Informationsmöten för kommuninvånarna

Transkript

1 Informationsmöten för kommuninvånarna 14.1 och

2 Bakgrund Statsminister Katainens regering fastställde riktlinjerna för en kommunreform I kommunstrukturlagen (478/2013), som är förknippad med reformen och trädde i kraft , föreskrivs bland annat om förutsättningarna för att ändra kommunindelningen samt om kommunernas utredningsskyldighet. Kommunerna blev utredningsskyldiga genast då lagen trädde i kraft. Enligt kommunstrukturlagen kan kommunindelningen ändras, om ändringen främjar de mål för utvecklande av kommunindelningen som uppställts samt förbättrar 1) kommunens funktionella och ekonomiska förutsättningar att svara för ordnandet och produktionen av service eller främjar kommunens funktionsförmåga i övrigt, 2) servicen eller levnadsförhållandena för invånarna i området, 3) verksamhetsmöjligheterna för näringarna i området, eller 4) samhällsstrukturens funktionsduglighet i området

3 Enligt statsministeriets linjering ska en utredning alltid inbegripa minst följande (även om kommunerna slutligen inte presenterar en sammanslagningsframställning): en plan för hur förvaltningen och servicen ska ordnas och servicen produceras på utredningsområdet en utredning om sammanslagningens konsekvenser för kommunernas samarbete en redogörelse för den ekonomiska situationen en bedömning av hur invånarnas möjligheter att delta och påverka samt närdemokrati ska förverkligas en detaljerad bedömning av fördelarna och nackdelarna med en kommunsammanslagning en bedömning av hur de språkliga rättigheterna tillgodoses

4 Även den aktuella social- och hälsovårdsreformen finns i bakgrunden. Efter förhandlingarna mellan regeringen och oppositionspartierna i mars 2014 linjerade man att social- och hälsovårdsreformen förverkligas skilt från kommunerformen. Ansvaret för att ordna tjänster överförs från kommunerna till fem s.k. sote-områden som baserar sig på de nuvarande specialupptagningsområdena och som administreras med en samkommunmodell. Kommunerna ansvarar dock fortfarande för finansieringen och produktionen av tjänsterna. Kommunernas roll kommer att förtydligas när beredningen av projektet framskrider. De nya sote-områdena inleder sin verksamhet i början av år Den parlamentariska beredningsgruppen nådde en lösning De centrala paragraferna i lagen om ordnandet av tjänster samt de fortsatta åtgärderna slogs fast i juni Lagen om ordnandet av tjänster är avsedd att träda i kraft i början av år 2015.

5 UTREDNING OM SAMMANSLAGNING AV KOMMUNERNA I MELLERSTA NYLAND Slutrapporten blev färdig

6 Målen för sammanslagningsutredningen 1. Att utarbeta ett förslag till sammanslagning (+ sammanslagningsavtal) av Borgnäs, Hyvinge, Kervo, Mäntsälä, Nurmijärvi, Sibbo, Tusby och Träskända. 2. Att bereda ett omfattande förslag till sammanslagning och som grund för kommunernas beslutsfattandet lägga fram fördelarna och nackdelarna med en sammanslagning.

7 Vision för staden mellersta Nyland Intelligent nätverksstad Den första modellen i Finland som grundar sig på äkta kommundelsförvaltning! Den intelligenta staden är ett konkurrenskraftigt nätverk av starka centrum. Konkurrenskraften skapar grunden för en hållbar ekonomi och service.

8 Utgångspunkter: Ekonomins anpassningsbehov 112 miljoner euro Vision: intelligent nätverksstad Tjänsternas tillgänglighet: när-, centraliserade och elektroniska tjänster Samhällsstruktur, tjänsternas placering och fastighetsnät Tjänsternas organisering inkl. personal Närdemokrati och beslutsfattande Ekonomi Kriterier för bedömning av för- och nackdelar: kostnadseffektivitet, samhällsstruktur, konkurrenskraft, segregation osv.

9 Kriterierna för en intelligent samhällsstruktur (komprimerat) 1. kriterium: komplettering av den befintliga stadsstrukturen 2. kriterium: klassificering av tjänsternas tillgänglighet: närtjänster i cityområdet citytjänster stadstjänster 3. kriterium: tillgängligheten och planeringen av arbetsplatsområden samt logistik- och lagerområden 4. kriterium: att stöda utveckling av centrumen samt olika stadsdelars egenkaraktär och historia 5. kriterium: att erbjuda olika boendemiljöer (allt från landsbygd till centrum) 6. kriterium: att utveckla tvärgående förbindelser

10 10

11 Närtjänster i cityområdet det kan finnas flera tjänster i vart och ett av de fem cityområdena enligt deras befolkningsunderlag exempel: hälsovårdens förebyggande mottagningsverksamhet rådgivningstjänster för barn och mödrar munhälsovård för barn och unga daghem låg- och högstadieskolor (enhetsskola) ungdomslokal mångservicepunkt i biblioteket lekpark och bollplan hållplats för kollektivtrafik och kollektivtrafikförbindelse till närmaste citycentrum digitala tjänster

12 Citytjänster minst en citytjänst i vart och ett av de fem cityområdena kan vara belägna var som helst i cityområdet (trafikförbindelser) exempel: Icke-brådskande patientmottagning vid hälsocentralen röntgen- och laboratorietjänster uppfostrings- och familjerådgivning verksamhetsställen för gymnasiet och läroanstalter på andra stadiet stadens mångsidiga kundbetjäningsställen mångsidigare sportplaner och bollhallar bytesställen för kollektivtrafiken och anslutande parkering kollektivtrafikförbindelse för arbetsplatstrafik till huvudstadsregionen kollektivtrafikförbindelse mellan citycentrumen

13 Stadstjänster endast en stadstjänst i staden Mellersta Nyland eller beroende på befolkningsunderlaget eventuellt flera kan vara belägna var som helst i stadsområdet (trafikförbindelser) exempel: 24h jour vid hälsocentralen idrotts- och motionscentra samt hallar för specialgrenar resecentra för kollektivtrafiken och anslutande parkering mångsidiga kollektivtrafikförbindelser till huvudstadsregionen och resten av landet ledningen av fritids- och kulturtjänster administrations-, personal-, ekonomi och stödtjänster

14 Äkta kommundelsförvaltning enligt visionen de nuvarande kommungränserna används inte, utan verksamheten baserar sig på samarbetsområden med genuint samarbete olika närforum väljs via direkta val (i samband med kommunalval) antalet närforum är fem (5) precis som antalet cityn närforumen har en betydande beslutanderätt och budgetbefogenhet

15 F Ö R T R O E N D E V A L D A O R G A N I S A T I O N SERVICE- FÖRVALTNINGS- ORGANISATION Servicenämnd 1 K O M M U N F U L L M Ä K T I G E (59-67) Centralvalnämnd K O M M U N S T Y R E L S E (11-15) Servicenämnd 2 Revisionsnämnd Servicenämnd 3 Sektioner Ungdomsfullmäktige Äldre- och handikappråd Hyvinkää City Närforum (7-9) Mäntsälä City Närforum (7-9) Nurmijärvi City Närforum (7-9) Sibbesborg City Närforum (7-9) Tuusulanjärvi City Närforum (7-9) ORGANISATION Centralförvaltningen styr och koordinerar. Affärsverkens styrelse Taru_Luonnos121127

16 Behov av och potential för anpassning av ekonomin kommunernas totala balanseringsbehov ca 112 miljoner euro (+ sotereformen miljoner euro) balanseringsbehovet beror på nedskärningarna i statsandelarna mindre tillväxt av skatteintäkter behovet av tjänster påverkas av befolkningsökningen och åldrande befolkning anpassningspotential som de skilda kommunerna uppskattat 67,6 miljoner euro betydande möjlighet att anpassa servicenätet, dock inte tillräcklig

17 Största anpassningspotentialen Sote-tjänster mn euro / år Bildningstjänster 38 mn euro / år Digitala tjänster 25 mn euro / år Servicenätet och lokalitetsarrangemang 14, 2 mn euro / år gundläggande utbildning 9,6 mn euro / år småbarnsfostran 1,5 mn euro / år TOTALT åren mn euro (periodiserat) sote-förslaget kan genomföras oberoende av i vilken form sote-reformen realiseras (befolkningsunderlag minst ) intäkterna av försäljningen av administrationsbyggnaderna inte beaktad de nya stadens dragningskraft för företagare inte beaktad den ekonomiska samhällsstrukturens inverkan har inte beaktats

18 De största extra kostnaderna Uppförande av produktionsbyggnader 25 mn euro / år Kollektivtrafik 13,5 mn euro / år Harmonisering av löner 4 mn euro / år Digitala tjänster 4-5 mn euro Sammanslagning av datasystem och -teknik 3-4 mn euro Obs! Kostnaderna för kollektivtrafiken förverkligas oberoende i och med metropolförvaltningen

19 Den nya stadens ekonomi på hållbar grund Fr.o.m skattesatsen 20 % nettoskulden per invånare stiger först på grund av den tunga investeringsplanen, men börjar sedan sjunka från och med år den regelbundna inkomstfinansieringen, årsbidraget, är tillräcklig redan år 2017: årsbidraget täcker förutom de kalkylmässiga avskrivningarna även största delen av investeringarna skattefinansieringen genomsnittliga tillväxt är större än verksamhetsbidragets genomsnittliga tillväxt

20 UTREDNING OM SAMMANSLAGNING AV KOMMUNERNA I ÖSTRA NYLAND Slutrapporten blev färdig

21 Utredningens bakgrund och syfte Kommunerna Askola, Borgnäs, Lappträsk, Mörskom och Sibbo samt städerna Borgå och Lovisa beslöt i maj 2013 att utarbeta en kommunstrukturutredning för Östra Nyland. Syftet med utredningsarbetet var att uppfylla skyldigheten om utredning enligt kommunstrukturlagen samt att lägga fram de nödvändiga uppgifterna för beslutsfattande om kommunernas kommunstrukturförändringar. Syftet med utredningen har varit att producera material utgående från vilket kommunerna kan fatta sina beslut om att gå vidare till eventuella förhandlingar om kommunsammanslagning. Materialet som produceras En utredningsrapport som utarbetats av konsulter, dvs. utomstående aktörers uppfattning och bedömning om vilka möjligheter och konsekvenser en kommunsammanslagning medför. Innehåller även ett utkast (på allmänt plan) till sammanslagningsavtal

22 Vision för den nya staden Den nya kommunens vision är att vara en stad för individer och gemenskaper. Visionen är indelad i fyra delområden: Människan i centrum Bättre boende Livskraftig näringspolitik Digitalisering

23 Demokrati och ledarskap Om utredningsområdets kommuner slog sig samman till en kommun, skulle fullmäktige i den nya kommunen bestå av 59 ledamöter enligt den ikraftvarande kommunallagen. Det nuvarande antalet är 249. Enligt regeringens förslag till ny kommunallag skulle antalet fullmäktigeledamöter vara minst 51. Även i den nya kommunallagen behåller kommunerna sin rätt att göra beslut och bedömningar som rör organisationen Utskottsmodellen Ministermodellen Borgmästarmodellen I en modell med en enda kommun bör organisations- och koncernstrukturerna tänkas om, med hänsyn till bland annat de konsekvenser som social- och hälsovårdsreformen medför. Invånarnas möjlighet att påverka och delta bör tryggas genom debatt och beslutsfattande som är både öppet och offentligt. Det är viktigt att de finns många olika kanaler för att påverka. Traditionellt röstande och förtroendemannauppgifter motiverar inte kommuninvånarna som förr

24 Tjänster En viktig oro i samband med kommunsammanslagningar är att närtjänsterna flyttar längre bort, särskilt från kommunens randområden Det har diskuterats öppet om att utföra en granskning av servicenätet i den nya kommunen. à Befolkningsutvecklingen och det ekonomiska trycket i de olika områdena Både de förtroendevalda och tjänsteinnehavarna i utredningsområdet har sett en stor potential i utvecklandet av de digitala tjänsterna à kostnadsbesparingar, tryggande av tjänster även i den nya kommunens randområden Centraliserade tjänster (t.ex. förvaltningstjänster) Fysiska närtjänster (t.ex. dagvård) Närtjänsterna som självbetjäning (självbetjäningspunkter i samband med olika punkter för ärendeskötsel t.ex. mätning av blodtrycket) Mobila närtjänster (personalen kommer hem till kunden för t.ex. hemvård av äldre) Digitala tjänster (tjänst som centraliserats fysiskt och som erbjuds via nätet t.ex. tidsbeställning och personlig rådgivning) I ICT-utredningen (ur en ICT-synvinkel) konstaterades nästan enbart positiva konsekvenser av kommunsammanslagningen "Om man förenade krafterna skulle det finnas bättre möjligheter till att specialisera sig, och utvecklandet av verksamheten skulle effektiveras (genom att utnyttja datateknik). Detta skulle i sin tur sannolikt innebära betydanden inbesparingar i den sammanslagna kommunens substansverksamhet."

25 Ekonomi På basis av den ekonomiska utredningen har kommunerna i huvudsak ekonomin fortfarande under kontroll Den demografiska förändringen och lagstiftningsreformerna komplicerar situationen inom en snar framtid. Det ekonomiska trångmålet beror på att intäkterna ökar långsamt jämfört med utgifternas ökning. Den svaga ekonomiska utvecklingen, som startade år 2009, har drabbat vissa kommuner exceptionellt hårt. I Borgå och Sibbo var balansräkningarna och de ekonomiska resultaten samt ekonomins anpassningsmöjligheter vad gäller inkomsterna de bästa ännu år Servicestrukturen i kommunerna har i snitt varit förmånlig på nationell nivå. Om kommunerna fortsätter att fungera skilt från varandra, är alternativen för att anpassa kommunernas ekonomi och verksamhet mer begränsade än i en sammanslagen kommun. Särskilt om man beaktar att kommunernas servicestrukturer redan i dag är ganska så tunna. I praktiken är en skatteanpassning det enda som kvarstår

26 Skatteprocenten i de olika kommunerna om skatteprocenten är den enda anpassningsåtgärden. (max. 1 % per år). Om kommunerna förblir självständiga fram till slutet av 2010-talet, stiger skatteprocenterna utan anpassningsåtgärder till 20,75 27 % och en del av kommunerna är mycket skuldsatta. Skuldsattheten påverkar kommunernas image och möjligheterna till att få finansiering i framtiden och även räntekostnaderna. Skuld påverkar en växande kommun olika än en stagnerande kommun.

27 Enligt den ekonomiska utredningen är det sammanlagda behovet av anpassning i kommunerna i utredningsområdet nästan 40 miljoner euro fram till år Detta skulle motsvara en skatteintäkt på cirka 2,3 procentenheter i hela området. Balanseringsbehovet i de olika kommunerna skiljer sig betydligt. Statsandelarna minskar troligen inte till följd av sammanslagningen. Kommunerna skulle få åtta miljoner euro i sammanslagningsunderstöd, som skulle utbetalas under tre år i följd. Understödets betydelse i sin helhet är mycket liten och skulle antagligen gå åt till fusionsarrangemangen. Då behovet av tjänster ökar blir det svårare att hålla kostnadsökningen under kontroll.

28 SÄRSKILD KOMMUNINDELNINGSUTREDNING FÖR METROPOLOMRÅDET Färdigställd

29 Strategiska mål för en framtida metropol år Tryggandet av servicen i ett läge med allt knappare offentliga resurser 2. En socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar metropol 3. En verksamhetsomgivning som säkerställer internationell konkurrenskraft 4. Ett metropolområde med en balanserad och välfungerande samhällsstruktur

30 Metropolstadens vision Den nya kommunen, metropolstaden, är på ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt en framtidsinriktad stad, där man klarar att ta hand om invånarnas välfärd med de resurser som står tillbuds för tillfället. Dess samhällsstruktur är balanserad och funktionell, och den skapar en omvärld som ger bästa möjliga förutsättningar för internationellt konkurrenskraftig kompetens och företagsverksamhet. Staden är kulturellt öppen och en attraktiv och inspirerande boende- och verksamhetsmiljö för invånare i olika åldrar liksom för inflyttare. Staden är en trovärdig aktör i en global miljö när den genomför visionen och samlar områdets resurser.

31 Principer för den nya metropolstaden Metropolstadens struktur är flerkärnig och den består av ett primärt centrum och serviceområden, hemstäder Tjänsterna produceras centraliserat och som närservice på basis av tillgänglighet och användningsfrekvens. Utgångspunkten är att resursanvändningen grundar sig på alternativa produktionssätt för servicen. De resurser som finns tillgängliga vid varje enskild tidpunkt skapar grunden för en hållbar hushållning. Beslutfattandet i metropolstaden sker på två nivåer: en strategisk nivå som gäller hela staden och beslutsfattande och delaktighet på regional nivå som grundar sig på invånarnas livsmiljö.

32 Driftsekonomins nettokostnader och deras förändringar år 2013, om enhetskostnaderna i alla kommuner skulle ha varit på samma nivå som i Esbo, Helsingfors och Vanda

33 pp.kk.vvvv 33 Osa sto

34

35 Principer för ordnandet av servicen Grunder för tillhandahållandet av servicen på två verksamhetsnivåer: Tillgänglighet Användningsfrekvens Metropolstaden: Tillgänglighet med kollektivtrafik Användning av servicen nu och då / sällan Hemstaden: Tillgänglighet till fots, med kollektivtrafik Användning av servicen ofta, ständigt behov.

36

37 Fem kommuners sammanslagningsavtal

38 Metropolutredning Utredarna för den särskilda kommunindelningsutredningen för metropolområdet har utarbetat ett sammanslagningsavtal enlig 8 i kommunstrukturlagen. Förslaget grundar sig på en omfattande utredning. Utredarna presenterade de preliminära riktlinjerna för sammanslagningen av kommunerna. Förslaget till sammanslagningsavtal skickades till kommunerna för att behandlas av kommunernas fullmäktige.

39 Förslaget till kommunindelning i metropolområdet och avtalsutkastet till sammanslagning av kommunerna överlämnades till de berörda kommunernas ledning Efter detta lades förslaget offentligt fram i 30 dagar för att invånarna ska ha en möjlighet att framföra åsikter om det. Kommunstyrelserna sammanställer kommuninvånarnas åsikter och därefter behandlas förslaget av kommunernas fullmäktige i februari-mars. Efter fullmäktigebeslutet kan utredarna vid behov framföra ministeriet att en kommunal folkomröstning ordnas i kommunerna.

40 Sammanslagning av kommunerna Esbo stad, Grankulla stad, Helsingfors stad, Vanda stad och Sibbo kommun upplöses och går samman genom bildande av en ny kommun med namnet Helsingfors. Till Finansministeriet görs därtill en framställning om att ministeriet tillsätter en särskild kommunindelningsutredning för att utreda förutsättningarna för fogande av den sydligaste, mot flygplatsområdet gränsande delen av Tusby till den nybildade kommunen från samma tidpunkt då den nya kommunens verksamhet inleds.

41 Sammanslagningens syfte är att skapa en livskraftig, regionalt enhetlig, socialt hållbar och till samhällsstrukturen funktionell kommun, metropolstaden, som genom att samla resurserna kan trygga invånarnas välfärdstjänster där invånarna genom stark självstyrelse även kan påverka bostadsområdets närservice och stadsmiljön. Huvudstaden kan långt in i framtiden ta sitt ansvar för Finlands konkurrenskraft och attraktivitet som investeringsobjekt i egenskap av landets största resurskoncentration. Flerkärnighet och nätverksaktig struktur ger möjlighet att omorganisera stadens beslutsfattande och förvaltning samt stärka närdemokratin som en del av detta.

42 Bildande av den nya kommunen Sammanslagningen av Esbo, Helsingfors, Grankulla, Sibbo och Vanda genomförs så att alla fem kommuner upplöses och går samman genom bildande av en ny kommun som inleder verksamheten och till Finansministeriet görs en framställning om att ministeriet inleder en överföring av den sydliga, mot flygplatsområdet gränsande delen av Tusby till den nya kommunen genom att ministeriet bestämmer att det ska genomföras en särskild kommunindelningsutredning. Ändringen föreslås träda i kraft samtidigt som den nya kommunens verksamhet inleds, dvs Rättigheterna, tillstånden, egendomen, skulderna och förpliktelserna för de kommuner som upplöses övergår till den nya kommunen.

43 Förtroendeorganisation: fullmäktige Staden utgör ett och samma valdistrikt. Den nya kommunens verksamhet inleds Följande kommunalval torde hållas våren 2017 och det nya fullmäktiges verksamhet inleds Fullmäktige i de samgående kommunerna slås samman för tiden så att antalet fullmäktigeledamöter är 153. Den första hela mandatperioden är antalet fullmäktigeledamöter 101. Fullmäktige för första mandatperioden beslutar om antalet ledamöter i fullmäktige för den följande mandatperioden. Ett organ sammansatt av fullmäktigegruppernas ordföranden bildas för koordinering av det politiska beslutsfattandet och utnämns av stadsstyrelsen. Som ordförande fungerar stadsstyrelsens ordförande.

44 Närdemokrati och delaktighet Den nya kommunen möjliggör, använder och utvecklar såväl den representativa demokratin på stadens områden som andra, lokala former av deltagande, såsom - regionala rådgivande folkomröstningar - brukarråd - inkluderande planering och budgetering - invånarinitiativ - rådgivande kommunala folkomröstningar som gäller hela området eller en eller flera hemstäder - mångformigt elektroniskt deltagande.

45 Regionala organ I en process som inkluderar invånarna bereder sammanslagningsstyrelsen en modell som definierar de nya formerna för invånarnas möjligheter att delta och påverka i syfte att främja kommundelarnas utveckling och säkerställa livskraften. Här ingår förslag om delområdesorganens roll i ordnandet av närservice enligt fullmäktiges riktlinjer och inom ramen för de resurser som fullmäktige beviljat. Hemstädernas kommundelsfullmäktige/nämnder är en del av det representativa systemet. Sammanslagningsstyrelsens uppgift är att bereda valet/utnämningen av hemstädernas delområdesorgan inom ramen för gällande lagstiftning med målet att ge invånarna starkast möjliga närdemokrati. Om kommundelsnämnderna/-fullmäktige består av t.ex. 19 ledamöter och antalet nämnder/fullmäktige är blir detta totalt ledamöter.

46 Svenskspråkig service Bildandet av den nya kommunen ger en starkare bas för att förverkliga de språkliga rättigheterna för svenskspråkiga. När social- och hälsovårdsservicen för svenskspråkiga samlas under en ledning på den nya kommunens stadsnivå och det finns en stark koordinering i serviceproduktionen och rekryteringen av personal förbättras kvaliteten och tillgängligheten i social- och hälsovårdsservicen för den svenskspråkiga befolkningen. Organ för båda nationalspråkens språkgrupper tillsätts inom utbildningsväsendets förvaltning, dvs. bildningsnämndens kommittéer för utbildningsväsendet. Kommittémedlemmarna väljs bland personer som tillhör den berörda språkgruppen.