Ekonomiska utsikter efter landskaps- och social- och hälsovårdsreformen Raija Vaniala

Transkript

1 Ekonomiska utsikter efter landskaps- och social- och hälsovårdsreformen

2 Skattefinansieringen av vårdreformen i hela landet Över hälften (17,7 mdr. ) av nettokostnaderna i kommunernas driftsekonomi övergår till landskapen. Fördelningen av skattefinansieringen mellan landskapen och kommunerna: Kommunalskatt - minskning 11,7 %- enheter Uppskattning 2019 Till landskapen Blir kvar till kommunerna 19,7 mdr. 11,1 mdr. 8,7 mdr. 44 % Samfundsskatt - minskning cirka 1/3 2,0 mdr. 0,6 mdr. 1,4 mdr. 71 % Statsandelar - minskning ca 72 % 8,2 mdr. 6,0 mdr. 2,2 mdr. 28 % % Fastighetsskatt 1,8 mdr. 0 1,8 mdr. 100 % Skattefinansieringen totalt 31,9 mdr. 17,7 mdr. 14,1 mdr. 45 % Den statliga beskattningen höjs med en summa som motsvarar nedsättningen av kommunalskatten för att staten kan finansiera landskapens uppdrag. Genom en lag om finansieringen av landskapen kommer man att bestämma om den statliga finansieringen till landskapen. Skillnaderna mellan landskapen och landskapens finansieringsbehov beaktas i den statliga finansieringen genom ett utjämningssystem.

3 Kommunförbundets ekonominyckel, Borgå ( ) Toimintakatteen, poistojen ja rahoituksen muutos Vanha Porvoo Uusi Porvoo vuonna 2020 poistot; vos 17%; kiinteistövero 6%; yhteisövero 8%; toimintakate; kunnallisvero 69%; poistot; vos 15%; kiinteistövero 12%; yhteisövero 12%; toimintakate; kunnallisvero 61%; Toimintakate+poistot 277 milj. Verorahoitus 294 milj. Toimintakate 128 milj. Verorahoitus 142 milj. Nykyinen tasapaino euroa Uusi tasapaino euroa Muutos 327 /as 282 /as -45 /as

4 FM:s beräkning av vårdreformens effekter Nykyinen UUSI Kunnallis- Kunnallis- Nykyinen Tasapainon MUUTOS siirtymäkautena: LOPULLINEN LOPULLINEN Muutoksen laskennallinen LOPULLINEN As.luku kunnan kunnan vero-%:n vero-%:n tasapaino (muutos nykytilaan) MUUTOS UUSI korotuspaine/laskuvara kunnan lask. paine vero-% vero-% muutos tuotto nykyiseen TASAPAINO tuloveroprosenttiin, %-yksikköä (pysyvä) v v v v v > v > v v v v v > ennuste 2019* 2019* 2019* /as /as /as /as /as /as /as %-yks. %-yks. %-yks. %-yks. %-yks. Porvoo ,75 8,04-11, ,03 0,12 0,21 0,21 0,

5 Resultaträkningsalternativen med 2019 års siffror TILINPÄÄTÖS TALOUSARVIO Kaupungin Maakunnalle Jää kunnalle Kunnan VM/Kuntaliitto Maakunnalle Jää kunnalle Kunnan oma laskelma laskelma %-osuus %-osuus Toimintakate, käyvin hinnoin ,3 % ,4 % Sote +pela Konsernihallinto Sivistystoimi Liikelaitokset Verotulot ,6 % ,9 % Kunnallisvero ,7 % ,1 % Yhteisövero ,2 % ,2 % Kiinteistövero ,0 % ,0 % Valtionosuudet ,5 % ,5 % Verorahoitus ,5 % Rahoitustuotot/-kulut Verotuskustannusten alenema Vuosikate ,0 % ,4 % Suunnitelman mukaiset poistot ,0 % ,1 % Tilinpäätössiirrot -109 Vuosikate - poistot ,2 % ,3 % Kunnan tilikauden tulos, ERO

6 Problem med landskapsreformen 1. Den lösa egendomen överlåts till landskapen utan ersättning Den lösa egendomens balansvärde är i Borgå cirka 3 milj. euro Kommunerna överlåter utan ersättning även all den övriga lösa egendomen som används och som har finansierats under tidigare räkenskapsperioder. 2. Egendomen som placerats i samkommunerna och skulderna övergår till landskapen utan ersättning Grundkapitalandelar i HNS och Eteva (Borgå) är cirka 14 milj. euro En betydande del av samkommunernas investeringar har årligen finansierats med kommunernas serviceavgifter, en del är skuld. HNS:s balansräkning är 1,1 mdr., av vilken egendomen är 0,9 mdr. och den räntebelagda skulden 0,3 mdr. (2017) 3. Byggnaderna som social- och hälsovården använder hyrs till landskapen med ett 3 år långt hyresavtal Underhålls- och renoveringsansvaret hör till ägaren, dvs. kommunerna 4. Kommunerna sörjer i sin helhet för sina skulder även om skulderna skulle ha tagits för att finansiera egendomen som övergår till landskapet 5. Kommunernas nyckeltal försvagas Soliditetsgraden försvagas eftersom egendom som ingår i balansräkningen överlåts till landskapet utan ersättning Skuldsättningsgraden försvagas eftersom skatteinkomsterna och statsandelarna minskar med över 50 % De försvagade nyckeltalen kan påverka tillgången och räntenivån på lånefinansieringen

7 Personal Personal som övergår till landskapen Social- och hälsovårdssektorns och räddningsväsendets personal Personalen som sköter övriga uppgifter som övergår till landskapen Personalen i stödtjänsterna delvis och den administrativa personalen delvis Volymerna i stödtjänsterna och förvaltningen halveras Vilka uppgifter har den kvarstående organisationen och vilken är personaldimensioneringen? Att minska stödtjänsterna är svårt I fortsättningen behöver man ändå de tidigare IT-programmen, tidigare arbetsskeden, det är bara antalet transaktioner som minskar Organiseringen av stödtjänsterna utreds Centralen för förvaltningstjänster inklusive löneräkningen, bokföringen, IT-tjänster, översättningstjänster Allmän förvaltning Företagshälsovård Vilket är det bästa organiseringssättet när volymerna minskar? Egen verksamhet, utläggning, försäljning, bolagisering Hur mycket kostar stödtjänsterna och förvaltningen i framtiden?

8 Gungbrädan i landskapsreformen Tulot laskee, velka kasvaa Omavaraisuus heikkenee, velkaantuneisuus kasvaa Lainamäärä Liikevaihto Suhteellinen velkaantuneisuus Omavaraisuusaste Nykyinen TP 2017 Uusi kunta Nykyinen TP 2017 Uusi kunta

9 Miljoonat Miljoonat Man kan påverka skuldbeloppet med investeringar Nettoinvestoinnit Lainakanta * 2020* * 2020*

10 Miljoonat Miljoonat Räntestockens effekt på ränteutgifterna Lainakanta Korkomenot eri korkoprosenteilla % % % * 2020* * 2020* Ränteutgifterna år 2020 med olika räntenivåer: - Om genomsnittsräntan är 1 %, är årsräntorna 2,1 m - Om genomsnittsräntan är 3 %, är årsräntorna 6,4 m - Om genomsnittsräntan är 5 %, är årsräntorna 10,6 m

11 % Hur mycket kan skattesatsen höjas? Kunnallisverotuksen tuloveroprosentti Verotuksen liikkumavara ,86 19,75 19,00 19,25 19,25 19,75 19,75 19,75 19,75 20,50 20,50 20, ,00 18, Efektiivinen veroaste ,00 Porvoo Koko maa

12 Inkomster som skattesatserna ger Kommunalskatteintäkten Skattesatsen var 19,75 %, skatteinkomsterna för år 2017 var 190,6 milj. euro En höjning på 1,00 %-enhet ger 9,6 milj. euro Fastighetsskatteintäkten Bostadsbyggnader Skattesatsen är 0,50 % En höjning på 0,05 %-enheter ger 0,5 milj. euro Allmän fastighetsskatt Skattesatsen är 1,30 % En höjning på 0,05 %-enheter ger 0,4 milj. euro En skattehöjning minskar invånarnas disponibla inkomster och påverkar för sin del försvagande på konsumtionsmönstret och sysselsättningen i området.

13 Effektiviteten i bruket av lokaler Från maximeringen av lokaler till förbättrad effektivitet i bruket av lokaler Lokalitetskostnader är en märkbar utgiftspost, cirka 11 % av stadens externa driftsutgifter Det har gjorts separata utredningar om beläggningsgraden i stadens grundskolor och kostnader per elev Jämförelse med andra städer. Bl.a. tjänsten Kouluikkuna, av vilket ett exempel

14 Bildningstjänsterna 2022 och 2027 (Simo Pokki) Med de nuvarande befolkningsprognoserna som underlag kommer bildningstjänsternas utgifter inte att öka under de kommande 10 åren Lokalerna som utbildningstjänster och småbarnspedagogiken nu förfogar över räcker till under de kommande åren Utgiftsramen för småbarnspedagogiken är osäker på grund av lagstiftningen och nativiteten Barnantalet inom småbarnspedagogiken förblir på nuvarande nivå eller går högst lindrigt nedåt Elevantalet inom den grundläggande utbildningen minskar under de kommande 10 åren med cirka elever, den kalkylerade utgiftsnivån minskar i dagens penningvärde med cirka 2,5 M. OBS! Skolnätsprognoserna och Statistikcentralens prognoser har framtagits med inflyttningsöverskott som utgångspunkt Elevantalet i egna gymnasier stiger (med en andel på cirka 45 % av årskullen) med cirka elever, kalkylmässigt + 0,5 M Att åldersklassen med över 65-åringar växer skapar tryck för kultur- och fritidstjänsterna Lokalitetsinvesteringarna höjer de totala kostnaderna på lång sikt (separat utredning)