Utredning om sammanslagning av kommunerna i mellersta Nyland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utredning om sammanslagning av kommunerna i mellersta Nyland"

Transkript

1 Utredning om sammanslagning av kommunerna i mellersta Nyland MELLANRAPPORT Styrgruppens möte , bilaga 2 Uppdaterad

2 Innehållsförteckning INLEDNING EKONOMINS OCH SERVICENÄTETS NULÄGE Ekonomins nuläge Servicenätets nuläge SERVICENS OCH VERKSAMHETENS NULÄGE I KOMMUNERNA Bildningstjänster Social och hälsovårdstjänster Övriga tjänster Dataadministration Markanvändnings, boende, trafik och miljötjänster Demokrati Ekonomitjänster Förvaltning, personal och stödtjänster Konkurrenskraft EKONOMIN OCH SERVICENÄTET ÅREN 2017 OCH 2030 OM KOMMUNERNA FORTSÄTTER SOM SJÄLVSTÄNDIGA KOMMUNER Ekonomi Utgångspunkter för de kommunvisa servicenätmodellerna Hyvinge Träskända Kervo Mäntsälä Nurmijärvi Borgnäs Sibbo Tusby VISION FÖR DEN NYA STADEN MELLERSTA NYLAND: INTELLIGENT NÄTVERKSSTAD EKONOMISKA UTSIKTER FÖR DEN NYA STADEN MELLERSTA NYLAND OCH SERVICENÄTETS MÖJLIGHETER Anpassningsbehov åren 2017 och De tre mest optimala servicenätalternativen och deras inverkan på anpassningsbehovet Allmänt Tät modell Mellanmodell Gles modell SAMMANFATTNING STYRGRUPPENS BEGÄRAN OM UTLÅTANDE BILAGOR 2

3 INLEDNING En utredning om sammanslagning av Borgnäs, Hyvinge, Kervo, Mäntsälä, Nurmijärvi, Sibbo, Träskända och Tusby inleddes i juni Den här mellanrapporten är resultatet av höstens arbete. Utredningens slutrapport färdigställs före sommaren Hösten 2014 förs en politisk diskussion och besluten fattas före utgången av året. Samtidigt har även Esbo, Grankulla, Kyrkslätt och Vichtis samt Borgnäs, Sibbo och fem andra östnyländska kommunerna frivilligt inlett sammanslagningsutredningar. Figur. Kommunernas sammanslagningsutredningar i Helsingforsregionen Eftersom Helsingfors och Vanda inte deltar i någon utredning, inleder staten även en särskild kommunindelningsutredning i metropolområdet. I den utreds en eventuell sammanslagning av Kervo, Kyrkslätt, Sibbo och Tusby samt huvudstadsregionens städer. Den under beredning varande lagen om ordnandet av social och hälsovården är också viktig ur kommunernas synvinkel. I lagen avgörs vilken organisation som bär ansvarat för ordnandet, finansieringen och producerandet av servicen. Arbetsgruppen som bereder ärendet ska färdigställa slutrapporten före utgången av år Lagen bör träda i kraft sommaren 2014 för att kommunerna ska kunna besluta om sina sammanslagningar före utgången av år Staten bereder dessutom en metropollag. Enligt den nya lagen ska metropolområdets gemensamma ärenden såsom markanvändning, boende och trafik beredas av en metropolförvaltning. Besluten fattas av metropolfullmäktige som välj med val. Arbetsgruppen som bereder lagen ska färdigställa mellanrapporten och lagförslaget ska vara färdigt i september Alla utredningar är färdiga eller nästan färdiga i september De slutsatser och beslut som ska tas därefter är beroende av varandra. 3

4 1 EKONOMINS OCH SERVICENÄTETS NULÄGE 1.1 Ekonomins nuläge 1 Befolkning och åldersstruktur samt förväntade förändringar Invånarantalet i de mellannyländska kommunerna har ökat och enligt Statistikcentralens försiktiga befolkningsprognos kommer ökningen att fortsätta. Under de senaste åren har Borgnäs haft den största befolkningstillväxten i kommungruppen, rentav 2 % om året. Tillväxten i Mäntsälä och Nurmijärvi har varit nästan lika stor som i Borgnäs. Gränsen för en tillväxt som kan hanteras med normala metoder anses vara 1,5 % om året. I alla ovan nämnda kommuner har tillväxten överskridit den här gränsen. Även i de andra utredningskommunerna har tillväxten varit betydligt snabbare än på övriga håll i landet, till och med i Sibbo, där tillväxten skars ner våldsamt till följd av annekteringen. Alla kommuner har en lägre medianålder än på övriga håll i landet. Ett särdrag för området är alltså en stor befolkningstillväxt och en låg medianålder, men också en stor åldrande befolkning jämfört med den riksomfattande nivån (medianåldern ökar från 46 år till 50 år inom tjugo år). Också enligt Statistikcentralens trendprognos kommer befolkningstillväxten att fortsätta. Likaså ökar åldrandet, men inte lika snabbt som på övriga håll i Finland. Enligt Statistikcentralens prognos kommer befolkningstillväxten att vara snabbast i Sibbo och Mäntsälä, men även i Hyvinge, som har den långsammaste befolkningstillväxten, kommer tillväxten att vara över en halv procentenhet, vilket även det är en mycket bra siffra. Enligt Statistikcentralens prognos kommer befolkningstillväxten inte att överstiga 1,5 procentenheter om året i någon av utredningskommunerna Muutos Muutos/v Järvenpää ,0 % 0,7 % Järvenpää Hyvinkää ,4 % 0,6 % Hyvinkää Ke rava ,1 % 1,2 % Kerava Mäntsälä ,9 % 1,6 % Mäntsälä Nurmijärvi ,2 % 1,3 % Nurmijärvi Pornainen ,6 % 1,5 % Pornainen Sipoo ,9 % 1,0 % Sipoo Tuusula ,5 % 1,3 % Tuusula Tabell 1. Kommunernas invånarantal , ökning i invånarantal och prognos för viss tidsperiod och per år; till höger medianålderns utveckling i kommunerna Kommunerna i mellersta Nyland har en lägre medianålder än övriga kommuner i landet och den kommer även att förbli lägre. Ett framtida problem är dock att befolkningen åldras snabbare inom området än i andra kommuner, vilket leder till att behovet av service för personer över 75 år ökar snabbare än på övriga håll i Finland. Det här torde leda till en ökad efterfrågan, men också till ett högre pris i framtiden. Den totala ökningen av antalet personer över 75 år i området är stor. För närvarande ökar antalet personer över 75 år i området med cirka 500 personer om året, men genast i början av följande årtionde kommer ökningen att uppgå till drygt personer. I motsats till många andra områden kommer åldrandet inte 1 Utredningens ekonomiexpert, doktor i administrativa vetenskaper Eero Laesterä, Perlacon Oy 4

5 att begränsas till 2020 talet, utan antalet personer över 75 år kommer att fortsätta öka fastän granskningsperioden fortsätter fram till år Bild 1. Till vänster: årlig ökning i antalet personer över 75 år; till höger: antalet personer över 75 år Skillnaden i kostnaderna i servicestrukturen för äldre leder också till kommunvisa variationer. År 2012 var kostnaderna för servicestrukturen för äldre högst i Tusby och Träskända (över euro/år/75 åring) och lägst i Hyvinge ( euro/år/75 åring). Ökningen i servicebehovet inom ramen för de nuvarande utgifterna betyder att skatteprocenten bör höjas med i genomsnitt 0,5 enheter per år under åren efter Det största höjningstrycket finns i Träskända, det lägsta i Sibbo. Kostnadstrycket till följd av åldrandet är stort även i de andra kommunerna som gränsar till Tusby träsk, likaså i Nurmijärvi. Det ökningstryck som åldrandet medför kommer, om det hanteras rätt, att vara en av den sammanslagna kommunens största besparingspotentialer. Eftersom antalet personer över 75 år ökar kraftigt från och med början av år 2020 är det lätt att dra slutsatsen att pensioneringstakten för närvarande är snabb: detta försvagar redan nu ökningen av kommunernas beskattningsbara inkomst. Åldrandets variationsintervall i de olika kommunerna motsvarar 0,26 0,42 skatteprocentenheter om året. Då åldrandet är som snabbast bör skatteprocenten höjas med 0,39 0,65 procentenheter per år. Kostnaderna för servicestrukturen och ekonomins nuläge i kommunerna Kommunernas servicestruktur har varit mycket förmånlig jämfört med den riksomfattande nivån. Alla kommuner som deltog i utredningen fanns bland de 100 mest förmånliga kommunerna vad gäller nettoutgifterna per invånare, sex kommuner fanns bland de 30 mest förmånliga. Borgnäs har den billigaste servicestrukturen. Ändå tycks den regionala servicestrukturen inte vara optimal och som helhet finns det ännu mycket att göra. En stor del av kommunerna som deltog i utredningen hade en mycket stark ekonomi ännu år De flesta var starka till och med i en jämförelse med hela landets kommuner trots att den svaga ekonomiska utvecklingen som började år 2009 har drabbat vissa kommuner ovanligt hårt, till exempel Borgnäs. Kervos balansräkning och ekonomiska resultat samt ekono 5

6 mins anpassningsmöjligheter vad gäller inkomsterna var de bästa ännu år Tätt efter följde Tusby och Nurmijärvi. Ekonomidirektörerna har inte upptäckt några väsentliga negativa risker i kommunernas balansräkningar. Kommunerna har verkat relativt omsorgsfullt inom sina egentliga verksamhetsområden, och därför förekommer inga nämnvärda risker vad gäller garantier, placeringar eller utlåningsfordringar; de har också ett bra skydd. Lånebeståndet skyddas också av kommunintyg som används ofta och har en kort löptid. Vid en närmare granskning av balansräkningarna och en beräkning av det verkliga värdet i vissa kommuners balansräkningar torde de kommunvisa skillnaderna bli större. I tabellen nedan presenteras balansräkningen i den nya kommunen i förhållande till de andra stora kommunerna. Koncernbalansräkningen är minst i euro/invånare, men även koncernlånet skulle vara det minsta. Det samma gäller koncernens finansieringstillgångar, som även de är mindre än i andra kommuner. Den nya kommunen skulle ha små skulder i jämförelse med de andra kommunerna, men även mindre egendom. Uusi kunta Tampere Espoo Vantaa Turku Oulu Helsinki Koko maa Konsernitaseen loppusumma 1000 eur Konsernitase eur/as Oma pääoma 1000 eur Oma pääoma eur/as Vieras pääoma 1000 eur Lainakanta eur/as Kaupungin oma lainakanta eur/as Rahoitusomaisuus 1000 eur Rahoitusomaisuus eur/as Rahoitusomaisuus eur/as kunta Tabell. Balansräkningen i den nya kommunen i förhållande till andra stora kommuner Om kommunerna fortsätter som självständiga kommuner bör de anpassa sin verksamhet å ena sidan för att kunna trygga tillväxten, å andra sidan för att kunna trygga servicen för de äldre. Om inkomsterna ökar långsammare än utgifterna hamnar kommunerna i ekonomiskt trångmål. De största enskilda inkomstsänkningarna beror på nedskärningar i statsandelarna (nedskärningar i statsandelarna, 259 euro/invånare, dvs. ett belopp som motsvarar 1,15 1,51 skatteprocentenheter i de enskilda kommunerna under åren ) samt på den beskattningsbara inkomstens minskning och långsamma ökning (inkomstsänkningens variationsintervall cirka 1,3 2,4 skatteprocentenheter om året). Statsandelsreformen inverkar även på utredningsområdets kommuner. Ökningen av kommunernas utgifter bör avta. Kommunerna bör kontinuerligt trygga en nödvändig infrastruktur. Den tilläggsfinansiering som åstadkoms genom att höja skatteprocenten räcker inte till för att finansiera byggandet, utan kommunerna bör (netto)skuldsätta sig och/eller sälja sin likvida egendom. En investering enligt livscykelmodellen kan vara motiverad i utredningsområdet. 6

7 1.2 Servicenätets nuläge 2 Granskningen av servicenätet innehåller en jämförelse av nätverket inom den grundläggande utbildningen, småbarnsfostran och mottagningsverksamheten inom hälsovården i åtta nyländska kommuner. Byggnaderna för de ovan nämnda verksamheterna bildar kommunernas fasta nätverk: deras andel av fastigheternas underhållskostnader i de ovan nämnda kommunerna utgjorde år 2012 sammanlagt 78,06 %. Kommunens övriga verksamhet ingår inte i den här granskningen. Granskningen omfattar såväl fastigheterna, fastighetsservicen som verksamheten i fastigheterna. Uppgifterna har samlats in från kommunernas servicenätutredningar. Alla siffror följer nivån för år Bild. Skol, gymnasie och hälsocentralnätet i de åtta nyländska kommunerna Den grundläggande utbildningen i kommunerna kostar sammanlagt 195 miljoner euro om året, varav fastigheternas underhållskostnader utgör 27,2 miljoner euro. För småbarnsfostran används 108 miljoner euro om året, varav fastigheternas underhållskostnader utgör 8,4 2 Utredningens servicenätexpert, teknologie doktor Heikki Lonka, Granlund Oy 7

8 miljoner euro. År 2012 fanns det 120 skolor och de hade i medeltal 244 elever. Det fanns 142 daghem och de hade i medeltal 58 barn exklusive förskoleundervisningen. Den totala ytan av lokalerna för småbarnsfostran uppgår till bruttokvadratmeter och för den grundläggande utbildningen till bruttokvadratmeter. Områdets nuvarande hälsostationsnät omfattar 15 hälsostationer och 5 separata enheter för kvälls och nattservice. Dags och kvällsjouren sköts i regel av kommunens egen huvudhälsostation. Nattjouren i området sköts av Hyvinge sjukhus, Pejas sjukhus och Samjouren för Östra Nyland vid Borgå sjukhus. Skolstorlek och antal Kvadratmeter Underhållskostnader Verksamhet per elev Kommun över 300 elever elever under 100 elever per elev per elev per brm2 lågstadium högstadium Hyvinge , , Träskända , , Kervo , , Mäntsälä , , Nurmijärvi , , Borgnäs , , Sibbo , , Tusby , , Totalt/i genomsnitt , Tabell. Sammanfattning av kommunernas skolnät för den grundläggande utbildningen Kommun daghem barn barn per daghem brm2 per barn underhåll per barn underhåll per brm2 verksamhet per barn Hyvinge , ,1 78, Träskända ,2 776,4 69, Nurmijärvi , ,9 68, Tusby , ,6 80, Kervo ,3 688,7 66, Mäntsälä , ,8 80, Sibbo , ,5 79, Borgnäs , ,7 68, Totalt/i genomsnitt , ,6 74, Tabell. Sammanfattning av daghemsnätet Kostnadernas variationsintervall mellan de enskilda enheterna är stort. Verksamhetens kostnader i skolorna varierar i regel mellan euro och euro per elev och fastigheternas underhållskostnader mellan euro och 400 euro per elev. I daghemmen varierar verksamhetens kostnader i regel mellan euro och euro per barn och fastigheternas underhållskostnader mellan euro och 400 euro per barn om året. 8

9 12000 Opetuksen kustannukset Yli alle 39 K U8 kunnat OPH Bild. Undervisningskostnaderna i de åtta kommunerna enligt skolstorleken jämfört med Utbildningsstyrelsens uppgifter om kommunernas genomsnittliga kostnader Skolorna med färre än 100 elever har sammanlagt elever (8 %), kostnaderna per elev (exkl. kapitalutgifter) uppgår till euro per elev per år och ytan per elev är 19,1 kvadratmeter. Skolorna med över 300 elever har sammanlagt elever (70 %), kostnaderna per elev uppgår till euro per elev per år och ytan per elev är 15,4 kvadratmeter. Jämfört med Utbildningsstyrelsens material är stora skolor relativt sett ineffektivare. Detta har en stor betydelse för de totala utgifterna, 70 % av eleverna finns i de stora skolorna. 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% yli alle 39 oppilaita oppilaita % 69,08% 14,16% 4,56% 4,43% 4,24% 2,61% 0,94% Bild. Fördelning av eleverna enligt skolstorlek i de åtta kommunerna Daghemmen har i genomsnitt 58 barn. Över hälften av daghemmen är alltså daghem med tre grupper eller mindre. På grund av att enheterna är så små överskrids daghemsnätets normala dimensionering med 237 anställda. Sjukskötar och läkarmottagningskostnaderna på hälsostationerna i jämförelsekommunerna är förmånligare än den genomsnittliga nivån i kommunjämförelsen Kuntamaisema, som an 9

10 vändes som grund för granskningen. De genomsnittliga kostnaderna i områdets kommuner är 190 euro per invånare, då de genomsnittliga kostnaderna för hela granskningsmaterialet är 220 euro. En undersökning som utredde effektivitetsskillnaderna mellan hälsocentralerna (Juho Aaltonen, Statens ekonomiska forskningscentral 2006) visar att det optimala befolkningsunderlaget för en hälsocentral är cirka invånare. Det förekommer stora variationer i befolkningsunderlaget för hälsocentralerna i jämförelsekommunerna. Medeltalet (befolkningsunderlag/antalet hälsostationer) är cirka invånare, så genom att öka befolkningsunderlaget kunde man möjligtvis uppnå kostnadsbesparingar. En enkät om lokalernas kvalitet och lokalservicen genomfördes bland anställda i fem kommuner (Borgnäs, Kervo, Mäntsälä, Sibbo och Tusby). 48 % av svararna ansåg att fastigheternas skick var bra, 49 % att skolornas skick var bra och 51 % att daghemmens skick var bra. Endast 56 % av dem som använder skolorna var av samma åsikt med påståendet "Jag har inte haft hälsoproblem på grund av dålig inneluft under de två senaste åren. Endast 42 % av dem som använder skolorna och 34 % av dem som använder daghemmen uppgav i enkäten att de är nöjda med fastighetsservicen Kiinteistömassan kasvu % Koulurakennukset brm % osuus Bild. Daghemmens ålder i de åtta kommunerna (nuvarande kvadratmeteryta enligt byggår) 10

11 Kiinteistömassan kasvu % Päiväkodit % osuus Bild. Daghemmens ålder i de åtta kommunerna (nuvarande kvadratmeteryta enligt byggår) En orsak till nätets dåliga skick och oenhetlighet är dess ålder. Hälften av skolorna är byggda före 1969, en tredjedel är till och med byggda före För daghemmens del är motsvarande år 1989 och 1981, och för vårdsektorns byggnader 1976 och Skolornas största byggperiod inföll direkt efter kriget. Med tanke på åldern bör alltså hälften av fastighetsbeståndet saneras inom den närmaste framtiden, om det inte redan har sanerats. Byggnaderna är föråldrade både vad gäller verksamhet och teknik. Det finns tyvärr problem också i det nyare fastighetsbeståndet. Fastigheternas dimensionering, brm²/elev, varierar kraftigt. En del av fastigheterna är klart överdimensionerade. Då det enligt Utbildningsstyrelsens dimensioneringsanvisningar behövs en yta på bruttokvadratmeter per elev, är genomsnittet för närvarande 16,1 bruttokvadratmeter per elev. Variationsintervallet mellan kommunerna är stort. Kervo har en yta på 12,9 kvadratmeter per elev, i Borgnäs är ytan 20,4 kvadratmeter per elev. Variationsintervallet inom kommunerna är ännu större. Materialet innehåller många skolor, där ytan är över 27 kvadratmeter per elev. Daghemmen borde klara sig med 11,5 bruttokvadratmeter per barn (RT ), för närvarande är ytan 13,8 kvadratmeter per barn. I Kervo har daghemmen i genomsnitt en yta på 10,3 kvadratmeter per barn, då tre av kommunerna har en dubbel yta i jämförelse med Kervo. 11

12 2 SERVICENS OCH VERKSAMHETENS NULÄGE I KOMMUNERNA 3 Enligt arbetsplanen för sammanslagningsutredningen ska alla arbetsgrupper i början av sitt arbete göra en nulägesanalys av den serviceproduktion som är föremål för granskning i respektive kommun och som kommunernas samarbete. Nedan följer ett sammandrag av arbetsgruppernas nulägesanalyser. 2.1 Bildningstjänster Bildningsarbetsgruppens beredningsarbete gäller följande servicehelheter: småbarnsfostran, grundläggande utbildning (inklusive förskoleundervisning), elev och studerandevård, gymnasieutbildning, yrkesutbildning på andra stadiet, övrig utbildning (yrkeshögskolor osv.), bibliotekstjänster, kulturtjänster (inklusive muséer), ungdomstjänster, institut (inklusive fritt bildningsarbete), grundläggande konstutbildning (inklusive musikinstitut) samt idrottstjänster. På basis av bildningsarbetsgruppens nulägesanalys kan man dra den slutsatsen att följande faktorer är gemensamma för de olika verksamheterna inom bildningssektorn: de stora verksamheterna (grundläggande utbildning och småbarnsfostran) är väl ordnade skolnätet är tungt att upprätthålla den interna spridningen av kostnaderna och arrangemangen är stor den bristfälliga kollektivtrafiken försvårar ordnandet av skolskjutsar personalen är motiverad och yrkeskunnig små enheter är smidiga men sårbara och utvecklingsresurserna är knappa (beroende av projektfinansiering) kommunerna har delvis onödiga egendomsandelar i samkommuner för utbildning det förekommer flera likartade datasystem som delvis överlappar varandra organisationen och produktionen fördelas på flera förvaltningar vilket är opraktiskt elev och studerandevårdskedjan är diskontinuerlig det försvagade allmänna läget inom kommunalekonomin medför utmaningar (finansiering av gymnasieutbildning och yrkesutbildning, projektpengar för att minska gruppstorlekarna, finansiering av fritt bildningsarbete, förlängning av läroplikten, ungdomsgarantin, upprätthållande av den nuvarande goda nivån) samarbetet är omfattande och anses nyttigt flera enheter inom samma sektor (splittrad verksamhet, inbördes konkurrens) behovet av att harmonisera servicen är uppenbart. 2.2 Social och hälsovårdstjänster På grund av att de lagstadgade social och hälsovårdstjänsterna är så omfattande granskar social och hälsovårdsarbetsgruppen sådana tjänster som ur utredningsgruppens synvinkel 3 Källa: Arbetsgruppernas mellanrapporter 12

13 utgör kritiska farmgångsfaktorer och/eller är ekonomiskt betydande: service för äldre, service för barn/barnfamiljer, mottagningstjänster, handikappservice, missbrukar och mentalvårdstjänster, barnskydd samt specialsjukvård. På basis av nulägesanalysen konstaterar arbetsgruppen att social och hälsovårdens nettokostnader per invånare i de mellannyländska kommunerna är cirka 9 % lägre än de genomsnittliga kostnaderna i landet. Orsakerna är bland annat en förmånlig försörjningskvot (stort antal förvärvsarbetande) och en god inkomst och utbildningsnivå. Kommunerna i utredningsområdet har underskridit den genomsnittliga ökningen av socialoch hälsovårdskostnaderna med 0,4 procentenheter. Sedan 2005 har kostnaderna i Finland ökat med i genomsnitt 5,2 % om året. Samtidigt har alla offentliga utgifter ökat med i genomsnitt cirka 2 procentenheter mindre. Orsaken är de ökade lagstadgade förpliktelserna inom social och hälsovården. Under de tre senaste åren har nettokostnaderna per invånare dock varit avsevärt högre än vad befolkningstillväxten och den ökade sjukligheten samt den allmänna kostnadsutvecklingen skulle förutsätta. Det förekommer skillnader i kostnadsutvecklingen bland utredningsområdets kommuner. Nedan en sammanfattning av de mest centrala iakttagelserna i nulägesanalysen. Primärhälsovård och specialsjukvård Primärhälsovården i utredningsområdet har betydligt färre läkar och sjukskötarbesök än landet i genomsnitt. Antalet besök som prestationer beskriver dock inte verksamhetens effektivitet eller verkningsfullhet. Över 50 % av den arbetsföra befolkningen använder endast företagshälsovårdens tjänster då de insjuknar. Antalet förvärvsarbetande är högre inom utredningsområdet än på andra håll i landet. Det här minskar användningen av de kommunala primärhälsovårdstjänsterna. I utredningsområdets kommuner varierar antalet besök på primärhälsovårdens läkarmottagningar betydligt mindre än besöken på sjukskötarmottagningarna. Det förekommer skillnader i registreringsmetoderna och tillvägagångssätten på de olika mottagningarna. Det väsentliga är dock att den yrkesutbildade personalen inom social och hälsovården har en ändamålsenlig arbetsfördelning. Fastän utredningsområdets kommuner har en låg åldersstruktur är de äldres öppenvårdsbesök på primärhälsovårdsmottagningarna ungefär lika många som i landet i genomsnitt. Det här beror på tjänsternas goda tillgång och tillgänglighet. De äldre i utredningskommunerna använder i genomsnitt 5 % mera primärhälsovårdstjänster än i hela landet (mätt i antalet besök). Specialsjukvårdens kostnader i utredningsområdets kommuner är cirka 10 % lägre än i hela landet. Öppenvårdsbesöken inom specialsjukvården är cirka 5 % färre i utredningsområdet än inom HNS området i genomsnitt. Utredningsområdets vårddygn inom den somatiska (icke psykiatriska) specialsjukvården är 18 % fler än inom HNS området i genomsnitt. 13

14 Äldreomsorg I sin helhet är äldreservicens servicestruktur inom utredningsområdet bra, men hemvårdens täckning motsvarar inte Social och hälsovårdsministeriets kvalitetsrekommendation. Inom utredningsområdet får 10 % av de äldre regelbunden kommunal hemvård och dessutom får 3 % stöd för närståendevård. Enligt kvalitetsrekommendationen bör % av personerna över 75 år omfattas av hemvårdsservicen. 6 7 % av den ifrågavarande åldersgruppen bör omfattas av närståendevården. Vad gäller äldre personer som bor hemma och fyllt 75 år uppfyller utredningsområdet målet för Social och hälsovårdsministeriets kvalitetsrekommendation (91 92 %). Framskridandet av servicestrukturreformen inom utredningsområdet vad gäller anstaltsvården varierar kraftigt. Social och hälsovårdsministeriets rekommendation vad gäller anstaltsvård för personer som fyllt 75 år är 2 3 %. De äldres användning av specialsjukvårdstjänster inom utredningsområdet överstiger genomsnittet i landet. Närheten till tjänsterna och deras lättillgänglighet ökar användningen. Barnskydd Andelen barn som behöver barnskyddstjänster är lägre inom utredningsområdet än inom HNS området och i hela landet i genomsnitt. Mätare som indikerar behovet av barnskydd (andelen ensamförsörjarfamiljer och familjer som får utkomststöd i förhållande till barnfamiljer) är på en bättre nivå än inom HNSområdet och i hela landet i genomsnitt. Betydande orsaker till behovet av barnskydd är dock familjernas missbruksproblem och mentala problem. I jämförelse med genomsnittet i Finland och HNS området omfattas ändå något fler barn inom utredningsområdet av barnskyddsservice (både vad beträffar öppna tjänster och vad beträffar placeringar utom hemmet) än vad man kunde anta på basis av andelen familjer som får utkomststöd. Orsakerna till behov av barnskydd inom utredningsområdet beror på flera faktorer. Handikappservice Handikappservicens behov och strukturer varierar mycket inom utredningsområdet. Handikappservicens struktur är till största delen uppbyggd kring serviceboende dygnet runt; anstaltsvård förekommer hälften mindre än inom HNS området i genomsnitt. Färdtjänst för äldre enligt handikappservicelagen används mindre än i genomsnitt i landet. Det här beror delvis på att kollektivtrafiken och trafikförbindelserna är bättre än i genomsnitt, avstånden är kortare och det privata och offentliga servicenätet är tätt. 14

15 2.3 Övriga tjänster Arbetsgruppen för övriga tjänster gjorde sin nulägesanalys av olika servicehelheter. Servicehelheterna granskades kommunvis i förhållande till ägande, planering, byggande samt underhåll och användning. Arbetsgruppen granskade följande servicehelheter: Gator, annan egendom som hör till trafik (maskiner och utrustning) Parker och grönområden samt idrotts och rekreationsområden Lokaliteter, dvs. kommunens alla fastigheter Vattentjänster (särskilt vattentjänster i glesbygden) Avfallsservice Energi (inkl. el och fjärrvärme). På basis av nulägesanalysen konstaterar arbetsgruppen att kommunens storlek inverkar avsevärt på gatunätets, parkernas och de allmänna områdenas, lokaliteternas och vattentjänstnätets volym. Även köpta tjänster används mera i mindre kommuner. Gatunätets servicenivå är i allmänhet bra. Problem uppstår dock när anslagen minskar. Nätet för lätt trafik är oenhetligt och delvis bristfälligt. Vägarnas kapacitet varierar, och Närings, trafik och miljöcentralens projekt anses byråkratiska och ofungerande. Vad gäller gator varierar tillvägagångssätten beträffande köpta tjänster speciellt när det gäller planering och byggande. Det finns rikligt med parker och grönområden samt idrotts och lekplatser i mellersta Nyland. Anslagen sitter dock hårt åt och det kan vara krävande att bevara servicenivån. Nivån varierar redan för närvarande. De flesta utmaningarna gäller lokaliteterna. Lokalerna är i relativt gott skick beräknat enligt förhållandet mellan det nuvarande bruksvärdet och återanskaffningspriset. Utgående från servicenätutredningen anser dock de som använder lokalerna att de inte får bra service och att lokalerna inte är fungerande. Lokalernas skick varierar också och medeltalen ger inte nödvändigtvis en helhetsbild av situationen. I en del av lokalerna förekommer problem med inneluften, fastän dock inte i större utsträckning än till exempel i huvudstadsregionen. Tillvägagångssätten beträffande köpta tjänster skiljer sig speciellt vad gäller byggandet. Vattentjänsterna och avfallservicen fungerar effektivt i samarbete mellan regionala affärsverkssamkommuner och kommunala nätbolag. En del av kommunerna producerar dock själva sitt hushållsvatten och renar avfallsvattnet. Det förekommer stora skillnader i tillvägagångssätten Dataadministration ICT arbetsgruppen utreder ICT miljön som stöder de mellannyländska kommunernas framtida serviceverksamhet och hurdana kostnadseffektiva alternativ det är ändamålsenligt att eftersträva på basis av nuläget. På basis av nulägesanalysen konstaterar arbetsgruppen att ICT kostnaderna korrelerar relativt bra med invånarantalet. Det är ändamålsenligt för en liten kommun att köpa servicen, ef 15

16 tersom kostnaderna då inte registreras som ICT kostnader. Mindre volymer kräver också mindre av datasystemen. En kartläggning av verksamhetsområdenas eller programmens nuläge förutsätter att avtalen och fakturorna gås igenom rad för rad, vilket kan göras om det område som ska utredas är tillräckligt avgränsat och ett klart behov finns. De bästa metoderna bör tas i bruk för kostnadsuppföljningen. Exempelvis i Sibbo går alla ICTfakturor via dataadministrationen, vilket gör det möjligt att följa upp siffrorna i realtid det här kan delvis vara orsaken till att Sibbo har den högsta ICT kostnaden/invånare av kommunerna. I Hyvinge budgeteras ICT investeringarna på dataadministrationen, som sålunda är medveten om kostnaderna. I det fortsatta arbetet bör man koncentrera sig på att effektivera serviceproduktionen, bl.a. genom att elektrifiera servicen och stödja nätverksstadens vision med hjälp av data och kommunikationsteknik. Det här kräver att alla arbetsgrupper under våren 2014 arbetar för att sammanföra verksamheten och teknologin så att nya serviceformer ska kunna gestaltas. Efter en kritisk granskning av dessa serviceformer (ekonomi osv.) bör en konkret utvecklingsväg hittas inom de olika sektorerna för att förnya servicen. 2.4 Markanvändnings, boende, trafik och miljötjänster Arbetsgruppen för markanvändning, boende, trafik och miljö (MBTM) har granskat följande uppgiftsområden och teman: markanvändning, dvs. planläggning, fastighetsärenden, geografisk information och mätningsärenden, trafik och samhällsteknisk planering boende, dvs. bidrag, bostadsrättsbostäder, hyresbostäder, ARA utlåtanden samt bostadsprogram och bostadspolitik miljö, dvs. miljötillstånd och övervakning, marktäktstillstånd och övervakning, miljövårdsärenden, miljöhälsovårdsärenden, veterinärvårdsärenden samt rådgivnings, informations och utbildningsärenden byggnadstillsyn, dvs. tillståndsärenden, syner och inspektioner, övervakning av den byggda miljön samt handledning och rådgivning. På basis av nulägesanalysen konstaterar arbetsgruppen att nuläget är mellan dåligt och försvarligt vad beträffar uppgiftshelheterna markanvändning och boende, men mellan tillfredsställande och berömligt vad beträffar uppgiftshelheterna miljö och byggnadstillsyn. I kommunernas egna utvärderingar förekommer en större spridning, men där har man värderat helheten. De grundläggande problemen inom markanvändningen är att de nuvarande kommunernas gränsområden inte har utnyttjats, vilket har lett till en oekonomisk utveckling av samhällsstrukturen samt att kommunerna har otillräckliga resurser att utveckla områdena och sköta trafikens behov. Kommunerna är för små för att kunna fungera som starka påverkare i Helsingforsregionen. De grundläggande problemen inom boendet är det svaga kunnandet och organiserandet av bostadsproduktionen samt de otillräckliga resurserna för att skapa en bostadsproduktion som motsvarar invånarnas och näringslivets behov, eftersom speciellt ARAproduktionen i huvudsak skötts av kommunernas egna bolag. De största fördelarna i nuläget i alla uppgiftsgrupper är förknippade med kommunorganisationernas smidighet och kundori 16

17 entering. På många punkter sågs det också som en fördel att de mellannyländska kommunerna erbjuder mångsidiga möjligheter till boende och företagande i en naturnära samhällsstruktur. Ur Helsingforsregionens synvinkel som helhet har kommunerna ett gott tomtutbud till skäligt pris, speciellt vad beträffar bostadsproduktionen. Kommunernas resurser som budgeterats för MBTM uppgifter är mycket små, även proportionellt sett i förhållande till hela Helsingforsregionen, men MBTM ärendena har ändå en mycket stor inverkan på kommunernas utveckling, konkurrenskraft och näringslivets främjande. 2.5 Demokrati Demokratiarbetsgruppen granskar temat demokrati och deltagande ur följande synvinklar: 1. regional påverkan, dvs. representativt deltagande, organ och befogenhet 2. representativ demokrati, dvs. de kommunala förtroendevaldaorganens verksamhet 3. växelverkan, dvs. kommuninvånarnas deltagande, som kompletterar det representativa deltagandet 4. direkt demokrati, dvs. direkt beslutsfattande av kommuninvånarna, t.ex. genom folkomröstning. På basis av nulägesanalysen gällande regional påverkan konstaterar arbetsgruppen att kommunerna för närvarande inte har någon egentlig kommundelsförvaltning. Kommuninvånarna kan inte påverka ärenden som gäller det egna området. På regional nivå har KUUMAsamarbetet ökat kommunernas betydelse i Helsingforsregionen och i förhållande till staten. I sin helhet är den regionala påverkan dock inte tillräckligt effektiv. Den representativa demokratin fungerar relativt bra i kommunerna. De nuvarande kommunala organen har makt, ansvar och en stark roll. De förtroendevalda är nära kommuninvånarna och växelverkan fungerar. Samarbetet mellan kommunerna är mycket tydligt organiserat (t.ex. samkommuner). De verkliga påverkningsmöjligheterna på regional nivå är dock relativt små. Ett problem i kommunerna är att röstningsaktiviteten har sjunkit i alla val sedan 1980 talet. Växelverkan inom kommunerna fungerar mycket bra. Det finns många föreningar och organisationer och de verkar också delvis över kommungränserna. En öppen förvaltning gör det möjligt att påverka såväl beredningen som beslutsfattandet. Speciellt de elektroniska påverkningsmöjligheterna stöder detta. Kundernas och serviceanvändarnas verkliga påverkningsmöjligheter varierar dock relativt mycket mellan de olika intressentgrupperna. Nuläget är krävande vad gäller direkt demokrati. Folkomröstningar är arbetskrävande och dyra och används relativt lite. Invånarinitiativ görs i viss mån men deras påverkningsmöjligheter är relativt små. Det är lätt för invånarna att kontakta de förtroendevalda och invånarnas åsikter tas i beaktande genom att samla in olika slags respons. För närvarande fungerar den direkta demokratin inte särdeles väl i kommunerna. Vad gäller demokratin och deltagandet finns det utmaningar för den nya mellannyländska staden, men också alla tiders chans att utveckla ett genuint deltagande. 17

18 2.6 Ekonomitjänster Ekonomigruppen har granskat ekonomitjänsterna ur följande synvinklar: 1) Antalet anställda inom ekonomitjänsterna per uppgift 2) Ekonomitjänsternas personalkostnader per år 3) Kostnaderna för de program som används av ekonomitjänsterna per år 4) Kostnaderna för de köpta tjänster som används av ekonomitjänsterna per år 5) Bedömningar av samarbetsorganisationernas verksamhet som producerar ekonomitjänster eller då servicen produceras i egen regi. På basis av nulägesanalysen av ekonomitjänsterna konstaterar arbetsgruppen att kommunerna i utredningsområdet behöver mera resurser för planering, utveckling och styrning av ekonomitjänsterna. I jämförelse med de stora kommunerna i metropolområdet har utredningsområdets kommuner klart mindre resurser att utveckla verksamheten, kontrollera risker och sköta en enhetlig styrning av ekonomitjänsternas processer. Mindre team inom ekonomiförvaltningen är i dagens läge relativt sårbara. Basfunktionerna kan tryggas, men om man fortsätter med den här decentraliserade modellen är det svårt att förnya verksamheten. Då uppgifterna koncentreras till några få personer är risken stor för att funktionerna inte kan fortsätta oavbrutet och att kunnandet inte kan föras vidare då dessa personer är borta. De svaga resurserna inom ekonomitjänsterna leder också till skuggområden i kunnandet. Utvecklingsuppgifter och uppgifter som kräver specialkunnande kräver extra satsningar. Alla finansieringsinstrument kan till exempel inte nu utnyttjas på samma sätt som i de stora städerna eftersom personer med specialkunnande saknas. Ekonomiförvaltningens system i utredningsområdets kommuner är också delvis föråldrade. På grund av omoderna system görs mycket manuellt arbete inom ekonomiförvaltningen. Med stöd av väl fungerande system skulle ekonomiförvaltningen skötas säkrare och effektivare, och rapporteringen till ledningen och verksamhetsområdena skulle vara mer informativ och ske i rätt tid. Antalet anställda som arbetar med ekonomiska planerings, finansierings, styrnings och utvecklingsuppgifter inom utredningsområdets kommuner uppgår för närvarande till knappt 50 personer. Dessutom används cirka 100 årsverken för bokföring, reskontra samt behandling av köp och säljfakturor. Lönekostnaderna för alla dessa grupper uppgår till sammanlagt cirka 7,2 miljoner euro. Uppskattningen innehåller också verksamhetsområdenas behandling av köp och säljfakturor, och uppgifterna är fördelade på många anställda. Systemkostnaderna uppgår till sammanlagt cirka euro och en grov uppskattning av kostnaderna för köpta tjänster är cirka 1,5 miljoner euro. Sammanslagna resurser skulle möjliggöra smidigare personarrangemang och att experterna kunde specialisera sig på uppgifter som kräver specialkunnande inom ekonomiförvaltning. 2.7 Förvaltning, personal och stödtjänster Arbetsgruppens uppgift har varit att göra en nulägesanalys av tjänsteinnehavarstrukturen, personalen och stödtjänsterna i utredningsområdets kommuner. Kommuneras förvaltnings och delvis också personalstrukturer avviker från varandra, vilket försvårar en inbördes jämförelse av kommunerna till exempel vad beträffar en utvärdering 18

19 av personalstyrkan och personalkostnaderna inom de olika verksamhetsområdena. För att kunna göra en jämförelse bör man ha mera information om sätten att producera servicen och servicens kvalitetskrav; dessa uppgifter har tillsvidare inte varit tillgängliga. Det förekommer även skillnader i kommunernas statistikföring och rapportering, vilket försvårar en jämförelse av uppgifterna om personal och serviceproduktion. Trots de kommunvisa skillnaderna konstaterar arbetsgruppen på basis av nulägesanalysen att de centrala för och nackdelarna beträffande personalärenden och förvaltningsstruktur samt stödtjänster ser relativt likadana ut i utredningsområdets kommuner. Vad dessa beträffar konstaterar arbetsgruppen sammanfattningsvis följande: Förvaltningstjänsterna finns nära personalen, beslutsfattarna och kommuninvånarna och man upplever i regel att de etablerade förvaltningsprocesserna är relativt bra och att samarbetet fungerar. Å andra sidan är det typiskt att fungerande processer även delvis kan användas som modell för nya strukturer; det är väsentligt att identifiera de bästa metoderna och lyckas med att genomföra och stabilisera förändringar. Kommunernas existerande ärendehanterings och andra datasystem stöder i dagens läge inte det praktiska utvecklingsarbetet och samarbetet över förvaltningsgränserna på bästa möjliga sätt. Kommunernas förvaltningsstrukturer är sårbara med tanke på kunnande, uppgiftsfördelning och utveckling: o o o o den nuvarande strukturen möjliggör inte utveckling av yrkesmässigt specialkunnande framför allt i mindre kommuner koncentreras vissa arbetsuppgifter för mycket på enskilda aktörer framför allt i mindre enheter är det svårt att sköta vikariearrangemangen resurserna för att utveckla servicen, personalledningen och kunnandet är otillräckliga. Vad gäller personalen kan man konstatera att personalens yrkesmässiga baskunskaper håller en god nivå. Det förekommer inga betydande rekryteringsproblem (med undantag av några yrkesgrupper) och även personalens stabilitet har varit relativt bra trots den regionala arbetskraftskonkurrensen. Det förekommer dock brister i personalens specialkunnande och tillräckliga alternativ för karriärutveckling och arbetsrotation kan inte alltid erbjudas. Personalens pensionering uppskattas fortsätta i relativt jämn takt åtminstone de följande tio åren. Sammanlagt cirka anställda i utredningsområdets kommuner uppnår sin personliga pensionsålder före år Det förekommer skillnader i de nuvarande sätten att producera stödtjänster för personal och ekonomiförvaltningen. I tre kommuner produceras tjänsterna i egen regi, i en kommun skaffas tjänsterna av Taitoa Oy och i fyra kommuner ska beslut fattas om en eventuell överföring av funktionerna till aktiebolaget Kunta Pro. Enligt arbetsgruppen är det motiverat att funktionerna inom personal och ekonomförvaltningen produceras av större enheter än i dag. Det skulle möjliggöra en starkare styrning av personalledningen att utveckla kommunala tjänster och stödja chefsarbetet. Kost och städservice produceras i kommunerna både i egen regi och i form av köpta tjänster, och man är i allmänhet nöjd med servicens kvalitet. Små enheter anses dock vara funktionellt sårbara. Extra utmaningar medför också personalens höga medelålder och investeringsbehoven under kommande år. Det skulle vara motiverat att inleda ett 19

20 mera omfattande regionalt utredningsarbete beträffande kost och städservicen. Enligt arbetsgruppen skulle man kunna uppnå verklig och långvarig ekonomisk nytta genom att centralisera och framför allt anpassa dessa stödtjänster till ett nytt servicenätverk. Dessutom bör beaktas att de mellannyländska kommunernas sammanslagningsutredning i princip framskrider utgående från andra utredningar än utredningarna om förvaltningen, personalen och stödtjänsterna. Därför bör arbetsgruppens utredningar anpassas till de övriga arbetsgruppernas tidtabeller och slutsatser. Till exempel de uppskattade personalresurserna bör ställas i relation till planer om hur servicen ska ordnas. 2.8 Konkurrenskraft Arbetsgruppen för konkurrenskraft har till uppgift att granska kommunstrukturen ur konkurrenskraftens synvinkel: näringsstruktur, sysselsättning, arbetsplatser, upphandlingar, näringstjänster, inställning till metropolförvaltningen ur konkurrenskraftens och arbetsplatsernas synvinkel. På basis av nulägesanalysen konstaterar arbetsgruppen att utredningskommunerna är konkurrenskraftiga enligt en nationell jämförelse. Det förekommer en relativt stor variation i kommunerna angående olika konkurrensfaktorer. Variationerna beror på kommunernas läge, historia och de val som kommunerna gjort. Konkurrenskraften bör alltid ställas i relation till något annat. Arbetsgruppen har ställt konkurrenskraften i relation till huvudstadsregionens konkurrenskraft och den nationella nivån. I relation till huvudstadsregionen och speciellt i en internationell jämförelse utgör konkurrenskraften en stor utmaning för utredningskommunerna, men i relation till de övriga kommunera i Finland är utredningskommunerna mycket konkurrenskraftiga. Konkurrenskraften bör också utvärderas i relation till människornas och företagens behov, som varierar individuellt. Arbetsgruppen utvärderade också de enskilda kommunernas nuvarande konkurrenskraft och konstaterar att utredningskommunerna erbjuder boende till skälig pris i förhållande till huvudstadregionen. Det här underlättar företagens tillgång till arbetskraft. Områdets läge utgör också en betydande konkurrensfördel. I dagens läge är det svårt att planera och fatta beslut över kommungränserna och ärenden granskas inte regionalt. Det här splittrar samhällsstrukturen och ökar bl.a. privatbilismen som i sin tur belastar miljön. Det är svårt att lösa kommunöverskridande frågor och konkurrensen mellan enskilda kommuner främjar i vissa fall inte hela områdets intressen (jfr konkurrensen med huvudstadsregionens kommuner). I regel ses dock konkurrensen mellan kommunerna som en fördel. Det största problemet i dagens läge är avsaknaden av ett regionalt perspektiv. Enskilda kommuner kan fungera smidigt i jämförelse med huvudstadsregionens kommuner. Lämpliga lösningar för företagen kan skapas med en snabb tidtabell. I bästa fall kan man reagera snabbt och verksamheten är kundorienterad. De små resurserna anses dock problematiska. Kommunerna har som enskilda aktörer väl kunnat svara på de individuella varierande behoven. En central fråga med tanke på den fortsatta utredningen är om vi som en helhet bättre kan svara på frågor och speciellt behov som uppstår i framtiden, eller är den nuvarande modellen smidigare. Kommunernas verksamhet är i dag reaktiv, då en större kommunstorlek skulle göra det möjligt att handla proaktivt. Vi reagerar i vilket fall som helst snabbare i dagens läge än de stora städerna som styrs centralt. 20

Innehållsförteckning... 1 Inledning... 3 1 Bedömning av nuläget med separata kommuner... 5

Innehållsförteckning... 1 Inledning... 3 1 Bedömning av nuläget med separata kommuner... 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 3 1 Bedömning av nuläget med separata kommuner... 5 1.1 De mellannyländska kommunernas befolkning och åldersstruktur... 5 1.2 Ekonomins nuläge

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

HELSINGFORS- REGIONEN 2050

HELSINGFORS- REGIONEN 2050 HELSINGFORS- REGIONEN 2050 Strategiska riktlinjer för markanvändning, boende och trafik Helsingforsregionens VISION Helsingforsregionen är ett centrum i världsklass för affärsrörelse och innovationer.

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

ENKÄT OM MINSKNING AV KOMMUNERNAS UPPGIFTER

ENKÄT OM MINSKNING AV KOMMUNERNAS UPPGIFTER ENKÄT OM MINSKNING AV KOMMUNERNAS UPPGIFTER Dnro 32/83/2013 Vilken kommun eller annan organisation representerar du? * Vilken är din ställning? * Kommun-/stadsfullmäktigeledamot Annan förtroendevald i

Läs mer

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att familjevårdslagen ändras. Enligt förslaget

Läs mer

Fakta om ungdomsgarantin

Fakta om ungdomsgarantin 9.4.2014 Fakta om ungdomsgarantin Slutrapporten över det forskningsinriktade stödet för ungdomsgarantin publicerades den 1 april 2014. Nedan presenterade fakta bygger till stora delar på nämnda rapport.

Läs mer

hemtjänsterna i skick

hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick Vi har i Finland lyckats i vårt gemensamma mål, möjligheten ett njuta av allt längre liv med god hälsa och livskvalitet. Å andra sidan är vi den nation i europa

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3.

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3.2017 Källa: Timo Aro UTGÅNGSPUNKTER FÖR BORGÅ En av de mest

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER

6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER 6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER 1 9,6,21 6LEER± )LQODQGV PHVW HIWHUWUDNWDGH LQYnQDUH 675$7(*, (QVQDEE SODQPlVVLJ WLOOYl[WI UQ\HOVH RFK XWYHFNOLQJ VRP JHQRPI UV LQQRYDWLYW PHG KMlOS DYQlWYHUNVELOGQLQJ

Läs mer

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP 16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 31.1.2013

Läs mer

Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPers förslag till en organisations- och finansieringsmodell för social- och hälsovården

Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPers förslag till en organisations- och finansieringsmodell för social- och hälsovården Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPers förslag till en organisations- och finansieringsmodell för social- och hälsovården Varför räcker inte Paras-projektet? samarbetet mellan socialvården,

Läs mer

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Klimatet år 2030 Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt och Kervo med sammanlagt över 60 000 arbetstagare har

Läs mer

Esbo stad Protokoll 76. Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 76. Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1 3456/00.04.01/2012 Stadsstyrelsen 154 6.5.2013 76 Utlåtande om metropolområdets förutredning Beredning och upplysningar: Mari Immonen, tfn 09 816 22252 Markku Takala,

Läs mer

Vuxenutbildningen i Svenskfinland

Vuxenutbildningen i Svenskfinland Vuxenutbildningen i Svenskfinland 25 64-åringar 9,0 % 27,5 % 4,8 % 8,9 % 3,0 % 4,7 % 1,3 % 2,9 % Källa: Statistikcentralen Innehåll Vuxenutbildningen i Svenskfinland 261 Inledning 264 1 Beskrivning av

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009

BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009 BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009 Innehållsförteckning Aktuellt inom projektet våren 2009 1. ARVO-utbildning 2. Kartläggning gällande verksamhetsmodeller med låg tröskel i anslutning

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

RP 152/2016 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 152/2016 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 54 i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen

Läs mer

Alternativ 2 Ändringarna i lagen om småbarnspedagogik. bruk

Alternativ 2 Ändringarna i lagen om småbarnspedagogik. bruk Ändringar i rätten till småbarnspedagogik BEDÖMNING AV VERKNINGARNA PÅ MÄNNISKOR OCH BARN Ärende: Ändringarna i 11 a och 11 b i lagen om småbarnspedagogik 1.8.2016 Beslutsfattare och slutligt beslutsfattare:

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Målen för utredningen av servicenätet

Målen för utredningen av servicenätet Svenska utbildningssektionen 31 24.08.2015 Begäran om utlåtande om Bildningsavdelningens servicenätsplan UTBSEKT 31 Svenska utbildningssektionen 24.08.2015 Valmistelija / Beredare: bildningsdirektör Kurt

Läs mer

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård RP 177/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om specialiserad

Läs mer

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Utgifterna under momentet föranleds huvudsakligen av statsandelen för driftskostnaderna för socialoch

Läs mer

ZEF Report - generated on 20.02.2009

ZEF Report - generated on 20.02.2009 ZEF Report - generated on 20.02.2009 Namn Antal deltagare Påbörjade (%) Avslutade (%) fullmäktige 20 13 (65.0) 10 (50.0) valtuusto 27 19 (70.4) 16 (59.3) Sammanlagt 47 32 (68.1) 26 (55.3) A. Dina egna

Läs mer

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården Alla skall ha rätt till ett hälsosamt och tryggt liv Utgångspunkten för kommun- och servicestrukturreformen

Läs mer

Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen

Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen Mittnordenkommitténs höstmöte 16.-17.11.2016

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

skyddet var tillräcklig, och bestämmelserna i barnskyddslagen var primära i tillämpningen av lagstiftningen om utkomststöd och klientavgifter.

skyddet var tillräcklig, och bestämmelserna i barnskyddslagen var primära i tillämpningen av lagstiftningen om utkomststöd och klientavgifter. Resumé BARNSKYDDET I det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (KASTE) för åren 2008-2011 uppställdes som målsättning, att antalet barn som placerats utom hemmet ska minska i relation

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008. RP 34/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 29 b i socialvårdslagen samt om ändring av folkhälsolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I propositionen

Läs mer

Plan för skolnätet i Sibbo kommun

Plan för skolnätet i Sibbo kommun 1 Plan för skolnätet i Sibbo kommun Ställningstagande av styrgruppen för skolnätet 13.12.2010 UTGÅNGSLÄGE Framtidens servicenät och serviceproduktion bygger på kvalitet både pedagogiskt och strukturellt.

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 240/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre PROPOSITIONENS

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 2015 AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 Nylands förbund Foton: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2015 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Uusimaa Regional Council

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

Sysselsättningsöversikt, februari 2014

Sysselsättningsöversikt, februari 2014 UTSIKTER FEBRUARI NTM-CENTRALEN I NYLAND Ytterligare information: Jouni Nupponen 0295 021 117 Tuunia Keränen 0295 020 914 Sysselsättningsöversikt, februari Får publiceras 25.3. kl. 9.00 Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den 7.5.2012 60 VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY 1. Målsättningar och principer för riskhantering... 2 2. Begrepp för riskhantering... 2

Läs mer

LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN?

LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN? LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN? Nylands förbund 2016 2 PLANLÄGGNINGEN PÅ LANDSKAPSNIVÅ är en planeringsprocess som tar beslut om markanvändningens riktlinjer för ett landskap eller för flera

Läs mer

Finland - mitt hem -projektet

Finland - mitt hem -projektet Finland - mitt hem -projektet Utvecklar högklassig integrationsservice Kristina Stenman, TEM 16.4.2015 Utvecklar högklassig integrationsservice Servicen under den inledande fasen inte tillgänglig i den

Läs mer

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla Kaste-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015

Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015 Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015 BAKGRUNDSUPPGIFTER Respondentens officiella namn Pargas stad Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till ansvarspersonen för svaret Patrik Nygrén

Läs mer

Innehåll. 1 Inledning... 3. 2 Markanvändning och planläggning... 4

Innehåll. 1 Inledning... 3. 2 Markanvändning och planläggning... 4 Slutrapport av en gemensam lokalarbetsgrupp för anordnare av yrkesutbildning på andra stadiet och Borgå stad 20.2.2013 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Markanvändning och planläggning... 4 3 Olika synvinklar

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 215 4,5 %, %,7 % 2, % 6,1 % 7,8 % 19,7 % 1,6 % 11, % 36,6 % Verksamhetens kostnader 36,75 md : Löner och arvoden 16,13 md Lönebikostnader 4,88 md

Läs mer

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 4900 Nr 1241 Bilaga ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 1. Institutionsvård Vård som ordnas för en person är alltid institutionsvård då vården har ordnats

Läs mer

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 % Kommundirektörens budgetförslag 2010 Kommundirektörens budgetförslag 2010 är i balans men ytterligare inbesparningar behövs och alla vidtagna sparåtgärder är nödvändiga. Budgetförslaget har ett årsbidrag

Läs mer

Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster

Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster Stadsfullmäktige 84 27.10.2014 Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster FGE 84 Stadsstyrelsen 6.10.2014 476 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 och ekonomicheferna Stadsfullmäktige

Läs mer

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga

Läs mer

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM Stadsstyrelsen 360 04.11.2013 SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM STST 360 Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Jari Kettunen,

Läs mer

RP 25/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt år 2015.

RP 25/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt år 2015. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av kommunstrukturlagen och om upphävande av 5 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring och temporär ändring av kommunindelningslagen

Läs mer

SpråKon Förvaltningslösningars språkliga konsekvenser

SpråKon Förvaltningslösningars språkliga konsekvenser SpråKon Förvaltningslösningars språkliga konsekvenser Ledningsgruppens möte 16.5.2008 Stefan Sjöblom Svenska social- och kommunalhögskolan Organisering Samarbetsprojekt SSKH Åbo Akademi i Åbo och Vasa

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Allmänna principer för utvecklingen av vattenförsörjningen på glesbygden 1 (7) KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Godkända av kommunfullmäktige 19.12.2013

Läs mer

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

Hur motsvarar planerna lagens mål?

Hur motsvarar planerna lagens mål? 4 Slutsatser Utarbetandet av en plan för stadsregionen enligt ramlagen har huvudsakligen främjat det kommunala samarbetet i regionerna. Även samordningen av markanvändning, boende och trafik på regional

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 4/2012. Telebranschen i Finland

MARKNADSÖVERSIKT 4/2012. Telebranschen i Finland MARKNADSÖVERSIKT 4/2012 Telebranschen i Finland Teleföretagens omsättning och investeringar 2011 Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande

Läs mer

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 Remissenkät 3110/00.04.00/2016 Svarstid (UTC+2) 26.10.2016 10:30:33 SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 1. BAKGRUNDSINFORMATION Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret

Läs mer

ANVISNINGAR: BEGRÄNSNING AV KOMMUNERNAS OCH SAMKOMMUNERNAS RÄTTSHANDLIN- GAR INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN

ANVISNINGAR: BEGRÄNSNING AV KOMMUNERNAS OCH SAMKOMMUNERNAS RÄTTSHANDLIN- GAR INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN ANVISNINGAR: BEGRÄNSNING AV KOMMUNERNAS OCH SAMKOMMUNERNAS RÄTTSHANDLIN- GAR INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN Lagen om begränsning av vissa av kommunernas och samkommunernas rättshandlingar inom social- och

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 december 2011 1511/2011 Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

SVENSKSPRÅKIG UTBILDNING Bildningsavdelningen Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion Ulrika Lundberg

SVENSKSPRÅKIG UTBILDNING Bildningsavdelningen Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion Ulrika Lundberg SVENSKSPRÅKIG UTBILDNING savdelningen snämndens svenskspråkiga sektion Ulrika Lundberg Verksamhet Verksamheten omfattar svenskspråkig förskolundervisning, förmiddags- och eftermiddagsvård, grundläggande

Läs mer

Begäran om utlåtande SHM

Begäran om utlåtande SHM Begäran om utlåtande SHM 1. Organisationens officiella namn Namn - Närpes stad 2. Namn på den som skrivit in svaren Namn - Hans-Erik Lindqvist 3. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen Namn Ställning i

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.474.289 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet 8,8 % Bostadsbyggande

Läs mer

SAMARBETSUTREDNING FÖR NORRA ÅLANDS KOMMUNER. Slutrapport

SAMARBETSUTREDNING FÖR NORRA ÅLANDS KOMMUNER. Slutrapport MÅNGSYSSLERIET H&M HENRICSON SAMARBETSUTREDNING FÖR NORRA ÅLANDS KOMMUNER Slutrapport Jan-Erik Enestam och Marcus Henricson November 2015 Förord Denna slutrapport är resultatet av ett intensivt utredningsarbete

Läs mer

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG

Läs mer

TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Till tekniska centralen hör följande huvudansvarsområden: Tyngdpunkter för verksamheten

TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Till tekniska centralen hör följande huvudansvarsområden: Tyngdpunkter för verksamheten TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Tekniska centralens uppgift är att främja och upprätthålla stadsmiljöns funktionsduglighet, trivsamhet och säkerhet genom att styra och övervaka byggandet

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen Stadsfullmäktige 49 16.05.2016 Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen 2018-2019 FGE 49 362/02.02.02/2016 Stadsstyrelsen 2.5.2016 220 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 Stadsstyrelsen

Läs mer

Den svenska metropolen Finlands 15:e största stad

Den svenska metropolen Finlands 15:e största stad Den svenska metropolen Finlands 15:e största stad Innehåll 1. Inledning - Finlands ansikte mot omvärlden 3 2. Det nuvarande samarbetet i huvudstadsregionen 4 3. Kommun- och servicestrukturreformen i regionen

Läs mer

53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden 53 09.12.2015 Principer för förskoleundervisningen från och med 1.8.2016. 337/12.00.01/2015 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Den

Läs mer

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017 BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga

Läs mer

Kriterier för hemvården fr. o. m

Kriterier för hemvården fr. o. m Kriterier för hemvården fr. o. m 1.1 2017 Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Kriterier för hemvården Funktionsförmåga Servicebehov Servicemängd Målsättning för servicen Serviceform

Läs mer

Grankulla svenska pensionärer 6.9 Villa Junghans. Christoffer Masar, stadsdirektör

Grankulla svenska pensionärer 6.9 Villa Junghans. Christoffer Masar, stadsdirektör Grankulla svenska pensionärer 6.9 Villa Junghans Christoffer Masar, stadsdirektör 6.9.2016 Nationella social- och hälsovårds- och landskapsreformen 18 nya landskap inleder sin verksamhet 1.1.2019 Från

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Utvärdering av samarbetet i huvudstadsregionen

Utvärdering av samarbetet i huvudstadsregionen Utvärdering av samarbetet i huvudstadsregionen Utvärderingsrapport 20.5.2008 Hyvinge Mäntsälä Nurmijärvi Borgnäs Träskända Vichtis Tusby Kervo, Esbo Grankulla Vanda Helsingfors Sibbo Kyrkslätt 3 Inledning

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Lag. om ändring av hälso- och sjukvårdslagen

Lag. om ändring av hälso- och sjukvårdslagen Lag om ändring av hälso- och sjukvårdslagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) 3 4 punkten, ändras 39 1 och 3 mom., det inledande stycket i 40 1 mom. och 1

Läs mer

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Publicerade Uppdaterade 19.6.2013 (följande uppdatering 9/2013) Sanna Lehtonen utvecklingschef Statsbidrag till kommunerna 2014: 8,67 + 0,98 + 09,5 (md

Läs mer

RP 157/2009 rd. 1. Nuläge

RP 157/2009 rd. 1. Nuläge Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen

Läs mer

En översikt om nuläge och trender hur äldre bor idag och hur de kan bo i framtiden

En översikt om nuläge och trender hur äldre bor idag och hur de kan bo i framtiden Nordiskt seminarium kring bostäder och boendemiljö för äldre Stockholm 11.12.2012 En översikt om nuläge och trender hur äldre bor idag och hur de kan bo i framtiden Kirsti Pesola, tekn.lic., arkitekt SAFA

Läs mer

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén Verksamhet Den äldrepolitiska strategin som är uppgjord för åren 2011-2015 och godkänd av stadsfullmäktige 13.4.2011,

Läs mer

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND MAL-planen för VÄSTRA NYLAND ARBETSPROGRAM 15.1.2007 1. Beskrivning av arbetet 2. Innehållet i planen 3. Tidtabellen för arbetet 4. Organisering av arbetet 1. BESKRIVNING AV ARBETET Projektet för en reform

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

PM STYRGRUPPEN FÖR UTVECKLINGSENHETEN FÖR VÄLFÄRD I BARNDOMEN I VÄSTRA OCH MELLERSTA NYLAND

PM STYRGRUPPEN FÖR UTVECKLINGSENHETEN FÖR VÄLFÄRD I BARNDOMEN I VÄSTRA OCH MELLERSTA NYLAND PM STYRGRUPPEN FÖR UTVECKLINGSENHETEN FÖR VÄLFÄRD I BARNDOMEN I VÄSTRA OCH MELLERSTA NYLAND Tid: Tisdag 26.2.2008 kl. 12.30-15.30 Plats: Järvenpää talo (Hallintokatu 4), mötesrum 3 Närvarande: Olli Laiho

Läs mer

Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport

Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell Slutrapport 19.9.2011 Sida 2 1. Sammanfattning Bakgrund och utredningens mål Borgå stads ledning har på basis av anbuden

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013 Offentlig ekonomi 04 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 0 Ökningen av kommunernas driftskostnader avtog år 0 Kommunernas driftskostnader, exkl. affärsverk, ökade med,7 procent år 0,

Läs mer

Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning

Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? ELEVHÄLSA GENOM SAMARBETE OCH DELAKTIGHET Lag om elev- och studerandevård 1287/2013 Nationella dagar för elev- och studerandevård

Läs mer

Borgå stads strategi 2010 2013

Borgå stads strategi 2010 2013 Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning

Läs mer

Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET

Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET I Finland finns runt om i landet totalt 91 folkhögskolor. Den första folkhögskolan grundades redan år 1888. De till merparten privata folkhögskolorna har under

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer