamhet. Behovet av kostnadsbesparingar kan inskränka serviceutbudet. Sote- och kommunstrukturlösningarna kan leda till en omvärdering och omorganisering av tjänsterna och samarbetet. För Mörskoms del har den specialiserade sjukvården ordnats i Päijänne-Tavastlands centralsjukhus, vilket har varit förmånligt. Kostnaderna håller dock på att öka. I Päijänne-Tavastland finns ett centraliserat joursystem. Kostnaderna för den specialiserad sjukvården i Mörskom har varit på en skälig nivå, men den stora ökning som började år 2013 torde fortsätta. Strukturen på tjänsterna inom äldreomsorgen i Mörskom kommer att förändras år 2015 när ett grupphem blir färdigt. Institutionsplatserna i äldreboendet tas ur bruk i början av Grupphemmet ger en möjlighet att omfördela kostnaderna och underlätta kommunens ekonomiska börda. Ökningen av antalet äldre ökar behoven av och kostnaderna för äldreomsorgen. Självrisken för serviceanvändarna måste höjas genom både nationella och lokala lösningar. 38

39 Tillgången på socialservice är skälig. De varierande servicebehoven orsakar svårigheter för organiseringen av tjänster och uppföljningen av kostnadsutvecklingen. Vid basservicecentralen Aava finns ett brett utbud av kompetens inom socialservicens alla sektorer, men att identifiera servicebehoven bland invånarna i en liten kommun går inte alltid friktionsfritt. Samarbetet mellan serviceproducenten och kommunens egna förvaltningar löper i huvudsak bra, men det kräver aktiva insatser av alla parter. Om Mörskom eventuellt går samman med Östra Nylands kommun avbryts samarbetet kring sote-tjänsterna med Päijänne-Tavastland. Nationella sote-lösningar och eventuella kommunsammanslagningar i Lahtisregionen kan också göra det svårare att köpa tjänster Bildningstjänster Verksamheten i Mörskom kommuns bildningstjänster är centraliserad och servicenätet kan inte ytterligare komprimeras. Lokaliteterna för småbarnsfostran har slagits ihop och motsvarar nutida krav tack vare utvidgningen och saneringen av daghemmet år Lokalerna i den grundläggande utbildningen och fritids- och ungdomsväsendet är för närvarande bristfälliga och kräver förbättringar. Inom bildningstjänsterna i Mörskom produceras individuella klientcentrerade tjänster, vilket är den lilla kommunens styrka. Nätverkande med andra kommuner och olika intressentgrupper är en möjlighet som i framtiden allt mera ska utnyttjas vid ordnandet av tjänster Anpassningsbehovet i skol- och daghemsnätet under åren 2017 och 2030 samt servicenätalternativen och deras effekt på anpassningsbehovet 2 Skolnätet i Mörskom består av en 1 6-skola. Lokaldimensioneringen är den minsta i jämförelsen. Underhållsutgifterna per elev är bland de lägsta i jämförelsen, men kostnaderna per kvadratmeter representerar däremot den dyraste delen i jämförelsen. Verksamhetskostnaderna är de näst högsta i jämförelsen. Småbarnsfostran i Mörskom centraliserades till ett daghem som sanerades och byggdes ut år 2013 och har kapacitet för 65 barn. Det finns gott om utrymme i daghemmet. Kostnaderna kan inte jämföras på ett tillförlitligt sätt, eftersom det fortfarande inte har gått ett helt verksamhetsår Sammanfattning Mörskom är den minsta kommunen i utredningen om kommunstrukturen i Östra Nyland, men den har skälig närservice i den egna kommunen. Kommunen bedriver ett omfattande samarbete med samtliga grannkommuner. Kommunen är tvåspråkig, de svenskspråkigas andel av kommunens invånare är 10 procent. Svenskspråkiga tjänster köps från kommunerna i Östra Nyland. Den lilla kommunen strävar efter att vara flexibel i sina beslut och i sin serviceproduktion. För producenterna av köpta tjänster är påverkansmöjligheterna ofta 2 Mellanrapportsmaterial från servicenätsutredningen i sammanslagningsutredningen, ledande expert Heikki Lonka, Granlund Oy 39

40 begränsade. Närdemokratin förverkligas väl till de delar kommunen har egen beslutanderätt. Åldrandet leder till en ökning av servicebehoven, men kommunens möjligheter att utöka serviceutbudet är ytterst begränsade. I produktionen av tjänster behövs nya metoder och ansvars- och kostnadsfördelningen måste ändras så att invånarnas självrisk ökar. Mörskom erbjuder landsbygdsnära boende i ett litet samhälle. Det är utmanande att skapa arbetsplatser i den egna kommunen. Pendlingen till de övriga kommunerna ökar, men hindras av dåliga vägförbindelser och en obefintlig kollektivtrafik. Mörskom kommun riktar sig kraftigt åt både söder och norr. Detta kan leda till inre stridigeter inom kommunen när kommunsamarbetet intensifieras eller kommunen väljer eventuella sammanslagningspartner Borgnäs SWOT-analys STYRKOR - kostnadseffektiv - flexibel och snabb service och beslutsprocess - närdemokrati - lokalkännedom - fungerande samarbete med olika partner SVAGHETER - små enheter sårbara - otillräckliga utvecklingsresurser - föråldrade elektroniska system - ingen specialkompetens - beroende av samarbete - svårt att rekrytera - försämrat ekonomiskt tillstånd - dåligt tryggad kollektivtrafik MÖJLIGHETER - samarbetet utvecklas - närdemokratin utvecklas - flexibla och snabba reaktioner - smidig organisation HOT - samarbetet upphör - ekonomin försämras - fler förpliktelser i lagstiftningen - rekryteringen av kompetent personal 40

41 Beräknad befolkningstillväxt 1 Kommunens namn: Borgnäs Kommunnummer 611 Förändring Andel 2020 Andel 2030 Andel 2040 Andel st. st./år % %/år Invånarantal av alla % av alla % av alla % av alla % ,8 % 0,9 % 0 6-åringar ,6 % 544 9,7 % 554 9,1 % 556 8,6 % ,2 % 0,1 % 6-åringar 84 1,6 % 85 1,5 % 87 1,4 % 86 1,3 % 2 0 2,4 % 0,1 % Grundskola, 7 16-åringar ,2 % ,5 % ,2 % ,4 % 2 0 0,2 % 0,0 % Gymnasium, åringa 234 4,6 % 226 4,0 % 222 3,6 % 235 3,6 % 1 0 0,4 % 0,0 % Arbetsföra, åringar ,3 % ,2 % ,3 % ,2 % ,8 % 0,4 % 0 6-åringar 173 3,4 % 246 4,4 % 444 7,3 % 568 8,7 % ,3 % 7,9 % Över 84 år 69 1,3 % 93 1,7 % 150 2,5 % 280 4,3 % ,8 % 10,5 % Pensionsåldern, Över 64 å ,2 % ,6 % ,7 % ,2 % ,4 % 6,0 % Median 37,0 40,0 43,0 45,0 Vägt medelv ärde 36,4 39,2 41,8 43,7 Den beräknade befolkningstillväxten i Borgnäs sker huvudsakligen bland de äldre och därför kommer att ett stort tryck att riktas mot servicestrukturen för äldre. Antalet barn och unga beräknas hålla sig på samma nivå som i början av 2010-talet. Medianåldern ökar betydligt under granskningsperioden, men hålls ändå klart under genomsnittet i landet Effekterna av åldrandet¹ Takten på åldrandet i Borgnäs hålls relativt jämn från och med De kumulativa kostnaderna för servicestrukturen är stora. 1 Mellanrapport om den ekonomiska utredningen i sammanslagningsutredningen, FöD Eero Laesterä, Perlacon Oy 41

42 Förändringen av skattefinansieringen och åldrandet 1 Borgnäs /inv 2020 Skatteinkomster 1,52 1,52 1,52 1,52 1,52 1,52 1,52 1,52 1,52 1,52 1,52 1, Statsandelsnedskärning 0,76 0,93 1,37 1,60 1,64 1,70 1,70 1,70 1, Statsandelsförändring 0,33 0,33 0,53 0,53 0,79 1, Skattesats ,50 Totalt 1,52 1,52 1,52 2,29 2,45 2,89 2,79 2,84 2,70 2,70 2,44 2, Åldrandet, förändringen i trycket som procentenheter 0,00 0,45 0,76 0,97 1,30 1,65 Sammanlagt 2,79 3,29 3,46 3,67 3,74 3,86 I samband med statsandelsreformen kommer Borgnäs att få fler statsandelar och är således i en bra ställning i förhållande till kommungruppen Anpassningsbehovet under åren ¹ Budget 2014 Siffrorna för 2012 har använts som nämnare Ekonomiplan Ekonomiplan Totalt /inv Administration, ekonomi, personal och stödtjänster Förvaltningen i Borgnäs kommun följer en mycket traditionell organisationsmodell. Personaldimensioneringen är typisk för den snabbväxande men försiktiga kommunen, förvaltningskostnaderna är måttfulla sett till kommunstorleken. Uppgiftsbeskrivningarna är omfattande, beskrivande är att kommundirektören ansvarar för arbetarskyddet. Borgnäs har ett fungerande samservicekontor, samarbetspartnerna är FPA, arbetsförvaltningen, skatteförvaltningen och polisen. skattesats Anpassningsbehov milj. Askola 1,1 1,1 1,1 3, ,28 Lappträsk 0,6 0,6 0,6 1, ,52 Lovisa 3,5 3,5 3,5 10, ,55 Mörskom 0,6 0,6 0,6 1, ,50 Borgå 8,0 8,0 8,0 24, ,77 Borgnäs 1,1 1,1 1,1 3, ,22 Sibbo 5,1 5,1 5,1 15, ,26 Sammanställning 19,9 19,9 19,9 59, ,56 Ekonomiförvaltningen och löneräkningen sköts som egen verksamhet, IT-tjänsterna köps från en utomstående serviceproducent. De kommande utmaningarna gäller framför allt hur kommunen ska bemöta eventuella nya uppgifter eller förändringar i systemen. Statsandelsreformen ökar spänningen i ekonomin Markanvändning, boende, trafik, miljö, näringsgrenar och teknik I Borgnäs sköts planeringen, byggherreverksamheten, byggandet och underhållet i huvudsak som köpta tjänster. Mest eget arbete görs i underhållet av grön- och 1 Mellanrapport om den ekonomiska utredningen i sammanslagningsutredningen, FöD Eero Laesterä, Perlacon Oy 42

43 idrottsområdena samt lokalerna. Egendomen är i skäligt skick, vattenförsörjningsnätverket någonstans mellan gott och skäligt skick. När det gäller gatorna görs få satsningar på grundliga förbättringar, annars skäliga. En liten del av planläggningen sköter kommunen själv och resten som köpt service. Tomtförsäljningsintäkterna är ganska höga, euro per år. Även tomtreserven är ganska god. Kommunen äger 26 bostäder själv och indirekt 33 bostäder. Bostäderna är i skäligt skick. Borgnäs har inget bostadsprogram, och har inte byggt några ARA-objekt under senaste fem åren. Borgnäs är i likhet med de övriga kommunerna beroende av bilismen, men kollektivtrafikens andel är dock större än i Mörskom eller Askola. Miljöns tillstånd är gott, men vattendragens tillstånd någonstans mellan skäligt och dåligt. Per år behandlas 83 bygglov. De största utmaningarna i Borgnäs är att bibehålla egendomens och områdenas skick med tillräckliga ekonomiska resurser, den s.k. renoveringsskulden, rätta dimensioneringar av de ökande behoven av bostads-, service- och företagsområden samt lokaler, optimeringar av platserna, beredningen av förutsättningarna för att förverkliga dem samt höja servicenivån i kollektivtrafiken. En flexibel verksamhet på många olika delområden i Borgnäs kommun möjliggör en god närservice och flexibel utveckling för kommuninvånarna. Det goda läget innebär obegränsade möjligheter. Genom ett kontrollerat breddande av samarbetet och en utvidgning av elektronisk ärendehantering kan man delvis minska nackdelarna med en liten kommun Social- och hälsovårdstjänster Mäntsälä och Borgnäs kommun bildade ett samarbetsområde för produktionen av social- och hälsovårdstjänster. Mäntsälä kommun är värdkommun. Småbarnsfostran i Borgnäs kommun hör också till samarbetsområdet. I Borgnäs är nettokostnaderna för social- och hälsovårdsväsendet på en låg nivå jämfört med kommunerna i utredningsområdet, även om kostnadsökningen har varit störst under de senaste åren. Detta beror på att serviceutbudet i samarbetsområdet är mera omfattande än under den tid då kommunen själv producerade servicen. Kostnadsnivån i primärvården är på en medelnivå jämfört med i de övriga kommunerna i regionen. Vid Borgnäs hälsocentral finns läkare, sjukskötare, hälsovårdare, rådgivning, tandläkare och laboratorium. Kostnaderna för den specialiserade sjukvården är lägre än genomsnittet i Borgnäsområdet. Antalet äldre och sjukfrekvensen bland dem är på en lägre nivå än i regionen i genomsnitt. Kostnaderna för äldreomsorgen och anlitandet av tjänsterna ligger på medelnivå i Borgnäs. Missbrukar- och mentalvårdstjänster samt tjänster inom handikappomsorgen anlitas mindre än i regionen överlag. Antalet utkomststödtagare är särskilt litet i Borgnäs Bildningstjänster Ekonomin styr även om kommunen förblir självständig kraftigt framtiden och därför måste en gallring och prioritering göras bland tjänsterna även i fråga om alla 43

44 bildningstjänster. Projekt- och specialfinansiering är i en betydande ställning, liksom även det regionala samarbetet. Ändringar i lagstiftningen kan för Borgnäs del påverka ordnandet av småbarnsfostran samt elevvården. Utbildningen på andra stadiet är helt beroende av utomstående aktörer och den påverkas av regeringens strukturpolitiska lösningar samt bildandet av metropolförvaltningen Anpassningsbehovet i skol- och daghemsnätet under åren 2017 och 2030 samt servicenätalternativen och deras effekt på anpassningsbehovet 2 I skolorna i Borgnäs finns det mest utrymme per elev bland kommunerna i jämförelsen. Underhållskostnaderna per kvadratmeter för skolorna i Borgnäs är de lägsta i jämförelsen och utgifterna för fastighetsunderhållet per elev de näst lägsta i jämförelsen. Verksamhetskostnaderna per elev i Borgnäs är lägre än genomsnittet i jämförelsen. Daghemslokalerna i Borgnäs är de rymligaste i jämförelsen. Kostnaderna per kvadratmeter i Borgnäs hör till de lägsta i jämförelsen, men kostnaderna per barn är de näst högsta i jämförelsen. I servicenätet i Borgnäs kan besparingarna i en vid modell uppgå till 1,0 milj. euro, dvs. 194 euro per invånare, i en mellanmodell till 1,2 milj. euro, dvs. 242 euro per invånare och i en Kompakt modell till 1,5 milj. euro, dvs. 301 euro per invånare. Det nuvarande antalet kvadratmeter kan minskas med cirka m2 rumsyta Sammanfattning Närdemokratin i Borgnäs kommun förverkligas och beslutsfattandet och tjänsterna är flexibla och snabba. Serviceproduktionen är även enligt en nationell jämförelse kostnadseffektiv och organisationen tunn. Lokalkännedomen är god och i synnerhet samarbetet med grannarna spelar en viktig roll. Nackdelen och hotet med en tunn och liten organisation är sårbarheten, bristen på specialkompetens, otillräckliga utvecklingsresurser och i fortsättningen eventuellt svårigheter att rekrytera inom vissa yrkesgrupper. Även begränsningarna i de nuvarande föråldrade elektroniska systemen upplevs också som både en nackdel och som ett hot. Försämringen av det allmänna ekonomiska läget i kommunerna sätter även Borgnäs kommun på prov, även om kommunen i den föreslagna statsandelsreformen skulle vara på de s.k. vinnarnas sida. Den ökning av andelarna som reformen skulle föra med sig täcker inte de redan planerande nedskärningarna. Behovet av anpassning och optimering blir kvar i såväl verksamheten som i servicenätet. Tillgången på tjänster för kommuninvånarna påverkas också av den knappa tillgången på kollektivtrafik samt samarbetet med grannkommunerna och de regionala aktörerna. Till exempel de nya skyldigheter som lagstiftningen inom området för bildning för med sig leder till ett tryck på Borgnäs kommun. Även när det gäller att klara av dem är kommunen kraftigt beroende av ett fortsatt samarbete. 2 Mellanrapportsmaterial från servicenätsutredningen i sammanslagningsutredningen, ledande expert Heikki Lonka, Granlund Oy 44

45 4.7. Borgå SWOT-analys STYRKOR bra ekonomiskt geografiskt läge i det omfattande metropolområdet, invid leden Helsingfors S:t Petersburg, motorväg både österut och västerut - trevlig miljö som lockar nya invånare, företag och turister - stark identitet och Gamla stan i Borgå bra image - konkurrenskraftig skattesats - stadens storlek ( inv.) möjliggör ekonomiska och funktionella skalfördelar i serviceproduktionen och jämnar ut fluktuationer - heltäckande och högklassig kommunal basservice - levande tvåspråkighet - Sköldviks kluster och cleantech - staden har gott rykte som arbetsgivare och en bred sakkunnigorganisation och rekryteringen av ny personal till den är framgångsrik - stadens ekonomiska stabilitet är på relativt god nivå även på längre sikt - oavbruten befolkningstillväxt, god befolkningsstruktur, befolkningen har hög inkomstnivå - bättre utveckling av försörjningskvoten jämfört med många andra kommuner SVAGHETER ingen spårtrafik - liten andel medelstora företag - skuldbelopp som närmar sig det nationella genomsnittet i kombination med ett ökande investeringsbehov MÖJLIGHETER en allt starkare ställning i det vidsträckta metropolområdet - nya invånare, företag och kommersiell service - nya näringar i skärgården och på landsbygden - en kombinationen av investeringsbehovet med en rationalisering av servicenätet - utveckling av elektroniska tjänster - utnyttjande av tvåspråkigheten HOT splittrad beslutanderätt samt därmed osäkerhet i ekonomin och verksamheten (bl.a. sote, metropolen m.m.) - höga bostadspriser och tillgången på bostäder i olika prislägen - köpkraften överförs till huvudstadsregionen - ovilja till reformer - i samband med investeringar förmår man inte fatta beslut om ett rationellt servicenät - alltför försiktig inställning till nya arbetssätt - en allmän försämring av den ekonomiska situationen vilket leder till ett behov av en anpassning av servicen - rekrytering av kompetent arbetskraft, reaktionsförmågan på att upprätthålla den åldrande personalens arbetsförmåga 45

46 Beräknad befolkningstillväxt¹ Kommunens namn: Borgå Kommunnummer 638 Förändring Andel 2020 Andel 2030 Andel 2040 Andel st. st./år % %/år Invånarantal av alla % av alla % av alla % av alla % ,9 % 0,5 % 0 6-åringar ,1 % ,9 % ,6 % ,3 % ,1 % 0,1 % 6-åringar 602 1,2 % 601 1,2 % 617 1,1 % 605 1,1 % 3 0 0,5 % 0,0 % Grundskola, 7 16-åringar ,3 % ,1 % ,8 % ,4 % ,2 % 0,2 % Gymnasium, åringa ,3 % ,5 % ,4 % ,5 % ,1 % -0,3 % Arbetsföra, åringar ,8 % ,9 % ,0 % ,1 % ,0 % 0,0 % åringar ,0 % ,8 % ,0 % ,8 % ,9 % 4,3 % Över 84 år 919 1,9 % ,4 % ,7 % ,9 % ,5 % 8,9 % Pensionsåldern, Över 64 å ,4 % ,6 % ,2 % ,7 % ,4 % 2,9 % Median 41,0 43,0 45,0 46,0 Vägt medelv ärde 40,8 42,6 44,3 45,4 Den beräknade befolkningstillväxten i Borgå sker huvudsakligen bland de äldre och därför kommer ett stort tryck att riktas mot servicestrukturen för äldre. Antalet barn och barn i skolåldern beräknas också öka något. Antalet gymnasieelever och personer i arbetsför ålder väntas sjunka. Medianåldern ökar betydligt under granskningsperioden, men hålls ändå klart under genomsnittet i landet Effekterna av åldrandet 1 Åldrandet i Borgå är som kraftigast under åren De kumulativa kostnaderna för servicestrukturen är stora. 1 Mellanrapport om den ekonomiska utredningen i sammanslagningsutredningen, FöD Eero Laesterä, Perlacon Oy 46

47 Förändringen av skattefinansieringen och åldrandet 1 Borgå /inv 2020 Skatteinkomster 1,54 1,54 1,54 1,54 1,54 1,54 1,54 1,54 1,54 1,54 1,54 1, Statsandelsnedskärning 0,66 0,80 1,18 1,37 1,41 1,46 1,46 1,46 1, Statsandelsförändring 0,28 0,28 0,28 0,28 0,28 0,28 49 Skattesats ,25 Totalt 1,54 1,54 1,54 2,20 2,34 2,72 3,20 3,24 3,29 3,29 3,29 3, Åldrandet, förändringen i trycket som procentenheter 0,16 0,48 0,65 0,84 1,13 1,54 Sammanlagt 3,36 3,71 3,94 4,13 4,41 4,83 Totalt sett är trycket stort Anpassningsbehovet under åren ¹ Budget 2014 Siffrorna för 2012 har använts som nämnare Ekonomiplan Ekonomiplan Totalt /inv. skattesats Anpassningsbehov milj. Askola 1,1 1,1 1,1 3, ,28 Lappträsk 0,6 0,6 0,6 1, ,52 Lovisa 3,5 3,5 3,5 10, ,55 Mörskom 0,6 0,6 0,6 1, ,50 Borgå 8,0 8,0 8,0 24, ,77 Borgnäs 1,1 1,1 1,1 3, ,22 Sibbo 5,1 5,1 5,1 15, ,26 Sammanställning 19,9 19,9 19,9 59, , Administration, ekonomi, personal och stödtjänster Organisationen i Borgå stad består av tre sektorer, Östra Nylands räddningsverk och tre affärsverk. Sektorerna är koncernförvaltning, social- och hälsovårdsväsendet och bildningsväsendet. Tekniska väsendet som i de övriga kommunerna ofta fungerar som en egen sektor eller som servicecentral (stadsutveckling samt tillstånds- och övervakningsärenden) ingår i koncernförvaltningen. Affärsverken är Borgås lokaltjänster, Borgå vatten och Kungsvägens arbetshälsa. Verksamheten har i vissa tjänster ordnats enligt modellen beställar-leverantörsmodellen. Sektorerna beställer och köper lokalservicen, kostservicen och fastighetsservicen från affärsverket Borgå lokalservice. Den strategiska ledningen har separerats från stödfunktionerna så att den strategiska ledningen (finansledningen, ledningen för informationsförvaltningen, förvaltningsledningen, lokalitetsledningen och personalledningen) finns i koncernledningen som leds av stadsdirektören, medan stödfunktioner (bl.a. bokföring, löneräkning, översättning, IKT-tjänster, fastighetsservice och disponent) sköts i förvaltningsservicecentralen och affärsverket Borgå lokaltjänster. 1 Mellanrapport om den ekonomiska utredningen i sammanslagningsutredningen, FöD Eero Laesterä, Perlacon Oy 47

48 Staden sköter räddningsverksamheten i Östra Nyland och regionalt musikinstitutet och hälsoskyddet. Som köpta tjänster skaffas förutom den specialiserade sjukvården bl.a. äldreomsorgen och handikappservicen samt planering och byggherretjänster i sin helhet. Personal Borgås strategiska mål under åren var att minska antalet anställda och i den nya strategin för åren är målet att antalet årsverken inom personalen inte ska växa. Målet har varit och kommer att vara utmanande. Antalet anställda har ökat under de senaste åren även om det ökat måttfullare än före år Ökningen av antalet anställda har i regel berott på ökningen av antalet klienter och på nya förpliktelser. Störst har ökningen varit inom social- och hälsovården. Rekryteringen av personal har hittills gått bra och staden har gott rykte som arbetsgivare. Det är både en utmaning och en möjlighet att utnyttja pensioneringar. Genom att utveckla arbetssätten och processerna kan resultaten förbättras. Personalens arbetshälsa mäts med tre års mellanrum. I den senaste enkäten år 2011 framkom inga stora enskilda problem. Personalutvecklingen är målinriktad och systematisk. Samarbetet fungerar aktivt, omedelbart och fortlöpande. Huvudförtroendemännen har sitt uppdrag i det närmaste som huvudsyssla och verkar administrativt under personalledningen Markanvändning, boende, trafik, miljö, näringsgrenar och teknik En stor del av planeringen av lokaliteterna och vattenförsörjningsnätet i Borgå köps, gatu- och grönområdesplaneringen görs åter i stor utsträckning som eget arbete. Användningen av köpta tjänster i bygg- och byggherreverksamheten varierar, till exempel staden sköter i huvudsak själv byggandet av gator, men lokaler byggs helt som köpta tjänster. Egendomen är i skäligt skick. Satsningarna på grundliga förbättringar av parker och idrottsområden är dåliga, annars skäliga. Planläggningen sköts som eget arbete med undantag för vissa experttjänster. Tomtförsäljningsintäkterna uppgår till cirka 5 miljoner euro per år. Borgå har en riklig och mångsidig tomtreserv. Antalet egnahemshustomter som överlåts årligen ska enligt planerna närapå fördubblas, från de nuvarande 70 tomter som nu överlåts till 135 egnahemshustomter. Stadslika Borgå har över egna hyresbostäder. Dessutom äger staden indirekt ett fyrtiotal bostäder. Bostäderna är i skäligt skick. Borgå har ett eget bostadsprogram och antalet ARA-objekt som förverkligats är ett objekt per år. Trots sin stadsstruktur är Borgå kollektivtrafiks andel av trafikprestationerna bara något över 13 %. Andelen gång och cykling av trafikprestationerna är dock stor i Borgå och bilismens andel av kollektivtrafiken är minst i Östra Nyland, 72 %. Kommunen ordnar en liten del av kollektivtrafiken själv. Miljöns tillstånd är överlag gott. Vattendragen är i skäligt skick. Det åldrande vattenförsörjningsnätverket kräver ökade saneringsinvesteringar. Dessutom kräver tryggandet av vattenförsörjningen vid undantagstillstånd stora investeringar. Många bygglov behandlas, 566 bygglov per år. 48

49 De största utmaningarna i Borgå: Fastigheternas skick orsakar ett betydande behov av saneringar och nybyggnad under kommande år. En förtätning av stadsstrukturen och förebyggande av decentralisering kräver en lyckad markanvändningsplanering och fortlöpande anskaffning av mark, genom vilket man kan trygga en förnuftig styrning av kontrollerad tillväxt nära servicen. Målet i stadens strategi att minska växthusgasutsläppen för boendets del med 80 procent fram till 2030 kräver bl.a. energieffektivitet i byggandet, att energin produceras med förnybara energikällor, att fjärrvärme främjas och enhetliga skogsområden tryggas. Målet för Borgå stad är också att självförsörjningsgraden för arbetsplatser, som redan nu är god, ska hållas över 90 procent. Borgå har någorlunda balanserade resurser när det gäller markanvändning, boende, trafik, miljö och tekniska tjänster. Stadens storlek ger möjligheter till expertkunnande inom den egna personalen, vilket gör att man kan utnyttja den lokalkännedom och kontinuitet i servicen som detta för med sig Social- och hälsovårdstjänster Kostnadsnivån och kostnadsutvecklingen inom Borgås social- och hälsovårdsservice är med stöd av uppgifterna för år 2012 på en medelnivå i Östra Nyland. Åldersstrukturen och försörjningskvoten i Borgå är gynnsammare än i de övriga kommunerna i sammanslagningsutredningen. Tillgången på personal inom social- och hälsovården har förbättrats år 2013, bl.a. när det gäller läkare, socialarbetare och vårdpersonal. Särskilda utmaningar i ordnandet av tjänster år 2013 var utslagning, den ökade otryggheten bland barn och befolkningens snabba åldrande, vilka ökade behovet av tjänsterna inom sektorn. Genom tjänsterna stöds individens livshantering och individens och samhällenas ansvarstagande. Utöver arbetet i syfte att främja välbefinnande och hälsa för hela befolkningen riktar man i Borgå uppmärksamhet i synnerhet på riskgrupperna. Borgå stads första omfattande välfärdsberättelse blev klar 2013, och utnyttjades i stadsstrategin Särskild uppmärksamhet har fästs vid uppföljningen av kvaliteten på köpta tjänster och konkurrensutsättningen av tjänster, bl.a. i äldreomsorgen, handikappservicen och social- och familjeservicen. Kostnadsnivån i primärvården är låg i Borgå jämfört med de övriga kommunerna i regionen. Antalet besök hos läkare, mun- och tandvård och förebyggande hälso- och sjukvård är litet per invånare i Borgå. Samjouren ersätter tjänsterna inom primärvården. Specialiserad sjukvård anlitas mycket i Borgå jämfört med i de övriga kommunerna i regionen, vilket är typiskt för sjukhusorter. En stor förändring sedan 2012 har varit att vårdkedjorna effektiverats i äldreomsorgen och hälsovårdsservicen. Inom den specialiserade sjukvården fanns nästan inga avgiftsbelagda förflyttningsdröjsmålsdagar 2013 och de extra platserna i vård dygnet runt har kunnat åtgärdas. Kostnaderna för äldreomsorgen i Borgå är lägre än i de övriga kommunerna i regionen. Institutionsvårdens andel har redan minskat genom att läkarkonsultationerna i hemvården och servicestyrningen har utvecklats och det effektiverade serviceboendet har utökats. Serviceboendet, hemvården, närståendevården samt den förebyggande vården ska fortfarande utökas så att äldre ska kunna bo hemma längre än nu och 49

50 behovet av omsorg dygnet runt minskar. Den organisationsreform av äldreomsorgen och handikapptjänsterna som gjordes i början av år 2014 ger ännu bättre möjligheter att utveckla verksamhet, hemvård och samarbete som främjar välbefinnandet. De största ekonomiska utmaningarna i handikapptjänsterna är kostnaderna för förverkligandet av specialomsorg, som orsakas av det växande klientelet, de individuella behoven och samkommunerna serviceprissättning, samt i fråga om lagen om service och stöd på grund av handikapp ordnandet av personlig assistans. Kostnadsnivån i Borgås social- och familjeservice är något högre än i de övriga kommunerna i regionen. Detta beror på att Borgå är den enda medelstora staden i regionen där socialservice anlitas mera än i den mindre kommunerna. Kostnaderna för barnskyddet har sjunkit, antalet placerade barn har minskat betydligt och arbetet inom öppenvården har utvecklats. I synnerhet ökningen av långtidsarbetslösheten, ungdomsarbetslösheten och problemen inom livshanteringen märktes i servicebehovet. Behovet av utkomststöd samt antalet långtidsarbetslösa som omfattas av andelen för arbetsmarknadsstöd har ökat under de senaste åren. Även bland annat skyddshemsservicen, åtgärderna i socialjouren i Östra Nyland och besöken på missbrukarkliniken ökade avsevärt år För klienternas ökade servicebehov har utvecklats nya servicehelheter, bland annat servicestyrning, stödtjänster för ungas boende, tjänster för skilsmässofamiljer samt kamratstödsverksamhet, tillsammans med stadens övriga enheter, tredje sektorn och klienterna Bildningstjänster Den kompetenta och förändringsinriktade personalen i Borgå stads bildningsväsende kan erbjuda mångsidiga, kostnadseffektiva och högklassiga tjänster inom småbarnsfostran, utbildning, kultur och fritid för Borgåborna och invånarna i närkommunerna Anpassningsbehovet i skol- och daghemsnätet under åren 2017 och 2030 samt servicenätalternativen och deras effekt på anpassningsbehovet 2 Största delen av eleverna i skolnätet i Borgå går i enheter med fler än 300 elever. Utrymmet per elev hör till genomsnittet i jämförelsen. Kostnaderna per elev ligger i fråga om både verksamheten och fastighetskostnaderna under genomsnittet i jämförelsen. Daghemmen i Borgå har en effektiv lokadimensionering. Den genomsnittliga daghemsstorleken är 78 barn, vilket hör till täten i jämförelsen. Underhållsutgifterna för verksamheten och fastigheterna i dagvården i Borgå är de näst förmånligaste i jämförelsen. I servicenätet i Borgå kan besparingarna i en vid modell uppgå till 3,9 milj. euro, dvs. 79 euro per invånare, i en mellanmodell till 7,1 milj. euro, dvs. 143 euro per invånare och i en Kompakt modell till 10,7 milj. euro, dvs. 216 euro per invånare. Det nuvarande antalet kvadratmeter kan minskas med cirka m2 rumsyta. 2 Mellanrapportsmaterial från servicenätsutredningen i sammanslagningsutredningen, ledande expert Heikki Lonka, Granlund Oy 50

51 Sammanfattning Borgå har i egenskap av stad med invånare en identitet som en stark tvåspråkig primärkommun, som kan ordna god, heltäckande och högklassig basservice för invånarna även i framtiden. Stadens goda ekonomisk-geografiska läge, starka och nationellt betydande närings- och kulturliv, gamla stadsdel samt trivsamma miljö skapar en dragningskraft som möjliggör en fortgående befolkningstillväxt i regel i centrumområdena och servicebyarna, men även kontrollerat på landsbygden och i skärgården. Stadens befolkningsstruktur är fördelaktig enligt en nationell bedömning. Åldrandet och den anknytande ökningen av servicebehoven är dock en utmaning även i Borgå. Grunden för stadens ekonomi är i en stabil utveckling och skuldbeloppet har sjunkit under det nationella medelvärdet. Utöver åldrandet utgör de investeringar som krävs för en förnyelse och rationalisering av servicenätet en stor ekonomisk utmaning. Stadens storlek, antalet anställda och expertresurser möjliggör ett fortgående arbete med att utveckla servicen Sibbo SWOT-analys STYRKOR - låg organisation/liten byråkrati, snabb beslutsprocess, flexibel/lättrörlig - beslutsfattande och service nära kommuninvånarna, god lokal- och kundkännedom, möjlighet att beakta lokala förhållanden - genuin tvåspråkighet - bred kompetens bland arbetstagarna - sporrar till innovativitet / utvecklar kunnandet / positiv inställning till utbildning - enkelt tväradministrativt samarbete - god servicekvalitet / kundorienterad - bra varumärke/bra arbetsplats/mångsidiga uppgifter - samhörighet i kommunen och nära samarbete med aktörer i tredje sektorn - läge SVAGHETER - ingen specialiserad kompetens, därför har cheferna utmanande omfattande uppgiftsbeskrivningar - servicen sårbar och gles i fråga om ekonomin, antalet anställda och kompetensen - rätt inriktning på resurserna - utmanande att ordna specialiserad service - jämfört med invånarantalet begränsad privat service - dyrt servicenätverk - processerna inte heltäckande beskrivna - markägandet sparsamt på strategiskt viktiga områden - utmaningarna i regional påverkan MÖJLIGHETER - att intensifiera samarbetet inom kommunen, mellan kommunerna och med aktörerna i tredje sektorn och utveckla gemensamma arbetsformer - att utveckla det regionala samarbetet i riktning mot Helsingforsregionen och Mellersta Nyland - lämplig storlek på kommuninvånarnas deltagande och engagemang HOT - svårare anpassa servicenätverket eftersom beslutsfattandet nära - ett breddande av uppgiftsfältet från statens sida svårare att hantera i en mindre organisation - ekonomiskt hot, om det regionala samarbetet, samarbetet mellan kommunerna och samarbetet mellan kommunen och tredje sektorn inte 51

52 - utvecklingsinriktad, inspirerad personal - fördjupad lokalkännedom, naturlig mångfald samt miljö - närservicen måste säkras - kommunens tillväxt och utveckling i egna händer förverkligas som väntat - uppgifterna flyttar i och med nationella reformer och utvecklingen tynar bort - kommunen spjälks i ett senare skede Beräknad befolkningstillväxt¹ Kommunens namn: Sibbo Kommunnummer 753 Förändring Andel 2020 Andel 2030 Andel 2040 Andel st. st/år. % %/år Invånarantal av alla % av alla % av alla % av alla % ,5 % 1,2 % 0 6-åringar ,3 % ,2 % ,7 % ,1 % ,1 % 0,6 % 6-åringar 233 1,3 % 294 1,4 % 321 1,4 % 317 1,3 % ,1 % 1,2 % Grundskola, 7 16-åringar ,8 % ,0 % ,8 % ,1 % ,1 % 0,7 % Gymnasium, åringa 783 4,2 % 713 3,4 % 793 3,4 % 862 3,4 % ,1 % 0,3 % Arbetsföra, åringar ,7 % ,8 % ,4 % ,3 % ,9 % 0,9 % åringar 879 4,7 % ,7 % ,4 % ,3 % ,8 % 4,8 % Över 84 år 279 1,5 % 438 2,1 % 708 3,0 % ,4 % ,5 % 10,1 % Pensionsåldern, Över 64 å ,0 % ,6 % ,8 % ,1 % ,2 % 3,8 % Median 41,0 42,0 43,0 45,0 Vägt medelv ärde 39,4 40,7 42,3 43,8 Den beräknade befolkningstillväxten i Sibbo sker huvudsakligen bland de äldre och därför kommer ett stort tryck att riktas mot servicestrukturen för äldre. Medianåldern ökar betydligt under granskningsperioden, men hålls ändå klart under genomsnittet i landet Effekterna av åldrandet 1 1 Mellanrapport om den ekonomiska utredningen i sammanslagningsutredningen, FöD Eero Laesterä, Perlacon Oy 52

53 Åldrandet i Sibbo är ganska jämnt, som kraftigast under åren De kumulativa kostnaderna för servicestrukturen är stora Förändringen av skattefinansieringen och åldrandet¹ Sibbo /inv 2020 Skatteinkomster 0,92 0,92 0,92 0,92 0,92 0,92 0,92 0,92 0,92 0,92 0,92 0, Statsandelsnedskärning 0,60 0,73 1,08 1,27 1,30 1,35 1,35 1,35 1, Statsandelsförändring 0,19 0,19 0,19 0,19 0,19 0,19 37 Skattesats ,25 Totalt 0,92 0,92 0,92 1,53 1,66 2,00 2,38 2,42 2,46 2,46 2,46 2, Åldrandet, förändringen i trycket som procentenheter 0,20 0,48 0,63 0,82 1,03 1,35 Sammanlagt 2,58 2,90 3,09 3,29 3,49 3,81 Totalt sett är trycket på Sibbos ekonomi stort Anpassningsbehovet under åren Anpassningsbehov milj. Budget 2014 Ekonomiplan 2015 Ekonomiplan 2016 Totalt /inv. skattesats Askola 1,1 1,1 1,1 3, ,28 Lappträsk 0,6 0,6 0,6 1, ,52 Lovisa 3,5 3,5 3,5 10, ,55 Mörskom 0,6 0,6 0,6 1, ,50 Borgå 8,0 8,0 8,0 24, ,77 Borgnäs 1,1 1,1 1,1 3, ,22 Sibbo 5,1 5,1 5,1 15, ,26 Sammanställning 19,9 19,9 19,9 59, , Administration, ekonomi, personal och stödtjänster Organisationsmodellen i Sibbo är indelad i avdelningar: social- och hälsovårdsavdelningen, bildningsavdelningen och avdelningen för teknik och miljö. Ekonomi- och förvaltningscentralen samt utvecklings- och planläggningscentralen har lyfts upp direkt under kommundirektören. Dimensioneringen av förvaltningen är måttfull och kostnaderna ganska låga. Hela personalstyrkan är relativt liten, 64,5 personer per 1000 invånare. Situationen i Sibbo skiljer sig från de övriga kommunerna även på den punkten att långt ifrån lika mycket personal kommer att gå i pension under de närmaste åren som i de övriga kommunerna. Personalen i tillväxtkommunen är relativt ung. 1 Mellanrapport om den ekonomiska utredningen i sammanslagningsutredningen, FöD Eero Laesterä, Perlacon Oy 53

54 Markanvändning, boende, trafik, miljö, näringsgrenar och teknik Sibbo köper största delen av planeringen och byggandet helt och hållet (med undantag för lokaliteterna) utifrån. Egendomen är i huvudsak i skäligt skick. Lokalernas skick är någonstans mellan gott och skäligt, men det finns i viss utsträckning några objekt i kommunen som är i mycket dåligt skick. Skäliga satsningar görs på grundliga förbättringar. Planläggningen är i huvudsak ordnad som eget arbete, i någon mån anlitas även köpta tjänster. Tomtförsäljningsintäkterna är de högsta i Östra Nyland, 10,87 miljoner euro per år, men till detta bidrar den markförsäljning av engångskaraktär som gjordes till Helsingfors år 2012 till ett värde av 33 miljoner euro. I övrigt rör sig tomförsäljningsintäkterna mellan 2 och 5 miljoner per år i Sibbo. Sibbo har många olika typer av tomter att erbjuda, men det finns inte kommunalteknik på alla. Sibbo äger själv 103 hyresbostäder, vilka i första hand är avsedda för personalbruk. Dessutom äger kommunen via Kommunbostäder Ab andelar i 331 hyresbostäder och sköter själv deras förmedling. Skicket i de bostäder som kommunen äger är i genomsnitt gott. Kommunbostäder Ab:s bostäder är i skäligt skick, men några av bostäderna är i ytterst dåligt skick. Kommunen har ett bostadsprogram, men bostadsfrågorna är utspridda på flera avdelningar och ingen av dem har helhetsansvaret för bostadspolitiken. Inte heller ARA-objekt har byggts på sista tiden. Sibbo har Östra Nylands största andel av trafikprestationerna i kollektivtrafiken, 17 %. Uppgiften är från år 2008, och det är inte känt hur kollektivtrafikens andel har utvecklats efter anslutningen till HRT. Ansvaret för att ordna kommunens busstrafik övergår från bussbolagen på HRT hösten Miljöns tillstånd är överlag gott, vattendragens skick skäligt. Många bygglov behandlas varje år, 329 stycken. De största utmaningarna i Sibbo är 1. Sibbo kommun har ställt upp en kraftig, klart större tillväxt än tidigare som eget mål under de närmaste åren. Detta förutsätter en dynamisk verksamhet samt en lyckad process för förverkligandet av nya områden, en god hantering av tjänster och en god ekonomi. Målet är ett decennium med kraftigare tillväxt, för vilken man utfört målmedvetet utvecklingsarbete under flera års tid. Fram till år 2025 strävar Sibbo efter att öka sin befolkning från nuvarande cirka invånare med en drygt tre procents genomsnittlig årlig tillväxt till invånare. Avsikten är att självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser ska höjas från nuvarande knappa 60 procent till 80 procent före år 2025, vilket i praktiken innebär att antalet arbetsplatser fördubblas. Alla ovan nämnda funktioner kräver en fortlöpande förbättring av olika delområden. 2. Sibbo är beläget i ett område som utvecklas och utnyttjandet av möjligheterna förutsätter ett gott samarbete och att man söker synergistiska funktioner och att de förverkligas tillsammans med grannkommunerna. Att utnyttja denna möjlighet är en utmaning/ett mål och förutsätter att verksamheten inriktas på att detta mål ska uppnås. 3. En effektivering av servicen och verksamheten, användning av resurserna till kärnverksamheten och utnyttjande av köp av tjänster är på grund av tillväxten en central utmaning och ett centralt mål i Sibbo. 54

55 Sibbos läge är utmärkt och möjliggör goda tillväxtförutsättningar för både boendet och företagsverksamheten. Storleken på organisationen i Sibbo är sådan att servicen, besluten och nödvändiga nya arrangemang kan ordnas flexibelt och organisationen snabbt kan anpassas till den rådande situationen och fungera i samarbete med grannkommunerna och de övriga organisationerna. Kommunens egendom, även fastigheterna är i gott skick. Den kraftiga tillväxtfasen i Sibbo förutsätter en dynamisk verksamhet samt en lyckad process för förverkligandet av nya områden, en god servicehantering och en god ekonomi. I framtiden förutsätts att serviceverksamheten effektiveras, vilket det finns goda möjligheter för och där ett framgångsrikt resultat är både en förutsättning och ett hot Social- och hälsovårdstjänster Inom social- och hälsovården i Sibbo har det sedan år 2011 ordnats tjänster som främjar välbefinnande och hälsa i enlighet med en livscykelorganisation så att servicen för barn, unga och familjer, servicen för arbetsföra och äldre har samlats till gemensamma processer. Varje process har delats in i tre klientprocesser, varav man i den första samlat förebyggande tjänster, i den andra personer som i någon mån är i behov av hjälp och stöd och i den tredje regelbunden hjälp, t.ex. dygnet runt. Förebyggande service ordnas i samarbete över förvaltningsgränserna, med organisationer, företag, församlingar och grannkommunerna. I livscykelorganisationen har också tagits med kommunens kostservice. Kostnadsnivån i Sibbos social- och hälsovårdsservice är på grundval av 2012 års statistik något lägre än genomsnittet i Östra Nyland. När man gör en mätning med totalkostnaderna per invånare hör Sibbo till gruppen av de tre billigaste kommunerna i regionen. Den genomsnittliga kostnadsökningen i Sibbo under åren har varit den lägsta i regionen. Nettokostnaderna för primärvården per invånare i Sibbo är de tredje förmånligaste i regionen. Antalet besök inom öppenvården per 1000 invånare är näst mest. Det görs många besök hos mun- och tandvården i Sibbo. Antalet årsverken per 1000 invånare är minst i Sibbo i både läkar- och vårdaryrkena. Antalet bäddavdelningsdagar och poliklinikbesök inom den specialiserade sjukvården är litet. I Sibbo är vårdperioderna kortast och minst till antalet. Inom den specialiserade sjukvården har inte på åratal förekommit förflyttningsdröjsmålsdagar. Antalet personer över 75 år har från år 2000 till år 2012 ökat näst mest i Sibbo bland kommunerna i regionen. Kostnaderna för äldreomsorgen per invånare i Sibbo hör till de lägsta i regionen. Strukturen i äldreomsorgen har sedan år 2012 lättats upp så att antalet boende över 75 år på äldreboenden utgör 2,5 procent av befolkning i motsvarande ålder (SHM:s rekommendation 2 3 procent) och antalet klienter över 75 år som omfattas av effektiverat serviceboende utgör 6,1 procent av befolkning i motsvarande ålder (SHM:s rekommendation 6 7 procent). Hemvårdens täckning i Sibbo motsvarar inte SHM:s kvalitetsrekommendationer. I Sibbo är nästan hälften av familjerna barnfamiljer. Antalet 0 17-åringar som placerats utom hemmet i barnskyddet är minst i Sibbo. Under de senaste åren har man i kommunen i samarbete med olika aktörer utvecklat nya arbetsformer för att förebygga utslagning bland unga. I Sibbo finns minst ungdomar som står utanför utbildning och minst ungdomsarbetslösa bland kommunerna i regionen. 55

56 Antalet personer som får transportservice för gravt handikappade är många i Sibbo. Antalet förklaras delvis av de dåliga offentliga förbindelserna inom kommunen och av studier, arbete samt hobbyer utanför kommungränserna. I vuxensocialarbetet är antalet t.ex. utkomststödtagare lågt i Sibbo. Utvecklingsarbetet under de senaste åren har inriktats på att utveckla arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte för långtidsarbetslösa i samarbete med verksamhetscentret Vägskäl Bildningstjänster En smidig och samarbetsvillig tvåspråkig förvaltning, som kan reagera snabbt på kommuninvånarnas önskemål och agera flexibelt. Ett gammalt servicenät, som det är utmanande och dyrt att upprätthålla, samt begränsade möjligheter till nya investeringar. En allt sämre ekonomi, timresursen i skolorna, gymnasiernas resurs, kursutbudet i medborgarinstitutet och den grundläggande konstundervisningen krymper i takt med att ekonomin försämras. Inriktningen av kommunens olika delar på service över kommungränserna Anpassningsbehovet i skol- och daghemsnätet under åren 2017 och 2030 samt servicenätalternativen och deras effekt på anpassningsbehovet 2 Det finns många skolor i Sibbo och särskilt andelen små och medelstora skolor är stor. Antalet kvadratmeter per elev är stort i Sibbo. Eftersom även utgifterna för fastighetsunderhållet är stora per kvadratmeter, är kostnaderna per elev i Sibbo de näst största i jämförelsen. Andelen fastighetsutgifter i Sibbo av utgifterna för utbildningsverksamheten är stor. I Sibbo finns de näst minsta daghemmen i jämförelsen. Det genomsnittliga daghemmet har mindre än två grupper. I daghemmen i Sibbo finns mycket utrymme per barn, fastighetskostnaderna per kvadratmeter är förmånligare än genomsnittet i jämförelsen och fastighetsutgifterna per barn något över genomsnittet. Verksamhetsutgifterna i daghemmen är de högsta i jämförelsen. I servicenätet i Sibbo kan besparingarna i en vid modell uppgå till 4,0 milj. euro, dvs. 214 euro per invånare, i en mellanmodell till 5,4 milj. euro, dvs. 289 euro per invånare och i en kompakt modell till 6,8 milj. euro, dvs. 365 euro per invånare. Det nuvarande antalet kvadratmeter kan minskas med cirka m2 rumsyta Sammanfattning Sibbo är en tvåspråkig kommun som slår vakt om samhörigheten och där både servicen och beslutsfattandet är nära kommuninvånarna. Organisationen är flexibel och därför kan man reagera snabbt i olika frågor. På grund av att volymen är liten finns det delvis brister i den specialiserade kompetensen och det är även tidvis utmanande att ordna specialtjänster. Servicen är i fråga om ekonomin, antalet anställda och kompetensen sårbar och decentraliserad. Även servicenätet är dyrt i sin nuvarande form. Som en möjlighet ses en intensifiering av samarbetet inom kommunen, mellan kommunerna och med aktörer i tredje sektorn och en utveckling av gemensamma arbetsformer och det regionala samarbetet. Som en möjlighet ses också att kommunens tillväxt och utveckling ligger i egna händer. 2 Mellanrapportsmaterial från servicenätsutredningen i sammanslagningsutredningen, ledande expert Heikki Lonka, Granlund Oy 56

57 Som ett hot ses att uppgifterna flyttar i samband med nationella reformer, vilket skulle tära på utvecklingen. En spjälkning av kommunen i ett senare skede upplevs också som ett hot. Som ett ekonomiskt hot ses att ovan nämnda regionala samarbete, samarbete mellan kommunerna och samarbete mellan kommunen och den tredje sektorn inte förverkligas som väntat. 5. Bedömning av förutsättningarna att bilda en ny kommun i Östra Nyland 5.1. Ekonomi 1 Om kommunerna går samman år 2017 har de förhoppningsvis redan före sammanslagningen anpassat sin verksamhet på det sätt som skrivits in i sammanslutningsavtalet. Som ett resultat av sammanslagningen minskar statsandelarna sannolikt inte. Inte heller statsandelsreformen kommer att ha någon större inverkan på kommunernas ekonomi. Kommunerna får tio miljoner euro i sammanslagningsunderstöd, vilket betalas under tre år efter varandra. Understödets helhetsbetydelse är mycket liten och går sannolikt åt till arrangemangen kring fusionen. Efter sammanslagningen börjar man anpassa servicestrukturen och i synnerhet de anställda under den lägre, mellan- och högre ledningen och genom att centralisera i synnerhet förvaltningen får man effektivare verksamhet. Samtidigt får man förvaltningsbyggnaderna realiserade antingen som byggnader eller tomter. Produktionsbyggnaderna måste sannolikt byggas om i någon mån, och därför kommer den nya staden att vara skuldsatt till en början. Enligt Granlunds bedömning är återbetalningstiden för investeringar så kort att skuldsättningen kommer att vara kortvarig. De städer som är ekonomiskt starkast vid tidpunkten för sammanslagningen skulle med rimliga skattesatser kunna bära och trygga servicen för kommuninvånarna i de kommuner som är svagast vid sammanslagningen. En sammanslagning skulle vara en positiv sak för dessa kommuner, de skulle få tryggad service med betydligt förmånligare skattesatser än i självständighetsalternativet. Kommunerna med de lägsta skattesatserna skulle till en början bli tvungna att betala en något högre skattesats än i självständighetsalternativet, vilken dock efter en skälig anpassning och verksamhetsutveckling skulle börja sjunka under självständighetsalternativet. 1 Mellanrapport om den ekonomiska utredningen i sammanslagningsutredningen, FöD Eero Laesterä, Perlacon Oy 57

58 Sammanställning Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslutsprognos 2013 Budget 2014 Ekonomiplan 2015 Ekonomiplan 2016 Teknisk prognos 2017 Teknisk prognos 2018 Teknisk prognos 2019 Teknisk prognos 2020 Invånarantal Beskattningsbar inkomst Förändrings % 1,48 % 5,72 % 0,75 % 3,18 % 3,84 % 4,18 % 4,18 % 4,18 % 4,18 % Skattesats 19,33 19,40 19,41 19,45 19,45 19,45 19,45 19,45 19,45 19,45 Verksamhetsbidrag Förändring 5,80 % 4,15 % 0,97 % 1,01 % 1,05 % 4,83 % 4,83 % 4,83 % 4,83 % Anpassning Skatteinkomster Statsandelar Sammanslagningsunderstöd Finansiella intäkter och kos Årsbidrag Avskrivningar Överskott/underskott Kumulativt över /undersko Kumulativt över /undersko Nettoinvesteringar Lånestock 1000 euro Utlåningsfordringar 1000 eu Penningtillgångar 1000 euro Nettolån 1000 euro Nettolån euro/invånare Nettolån skattesats 11,88 11,35 10,97 11,47 12,29 11,88 10,63 9,40 8,35 7,59 I tabellen nedan har koncernbalansräkningen för den nya kommunen sammanställts i förhållande till de övriga stora kommunerna. Den nya kommunen skulle ha få skulder jämfört med de övriga, men även i fråga om ägoförhållandena vara lättare. Ny Tammerfors Esbo Vanda Åbo Uleåborg Helsingfors kommun Landets mv Koncernbalansräkningens slutsum Koncernbalansräkning /inv Eget kapital Eget kapital /inv Främmande kapital Lånestock /inv Stadens egen lånestock /inv Finansieringstillgångar Finansieringstillgångar /inv Finansieringstillgångar /inv komm Administration, ekonomi, personal och stödtjänster Ur förvaltningens synvinkel innebär en eventuell sammanslagning inte något stort problem, den största utmaningen är att få servicenätet kostnadseffektivt och så att det betjänar kommuninvånarna. Förvaltningskostnaderna i de nuvarande kommunerna i Östra Nyland är 58

59 betydligt högre per invånare än i de större kommunerna. Med stöd av de basuppgifter som samlats in till sammanslagningsutredningen i Östra Nyland finns en besparingspotential på upp till 2,8 miljoner euro per år. För att det ska lyckas krävs att förvaltningen inte görs för tung och att man noga tänker igenom uppgifter och arbetsbeskrivningar. Förtroendemanna- och tjänstemannaorganisationen ska göras ändamålsenlig. Personalen i den sammanslagna kommunen har ett femårigt uppsägningsskydd på ekonomiska och produktionsmässiga grunder. Genom omorganiseringar av organisationen och uppgifterna, genom att utnyttja pensionsavgången och med nödvändig omskolning av personalen kan potentiella fördelar uppnås redan under skyddstiden. Skyddstiden är dock även en faktor som förhindrar utvecklingen av organisationen, även om det inte skulle finnas ett direkt behov av personalminskningar. Bildandet av en ekonomiskt och funktionellt optimerad personalstruktur och -styrka i den nya kommunen ska ske under flera fullmäktigeperioder. Löneharmonisering Ingen av kommunerna i utredningsområdet är s.k. löneledande. Löneskillnader finns dock i flera jämförelsevis stora yrkesgrupper. Ett lönesystem baserat på uppgiftens kravnivå förutsätter att personer i lika krävande uppgifter har samma uppgiftsbaserade lön. Löneskillnaderna ska harmoniseras inom en tidtabell som slås fast särskilt. Enligt en grov uppskattning uppgår kostnaderna för en löneharmonisering till cirka 6 7 miljoner euro eller cirka 2,5 % av de sammanlagda löneutgifterna i kommunerna i utredningsområdet. Organisationen i den nya kommunen skulle vara en annan än i de nuvarande kommunerna och mångas uppgiftsbeskrivning och lön skulle omdefinieras. Genom att utnyttja pensionsavgång, genom preciserade uppgiftsbeskrivningar och genom att ordna förvaltningen ändamålsenligt kan man även påverka löneutgifterna och behovet av löneharmonisering. En samgång skulle minska den lönekonkurrens mellan kommunerna som hotar när behovet av arbetskraft ökar. Genom att utnyttja pensionsavgång och rationalisera serviceutbudet kan däremot uppnås stora besparingar. Förvaltningskostnader Siffrorna i Statistikcentralens ekonomiska statistik visar på stora avvikelser. Variationsbredden för kostnaderna inom den allmänna förvaltningen är 109,80 332,33 euro per invånare. Det vägda medelvärdet är 155 euro per invånare. Om man granskar alla förvaltningsutgifter, är variationsbredden 210,18 404,40 euro per invånare, medelvärdet är här 239 euro per invånare. Statistikcentralens definition på förvaltning motsvarar inte den som använts i denna utredning. Begreppet i denna utredning är betydligt mera omfattande. Om det här jämförs med medelvärdet 210 euro per invånare i kommuner med invånare, får man en grov bild av den besparingspotential som beror på kommunstorleken i kommunfusionen. Kalkylmässigt kan den konstateras vara 2,8 miljoner euro. Förvaltningskostnaderna och den anknytande besparingspotentialen är inte den avgörande faktorn när man fattar beslut om en eventuell sammanslagning av kommunerna Markanvändning, boende, trafik, miljö, näringsgrenar och teknik Fördelar Grunden för en sammanslagning i Östra Nyland utgörs av ganska goda resurser samt liknande arbetssätt och servicestrukturer. En del av kommunerna har redan nu samarbetat sinsemellan kring planläggningen, miljöskyddet och byggnadstillsynen. Avfallshanteringen och näringstjänsterna har ordnats som ett samarbete mellan flera kommuner eller som gemensamma köpta tjänster. 59

60 I Östra Nyland finns ganska mycket råmark och tomter. Det finns också ett mångsidigt utbud av olika boendeformer. Kollektivtrafiken fungerar på huvudlederna. Östra Nyland ligger i huvudstadsregionens pendlingsregion och i Södra Finland. Det finns förutsättningar för näringsverksamheten och näringsstrukturen i regionen är inte konjunkturkänslig. Myndigheterna samarbetar sinsemellan och miljöns tillstånd är överlag gott. De elektroniska geografiska informationssystemen är överlag av modern teknik och bland annat inom byggnadstillsynen har man utvecklat elektroniska tjänster. Tillvägagångssätten för att ordna de tekniska tjänsterna är lika. I alla kommuner används i någon mån köpta tjänster. Vattenförsörjningen är genom gemensam upphandling förmånligt ordnad och kapaciteten i vattenförsörjningsnätverket är god. Nackdelar Faktorer som hämmar en sammanslagning eller svagheterna i regionen i Östra Nyland är allmänt taget bristen på specialkompens i den nuvarande personalen samt olika tolkningar och förfaranden till exempel i byggnadstillsynen och förandet av fastighetsregistret. I planläggningen finns för närvarande ställvis få möjligheter att satsa tekniskt på hanteringen av planer och planläggningsprocessen. Även om det finns gott om råmark, är den en bristvara på de strategiska områdena. Framgångarna för tomtförsäljningen varierar enligt område. Kommunernas produktion av hyresbostäder och bostadsrättsbostäder i Östra Nyland är liten och boendefrågorna ställvis splittrade. Samhällsstrukturen är splittrad och inte heller kollektivtrafiken fungerar med undantag för på huvudlederna. På många ställen är det omöjligt att bo utan personbil. Avsaknaden av spårtrafik gör det svårare att förtäta områdena och öka antalet arbetsresor med kollektivtrafik. Självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser varierar kraftigt och antalet arbetsplatser stampar på stället. Även om miljöns tillstånd i övrigt är gott, måste vattendragens skick förbättras. Fyra kommuner av sju har inget miljöprogram över huvud taget. Nackdelarna på den tekniska sidan är renoveringsskulden för lokalerna och behovet av en partiell förnyelse av vattenförsörjningsnätverket. På gatu- och grönområden har man inte kunnat satsa tillräckligt på underhållet. Depåbaserna kan inte centraliseras. En del av vattenandelslagen är ekonomiskt svaga och en del av vattenverken för närvarande olönsamma. I glesbygden finns ett behov av ett nätverk för avloppsvatten och rent vatten. Möjligheter När det gäller MBTMNE-helheten ses en potential i att slå ihop arbetssätt och förfaranden och minska den inbördes konkurrensen. I de nuvarande små kommunerna kan resurserna för olika tjänster till och med öka jämfört med nuläget. I planläggningen möjliggörs ett bättre förenhetligande av samhällsstrukturen än nu och kontroll över glesbebyggelsen. Samtidigt kan man öka hyresbostadsproduktionen, samordna kollektivtrafiklösningar och få till stånd lönsamma heltäckande kollektivtrafiklinjer. Detta för med sig möjligheter även för utvecklandet av servicenätet. Bland de olika delområdena kan kunnandet om köp och försäljning av tomter utvecklas och elektroniska geografiska informationssystem utnyttjas bättre i fastighetsärenden. Myndighetsverksamheten gynnas när tolkningarna av tillståndsförfaranden och -krav är likadana i hela regionen. Även myndigheternas oberoende ökar. I näringspolitiken möjliggörs ett bättre utnyttjande av marknaden i öst och det geopolitiska läget samt samarbete med stora 60

61 näringsidkare. I teknisk service möjliggör större upphandlingsvolymer besparingar och en minskning av renoveringsskulden. Det är även enklare än tidigare att förbättra vattentjänstverkens effektivitet och lönsamhet. Hot Hoten i sammanslagningen av kommunerna i Östra Nyland är allmänt taget att servicen fjärmas från kommuninvånarna och att kommuninvånarnas möjligheter att delta försämras, att lokalkännedomen försvinner med tiden och servicenivån sjunker på kommunens randområden. Dessutom kan det vara besvärligt att samordna tillvägagångssätten i synnerhet när det gäller sammanslagningen av systemen för geografisk information och mätningar, kollektivtrafiklösningarna och de regionala avfallshanterings- och energibolagen. En svår fråga för Sibbo är kommunens medverkan i samkommunen Helsingforsregionens trafik. I en större kommun kan det uppstå skillnader i sätten att se på den markpolitiska linjen och i utvecklandet av de olika områdena. Risken i bostadspolitiken kan antingen vara att olönsammare områden kompenseras på bekostnad av de produktivare områdena eller att hyresbostäder helt försvinner i randområdena. Likaså kan kollektivtrafiken utanför huvudlederna till och med ytterligare försämras. I myndighetsverksamheten ställer den stora storleken utmaningar på snabba reaktioner och förankring, vilket försämrar övervakningens effektivitet. I näringsverksamheten kan det bli svårt för små näringsidkare att sköta sina ärenden. De utspridda gatu- och grönområdena försvårar helhetshanteringen av objekten. Risken är både på gatuområden och i lokalerna att underhållet försvåras och skillnaderna mellan olika tätorter växer. Det blir svårare att utveckla vattenförsörjningen i glesbygdsområdena Social- och hälsovårdstjänster I och med en kommunsammanslagning skulle förutsättningarna för att ordna service i regionen förbättras i följande service: Specialiserad sjukvård: Östra Nyland skulle ha större möjlighet att som en kommun påverka ordnandet av den specialiserade sjukvården i regionen. Borgå sjukhus skulle kunna utvecklas i framtiden och kommunerna skulle ha ett bättre förhandlingsläge i HNS. Missbrukar- och mentalvård: Den nya kommunen skulle kunna ordna mer rehabiliterande verksamhet som egen verksamhet samt ha ett bättre förhandlingsläge vid konkurrensutsättningar. Enhetliga resurser och verksamhetsprinciper skulle göra verksamheten effektivare och bland annat servicestyrningen kunde utvecklas och boendeservicen göras mera rehabiliterande. Avdelningsrehabilitering: Rehabilitering ska vara ett genomgående tema i all serviceproduktion. Den nya kommunen skulle ha möjlighet att centralisera och effektivisera avdelningsrehabiliteringen. Genom en god rehabilitering minskas behovet av vårddagar samt förbättras vårdresultaten. Ett gott och rehabiliterande samarbete ska säkerställas mellan hemvården och institutionsvården. Handikappservice: I synnerhet personlig assistens, servicestyrning och konkurrensutsättningar skulle kunna ordnas bättre centraliserat. Vård av utvecklingsstörda: som område bättre förhandlingsläge och möjlighet att ordna en del av servicen själv. 61

62 Mun- och tandvård: möjlighet att centralisera servicen samt utnyttja mobil service Samordning av äldreomsorgen: Det kan göras satsningar på förebyggande och rehabiliterande äldreomsorgsproduktion i hela regionen så att antalet personer över 75 år är i ett så gott skick år 2023 att de kan bo hemma och inte behöver dyra serviceboendeformer. Dock så att klienter i behov av kommunernas boendeservice får service nära hemmet. Lovisa och Askola utbildar redan nu sin personal i denna framtida tankemodell. Bild: Sätt att ordna servicen och dess andel av kostnaderna 5.5. Bildningstjänster Fördelar - Likvärdiga högklassiga tjänster - Resurser för utveckling av servicen - Mångsidigare yrkeskompetens - Regional service tryggas - Effektivare beslutsfattande - Ökad strategisk planering - Lättare att rekrytera personal Nackdelar - Svårare påverka närservicen - Beslutsfattandet fjärmas från kommuninvånarna - Servicen är inte lika flexibel och ärenden går långsammare framåt Möjligheter - Lättare att utveckla servicen - Digitala tjänster utnyttjas mera och förenhetligas - Nya kanaler för växelverkan - Personalens specialkompetens kan utnyttjas Hot - Minskad närservice 62